Examensarbete. 10 poäng. Fantasiresan. Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. 10 poäng. Fantasiresan. Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Fantasiresan Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska The Imaginary Journey A Playful and Music-orientated Teaching Experiment in Communicative English Johannes Frykman Lärarexamen 140 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005 Examinator: Gunnel Olsson Handledare: Ylva Holmberg

2 2

3 Titel Fantasiresan Ett musiskt undervisningsförsök i kommunikativ engelska Författare Johannes Frykman Abstract Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens scaffolds och den musiska ramen. Nyckelord Meningsskapande, kommunikativ engelska, lek, sång, musisk 3

4 4

5 Innehåll 1 Introduktion Kunskapsbakgrund Ett kommunikativt synsätt på lärande i främmande språk Barns meningsskapande i en lekpedagogisk ram Den vuxnes roll i barns meningsskapande Centrala begrepp Problemprecisering Syfte Problemformulering Metodbeskrivning Undervisningsförsökets framväxt och genomförande Urval Genomförande Metodval för datainsamlingen Varför inte intervju? Forskningsetiska överväganden Analysbeskrivning Fantasiresan Ett försök till musisk framställning Schematisk framställning Resultatbeskrivning Uppgiftens karaktär Rollspelen De diskursiva uppgifterna Kommentarer till uppgiftens karaktär Uppgiftens presentation Kommentarer till uppgiftens presentation Uppgiftens scaffolds Kommentarer till uppgiftens scaffolds Den musiska ramen

6 6.4.1 Sång och rörelse Lek och dramatisering Kommentarer till den musiska ramen Slutsatser Diskussion Samspelet mellan uppgiftens karaktär, presentation, scaffolds och den musiska ramen...49 Inledning två uppgifter som exempel...49 Karaktär, presentation och scaffolds...49 Att bli varm i kläderna!...51 Flickor och pojkar Den musiska ramen Kritisk granskning av studien...52 Ett par avslutande ord...53 Referenser...55 Bilaga Bilaga

7 1 Introduktion Undersökningen handlar om kommunikativ engelska i grundskolans tidigare år i ett lekpedagogiskt perspektiv. På vilket sätt kan kommunikativ engelskundervisning vara meningsfull för barnen? Hur kan barn inspireras att delta i kommunikation på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering i detta sammanhang? Det är dessa övergripande frågor som studien syftar att söka svar på. Jag inser att jag försöker gripa över ett brett område och därmed riskerar att förlora djupet. En kort förklaring är därför på sin plats. Inledningsvis var min tanke att undersöka musikens inverkan på lärandet och valde därför att genomföra ett undervisningsförsök med musikintegrerad engelskundervisning i skolår 4. Men jag insåg att vad jag höll på med i det praktiska arbetet med barnen var inte alls musikintegrerad engelskundervisning. Det var, enligt min mening, musisk engelskundervisning à la Bjørkvold (2001). I fantasins värld var barnen och jag spioner med konstiga namn som Shakespeare, Chaucer och Pankhurst. Med sångens kraft sjöng vi oss till England i roddbåt och, i alla fall jag, upplevde årtagens pulserande rytm med hela kroppen! I fyra veckor, under 11 lektioner, levde vi sedan i England. Med andra ord är min mening, att en analys av undervisningsförsöket bör göras utifrån barnens helhetsintryck, snarare än någon enstaka del. Det är totalupplevelsen som är central Sikia! (Bjørkvold, 2001). Yrkesmässigt och forskningsmässigt bör det vara relevant att undersöka hur barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska. I kursplanen i engelska står det att Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket, 2000, s 13). Barnen ska alltså kunna använda engelska för att kommunicera i tal och skrift. Då måste det också skapas meningsfulla situationer i klassrummet som ger barnen tillfälle och lust till detta. 7

