Examensarbete. 10 poäng. Fantasiresan. Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. 10 poäng. Fantasiresan. Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Fantasiresan Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska The Imaginary Journey A Playful and Music-orientated Teaching Experiment in Communicative English Johannes Frykman Lärarexamen 140 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005 Examinator: Gunnel Olsson Handledare: Ylva Holmberg

2 2

3 Titel Fantasiresan Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska Författare Johannes Frykman Abstract Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens scaffolds och den musiska ramen. Nyckelord Meningsskapande, kommunikativ engelska, lek, sång, musisk 3

4 4

5 Innehåll 1 Introduktion Kunskapsbakgrund Ett kommunikativt synsätt på lärande i främmande språk Barns meningsskapande i en lekpedagogisk ram Den vuxnes roll i barns meningsskapande Centrala begrepp Problemprecisering Syfte Problemformulering Metodbeskrivning Undervisningsförsökets framväxt och genomförande Urval Genomförande Metodval för datainsamlingen Varför inte intervju? Forskningsetiska överväganden Analysbeskrivning Fantasiresan Ett försök till musisk framställning Schematisk framställning Resultatbeskrivning Uppgiftens karaktär Rollspelen De diskursiva uppgifterna Kommentarer till uppgiftens karaktär Uppgiftens presentation Kommentarer till uppgiftens presentation Uppgiftens scaffolds Kommentarer till uppgiftens scaffolds Den musiska ramen

6 6.4.1 Sång och rörelse Lek och dramatisering Kommentarer till den musiska ramen Slutsatser Diskussion Samspelet mellan uppgiftens karaktär, presentation, scaffolds och den musiska ramen...49 Inledning två uppgifter som exempel...49 Karaktär, presentation och scaffolds...49 Att bli varm i kläderna!...51 Flickor och pojkar Den musiska ramen Kritisk granskning av studien...52 Ett par avslutande ord...53 Referenser...55 Bilaga Bilaga

7 1 Introduktion Undersökningen handlar om kommunikativ engelska i grundskolans tidigare år i ett lekpedagogiskt perspektiv. På vilket sätt kan kommunikativ engelskundervisning vara meningsfull för barnen? Hur kan barn inspireras att delta i kommunikation på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering i detta sammanhang? Det är dessa övergripande frågor som studien syftar att söka svar på. Jag inser att jag försöker gripa över ett brett område och därmed riskerar att förlora djupet. En kort förklaring är därför på sin plats. Inledningsvis var min tanke att undersöka musikens inverkan på lärandet och valde därför att genomföra ett undervisningsförsök med musikintegrerad engelskundervisning i skolår 4. Men jag insåg att vad jag höll på med i det praktiska arbetet med barnen var inte alls musikintegrerad engelskundervisning. Det var, enligt min mening, musisk engelskundervisning à la Bjørkvold (2001). I fantasins värld var barnen och jag spioner med konstiga namn som Shakespeare, Chaucer och Pankhurst. Med sångens kraft sjöng vi oss till England i roddbåt och, i alla fall jag, upplevde årtagens pulserande rytm med hela kroppen! I fyra veckor, under 11 lektioner, levde vi sedan i England. Med andra ord är min mening, att en analys av undervisningsförsöket bör göras utifrån barnens helhetsintryck, snarare än någon enstaka del. Det är totalupplevelsen som är central Sikia! (Bjørkvold, 2001). Yrkesmässigt och forskningsmässigt bör det vara relevant att undersöka hur barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska. I kursplanen i engelska står det att Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket, 2000, s 13). Barnen ska alltså kunna använda engelska för att kommunicera i tal och skrift. Då måste det också skapas meningsfulla situationer i klassrummet som ger barnen tillfälle och lust till detta. 7

