Samrådsmöte för del av SVEDALA 315:17, NYGÅRDS DAMMAR, Svedala tätort, Svedala kommun

Transkript

1 1(6) MINNESANTECKNINGAR Samrådsmöte för del av SVEDALA 315:17, NYGÅRDS DAMMAR, Svedala tätort, Svedala kommun Plats och tid: Folkets hus, Svedala, kl 18:30-21:00 NÄRVARANDE: Medborgare: Ca 25 st (MB) Förtroendevald: Sverker Nordgren (SN) M, ordförande i Bygg- och miljönämnden (Bmn) Tjänstemän: Lena Gerdtsson (LG), Samhällsbyggnadschef Jeanette Widén Gabrielsson (JWG), Planarkitekt PROGRAM: Sverker Nordgren, ordförande i Bygg- och miljönämnden hälsar alla välkomna. På detta möte ges tillfälle att ge synpunkter på framtagna samrådshandlingar för del av Svedala 315:17, Nygårds dammar, Svedala tätort, Svedala kommun. Synpunkter från samrådsmötet redovisas enbart i dessa minnesanteckningar. Synpunkter på samrådshandlingar ska skriftliga ha inkommit till Svedala kommun, Bygg och miljö, Kommunhuset, Svedala eller byggochmiljonamnden@svedala.se senast den 29 maj. Eventuella yttranden angående behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska särskilt anges. Synpunkterna ska vara underskrivna med namnteckning, namnförtydligande och adress samt dnr Lena Gerdtsson, Samhällsbyggnadschef presenterar planprocessen och översiktsplanens intentioner och riktlinjer för utbyggnadsområden Jeanette Widén Gabrielsson, Planarkitekt presenterar planförslaget Gruppdiskussion

2 2(6) FRÅGOR/DISKUSSION Inbjudan till samrådsmöte: MB: Alla berörda har inte fått inbjudan till samrådsmötet. Svar: Lantmäterimyndigheten har tagit fram fastighetsförteckning över berörd samrådskrets som utgörs av de som bor närmast planområdet. Kommunen har bjudit in samrådskretsen enligt fastighetsförteckningen och har följt plan- och bygglagens regler om samråd enligt 5 kap 11 PBL. Infrastruktur och trafik: MB: Varför byggs gc-vägen norr om föreslagen bebyggelse ut senare? Barnen får en otrygg skolväg att cykla. Svar: Föreslagen gc-väg har inte ansetts vara behövd förrän planerad planskild korsning mellan väg 108 och Börringevägen anläggs. Boende inom området avser att använda det interna gatunätet till Spritlösavägen. För att man inte ska behöva ändra detaljplanen senare möjliggör detaljplanen att en gång- och cykelväg ska finnas utmed Börringevägen. För närvarande finns det inte heller något sammanhängande cykelstråk från Hindstorp hela vägen till planområdet utan gc-trafiken från Tittentévägen leds till separat gc-väg vid Norrskogsvägen som leder vidare till gc-tunnel under väg 108. Den föreslagna gc-vägen i väster med trafiksäker gc-passage över Börringevägen ansluter befintlig separerad gc-väg väster om Norra Ellenborgsgatan och leds vidare under väg 108 mot Marbäcksskolan. Detta är en trafiksäker separerad gc-väg mot skola och förskola. MB: Föreslagen gc-passage är föreslagen framför fastighet Svedala 128:41 infart. Svar: Föreslagen gc-väg och gc-passage ska utformas mera noggrant till nästa skede. Den ska inte utgöra ett hinder för befintlig fastighet och den ska ansluta befintlig gc-väg på ett trafiksäkert sätt. MB: Varför byggs det inte någon gc-väg utmed Spritlösavägen? Svar: På Spritlösavägen, som är en lokalgata med mycket lite trafik och med en hastighet på 30 km/h, finns det inte något behov av att separera gc-trafiken. MB: Befintlig grind vid markvägen i öster hindrar gc-trafikens framkomst mot Börringevägen. Det är inte lämpligt med en gc-förbindelse österut via markvägen. Svar: Befintlig markväg är inte planerad som en gc-väg utan kommer vara kvar som en markväg för tillträde till dagvattendamm och intilliggande fastighet. Behovet av en gcförbindelse österut studeras närmare i det fortsatta planarbetet.

3 3(6) MB: Trafiken kommer att öka betydligt på Börringevägen och ge ökade bullerstörningar. Svar: Planområdet ger en ökning av ca 200 fordon/åmd av idag ca 2000 fordon/åmd. För att man ska kunna höra en ökad trafikmängd krävs det minst en fördubbling av trafiken. År 2030 när trafikmängden är uppräknad utifrån framtida utpekade utbyggnadsområden och uppräknad med ca 0,5 % per år ökar den ekvivalenta ljudnivån med 1 dba för den ekvivalenta ljudnivån, vilket inte är hörbart. Den maximala ljudnivån förändras inte. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): MB: Jordbruksklassen anses vara högklassig och ska skyddas. Svar: All jordbruksmark oavsett klass är av nationell betydelse och ska konsekvensbeskrivas, vilket har gjorts i upprättad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n har kommit fram till att föreslagen detaljplan följer Svedala översiktsplans intentioner och riktlinjer för exploatering av jordbruksmark vid tätort. Planområdet ligger i anslutning till samlad bebyggelse och är en fortsatt utbyggnad av tätorten i kollektivtrafiknära lägen med tåg och regionbussar, samt närhet till kommersiell och offentlig service. Föreslagen detaljplan följer även översiktsplanens intentioner avseende att utbyggnad ska ske i de tre störta tätorterna Svedala, Bara och Klågerup i närhet till kollektivtrafikknutpunkter. Föreslagen bebyggelse ligger mindre än 2 km från stationsområdet. Avseende diskussion om vilken klass marken har är framtagna markprover utförd av agronom som har analyserat att marken har lägre klass än den redovisade jordbruksklassen 8. MB: Nuvarande jordbruksarbete anses inte påverka de boende negativt. Svar: Det kan upplevas olika beroende på hur nära åkermarken man bor och var man har sin uteplats. MB: MKB:n anses inte vara korrekt utförd. Svar: Framtagen MKB:n är upphandlad av kommunen och utförd av en oberoende konsult som har arbetet fram MKB:n i sammarbete med kommunen. MB: Hänsyn har inte tagits till djur som idag finns på åkern och vid dammarna?

4 4(6) Svar: Åtgärder kommer att göras i dammarna för att förbättra levnadsförhållandena för artskyddade groddjur och tillgängligheten för djur. Dammarna kommer att ligga i ett naturområde med vegetation som kommer att fortsätta att locka till sig djur. MB: MKB:n anser att planområdet inte är av kulturellt intresse. Svar: För planområdet finns det inga utpekade kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet. Planområdet är inte heller av kulturellt intresse enligt länsstyrelsens Kulturmiljöprogram för Kulturvärde Skåne och Kulturstråk Skåne. MB: Det är inte tillåtet att stängsla in biotoper enligt miljöbalken. Svar: Att stängsla in dammarna kräver inte dispens från biotopskyddet om stängslen sätts upp på ett sådant sätt att naturmiljön inte skadas och utformas så att grodorna kan ta sig in och ut från området. Avsikten har inte varit att stängsla in dammarna helt, utan enbart på vissa ställen där det idag finns branta kanter och där man inte kan fasa ut kanterna p.g.a. det fysiska utrymmet är för litet. På dessa ställen föreslås stängsel sättas upp i befintlig buskvegetation. Behov och utformning av stängsel kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Miljöhus: MB: Varför föreslås miljöhus vid infarterna till området? Svar: Svedala kommuns riktlinjer för avfallshantering är att allt avfall ska sorteras i miljöhus för att underlätta sophämtning med bättre arbetsförhållandena samt att möjliggöra sopsortering i åtta fraktioner av miljöskäl. Miljöhusen kommer att utformas som nästan slutna hus med väggar och tak och öppning vid entrén. Utsikt: MB: Vår vackra utsikt kommer att försvinna med föreslagna hus. Svar: Orterna växer hela tiden för att kommunen ska kunna utvecklas och få underlag till service och då förändras de befintliga förhållandena. En utsikt har man enbart rådighet över om man äger den. MB: Varför har antalet hus ökat från tidigare 24 hus till 43 hus? Svar: För att hushålla med jordbruksmarken har exploateringsgraden ökats. Vid exploatering av jordbruksmark kräver länsstyrelsen tätare bebyggelse. MB: Varför föreslås det 1,5 planshus utmed Börringevägen?

5 5(6) Svar: Befintliga gatuhus utmed Börringevägen har 45 graders takvinkel och föreslagna hus anpassas till bykaraktären och håller ihop bebyggelsestrukturen. MB: Hur skiljer sig höjderna i planområdet jämfört med Börringevägen? Svar: Planområdet sluttar svagt söderut. Föreslagen lokalgata i planområdet ligger lägre än Börringevägen i den västra delen och på likvärdig höjd i östra delen av planområdet. MB: Planförslaget tar inte hänsyn till översiktsplanenens riktlinjer avseende det öppna backlandskapet? Ny bebyggelse, som enbart avser enstaka hus, ska bara byggas på lucktomter. Svar: Föreslagen bebyggelse är en fortsatt utbyggnad av Svedala tätort och avser inte en landsbyggdutveckling. Då Svedala tätort omges av jordbruksmark, bör en utbyggnad hållas relativt tät för att hushålla med marken, enligt översiktsplanens intentioner avseende utbyggnad kring tätorterna. Tidplan: MB: Varför har det tagit så lång tid att ta fram samrådshandlingar? Svar: Det har tagits fram många utredningar som har följts upp och bearbetats. Det har varit ett tidigt möte med de närmsta grannarna innan kommunen tog över planprocessen, där synpunkter lämnades på föreslagna radhus och utfart mot Spritlösavägen. Olika synpunkter från både medborgare och förvaltningar har beaktats och bearbetats. MB: Hur lång tid tar det innan en utbyggnad av planförlaget kan ske? Svar: Det tar ca 5 år innan det står färdigbyggda hus. Detaljplanen planeras vara antagen om ca 1 år och därefter sker upphandling av entreprenad och markberedningarna kommer att ta ca 1 år. Tomterna säljs sedan som stycketomter och det är konjunkturen som styr efterfrågan. Kommunen måste alltid ha en planberedskap och det finns en efterfrågan på självbyggartomter. Övrigt: MB: Har 1:a vice ordförande i kommunstyrelsen, som är gift med markägarens son, deltagit i beslut om detaljplan för Nygårds dammar? Svar: 1:a vice ordförande berättade för deltagarna att hon inte har varit och kommer inte att vara delaktig i något beslut som berör detaljplan för Nygårds dammar.

6 6(6) Följande personer har svarat på medborgarnas frågor: Sverker Nordgren (M), ordförande i bygg och miljönämnden Lena Gerdtsson, samhällsbyggnadschef Jeanette Widén Gabrielsson, planarkitekt och planförfattare Jan Bergfelt, arkitekt (upprättat illustration för planförslaget i samverkan med kommunen) Reie Nordqvist, markägare och byggherre MÖTET AVSLUTAS Sverker Nordgren tackar deltagarna för visat intresse och god diskussion samt förklarar mötet avslutat. BYGG OCH MILJÖ Jeanette Widén Gabrielsson planarkitekt