l k~ ~~--~""'","'""ii_; ~ ~ ~ ~ Ii E,sätte" RK T RADHA RK R""""'d"",,, ",

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "l k~ ~~--~""'","'""ii_; ~ ~ ~ ~ Ii E,sätte" RK T RADHA RK R""""'d"",,, ","

Transkript

1 ~f ~" ~ "t!~ ~cil. ~~~;O l, Decembe, 19 4 E,sätte" RK T RADHA RK YP Trefasigt högimpedans differentialskydd R""""'d"",,, ", ::;~;;;,~:m.dd.j,d.!c;c"cc'"""""-"""",r-"""y,:""",,,c,,,.,c """"'""""""c," CC""""""';'; J C, ~ ~ '!(;" r,, 'c, [ c,"~ J :~ ~~. l k~ ~~;J~ ~"!! ~ ~ i ~ ~~--~""'","'""ii_; o ALLMÄNT o o o o o Högimpedans differentialskydd för generatorer, saml ngsskenor, motorer, reaktorer och spark opp lade transformator utan utjämningslindning Absolut stabilt vid fel utanför skyddsorrrådet oavs tt strömtransformatormättning Snabb funktion, ms för utlösning Fast eller inställbart funktionsvärde: från 10 V till 400 V Minsta primära funktionsström 1-20 % ~v strömtra sformatorernas märkström Utlösnings- och indikeringsrelä ingår RADHA är ett snabbt, känsligt högimpedans 3-fasigt d"fferentialskydd för fas- och jord fel i samlingsskenor, sparkoppi de transformatorer utan utjämningslindning, reaktorer, gener torer och motorer. Skyddets höga känslighet utesluter vanligtvis ehovet av ett separat jordfelsskydd i direkt jordade nät. Användning n begränsas ej av strömtransformatorernas mättning vid yttre o inre fel. Mellanströmstransformatorer bör normalt inte användas En spänningsberoende resistor används för begränsning av över pänningen vid inre fel.

2 -'-"",,','J~ ~ nnehållsförteckning ;";'ALtMÄNT- DEFNTONER APPLKA TON Mätprincip KONSTRUKTON TEKNSKA NSTÄLLNNG Känslighet DATA STRÖMTRANSFORMATORER ANSLUTNNG PROVNNG OCH GANGKÖRNNG Provutrustning Beräkning och inställning av funktionsvärde Översyn Kontroll av förbindningar Kontroll av resistansen i strömtransformatorkretsarna Provning av funktionsvärdet, sekundärprov Provning av funktionsvärdet, primärprov,j RADHA som generator~dd 13 Sida 1" Omsättningskontroll av strömtransformatorer till generator vars magnetisering kan regleras från O till 100 % 14 Omsättningskontroll av strömtransformatorer till genrator vars magnetisering inte kan regleras fran O 15 Utlösningsprov RADHA som differentialskydd för stora motorer och autotransformatorer 16 RADHA som samlingsskeneskydd 16 Omsättnings- och polaritetskontroll 16 Primärprov 16 RADHA som checkzon 18 SAMMANFATTNNG 18 Sekundärt funktionsvärde 18 Primärt funktionsvärde (känslighet 18 Stabilitetsberäkning, yttre fel 18 Stabilitetsprov 18 UNDERHALLSPROV 18 KRETS- OCH UTTAGSSCHEMAN 19 Figurförteckning Fig. Sida...Princip fördifferentialskydd,"c."." typ-rac&h' '"5 2 Förenklat schema för s,römtransformat 5 erna och RADHA 3 Spänningsdiagram över strömtransforma r 5 ernas inducerade spänning, spänningen ö differentialrelät och differentialreläts funktionsspänning 4 Mått i mm på spänningsberoende resistor r 6 5 Mått i mm på resistorsatser 6 6 nre och yttre förbindningar för RADHA ed 7 fast funktionsvärde, variant RK A 7 Karakteristik för spänningsberoende 9 resistorer 8 Anslutningsschema för mätning av resist i 12 strömtransformatorkretsarna 9a Provningsapparat (p ansluten mellan fas h 13 generatorns nollpunkt i 9b Provningsapparat (p an~luten mellan fas Primärprov med högströtnsaggregat av 17 RADHA som samlingsskeneskydd Krets- och uttagsscheman i&t m~1,~ i /

3 U$O3-60 l 3 DEFNmONER CT = strömtransformator ~~~ RCT = resistansen i strömtransformatorn~ sekundärli dning LMA = strömtransformatorernas magnet"seringsinduk ans (går mot noll när strömtransformatorn mät as WCT = sekundärlindningen betraktad som ideal strö källa dvs med oändlig inre impedans även vid ful ständig mät ning k = strömtransformatorernas sekund "rström so motsvarar maximala kortslutningsströmmen (symmetri kt effektivvärde vid externt fel. För RA HA som g neratorskydd beräknas k ur g~neratorns subtran ienta reakt ns. RL = högsta värde på sling resistans i ledningen me lan en strömtransformatorgrupp och koppjingsl.ådan. lp = primär funktionsström = n l.(r + + res u Us där n = strömtransformatorerna omsättning r = ström i reläkretsen vid reläfunktio, se tekniska data m = summan av strömtransformatorerna magnetiseringsströmmar vid funkti nsvärdet Us res = ström genom den spänn"ngsberoende resistorn vid funktionsvärdet Us = maximal spänning (effektivvärdet som kan ppträda över differentialkretsen vid yttre fel. "c i;. = nställt värde. fi