8 8

9 2 Kunskapsbakgrund I detta avsnitt presenteras inledningsvis ett kommunikativt synsätt på lärande i främmande språk. Flera begrepp i denna del är på engelska. Jag vill påpeka att översättningarna är mina och därmed kanske inte så precisa. I vissa fall har jag valt att förklara begreppens innebörd istället. I avsnittets andra del presenteras teorier kring barns meningsskapande i en lekpedagogisk ram. Avslutningsvis ges en förklaring av några centrala begrepp i studien. 2.1 Ett kommunikativt synsätt på lärande i främmande språk När det gäller att lära sig ett främmande språk gör Krashen (1981) och Corder (1985), båda professorer i lingvistik, en distinktion mellan tillägnande av språket (acquisition) och lärande om språket (learning). Av tradition har undervisning i främmande språk baserats på att lära barn om språket snarare än att lära dem själva språket. Lär barn sig om språket, dess grammatiska uppbyggnad steg för steg, så infinner sig den kommunikativa färdigheten på något mirakulöst sätt av sig självt. Ovan nämnda författare har menat att så är inte fallet. Barn tillägnar sig språket genom att använda det i kommunikativa sammanhang: In the circumstances of acquiring a mother tongue or in the acquisition of a second language under natural circumstanses, of course, it is through attempting to use the language for communicative purposes that we acquire the language; it is through attempting to communicate, to talk, to be understood, to understand what is said to us that we acquire the second language (Corder, 1985, s 3). Processen att tillägna sig ett främmande språk, precis som modersmålet, ser Corder (1985) som organisk (organic). Med detta menar Corder att tillägnandet av språkets grammatiska uppbyggnad sker simultant och omedvetet i laborerande försök att kommunicera. En jämförelse kan göras med barns lek. Barnet tänker inte först och leker sedan, utan på en och samma gång tänker, fantiserar och leker det (Lindqvist, 2002, s 45). Att lära om ett språk å andra sidan, är en kumulerande process (cumulative), (till skillnad från organisk) där delarna av språkets struktur således adderas till varandra i en lista som barnet ska lära steg för steg (Corder, 1985). Den kunskap som barnet får om språket är följaktligen, enligt Corder, medveten (explicit) vilket innebär att barnet i bästa fall är kapabelt att diskutera (talk about) språket ur lingvistisk synvinkel. När människor kommunicerar använder språket i vardagen 9

10 för att utbyta mening, resonera och argumentera är kunskapen om språket istället omedveten (implicit) (a.a.). Det krävs alltså ingen medveten kunskap om grammatiska regler för att kunna kommunicera. Med andra ord är det inte språkets grammatiska struktur vi tänker på när vi kommunicerar, utan på meningen (betydelsen) i budskapet. Med Widdowsons ( ) definition är det sålunda budskapets utpekande betydelse (indexical meaning) som är central när vi kommunicerar, dvs. vad vi menar eller avser med det vi säger. Den utpekande betydelsen är därmed aldrig avskiljd från sitt sammanhang (context) (a.a.). Som ett exempel tar Widdowson upp meningen: She will come tomorrow. Ryckt ur sitt sammanhang, är det möjligt att avläsa ordens betydelse: Hon kommer imorgon. Frasen kan även analyseras grammatiskt. Men vi har inte en aning om vad som menas med den. Vem är hon? Varför kommer hon imorgon? osv. Det är först i sitt sammanhang som yttrandet får mening (utpekande betydelse). Widdowson ( ) och Corder (1985) menar, att barn är vana vid att fokusera på meningen i budskap på sitt modersmål, i kommunikativa sammanhang. Däremot är de inte vana vid att avläsa betydelsen i lösryckta (kontextfria) ord eller fraser, eller att tänka i termer av grammatisk uppbyggnad. För att underlätta tillägnandet av ett främmande språk, menar författarna därför, att undervisningen i främmande språk måste ske i en kommunikativ ansats. För att knyta an till Corders (1985) syn på tillägnandet av det främmande språket som omedveten kunskap i kommunikativt syfte, menar Corder att det således är barnens omedvetna kunskap som ska utvecklas i klassrummet. Den medvetna kunskapen om språket som en följd av kumulerandet av språkets grammatiska delar, leder inte till förmågan att använda språket för kommunikativa ändamål (a.a.). Detta synsätt ser vi även i kursplanen i engelska. Engelska bör lika lite som andra språk delas upp i separata moment som lärs in i en given turordning (Skolverket, 2000, s 14) Tre förutsättningar Enligt Corder (1985) finns det tre förutsättningar för att tillägnandet av ett främmande språk ska äga rum. Den första är att barnen måste utsättas (exposure) för det främmande språket i klassrummet. Nivån på språket måste däremot vara anpassad efter barnens kompetens så att innehållet blir begripligt för dem. Corder använder sig av begreppet comprehensible input för att illustrera denna språkliga nivå. ( Comprehensible = begriplig. Input = inflöde. Input är en metafor från datorns värld som användes flitigt på 1980-talet.) Corder understryker vikten av att nivån är begriplig (comprehensible) så att inflödet (input) blir till intag (intake). Med 10

11 intake menar Corder alltså ta in eller ta till sig, dvs. att barnen, i Piagetansk konstruktivism, aktivt konstruerar kunskap och mening utifrån vad de utsätts för (se t.ex. Egidius, 2002; Stensmo, 1994). Undervisningen måste alltså ske på det främmande språket. Krashen (1981) menar att den optimala inputnivån ligger strax över barnens kompetens: input + 1 (i + 1). Samma tanke ser vi i Vygotskys Zone of Proximal Development (se t.ex. Cameron, 2004; Dysthe, 1996; Säljö, 2000). Jag återkommer till detta under rubrik Den andra förutsättningen är tillfälle att kommunicera (opportunity to communicate). Barnen måste få tillfälle att omsätta comprehensible input i meningsfulla, kommunikativa sammanhang. Corder (1985) ger denna talande förklaring: If you locked up a learner in a cellar with a tape-recorder playing indefinite quantities of the language, he would never learn a thing. He s got to make sense of what he s exposed to and the only way to make sense of it is to be a participant in communicative activity (s 6). Enligt Cameron (2004), professor i lingvistik, är just frågan How do children make sense of the activities they encounter in foreign language lessons? (s 243) fortfarande ett outforskat område. Jag återkommer till detta senare. Det kan nämnas att även nutida forskning menar att barns utveckling i diskursfärdigheter (discourse skills) är det som är mest avgörande för lärandet av ett främmande språk (a.a.). Med diskurs menar Cameron utvidgat samtal ( extended talk ) vilket då kan ses som ett moderniserat kommunikationsbegrepp med fokus på utvidgad kommunikativ interaktion mellan två eller flera parter. Den tredje förutsättningen för att språktillägnandet ska äga rum är enligt Corder (1985) att läraren försätter barnen under kommunikativ påtryckning (communicative pressure). Det har med motivation att göra. Barnen måste känna ett behov av att hela tiden utveckla sitt språk för att kunna infria sin kommunikativa önskan. Behovet av att utveckla språket får däremot aldrig helt tillfredställas. Om barn upplever att de kan kommunicera tillräckligt väl slutar de lära. Lärarens uppgift är sålunda att gradvis höja comprehensible input eller svårighetsgraden i olika uppgifter. Corder (1985) föreslår problembaserade uppgifter och aktiviteter med informationsluckor (information gaps), dvs. uppgifter som inte går att lösa på egen hand utan kräver en kommunikation mellan deltagarna (se t.ex. Edge, 1984; Levihn, Eyre, Forsgren, Fox & Norman, 1991; Rapteau, 2001; Rees, 2002). Detta är en pedagogik som på ett generellt plan är högst aktuell idag (se t.ex. Egidius, 2002). Beträffande själva konstruktionen av uppgifterna i främmande språkklassrummet föreslår Cameron (2004) en modell som bygger på förberedande aktivitet huvudaktivitet 11