8 8

9 2 Kunskapsbakgrund I detta avsnitt presenteras inledningsvis ett kommunikativt synsätt på lärande i främmande språk. Flera begrepp i denna del är på engelska. Jag vill påpeka att översättningarna är mina och därmed kanske inte så precisa. I vissa fall har jag valt att förklara begreppens innebörd istället. I avsnittets andra del presenteras teorier kring barns meningsskapande i en lekpedagogisk ram. Avslutningsvis ges en förklaring av några centrala begrepp i studien. 2.1 Ett kommunikativt synsätt på lärande i främmande språk När det gäller att lära sig ett främmande språk gör Krashen (1981) och Corder (1985), båda professorer i lingvistik, en distinktion mellan tillägnande av språket (acquisition) och lärande om språket (learning). Av tradition har undervisning i främmande språk baserats på att lära barn om språket snarare än att lära dem själva språket. Lär barn sig om språket, dess grammatiska uppbyggnad steg för steg, så infinner sig den kommunikativa färdigheten på något mirakulöst sätt av sig självt. Ovan nämnda författare har menat att så är inte fallet. Barn tillägnar sig språket genom att använda det i kommunikativa sammanhang: In the circumstances of acquiring a mother tongue or in the acquisition of a second language under natural circumstanses, of course, it is through attempting to use the language for communicative purposes that we acquire the language; it is through attempting to communicate, to talk, to be understood, to understand what is said to us that we acquire the second language (Corder, 1985, s 3). Processen att tillägna sig ett främmande språk, precis som modersmålet, ser Corder (1985) som organisk (organic). Med detta menar Corder att tillägnandet av språkets grammatiska uppbyggnad sker simultant och omedvetet i laborerande försök att kommunicera. En jämförelse kan göras med barns lek. Barnet tänker inte först och leker sedan, utan på en och samma gång tänker, fantiserar och leker det (Lindqvist, 2002, s 45). Att lära om ett språk å andra sidan, är en kumulerande process (cumulative), (till skillnad från organisk) där delarna av språkets struktur således adderas till varandra i en lista som barnet ska lära steg för steg (Corder, 1985). Den kunskap som barnet får om språket är följaktligen, enligt Corder, medveten (explicit) vilket innebär att barnet i bästa fall är kapabelt att diskutera (talk about) språket ur lingvistisk synvinkel. När människor kommunicerar använder språket i vardagen 9

10 för att utbyta mening, resonera och argumentera är kunskapen om språket istället omedveten (implicit) (a.a.). Det krävs alltså ingen medveten kunskap om grammatiska regler för att kunna kommunicera. Med andra ord är det inte språkets grammatiska struktur vi tänker på när vi kommunicerar, utan på meningen (betydelsen) i budskapet. Med Widdowsons ( ) definition är det sålunda budskapets utpekande betydelse (indexical meaning) som är central när vi kommunicerar, dvs. vad vi menar eller avser med det vi säger. Den utpekande betydelsen är därmed aldrig avskiljd från sitt sammanhang (context) (a.a.). Som ett exempel tar Widdowson upp meningen: She will come tomorrow. Ryckt ur sitt sammanhang, är det möjligt att avläsa ordens betydelse: Hon kommer imorgon. Frasen kan även analyseras grammatiskt. Men vi har inte en aning om vad som menas med den. Vem är hon? Varför kommer hon imorgon? osv. Det är först i sitt sammanhang som yttrandet får mening (utpekande betydelse). Widdowson ( ) och Corder (1985) menar, att barn är vana vid att fokusera på meningen i budskap på sitt modersmål, i kommunikativa sammanhang. Däremot är de inte vana vid att avläsa betydelsen i lösryckta (kontextfria) ord eller fraser, eller att tänka i termer av grammatisk uppbyggnad. För att underlätta tillägnandet av ett främmande språk, menar författarna därför, att undervisningen i främmande språk måste ske i en kommunikativ ansats. För att knyta an till Corders (1985) syn på tillägnandet av det främmande språket som omedveten kunskap i kommunikativt syfte, menar Corder att det således är barnens omedvetna kunskap som ska utvecklas i klassrummet. Den medvetna kunskapen om språket som en följd av kumulerandet av språkets grammatiska delar, leder inte till förmågan att använda språket för kommunikativa ändamål (a.a.). Detta synsätt ser vi även i kursplanen i engelska. Engelska bör lika lite som andra språk delas upp i separata moment som lärs in i en given turordning (Skolverket, 2000, s 14) Tre förutsättningar Enligt Corder (1985) finns det tre förutsättningar för att tillägnandet av ett främmande språk ska äga rum. Den första är att barnen måste utsättas (exposure) för det främmande språket i klassrummet. Nivån på språket måste däremot vara anpassad efter barnens kompetens så att innehållet blir begripligt för dem. Corder använder sig av begreppet comprehensible input för att illustrera denna språkliga nivå. ( Comprehensible = begriplig. Input = inflöde. Input är en metafor från datorns värld som användes flitigt på 1980-talet.) Corder understryker vikten av att nivån är begriplig (comprehensible) så att inflödet (input) blir till intag (intake). Med 10

11 intake menar Corder alltså ta in eller ta till sig, dvs. att barnen, i Piagetansk konstruktivism, aktivt konstruerar kunskap och mening utifrån vad de utsätts för (se t.ex. Egidius, 2002; Stensmo, 1994). Undervisningen måste alltså ske på det främmande språket. Krashen (1981) menar att den optimala inputnivån ligger strax över barnens kompetens: input + 1 (i + 1). Samma tanke ser vi i Vygotskys Zone of Proximal Development (se t.ex. Cameron, 2004; Dysthe, 1996; Säljö, 2000). Jag återkommer till detta under rubrik Den andra förutsättningen är tillfälle att kommunicera (opportunity to communicate). Barnen måste få tillfälle att omsätta comprehensible input i meningsfulla, kommunikativa sammanhang. Corder (1985) ger denna talande förklaring: If you locked up a learner in a cellar with a tape-recorder playing indefinite quantities of the language, he would never learn a thing. He s got to make sense of what he s exposed to and the only way to make sense of it is to be a participant in communicative activity (s 6). Enligt Cameron (2004), professor i lingvistik, är just frågan How do children make sense of the activities they encounter in foreign language lessons? (s 243) fortfarande ett outforskat område. Jag återkommer till detta senare. Det kan nämnas att även nutida forskning menar att barns utveckling i diskursfärdigheter (discourse skills) är det som är mest avgörande för lärandet av ett främmande språk (a.a.). Med diskurs menar Cameron utvidgat samtal ( extended talk ) vilket då kan ses som ett moderniserat kommunikationsbegrepp med fokus på utvidgad kommunikativ interaktion mellan två eller flera parter. Den tredje förutsättningen för att språktillägnandet ska äga rum är enligt Corder (1985) att läraren försätter barnen under kommunikativ påtryckning (communicative pressure). Det har med motivation att göra. Barnen måste känna ett behov av att hela tiden utveckla sitt språk för att kunna infria sin kommunikativa önskan. Behovet av att utveckla språket får däremot aldrig helt tillfredställas. Om barn upplever att de kan kommunicera tillräckligt väl slutar de lära. Lärarens uppgift är sålunda att gradvis höja comprehensible input eller svårighetsgraden i olika uppgifter. Corder (1985) föreslår problembaserade uppgifter och aktiviteter med informationsluckor (information gaps), dvs. uppgifter som inte går att lösa på egen hand utan kräver en kommunikation mellan deltagarna (se t.ex. Edge, 1984; Levihn, Eyre, Forsgren, Fox & Norman, 1991; Rapteau, 2001; Rees, 2002). Detta är en pedagogik som på ett generellt plan är högst aktuell idag (se t.ex. Egidius, 2002). Beträffande själva konstruktionen av uppgifterna i främmande språkklassrummet föreslår Cameron (2004) en modell som bygger på förberedande aktivitet huvudaktivitet 11

12 uppföljning (Preparation Core activity Follow up). Uppföljningen kan i sin tur vara förberedande inför kommande huvudaktivitet. Det viktiga enligt Cameron, är att finna en balans mellan uppgifternas krav (demands) på och stöd (support) för barnen. Corder (1985) menar vidare att uppgifterna ska ha sådan karaktär att barnen inte tänker på språket i första hand utan på själva aktiviteten. De löser uppgifterna för nöjes skull, med fokus på innehåll och mening, och får språket på köpet. Detta är centralt för både Corder (1985) och Krashen (1981) som menar att det ställer helt andra krav på läraren och lärarutbildningen: But the teacher will have, on the contrary, to have all sorts of other skills, skills which language teachers perhaps haven t been trained in, but which their colleagues in other subjects, particularly in primary teaching have been trained in, that is the conduct of activities in the classroom, activities which exite and interest children, which have a general educative effect. (Min kursivering). (Corder, 1985, s 7). Liknande tanke ser vi hos Bjørkvold (2001). Spontanitet; fabuleringsförmåga; musisk energi; ögonblicksimprovisationer på fjärilsvingar; lekfullhet; klokhet och värme; ämneskompetens och naiv nyfikenhet; förtroendeskapande och förtroendegivande; begeistring och förmågan att begeistra allt detta borde vi kunna önska oss mera av för att stärka och utveckla skolans musiska intelligens, hos läraren i klassrummet (s 152) Affective filter I alla kommunikativa sammanhang är det viktigt att det råder ett tillåtande klassrumsklimat (se Chambers, 2003). Barnen måste uppleva att alla försök att kommunicera på det främmande språket välkomnas, både av läraren och klasskamraterna. Krashen (1981) talar här om att barnets affective filter (ung. skyddsmekanism) måste hållas så lågt som möjligt. Detta införlivas i takt med ökad självkänsla, trygghet och gemenskap (se även Levihn, mfl. 1991). Därför måste comprehensible input dels ligga på rätt nivå (i + 1) så att barnet får en känsla av kompetens Jag kan! Jag vågar! istället för att hamna i försvarsställning och sålunda blockera inflödet. Dels måste innehållet beröra (Krashen, 1981). När det gäller att skapa trygghet och gemenskap, fann Bjørkvold (2004), musikprofessor i Oslo, genom sin studie om sångupplevelser hos åhörare i föreläsningssalar (i sju länder under sju år), att glädje, trygghet och gemenskap var de nyckelord som var mest framträdande på alla listor. Bjørkvold menar därför att gemensam sång ger tillkoppling av känslor, inte avkoppling. Därför sång, därför kultur i skola och samhälle (s 38). Med andra ord bidrar sång till att hålla barns affective filter på en låg nivå. 12

13 2.2 Barns meningsskapande i en lekpedagogisk ram Vad som berör och hur barn berörs, för mig tillbaka till Camerons (2004) fråga hur barn skapar mening i de aktiviteter de möter i klassrummet. Cameron menar här att forskning i främmande språk måste kombineras med forskning kring barns utveckling och lärande. Själv diskuterar hon inte lekens betydelse i detta sammanhang. Det gör däremot forskare som Lindqvist (2002), Nilsson (2002), Bjørkvold (2001, 2004) och Knutsdotter Olofsson (1999), som menar att det är i leken som barns meningsskapande sker. Vidare är den syn på pedagogik som Cameron (2001) företräder lärandecentrerad (learning-centered) snarare än barncentrerad (learner-centered). Learning ska däremot inte här förväxlas med den betydelse som Corder (1985) och Krashen (1981) lägger i begreppet dvs. lärande om. Learning för Cameron (2004) motsvarar tillägnande (acquisition) och det sker, som jag nämnt tidigare, genom att barnen ges tillfälle att utvecklas i diskurs. Poängen med en lärandecentrerad ansats är enligt Cameron, att den fokuserar på vad som finns beyond the child, dvs. vad barnet kan upptäcka och därmed lära bortom sin horisont, med vuxenhjälp. Med andra ord förordar Cameron, Vygotskys syn på lärande framför Piagets (se Säljö, 2000). Camerons (2004) lärandecentrerade ansats går emellertid miste om barns meningsskapande via musiska totalupplevelser i det som Bjørkvold (2001) kallar barnets ekologiska inlärningskedjor, där känsla, tanke, ljud (verbalspråk, sång och spel), puls, andning och kroppens biokemi ständigt samspelar och förutsätter varandra i ett ekologiskt kretslopp. För att inte detta musiska kretslopp ska bryta samman menar Bjørkvold (2001) att det är barnet som måste stå i centrum med leken som inlärning och med inlärningen som lek (s 133). Det är i leken och fantasin som barn skapar sammanhang och mening genom att förena den yttre världen med den inre (Lindqvist, 2002). I detta avseende anser Bjørkvold (2001) att alla skolans ämnen borde göras musiska så att barnen får ett musiskt sammanhang för inlärning (s 163). Enligt Bjørkvold, kan exempelvis engelskundervisningen med fördel ske kontinuerligt i skolans gymnastiksal där barnen får sjunga och dansa till engelska favoritlåtar. Att barnen sjunger, inverkar på och bidrager till att stärka deras inlärningsekologiska förutsättningar genom stimulans av inlärningskedjornas kretslopp, flexibilitet och inre sammanhang (s 160). Med andra ord bidrar sången och rörelsen till lärandets totalupplevelse. Och omvänt; totalupplevelsen av sammanhanget utlöser sången och rörelsen. Bjørkvold (2001), Lindqvist (2002) och Knutsdotter Olofsson (1999) ser leken som källan till all kreativitet och skapande både för barn och vuxna. Bjørkvold (2001) anser dessutom att 13

