Ambient Sweden. Internetframsyn ur ett användarperspektiv

Transkript

1 Ambient Sweden Internetframsyn ur ett användarperspektiv

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2008 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-M 387 ISSN: ISBN: Huvudprojektledare: Staffan Eriksson, IVA Layout: Eva Stattin & Pelle Isaksson, IVA Produktion: Tryckfaktorn AB Tryck: AlfaPrint Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via projektets hemsida

3 Förord Vem vet hur vi lever 2015? Eller är framtiden rent av redan här? Användningen av internet har de senaste åren fullkomligt exploderat, och internet har blivit en naturlig del av många användares liv på ett helt annat sätt än bara för några år sedan. Internet finns i alltfler apparater och vårt internetanvändande sker många gånger utan att vi är medvetna om det. Internet, som något man kopplar upp sig till och upplever genom en webbläsare, är en företeelse som är på väg att suddas ut. En blick in i framtiden, Sverige år 2015, visar ett samhälle där internet är något som bara finns och omger oss överallt där vi befinner oss, på samma sätt som elektriciteten finns i våra liv idag. Framtidens personliga internet innebär enkel tillgång till informationsresurser och tjänster varhelst vi är. De tjänster vi behöver är anpassade till sammanhanget. Tillgänglig kapacitet är inte en begränsande faktor för det vi rimligen kan vilja göra via internet. Förbi är den tid då man behövde bekymra sig för krångliga inställningar och förhålla sig till begrepp som brandväggar, TCP/IP och DNS-servrar. Förbi är också den tiden då internet upplevdes som osäkert och där man som användare riskerade att bli utsatt för bedrägeri och andra brott. Framtiden erbjuder helt enkelt tillgång till, och användande av ett internet i världsklass! Användarpanelens rapport är ett arbete inom ramen för projektet Internetframsyn. Panelen, som har bestått av kloka människor inom olika discipliner, har tänkt, diskuterat och debatterat frågor som rör internets framtid. Brukarens perspektiv har varit i fokus. I våra diskussioner har vi utgått från frågeställningar som: Vad är bra för oss användare? Hur vill vi att det ska fungera? Vilka nya möjligheter öppnar sig och vilka hotbilder kan vi se? Användarpanelen har bestått av: Henrik Ahlén, Alfa Bravo AB Rolf Berndtson, Dataföreningen Bo Boivie, HiQ (panelordförande) Jan Flodin, ISOC-SE Charlie Gullström, KTH Kristina Höök, Stockholms universitet Ola Knutsson, KTH (skribent) Christer Marking, Stockholms stad Olle Olsson, W3C och SICS Pernilla Rydmark, VINNOVA Björn Scharin, PTS Anna Stenkvist, Tensta Gymnasium Ewa Thorslund, Almega Arbetet har varit spännande och lärorikt för alla inblandade. Jag vill som ledare för Användarpanelen rikta ett stort tack till mina panelmedlemmar som oförtrutet kämpat och slitit med alla frågeställningar. Ambitionen är att förslagen nu ska realiseras inom ramen för Ambient Sweden. Stockholm, april 2008 Bo Boivie Panelordförande

4

5 Sammanfattning Användarpanelen är en av tre expertpaneler inom ramen för IVAs projekt Internetframsyn. För panelen har användarfrågor varit i fokus i arbetet med att identifiera centrala framtidsfrågor för att Sverige år 2015 ska vara en framstående internetnation. Panelen har utgått från en vision där vi förutsatt att internet år 2015 finns överallt; tillgängligt från en rad olika terminaler (dator, spelkonsol, mobiltelefon, tv, radio, kylskåp, bil), med bekymmersfri anslutning för användaren. I visionen är varje dator, mobiltelefon och liknande terminal alltid en del av internet, oavsett var denna befinner sig rent fysiskt. Internet blir lika osynligt och enkelt som accessen till elnätet är idag, fast då utan behov av sladdar för uppkoppling. År 2015 kan de så kallade bredbandsleverantörerna endast konkurrera med pris och service; frågor som säkerhet, tillgänglighet och överföringshastigheter tillhör det förgångna. Informationen är i radikalt större utsträckning kategoriserad, med beskrivningar som möjliggör att saker och ting går att hitta betydligt enklare än idag. En rad nya tjänster har också utvecklats och dessa tjänster utnyttjar att informationen är klassificerad och märkt. De användare som panelen har haft i fokus för sin analys är en mycket heterogen grupp. De finns i alla verksamheter och använder internet för många olika saker, ofta utan att själva vara uppmärksamma på detta. Med utgångspunkt från vår vision för 2015 har panelen, sett ur ett användarperspektiv, arbetat med både möjligheter och hinder för utveckling inom området är inte långt borta och de hinder vi redan idag kan se måste undanröjas om möjligheterna ska infrias. Panelen presenterar här tio förslag till åtgärder, som alla tillsammans utgör Användarpanelens bidrag till vad vi ser att Sverige behöver göra för att vara en framstående internetnation 2015: Offentlig sektor bör ta större ansvar för samhällets informationsresurser Om skogen och malmen var den råvara som byggde Industrisverige, så är digital information den råvara som bygger e-sverige. Därför blir arbetet med att skapa och vidmakthålla samhällets informationsresurser den enskilt viktigaste insatsen för tjänstesamhällets utveckling. Regeringen bör uppdra åt svenska myndigheter att beskriva sina register och informationskällor. För att skapa en översiktlig informationsresurskarta som utgör underlag för problemanalys och investeringsplanering bör detta arbete också omfatta samtliga svenska kommuner. Regeringen bör skyndsamt utreda behovet av infrastruktur för tjänster i samverkan med näringsliv och företrädare för medborgarorganisationer och konsumenter Exempel på sådan infrastruktur är system för elektronisk identifiering, kataloger över människor och andra resurser, lagstiftning som inte hindrar informationstillgång över sektors- och verksamhetsgränser, klassifikationssystem, designregler etcetera. Man kan tänka sig många slags infrastrukturella lösningar för e-tjänster. Det utmärkande för dem är att ingen enskild part tjänar på att ta fram en lösning men alla tjänar på att den finns. Därför behövs gemensamma insatser. Konsumentverket bör ta fram en kvalitetsguide för internetförbindelser i form av vägledande färgmärkning Dagens konsument erbjuds en ojämn kvalitet på sina internetförbindelser. Många gånger kan det vara svårt för den enskilda individen att bedöma behov av kapacitet och kvalitet i internetförbindelserna. Genom en vägledande i färgmärkning kan konsumenten uppmärksammas på den kvalitet som krävs för de tjänster som konsumenten har behov av.

6 Med detta förslag riktat till Infrastrukturministern vill vi se att Konsumentverket får i uppdrag att med hänsyn till olika kundbehov fastställa de krav som bör gälla för olika slags internetförbindelser. Kraven bör formuleras i samråd med PTS, branschens aktörer, och företrädare för internetforskning och konsumenter. Svenska myndigheter bör upprätta handlingsplaner och agera katalysatorer för en arbetskultur som med hjälp av internet främjar ett flexibelt arbetsliv som är oberoende av tid och plats Arbete på distans kan bli en framgångsfaktor för svensk industri och offentlig sektor. Nya kommunikationsformer stärker även regional utveckling, till exempel genom att underlätta för glesbygdsbefolkningen att få kvalificerade arbeten. System och tillämpningar som underlättar för en mer personlig kontakt på distans via internet är också en förutsättning för att svenskarna ska kliva uppåt i den digitala trappan. I syfte att kraftigt minska behovet av fysiska möten, och därmed frigöra resurser och minska miljöbelastningen samt även den personliga stressen, bör regeringen ålägga sina myndigheter att upprätta handlingsplaner som bidrar till utvecklingen av ett flexiblare arbetsliv med internet som hjälpmedel. Arbetet bör ske i dialog med arbetsmarknadens parter, arbetslivsforskare, organisationskonsulter och arkitekter. En samordningsfunktion för detta bör sättas upp inom regeringskansliet. Inför it-baserad pedagogik och dataslöjd i skolan Med detta förslag riktat till utbildningsministern vill vi se en satsning på att utveckla en pedagogik för alla ämnen som drar bättre nytta av möjligheterna med it och internet. En satsning inom området bör innefatta resurser till pedagogisk forskning, lärares vidareutbildning i teknikanvändning samt utveckling av lämpliga verktyg. I detta sammanhang bör svenska innovationsföretag kunna ta en viktig roll, både nationellt och internationellt. Vidare vill vi se att ett nytt obligatoriskt ämne dataslöjd införs i grundskolan. Dataslöjden ska innehålla såväl teknik som etik och mediekritik, vilka alla är vitala kunskaper för att kunna klättra i den digitala trappan. Skapa de helhetslösningar för digital mediadistribution som gör Sverige till föregångsland inom området Användarnas budskap kring fildelning är tydligt: många vill kunna ladda ned och dela musik och film med varandra. Det digitala formatet för media är lättanvänt och modernt och användarna vill gärna dela musik och filmer med sina vänner. De allra flesta skulle säkerligen dessutom göra detta lagligen om det fanns vettiga, rimligt prissatta affärsmodeller för detta. Sverige har hittills varit ett föregångsland vad det gäller att ta fram teknik för digital mediadistribution. Sverige bör utnyttja detta för att bli ett föregångsland för en fungerande helhetslösning av regleringar, lagstiftning, nyskapande affärsmodeller och en fungerande it-infrastruktur. En sådan lösning har förutsättningar att spridas över världen. Den kräver dock att flera myndigheter, företag, forskare och representanter för andra samhällsorgan och intressegemenskaper samarbetar. VINNOVA bör ta initiativ till att studera tvärvetenskapligt användarbeteende för att säkerställa att vi inte låser in användarna i lösningar som gör att de söker sig utanför de lagliga möjligheterna. Skapa ett Mobile 2.0-landskap som gör Sverige till ett föregångsland Precis som Web 2.0 har gjort det möjligt för användarna själva att skapa innehåll och funktioner så kommer vi se ett Mobile 2.0 växa fram där position och andra lokala data används som en del i tjänsterna. Sverige har en unik chans att vara ett föregångsland genom medvetna satsningar från telekomindustrin. Staten kan påskynda framväxten av Mobile 2.0 genom att agera beställare via forsknings- och utvecklingsanslag men också som beställare av teknik för sin egen verksamhet. Svenska innovationsföretag och forskare kan också bidra till att driva marknaden. Låt det handla om en digital trappa snarare än en digital klyfta Begreppet den digitala klyftan beskriver verkligheten dåligt; en uppdelning i de som kan och de som inte kan är en allt för hård generalisering. Användarpanelen föreslår istället en mer nyanserad bild av användarnas kunskaper. Det handlar snarare om den digitala trappan, där det finns flera olika nivåer i den digitala kompetensen, och där de olika nivåerna (trappstegen) inte är desamma utan ständigt förändras i takt med den tekniska utvecklingen. För att Sverige ska ta täten som en ledande internetna-

7 tion år 2015 fordras en målmedveten kraftsamling för att hjälpa och inspirera alla medborgare att klättra uppåt på den digitala trappan. Detta måste ske i samverkan mellan den offentliga sektorn, skolan, arbetsmarknadens parter och medborgarnas organisationer. Skapa förutsättningar för en välspridd och allmänt accepterad e-identitet för alla sammanhang Det behöver finnas flera sätt för en användare att identifiera sig på internet, även vid mobila tillämpningar. Det behöver skapas lösningar som ger användaren möjlighet att välja hur mycket av sin identitet användaren exponerar för att använda en tjänst på nätet. Det bör finnas en enkel metod för att stämpla data även från vanliga användare så att man vet att data verkligen kommer från rätt källa och att det inte heller ändras av någon annan. Verket för förvaltningsutveckling, Verva har på uppdrag av regeringen tagit fram en färdplan för e- legitimationer (REF Verva 2007) som om den genomförs möter de behov användarpanelen identifierat. Färdplanen riktar sig dock främst till offentlig förvaltning och bör därför breddas för att omfatta även övriga delar av samhället. Finans- och Näringsdepartementen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att driva färdplanen vidare i en omfattning som spänner över hela samhällets behov. Våga dela med dig! Satsa på forskning som omfattar såväl sociala mekanismer som tekniska lösningar för de integritetsproblem som internetanvändande medför Mediedebatten kring personlig integritet fokuserar ofta på de potentiella kränkningarna som internets användare kan utsättas för. Men ur användarnas synvinkel handlar det inte bara om att skydda sina personliga data. Många gånger handlar det snarare om att våga öppna sig och dela data med de personer man verkligen vill nå. I verkliga möten är integritet dessutom en slags förhandling mellan människor där vi i en social process avgör hur mycket vi visar för varandra. Problemet är alltså inte i första hand att skydda sig och sätta upp staket, utan handlar snarare om hur man kan få verktyg som genom inbyggt stöd för förhandling möjliggör att man själv kan göra avväganden för hur mycket uppgifter man lämnar ut till vem. För att undanröja hinder för utvecklingen bör VINNOVA få uppdrag att initiera forskningssatsningar inriktade på såväl sociala mekanismer som tekniska lösningar för förhandling av integritet på internet.

8

9 Summary The User Panel is one of three expert panels within the framework of IVA s Internet Foresight project. This panel has focused on user issues in its task of identifying issues of importance for the future in order for Sweden to be a prominent Internet nation in The panel s starting point was a vision in which we assume the Internet in 2015 will be everywhere; accessible from various terminals (computers, gaming consoles, mobile phones, TV, radio, refrigerators, cars), with easy connection for users. In our vision every computer, mobile phone or other similar terminal will always be a part of the Internet, regardless of the device s physical location. The Internet will be just as invisible and easy to access as the power source is today, but without the need for connection cables. In 2015 the so-called broadband suppliers will only compete over prices and services; issues such as security, access and transfer speeds will be a thing of the past. Information will be radically more categorised, with descriptions that make it possible to find what we are looking for much easier than today. A number of new services will also have been developed and these services will exploit the fact that information is classified and marked. The users that the panel has been focusing on in its analysis are a very heterogeneous group. They work in all types of fields and use the Internet for many different purposes, often without even realising it. Based on our vision for 2015, the panel has, from a user perspective, worked with both opportunities and obstacles for development in the field. The year 2015 is not far from now and the obstacles we can already identify today must be removed if the opportunities are to be realised. The panel is presenting ten proposed measures here. Combined they constitute the User Panel s contribution to what we believe Sweden needs to do in order to be a prominent Internet nation in 2015: The public sector should take more responsibility for society s information resources If forest and rock were the raw materials that built industrial Sweden, digital information is the raw material that is building e-sweden. The task of creating and maintaining society s information resources will therefore be the single most important one for the development of the service society. The Government should require the Swedish authorities to describe their registers and information sources. To create a detailed information resource map as a basis for problem analysis and investment planning, this task should also be assigned to all Swedish municipalities. The Government should without delay investigate the need for infrastructure services in cooperation with industry and representatives from citizens organisations and consumers Examples of such infrastructure are systems for electronic identification, catalogues of people and other resources, legislation that does not hinder access to information across sector and business lines, classification systems, design rules etcetera. There are many conceivable infrastructural solutions for e-services. What distinguishes them is that no individual party benefits from creating a solution but everyone benefits from its existence. That is why joint initiatives are needed. The Swedish Consumer Agency should create a quality guide for Internet connections in the form of colour coding The quality of Internet connections offered to today s consumers is not uniform. It can often be difficult for individuals to assess their capacity needs and the quality of Internet connections. With a colour coding system to guide them, the consumer could be made aware of the quality required for the services the consumer needs.

10 With this suggestion, which is aimed at the minister responsible for infrastructure, we would like to see the Swedish Consumer Agency assigned the task of establishing the requirements that should apply, taking into account various consumer needs, for different types of Internet connections. The requirements should be formulated in consultation with the Swedish Post and Telecom Agency (PTS), players in the industry, and representatives from the Internet research community and consumers. Swedish government agencies should draw up action plans and act as catalysts for a work culture that uses the Internet to promote a flexible working life independent of time and place Distance work could be a success factor for Swedish industry and the public sector. New forms of communication are also supporting regional development, e.g. by helping people in sparsely populated areas find skilled jobs. Systems and applications that facilitate more personal contact from a distance via the Internet are also necessary if Swedes are to climb the digital ladder. In order to significantly reduce the need for physical meetings, and thereby free up resources and reduce environmental impact as well as personal stress levels, the Government should require its agencies to draw up action plans that promote the development of a more flexible working life using the Internet as a tool. This work should be carried out in consultation with various parties in the labour market, researchers in the field, organisation consultants and architects. The Government Offices should coordinate this initiative. Introduce computer studies and IT-based teaching in schools With this proposal, which is aimed at the Minister for Education, we would like to see a new compulsory subject computer crafting a subject that includes ethics, criticism of the sources and behaviour issues, introduced into schools up to the 9th grade. Furthermore, teaching methods that make better use of the opportunities provided by IT and the Internet should be developed for all subjects. Investment in this area should include resources for pedagogical research, teacher training in technology use and development of the appropriate tools. In this context, Swedish innovation companies could play an important role, both nationally and internationally. Create holistic solutions for digital media distribution that make Sweden a pioneer in the field The message from users about file sharing is clear: many people want to be able to download and share music and films with each other. The digital format for media is easy to use and modern, and users want to share their music and films with their friends. The majority of people would no doubt do this legally if there existed sensible and reasonably priced business models for this. Sweden has up to now been a leader in creating technology for digital media distribution. Sweden should exploit this to be a pioneer in effective holistic solutions for regulation, legislation, innovative business models and an efficient IT infrastructure. A holistic solution of this kind could go global. What is needed, however, is for government agencies, companies, researchers and representatives from other bodies and interest groups to work together. VINNOVA should take the initiative to study user behaviour in an interdisciplinary way to ensure that we do not lock users into solutions that will make them stray from the legal options. Create a Mobile 2.0 landscape that will make Sweden a leader Just as Web 2.0 has made it possible for users to create their own content and functionality, we will see a Mobile 2.0 emerging where position and other local data will be used as part of the services. Sweden has a unique opportunity to be a pioneer through targeted investments by the telecoms industry. The Government can speed up the growth of Mobile 2.0 by providing research and development grants, but also by ordering the technology for its own needs. Swedish innovation companies and researchers can also help drive the market. Digital ladder instead of digital divide The term digital divide is a poor description of the actual situation; dividing people up into those who can and those who cannot is too much of a generalisation. The User Panel instead proposes a more nuanced description of user knowledge. It is better described as the digital ladder on which there are different levels of digital competence and where the different levels (steps on the ladder) are not static, but are constantly changing as the technology develops. In order for Sweden to take the lead as a prominent Internet nation in 2015, a conscious effort is preferable in order to help and inspire everyone 10

11 to climb the digital ladder. This needs to be a joint effort of the public sector, schools, labour market players and citizens organisations. Create the necessary conditions for a well diversified and generally accepted e-identity for all situations We need more ways for users to identify themselves on the Internet, including mobile applications. We need to create solutions that enable users to choose how much of their identity the user will expose in order to use a service on the Web. There should be a simple method for branding data, including data from friendly users, so that we can be certain the data is actually coming from the right source and that it is not being changed by anyone else. The Swedish Administrative Development Agency, Verva, has, at the request of the Government, drawn up a roadmap for e-identification (REF Verva 2007) which, if implemented, will meet the needs identified by the User Panel. The roadmap is, however, mainly aimed at the public administration sphere and should therefore be broadened to cover other parts of society as well. The Ministry of Finance and the Ministry of Enterprise, Energy and Communications should assign the responsible agencies the task of expanding the roadmap on a scale that covers the needs of the whole of Swedish society. Dare to share! Investment in research that covers both social mechanisms and technical solutions for the integrity problems that Internet use gives rise to The media debate about personal integrity often focuses on the potential violations that Internet users may be exposed to. But from a user point of view it is not just about protecting personal data. Often the problem is instead whether they are willing to risk opening themselves up and sharing data with the people they actually want to reach. The main issue is not about protecting ourselves and setting up barriers, but rather how we can get tools that allow us to determine for ourselves how much information to give out. To remove obstacles to development, VINNOVA should be assigned the task of launching research initiatives aimed at both social mechanisms and technical solutions to negotiate integrity on the Internet. 11

12 12

13 Innehållsförteckning 1. Är framtiden redan här? Det goda livet internet sett ur dagens perspektiv...17 Den nya webben...17 Grön it Digitala trappan internet sett i ett framtida perspektiv...21 Dimensionerna bakom trappan...21 Digitala trappan Tillit en avgörande fråga inför framtiden...23 Tillit och integritet...23 Stärk integriteten för data som görs tillgängligt via internet Medborgaren/individen i relation till framtidens internet...25 Tillgänglighet...25 Färgmärkning kan visa kvalitet...25 Digital mediadistribution ur användarnas synvinkel...26 Spel och nöjen...26 Mobile Skolan och lärandet väsentligt att beakta...29 Information...29 Kommunikation...29 Kreativitet...30 Utanförskapet i skolan...31 Eleverna...31 Lärarna...31 Föräldrarna Arbetslivet...35 Vilka krav ställer det nya arbetslivet?...35 Time shift...36 Location shift...37 Personlig kontakt och närvaro på distans Offentlig sektor och samhällets informationsresurser...39 Offentlig förvaltning och dess informationstillgångar...39 Infrastruktur för tjänster...39 It-samhällets mjuka infrastruktur för information och tjänster Att våga vara öppen personlig integritet på nätet...43 Dagens ansatser...43 Morgondagens möjligheter: människor vill vara öppna Användarpanelens förslag Bilagor

14 14

15 1. Är framtiden redan här? The future is already here. It s just not very evenly distributed (William Gibson, 1999) 2015 är inte långt borta. Samtidigt vet vi att utvecklingen går fort och att det varje dag görs nya innovationer som inom kort kommer att vara i var mans bruk. Bland de tidiga användarna av ny teknik finns troligen det avancerade användandet av internet som vi alla kommer att dra nytta av Därför finns det all anledning att fråga oss om inte framtiden faktiskt redan är här? Unga männsikor är ofta snabba på att ta till sig ny teknik, men så kallade early adopters (tidiga användare) finns i alla åldrar. Den yngre generationen tenderar dock att snabbare ta till sig nya sociala tjänster som till exempel Facebook, MySpace och liknande företeelser. Den nya webben (Web 2.0 och liknande), dit även sociala tjänster kan räknas, gör användarna inte bara till konsumenter av innehåll, utan även till producenter, till exempel i form av bloggande och via nätet tillgängliggjorda bilder och filmer. Vi skapar löpande egna communities där till exempel föräldrar med barn som spelar fotboll ihop kan samverka Vad är Web 2.0? Web 2.0 är ett samlingsord för nästa generation av program, tjänster och affärsmodeller på internet. I Web 2.0 är användaren i centrum. Det handlar om tjänster som användaren själv har inflytande och kontroll över. Tjänsterna ska också underlätta för samverkan över webben. Med aktiva användare ökar möjligheten att ta informationen vidare i andra sammanhang. Nya dimensioner och funktioner tar form utifrån användarens behov. Via så kallade communities (sociala nätverk) kan användaren tillsammans med andra styra och påverka innehållet på en webbplats. på olika sätt. Användarens fysiska position börjar också att få betydelse genom mobila enheter med inbyggd positionering, något som skapar nya möjligheter att få ihop livspusslet. Redan idag finns mobila tjänster där jag på en karta kan se ungefär var mitt barn befinner sig med sin mobil. Minskad miljöbelastning är en annan aspekt på utvecklingen då upplevelser blir en allt viktigare del i många människors livskvalitet. Med den utveckling av teknik och tjänster som internet kan erbjuda behöver man kanske inte längre resa fysiskt till Egypten för att uppleva Konungarnas dal, kanske räcker det lika bra med ett virtuellt besök? Sociala nätverk en starkt växande trend Vid årsskiftet 2007/2008 var 230 miljoner människor världen runt medlemmar i olika sociala nätverkssajter, uppskattar det Londonbaserade konsultbolaget Datamonitor. Drygt en tredjedel av dem bor i Europa, Mellersta Östern och Afrika. En fjärdedel bor i USA, och enligt Datamonitor kommer medlemmar i alla världsdelar att fortsätta att växa dramatiskt under de två närmaste åren. En annan trend är att många mediehus erbjuder sina läsare möjlighet att nätverka och komma i kontakt med varandra. USAs snabbaste växande nätverkssajter: 1. Zimbio.com - ökar till besökare 2. Thisnext.com - ökar till besökare 3. Imeem.com - ökar till besökare 4. Dada.net - ökar till besökare 5. Linkedin.com - ökar till besökare 6. Technokrati.com - ökar till besökare 7. Digg.com - ökar till besökare 15. Facebook.com - ökar till besökare 27. MySpace.com - ökar till besökare Källa: Metro Teknik, Datamonitor 15

16 I en nära framtid kommer unga människor att kräva att företag, som en del av sin verksamhet, har sociala nätverk och communities. Idag är 86 procent av alla de nya företag som etableras i Sverige tjänsteföretag, utan patent, men med time to market som sitt viktigaste sätt att få avsättning för sina produkter/tjänster(källa SCB). I framtiden kommer företag att, via löst sammansatta nätverk, knyta en mängd små nischföretag bestående av olika specialister till sina egna företag för att driva produktens/tjänstens utveckling. Ett exempel på hur ett sådant nätverk av specialister kan utföra tjänster är Amazons Mechanical Turk ( Där finns en mängd så kallade Human Intelligence Tasks som man kan utföra och få betalt för. Kanske ser vi en framtid där nätverken delvis ersätter dagens storföretag? Vårt datoriserade arbetsliv har just börjat genomgå det största skiftet sedan man började använda persondatorer på kontoren. Att skriva och redigera Office-dokument som ligger som filer i persondatorn kommer snart att framstå som lika gammaldags som att använda skrivmaskiner och karbonpapper. Istället växer det nu fram en användning av kollaborativa, internet-baserade tilllämpningar som körs via en vanlig webbläsare och låter användaren samarbeta med andra på distans. Vårt sätt att konsumera media har förändrats snabbt de senare åren. Annonsmarknaden, och med den även tidningsmarknaden är nu inne i ett stort skifte mot internet. Annonsering blir mera personlig och når oss i flera situationer som till exempel när vi söker information, vilket naturligtvis är på både gott och ont. Annonser och underhållning håller på att smälta samman, vilket ställer stora krav på kritiskt tänkande från konsumenterna. Dagens traditionella tablå-tv-kanaler utvecklas nu med hjälp av allt fler interaktiva tjänster. Många av dessa är tvåvägs-tjänster, som lockar tittarna att medverka och använda olika betaltjänster. Tittaren kan redan nu få hjälp i det stora utbudet att söka program efter nyckelord, genre, medverkande skådespelare, vad andra tittare rekommenderar etcetera. Man kan också programmera sina tv-inspelningar via mobilen och skicka tips om program till andra i sina sociala nätverk. Tv levererat via Internet, ip-tv, lockar genom att erbjuda nya interaktiva tjänster, som till exempel möjligheten att se tv-programmen när man så önskar. Mobilerna rör sig nu allt snabbare mot att vara multimedia-terminaler som till exempel kan spela in videoklipp som sedan sänds direkt till sociala webb-tjänster och därmed blir tillängliga för flera. Den svenska tjänsten Bambuser möjliggör direktsändning av video och ljud från mobilen till en internetsida, blogg etcetera. En mobiltillverkare har just lanserat modeller med automatisk geotaggning baserat på GPS: en teknik som gör det möjligt för mobilen att spara information om exakt var bilden tagits, vilket man sedan kan se på en karta. Exemplen är många och såväl teknikutvecklingen som omfattningen av antalet internettjänster ökar i en rasande takt. För de tidiga användarna kommer framtiden alltid att vara här, men om det som är dagens framtid ska vara allmänt spridd bland svenskarna år 2015 kan vi inte sitta still och låta andra ta initiativet i utvecklingen mot denna framtid. 16

17 2. Det goda livet internet sett ur dagens perspektiv Internet medger onekligen nya möjligheter för många människor såväl privat som i skolan och i arbetslivet. Inte minst underlättar internet kommunikation på distans, vilket har positiva aspekter då det gäller att underlätta mänskliga kontakter och även för att minska den negativa miljöbelastningen. Med internet blir också den enskilde individen plötsligt producent av innehåll. Internet möjliggör för den stora massan att göra sin röst hörd i olika forum och föra debatten på sina egna villkor. Den nya webben (Web 2.0 och liknande), som bidrar till socialt nätverkande, och gröna ittjänster och tekniker, som minskar den negativa miljöbelastningen, är två områden som användarpanelen vill lyfta fram som exempel på hur internet kan bidra till ett gott liv. Den nya webben Allt fler tjänster på Internet bäddas in i webbformat och visas i en webbläsare, till exempel i strömmande audio och video, interaktiva spel och inlärningshjälpmedel. Mobila webbtjänster är också på snabb frammarsch. Ett möjligt framtidsscenario är att allt som erbjuds över internet kommer att paketeras för åtkomst via verktyg med webbfunktionalitet, i vår pc, i en mobiltelefon, inbyggt i bilen, och liknande. Plattformsoberoende tjänster blir på så sätt enklare att utveckla vilket i sin tur ger utrymme för innovation. Men det finns också tecken på motsatsen, i digitala prylar med specifik funktion till exempel en ipod där internets informationsresurser och tjänster används utan att vi är medvetna om detta internet är i dessa sammanhang ett exempel på den osynliga infrastrukturen och något som brukar benämnas internets upplösning. Vi ser redan nu tecken på att den traditionella persondatormetaforen, med den programvara som vi själva installerat på datorn, försvinner. Istället finns programmen ute på nätet och man kommer åt dem via sin webbläsare. Tydliga exempel är internetbaserad programvara för ordbehandling, kalkylblad och e-post, som nu kan köras direkt via webbläsaren, istället för att dessa funktioner installeras på datorn. En annan effekt av att resurserna finns på nätet är att man som användare kan få tillgång till mer datorkapacitet än vad den egna persondatorn kan tillhandahålla. Här finns en intressant synergi med mobil access till nätet där nätverksbaserad bearbetning kompenserar för mobilens brister vad gäller bearbetning, datalagring, etcetera. Vi kommer snart att se webben inte bara som information och tjänster, utan som hela det resurskomplex som ser till att vi får tillgång till de tjänster och programvaror vi behöver. Under senare år har vi sett en intressant förändring av hur webben uppfattas. Under webbens första femton år var den ett ramverk för att leverera information. Slagordet var content is king och för att vara lyckosam på nätet skulle man ha den bästa och mest välstrukturerade informationen på sin webbplats. Under de första åren av 2000-talet började nya typer av webbplatser, med innehåll som genererats av användarna själva, att dyka upp. Tidiga föregångare var bloggar, där bloggägaren kontinuerligt fyllde på med aktuellt material, som dessutom valdes ut och presenterades med en personlig framtoning. Bloggbegreppet introducerade även en ny relation till läsarna. Bloggläsare uppmuntrades att kommentera blogginnehållet såväl det ursprungliga blogginlägget som andras kommentarer på det. Webben blev därmed ett medium för dialog istället för informationsleverans. Bloggfenomenet har fått stor spridning, inte minst som ett alternativ till traditionell nyhets- och opinionsbevakning (Bruns & Jacobs, 2006). 17

18 Bloggen en företeelse som vuxit sig stark Det engelska ordet blog är kortform av weblog, en loggbok på webben. Ordet weblog dök upp 1997, och kortformen blog 1999, ur särskrivningen we blog som betonade den kollektiva aspekten. Bloggen är en webbplats som fungerar som, och uppdateras ungefär på samma sätt som, en dagbok, fast i en form så att den är tillgänglig för gemene man via nätet. Vanligt är att läsarna direkt via webbplatsen där bloggen är publicerad har möjlighet att kommentera inläggen. På en blogg uppdateras innehållet regelbundet med nya inlägg som visas i kronologisk ordning med angivet datum för inläggen. Dessa kan vara länkade till andra bloggar och webbplatser. En blogg används ofta av en enskild individ eller en grupp individer som vill göra sin röst hörd, många gånger för att skapa opinion men ofta som ett generellt forum för att uttrycka sig. Numera finns bloggar om allt mellan himmel och jord och forskning om bloggen som verktyg för opinionsbildning, marknadsföring etcetera pågår över hela världen. Webbens sökmotorer fyller fortfarande en oerhört viktig funktion. Intressanta komplement har dock dykt upp, till exempel i form av webbplatser där användare kan lyfta fram sådant som de tycker att andra borde uppmärksammas på. Dessa webbplatser med rekommendationer (till exempel digg. com och slashdot.org) ger inte bara konkreta tips till andra användare, utan ger också indirekt information om åsikts- och popularitetstrender. En aspekt på denna utveckling är att marknadsundersökare börjat använda dessa webbplatser som källa för att mäta olika trender. Drivkraften för webbens utveckling har flyttats över från industriella aktörer till fotfolket. Idag är det inte noggranna analyser och ingenjörsmässig utveckling som driver fram nya tjänster. Istället är det personliga behov som sått frön till nya funktioner. Exempelvis har webbtjänster för taggning av webbinnehåll sitt ursprung i små hjälpmedel för att ordna personliga webbokmärken eller fotosamlingar. Genom att märka (tagga) till exempel bilder med ord som karaktäriserar bilderna, kan användaren lätt söka bland dessa. Taggarna kan dessutom delas med andra så att de också kan söka bland bilderna. Denna så kallade sociala taggning gör att alla användare drar nytta av den taggning som andra gör. Det som taggas kan vara praktiskt taget vad som helst webbdokument (till exempel del.icio.us), foton (till exempel flickr.com), videos (till exempel youtube.com), etcetera. Informationsflödet på internet är enormt, vilket många gånger leder till att uppföljningen av intressanta nyheter är besvärlig. Nyhetskanaler som baseras på RSS-teknologin ger löpsedelsorienterad information om nyheter av olika slag. Det kan vara nyheter från traditionella media, nya inslag på bloggar, uppdateringar av information och programvara, kommande evenemang i den fysiska världen, etcetera. Webbplatser för sociala nätverk har fått stort genomslag. Genom att knyta till sig utvalda personer inom den sociala webbplatsen bygger man upp ett socialt nätverk, inom vilket man kan sam- Vad är taggar på nätet? En tag är som ett vägledande nyckelord, en form av etikett som gör att information blir lättare att finna. Taggar bidrar till att göra informationen sökbar via sökmotorer och de används ofta för att förenkla för andra att hitta den information, de bilder, den musik etcetera som en person gjort tillgänglig via nätet. Taggarna utgör inte en del av det verkliga innehållet i en fil utan är en av flera egenskaper som kan tillfogas till en fil. En tag är dock alltid en subjektiv tillskrivning till en bild, ett inlägg, ett videoklipp etc. Det är genom att lära sig koden/språkbruket inom vissa företeelser som man kan dra nytta av andra personers taggar. För att delade taggar ska ge ett mervärde, så måste funktionen användas på ett liknande sätt av alla. Genom att betrakta taggsystem som begreppsmodeller ser vi här en av de utvecklingslinjer som leder mot den så kallade semantiska webben. 18

19 Vad är och hur fungerar RSS-flöden? RSS används för att tillhandahålla förkortningar av eller det fullständiga innehållet i en webbaserad text. Till detta kommer en permanent länk till den fulla versionen på webben, en så kallad syndikering. Informationen presenteras som en XML-fil som i allmänhet kallas RSS-kanal, RSS-flöde eller RSS-fil. Alternativt används engelskans motsvarigheter, RSS feed, RSS Stream eller RSS channel. Historiskt har en orange ikon med akronymerna XML eller RSS använts för att uppmärksamma webbsidebesökaren att det finns en möjlighet att prenumerera eller syndikera innehållet på en webbplats. Under främst 2004 och början av 2005 så ökade användandet av RSS-filer markant då många av de större nyhetsorganisationerna och massmedierna började tillhandahålla sina nyheter som RSS efter att webbloggar och tekniskt orienterade webbplatser använt sig av tekniken under flera år. Idag har de flesta svenska nyhetssajterna någon form av syndikering av sina nyheter, vilket gör att man som besökare inte längre måste besöka webbplatsen för att ta del av dessa. RSS används väldigt flitigt av webbloggarna för att dela med sig av sina senaste inlägg och kommentarer. På sistone har man även börjat bifoga multimediafiler till RSS-flödena vilket används för podradio eller för att dela med sig av sina foton. För att enkelt kunna ta del av RSS-flöden så använder man sig av särskilda program, som antingen installeras på datorn eller som är webbaserade. Dessa program kallas i folkmun för RSS-läsare Källa: Wikipedia verka och interagera med andra användare. De bakomliggande motiven till sociala webbplatser kan till exempel vara att etablera en yrkesprofil för affärsnätverkande och rekrytering (till exempel linkedin.com) eller att visa upp det man gör (till exempel musik på myspace.com eller bilder på bilddagboken.se). De virtuella 3D-världarna, främst de som inte är spelorienterade (till exempel secondlife.com), och är begränsade till att erbjuda en geografi där användare kan röra sig och samverka med varandra bör också nämnas. I dessa forum uppfinner användare själva hur de vill utnyttja det virtuella rummet. De kan bestycka detta rum med vad som passar bäst för stunden för att sedan interagera med andra. Interaktionen individ till individ kan liknas med hur jag och mina vänner umgås i den vanliga världen. Ad hoc-interaktion, med nya människor, kan liknas med att träffa nya människor under resor till nya platser. Interaktionen kan även gälla något opersonligt objekt, som representerar en fysisk företeelse (till exempel en ny bilmodell) eller ett informationsobjekt. I det senare fallet kan 3D-världarna stå som exempel på hur en framtida 3D-webb skulle kunna utformas, där webbrymden inte enbart är en stor informationsmassa som kräver sökverktyg eller explicita länkar för att utforskas, utan en plats där man kan navigera, precis som i den fysiska världen. Slutsatsen av allt detta är att vi ser hur användarnas webb och därmed användarnas internet, alltmer kommer att formas av användarna själva, med dynamiskt innehåll och nya interaktionsformer. Utvecklingen har bara börjat och genom att visa på vissa fenomen i webbens utveckling fram till idag, kan vi förstå vad som kommer att vara viktigt i framtiden. Grön it Global uppvärmning och klimatförändringar är idag mer av faktum är frågor som man tvistar om. Både inom den offentliga och den privata sektorn står insatser för energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp högt upp på listan över prioriterade åtgärder. Debatten har svängt över till att handla om vilka möjligheter vi har att lösa problemen: Var är belastningen som störst? Vilka möjligheter och medel har vi för att förbättra situationen? It är i detta sammanhang inte bara en så kallad enabling technology för att bättre, snabbare och mer strukturerat kommunicera, producera och agera. It är också en enabling technology för att avmaterialisera samhället, för att visualisera och effektivisera processer och transporter. Eller kanske kan det helt och hållet ersätta transportbe- 19

20 hoven då man kan utföra sitt dagliga arbete, göra sina inköp och kanske få tillgång till sjukvård utan att förflytta sig. Exemplen på utveckling inom området är både många och spännande. Att it står för en del av belastningen i samhället kan vi dock inte bortse ifrån. Siffror från bland annat Energimyndigheten visar att användningen av pc, datahallar och servrar står för ca 25 procent all energiförbrukning i våra kontorsmiljöer. Vänder man på resonemangen finns det en enorm potential i att använda samma it-relaterade utrustning och tillhörande tjänster för att effektivisera och minska miljöbelastningen. Åtgärder som att helt enkelt stänga av utrustning som inte används, ersätta energikrävande apparater med energisnåla enheter, gå mot virtuella klienter, lagra data genom deduplicering (för att kraftfullt minska lagringsutrymmet), effektivisera kylningen av utrustning med mera, kan bidra till stora miljörelaterade vinster. Det finns undersökningar som visar att man med rätt använd teknik kan åstadkomma åtminstone procent minskad energiförbrukning inom it-området (Källa: Climate Savens Computing Initiativ). Grön it har länge kretsat kring hårdvaras belastning på miljön. Nu flyttar debatten alltmer till att handla om internet, som anses stå för en allt större del av samhällets energiförbrukning. Detta har bland annat resulterat i att aktörer som Google har tagit initiativ till mer energisnål teknik. Med hjälp av visualiserade miljöer kan vi bland annat övervaka miljön och avstyra krissituationer som översvämningar. Vi kan också styra och effektivisera transporter och projektera och planera för byggnationer så att förutsättningarna för att nå det hållbara samhället hela tiden stärks. Genom mobila tjänster, positionering och geografisk it kan vi inte bara minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning, vi sparar också pengar och ökar säkerheten. Denna utveckling har vi ännu bara sett smakprov på. Potentialen inom området är nästintill oändlig. Sverige är sedan länge ett framstående land inom it och telekom. Nu kommer även geografisk it, en teknik som möjliggör helt nya, innovativa och kostnadseffektiva lösningar för samhället. Detta kan till exempel ske genom att använda Geografiska InformationsSystem (GIS) för smartare transporter och logistiska lösningar. Så, när vi talar om den belastning som it, telekom och internet står för i samhället bör vi även se till de möjligheter och lösningar som tekniken kan bidra med, både idag och i framtiden. För yngre generationer kommer internetkonferenser att vara ett naturligt alternativ till fysiska möten. Sannolikt är att de som är unga idag i högre grad kommer att hitta verktyg som gör att de slipper sitta i bilköer för att infinna sig på arbetsplatsen mellan klockan åtta och fem. 20