4 UGO3~ APPLKA non differentialskydd, som bygger på principe strömjämf "relse med lågohmiga reläer, kan vid yttre kortslutning r avsevärd differentialströmmar uppstå på grund av mättning i strömtra sformatorerna. Denna mättning orsakas främst av ortslutning strömmens likströmskomponent och kan uppstå även om strömtransf rmatorerna har överströmstal som väl motsvarar ortslutning strömmens maximala symmetriska värde. För att hin ra obehöri utlösning under dessa förhållanden har strömstabiliseri g och en v ss fördröjning av utlösningen använts. RADHA är högimpedansstabiliserat dvs har en relativt stor serieimpedans i differentialkretsen och är utr stad med ilter som dämpar s-komponenten. Omfattande prov h praktisk erfarenhet visar att RADHA med rekommenderad inställ ing ej ger obehörig utlösning vid yttre kortslutning äve för de me t extrema fall av mättning. - Mätprincip Differentialskyddets princip visas i fig. l. V' d normala lastningsförhållanden är de i strömtransformatorern inducerad emk:erna (El, E2 lika och så riktade att om kretsar a är symm triska blir spänningen över reläkretsen noll, se fig. 3.Om däre ot strömtransformatorerna vid yttre fel mättas olik, inträder balans och en spänning uppstår över reläkretsen. Det ogynnsamm ste fallet inträffar om den ena strömtransformatorkär an, CT2, fig 2, mättas fullständigt medan den andra, CT 1, helt undg r mättning, se fig. 3b. Magnetiseringsinduktansen i den mättade ~t ömtransfor t atorn blir då noll, vilket kan symboliseras genom kort lutning av i duktansen LMA2 i tig. 2. Eftersom impedansen i reläkretsen är myck t större ä sekundärkretsens sammanlagda resistans R2 kommer s römmen k tt tvingas genom den mättade strömtransformatorns s kundärlindn ng. Härav följer att den största spänningen Ud som kan ppstå över eläkretsen vid yttre fel är lika med spänningsfallet k x 2, fig. 3b. praktiken inträffar det emellertid aldrig a t den ena s römtransformatom helt mättas medan den andra hel undgår mä tning. När den svagare strömtransformatorn tenderar a t mättas ö ertas dess belastning delvis av den starkare. Det har vi prov visat sig att det är osannolikt att differentialspänningen U någonsin överstiger hälften av produkten k x R2. Om differentialreläernas funktionsspänning Us är lika med eller större än k x RZ kommer således skyddet at förbli stab lt vid alla yttre fel även i de mest extrema fall av ättning. Hä vid måste man räkna med största värdet av RCT och L för någon av strömtransformatorerna och förbindningsledningarn. Vid att driva fel inom ström skyddsområdet genom differentialrelät. strävar båda Spä S r römtransfo ningen r matorerna lir Ud då hög och skyddet slår till, tig. 3c.

5 == ~===~~:~ 1- E, or- UqO Fig. Princip för differentialskydd typ R~DHA 2 Förenklat schema för strömtransformatorerna dch RADHA E, a Normal drift UdGO E2 E, ~ === Us b Yttre fel CTZ helt mättad, EZ = O c nre fel Fig. 3 SP.~nn!ngsdiagram över s.~rö~transf~r~.atorer.na ~ ind~cera~.e spanrung El och E2, spannmgen Uf;! over duf renuairelat och differentialreläts funktionsspän~ing Us

6 " UGO3-~Oll 6 KONSTRUKTON vardera. RADHA finns De övriga i 6 varianter 2 varianterna varav har 4 har instä tvåjlbart fasta funkt' funktonsvärden nsområde mellan 100 V och 400 V. RAOHA är uppbyggt av strömrelä RXD l (m d funktions ärde ca 20 ma, likriktarenhet RXTLA l, kondensato -och re istorenhet RXTCA l, provdon RTXH 18 samt i variant r med flag indikering dessutom signal relä RXSF l. varianter med unktionsvär en mellan 100 V och 400 V ingår också en resistors ts, som b står av 3 spänningsberoende resistorer och reglerbara esistorer. Strömrelät typ RXD 1, är mycket snabbt oc okänsligt foor mekaniska stötar och vibrationer. Relät har tre slut ontakter. K ntakterna i de tre fasernas reläer är parallellt 1utna till ttag 17 i provdonet. Kontakterna är parallellt a slutna till ignalrelät typ RXSF 1. Kontakterna är ej anslutna men kan an ändas för exempelvis ett utlösningsrelä typ RXMH 2 med indike ingsflagga och många kontakter eller för ett indikerin sdon typ XSP 1 för individuell fasindikering. Ström reläts mätk f ts matas enom ett kortslutningsdon typ RTXK så att different! lkretsen för lir sluten när strömrelät avlägsnas från uttagssockeln. Likriktarbryggorna i likriktarenhet typ RXT A l består av kiseldioder vilka är rikligt dimensionerade (l A med hänsy till den belastning som de kan bli utsatta för. De s yddas mot ventuella överspänningar av spänningsberoende resisto er anslutna parallellt med utgångarna på likriktarbryggorna. Serie mpedansen bildas för varje fas aven resistor och en kondensator Resistorer a sitter i RXTLA l och kondensatorerna i kondensator- och resisto enhet typ RXTCA l. Normalt innehåller skyddet 3 RXT A l och 3 XTCA l. Utförande med funktionsvärdena Usl/Us2 = 10/15 V h r dock 6 RXTCA l. Signalrelät typ RXSF har kontakterna 13;..14 a~luten till U~tag 16 på provdonet och kontakterna till uttag 2. ontakten 1-18 är ej ansluten men kan användas exempelvis för stö ningsskrivar. De spänningsberoende resistorerna som a RADHA skyddar strömtransformatorerna m sluts t de paral över pänningar ellt t 1 med som kan uppstå vid kortslutningar innanför sky dsområdet.!t Fig~ 5 Må~tskibs för reslsto~ats

7 ,- ~ ~1.~ 7 L1 L2 L3 fr S m, fl ÖSNNG :YDOS r"l h, XT 10- SGNAL L Varianter av RADHA + j.. Fig B nre och yttre förbindningar för RADHA med fast furlktionsvärde, variant RK 646 0O9-CA! Med flaggindikering vid utlösning utan flaggindikering Funktionsvärde Usl/Us2 Mått Vikt kg Kretsschema Funktionsvärde Mått Vikt Kr Us1/Us2 kg sch a /15 V 48C 4S 6,5 O15':'FA 10/15 V 42C 45 6, v 2 36C 45 5,2 O15-CA v 2 36C 45 5, y nställbart 36C 4S 8,2 013-CA V 36C 45 8, nställbart resistorer på C

8 2,0 UGO~ 8 TEKNSKA DA TA Us1 Us2 Usl Us2 Usl Us2 10 V 15 V 10 V 15 V 20 V 30 V 19 V 29 V 110 V 50 V 38 V 118 V 70 V 100 V 67 V 97 V 34 V 74 V 99 V 125 V 60 V 82 V 106 V 145 V 20 m~ RADHA med inställbart funktionsvärde Us V 110 % avus 7'mA Märkfrekvens.50 eller 60 Hz : Funktionstid ms Hjälpspänning, s 20, , ,22-2'0 V UL till +10 % Effektförbrukning, s 1,6 W Tillåten omgivnings temperatur -2' till +"oc } solationsprov Spänningshållfasthetsprov Stötspänningsprov StörninRsprov Driftfrekvent prov Gnistprov kv 2,5 kv 5,0 kv 0,5 kv 4-8 kv 50 Hz. min Spänn!! gskretsar till kon tak tkretsar och jord Strömk retsar till övriga kretsar och jordus, 1, Hz. 2 min ~ min 0,5 J l MHz-prov 2,5 kv 2 s, lä sled och tvärled RXSF l Antal inbyggda reläer 2 Antal flaggor per relä l Typ av återställning TillsJagstid FrånsJagstid hand Slutkontakt 30 ms 5ms Brvtkohtakt 20' 10 ~~-1 ms Högsta systemspänning 300/250 V s/vs Kontakter Antal kontakter per inbyggt relä 3 tvillingkontakter Förmåga att sluta och leda 1 kontakt 30 A 10 A 2 para! ejkopplade kon tak er _ LR> Oms, 200 ms 1.5 A 1 s j Strömbelastningsförmåga kontakt för sluten 90 A 50 A 5A LR> 10 ms, 200 ms 1 s kont.

9 ,1, UGO3-6pll 9 Brytförmåga 10 A vs, cos f> p,l, max 250 V 2 seriekop lade kontakt kontakter s, L/R <4O ms, vid märks OOnning 4,0/1,5 A 6,0/4,0 A 24/48 V J,0/0,4 A 2,5/J,0 A 55/110 V 0,3/0,2/0,J5 A 0,7/0,4/0, A J25/220/2 O V RXD J Högsta systemspänning Antal kontakter Förmåga att sluta och leda Strömbelastningsförmåga för sluten kontakt Brytförmåga --- Spännjngsberoende resistorer 450/400 V Enkelkont. slut 30 A 20 A 90 A 50 A 10 A TviJlin ko t. 2 slut 30 A 10 A 90 A 50 A 5A s/vs LR> LR> 30 A 10 A vs, cos tf> u 10 mkt 200 ms l s 10 m~, 200 ms l s kont. 15, L/R < 40 ms, vid märkspa nning 4,0/1,5 A 4,0/1 24/48 V 1,0/0,4 A 1,0/0 55/110 V 0,3/0,2/0,15 A 0,3/0 A 125/220/25 V max 250V Funktionsvärde Us V V V V Resistor.52~8 831-B.52~8 831-C.52~ ~ Karakteristik c i ~ (hjlva resistansen a (hela resistansen Fig.7 Karakter istik för spänningsberoeryde resistorer

10 Densera 1a UGO3~ NSTÄLLNNG När maskinen är direkt jordad bestäms reläer~as lägsta injtällning Us av sambandet: l Us > k (RCT + RL> Om maskinens nollpunkt är isolerad eller jo! dad med e resist~r kommer strömm:.n ~tt begränsas ~id t~ jordfel. ~ en högohmig s~örsta felstrommen kommer dar vd att upptrada vd faskor slutmngar, varför RADHAs funktionsspänning kan jäm öras med det enligt följande formel beräknade värdet: c Us > k (RCT + 0,5 RL Härvid måste man räkna med största värde~ av RCT J:h RL för någon av strömtransformatorerna och förbind~ingsledning,rna. Om den beräknade spänningen U blir högre län Us rådej vi Er att kontakta ASEA för ytterligare information. - Känslighet Den primära funktionsströmmen lp per fas besltäms av STRÖMTRANSFORMATORER lp = ni x (r + m + res Eftersom reläströmmen är kapacjtjv kommer en att kom del av magnetjserjngsströmmen och mjnsk r alltså de funktjonsströmmen. Avgörande för känslj heten vid spännjng> 100 V är strömtransformatorerna magnetjsel och strömmen j den spännjngsberoende resjst rn. Funktjon normalt 1-20 % av strömtransformatorernas ärkström. en '\ primära lunktions-,lngsström svärdet är Strömtransformatorerna behöver inte ha exa t lika magrletisk karatt alla,rvomsätt- akteristik eller vara utprovade mot varandr. Observer. strömtransformatorer till samma skydd skall a samma va ning. Således bör mellanströmstransforma orer inte användas. Strömtransformatorer av standardutförande an använda5 om de ej har varvkorrektion eller om varvkorrektionen Or procentue llt lika på alla strömtransformatorer. ANSLUTNNG RADHA ansluts enligt det uttagsschema som ~ller för var~anten. För att hålla resistansen RL hos förbindni gsledningarl mellan strömtransformatorerna så liten som möjligt s all vanliger sammanledningarlta kopplingen göras nära strömtransformatorern och endast till differentialreläerna dras fram till skydde. De separ~ spänn-latorernasitk ingsberoende resistorerna bör anslutas i str"mtransforlt sammankopplingspunkt och reläkretsen bör nslutas i mi elektriska mittpunkt.

11 UGp l PROVNNG OCH GÅNGKÖRNNG Provutrustning Beräkning och inställning av funktionsvärde Ohmmeter bryggtyp Sekundärprovningsapparat t ex typ SVERK R Universalinstrument med ma-a område, kl ss 1.5 Provhandtag typ RTXH 1& Blockerstift typ R TXB Strömmätstift typ RTXM Högströmsaggregat, högströmskablar Jordningsstång, fasklämma med block Tångamperemeter A, kl 2,5 Funktionsvärdet bör ej överstiga 50 % av strömtransf rmatorernas mättningsspänning. För att RADHA ska vara stabi t när stora kortslutningsströmmar går genom skydds bjektet vid fel utanför skyddsområdet bör RADHAs funktionsspä ning vid lå ohmigt eller direkt jordat nät vara högre än: u = k (RCT + RV Funktionsvärdet Us erhålls med RXTL förbundna provdonet. att erhålla med För ~ d t l-enheter högre fu ktionsvärdet s uttag i 13 Us2 flyttar man förbindningarna på RXT A l-enheter a till uttag 18. Översyn För RADHA med steglöst inställbart funktl t nsvärde gö t s inställning genom att justera de inställbara resistorern.vid funkt onsvärde Us högre än 130 V skall förbindningarna Xl:ll 12, Xl:13-1 och Xl:15-16 tas bort, se kretsscheman. Rätt funktionsvärde är normalt inställt fråh fabrik sam~ är angivet på provdonsskylten eller RXTLA l-enhetern~. ""l. nnan RADHA tas i drift bör följande kontrop och provni~g utföras: Kontroll av förbindningar Se till att alla förbindningar utanför relä kåpet har ~ontrollerats med avseende på isolation mellan faser och ellan jord Fh faser. Kontroll av resistansen i strömtransformatorkretsarna Kontrollera: att strömtransformatorernas h RADHfJ.s uttag är anslutna enligt gällande kretsscheman samt att det inte finns något,servera avbrott i strömtransformatorernas sekundä kretsar. Ol: at~ strömtransformatorernas sekundär kretsar år jordas e~ndast i en punkt. Öppna strömtransformatorkretsarna i sa t mankopplin~spunkterna mellan strömtransformatorgrupperna, se tig. 8. r

12 UGO3-~Oll 12 Mät från sammankopplingspunkten resistanse i varje kr ts. Resistanserna RCT och RL som erhålls från dessa ätningar a vänds för beräkning av RADHAs funktionsspänning en igt de tidi re under "nställhing" angivna formlerna. Det största av värden för lågohmigt eller direkt jordat nät (RCT + RU o h för gene ator med isolerad eller högohmigt jordad nollpunkt (R T + 0,5 R ska inte vara större än de värden som använts vid b räkning av RADHAs funktionsvärde. Återställ för~indningarna för strömtransformatorkretsarna~ R S T Kopplingslåda -o RADHA -J --o~~~l---l U 'U.. \ \ -, ~ (g Ohmmeter Fig. 8 Anslutningsschema för mätning av resistans i strö t transformatorkretsarna. Provning av funtionsvärdet, sekundärprov Sätt till provhandtagets in provhandtaget uttag i provdonet. 3 L (R Anslut och u r f tag läprovning 6 (nol f an. Ppar~~en Oka spänningen tills relät i R-fasen slår till oc mät spän ingen vid funktion. Upprepa provet med reläprovningsapparaten a 1 sluten till: uttag 4-6 L2 (5 och L r uttag 5-6 L3 (T r:l Kontrollera att de erhållna funktionsspännin arna övere sstämmer med funktionsvärdena som är angivna på RXTLA 1- nheterna. (tolerans! 10 %. Det lägre funktionsvärdet S gäller m d anslutning till uttag 13 och det högre funktionsv. rdet US2 g.ller med anslutning till uttag 18 på RX TLA 1. och För de 400 övriga V kontrolleras varianterna att med funktionsspännin inställbart fun, tionsvärde arna övere t sstämmer ellan 100 med de på RTXP 18 angivna. Dra ut provhandtaget, Provning av funktionsvärdet, primärprov Provet utförs utan att ström matas genom str~mtransfor~atorernas primärlindningar. Jr l Sätt Anslut in blockerstift reläprovningsapparaten R TXB i provdonets med en uttag amp l~ remeter och 17. i serie vid plintarna för en fas och nollan. Plintarna f r ej öppnas eftersom strömtransformatorerna ska erhålla magnetise ingsström.

13 m~ ] ~Primärströmmens ~ Fig. U Mata och mät den ström som erfordras för HAs ag. OBS! Mata strömmen via en isolertransfor r. RADHA som generatorskydd Upprepa provet i de återstående faserna.. värde erhålls genom att! multiplicera den avlästa strömmen med huvudströmtransformatorns pmsättning.1 PoJaritetskontroll Anslut provniligsapparaten enligt fig. 9a om generatorn ~ nollpunkt är åtkomlig för jordning och enligt fig. 9b,om generatorns nollpunkt ej går att jorda Mata märkström från provningsapparaten en ström so~ är ca l %t av generat- orns ~.m anslutningen är gjord enligt fig. 9a mät spänningen' ver RADHA for fas L (R (uttag 3 och 6 på provdonet. Fortsätt provet med de återstående fasern och mät sp, anningen för fas L2 (5 (uttag 4 och 6 och för fas L3 (T ( ttag 5 och E Den uppmätta spänningen över RADHA sk vara försun bar jämfört med RADHAs funktionsvärde. Om spännin en är rela" ivt hög (ca 10 % eller mera av funktionsvärdet indike ar detta at1 polar i te ten är omkastad hos en strömtransformator. Gör erforderliga korrigeringar. r:1 Ta bort anslutningarna och ev jordning sot utförts för genomförandet av detta prov. " 1~,!; A B [ Fig. 9a Provningsapparat (p ansluten mellan fas och ansluten m lan faser generatorns nollpunkt 9~ provningsatparat Cp Om denna polaritetskontroll inte kan utfö~as, kan pol t riteten hos strömtransformatorerna kontrolleras på iölj~nde sätt. Anslut mätinstrumentets plusuttag till strö däruttag 51 uttaget till 52. ~ nslut ransforma ~ len rns sekun- på och det andra plusp ett ficklampsbatteri (ca 4 V till strömtransform torns prim. ruttag P. Om sekundäruttagen har rätt polaritet komrer instrumi ntet att ge ett positivt ~tslag när ~~tteriets minuspol illfälligt an luts till P2 och ett negativt utslag nar kretsen bryts.

14 14 Omsättningskontroll för generator vars magnetisering kan regleras från O till 100 % (handreglering de tre sl~tning~!edningar, skenor, klämmor mm m ste SkYddSOmr tåla g de. neratorns Kortslut faserna utanför RADHAS ~ t Kort- markstrom. Sätt in provhandtaget i provdonet. Starta generatorn. Låt den gå vid märkvarv ut n magnetis ring. Mät strömmen, som erhålls av generatorns re anens. Om strömmen är någon procent av generatorns märkström k n den anvä das för de första mätningarna. Om strömmen inte är ti lräckligt st r lägg till fältbrytaren och magnetisera generatorn för iktigt upp t 11 ca 5 % av generatorns märkström. Mät den cirkulerande strömmen i varje fa från båd sidor av generatorn, dvs strömmen genom plint l t o 4 och 5 t m 8 som framgår av fig. 8. OBS! Amperemetern måste in- och urk plas utan att strömkretsen öppnas. Strömmen ska vara lika stor i alla faser och mycket liten i nollan (plint 4 och 8. Dra ut provhandtaget till spärr läget (RADHA inkopplad en utlösningskretsen blockerad. Om något av RX l-reläern fungerar tryck genast in provhandtaget igen. Om ing reläer fun erar mät spänningen över de spänningsberoende resisto erna. Detta kan göras på provdonets baksida mellan uttagen 3-6, 4-6 och 5-6 ller över uttagen för resistorenheten. ~ Mycket låg spänning max l % av RADHAs f över 3-6,4-6 och indikerar stroomtransfor uttagen 5-6 att ~ atorernas uppmätt ktionsvär 1 polaritet är riktig. Om så är fallet kan pr vhandtaget tas ut ur provdonet. reläskydd Förutsatt att som alla mätning övriga är strömkretsar slutna öka i stro'mmen a~läggningen sakt fsåväl till åt- för minstone 50 % av generatorns märkström (gär a 100 %. Kontrollera en över RADHAs spänningen uttag över till RADHA mer än (3-6, ett 4-6~ par 5-6. procent Stiger av funktionsspänning, när strömmen närmar sig ärkström, t, på någon av följande orsaker: spänning- RADHAs 'der detta Olika varvomsättning i strömtransformatore tna. Alla st~ömtransformatorer ska ha samma varvomsättning. Al1tf~r olika magnetiseringskarakteristik för tle två trans[ormatorerna 1 samma fas. RADHA ej installerat i den elektriska mittpun~ten.

15 UG~ A:~~rd: Byt ut de ojämplig~. st~ömtr.anslorm~torernl mojlgt eller kontakta ASEA for vdare mfo}maton. T om det är När provet är avslutat stanna generatorn och ta bor~ trefaskortslutningen på primärsidan (utanför RADHA~ skyddsomr~de Övriga'o :eläskydd bör så l~ngt som möjli~t ~.a prova 1 och vara i drift. Aven RADHAs stromtransformator bor ha g nomgått en polaritets- och omsättningskontroll. Sätt in provhandtaget i provdonet. generatorn utan differentialskydd, ändra Om ~man förbindning ej Vitrna koppla så att in RADHA vid funktion, endast löser generat rbrytaren ( ör att undvika onödigt stopp av turbin. Med låg lastström på generatorn kontroller t strömmen t plintarna l t o m 4 och 5 t o m 8, se tig. 8. OBS! Åtgärder måste ha gjorts så att amp ~ emetrarna kan kopplas in och ur utan att strömkretsen öppnas. Strö men ska vtra lika stor i alla faser. Drag ut provhandtaget till spärrläge (RAD ~ A inkoppla~men utlösningskretsen blockerad. Mät spänningen me lan provdonfts uttag 3-6, 4-6 och 5-6. Öka strömmen (aktiv eller reaktiv last så ycket som åtminstone 50 % av märkströmmen och k ntrollera s möjligt tillänningarna igen. Om spänningarna är låga (lägre än ett ar procent iv RADHAs funktionsvärde drag ut provhandtaget. Om s änningarna ar högre änlero ett par procent av RADHAs funktionsvärd kan det [ på att RADHA inte är installerad i den elektrisk mittpunkte n eller att strömtransformatorerna har olika varvomsät ni ng. Utlösningsprov Kontrollera ingsfunktioner på genom ett av att följande låta RADHA sätt slå alla til ~tlösnings-;h. indiker- Kortslut en strömtransformator på sekundä sidan och f ånskilj den kortslutna strömtransformatorn från RAD A medan askinen är belastad. plintarna Anslut reläprovningsapparaten för en fas och nollan. med Plintarna en am t år eremeter ej öppn ~ serie eftersom vid strömtransformatorerna ska erhålla magnetis ringsström. Mata den ström som erfordras för RADHAs tjlls1ag. OBS! Mata strömmen via en isolertransformaior. Upprepa provet i de återstående faserna. Gör en kortslutning inom skyddsområdet. St i rta generatjrn och öka magnetiseringen tills RADHA slår till.

16 UGO3-~O RADHA som differentialskydd för stora motorer och autotransformatorer RADHA som samlingsskeneskydd Omsättnings- och polaritetskontroll av strö transforma rerna utförs i princip på motsvarande sätt som för eneratorer ed automatikreglering. Om spänningen över differen ialkretsen Or försumbar vid tomgång av motorn tas provhandta et ur och pänningen över differentialkretsen kontrolleras när moto n drar star tröm. Omsättnings- och polaritetskontrojj Kontrollera att de i samlingsskeneskyddet in ående strö kretsarna och strömtransformatorerna är rätt koppla e. Kontro en utförs genom att från en provningsapparat i en fas injicera en hög ström genom primärkretsen på en eller flera strö transforma orgrupper samtidigt och därvid kontrollera att sekund" rströmmen h differentialströmmen i samlingsskeneskyddet upp räder med förväntad storlek, se under primärprov. befintlig vissa fall last kan i anläggningen det vara med nödvändigt stationen attspnningssatt ttföra kont~llen xempelvis med när ett nytt samlingsskeneskydd appliceras i en anläg ning, som redan är driftsatt och det är omöjligt att ta s miingssken n ur drift. Normalt skall dock kontrollen utföras med pro~ningsappartt före det att samlingsskena eller del därav tas idrift därjför att: En viss.~isk är alltid förknipp.ad med att spän~i~~ssätta e~.sa~lingsskena forsta gången och samlmgsskeneskyddetjbor då vara l drft. ~ Felsökning och justering underlättas vid evbntuellt fel l om samlingsskenan är spänningslös.,, Person faran är betydligt lägre om proveni utförs mei hjälp av provningsapparat än om man skall laborera ed strömkr tsar till i drift varande strömtransformatorer. Ofta är det besvärligt och tidsödande att i föra alla d primära lastomkopplingar, under drift, som behövs fö att fullstän i t prova alla kretsarna i skyddet med befintlig last.!"c, Primärprov exempel Primärprovet på provning utförs på av olika RADHA sätt som i olika sa ~nläggninga lingsskenes ~ ydd Här i ges en station med dubbla samlingsskenor med koppli gsbrytare ( Og. 10. Strömmen injiceras mellan en fas i taget oc jord. Anvä d inte en andra fas som åter ledare. Ett fack väljs so referensfa k (linje 2 varefter de andra fackens strömtransformato er jämförs ot detta, ett eller flera fack i taget. nnan primärinje tionen påbö jas måste RADHA's differentialkrets kortslutas tempor Ort över utt g 3B-4B- 5B-6B på provdonet R TXP 18. Blockera alla andra skydd (t ex jordfejsskydd~ distanssky 1 d som är anslutna till de strömtransformatorgrupper sorft provas. Kontrollera att andra skydd inte blir överbel~stade när stt r primärström injiceras (gäller framförallt jordfelssky9d. Strömkretsarna för ev andra skydd i kretsen l <t ex jordfejsdifferentia! skydd och transformatordifferentia!skydd måste korts~utas.

17 UGO~ Differentialströmmen i alla tre faserna f~r samtliga zoner skall uppmätas och protokollföras för varje enfasi~jektion. Unde~ utförande av.lasto~ko.~pling skall dif~erentialstr~marna samtlga zoner kontnuerlgt over vakas. l -lo" för En kontroll av differentjalströmmarna j dk olika zonbrna utförs alltid efter det att stat jonen tagits j drift. r Transf. 1 -( -{ -{ -( ro- r- - -{ -{ -( -{ t ~ (1 Ko br A B Linje 1 Linje 2 Fig. 10 Primärprovning med högströmsaggr gat av R DHA som samlingsskeneskydd. Vid inre fel (l ä normalt di ferentialströmmen: i zon B lika med noll i zon A och checkzon lika med voten mell n primärströmmen och strömtransformatorom ättningen. i yttre fel (2 är normala differentia strömmen: i zon B lika med noll i zon A och checkzon mycket min re än kvo n mellan primärströmmen och strömtransform toromsättni gen, dock ej noll "':'"

18 d nära UGO3~Oll 18 RADHA som checkzon Samlingsskeneskydd av högimpedanstyp är s m regel fö sedda med en sk övervakningsfunktion. Funktionen best r av ett ADHA anslutet till separata strömtransformatorkärno på alla an utna brytare utom samlingsskenebrytaren. Utlösnings ontakten s riekopplas med utlösningskontakterna från differenti lskydden f.r zonerna enligt figur l t. Övervakningsfunktionen utgör därvid en e tra säkerhet mot felutlösning från t ex felfungerande zonskydd pga öppen strömtransformatorkrets. Provning av RADH som chec zon utföres på samma sätt som för zonskydden och lä pligen samt. igt. (+ Fig. 11 RADHA som checkzon SAMMANFATTNNG Sekundärt iunktionsvärde Kontrollera Funktionsspänningen att funktionsspänningen får maximalt avvika inte öve! l~% skrider från 50 Valt värde. av mättningsspänningen för någon av strömtransform torerna. Primärt funktionsvärde (känslighet För RADHA använt som generator- elje motorskyd bör den primära funktionsströmmen maximalt upp å till 5 % {vid l Aransforma sek.ström respektive 3 % (vid 5 A sek.strö av strömt torernas primära märkström. Används RADHA som samlingsskeneskydd lir den prir funksom är an-t1atorerna tionsströmmen avhängig det antal strömtran formatorer slutna och kan ofta uppgå till % av s römtransforl primära märkström. Stabilitetsberäkning, yttre fel Stabilitetsprov UNDERHåLLSPROV Beräknad maximalt tillåten primär felström kall vara storre än den största felström som kan uppstå vid ett yttr fel. För er generator eller synkronmotor kommer maximala fels römmen (s]rmmetriskt effektivvärde att bestämmas av maskinens ubtransiemci reaktans. Är skyddat objekt en samlingsskena kommer maximala fe~lströmmen att bestämmas av nätets kortslutningseffekt. denna punkt- Vid de mätningar som utförs när generatorn (motorn är infasad till nätet och belastad med minst 50 % av märk la t skall över reläenheterna uppmätta differentialspänningar maxi alt uppgå ill 3 % av inställt funktionsvärde. Uppmätes en diffe entialspännong som är något högre än några procent beror det annolikt p någon av följande orsaker: Olika varvomsättning i strömtransformatore många varv på båda strömtransformatorerna na. Det mås e vara lika o varje fas. Alltför olika magnetiseringskarakteristik f or de två ransformatorerna i samma fas. Strömkretsarna är av misstag jordade i mer ä en punkt. Vi rekommenderar följande årliga prov: Kontroll av RADHAs funktionsvärde Utlösningsprov

19 ' UGO~ >[ Fig. 12 Kretsschema AC -~SE Ha1-f'EDOCE FFERENTAL RELAY FOR -<101 rlooov -FAS tq;f'eoans FFERENT ALSKYOO Fal s-<100r1o1ov TRPPt6 ETC. TU5H1t6 H.K. 2> ALMt ETC. S~L H.K. RESST(R UNT ~ARA1ELY ~EO KDTS1~f(J5EH:TEN MOOERAO SEPAR~T.. REJVE CONPE(T ~ AT OPfRATt6 va.ta% >13DV OVERKD~t6 TAS 9(T VD FUN<Tli5SPANNt6 >131V Fig. 13 Uttagsschema ACA

20 20 1 [ ~ v[ ~ Fig. 14 Kretsschema CA Fig. 15 Uttagsschema 7417 O13-CAA

21 UGO~ , ~;~1 : t,~.11-'" ~ r J25 ~ ~i-~ *~ 1 1S~ 1/.. ',' a f~ ~ ; ' ~;: L --. LL c c c,~ '01 ulzl ir"'!. U' J!!L-. Al, 18 _..:..~- U"~ -~- ~.-... Lr-' r-<f B -"'ASE H;! -HProAN(! ~'FFER!":'AL AElArFiJ ',~'9V FAS DFFE ENT'AlSKr!X AV HD;"'[!J&NS. TrPFDR U. ~'9V --_.. 1~li "11 : ~', "i '-r"' : L-<p 'TRlPPNG'fC UTLOSNNG "" ALAA" ET SGNAL, " 31 COHNfCTE' T0181U1AT JfLVERY VO LEVER NS A.SLUTEN TLl8'Ul Fig. 16 Kretsschema AA! 2 Fig. 17 Uttagsschema AAA ~ iii u,z~ ijf~~~~::~ L--!..!--1-N --

22 UGO~ ~ Bj-AtASf HGH-l1PfOANCf OFFfANflAl AClAV ~ u. a 19V j-fas OFFfAf flalskyoo AV HOG"fOANS- Tv' FOA u.. 19Y j"» 101 l1j.. ls jl.5..1, Lr' 10J,119,ZSATLA1»t AfP , '~ 111 A TCA 1!O7,!19,ZSAD L-<t»1 R Sf : Fig. 18 Kretsschema CA 1 TRPP~ ETC. un.5n N6 tt. 2 AlAR" ETC. S~tt. Fig. 19 Uttagsschema CAA

23 UGO3-60~1 23 TRPPNG ETC Z AtAR". UTtOSNNG. ETC"" J SGNAt. "" J CONNECTEO Ta 181 Z'AT JEU/ERy via lfl/erans..s UTE.. TLt 181"'Z Fig.20 Kretsschema DA 1 TRPPNG ETC. UTlt!~N6 HH.., 1i.A""l. SGNAL HH. Fig.21 Uttagsschema DAA

24 ~ -1tf'EDANCE UGO r Bj-PHASE HGH-MPEDANCE O'F'EAENTAL AELAY f(j U..1011SV j-fas DFFEAENTALSKYOO AV HOG"EDAHS. TYP FÖA U.. V S V ~C m 1011"j m c zs j;;jj 101 RfXP J1 RXfLA 1J. J13. ls RXfCA nsj1.n1 RXTCA 301. J19. n RX 10 J~J RXSF 11 frppng. EfC UTLÖSNNG. HH 21.ALARH. ETC SGNAL. HH J CONNECfEO TO 1181U12 'AT JEU"ERY VD LEVERANS j.slute" TLL 18!Us21 3-PHA~ Hit ~Y FOR U. =10/1 SV D FFEREHT AL 3-FA5 ~Gf' EDANS DFFERENTAL9<YOO FR U. =10/1! 1 1RPP~ ETC UMSNNG ALARH ETC. S~AL ~ Uttagsschema FAA ABB Relays AB, S Västerås, Sweden Tel , Telefax Telex abbva s

SAMLINGSSKENESKYDD. TEKNISK RIKTLINJE TR utg D 1/14. NK, Kontrollanläggning DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D

SAMLINGSSKENESKYDD. TEKNISK RIKTLINJE TR utg D 1/14. NK, Kontrollanläggning DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D SvK4005, v3.3, 2012-08-09 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VÅR BETECKNING TR02-05-8 DATUM 2009-11-13 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D SAMLINGSSKENESKYDD 1/14 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum

Läs mer

REB 103 och REB 101 1 MDBO5006-SV. Saml i ngsskeneskydd. Allmänt. Användning. ABB Network Controi & Protection

REB 103 och REB 101 1 MDBO5006-SV. Saml i ngsskeneskydd. Allmänt. Användning. ABB Network Controi & Protection Saml i ngsskeneskydd Sida 1 Oktober 1994 Rätt till ändringar utan föregående meddelande förbehålles ABB Network Controi Allmänt Användning.Baserad på en väl beprövad och extremt snabb mätning av differentialströmmar

Läs mer

Transformator differential relä RADSJ

Transformator differential relä RADSJ Instruktion 1MRK 504 010-WSV Ersätter RF 637 367 December 1998 Allmänt Skydd för 1-fasiga krafttransformatorer 16.5/132 kv Känslighet ca 20 procent av strömtransformatormärkströmmen Fungerar för interna

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Energidistribution AB D

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Energidistribution AB D Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (5) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Energidistribution AB D10-0016467 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2018-10-22 Dokumentansvarig

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE 2012-06-08 TR02-05-7

TEKNISK RIKTLINJE 2012-06-08 TR02-05-7 Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåva. Ersätter TR2-05-7-1 TR2-05-7-7 2012-06-08 2/16 Innehåll 1 Allmänt... 5 1.1 Reläskydd... 5 1.1.1 Reläskydd för transformatorer i ställverk med enkelskena eller

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen

Läs mer

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Energidistribution AB D

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Energidistribution AB D Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Energidistribution AB D10-0015688 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Regionnätsaffärer 2018-08-08

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

4-stegs jordströmsskydd

4-stegs jordströmsskydd SVENSKA z. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VAR BETECKNING TR02-05-2-3 DATUM 2013-12-10 SAMRAD AS.AN..DK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD TI 4-stegs jordströmsskydd 1/7 Uppdateringar

Läs mer

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

..ttti.. SÄTT ALLMÄNT. KONSTRUKllON OCH VERKNINGS- Fasningsdon typ RASA

..ttti.. SÄTT ALLMÄNT. KONSTRUKllON OCH VERKNINGS- Fasningsdon typ RASA ..ttti.. Fasningsdon typ RASA.Tillåten frekvensskillnad för fasningspuls inställbar mellan 0.2-0.4 Hz.Fasningspuls före faslikhet reducerar risken för utjämningsströmmar.vid för stor amplitud- eller vinkelskillnad

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

Allmän behörighet. Facit - Övningstenta

Allmän behörighet. Facit - Övningstenta Facit - Övningstenta 1. Transformatorstation Arnö har ett 10 kv system med isolerad nollpunkt. Den totala ledningslängden är 10 km högspänningskabel av typen FXKJ 35 mm och 51 km friledning. Systemet matar

Läs mer

Längsdifferentialskydd

Längsdifferentialskydd SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE AS rf VÅR BETECKNING TR02-05-02-04 DATUM 2017-11-29 SAMRÅD AF, AU, NK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 6 FASTSTÄLLD TD Längsdifferentialskydd SVK4005, v4.0, 2016-04-27

Läs mer

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs

Läs mer

Elteknik. Superposition

Elteknik. Superposition Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss

Läs mer

Aterinkopplingsautomatik för ledningar enligt schema AB. översiktssymbol

Aterinkopplingsautomatik för ledningar enligt schema AB. översiktssymbol ASEA Reläsektorn INFORMATION Från/Datum RFR, April1976 Utgåva 1 Into-nr RK 851-001 Reg. Sida 5651 l Aterinkopplingsautomatik för ledningar enligt schema 5651 183- AB SYMBOL Fig 1. översiktssymbol ANVÄNDNING

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Tabellsamling säkringsfri teknik 2003:3 Specifika drifter Skydd av lsp/lsp transformatorer

Tabellsamling säkringsfri teknik 2003:3 Specifika drifter Skydd av lsp/lsp transformatorer Skydd av lsp/lsp transformatorer Inkopplingsströmmar Vid spänningssättning av en lsp/lsp transformator kan en kraftig strömspik observeras. Denna beror på att järnkärnan i transformatorn magnetiseras och

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17

Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17 Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar 2012 08:17 Hej Hittar ingen bra tråd för denna fråga, så ställer den här. Varför jordar man transformatorstationens

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Anläggningsdirektiv Regionnät gäller som grund för detta dokument. Avvikande krav är specificerat i denna TB.

Anläggningsdirektiv Regionnät gäller som grund för detta dokument. Avvikande krav är specificerat i denna TB. Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D16-0013808 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2016-09-26 Dokumentansvarig

Läs mer

Sortimentöversikt / innehåll

Sortimentöversikt / innehåll Mätomvandlare Sortimentöversikt / innehåll IME presenterar ett komplett program mätomvandlare för mätning inom elkraft och process. Serierna D4,D6,D8 är tillverkade i enighet med kraven som finns angivna

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

ASiEA RELAYS UGO3-721 O

ASiEA RELAYS UGO3-721 O - I, ASiEA RELAYS UGO3-721 O! Manual I..förbehålles Mars 1985 Rätt till ändringar utan föregående meddelande Typ RACIC Ledningsskydd för distributionsnät Allmänt Tvåfas eller trefas tidöverströmsrelä med

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

R.S.E Belastningsvakt. Vakten med pris som de billiga men funktion som de dyra.

R.S.E Belastningsvakt. Vakten med pris som de billiga men funktion som de dyra. R.S.E Belastningsvakt. Vakten med pris som de billiga men funktion som de dyra. Belastningsvakten används för att koppla bort vissa oprioriterade laster under kortare belastningstoppar. Vakten arbetar

Läs mer

MSR-1000. Servoregulator (Lägesregulator) Drift- och Montageinstruktion. ANVÄNDNING MSR-1000 är en servoregulator med två användningsområden.

MSR-1000. Servoregulator (Lägesregulator) Drift- och Montageinstruktion. ANVÄNDNING MSR-1000 är en servoregulator med två användningsområden. Drift- och ontageinstruktion Servoregulator (Lägesregulator) i-200se / 2005-09-05 Trimpotentiometrar Anslutning för återföringssignal från ställdon. Omkopplare för val av styr och återföringssignal Anslutning

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,

Läs mer

Extremspänningsautomatik för shuntreaktorer och shuntkondensatorer

Extremspänningsautomatik för shuntreaktorer och shuntkondensatorer - SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VAR BETECKNING NK, Kontrollanläggningar TR02-05-11-3 y DATUM SAMRAD AS,AFS,AN,DP TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD u Extremspänningsautomatik för shuntreaktorer

Läs mer

S3 DATOR DATIORINKREMENTALGIV

S3 DATOR DATIORINKREMENTALGIV Minimanual för S3-dator. Innehållsförteckning 1. Innan strömmen slås på 2. Hur fungerar tangentbordet? 3. Backup C 4. Fasfel 5. Justering motorskydd 6. Ställa in parametrar i frekvensstyrning 7. Vad krävs

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

Jordfelsbrytare. Serie F 200 A, F 200 AS. Serie F 200 A Känner av växelströmsfelströmmar

Jordfelsbrytare. Serie F 200 A, F 200 AS. Serie F 200 A Känner av växelströmsfelströmmar Serie F 200 A, F 200 AS Serie F 200 A Känner av växelströmsfelströmmar och pulserande likströmsfelströmmar 1 3 2 4 F 202 F 202 tvåpolig 10 16 2 F202 A-16/0,01 E21 601 10 2CS F20 2101 R0160 0,34 30 2 2

Läs mer

Utlösningskretsar och brytarvalsutrustning. och automatiker

Utlösningskretsar och brytarvalsutrustning. och automatiker * " SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning @b> VÄR BETECKNING TR02-05-9 DATUM 2015-03-06 SAMRAD AS, AFS /n? M/ TEKNISK RIKTLINJE UTGAVA 4 FASTSTÄLLD TD Utlösningskretsar och brytarvalsutrustning

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Ledningsskyddssystem för stamnätet

Ledningsskyddssystem för stamnätet SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Koirörollanläggningar VAR BETECKNING TR02-05-2-1 DATUM SAMRAD AN,AS,AT TEKNISK RIKTLINJE zctm /rfrhf & UTGÅVA 5 TD FASTSTÄLLD Ledningsskyddssystem för stamnätet

Läs mer

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel

Läs mer

Fördröjd återinkoppling

Fördröjd återinkoppling SVENSKÅ ä. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar var beteckning TR02-06-07 DATUM 2018-03-29 samrad AS, AU, DP TEKNISK RIKTLINJE utgava 5 FASTSTÄLLD Fördröjd återinkoppling SvK4005,

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

-,"'!~ --=--=C=D--=s. tiy. ABS Relays .,' lxl. "'.~{i'"

-,'!~ --=--=C=D--=s. tiy. ABS Relays .,' lxl. '.~{i' "'.{i'".,' ABS Relays lmduo4007-sv Manual Mars 1991 Ersätter UGO3-5012 Rätt till ändringar utan föregående meddelande förbehålles Typ RADSB 1'i-ansf orma to rdift erej!1 tials kyd d ;;' -,"'! 1>71) ALLMÄNT

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT 091123-025 D10-0016465 1.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT 091123-025 D10-0016465 1.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (13) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT 091123-025 D10-0016465 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2014-03-24

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT AS,AN,D^,, TEKNISK RIKTLINJE. ffzéi>,?%>> ÄA, istansskydd. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 5 1/8

SVENSKA _ KRAFTNÄT AS,AN,D^,, TEKNISK RIKTLINJE. ffzéi>,?%>> ÄA, istansskydd. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 5 1/8 SVENSKA _ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VAR BETECKNING TR02-05-2-2 DATUM SAMRAD 2013-12-10 AS,AN,D^,, TEKNISK RIKTLINJE ffzéi>,?%>> UTGÅVA FASTSTÄLLD ÄA, istansskydd 1/8 Uppdateringar

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10) Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006 Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla

Läs mer

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

FELSÖKNING MICROMAX OCH VVX-MOTORER

FELSÖKNING MICROMAX OCH VVX-MOTORER IBC control Made in Sweden FELSÖKNING MICROMAX OCH VVX-MOTORER Innehållsförteckning Sida Felsöknings MicroMax, MicroMax180, MicroMax370, MicroMax750 Styrenheten har löst ut på grund av rotationsvakten

Läs mer

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Per Öberg 3 april 2014 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer

Läs mer

Synkrongeneratorn och trefas

Synkrongeneratorn och trefas Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning

Läs mer

Spolens reaktans och resonanskretsar

Spolens reaktans och resonanskretsar Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning

Läs mer

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA. Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Strömtänger för AC ström

Strömtänger för AC ström Strömtänger för AC ström Y serien Denna serie strömtänger är gjorda för att vara enkla att använda och ha ett brett mätområde. Tängerna har en form som gör de enkla att kunna omsluta en kabel eller skena

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Elektroakustik Något lite om analogier

Elektroakustik Något lite om analogier Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å

Läs mer

Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2

Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2 Nätplanering och Förvaltning 2010-04-16 2010/270 FÖRFRÅGAN SvK200, v2.0, 2009-06-04 Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2 1 Generatordata Vid beräkningar

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

Effektvakt FEV. Last som bryts i kw TF Huvudsäkring SPÄRR. Max 5A. N Figur 1. Kopplingsschema FEV01 STEG NÄT

Effektvakt FEV. Last som bryts i kw TF Huvudsäkring SPÄRR. Max 5A. N Figur 1. Kopplingsschema FEV01 STEG NÄT FEV01 Last som bryts i kw TF Huvudsäkring 1 STEG ÄT 6 SPÄRR C S1SS 7 8 9 L1 Max A L L Figur 1. Kopplingsschema FEV01 FEV10 Last som bryts i kw TF Huvudsäkring 1 STEG ÄT 6 SPÄRR C S1SS 7 8 Till EnergiComfort

Läs mer

Manual Nödljusaggregat MAPOWER

Manual Nödljusaggregat MAPOWER Manual Nödljusaggregat MAPOWER Sida Innehållsförteckning 1 Säkerhet, Presentation, 2 Funktionsbeskrivning 3 Driftsättning 4 Kopplingsexempel 4/5 Tekniska data / Interna säkringar 5 Batterimontage 6 Felsökning

Läs mer

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare Översättning av de viktigaste användarinstruktionerna i den engelska originalbruksanvisningen. Vid eventuella oklarheter gäller det som står i den engelska originalbruksanvisningen. 1. INTRODUKTION 1.1

Läs mer

Synkrongeneratorn och trefas

Synkrongeneratorn och trefas Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling

Läs mer

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n. 27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Svar till Hambley edition 6

Svar till Hambley edition 6 Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D16-0013811 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m E.ON Elnät 2016-12-22 Dokumentansvarig

Läs mer

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Christofer Sundström 9 april 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

Föreläsnng Sal alfa

Föreläsnng Sal alfa LE1460 Föreläsnng 2 20051107 Sal alfa. 13.15 17.00 Från förra gången Ström laddningar i rörelse laddningar per tidsenhet Spännig är relaterat till ett arbet. Arbete per laddningsenhet. Spänning är potetntialskillnad.

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer