- PDF Free Download

Transkript

1

2 1 (6) Överenskommelse mellan Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling

3 2 (6) 1. Parter Uppdragsgivare Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden Kontaktperson: Henning Sand Telefon: E-post: Henning.Sand@lio.se Uppdragstagare Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV) Kontaktperson: Annica Öhrn Telefon: E-post: Annica.Ohrn@lio.se 2. Överenskommelsens syfte Denna överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden (nedan kallat nämnden) och Centrum för hälso- och vårdutveckling (nedan kallat CHV) syftar till att beskriva och reglera de delar av CHVs verksamhet, för vilka nämnden har ett övergripande ansvar, nämligen Enheten för hälsoanalys, Smittskyddsenheten, Vårdhygien, Regionalt Cancercentrum Sydöst (RCC), Registercentrum Sydöst (RCSO). 3. Omfattning Åtagande CHV är ett samlat kunskaps- och kompetenscentrum som ska vara stöd till landstingsledningen och verksamheterna och därigenom bidra till att utveckla jämlika förutsättningar till en god hälsa och skapa en trygg, säker och effektiv vård, präglad av ett hälsofrämjande förhållningssätt, i livets alla skeden. CHV skall medverka i arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården i den sydöstra sjukvårdsregionen. CHV ska bevaka frågor internationellt, nationellt, regionalt och lokalt i Östergötland. Vidare ska kunskapsutbyte samt utveckling av metoder och strategier ske, i samarbete med universitetet. Enheten för hälsoanalys Enheten för hälsoanalys inom Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV) har som grunduppdrag att på strategisk nivå analysera och utveckla hälsoområdet 1 för att på så sätt bidra till landstingets vision En bra vård och bättre hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är den part som fastställer uppdraget och som tecknar överenskommelse med CHV för Enheten för hälsoanalys. 1 Med hälsoområdet menas frågor som rör folkhälsa, inklusive samhällsodontologi, samt det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården, tandvården och länet. Hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen). För övriga definitioner och begrepp, se bilaga 1.

4 3 (6) Till grunduppdraget som beskrivs nedan, kan tilläggsuppdrag komma. Tilläggsuppdrag till enheten kommer företrädesvis direkt från eller via hälso- och sjukvårdsdirektör, folkhälsochef och/eller produktionsenhetschef på CHV. Grunduppdraget består av att bidra med kunskaper, kompetens och stöd om/inom - hälsoläget, hälsoutveckling och fördelningen av hälsan i befolkningen i Östergötland ur ett livscykel-, genus- och socioekonomiskt perspektiv samt bistå med analyser av dessa som stöd för ledning, styrning och uppföljning inom landstinget men även för kommuner och andra samhällsaktörer i Östergötland. - förekomst av och betydelsen av de olika bestämningsfaktorerna för hälsa, det vill säga samhällsfaktorer, människors livsvillkor, psykosociala faktorer, fysisk miljö samt levnadsvanor. - arbetet för social hållbarhet för att minska skillnader i hälsa och därigenom bidra till en hållbar regional utveckling i Östergötland. Social hållbarhet utgör tillsammans med ekologisk och ekonomisk hållbarhet dimensionerna för en hållbar utveckling. - hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården och tandvården samt utveckling av metoder, verktyg och lärande inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt. Det gäller bland annat bemötande, patientupplevelser och patientrapporterade mått, levnadsvanor, kulturupplevelser och hälsofrämjande vårdmiljöer och dessa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatsers betydelse för patientsäkerhet, tillfrisknande och hälsa. - epidemiologi, statistik, och hälsoekonomi. I grunduppdraget ingår att - kartlägga, analysera, följa upp och rapportera hälsoläget och hälsoutveckling, bland annat till HSN. - stödja integrering av ett folkhälsoperspektiv inom olika politikområden samt i regionalt och lokalt planerings- och utvecklingsarbete. - samordna, samverka och stödja folkhälsoarbetet i länet mellan berörda myndigheter, det civila samhället och näringslivet. - ha nära samarbete och dialog med landstingsfinansierade verksamheterna såväl inom sjukhus-, primär- och tandvård men också med övriga stödcentrum och enheter inom områden som bland annat berör frågor kring fastighet, klimat, miljö, arbetsmiljö och upphandlingar. - systematiskt leverera underlag till landstingets ersättningssystem - samordna och utveckla området kring levnadsvanor såsom hälsoundersökningar och hälsosamtal, ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak), fysisk aktivitet, matvanor, stress, sömn och sexuell hälsa. - omvärldsbevaka och framtidsspana inom alla delar av grunduppdraget och utifrån detta bidra till att: o initiera nya satsningar, om möjligt i samarbete med interna och externa aktörer, o initiera utveckling av nya metoder och verktyg samt

5 4 (6) o utvärdera befintliga metoder och verktyg för vidare utveckling eller utfasning I omvärldsbevakningen ingår att delta i aktuella nätverk såväl lokala, regionala, nationella och vid behov internationella. - bevaka, lära, ta tillvara och sprida forskningsresultat inom området samt bidra till att evidensbaserade metoder och verktyg implementeras. Enheten ska arbeta för att vid behov initiera och bejaka nya forskningsansatser inom området. - bidra till kompetensutveckling av såväl politiker, tjänstemän som vård- och tandvårdspersonal inom alla delar av uppdragsområdet. - kommunicera sina kunskaper/kompetenser till medborgare och övriga samhällsaktörer, patienter och landstingsfinansierade verksamheter. Smittskyddsenheten: Enligt smittskyddslagen svarar varje landsting för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet (1 kap. 8 ). Smittskyddsenheten ska arbeta för att upprätthålla skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar bland människor och ska se till att Landstinget uppfyller lagstadgade skyldigheter enligt smittskyddslagen. Arbetet sker bland annat genom övervakning, förebyggande arbete, information och utbildning. Smittskyddsläkaren planerar, organiserar och leder smittskyddsarbetet i länet. Vårdhygien: Huvuduppgift för den vårdhygieniska verksamheten är att reducera förekomsten av vårdrelaterade infektioner samt att förebygga smittspridning. Vårdhygien skall kontinuerligt bevaka och följa utvecklingen inom området vårdhygien lokalt, nationellt och internationellt. Vårdhygien skall epidemiologiskt övervaka mikroorganismer av speciellt vårdhygieniskt intresse samt kartlägga utbrott av desamma. Vårdhygien skall informera och undervisa samt ge råd i samtliga områden där vårdhygieniska aspekter skall beaktas. Vårdhygien skall samverka med andra strategiska aktörer inom området vårdhygien. Sjukskrivning och rehabilitering CHV:s uppdrag är att koordinera och stödja den fortsatta utvecklingen av strategier och kompetens för att sjukskrivning och rehabilitering ska bli en del av patientens behandling och vårdprocess. Uppdraget innefattar att koordinera den statliga satsningen inom den så kallade Sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin så länge satsningen pågår.

6 5 (6) Regionalt Cancercentrum Sydöst (RCC): Regionalt cancercentrum sydöst är sydöstra sjukvårdsregionens kunskaps- och kompetenscentrum för utveckling av cancervården för invånarna i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Uppdraget innebär också att vara samarbetspart med övriga fem Regionala cancercentrum i nationell samverkan i syfte att förverkliga målen i den nationella cancerstrategin. RCC skall utifrån en långsiktig strategisk utvecklingsplan leda och utveckla viktiga förbättringsområden inom hela cancervården. RegistercentrumSydöst (RCSO) Registercentrum sydöst är sydöstra sjukvårdsregionens kunskaps- och kompetenscentrum för kvalitetsregister i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Uppdraget innebär också att vara samarbetspart och nationell resurs tillsammans med övriga fem registercentrum för att uppnå de ambitioner och målsättningar som finns överenskommet för nationella registercentra. RCSO skall bidra till en samlad uppbyggnad, drift och utveckling/förbättring av nya och befintliga nationella kvalitetsregister. RCSO skall vidare verka för ökad datakvalitet och täckningsgrad, ett ökat och effektivt användande av kvalitetsregister för vårdutveckling, organisatoriskt lärande och klinisk forskning. RCSO skall fokusera på utveckling så att registren blir ett reellt stöd till vårdgivare att leda och förbättra processer och resultat. 4. Uppföljning och dialog Uppföljning av överenskommelsen sker årligen i samband med presentationen av CHV:s verksamhetsberättelse och årsredovisning samt vid behov. För att närmare definiera innehållet i denna överenskommelse skall parterna föra en kontinuerlig dialog. 5. Ekonomisk ersättning För 2015 erhåller CHV totalt tkr från nämnden (se bilaga). För kommande år regleras den ekonomiska ersättningen under hösten, året innan verksamhetsåret. Utbetalning sker med en tolftedel varje månad. 6. Tilläggsuppdrag Nämnden kan ge CHV kompletterande uppdrag som ej ryms inom denna överenskommelse. Nämnden ersätter då CHV i särskild ordning.

7 6 (6) 7. Överenskommelsens giltighetstid Denna överenskommelse gäller fr.o.m t.o.m Tvister Tvister avseende någon del i denna överenskommelse skall i första hand lösas genom överläggningar mellan parterna. Skulle oenighet kvarstå, avgörs frågan av landstingsstyrelsen. 9. Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tar var sitt. Överenskommelsen äger giltighet när hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om denna och beslutet vunnit laga kraft. Linköping den / 2014 Linköping den / 2014 Lars-Göran Pettersson Ordförande i Hälso- och Sjukvårdsnämnden Annica Öhrn Produktionsenhetschef CHV Linköping den / Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

8 Ledningsstaben/Avtalsansvarig Henning Sand Camilla Paananen Avtal: LiÖ 2014-XXX, HSN 2014 XXX Ersättning 2015 till Centrum för hälso- och vårdutveckling Ersättning (tkr) Uppdaterad Enheten för hälsoanalys Avtalsbelopp, fast del Uppräkning med landstingsindex, 2,8% 386 Summa projektkod Smittskyddsenheten Avtalsbelopp, fast del Uppräkning med landstingsindex, 2,8% 176 Summa projektkod Vårdhygien Avtalsbelopp, fast del Uppräkning med landstingsindex, 2,8% 189 Förstärkning vårdhygien Summa projektkod Sjukskrivning och rehabilitering Avtalsbelopp, fast del Uppräkning med landstingsindex, 2,8% 37 Summa projektkod 558XXXXX RCC sydöst Regionavtal 2015 RSN Beslut Avtalsbelopp, fast del Uppräkning med index 3% 225 Summa projektkod Totalsumma CHV Sida 1 av 1

9 Bilaga 1: Definitioner och begrepp Folkhälsa: Folkhälsa handlar om hälsoläget, dvs. det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i ett land, i ett län eller i en kommun, men det handlar också om fördelning av hälsa i befolkningen, dvs. de mönster som råder inom eller mellan olika grupper i samhället, t.ex. kvinnor och män, fattiga och rika, personer med kort resp. lång utbildning. Folkhälsoarbete: Hälsofrämjande åtgärder som syftar till att påverka samhällets och miljöns utformning och specifika förebyggande åtgärder vilka syftar till att förhindra uppkomsten av skador, sjukdomar och för tidig död. Hälsa: Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. Hälsofrämjande åtgärder: Hälsofrämjande åtgärder fokuserar på människors självskattade bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. Hälsofrämjande åtgärder kan vara individinriktade, gruppinriktade (gentemot grupper i befolkningen) eller strukturinriktade (gentemot samhällsstrukturer). Exempel på individinriktade hälsofrämjande åtgärder är åtgärder som bidrar till att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Exempel på gruppinriktade hälsofrämjande åtgärder är föräldrastöd på barnavårdscentralen, samtalsgrupper för anhöriga till äldre eller personer med funktionsnedsättning och samtalsgrupper för ungdomar som syftar till att stärka deras självkänsla. Exempel på strukturinriktade hälsofrämjande åtgärder är att skapa trygga promenadstråk och parker med grönområden för möjligheter till vila och rekreation. Samhällsodontologi vill bidra till att lösa oralhälsorelaterade samhälleliga problem med hjälp av metoder för andra vetenskaper. Detta sker genom att förebygga sjukdomar, verka hälsofrämjande för att ge ökad livskvalitet i befolkningen samt genom organiserat arbete och medvetna val där samhället, organisationer och individer samverkar. Sjukdomsförebyggande åtgärder: åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Förebyggande åtgärder delas in i primär- och sekundärprevention. Man brukar även tala om tertiärprevention, men hänvisar till termerna behandling och rehabilitering.

10 Primärprevention: Förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Begreppet primärprevention används inom såväl hälso- och sjukvård, tandvård som. Inom socialtjänsten ligger fokus på att förhindra uppkomst av sociala problem. Inom hälso- och sjukvården ligger fokus på att förhindra uppkomst av sjukdomar och skador. Primärprevention kan vara individinriktad, gruppinriktad (gentemot grupper i befolkningen) eller strukturinriktad (gentemot samhällsstrukturer). Sekundärprevention: Förebyggande åtgärd för att - i tidigt skede förhindra en negativ utveckling av fysiska, psykiska eller sociala problem, - förhindra återinsjuknande i tidigare genomliden sjukdom eller - förhindra att latent sjukdomstillstånd utvecklas till kliniskt fastställd sjukdom. Begreppet sekundärprevention används inom såväl hälso- och sjukvård, tandvård som socialtjänst. Inom socialtjänsten ligger fokus på att i tidigt skede förhindra en negativ utveckling av sociala problem. Inom hälso- och sjukvården ligger fokus på att förhindra utveckling av eller återinsjuknande i sjukdom. Sekundärprevention kan vara individinriktad eller gruppinriktad (gentemot grupper i befolkningen). Socialmedicin: Specialiteten socialmedicin omfattar kompetens om människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället. Socialmedicinen kännetecknas av kunskap om hälsans bestämningsfaktorer såsom sociala och psykosociala orsaker till ohälsa och sjukdom, samhällsstrukturens, miljöns, vårdssystemens, arbetslivets samt människors livsvillkors och levnadsvanors betydelse för hälsan i olika grupper, hälsans fördelning i befolkningen samt sociala konsekvenser av sjukdom. Socialmedicin omfattar även klinisk kunskap om folksjukdomar, särskilt bland marginaliserade grupper. Denna socialmedicinska kompetens och färdighet i epidemiologi samt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är en viktig resurs i hälso- och sjukvården. Med bakgrund i sjukvården och medicinen bidrar socialmedicinen med sakkunskap i folkhälsoarbete, global hälsa, planering, organisation, utveckling och utvärdering av hälso- och sjukvård och i övriga samhällssektorer.