14 sång och lek är två sidor av samma sak. Därför menar de, borde leken ha en central plats i skolan. Nilsson (2002) poängterar, i sin avhandling om barns musikskapande, att skapande och kreativitet hör vardagen till och behöver inte ta sig uttryck i stora upptäckter eller konstverk. Tvärtom, alla människor är kreativa och måste vara det för att finna sin identitet. Nilsson (2002) fann, medan barnen i hans studie tog sig an uppgifterna på olika sätt, att den gemensamma faktorn var att barnen upplevde uppgifterna som en invitation till lek. De förenade sitt musikskapande med sin existerande lekpraktik. Här ser vi likheter med önskemålen hos Corder (1985) och Krashen (1981) att uppgifterna i främmande språkundervisningen ska vara såpass meningsfulla och intressanta för barnen att de utför dem för nöjes skull i kommunikativa sammanhang utan att tänka på språket. Det lustfyllda lärandet sker omedvetet Den vuxnes roll i barns meningsskapande Särskild uppmärksamhet bör riktas mot den vuxnes roll i barns meningsskapande och inspiration att delta i kommunikativa sammanhang. Jag har redan gjort en jämförelse av Krashens (1981) tanke om comprehensible input på en nivå strax över barnens kompetens (i + 1), med Vygotskys Zone of Proximal Development (ZPD) på svenska: den nära utvecklingszonen (Dysthe, 1996). Dysthe definierar den med Vygotskys ord: avståndet mellan den verkliga utvecklingsnivå eleven befinner sig på (som visar sig vid självständig problemlösning) och nivån på den möjliga utveckling som skulle kunna vara för handen genom problemlösning under den vuxnes ledning eller i samarbete mellan andra elever som kommit längre ( more capable peers ) (s 55). Med vuxenstöd, eller stöd från mer kapabla kamrater, klarar barnet alltså av sådant som det inte klarar på egen hand, förutsatt att barnet finner uppgiften meningsfull (a.a.). Bruner (i Dysthe, 1996), kallar stödet för scaffolding (byggnadsställning). Tanken med scaffolding är att göra det möjligt för barnet att klara av uppgifter i den närliggande utvecklingszonen. Tanken är däremot inte att den vuxne gör jobbet åt barnet. Då är det lotsning (Säljö, 2000). Säljö menar istället att den vuxne ska strukturera uppgiften för barnet genom att fästa barnets uppmärksamhet på var man kan börja och följaktligen hur och när man kan gå vidare. På så vis bistår den vuxne barnet med kommunikativa stöttor (på engelska: scaffolds) (s 123). I takt med att barnet klarar av uppgiften på egen hand, lättas stödet. 14

15 Dysthe (1996) talar här om autentiska frågor, dvs. genuina och öppna frågor som inte har ett givet svar. Autentiska frågor till barnen fungerar dels som kommunikativa stöttor i och med att frågorna kan hjälpa barnen att se samband mellan det nya och det som de redan kan. Dels fungerar frågorna som ett redskap för att få barnen engagerade i samtal och kommunikation eftersom läraren efterfrågar barnens synpunkt. Om läraren dessutom följer upp svaren och använder dem i undervisningen inser barnen att deras synpunkter tas på allvar vilket ytterligare motiverar dem (a.a.). 2.3 Centrala begrepp Med barn menas, i föreliggande studie, barn i skolår 4. Främmande språk är en direktöversättning av engelskans foreign language vilket i engelsk forskning är det begrepp som idag används för att precisera att ett språk studeras utanför dess naturliga miljö. Utanför klassrummet kommer barnet inte i kontakt med språket förutom via media, musik osv. Med kommunikativa sammanhang menas sändare/mottagaresituationer som innebär ett utbyte av mening genom att tala, skriva, lyssna och läsa på engelska. I föreliggande studie ses estetiska uttrycksformer som ett indirekt stöd i kommunikativa sammanhang. Med ett lekpedagogiskt förhållningssätt menas en pedagogik där lekfullheten löper som en röd tråd genom hela undervisningen, inte enbart vid enstaka tillfällen eller moment. Musisk är ett svårfångat begrepp som har att göra med ljudupplevelse, rörelseupplevelse, rytmupplevelse, sinnlighetsupplevelse, lek och fantasi allt på en och samma gång, enskilt och i social gemenskap. För att känneteckna barnkulturens musiska lekform använder Bjørkvold (2001) bantu-begreppet ngoma som betyder trumma, dans, fest i en oskiljaktig helhet. Begreppet sikia är på motsvarande sätt totalupplevelsen som bantufolket känner med hela sitt väsen, med samtliga sinnen involverade. Meningsskapande avser den aktiva process i vilken barn gör sin omvärld begriplig för sig genom referenser till tidigare erfarenheter och handlingar. 15

16 16

17 3 Problemprecisering I detta avsnitt presenteras studiens syfte och problemformulering. Inspiration till syftet kommer från Camerons (2004) fråga: How do children make sense of the activities they encounter in foreign language lessons? (s 243). 3.1 Syfte Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. 3.2 Problemformulering Under de senaste decennierna har flera språkforskare (Cameron, 2004; Corder, 1985; Krashen, 1981; Widdowson, ) funnit att barn lär sig främmande språk på liknande sätt (inte identiskt) som när de lär sig modersmålet dvs. genom lust och behov av att interagera i meningsfulla, kommunikativa sammanhang. Det är ur dessa, till en början prövande och trevande kommunikativa försök som barnet successivt erövrar allt mer precis lingvistisk kompetens i det främmande språket. I en kommunikativ modell för undervisning i främmande språk ligger därför fokus i första hand på mening (utpekande betydelse). I andra hand förs barnets uppmärksamhet mot språkets struktur, dvs. den grammatiska uppbyggnaden. Utifrån detta synsätt på lärande i främmande språk, i kombination med ett lekpedagogiskt förhållningssätt som tar avstamp i barnkulturens musiska meningsskapande i helheter, har jag konstruerat mitt undervisningsförsök Fantasiresan. Idén kommer från Stefan Early, lärarutbildare på Lärarutbildningen i Malmö och mycket av innehållet i Fantasiresan är en omarbetning av hans The Cambridge Poetry Festival. Mot bakgrund av detta, formulerar jag mina frågeställningar på följande vis: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? 17

18 18

19 4 Metodbeskrivning Detta avsnitt består av tre delar. I den första delen beskrivs undervisningsförsökets framväxt och genomförande. I den andra delen beskrivs och diskuteras metoderna för datainsamlingen. Här förs även forskningsetiska överväganden. I den tredje delen ges en sammanfattande beskrivning av analysen av datainsamlingen. Beskrivningen mynnar ut i en presentation av de inspirationskällor som jag anser utgör studiens huvudresultat. 4.1 Undervisningsförsökets framväxt och genomförande Idén att göra ett undervisningsförsök fick jag från Johansson och Svedner (2001). Enligt författarna innebär ett undervisningsförsök, att man genomför ett projekt, t.ex. en förändring eller ett ingrepp av något slag, och sedan utvärderar resultatet (s 47). När jag läste detta, tyckte jag genast det lät både spännande och utmanande. I början av höstterminen skrev jag sålunda ett första utkast till den föreliggande studiens undervisningsförsök som jag sedan presenterade för tre lärare på en skola jag tidigare haft kontakt med. Enligt lärarna representerade förslaget en annorlunda modell för engelskundervisning jämfört med den ordinarie undervisningen. De ansåg därför att den kunde vara intressant att pröva. Ur denna synpunkt motsvarar undervisningsförsöket Johansson och Svedners (2001) tanke om projektet som ett ingrepp. Att åstadkomma en förändring å andra sidan, innebär enligt min uppfattning, att initiativet till utvecklingsarbete måste komma från lärarna i skolan. Initiativet till mitt undervisningsförsök låg helt och hållet hos mig själv, inte lärarna. I samråd med lärarna bestämdes det att jag skulle genomföra projektet under fyra veckor i skolans tre klasser i skolår 4. Barnen i skolår 6 var på läger i olika omgångar och hos femmorna fanns en lärarstuderande. Dessa två skolår kunde därför uteslutas Urval Skolan är en F-9 skola belägen i en mindre ort. Upptagningsområdet består av en homogen population svenskfödda, medel- och höginkomsttagare, enligt Statistiska centralbyrån. De lärare som tidigare arbetat på skolor i större städer anser att den här skolan är en skyddad verkstad, besparad från disciplinära problem. För min del är det därför mycket möjligt att undervisningsförsöket hade mottagits annorlunda på en annan skola. Vidare är föräldraengagemanget i barnens skolgång generellt högt vilket enligt lärarna, medför att de 19

20 ägnar mycket tid åt löpande kontakter med föräldrarna rörande önskemål och pedagogiska synpunkter. Föräldrarnas intresse för undervisningsförsöket visade sig främst under utvecklingssamtalen. Några invändningar förekom inte, kanske för att föräldrarna inte kände mig. Barnen som deltog i undervisningsförsöket bestod av tre klasser, A, B och C i skolår 4. Varje klass fick tre 40-minuters lektioner i veckan under fyra veckor, utom sista veckan då de endast fick två. Totalt fick alltså varje klass elva lektioner. Samtliga klasser hade fått engelskundervisning i trean. De flesta hade dessutom varit på utlandssemestrar med föräldrarna och på så sätt kommit i kontakt med det engelska språket. Även om lärarna menade att barnens kunskapsnivå var basic var de alltså inte helt och hållet nybörjare. Vidare visade det sig att några barn hade släktingar och bekanta i England. Andra hade gått i svensk skola utomlands. Någon hade bott i USA. Gemensamt för dessa barn var att de hade större erfarenhet än kamraterna av främmande språk som ett nödvändigt medel för kommunikation. Fördelningen mellan flickor och pojkar i klasserna var följande: 4A: 15 flickor och 6 pojkar. 4B: 9 flickor och 14 pojkar. 4C: 9 flickor och 12 pojkar. Totalt deltog alltså 65 barn i undervisningsförsöket, 33 flickor och 32 pojkar Genomförande Den fördel jag upplevde med att genomföra undervisningsförsöket med tre klasser parallellt var att jag kontinuerligt kunde utvärdera och utveckla mina didaktiska val till förbättrade lektioner. Även om lektionsplaneringen såg likadan ut för varje klass varierade därmed innehåll och arbetssätt något. Ytterligare variationer skedde på barnens initiativ. Vidare var jag genomgående flexibel och öppen för förslag samt redo att fånga tillfällen i flykten. Undervisningen skedde i huvudsak på engelska. Nästan alla lektioner hölls i 4B:s klassrum eftersom videokameran var monterad där. Det betydde att barnen fick byta klassrum varje gång en klass skulle ha engelska. Medan barnen verkade tycka det var spännande att byta klassrum innebar det också att det glömdes, lånades och tappades bort diverse pennor, suddgummin, saxar och böcker. Stundtals var det lite smått rörigt alltså! 20

21 Undervisningsförsöket skedde helt utan lärobok. Som ett stöd till barnen för att utföra de olika uppgifterna fick de vid flera tillfällen dialoglappar och annat underlag. Även om tanken var god, orsakade lösbladsystemet också orosmoment. Lappar som inte klistrades in i övningshäftet med detsamma hamnade lätt på villovägar. Vidare tog klistrandet mycket tid i anspråk. 4.2 Metodval för datainsamlingen I undersökningen har jag använt mig av videoobservation. Enligt Wehner Godée (2001) är fördelen med video att forskaren kan dokumentera ljud, bild och rörelse samtidigt, vilket han eller hon senare kan gå tillbaks till och analysera och reflektera kring. Den stora nackdelen, när kameran är fastmonterad i klassrummet (som i mitt fall), är att personerna närmast kameran överröstar alla andra (a.a.). Videokameran som jag använde mig av fångade inte heller hela klassrummet. Å andra sidan innebar det att det fanns en videofri zon för dem som inte ville bli filmade. Av de 65 barn som ingick i undervisningsförsöket var det emellertid endast en flicka som inte ville bli filmad trots att hon fick för sina föräldrar. Samtidigt var det en pojke som ville bli filmad men där föräldrarna inte gav sitt medgivande. Med detta i åtanke hade det naturligtvis varit fördelaktigt att använda en kamera med vidare lins. Samtliga 65 barn har alltså inte observerats. Jag anser ändå att de som väl har fastnat på film ger en representativ bild av klasserna. Dessutom skedde redovisningar inför klassen längst fram i klassrummet vilket innebar att de barn som för det mesta var utanför bild, blev synliga vid dessa tillfällen. Jag anser inte heller att videokameran påverkade barnens beteende i någon nämnvärd utsträckning. Efter ett tag, precis som Wehner Godée (2001) menar, vande sig barnen vid videokameran och glömde bort att den fanns där. Tanken med videoobservationen var naturligtvis att försöka fånga barnens reaktioner på undervisningsförsöket och därmed komma närmare svaren på min problemformulering. Utöver videoobservationen förde jag dessutom löpande dagboksanteckningar efter varje lektion. För det första var det för att ha kontroll på undervisningen eftersom jag hade tre klasser att hålla reda på. Även om innehållet i stort sett var detsamma för samtliga klasser, kom de olika långt under lektionerna beroende framförallt på mina didaktiska överväganden som jag nämnde tidigare. Vid undervisningsförsökets slut hade 4C exempelvis inte gjort Meeting someone -uppgiften efter McDonald s besöket. På motsvarande sätt var 4A med om en introduktion till poesi med The Lady of Riga vilket ingen av de andra klasserna var. 21

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Tummen upp! Engelska åk 3

Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Att läsa och förstå enkla samtal och dialoger. Att kunna föra

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Broskolans röda tråd i Engelska

Broskolans röda tråd i Engelska Broskolans röda tråd i Engelska Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar.

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar. Tackar för den här veckan Som de flesta av er såg på vernissagen så har innemiljön på förskolan helt ändrats. Vi har gjort hörnorna tydligare än tidigare och mer nivåanpassade för att barnen ska kunna

Läs mer

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK 5 ÅK 2 ÅK 3 Ämnesområden som är bekanta för eleverna Intressen, personer och platser Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används Enkla instruktioner

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Shannon & Weavers kommunikationsmodell Sändare Budskap Brus Mottagare Ger respons För endimensionell och platt Mekanisk

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1. Hur svårt trodde du det skulle bli att läsa engelska i skolan innan du började?

1. Hur svårt trodde du det skulle bli att läsa engelska i skolan innan du började? 5. ENGELSKA ÅK 5 5.1. Lektion 1 5.1.1. Delprov 1A Här kommer först några frågor om vad du tycker om att lära dig engelska och hur det går till. Först vill vi att du försöker komma ihåg hur det var innan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer