Byggnadsstyrelsens informationer T: Brandtätningar INFORMATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsstyrelsens informationer T:149 1993-07. Brandtätningar INFORMATIONER"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens informationer T: Brandtätningar INFORMATIONER

2 Dokumentets utgivare AS BYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Gunnilla Billgren, Th Lars-Göran Liljedahl, Th Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:149 Dokumentets datum Ärendebeteckning Projektnamn (ev förkortat) Brandtätningar Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Tekniska enhaten Dokumentets titel Brandtätningar Huvudinnehåll i skriften återfinns gällande krav på brandtätningar enligt Byggreglerna. Olika typer av brandtätningar redovisas. Hur tätning vid rorgenomföringar, ventilationskanaler, dörrar, portar och luckor skall utföras beskrivs. l en särskild del har leverantörer/tillverkare av brandtätningar sammanställts. Nyckelord Brand, brandspridning, rökspridning; brandtätningar, brandfogar Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Svensk byggtjänst Stockholm Göteborg Malmö Umeå O Byggnadsstyrelsen 1993 ISSN Omfång 68 sidor + bilaga 15 sidor Foto och illustrationer Torbjörn Osterling där inte annat anges Ref Gunnilla Billgren Lars-Göran Liljedahl Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen K&rlavägen 100 Banergatan build S STOCKHOLM

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING : BAKGRUND Varför brandtätning Skillnad mellan fog och tätning Kan man ha springor i en brandcellsskiljande vägg? BYGGREGLERNA Grundläggande krav Brandtekniska klassbeteckningar Brandcellsskiljandebyggnadsdelars brandtekniska klass KRAV PÅ EN BRANDTÄTNING Brandteknisk klass Täthet mot rök, gas och vatten Förmåga att ta upp rörelser, vibrationer od Mekanisk motståndsförmåga a - Biologisk och kemisk härdighet. Åldring Påverkan på människor och miljö. Egenskaper vid brand Förmåga att isolera Monteringssäkerhet. Möjlighet att komplettera. Utbyte Kravsammanställning. Brandtätningar. Brandfogar OLIKA TYPER AV BRANDTÄTNINGAR Allmänt Skivor med kompletterande massa eller färg Gjutmassor Skummande massor Packbitar/moduler Tätningsremsor Specialgenomföringar, mekaniska tätningar Brandfogar... 30

4 5. TÄTNING AV RÖRGENOMFÖRINGAR Obrännbara rör Brännbara rör Additionsprincipen. Blandrörssystem TÄTNINGAR VID VENTILATIONSKANALER Allmänt Obruten isolering vid genombrott 44 - Bruten isolering vid genombrott Kanalavstyvning TÄTNINGAR VID DÖRRAR, PORTAR OCH LUCKOR LITTERATURFÖRTECKNING Bilaga 1. Checklista och kravsammanställning för brandtätningar 52 Bilaga 2. Sammanfattning av studier på FOA och Statens Provningsanstalt angående springor, otätheter och håltagningar i brandcellsskiljande byggnadsdelar FÖRTECKNING OVER LEVERANTÖRER OCH/ELLER TILLVERKARE AV BRANDTÄTNINGAR

5 SAM MAN FATTN I NG Råd till projektären För att slutresultatet - en fungerande brandtätning- skall bli gott krävs sammanfattningsvis: rätt konstruktion och material på rätt plats (projektör) noggranna monteringsanvisningar (tillverkare, projektör) noggrannhet vid arbetsutförandet - kontroll under byggskedet (entreprenör) fortlöpande kontroll, tillsyn och underhåll (byggherre, myndigheter, fastighetsägare och hyresgäst). 1 avsnittet sammanfattas de huvudfrågor som projektören och/eller beskrivaren skall ta hänsyn till när det gäller val av olika typer av brandtätningar Vilken typ av brandtätning eller brandfog skall utföras? Brandtätningarna kan utformas olika beroende på vad som skall tätas, t ex elinstallationer (kablar, kabelstegar, installationsrör) rörledningar (vatten, avlopp, gas, rörpost ed) anslutningar mellan olika byggnadsdelar (dörrar, fönster, luckor, portar, spjäll) rörelsefogar. 1 vilken miljö skall brandtätningen fungera? Materialet i brandtätningarna måste väljas med hänsyn till de yttre påkänningarnasom tätningarna kommer att utsättas för under normal drift och i aktuellt utrymme, t ex utomhus (kyla, kondens, frysning, UV-ljus, ozon) inomhus (tryck, kemikalier, gaser, vattentäthet, lastbärande) temperatur (i rummet, i mediat, tem peraturvariationer) skadegörelse (slag, stötar, insekter, djur) påväxt (mögel, mossa). Vilken brandteknisk klass erfordras (skall uppfyllas)? Grundkravetpå brandtätningarna är att erforderliga brandtekniska klasser uppfylls. Kravet fastställs med ledning av gällande Byggregler. Beakta behovet av täthet mot såväl varma brandgaser som kall rök. Kontrollera om en brand kan innebära att tätningen utsätts för särskild påverkan t ex av gaser eller kemikalier. 1 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149

6 Krävs stor flexibilitet? Kommer stora eller omfattande ändringar att kräva stor flexibilitet hos genomföringarna? Skall man lätt kunna göra ny ledningsdragning eller ta upp nya hål? Krävs att tätningarna i sig är flexibla och kan ta upp rörelser? Kan förberedelser göras för nya installationer? Önskemålet om stor flexibilitet kan delvis vara motstridigt de påkänningar som tätningen kan komma att utsättas för. Vid stora krav på mekanisk hållfasthet tillsammans med krav på flexibilitet bör tätningar med packbitar eller moduler användas. Möjlighet till underhåll. Äldran de? En viktig del förutom eventuella krav på möjlighet till kompletteringar är tätningarnas underhållsegenskaper. Kan reparation ske och klarar tätningarna t ex rengöring/tvättning om detta skall förekomma? Kommer tätningarna på sikt att åldras och därigenom de tekniska egenskaperna att förändras? En gummitätning kan t ex bli spröd. Krav på livslängd måste ställas i förhållande till förväntad teknisk livslängd hos byggnaden/anläggningen. Särskild monteringspersonal? Vissa typer av brandtätningar förutsätter att endast specialutbildad personal får utföra arbetet. Vid nyinstallation behöver detta inte innebära några större problem, särskilt om tätningsarbeterna är omfattande. Vid mindre arbeten kan detta däremot ställa sig mera kostsamt. En annan aspekt som är av intresse gäller möjligheterna till reparation, komplettering eller mindre justeringsarbeten. Kan dessa utföras med egen underhållspersonal? När de grundläggande funktionskraven är fastställda kan typer och utföranden av brandtätningarna väljas. Detta leder till nya frågeställningar. Hur skall beskrivningstext och ritningar utformas? 1 samband med -projekteringen måste klarläggas vilken eller vilka entreprenörer som skall utföra tätningsarbetet. Erfarenheter finns som visar på samordningsproblem i dessa sammanhang. Det måste därför uppmärksammas att handlingarna entydigt fastlägger vem som ansvarar för att arbetet blir utfört. Därför måste olika projektörer och beskrivningsförfattare samordna handlingarna. För att visa på problematiken kan vi använda ett exempel med brandtätning vid ventilationskanaler. Enligt avsnitt 6 framgår att det i huvudsakfinns två typlösningar: obruten isolering genom byggnadsdelen bruten isolering genom byggnadsdelen. 1 första fallet utför normalt byggentreprenören tätning mot isoleringen. Det andra fallet innebär att byggentreprenören tätar mot kanalen och installationsentreprenören (isoleringsentreprenören) klamrar mot kanal och tätar mot anslutande vägg. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:149 2

7 Branchpraxis är obruten isolering. Om man önskar bruten isolering och detta inte framgår av handlingarna kan det dels bli fel i anbudsstadiet dels uppstå merkostnader och samordningsbekymmer vid utförandet. Sammanfattningsvis gäller för beskrivningsarbetet att: de administrativa föreskrifterna skall innehålla uppgifter om vem som utför - ursparing - håltagning - igensättning de tekniska föreskrifterna skall innehålla uppgifter om vilken typ av brandtätning/'ar som skall utföras. Omfattning och läge redovisas lämpligen på ritningarna. Vad gäller de tekniska föreskrifterna kan det bli aktuellt att placera texterna under olika rubriker med hänsyn till vem som skall utföra arbetet. Vidare kan typ av material påverka placeringen, t ex om det är en mängdvara (fogmassa) eller en sakvara (specialgenomföring). Det kan dock finnas skäl att så långt somra möjligt samla beskrivningstexten till en eller ett fåtal rubriker med hänsyn till att det är funktionen som är detväsentliga och inte så mycket vilket material som används. Upplysningshänvisningar kan då vara ett bra hjälpmedel. En gemensam AF-del för alla fack klargör för de olika entreprenorerna på ett entydigt sätt vem. som svarar för vad och vad som tillhandahålls. För vissa typer av brandtätningar, beroendepa omfattning och detaljutformning kan det även vara aktuellt att samla detta till en särskild entreprenad. 1 så fall måste särskildamonteringsanvisningar och detaljritningar tas fram. Då krävs även att man har en samordningsansvarig arbetsledare på arbetsplatsen, som har det övergripande ansvaret för att arbetena utförs på förskrivet sätt. Särskilt måste uppmärksammas behovet av tillfälliga tätningar under byggnadstiden. Relationshandlingar. Underhållsinstruktioner. Märkning För enstaka brandtätningar eller brand fogar upprättas sällan några relationshandlingar. Märkning och underhållsinstruktioner saknas vanligen också. Med hänsyn till betydelsen av rätt utförda och underhållna brandtätningar bör: brandtätningar märkas med tydlig skylt och ett identifikationsnummer en underhålls- och kontrollplan upprättas. Skyltningen bör vara sådan att det framgår produktnamn brandteknisk klass godkännandenummer (typgodkännande) installatör identifikationsnummer. Identifikationsnumret kan ligga till grund för en kontrollplan med angivelser om underhåll, placering mm. Kontrollplanen kan användas av underhållspersonal, serviceföretag och brandsyneförrättare. Med hjälp av kontrollplanen och relationshandlingarna kan också framtida ändringar och kompletteringar lättare planeras och utföras. 3 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T;149

8 1. BAKGRUND ti varför brandtätning? Noggrannhet vid val och utförande av brandtätningar är väsentligt för att begränsa skadeverkningarna av en brand. Avsaknad av kabeltätning, tätning runt ventilationskanalen rör eller branddörrar betyder i regel att brandskadorna ökar jämfört med om brandtätningarna är fullgoda. Via springor och otätheter kan brand direkt eller indirekt spridas mellan olika brandceller. Rökspridning i anslutning till ofullständigt eller slarvigt utförda brandtätningar kan även medföra mycket stora sekundärskador. Det senare kan vara korrosionsskador på utrustningar i. intilliggande brandceller. Kablar, rör o d som är utförda av PVC avger vid brand rök som bland annat innehåller klorväte. Klorväte ger tillsammans med fukt saltsyra, som i sin tur kan ge korrosionsskador utan att man haft en egentlig brand i det rökskadade utrymmet. Förbränning av 5 gram PVC kan skada känslig utrustning på en area av uppemot 100 m2. Klorväte kan frigöras ur PVC redan vid C och utan att kablar, rör ed behöver brinna. Giftig gas och även vatten kan spridas via otätheter i anslutning till installationer som genombryter brandcellsskiljande byggnadsdelar. Här måste även uppmärksammas att brännbara material i installationerna, t ex plaströn i sig också direkt kan bidra r 0 s Det stora frågetecknet under hela släcka rbetet var hur branden kunde få en sådan okontrollerad spridning. ran tätnin fanns in' Cirka kvm förstördes till ett värde av cirka 15 miljoner vid en industribrand i Malmö i januari. Bl a fanns 30 ton parkett och 20 ton plastmattor i lokalerna. Släckarbetet försvårades av syranedfall. Av Sven Krook 1:e brandingenjör och Roland Persson brandmästare Malmö brandförsvar Vid ankomsten observerades inget onormalt utifrån. Efter visst besvär med nycr' lar till entredörr kunde vi vid cent paraten konstatera att en värme' sektion utlö: motsatt del a" och i Många bränder får stor och okontrollerad spridning på grund av otätheter vid anslutningar mellan olika brandceller. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149 4

9 till brandspridning mellan olika brandceller. Metalldelar, t ex kabelstegar, kan också om de är bristfälligt isolerade leda värme genom en vägg eller ett bjälklag. Vid för hög temperatur kan brand uppstå i angränsande rum eller utrymme. Ett klassiskt exempel är när isproppar i ledningar tinas med öppen låga. Värmeledningen i röret är god och antändning har skett upp till 10 m från det ställe där uppvärmningen sker. Ett viktigt skäl till att man måste vara noga med utförandet av anslutningar mellan olika brandcellsskiljande byggnadsdelar eller genomföringar i sådana, är att rök- och brandspridningen genom otätheterna sprids mycket snabbt. Brister inne i en konstruktion, t ex för tunn isolering, är naturligtvis också allvarligt från brandsynpunkt men får effekt först i ett senare skede av en brand. Då kan personerna i en byggnad ha hunnit ut och räddningspersonal finnas på plats. Ett grund!äggande krav enligt Byggreglerna är också att ettgenombrott i en brandcellsskiljande byggnadsdel inte får medföra att brandmotståndet försämras. 1.2 Skillnad mellan fog och tätning 1 byggsammanhang används ofta benämningarna fogning respektive tätning för samma åtgärd eller för olika åtgärder. Det är viktigt att man har klart för sig att det egentligen är två skilda saker Tätning (brandtätning) Tätning utförs i eller vid byggnadsdelar där rörelserna inte är beräknade eller små, dvs där man har icke önskvärda springor eller sprickor. En brandtätning skall i första hand fylla ut utrymmet (springor) vid genomföringar, rör, kablar, kanaler od. Tätningarna kan i sig vara flexibla och ta upp rörelser i själva genomföringen. En brandtätning kan även vara en igengjutning med bruk eller massa som efter härdning inte alls kan ta upp några rörelser. Vissa brandtätningar är mekaniska, medan andra sväller eller ändrar form vid förhöjda temperaturer. RANDGEJJ.55KILJANDE 6YNA DSD1L åenom irottet påg INTE :r!bq- N 5AMRA?f EiEiNADS- DS1MN5 frm4d- 0 MOTSTA JD Ingen tätning eller bristfällig tätning kan leda till snabb brandspridning. Hål i en brandcellsskiljande vägg kan vid ombyggnader behöva tätas provisoriskt innan slutlig tätning kan utföras. 5

10 1.2.2 Fog (brandfog) En fog är till skillnad mot en tätning ett - i de flesta fallen - beräknat och avsiktligt utrymme mellan olika byggnadsdelar och /eller material. Rörelsefogar i en vägg som samtidigt ligger i en brandcellsgräns är ett exempel på en brandfog. Fogning - även om rörelserna är begränsade - kan också bli aktuell mellan olika komponenter och anslutande byggnadsdelar, t ex mellan ett avskiljande korridorparti och en korridorvägg (brandcellsskiljande). F h n n h _ r> b r, Princip för en brandfog. B JDCELL5-5K1LJ DE VAGA Is D2EYNINf (STENULL) Ist $O11 4 NG6L)5T (kezaml51v FI3R) TDYPFÖfZ.5EUL1NF (PÖ6 - MA66F 1.3 Kan man ha s pringor i en brandcellsskiljande vägg? För att inte rök, brandgaser och brand skall kunna spridas mellan olika brandceller måste - som tidigare har betonats - de avskiljande konstruktionerna vara tillfredsställande täta. Mot den bakgrunden kan frågan i rubriken tyckas motsägelsefull. Det skall ju inte finnas några springor! Trots det kan det vara av visst värde att känna till t ex hur stor inverkan som en springas bredd och höjd har på rökoch brandspridningen. Under de senaste åren har också bland annat på FOA (Försvarets Forskningsanstalt).och SP (Statens Provningsanstalt) genomförts en del intressanta studier. En sammanfattning av dessa studier lämnas i bilaga2 till denna skrift. FQP DEYNIN6 1Y RANN SAQT MAIE21AL i Y?VC En olämpligt utförd fog mellan en vägg och karm till en avskiljande dörr kan innebära att branden kommer att sprida sig snabbare dels genom att temperaturerna blir alltför höga på karmen dels genom att plasten kommer att brinna med öppen låga på fel sida om dörren. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149 6

11 2. BYGGREGLERNA 2.1 Grundlä ggande krav De grundläggande byggnadstekniska brandskyddskraven framgår av planoch bygglagen (PBL). Detaljregler om brandskydd ingård Boverkets författningssamling. Sammanfattningsvis syftar reglerna till att: förebygga uppkomst av brand möjliggöra trygg utrymning vid brand upprätthålla byggnadsdelars bärförmåga vid brand minska risken för spridning av brand inom en byggnad eller till annan byggnad underlätta släckning av brand. samband med annan verksamhet i en byggnad utgör en brandcell. t^l BRANDCELL k'4 VARA ttt 4?u T.EX 50PRUIY) ALLER PAWNPUl LL R D&! SAMMflN44tN6EAMOt UN1 T.EX t4 4.ÅE 4ET Brandcell. Nybyggnadsreglerna(NR) [1] kommer under 1994 att ersättasav Boverkets Byggregler (BBR) och Konstruktionsregler (BKR). En väsentlig del för att begränsa risken för brandspridning är indelningi brandceller. Principen är att en brand som uppstår i en brandcell inte inom en viss minsta tid skall spridas vidare till andra brandceller. Tiden bestäms med hänsyn till den s k byggnadsklassen. En brandcell kan omfatta ett rum, t ex trapphus eller pannrum, eller en sammanhängande grupp av rum, t ex bostads- eller kontorslägenhet. Andra exempel på brandceller är en vårdavdelning på ettsjukhus, ett hotellrum eller en samlingslokal. Man brukar också anse att utrymmen som utgör en funktionell enhet utan omedlebart $PPN,DCELL ONWhTTAR DUM F V RK- 5P5MHt 1 U'rAN OMEPtL3t R 1 61iti WD MtD VADRR Tax ÖST6,- LLE KOWTORS.A t4- tt ' TRP?P4u6i PPsNI44?UM, SOPRUM, TV T1'TU& f Brand cellsindelning. G R%E Anslutningar mellan olika brandcellsskiljande byggnadsdelarskall uppfylla samma brandtekniska klass som den som gäller för de angränsande byggnadsdelarna. l

12 ,IJD,,b 'r tn5lotnn6arnask(ll UPJ'FYLLI 5P N\I\ $ RANDT KNISKA (IM 5 5Or GA LEZ ANR NSAN DE 6NAD5DELAR / Anslutningar mellan brandcellsskiljande byggnadsdelar. En genomföring genom en brandcellsskiljande byggnadsdel skall göras så att brandmotståndet bibehålls. En ventilationskanal, rörledning eller elkabel som passerar en brandcellsskiljande vägg eller ett bjälklag skall därför tätas. Dessa tätningar skall vara av lägst samma brandtekniska klass som den byggnadsdel som genomföringen passerar. 2.2 Brandtekniska klassbetecknin gar En byggnadsdels brandtekniska klass vad gäller bärande och/eller avskiljande förmåga anges i NR med bokstavsbeteckningen AE, A, B eller F samt det antal minuter som byggnadsdelen skall motstå brandpåverkan. De tider som används är 15, 30, 60, 90,120,180 och 240 minuter. Klassbokstaven A innebär att byggnadsdelen praktiskt taget helt består av obrännbart material. Klassen AE används i vissa sammanhang för dörrar och luckor och innebär en obrännbar konstruktion med extra temperaturskydd. B betyder att byggnadsdelen består av brännbart material i en omfattning som inte är försumbar från brandteknisk synpunkt. Klass F innebär att byggnadsdelen har flam- och rökavskiljande funktion, men inte uppfyller krav på maximal temperaturökning på den icke brandutsatta sidan.1 en byggnadsdel utförd i klass F får ingå såväl obrännbarasom brännbara material. En typisk F-konstruktion är ett avskiljande korridorparti med trådglas. 1 kommande byggregler sker en anpassning till ny klassificering och benämning vad gäller brandskyddsegenskaper hos byggnadsdelar. Skillnaden mellan A-B försvinner. Beteckningarna A, B, F och AE ersätts med R (bärighet), E (integritet) och 1 (isolering). R, RE, E, El och REI åtföljs av ett tidskrav 15, 30, 45, 60, 90,120, 180, 240 eller 360 minuter. Beteckningen kan kombineras med W (när isoleringen är fastställd på basis av strålningsnivå), M (när särskild hänsyn till mekanisk påverkan måste tas) och S (för byggnadsdelar med särskilda krav på röktäthet) Brandtekniska byggnadsklasser De tids- och materialmässiga krav som kan ställas på de brandcellsskiljande byggnadsdelarna framgår i detalj av byggreglerna. Vägledande vid klassindelningen är våningsantal byggnadsarea och verksamheten i byggnaden. $

13 Det finns tre olikaklasser: Br 1, Br 2 och Br 3. De högsta kraven ställs för en byggnad i klase Br 1. Brandtekniska byggnadsklasser. En byggnad skall uppfylla de krav som i byggreglerna ställs på respektive byggnadsklass. För vissa lokaler och utrymmen ställs dessutom särskilda brandskyddskravutöver de generella kraven. Byggnader med tre eller flera våningsplan utförs normalt klass Br 1. Detta gäller även vissa byggnader med två våningsplan där flera personer med mindre god lokalkännedom sover eller vistas, t ex hotell och skolor. Byggnader med två våningsplan som har en byggnadsarea som är större än 200 m2, och som inte delas upp i enheter av högst denna storlek genom brandväggar utförs normalt i klass Br 2. Envåningsbyggnader är normalt utförda i klass Br 3. 1 tabell 2:2 redovisas exempel på olika verksamheter och våningsantal med rekommendationer för utförande i viss brandteknisk byggnadsklass. 2.3 Brandcellsskiljande byggnadsdelars brandtekniska klass.;v o a i L Byggnader i klass Br 1. `:p D D RNU6AEEBYGGNAV Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en 'r7 D l QIIi 7 byggnad i klass Br 1 skall, såvida inte annat särskilt anges, utföras i lägst den brandtekniska klass som framgår av tabell 2:1. Brandteknisk klass enligt RNPBDIG 6YG6,Npti kolumn 1 får utan särskild utredning tillämpas för bostads - och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsga-. rage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller. Klassen får även tillämpas vid högre o D Q 4AN '6Yq&NgD brandbelastning än 200 MJ/m2, om byggnaden skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning eller om förutsättningar finns för att en brand är helt bekämpad genom räddningstjänstens insats senast 60 minuter efter brandutbrottet. Byggnadsdel Brandbelastning(MJ/m2) < 200 > 200 < 400 > 400 Brandcellsskiljande byggnadsdel i allmänhet B60 B 120 B240 (E160) (E1120) (E1240) Tabell 2:1. Brandteknisk klass i avskiljande hänseende för en byggnad i klass Br 1. Klasser inom parentes är beteckningar enligt nyklassificering. 9

14 Antal våningar Verksamhet i byggnaden Brandteknisk byggnadsklass >3 Oberoende av verksamhet Br 1 2 Skola >150 elever < 150 elever Br 1 Br2 Vårdlokal > 50 platser 50 platser Br 1 Br 2 Samlingslokal > 150 personer > 150 personer - hela lokalen i markplanet < 150 personer, BYA > 200 m2 < 150 personer, BYA < 200 m2 Br 1 Br 2 Br 2 B 3 Hotell > 50 gäster < 50 gäster, rum på vind < 50 gäster, BYA > 200 m2 < 50 gäster, BYA < 200 m2 Br 1 Br 2 Br 2 Br 3 Industri > 50 personer, eller verksamhet med särskild risk för brand < 50 personer, BYA > 200 m2 < 50 personer, BYA < 200 m2 Br 1 Br 2 Br 3 Bostäder > 2 Igh samt lghlrum på vind BYA > 200 m2 BYA < 200 m2 Br 2 Br 2 Br 3 Övriga BYA > 200 m2 BYA < 200 m2 Br 2 Br 3 1 Samlingslokal > 600 personer i markplanet > 150 personer under markplanet < 600 personer i markplanet < 150 personer under markplanet Br 2 Br 2 Br 3 Br 3 Skola eller vårdlokal Övriga, t ex småhus BYA >600 m2, eller vind BYA <600 m2, inte vind Br2* Br3* Br 3 Avser krav på bärverk Tabell 2:2. Exempel på brandteknisk byggnadsklass för olika typer av byggnader. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149 10

15 2.3.2 Byggnader i klass Br 2 och Br3 Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en byggnad i klass Br 2 eller Br 3 skall, såvida inte annat särskilt anges, utföras i lägst den brandtekniska klass som framgår av tabell 2:3. Byggnadsdel Brandteknisk klass Brandcellsskiljande byggnadsdeli allmänhet Lägenhetsskiljande byggnadsdel i bostadshus B30 (El30) B60 (E160) Tabell 2:3. Brandteknisk klass i avskiljande hänseende i en byggnad i klass Br 2 eller Br 3. Klasser inom parentes är beteckningar enligt ny klassificering. För ytterligare detaljer se gällande byggregler. 11

16 3. KRAV PÅ EN BRANDTÄTNING På en brandtätning eller brandfog kan många olika funktionskrav ställas upp. Det viktigaste är naturligtvis att man uppnår eftersträvad brandteknisk klass, men det finns även många andra krav som måste beaktas innan man slutligen väljer metod för/eller typ av brandtätning, t ex motståndsförmåga mot slag, tryck, stötar och kemikalier. Täthet mot vatten kan vara en annan viktig egenskap. 1 det fortsatta skall därför översikligt olika krav på brandtätningar behandlas. Skriften redovisar krav som kan anses vara normala för kontor, offentliga byggnader ed. Speciella anläggningar t ex industrier och kraftverk innebär att andra krav också kan vara aktuella.1 sådana fall måste de enskilda förutsättningarna och funktionskraven bestämmas innan brandtätningen detaljprojekteras. Exempel på olika brandtätningar lämnas i avsnitt 4.1 bilaga 1 finns en checklista som kan användas som en grundstomme vid val av brandtätning. medverka till att begränsa temperaturen på den från branden vända sida av konstruktionen hindra spridning av brandgaser, dvs tätheten skall upprätthållas. En kabel som passerar genom en vägg i brandteknisk klass S60 (E160) skall tätas med en tätning som uppfyller motsvarande krav. Grundkravet på en brandtätning är att den brandtekniska klassen skall innehållas. 3.1 Brandteknisk klass Av tidigare avsnitt framgår att man i de regler som styr byggandet anger att en tätning eller ett genombrott skall vara av minst samma klass som den genombrutna byggnadsdelen eller åtminstone inte innebära att brandmotståndet försämras. Sammanfattningsvis innebär det att genomföringen/tätningen eller fogen skall Genomfäringar får inte medföra att krävd brandteknisk avskillnad försvagas. 12

17 Statens Provningsanstalt gör provningar av brandtätningar som underlag för typgodkännande.) Godkännandelista Bl (Typgodkännanden- brandskydd) från Boverket [3] redovisas vilka tätningar som är provadeoch godkända i en viss brandteknisk klass. Att använda sådana lösningar och metoder innebär naturligtvis en säkerhet för att de ställda kraven uppfylls. Man måste emellertid vara uppmärksam på att även välja rätt tätning för rätt ändamål, samt att inte glömma de problem som kan uppstå vid monteringen. Med hänsyn till t ex ledartemperatur i en kabel kan även en typgodkänd lösning vara fel om den kommer till användning i fel konstruktion Typgodkända brandtätningar - provning Provning av brandtätningar och brandfogar sker i Sverige enligt metoder som rekommenderas dels inom Norden dels internationellt. En anpassning sker också fortlöpande till EG. "ISO 834 Brandprovning. Byggnadsdelar Bestämning av motståndsförmåga vid brand, användsför närvarande vid provning av brandtätningar.svensk standard är SIS Nordtestmetod NT FIRE 005. Vid provning sker enupphettning i brandrummet enligt en bestämd tid - temperaturkurva. Avskiljande byggnadsdelar skall under den tid som motsvarar dess brandtekniska klass uthärda brandprovning utan att byggnadsdelen släpper igenom eldslågor och rök yttemperaturen på den sidan som vänder från branden stegras mer än till 140 C (medeltemperaturstegring); på enstaka punkt 180. För brandcellsskiljande byggnadsdelar med genomföringar för kablar, rör od godtas att temperaturstegringen får uppgå till 280 C (medel) respektive 330 C (enstaka punkt). Temperaturen mäts här på kablars eller rörs mantelytor 20 mm från genomföringen på den icke brandutsatta sidan. ICKE SAVA: 4Du-r3A-rr q. ' - H865TA 1EM1' RATU h. n 290 (IEDEL). D n.. h 330 (15TA ca PoN c-r) ZD MM Provning av genomföring/tätning. 1 och med EG-anpassning kan vissa provningskriterier bli föremål för revidering. Det gäller bl a krav på högsta temperaturstegring på icke brandutsatt sida liksom provningstryck. Det kan då innebära att temperaturkravet blir 140 C, dvs det som gäller för själva byggnadsdelen. För dörrar och fönster diskuteras även att utöka provningen till att omfatta läckage av medelvarma gaser ( C). För att säkerställa en god funktion hos brandtätningen rekommenderas att endast använda produkter som är provade, och som uppfyller de provningskriterier som är aktuella. 13

18 1 en separat bilaga till denna skrift finns en förteckning över leverantörer/- tillverkare av olika brandtätningar/- brandfogar. 3.2 Täthet mot rök, gas och vatten Om den genombrutna byggnadsdelen. under normala driftsförhållanden kommer att utsättas för vatten och/eller vattentryck måste brandtätningen vara vattenresistent. Vid vattentryck tillkommer även kravet på en tät anslutning mot angränsande material. Eventuella lim, spackel ed måste dessutom vara av sådan kvalitet att de inte påverkas av fukt. En tätnings förmåga att tåla vattenspolning under brand kan provas med ett s k HOSE STREAM TEST. Syftet med provet är att dels kontrollera tätningens motståndsförmåga mot direkt vattentryck dels kontrollera om tätningen klarar de termiska förändringar som uppstår när vattenspolning sker under brandpåverkan. I Sverige används inte denna provningsmetod men väl i andra länder. Kravet är att vatten inte får tränga igenom tätningen p g a sprickor (termiska) eller annat sönderfall. Vid brand kan både giftiga och korrosiva gaser eller rök bildas. För att förhindra och/eller begränsa sekundärskador bör därför brandtätningen tåla den rök och de gaser som uppstår vid en brand i aktuella brandceller. Här måste naturligtvis hänsyn tas till om särskilda produkter eller material lagras och/eller hanteras i berörda lokaler. 1 vissa utrymmen kan det finnas krav på gastäthet av andra skäl än brand.1 sådana fall måste brandtätningen även vara gastät. Det kan ibland finnas skäl att fastställa eventuell tryckskillnad som uppstår eller finns under normal drift. Tryckskillnader mellan olika brandceller på ömse sidor om en genomföring kan innebära att rök och gas även pressas genom otätheter eller icke trycktäta material. Till detta skall även läggas de tryckförhållanden som kan uppstå vid en brand. De är dock svåraatt förutsäga eftersom man inte exakt kan beskriva ett brandförlopp i en brandcell. En övertändning eller explosion kan dessutom leda till stora plötsliga tryckförändringar, vars storlek inte alltid kan beskrivas. Som ett riktvärde kan man räkna med övertryck upp till 1000 Pa. Generellt bör man därför inte använda lösa tätningar. Sådana kan tryckas ur sina lägen vid en brand. Ett röreller installation med undertryck kan t ex vid en försvagning innebära att röret sugs ihop och hål blottläggs vid genomföringen. Sådana rörgenomföringar måste därför förstärkas. Vid brandprovningar av fogar och tätningar (se 3.1.1) är vid provningstillfället normalt trycket 10 Pa, enliga nuvarande provningsmetoder. Trycket kommer enligt nya regler för brandprovningar att ökas till minst 20 Pa. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:149 14

19 5V ET5 t LL dz HÅQDLb OlJ I1Jå U 167 1N5 LA))5 u MIT 150 5K'tnnbvM5-51DA Exempel på tät rörgenomföring i skyddsrum. Tätningsflänsen skall hårdlödas eller svetsas. Höjd minst 20 mm, tjocklek minst 3 mm. Rörelserna kan vara av flera olika slag, t ex: rörelser mellan olika byggnadsdelar rörelser mellan olika material Innan man slutligt fastställer metod för brandtätning bör en kravsammanställning göras. För genomföringar i skyddsrumsväggar ställs bl a krav på täthet och motstånd mot tryckvåg. I skyddsrum får därför endast tätningar som är godkända av Räddningsverket användas. Se [26]. 3.3 Förmå ga att ta upp rörelser, vibrationer od En brandtätning eller brandfog måste kunna följa med i de termiska rörelser som kan uppstå i tätningen respektive fogen. rörelser i rör, kanaler ed som går genom den brandcellsskiljande byggnadsdelen rörelser (vibrationer) pga installationer (motorer), tryckslag ed. Till detta skall läggas de tillkommande rörelser som kan uppstå i samband med en brand. Ett rör som går genom en tätning kan vid en brandgenom förhöjda temperaturer medföra rörelser som kan skada brandtätningen. Stålkonstruktioner som vid brand utvidgas kan medföra att felaktigt utförda brandfogar skadas i ett tidigt skede av branden. För vissa större genomföringar med kanaler, rör, kabelstegar od måste man ävenbeakta de påkänningar som kan uppstå om installationen rasar på den brandutsatta sidan. Se vidare i avsnitt

20 Vid projektering av tätningar eller fogar måste behovet av rörelseupptagningen fastställas eftersom det på marknaden finns såväl rörelseupptagande som hårda icke rörelseupptagande tätningar. På icke brandutsatt sida är genomföringen intakt. (Foto: Lycab AB) Genomföring som utsatts för brand. Se även följande foto. (Foto: Lycab AB) 3.4 Mkanisk motståndsförm åga Brandtätningar kan beroende på placering och miljö utsättas för olika typer av mekanisk påverkan. Dels kan tryckpåkänningar uppstå (se avsnitt 3.2) dels kan såväl oavsiktlig som avsiktlig direkt åverkan ske. En del av dessa påkänningar kan även i viss utsträckning betraktas som rörelser, t ex drag eller tryck i ett rör som går genom en genomföring. Om en kabelstege går obruten genom tätningen kan stegen vid brand påverkas (hänger ner) så att tätningen slits sönder. Det är därför viktigt när man väljer tätning att kontrollera om det finns begränsningar för om kabelstegar kan dras genom tätningen och/eller om det ställs krav på kompletterande infästning. Begränsningar och förutsättningar framgår av de handlingar som tillhör typgodkännandet. En detalj som ibland förbises vid genomgående kabelstegar är att kabelstegens profil också kan medföra viss rökspridning om ändavslutningar vid skarvar inte tätas. Behov av förstärkningar finns ofta vid genombrott med ventilationskanaler. Atgärderna är lite olika beroende på kanaldimensioner. Se vidare avsnitt 6.4. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:149 16

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Brandtätning av ventilationsgenomföring i väggar

Brandtätning av ventilationsgenomföring i väggar Brandtätning av ventilationsgenomföring i väggar 1. 1A. 2A. 3. 3A. BRANDTEKNISK KLASS EI30 - EI90 1. Genomföring i gipsvägg med genomgående isolering., tjocklek 2x30 mm 1A. Genomföring i gipsvägg med bruten

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull... EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren VÄLKOMNA! Tomas Fagergren 1 Historik 2 Installationsbrandskydd - 2008 3 Ventilation och brandgaskontroll - 2012 4 Temadag - ventilationsbrandskydd 5 5 BBR 19 5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande

Läs mer

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD Viktig information till dig som funderar på att köpa och installera en eldstad. WWW.KIL.SE/ELDSTAD INSTALLATION AV ELDSTAD Boverkets byggregler kapitel 5 handlar om brandskydd.

Läs mer

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG KORTFATTADE BRANDTEKNISKA PROJEKTERINGSANVISNINGAR Antal sidor: 7 Projektnr: 845 24 02 Författare:

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

Brandskyddssystem. KBK-K Brandskyddskuddar från sidan 515. FBA-BK Flexibla brandskyddsblock från sidan 518

Brandskyddssystem. KBK-K Brandskyddskuddar från sidan 515. FBA-BK Flexibla brandskyddsblock från sidan 518 Överallt där många människor träffas uppstår kravet på de viktigaste byggnadsfunktionerna, även vid brandrisk. Här gäller det att skydda utrymningsvägarna och att se till att strömförsörjningen fungerar

Läs mer

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD BASICTM Ett patenterat backströmningsskydd som effektivt förhindrar brandgasspridning via ventilationen. En kostnadseffektiv lösning för exempelvis hotell, lägenheter och äldreboende. ENKEL MONTERING MINIMALT

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 1/9 LEXUS Kv. Hjulet / Olaus Petri 3:84 BETTORP, ÖREBRO BRANDSKYDDSDOKUMENTATION 2009-08-06 Rev 2010-11-29 W2009-215 LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 2/9 Innehållsförteckning

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om utförande, utrustning och användning av skyddsrum; Utkom frän

Läs mer

Brandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv

Brandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv DALOC INGEMAR OLOFSSON Brandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv 2012-09-27 2004-04-26 ÖVERGÅNG TILL CE-MÄRKNING Branddörrar Dörrar väntar (fortfarande) på övergången till Europasystemet

Läs mer

25) Detektering. I samarbete med: 1

25) Detektering. I samarbete med: 1 25) Detektering Detektering måste ske snabbt, viktigt med rätt antal detektorer och placering av dessa. Ju längre tid för aktivering desto större risk för brandgasspridning. Underhåll viktigt 1 25) Detektering

Läs mer

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB Sida 1 (8) Åtgärdsförslag Uppdragsnamn Betan Mikael Otterström Betgatan 53 754 49 Uppsala Uppdragsgivare Mikael Otterström Betgatan 53 Vår handläggare Anders Paulsson Datum 2014-12-12 Rev 2015-02-01 (avsnitt

Läs mer

Checklista för kontrollrond

Checklista för kontrollrond Checklista för kontrollrond Dessa listor är allmänt framtagna Komplettera dessa listor med flera kontrollpunkter och överlämna till handläggaren för uppdatering Notera vilka av uppgifterna som ej är relevanta

Läs mer

Brandskydd. vid eldstäder och heta installationer. Rekommendationer för skyddande beklädnad

Brandskydd. vid eldstäder och heta installationer. Rekommendationer för skyddande beklädnad Publ 113 27 augusti 2015 BSAB KBB.111 Ersätter augusti 2015 Uppdatering se: www.cembrit.se Brandskydd vid eldstäder och heta installationer Rekommendationer för skyddande beklädnad Innehåll Inbyggnad av

Läs mer

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Samhällsbyggnadsförvaltningen UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Jan-Erik Andersson Jan-Erik Andersson INTEGRA Engineering AB INTEGRA

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede H:\LULEÅ\NOTVIKEN\VÄNDSKIVAN\VÄNDSKIVAN 5 2014\BD2\bdf2.docx Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2014-02-14 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering Box 918 971 27 Luleå Besök:

Läs mer

BIS Pacifyre MK II Brandmanschett

BIS Pacifyre MK II Brandmanschett BIS Pacifyre MK II Brandmanschett walraven.com BIS Pacifyre MK II Lätt och enkel installation enligt typgodkännande Enkel och innovativ Holländska byggpris juryn Brett användningsområde I enlighet med

Läs mer

Öppen eld. När skall det vara klart? Vad behöver göras? Behövs hjälp? Vem ansvarar för att det blir gjort?

Öppen eld. När skall det vara klart? Vad behöver göras? Behövs hjälp? Vem ansvarar för att det blir gjort? CHECKLISTA BRAND ORGANISATION (BBR 5:12, BFS 1995:17, 1993:57) BBR, AFS, SÄIF, SBF - REKOMMENDATIONER Finns brandskyddsdokumentation? Finns drift- och underhållsinstruktioner anpassade till den egna verksamheten?

Läs mer

Montageanvisningar Drift- och Underhåll

Montageanvisningar Drift- och Underhåll O N T E R I N G S A N V I S N I N G ontageanvisningar Drift- och Underhåll O N T E R I N G S A N V I S N I N G Byggnadsdel (vägg eller bjälklag) i brandteknisk klass EI 30 - EI 120 Ritn.nr. 31654-A, dat.

Läs mer

Att foga och täta. Handledning för dig som gör det själv

Att foga och täta. Handledning för dig som gör det själv Att foga och täta Handledning för dig som gör det själv När ska man foga och täta? Fogmassan fyller ut hålrum i en konstruktion där det finns risk för rörelser mellan olika byggnadsmaterial, till exempel

Läs mer

Carl-Mikael Siljedahl, AlbaCon AB, på uppdrag av byggherren. Objekt: 9185

Carl-Mikael Siljedahl, AlbaCon AB, på uppdrag av byggherren. Objekt: 9185 1(7) Av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering certifierat besiktningsföretag Konsulterande ingenjörer och certifierade besiktningsmän inom förebyggande brandskydd BRANDSKYDDSDOKUMENTATION - 2006 Objekt:

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Slutet schakt. I samarbete med: 1

Slutet schakt. I samarbete med: 1 Slutet schakt 1 Öppet schakt 2 Schakt Öppet schakt med sluten schakttopp och schaktbotten Isolering inom schakt? Brännbart material? 3 Schakt Schakt slutet i nivå med respektive bjälklag Isolering inom

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om försäljning av fyrverkeriartiklar till konsumenter

Läs mer

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Stambyte i bostäder. vloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Kan man verkligen använda plast vid stambyte? Det är den vanligaste frågan vi på Geberit får av beställare och

Läs mer

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS 1(10) Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION PRELIMINÄRHANDLING Uppdragsnummer : 10130141 Nr 03-31 enligt SBF norm 1998:1 Helsingborg 2009-12-15 Anders Bengtsson

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

Tekniskt datablad. European Technical Approval ETA N o 10 / 0212. Utgåva 09 / 2010. Hilti Brandskyddsbandage

Tekniskt datablad. European Technical Approval ETA N o 10 / 0212. Utgåva 09 / 2010. Hilti Brandskyddsbandage Tekniskt datablad Hilti Brandskyddsbandage CFS-B Hilti Brandskyddsbandage CFS-B European Technical Approval ETA N o 10 / 0212 Utgåva 09 / 2010 Hilti Brandskyddsbandage CFS-B Utgåva 09/2010 sida 1 Brandskyddsbandage

Läs mer

06.04 1 (7) 2015-04-21. Saknr. 9100. Inköpsenheten. Datum 04.00. Diarienr (åberopas) Naida Culum. Besöksadress Polhemsgatan 303 Stockholm

06.04 1 (7) 2015-04-21. Saknr. 9100. Inköpsenheten. Datum 04.00. Diarienr (åberopas) Naida Culum. Besöksadress Polhemsgatan 303 Stockholm 1 (7) Datum 2015-04-21 04.00 Diarienr (åberopas) A130.360/ /2015 Saknr. 9100 Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Inköpsenheten Upphandlingssektionenn Ansvarig entreprenadupphandlare: Naida Culum Isolerglas

Läs mer

FIRE Block TM. Självverkande brandskydd som förhindrar brand- och brandgasspridning. Swegon Home Solutions. www.swegon.

FIRE Block TM. Självverkande brandskydd som förhindrar brand- och brandgasspridning. Swegon Home Solutions. www.swegon. Swegon Home Solutions FIRE lock TM SNFKT E-märkning enligt SS EN 15650 randteknisk klass minst EI 60 (ho i o) S Självverkande mekanisk lösning Innehåller brandspjäll, backströmningsskydd och isolerkassett

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Brandtätning t.ex. Brennix Brandskyddsmassa alt. Betong/Bruk ( K40 ) väggens tjocklek ( min. 100 mm ) S&B Brandtejp. Brandtätning t.ex.

Brandtätning t.ex. Brennix Brandskyddsmassa alt. Betong/Bruk ( K40 ) väggens tjocklek ( min. 100 mm ) S&B Brandtejp. Brandtätning t.ex. Tillhörande handling till Swedcert typgodkännandebevis nr. 0121/98 MONTERINGSANVISNING BRANDTÄTNING PLASTRÖR AV PVC, PP, PE OCH PVC/ABS Ø 22 160 MM MED S&B BRANDTEJP Väggenomföring i betong, tegel, lättbetong

Läs mer

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv.

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. Ljudnivå från installationer (till exempel VVS) i utrymmen

Läs mer

Brand-/Brandgasspjäll BSK60. Monteringsanvisning M BSK60. Monteringsanvisning. www.sp.se. BORÅS Tel 033-23 67 80 STOCKHOLM Tel 08-54 55 12 70

Brand-/Brandgasspjäll BSK60. Monteringsanvisning M BSK60. Monteringsanvisning. www.sp.se. BORÅS Tel 033-23 67 80 STOCKHOLM Tel 08-54 55 12 70 BSK60 www.sp.se BORÅS Tel 033-23 67 80 STOCKHOL Tel 08-54 55 12 70 1 Brand-/Brandgasspjäll BSK60 Byggnadsdel (vägg eller bjälklag) i brandteknisk klass EI 30 - EI 60 P-godkännande nr. 0178/05 - Ritningsnr.

Läs mer

Brandkrav på lös inredning

Brandkrav på lös inredning Brandkrav på lös inredning Årligen omkommer ungefär 100 personer i sina hem till följd av brand. Branden startar ofta i den lösa inredningen. Dagens moderna hem innehåller en stor mängd elektriska apparater

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader CHECKLISTA 1av 6 CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader 1. UNDERLAG: 1.1 Placering av reglar: C 600, maximum. Byggskiva > 8 mm. Se till att reglar sitter

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning?

Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? 1(8) Ny trycksättningsmetod för trapphus för utrymning Tomas Fagergren, Brandskyddslaget, Stockholm Lars Jensen, installationsteknik, LTH Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? Trapphus

Läs mer

Grundläggande definitioner. Mål

Grundläggande definitioner. Mål Detta verk omfattas av lagen om upphovsrätt. Det får därför inte kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillstånd. Materialet är avsett för Räddningsverkets

Läs mer

BASIC 4. Backströmningsskydd BACKSTRÖMNINGSSKYDD BASIC BASIC 1 OCH BASIC 4 HAGAB INSTALLATION, DRIFT OCH SKÖTSEL BASIC BASIC 2

BASIC 4. Backströmningsskydd BACKSTRÖMNINGSSKYDD BASIC BASIC 1 OCH BASIC 4 HAGAB INSTALLATION, DRIFT OCH SKÖTSEL BASIC BASIC 2 1 2 4 4 (med Irisspjäll) Plan förhindrar brandgasspridning via tilluftssystemet i FT(X)-system med fläktar i drift. Lämplig för bostäder, hotell och äldreboende. Typgodkänd, P-märkt. BACKSTRÖMNINGSSKYDD

Läs mer

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara.

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Utrymningsväg Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Det ej finns lösa belamrande föremål som blockerar utrymningsvägen t ex möbler, skåp eller annan utrustning.

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Fönsters ljudreduktion

Fönsters ljudreduktion Bilaga 4 Fönsters ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Faktorer

Läs mer

Veremo system fläktrumsväggar och inspektionsdörrar

Veremo system fläktrumsväggar och inspektionsdörrar Veremo system fläktrumsväggar och inspektionsdörrar Fläktrumsväggar Vi erbjuder ett komplett system av fläktrumsväggar och inspektionsdörrar. Vårt egenutvecklade system är väl förberedda för en smidig

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Snabb, enkel och effektiv drevning av fönster & dörrar Snabb och enkel uppmätning av CC-mått

Snabb, enkel och effektiv drevning av fönster & dörrar Snabb och enkel uppmätning av CC-mått Värmeisolerande 0,033 W(m k) Ljudegenskaper över 50dB Kvalitetssäkrad Snabb, enkel och effektiv drevning av fönster & dörrar Snabb och enkel uppmätning av CC-mått snickarens bästa kompis! Alla våra produkter

Läs mer

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 31.3.2014 1 Heta arbeten - säkerhetsföreskrift 2014 Innehåll 1 Säkerhetsföreskriftens syfte... 2 2 Förpliktelse... 2 3 Definitioner... 2 4 Hetarbetsplan... 3 5 Heta

Läs mer

ARBETSANVISNING. PAROC Tejp. Skarvtejp PAROC XST 001 Tejpark PAROC XST 002 Överlappstejp PAROC XST 003 Tätningsband PAROC XSS 005

ARBETSANVISNING. PAROC Tejp. Skarvtejp PAROC XST 001 Tejpark PAROC XST 002 Överlappstejp PAROC XST 003 Tätningsband PAROC XSS 005 ARBETSANVISNING PAROC Tejp Skarvtejp PAROC XST 001 Tejpark PAROC XST 002 Överlappstejp PAROC XST 003 Tätningsband PAROC XSS 005 Byggboken på Paroc.se April 2010 ARBETSANVISNING PAROC Tejp Sid 2 PAROC Tejp

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Förebyggande enheten Pär Liljekvist Stf Räddningschef Telefon: 0370-37 79 02 (direkt) E-post: par.a.liljekvist@varnamo.se Datum Beteckning 2011-08-11 Brandutredning Undersökningsprotokoll

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Brandskydd DITT ANSVAR. Förebygg brand och rädda djur. Information från. www.lantbruketsbrandskydd.nu

Brandskydd DITT ANSVAR. Förebygg brand och rädda djur. Information från. www.lantbruketsbrandskydd.nu Brandskydd Förebygg brand och rädda djur DITT ANSVAR Information från www.lantbruketsbrandskydd.nu Viktigt att veta Brandriskerna i lantbruket är stora och kräver särskild uppmärksamhet. Kostnaderna är

Läs mer

NSP Brasvärme -funktion och design

NSP Brasvärme -funktion och design Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n

Läs mer

Materialspecifikation för Paroc Lösull

Materialspecifikation för Paroc Lösull 2009-02-12 Materialspecifikation för Paroc Lösull Produkt Tillverkningsort Säckvikt λ D Densitet λ D Densitet kg mw/ C kg/m 3 mw/ C kg/m 3 PAROC BLT 1* Hässleholm 15 ± 1 44 28 41 33 PAROC BLT 3 H-holm/Hällekis/

Läs mer

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Halotex. Materialsystem för friskare hus Halotex Materialsystem för friskare hus Andningsaktiva material i kläder har blivit en självklarhet för oss. Nu finns de även för våra hus. Lars Runnevik, civilingenjör och produktutvecklare Täta hus kan

Läs mer

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext. Montage av fast karm Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:

Läs mer

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Icopal FONDA för källarytterväggar System FONDA Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Unika och säkra lösningar för din källaryttervägg Källarytterväggen den utsatta byggnadsdelen Fukt

Läs mer

VENTILATIONSBRANDSKYDD 5 p WV 0100 Laboratorierapport Fågelbacken, Västerås 2002-10-08 13:15-18:00. Grupp Lisa:

VENTILATIONSBRANDSKYDD 5 p WV 0100 Laboratorierapport Fågelbacken, Västerås 2002-10-08 13:15-18:00. Grupp Lisa: VENTILATIONSBRANDSKYDD 5 p WV 0100 Laboratorierapport Fågelbacken, Västerås 2002-10-08 13:15-18:00 Grupp Lisa: Hannu Haanpää 52 09 19 hannu.haanpaa@pm-luft.se Lisa Svedin 76 03 02 lsn98018@student.mdh.se

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

Byggherre: Mölndalsbostäder, Häradsgatan 1, 431 22 Mölndal

Byggherre: Mölndalsbostäder, Häradsgatan 1, 431 22 Mölndal 1(12) Av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering certifierat besiktningsföretag Konsulterande ingenjörer och certifierade besiktningsmän inom förebyggande brandskydd BRANDSKYDDSDOKUMENTATION - Projektering

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

Montering av Isover Plastfolie

Montering av Isover Plastfolie Arbetsanvisningar Montering av Isover Plastfolie Isover Plastfolie är en åldringsbeständig, transparent polyetenfolie som fungerar som luft- och ångspärr. För att undvika skador på plastfolien kan det

Läs mer

VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg

VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg VFA 5.2: GÅNGAVSTÅND I UTRYMNINGSVÄG Syfte: Att uppfylla BBR 5:332 föreskrift trots att längre gångavstånd än de angivna i BBR tabell 5.332 finns för Vk 4 (hotell).

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR. Caroline Bernelius Cronsioe

Boverkets byggregler, BBR. Caroline Bernelius Cronsioe Boverkets byggregler, BBR Caroline Bernelius Cronsioe VILKEN VERKSAMHET RÖR DET SIG OM ENLIGT BYGGREGLERNA? Hem för ensamkommande flyktingbarn Anläggningsboende Uppförande av nya byggnader Ändring av en

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 5 Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Version 2 iderat datum 2013-01-25 Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(5).dat er Enligt BBR (Boverkets byggregler)

Läs mer

Konsekvensutredning REMISS

Konsekvensutredning REMISS Konsekvensutredning Revidering av avsnitten 1, 2, 4 och 5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20, BBR 16 med avseende på arbetet med BKR/EKS (enligt Förordning 2007:1244

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Intumex Wrap Montagevägledning

Intumex Wrap Montagevägledning Intumex Wrap Montagevägledning Grundförutsättningar för installation av brandtätning Tak- och väggkonstruktioner skall vara visuellt kontrollerade samt kontroll av bärighet och brandskydd skall vara utförd.

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

Montage av vridfönster

Montage av vridfönster Montage av vridfönster Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:

Läs mer

Montage. Montage av vridfönster.

Montage. Montage av vridfönster. Montage Montage av vridfönster. Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:

Läs mer

Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Tillsyn av vårdboenden i Kramfors

Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Tillsyn av vårdboenden i Kramfors Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Tillsyn av vårdboenden i Kramfors Information angående tillsynsbesöken Under 2012 har 26 vårdboenden i Kramfors besökts av räddningstjänsten. Anledningen till valet

Läs mer

Checklista för nanoltekniklaboratoriet mc2.doc 24 januari, 06

Checklista för nanoltekniklaboratoriet mc2.doc 24 januari, 06 Syftet med checklistan. Bakgrund. Anläggningen är Nanotekniklaboratoriet på institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap med ett renrum där brand, explosion och utsläpp av ämnen kan orsaka skada

Läs mer

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler BRANDSKYDD En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Torkel Danielsson Tomas Fagergren Daniel Larsson Martin Olander Gösta Sedin Urban Söderberg Jörgen Thor Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor. ARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget

Läs mer

Kakel i bad på rätt sätt!

Kakel i bad på rätt sätt! Kakelbroschyr-28jan10 10-02-09 07.29 Sida 1 Kakelbroschyr-28jan10 10-02-09 07.29 Sida 2 Kakelbranschen informerar Kakel i bad på rätt sätt! Är det dags för kakel och klinker i våtrummet? Renovering eller

Läs mer

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Bygg Måla Golv Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign Rivning samt tak 2013-11-28 SS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Montage av sidhägda fönster och altandörrar

Montage av sidhägda fönster och altandörrar Montage av sidhägda fönster och altandörrar Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande

Läs mer

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Upprättad av Miranda Larsson Beslutad Bo Carlsson Giltig t.o.m. 2016-06-30 Revideringsdatum 2014-12-22 Råd och anvisning nr: 115 Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Räddningstjänsten Storgöteborgs

Läs mer

Inspektion av tilltänkt arkivlokal för Säljarnas Arbetslöshetskassa

Inspektion av tilltänkt arkivlokal för Säljarnas Arbetslöshetskassa Inspektionsprotokoll 1(5) Bevarandeavdelningen Sebastian Grette Inspektion av tilltänkt arkivlokal för Säljarnas Arbetslöshetskassa Datum: 2007-04-20 Plats: Fastigheten Kv Skördemannen 4, Hjärnegatan 3,

Läs mer

REVIDERINGAR AV BYGGVÄGLEDNING 6 TILL FÖLJD AV BBR 20

REVIDERINGAR AV BYGGVÄGLEDNING 6 TILL FÖLJD AV BBR 20 Stockholm, 2013-12-09 REVIDERINGAR AV BYGGVÄGLEDNING 6 TILL FÖLJD AV BBR 20 Bakgrund Utgåva 5b av Byggvägledning 6, En handbok i anslutning till Boverkets byggregler är baserad på BBR 19 (BFS 2011:6 med

Läs mer

3M Flexible Air Sealing Tape. Lufttätning av. i alla väder. fastigheter. oavsett årstid

3M Flexible Air Sealing Tape. Lufttätning av. i alla väder. fastigheter. oavsett årstid fastigheter Lufttätning av i alla väder oavsett årstid Minskad energiförbrukning Visste du att svenska hus förlorar en betydande del av sin värme genom luftläckage? Med 3M 0E FAST F kan du snabbt och enkelt

Läs mer

INSTALLATIONSANVISNING ASTO

INSTALLATIONSANVISNING ASTO Januari 2014 INSTALLATIONSANVISNING ASTO Asto är ett komplett inomhusavloppssystem med rör och tillbehör i dimensionerna 58, 78, 110, 160 och 200 mm. Systemet innehåller övergångar till dimensionerna 50

Läs mer

yttervägg 0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Ver 1.3 Rev 2012-02-17

yttervägg 0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Ver 1.3 Rev 2012-02-17 0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Innehållsförteckning Reparation av mindre skador... 3 Reparation av större skador... 3 Rengöring av fasad... 3 Påväxt

Läs mer

NORDIC PP inomhus avloppssystem

NORDIC PP inomhus avloppssystem NORDIC PP inomhus avloppssystem Denna produkt är anpassad till Branschregler Säker Vatteninstallation. Leverantören garanterar produktens funktion om branschreglerna och monteringsanvisning följs. Pipelife

Läs mer

Brandutredning. 1 1 / 2 plans villa under renovering från sommarbostad till åretruntboende 2011-01-24 kl: 22:21

Brandutredning. 1 1 / 2 plans villa under renovering från sommarbostad till åretruntboende 2011-01-24 kl: 22:21 Brandutredning Objektstyp: Larmtid: Adress: Ägare: Fastighetsbetäckning: Startutrymme: Startföremål: Brandorsak: Insatsrapport nr: 1 1 / 2 plans villa under renovering från sommarbostad till åretruntboende

Läs mer

Paroc Stenull. ett bergsäkert val

Paroc Stenull. ett bergsäkert val Paroc Stenull ett bergsäkert val Varför säga nej till tryggheten när den inte kostar något extra? En sak är stensäker Idag är det knappast någon som längre tvivlar på att människans aktiviteter, främst

Läs mer

04 SE. Vägledning. Fukt

04 SE. Vägledning. Fukt 04 SE Vägledning Fukt Dinesen fuktvägledning Februari 2011 Väsentligt att känna till innan man lägger trägolv Sida 3 Sida 4 Innehåll Dinesen fuktvägledning Fukt och trägolv 6 Träets egenskaper 6 Luftfuktighet

Läs mer