12 uppföljning (Preparation Core activity Follow up). Uppföljningen kan i sin tur vara förberedande inför kommande huvudaktivitet. Det viktiga enligt Cameron, är att finna en balans mellan uppgifternas krav (demands) på och stöd (support) för barnen. Corder (1985) menar vidare att uppgifterna ska ha sådan karaktär att barnen inte tänker på språket i första hand utan på själva aktiviteten. De löser uppgifterna för nöjes skull, med fokus på innehåll och mening, och får språket på köpet. Detta är centralt för både Corder (1985) och Krashen (1981) som menar att det ställer helt andra krav på läraren och lärarutbildningen: But the teacher will have, on the contrary, to have all sorts of other skills, skills which language teachers perhaps haven t been trained in, but which their colleagues in other subjects, particularly in primary teaching have been trained in, that is the conduct of activities in the classroom, activities which exite and interest children, which have a general educative effect. (Min kursivering). (Corder, 1985, s 7). Liknande tanke ser vi hos Bjørkvold (2001). Spontanitet; fabuleringsförmåga; musisk energi; ögonblicksimprovisationer på fjärilsvingar; lekfullhet; klokhet och värme; ämneskompetens och naiv nyfikenhet; förtroendeskapande och förtroendegivande; begeistring och förmågan att begeistra allt detta borde vi kunna önska oss mera av för att stärka och utveckla skolans musiska intelligens, hos läraren i klassrummet (s 152) Affective filter I alla kommunikativa sammanhang är det viktigt att det råder ett tillåtande klassrumsklimat (se Chambers, 2003). Barnen måste uppleva att alla försök att kommunicera på det främmande språket välkomnas, både av läraren och klasskamraterna. Krashen (1981) talar här om att barnets affective filter (ung. skyddsmekanism) måste hållas så lågt som möjligt. Detta införlivas i takt med ökad självkänsla, trygghet och gemenskap (se även Levihn, mfl. 1991). Därför måste comprehensible input dels ligga på rätt nivå (i + 1) så att barnet får en känsla av kompetens Jag kan! Jag vågar! istället för att hamna i försvarsställning och sålunda blockera inflödet. Dels måste innehållet beröra (Krashen, 1981). När det gäller att skapa trygghet och gemenskap, fann Bjørkvold (2004), musikprofessor i Oslo, genom sin studie om sångupplevelser hos åhörare i föreläsningssalar (i sju länder under sju år), att glädje, trygghet och gemenskap var de nyckelord som var mest framträdande på alla listor. Bjørkvold menar därför att gemensam sång ger tillkoppling av känslor, inte avkoppling. Därför sång, därför kultur i skola och samhälle (s 38). Med andra ord bidrar sång till att hålla barns affective filter på en låg nivå. 12

13 2.2 Barns meningsskapande i en lekpedagogisk ram Vad som berör och hur barn berörs, för mig tillbaka till Camerons (2004) fråga hur barn skapar mening i de aktiviteter de möter i klassrummet. Cameron menar här att forskning i främmande språk måste kombineras med forskning kring barns utveckling och lärande. Själv diskuterar hon inte lekens betydelse i detta sammanhang. Det gör däremot forskare som Lindqvist (2002), Nilsson (2002), Bjørkvold (2001, 2004) och Knutsdotter Olofsson (1999), som menar att det är i leken som barns meningsskapande sker. Vidare är den syn på pedagogik som Cameron (2001) företräder lärandecentrerad (learning-centered) snarare än barncentrerad (learner-centered). Learning ska däremot inte här förväxlas med den betydelse som Corder (1985) och Krashen (1981) lägger i begreppet dvs. lärande om. Learning för Cameron (2004) motsvarar tillägnande (acquisition) och det sker, som jag nämnt tidigare, genom att barnen ges tillfälle att utvecklas i diskurs. Poängen med en lärandecentrerad ansats är enligt Cameron, att den fokuserar på vad som finns beyond the child, dvs. vad barnet kan upptäcka och därmed lära bortom sin horisont, med vuxenhjälp. Med andra ord förordar Cameron, Vygotskys syn på lärande framför Piagets (se Säljö, 2000). Camerons (2004) lärandecentrerade ansats går emellertid miste om barns meningsskapande via musiska totalupplevelser i det som Bjørkvold (2001) kallar barnets ekologiska inlärningskedjor, där känsla, tanke, ljud (verbalspråk, sång och spel), puls, andning och kroppens biokemi ständigt samspelar och förutsätter varandra i ett ekologiskt kretslopp. För att inte detta musiska kretslopp ska bryta samman menar Bjørkvold (2001) att det är barnet som måste stå i centrum med leken som inlärning och med inlärningen som lek (s 133). Det är i leken och fantasin som barn skapar sammanhang och mening genom att förena den yttre världen med den inre (Lindqvist, 2002). I detta avseende anser Bjørkvold (2001) att alla skolans ämnen borde göras musiska så att barnen får ett musiskt sammanhang för inlärning (s 163). Enligt Bjørkvold, kan exempelvis engelskundervisningen med fördel ske kontinuerligt i skolans gymnastiksal där barnen får sjunga och dansa till engelska favoritlåtar. Att barnen sjunger, inverkar på och bidrager till att stärka deras inlärningsekologiska förutsättningar genom stimulans av inlärningskedjornas kretslopp, flexibilitet och inre sammanhang (s 160). Med andra ord bidrar sången och rörelsen till lärandets totalupplevelse. Och omvänt; totalupplevelsen av sammanhanget utlöser sången och rörelsen. Bjørkvold (2001), Lindqvist (2002) och Knutsdotter Olofsson (1999) ser leken som källan till all kreativitet och skapande både för barn och vuxna. Bjørkvold (2001) anser dessutom att 13

14 sång och lek är två sidor av samma sak. Därför menar de, borde leken ha en central plats i skolan. Nilsson (2002) poängterar, i sin avhandling om barns musikskapande, att skapande och kreativitet hör vardagen till och behöver inte ta sig uttryck i stora upptäckter eller konstverk. Tvärtom, alla människor är kreativa och måste vara det för att finna sin identitet. Nilsson (2002) fann, medan barnen i hans studie tog sig an uppgifterna på olika sätt, att den gemensamma faktorn var att barnen upplevde uppgifterna som en invitation till lek. De förenade sitt musikskapande med sin existerande lekpraktik. Här ser vi likheter med önskemålen hos Corder (1985) och Krashen (1981) att uppgifterna i främmande språkundervisningen ska vara såpass meningsfulla och intressanta för barnen att de utför dem för nöjes skull i kommunikativa sammanhang utan att tänka på språket. Det lustfyllda lärandet sker omedvetet Den vuxnes roll i barns meningsskapande Särskild uppmärksamhet bör riktas mot den vuxnes roll i barns meningsskapande och inspiration att delta i kommunikativa sammanhang. Jag har redan gjort en jämförelse av Krashens (1981) tanke om comprehensible input på en nivå strax över barnens kompetens (i + 1), med Vygotskys Zone of Proximal Development (ZPD) på svenska: den nära utvecklingszonen (Dysthe, 1996). Dysthe definierar den med Vygotskys ord: avståndet mellan den verkliga utvecklingsnivå eleven befinner sig på (som visar sig vid självständig problemlösning) och nivån på den möjliga utveckling som skulle kunna vara för handen genom problemlösning under den vuxnes ledning eller i samarbete mellan andra elever som kommit längre ( more capable peers ) (s 55). Med vuxenstöd, eller stöd från mer kapabla kamrater, klarar barnet alltså av sådant som det inte klarar på egen hand, förutsatt att barnet finner uppgiften meningsfull (a.a.). Bruner (i Dysthe, 1996), kallar stödet för scaffolding (byggnadsställning). Tanken med scaffolding är att göra det möjligt för barnet att klara av uppgifter i den närliggande utvecklingszonen. Tanken är däremot inte att den vuxne gör jobbet åt barnet. Då är det lotsning (Säljö, 2000). Säljö menar istället att den vuxne ska strukturera uppgiften för barnet genom att fästa barnets uppmärksamhet på var man kan börja och följaktligen hur och när man kan gå vidare. På så vis bistår den vuxne barnet med kommunikativa stöttor (på engelska: scaffolds) (s 123). I takt med att barnet klarar av uppgiften på egen hand, lättas stödet. 14

15 Dysthe (1996) talar här om autentiska frågor, dvs. genuina och öppna frågor som inte har ett givet svar. Autentiska frågor till barnen fungerar dels som kommunikativa stöttor i och med att frågorna kan hjälpa barnen att se samband mellan det nya och det som de redan kan. Dels fungerar frågorna som ett redskap för att få barnen engagerade i samtal och kommunikation eftersom läraren efterfrågar barnens synpunkt. Om läraren dessutom följer upp svaren och använder dem i undervisningen inser barnen att deras synpunkter tas på allvar vilket ytterligare motiverar dem (a.a.). 2.3 Centrala begrepp Med barn menas, i föreliggande studie, barn i skolår 4. Främmande språk är en direktöversättning av engelskans foreign language vilket i engelsk forskning är det begrepp som idag används för att precisera att ett språk studeras utanför dess naturliga miljö. Utanför klassrummet kommer barnet inte i kontakt med språket förutom via media, musik osv. Med kommunikativa sammanhang menas sändare/mottagaresituationer som innebär ett utbyte av mening genom att tala, skriva, lyssna och läsa på engelska. I föreliggande studie ses estetiska uttrycksformer som ett indirekt stöd i kommunikativa sammanhang. Med ett lekpedagogiskt förhållningssätt menas en pedagogik där lekfullheten löper som en röd tråd genom hela undervisningen, inte enbart vid enstaka tillfällen eller moment. Musisk är ett svårfångat begrepp som har att göra med ljudupplevelse, rörelseupplevelse, rytmupplevelse, sinnlighetsupplevelse, lek och fantasi allt på en och samma gång, enskilt och i social gemenskap. För att känneteckna barnkulturens musiska lekform använder Bjørkvold (2001) bantu-begreppet ngoma som betyder trumma, dans, fest i en oskiljaktig helhet. Begreppet sikia är på motsvarande sätt totalupplevelsen som bantufolket känner med hela sitt väsen, med samtliga sinnen involverade. Meningsskapande avser den aktiva process i vilken barn gör sin omvärld begriplig för sig genom referenser till tidigare erfarenheter och handlingar. 15

16 16

17 3 Problemprecisering I detta avsnitt presenteras studiens syfte och problemformulering. Inspiration till syftet kommer från Camerons (2004) fråga: How do children make sense of the activities they encounter in foreign language lessons? (s 243). 3.1 Syfte Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. 3.2 Problemformulering Under de senaste decennierna har flera språkforskare (Cameron, 2004; Corder, 1985; Krashen, 1981; Widdowson, ) funnit att barn lär sig främmande språk på liknande sätt (inte identiskt) som när de lär sig modersmålet dvs. genom lust och behov av att interagera i meningsfulla, kommunikativa sammanhang. Det är ur dessa, till en början prövande och trevande kommunikativa försök som barnet successivt erövrar allt mer precis lingvistisk kompetens i det främmande språket. I en kommunikativ modell för undervisning i främmande språk ligger därför fokus i första hand på mening (utpekande betydelse). I andra hand förs barnets uppmärksamhet mot språkets struktur, dvs. den grammatiska uppbyggnaden. Utifrån detta synsätt på lärande i främmande språk, i kombination med ett lekpedagogiskt förhållningssätt som tar avstamp i barnkulturens musiska meningsskapande i helheter, har jag konstruerat mitt undervisningsförsök Fantasiresan. Idén kommer från Stefan Early, lärarutbildare på Lärarutbildningen i Malmö och mycket av innehållet i Fantasiresan är en omarbetning av hans The Cambridge Poetry Festival. Mot bakgrund av detta, formulerar jag mina frågeställningar på följande vis: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? 17

18 18

19 4 Metodbeskrivning Detta avsnitt består av tre delar. I den första delen beskrivs undervisningsförsökets framväxt och genomförande. I den andra delen beskrivs och diskuteras metoderna för datainsamlingen. Här förs även forskningsetiska överväganden. I den tredje delen ges en sammanfattande beskrivning av analysen av datainsamlingen. Beskrivningen mynnar ut i en presentation av de inspirationskällor som jag anser utgör studiens huvudresultat. 4.1 Undervisningsförsökets framväxt och genomförande Idén att göra ett undervisningsförsök fick jag från Johansson och Svedner (2001). Enligt författarna innebär ett undervisningsförsök, att man genomför ett projekt, t.ex. en förändring eller ett ingrepp av något slag, och sedan utvärderar resultatet (s 47). När jag läste detta, tyckte jag genast det lät både spännande och utmanande. I början av höstterminen skrev jag sålunda ett första utkast till den föreliggande studiens undervisningsförsök som jag sedan presenterade för tre lärare på en skola jag tidigare haft kontakt med. Enligt lärarna representerade förslaget en annorlunda modell för engelskundervisning jämfört med den ordinarie undervisningen. De ansåg därför att den kunde vara intressant att pröva. Ur denna synpunkt motsvarar undervisningsförsöket Johansson och Svedners (2001) tanke om projektet som ett ingrepp. Att åstadkomma en förändring å andra sidan, innebär enligt min uppfattning, att initiativet till utvecklingsarbete måste komma från lärarna i skolan. Initiativet till mitt undervisningsförsök låg helt och hållet hos mig själv, inte lärarna. I samråd med lärarna bestämdes det att jag skulle genomföra projektet under fyra veckor i skolans tre klasser i skolår 4. Barnen i skolår 6 var på läger i olika omgångar och hos femmorna fanns en lärarstuderande. Dessa två skolår kunde därför uteslutas Urval Skolan är en F-9 skola belägen i en mindre ort. Upptagningsområdet består av en homogen population svenskfödda, medel- och höginkomsttagare, enligt Statistiska centralbyrån. De lärare som tidigare arbetat på skolor i större städer anser att den här skolan är en skyddad verkstad, besparad från disciplinära problem. För min del är det därför mycket möjligt att undervisningsförsöket hade mottagits annorlunda på en annan skola. Vidare är föräldraengagemanget i barnens skolgång generellt högt vilket enligt lärarna, medför att de 19

20 ägnar mycket tid åt löpande kontakter med föräldrarna rörande önskemål och pedagogiska synpunkter. Föräldrarnas intresse för undervisningsförsöket visade sig främst under utvecklingssamtalen. Några invändningar förekom inte, kanske för att föräldrarna inte kände mig. Barnen som deltog i undervisningsförsöket bestod av tre klasser, A, B och C i skolår 4. Varje klass fick tre 40-minuters lektioner i veckan under fyra veckor, utom sista veckan då de endast fick två. Totalt fick alltså varje klass elva lektioner. Samtliga klasser hade fått engelskundervisning i trean. De flesta hade dessutom varit på utlandssemestrar med föräldrarna och på så sätt kommit i kontakt med det engelska språket. Även om lärarna menade att barnens kunskapsnivå var basic var de alltså inte helt och hållet nybörjare. Vidare visade det sig att några barn hade släktingar och bekanta i England. Andra hade gått i svensk skola utomlands. Någon hade bott i USA. Gemensamt för dessa barn var att de hade större erfarenhet än kamraterna av främmande språk som ett nödvändigt medel för kommunikation. Fördelningen mellan flickor och pojkar i klasserna var följande: 4A: 15 flickor och 6 pojkar. 4B: 9 flickor och 14 pojkar. 4C: 9 flickor och 12 pojkar. Totalt deltog alltså 65 barn i undervisningsförsöket, 33 flickor och 32 pojkar Genomförande Den fördel jag upplevde med att genomföra undervisningsförsöket med tre klasser parallellt var att jag kontinuerligt kunde utvärdera och utveckla mina didaktiska val till förbättrade lektioner. Även om lektionsplaneringen såg likadan ut för varje klass varierade därmed innehåll och arbetssätt något. Ytterligare variationer skedde på barnens initiativ. Vidare var jag genomgående flexibel och öppen för förslag samt redo att fånga tillfällen i flykten. Undervisningen skedde i huvudsak på engelska. Nästan alla lektioner hölls i 4B:s klassrum eftersom videokameran var monterad där. Det betydde att barnen fick byta klassrum varje gång en klass skulle ha engelska. Medan barnen verkade tycka det var spännande att byta klassrum innebar det också att det glömdes, lånades och tappades bort diverse pennor, suddgummin, saxar och böcker. Stundtals var det lite smått rörigt alltså! 20

21 Undervisningsförsöket skedde helt utan lärobok. Som ett stöd till barnen för att utföra de olika uppgifterna fick de vid flera tillfällen dialoglappar och annat underlag. Även om tanken var god, orsakade lösbladsystemet också orosmoment. Lappar som inte klistrades in i övningshäftet med detsamma hamnade lätt på villovägar. Vidare tog klistrandet mycket tid i anspråk. 4.2 Metodval för datainsamlingen I undersökningen har jag använt mig av videoobservation. Enligt Wehner Godée (2001) är fördelen med video att forskaren kan dokumentera ljud, bild och rörelse samtidigt, vilket han eller hon senare kan gå tillbaks till och analysera och reflektera kring. Den stora nackdelen, när kameran är fastmonterad i klassrummet (som i mitt fall), är att personerna närmast kameran överröstar alla andra (a.a.). Videokameran som jag använde mig av fångade inte heller hela klassrummet. Å andra sidan innebar det att det fanns en videofri zon för dem som inte ville bli filmade. Av de 65 barn som ingick i undervisningsförsöket var det emellertid endast en flicka som inte ville bli filmad trots att hon fick för sina föräldrar. Samtidigt var det en pojke som ville bli filmad men där föräldrarna inte gav sitt medgivande. Med detta i åtanke hade det naturligtvis varit fördelaktigt att använda en kamera med vidare lins. Samtliga 65 barn har alltså inte observerats. Jag anser ändå att de som väl har fastnat på film ger en representativ bild av klasserna. Dessutom skedde redovisningar inför klassen längst fram i klassrummet vilket innebar att de barn som för det mesta var utanför bild, blev synliga vid dessa tillfällen. Jag anser inte heller att videokameran påverkade barnens beteende i någon nämnvärd utsträckning. Efter ett tag, precis som Wehner Godée (2001) menar, vande sig barnen vid videokameran och glömde bort att den fanns där. Tanken med videoobservationen var naturligtvis att försöka fånga barnens reaktioner på undervisningsförsöket och därmed komma närmare svaren på min problemformulering. Utöver videoobservationen förde jag dessutom löpande dagboksanteckningar efter varje lektion. För det första var det för att ha kontroll på undervisningen eftersom jag hade tre klasser att hålla reda på. Även om innehållet i stort sett var detsamma för samtliga klasser, kom de olika långt under lektionerna beroende framförallt på mina didaktiska överväganden som jag nämnde tidigare. Vid undervisningsförsökets slut hade 4C exempelvis inte gjort Meeting someone -uppgiften efter McDonald s besöket. På motsvarande sätt var 4A med om en introduktion till poesi med The Lady of Riga vilket ingen av de andra klasserna var. 21

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Lokal arbetsplan i engelska. Lokal planering i engelska år 2

Lokal arbetsplan i engelska. Lokal planering i engelska år 2 Lokal arbetsplan i engelska Lokal planering i engelska år 2 Moment Mål att sträva mot - Tala - Utvecklar sin förmåga att använda engelska för att i tal och skrift. - Utvecklar sin förmåga att aktivt i

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Haparanda ht 2003. Engelska år 1 5. Under åren 1 5 arbetar eleverna med bland annat följande områden:

Haparanda ht 2003. Engelska år 1 5. Under åren 1 5 arbetar eleverna med bland annat följande områden: Haparanda ht 2003 Engelska år 1 5 Under åren 1 5 arbetar eleverna med bland annat följande områden: Hälsningsfraser/ presentationer, personbeskrivningar, klassrumsord, klockan, veckodagar, datum, månader,

Läs mer

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen.

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen. ! Materialet vill ge en gemensam bas av användbara fraser för dialoger i klassrummet. skapa dialoger mellan elever på engelska. skapa tydliga roller för två personer, och. presentera meningsfulla fraser

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Tummen upp! Engelska åk 3

Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Att läsa och förstå enkla samtal och dialoger. Att kunna föra

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

En introduktion till det engelska språket

En introduktion till det engelska språket En introduktion till det engelska språket Lars Nordlinder Kristina Olsson Leitner 1 De 26 programmen till Kids English Zone kan du betälla via SLI (www.sli.se) och din AV-Mediacentral eller UR Kundtjänst.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2 Chapter: SPORTS Kunskapskrav: Texts to work with in your textbook (texter vi jobbar med i textboken): Nr 1. Let s talk Sports p 18-19 Nr 2. The race of my life p 20-23 Workbook exercises (övningar i workbook):

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

V 4. Veckan som gått. APT 9 Februari. Förskolan stänger 16.00. Föräldrarådsmöte 24 Februari. Kl. 18:00. APT 10 Mars. Förskolan stänger kl16.

V 4. Veckan som gått. APT 9 Februari. Förskolan stänger 16.00. Föräldrarådsmöte 24 Februari. Kl. 18:00. APT 10 Mars. Förskolan stänger kl16. Veckan som gått V 4 APT 9 Februari. Förskolan stänger 16.00 Föräldrarådsmöte 24 Februari. Kl. 18:00 APT 10 Mars. Förskolan stänger kl16.00 Vargen Hej igen och dags igen för en ny sammanfattning över vår

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Här följer information om prövning, skriftlig och muntlig del, kursplan samt länkar till Skolverkets sida med exempel från tidigare nationella prov. 1. Skriftlig

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer