Byggnadsstyrelsens informationer T: Brandtätningar INFORMATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsstyrelsens informationer T:149 1993-07. Brandtätningar INFORMATIONER"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens informationer T: Brandtätningar INFORMATIONER

2 Dokumentets utgivare AS BYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Gunnilla Billgren, Th Lars-Göran Liljedahl, Th Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:149 Dokumentets datum Ärendebeteckning Projektnamn (ev förkortat) Brandtätningar Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Tekniska enhaten Dokumentets titel Brandtätningar Huvudinnehåll i skriften återfinns gällande krav på brandtätningar enligt Byggreglerna. Olika typer av brandtätningar redovisas. Hur tätning vid rorgenomföringar, ventilationskanaler, dörrar, portar och luckor skall utföras beskrivs. l en särskild del har leverantörer/tillverkare av brandtätningar sammanställts. Nyckelord Brand, brandspridning, rökspridning; brandtätningar, brandfogar Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Svensk byggtjänst Stockholm Göteborg Malmö Umeå O Byggnadsstyrelsen 1993 ISSN Omfång 68 sidor + bilaga 15 sidor Foto och illustrationer Torbjörn Osterling där inte annat anges Ref Gunnilla Billgren Lars-Göran Liljedahl Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen K&rlavägen 100 Banergatan build S STOCKHOLM

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING : BAKGRUND Varför brandtätning Skillnad mellan fog och tätning Kan man ha springor i en brandcellsskiljande vägg? BYGGREGLERNA Grundläggande krav Brandtekniska klassbeteckningar Brandcellsskiljandebyggnadsdelars brandtekniska klass KRAV PÅ EN BRANDTÄTNING Brandteknisk klass Täthet mot rök, gas och vatten Förmåga att ta upp rörelser, vibrationer od Mekanisk motståndsförmåga a - Biologisk och kemisk härdighet. Åldring Påverkan på människor och miljö. Egenskaper vid brand Förmåga att isolera Monteringssäkerhet. Möjlighet att komplettera. Utbyte Kravsammanställning. Brandtätningar. Brandfogar OLIKA TYPER AV BRANDTÄTNINGAR Allmänt Skivor med kompletterande massa eller färg Gjutmassor Skummande massor Packbitar/moduler Tätningsremsor Specialgenomföringar, mekaniska tätningar Brandfogar... 30

4 5. TÄTNING AV RÖRGENOMFÖRINGAR Obrännbara rör Brännbara rör Additionsprincipen. Blandrörssystem TÄTNINGAR VID VENTILATIONSKANALER Allmänt Obruten isolering vid genombrott 44 - Bruten isolering vid genombrott Kanalavstyvning TÄTNINGAR VID DÖRRAR, PORTAR OCH LUCKOR LITTERATURFÖRTECKNING Bilaga 1. Checklista och kravsammanställning för brandtätningar 52 Bilaga 2. Sammanfattning av studier på FOA och Statens Provningsanstalt angående springor, otätheter och håltagningar i brandcellsskiljande byggnadsdelar FÖRTECKNING OVER LEVERANTÖRER OCH/ELLER TILLVERKARE AV BRANDTÄTNINGAR

5 SAM MAN FATTN I NG Råd till projektären För att slutresultatet - en fungerande brandtätning- skall bli gott krävs sammanfattningsvis: rätt konstruktion och material på rätt plats (projektör) noggranna monteringsanvisningar (tillverkare, projektör) noggrannhet vid arbetsutförandet - kontroll under byggskedet (entreprenör) fortlöpande kontroll, tillsyn och underhåll (byggherre, myndigheter, fastighetsägare och hyresgäst). 1 avsnittet sammanfattas de huvudfrågor som projektören och/eller beskrivaren skall ta hänsyn till när det gäller val av olika typer av brandtätningar Vilken typ av brandtätning eller brandfog skall utföras? Brandtätningarna kan utformas olika beroende på vad som skall tätas, t ex elinstallationer (kablar, kabelstegar, installationsrör) rörledningar (vatten, avlopp, gas, rörpost ed) anslutningar mellan olika byggnadsdelar (dörrar, fönster, luckor, portar, spjäll) rörelsefogar. 1 vilken miljö skall brandtätningen fungera? Materialet i brandtätningarna måste väljas med hänsyn till de yttre påkänningarnasom tätningarna kommer att utsättas för under normal drift och i aktuellt utrymme, t ex utomhus (kyla, kondens, frysning, UV-ljus, ozon) inomhus (tryck, kemikalier, gaser, vattentäthet, lastbärande) temperatur (i rummet, i mediat, tem peraturvariationer) skadegörelse (slag, stötar, insekter, djur) påväxt (mögel, mossa). Vilken brandteknisk klass erfordras (skall uppfyllas)? Grundkravetpå brandtätningarna är att erforderliga brandtekniska klasser uppfylls. Kravet fastställs med ledning av gällande Byggregler. Beakta behovet av täthet mot såväl varma brandgaser som kall rök. Kontrollera om en brand kan innebära att tätningen utsätts för särskild påverkan t ex av gaser eller kemikalier. 1 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149

6 Krävs stor flexibilitet? Kommer stora eller omfattande ändringar att kräva stor flexibilitet hos genomföringarna? Skall man lätt kunna göra ny ledningsdragning eller ta upp nya hål? Krävs att tätningarna i sig är flexibla och kan ta upp rörelser? Kan förberedelser göras för nya installationer? Önskemålet om stor flexibilitet kan delvis vara motstridigt de påkänningar som tätningen kan komma att utsättas för. Vid stora krav på mekanisk hållfasthet tillsammans med krav på flexibilitet bör tätningar med packbitar eller moduler användas. Möjlighet till underhåll. Äldran de? En viktig del förutom eventuella krav på möjlighet till kompletteringar är tätningarnas underhållsegenskaper. Kan reparation ske och klarar tätningarna t ex rengöring/tvättning om detta skall förekomma? Kommer tätningarna på sikt att åldras och därigenom de tekniska egenskaperna att förändras? En gummitätning kan t ex bli spröd. Krav på livslängd måste ställas i förhållande till förväntad teknisk livslängd hos byggnaden/anläggningen. Särskild monteringspersonal? Vissa typer av brandtätningar förutsätter att endast specialutbildad personal får utföra arbetet. Vid nyinstallation behöver detta inte innebära några större problem, särskilt om tätningsarbeterna är omfattande. Vid mindre arbeten kan detta däremot ställa sig mera kostsamt. En annan aspekt som är av intresse gäller möjligheterna till reparation, komplettering eller mindre justeringsarbeten. Kan dessa utföras med egen underhållspersonal? När de grundläggande funktionskraven är fastställda kan typer och utföranden av brandtätningarna väljas. Detta leder till nya frågeställningar. Hur skall beskrivningstext och ritningar utformas? 1 samband med -projekteringen måste klarläggas vilken eller vilka entreprenörer som skall utföra tätningsarbetet. Erfarenheter finns som visar på samordningsproblem i dessa sammanhang. Det måste därför uppmärksammas att handlingarna entydigt fastlägger vem som ansvarar för att arbetet blir utfört. Därför måste olika projektörer och beskrivningsförfattare samordna handlingarna. För att visa på problematiken kan vi använda ett exempel med brandtätning vid ventilationskanaler. Enligt avsnitt 6 framgår att det i huvudsakfinns två typlösningar: obruten isolering genom byggnadsdelen bruten isolering genom byggnadsdelen. 1 första fallet utför normalt byggentreprenören tätning mot isoleringen. Det andra fallet innebär att byggentreprenören tätar mot kanalen och installationsentreprenören (isoleringsentreprenören) klamrar mot kanal och tätar mot anslutande vägg. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:149 2

7 Branchpraxis är obruten isolering. Om man önskar bruten isolering och detta inte framgår av handlingarna kan det dels bli fel i anbudsstadiet dels uppstå merkostnader och samordningsbekymmer vid utförandet. Sammanfattningsvis gäller för beskrivningsarbetet att: de administrativa föreskrifterna skall innehålla uppgifter om vem som utför - ursparing - håltagning - igensättning de tekniska föreskrifterna skall innehålla uppgifter om vilken typ av brandtätning/'ar som skall utföras. Omfattning och läge redovisas lämpligen på ritningarna. Vad gäller de tekniska föreskrifterna kan det bli aktuellt att placera texterna under olika rubriker med hänsyn till vem som skall utföra arbetet. Vidare kan typ av material påverka placeringen, t ex om det är en mängdvara (fogmassa) eller en sakvara (specialgenomföring). Det kan dock finnas skäl att så långt somra möjligt samla beskrivningstexten till en eller ett fåtal rubriker med hänsyn till att det är funktionen som är detväsentliga och inte så mycket vilket material som används. Upplysningshänvisningar kan då vara ett bra hjälpmedel. En gemensam AF-del för alla fack klargör för de olika entreprenorerna på ett entydigt sätt vem. som svarar för vad och vad som tillhandahålls. För vissa typer av brandtätningar, beroendepa omfattning och detaljutformning kan det även vara aktuellt att samla detta till en särskild entreprenad. 1 så fall måste särskildamonteringsanvisningar och detaljritningar tas fram. Då krävs även att man har en samordningsansvarig arbetsledare på arbetsplatsen, som har det övergripande ansvaret för att arbetena utförs på förskrivet sätt. Särskilt måste uppmärksammas behovet av tillfälliga tätningar under byggnadstiden. Relationshandlingar. Underhållsinstruktioner. Märkning För enstaka brandtätningar eller brand fogar upprättas sällan några relationshandlingar. Märkning och underhållsinstruktioner saknas vanligen också. Med hänsyn till betydelsen av rätt utförda och underhållna brandtätningar bör: brandtätningar märkas med tydlig skylt och ett identifikationsnummer en underhålls- och kontrollplan upprättas. Skyltningen bör vara sådan att det framgår produktnamn brandteknisk klass godkännandenummer (typgodkännande) installatör identifikationsnummer. Identifikationsnumret kan ligga till grund för en kontrollplan med angivelser om underhåll, placering mm. Kontrollplanen kan användas av underhållspersonal, serviceföretag och brandsyneförrättare. Med hjälp av kontrollplanen och relationshandlingarna kan också framtida ändringar och kompletteringar lättare planeras och utföras. 3 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T;149

8 1. BAKGRUND ti varför brandtätning? Noggrannhet vid val och utförande av brandtätningar är väsentligt för att begränsa skadeverkningarna av en brand. Avsaknad av kabeltätning, tätning runt ventilationskanalen rör eller branddörrar betyder i regel att brandskadorna ökar jämfört med om brandtätningarna är fullgoda. Via springor och otätheter kan brand direkt eller indirekt spridas mellan olika brandceller. Rökspridning i anslutning till ofullständigt eller slarvigt utförda brandtätningar kan även medföra mycket stora sekundärskador. Det senare kan vara korrosionsskador på utrustningar i. intilliggande brandceller. Kablar, rör o d som är utförda av PVC avger vid brand rök som bland annat innehåller klorväte. Klorväte ger tillsammans med fukt saltsyra, som i sin tur kan ge korrosionsskador utan att man haft en egentlig brand i det rökskadade utrymmet. Förbränning av 5 gram PVC kan skada känslig utrustning på en area av uppemot 100 m2. Klorväte kan frigöras ur PVC redan vid C och utan att kablar, rör ed behöver brinna. Giftig gas och även vatten kan spridas via otätheter i anslutning till installationer som genombryter brandcellsskiljande byggnadsdelar. Här måste även uppmärksammas att brännbara material i installationerna, t ex plaströn i sig också direkt kan bidra r 0 s Det stora frågetecknet under hela släcka rbetet var hur branden kunde få en sådan okontrollerad spridning. ran tätnin fanns in' Cirka kvm förstördes till ett värde av cirka 15 miljoner vid en industribrand i Malmö i januari. Bl a fanns 30 ton parkett och 20 ton plastmattor i lokalerna. Släckarbetet försvårades av syranedfall. Av Sven Krook 1:e brandingenjör och Roland Persson brandmästare Malmö brandförsvar Vid ankomsten observerades inget onormalt utifrån. Efter visst besvär med nycr' lar till entredörr kunde vi vid cent paraten konstatera att en värme' sektion utlö: motsatt del a" och i Många bränder får stor och okontrollerad spridning på grund av otätheter vid anslutningar mellan olika brandceller. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149 4

9 till brandspridning mellan olika brandceller. Metalldelar, t ex kabelstegar, kan också om de är bristfälligt isolerade leda värme genom en vägg eller ett bjälklag. Vid för hög temperatur kan brand uppstå i angränsande rum eller utrymme. Ett klassiskt exempel är när isproppar i ledningar tinas med öppen låga. Värmeledningen i röret är god och antändning har skett upp till 10 m från det ställe där uppvärmningen sker. Ett viktigt skäl till att man måste vara noga med utförandet av anslutningar mellan olika brandcellsskiljande byggnadsdelar eller genomföringar i sådana, är att rök- och brandspridningen genom otätheterna sprids mycket snabbt. Brister inne i en konstruktion, t ex för tunn isolering, är naturligtvis också allvarligt från brandsynpunkt men får effekt först i ett senare skede av en brand. Då kan personerna i en byggnad ha hunnit ut och räddningspersonal finnas på plats. Ett grund!äggande krav enligt Byggreglerna är också att ettgenombrott i en brandcellsskiljande byggnadsdel inte får medföra att brandmotståndet försämras. 1.2 Skillnad mellan fog och tätning 1 byggsammanhang används ofta benämningarna fogning respektive tätning för samma åtgärd eller för olika åtgärder. Det är viktigt att man har klart för sig att det egentligen är två skilda saker Tätning (brandtätning) Tätning utförs i eller vid byggnadsdelar där rörelserna inte är beräknade eller små, dvs där man har icke önskvärda springor eller sprickor. En brandtätning skall i första hand fylla ut utrymmet (springor) vid genomföringar, rör, kablar, kanaler od. Tätningarna kan i sig vara flexibla och ta upp rörelser i själva genomföringen. En brandtätning kan även vara en igengjutning med bruk eller massa som efter härdning inte alls kan ta upp några rörelser. Vissa brandtätningar är mekaniska, medan andra sväller eller ändrar form vid förhöjda temperaturer. RANDGEJJ.55KILJANDE 6YNA DSD1L åenom irottet påg INTE :r!bq- N 5AMRA?f EiEiNADS- DS1MN5 frm4d- 0 MOTSTA JD Ingen tätning eller bristfällig tätning kan leda till snabb brandspridning. Hål i en brandcellsskiljande vägg kan vid ombyggnader behöva tätas provisoriskt innan slutlig tätning kan utföras. 5

10 1.2.2 Fog (brandfog) En fog är till skillnad mot en tätning ett - i de flesta fallen - beräknat och avsiktligt utrymme mellan olika byggnadsdelar och /eller material. Rörelsefogar i en vägg som samtidigt ligger i en brandcellsgräns är ett exempel på en brandfog. Fogning - även om rörelserna är begränsade - kan också bli aktuell mellan olika komponenter och anslutande byggnadsdelar, t ex mellan ett avskiljande korridorparti och en korridorvägg (brandcellsskiljande). F h n n h _ r> b r, Princip för en brandfog. B JDCELL5-5K1LJ DE VAGA Is D2EYNINf (STENULL) Ist $O11 4 NG6L)5T (kezaml51v FI3R) TDYPFÖfZ.5EUL1NF (PÖ6 - MA66F 1.3 Kan man ha s pringor i en brandcellsskiljande vägg? För att inte rök, brandgaser och brand skall kunna spridas mellan olika brandceller måste - som tidigare har betonats - de avskiljande konstruktionerna vara tillfredsställande täta. Mot den bakgrunden kan frågan i rubriken tyckas motsägelsefull. Det skall ju inte finnas några springor! Trots det kan det vara av visst värde att känna till t ex hur stor inverkan som en springas bredd och höjd har på rökoch brandspridningen. Under de senaste åren har också bland annat på FOA (Försvarets Forskningsanstalt).och SP (Statens Provningsanstalt) genomförts en del intressanta studier. En sammanfattning av dessa studier lämnas i bilaga2 till denna skrift. FQP DEYNIN6 1Y RANN SAQT MAIE21AL i Y?VC En olämpligt utförd fog mellan en vägg och karm till en avskiljande dörr kan innebära att branden kommer att sprida sig snabbare dels genom att temperaturerna blir alltför höga på karmen dels genom att plasten kommer att brinna med öppen låga på fel sida om dörren. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149 6

11 2. BYGGREGLERNA 2.1 Grundlä ggande krav De grundläggande byggnadstekniska brandskyddskraven framgår av planoch bygglagen (PBL). Detaljregler om brandskydd ingård Boverkets författningssamling. Sammanfattningsvis syftar reglerna till att: förebygga uppkomst av brand möjliggöra trygg utrymning vid brand upprätthålla byggnadsdelars bärförmåga vid brand minska risken för spridning av brand inom en byggnad eller till annan byggnad underlätta släckning av brand. samband med annan verksamhet i en byggnad utgör en brandcell. t^l BRANDCELL k'4 VARA ttt 4?u T.EX 50PRUIY) ALLER PAWNPUl LL R D&! SAMMflN44tN6EAMOt UN1 T.EX t4 4.ÅE 4ET Brandcell. Nybyggnadsreglerna(NR) [1] kommer under 1994 att ersättasav Boverkets Byggregler (BBR) och Konstruktionsregler (BKR). En väsentlig del för att begränsa risken för brandspridning är indelningi brandceller. Principen är att en brand som uppstår i en brandcell inte inom en viss minsta tid skall spridas vidare till andra brandceller. Tiden bestäms med hänsyn till den s k byggnadsklassen. En brandcell kan omfatta ett rum, t ex trapphus eller pannrum, eller en sammanhängande grupp av rum, t ex bostads- eller kontorslägenhet. Andra exempel på brandceller är en vårdavdelning på ettsjukhus, ett hotellrum eller en samlingslokal. Man brukar också anse att utrymmen som utgör en funktionell enhet utan omedlebart $PPN,DCELL ONWhTTAR DUM F V RK- 5P5MHt 1 U'rAN OMEPtL3t R 1 61iti WD MtD VADRR Tax ÖST6,- LLE KOWTORS.A t4- tt ' TRP?P4u6i PPsNI44?UM, SOPRUM, TV T1'TU& f Brand cellsindelning. G R%E Anslutningar mellan olika brandcellsskiljande byggnadsdelarskall uppfylla samma brandtekniska klass som den som gäller för de angränsande byggnadsdelarna. l

12 ,IJD,,b 'r tn5lotnn6arnask(ll UPJ'FYLLI 5P N\I\ $ RANDT KNISKA (IM 5 5Or GA LEZ ANR NSAN DE 6NAD5DELAR / Anslutningar mellan brandcellsskiljande byggnadsdelar. En genomföring genom en brandcellsskiljande byggnadsdel skall göras så att brandmotståndet bibehålls. En ventilationskanal, rörledning eller elkabel som passerar en brandcellsskiljande vägg eller ett bjälklag skall därför tätas. Dessa tätningar skall vara av lägst samma brandtekniska klass som den byggnadsdel som genomföringen passerar. 2.2 Brandtekniska klassbetecknin gar En byggnadsdels brandtekniska klass vad gäller bärande och/eller avskiljande förmåga anges i NR med bokstavsbeteckningen AE, A, B eller F samt det antal minuter som byggnadsdelen skall motstå brandpåverkan. De tider som används är 15, 30, 60, 90,120,180 och 240 minuter. Klassbokstaven A innebär att byggnadsdelen praktiskt taget helt består av obrännbart material. Klassen AE används i vissa sammanhang för dörrar och luckor och innebär en obrännbar konstruktion med extra temperaturskydd. B betyder att byggnadsdelen består av brännbart material i en omfattning som inte är försumbar från brandteknisk synpunkt. Klass F innebär att byggnadsdelen har flam- och rökavskiljande funktion, men inte uppfyller krav på maximal temperaturökning på den icke brandutsatta sidan.1 en byggnadsdel utförd i klass F får ingå såväl obrännbarasom brännbara material. En typisk F-konstruktion är ett avskiljande korridorparti med trådglas. 1 kommande byggregler sker en anpassning till ny klassificering och benämning vad gäller brandskyddsegenskaper hos byggnadsdelar. Skillnaden mellan A-B försvinner. Beteckningarna A, B, F och AE ersätts med R (bärighet), E (integritet) och 1 (isolering). R, RE, E, El och REI åtföljs av ett tidskrav 15, 30, 45, 60, 90,120, 180, 240 eller 360 minuter. Beteckningen kan kombineras med W (när isoleringen är fastställd på basis av strålningsnivå), M (när särskild hänsyn till mekanisk påverkan måste tas) och S (för byggnadsdelar med särskilda krav på röktäthet) Brandtekniska byggnadsklasser De tids- och materialmässiga krav som kan ställas på de brandcellsskiljande byggnadsdelarna framgår i detalj av byggreglerna. Vägledande vid klassindelningen är våningsantal byggnadsarea och verksamheten i byggnaden. $

13 Det finns tre olikaklasser: Br 1, Br 2 och Br 3. De högsta kraven ställs för en byggnad i klase Br 1. Brandtekniska byggnadsklasser. En byggnad skall uppfylla de krav som i byggreglerna ställs på respektive byggnadsklass. För vissa lokaler och utrymmen ställs dessutom särskilda brandskyddskravutöver de generella kraven. Byggnader med tre eller flera våningsplan utförs normalt klass Br 1. Detta gäller även vissa byggnader med två våningsplan där flera personer med mindre god lokalkännedom sover eller vistas, t ex hotell och skolor. Byggnader med två våningsplan som har en byggnadsarea som är större än 200 m2, och som inte delas upp i enheter av högst denna storlek genom brandväggar utförs normalt i klass Br 2. Envåningsbyggnader är normalt utförda i klass Br 3. 1 tabell 2:2 redovisas exempel på olika verksamheter och våningsantal med rekommendationer för utförande i viss brandteknisk byggnadsklass. 2.3 Brandcellsskiljande byggnadsdelars brandtekniska klass.;v o a i L Byggnader i klass Br 1. `:p D D RNU6AEEBYGGNAV Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en 'r7 D l QIIi 7 byggnad i klass Br 1 skall, såvida inte annat särskilt anges, utföras i lägst den brandtekniska klass som framgår av tabell 2:1. Brandteknisk klass enligt RNPBDIG 6YG6,Npti kolumn 1 får utan särskild utredning tillämpas för bostads - och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsga-. rage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller. Klassen får även tillämpas vid högre o D Q 4AN '6Yq&NgD brandbelastning än 200 MJ/m2, om byggnaden skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning eller om förutsättningar finns för att en brand är helt bekämpad genom räddningstjänstens insats senast 60 minuter efter brandutbrottet. Byggnadsdel Brandbelastning(MJ/m2) < 200 > 200 < 400 > 400 Brandcellsskiljande byggnadsdel i allmänhet B60 B 120 B240 (E160) (E1120) (E1240) Tabell 2:1. Brandteknisk klass i avskiljande hänseende för en byggnad i klass Br 1. Klasser inom parentes är beteckningar enligt nyklassificering. 9

14 Antal våningar Verksamhet i byggnaden Brandteknisk byggnadsklass >3 Oberoende av verksamhet Br 1 2 Skola >150 elever < 150 elever Br 1 Br2 Vårdlokal > 50 platser 50 platser Br 1 Br 2 Samlingslokal > 150 personer > 150 personer - hela lokalen i markplanet < 150 personer, BYA > 200 m2 < 150 personer, BYA < 200 m2 Br 1 Br 2 Br 2 B 3 Hotell > 50 gäster < 50 gäster, rum på vind < 50 gäster, BYA > 200 m2 < 50 gäster, BYA < 200 m2 Br 1 Br 2 Br 2 Br 3 Industri > 50 personer, eller verksamhet med särskild risk för brand < 50 personer, BYA > 200 m2 < 50 personer, BYA < 200 m2 Br 1 Br 2 Br 3 Bostäder > 2 Igh samt lghlrum på vind BYA > 200 m2 BYA < 200 m2 Br 2 Br 2 Br 3 Övriga BYA > 200 m2 BYA < 200 m2 Br 2 Br 3 1 Samlingslokal > 600 personer i markplanet > 150 personer under markplanet < 600 personer i markplanet < 150 personer under markplanet Br 2 Br 2 Br 3 Br 3 Skola eller vårdlokal Övriga, t ex småhus BYA >600 m2, eller vind BYA <600 m2, inte vind Br2* Br3* Br 3 Avser krav på bärverk Tabell 2:2. Exempel på brandteknisk byggnadsklass för olika typer av byggnader. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149 10

15 2.3.2 Byggnader i klass Br 2 och Br3 Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en byggnad i klass Br 2 eller Br 3 skall, såvida inte annat särskilt anges, utföras i lägst den brandtekniska klass som framgår av tabell 2:3. Byggnadsdel Brandteknisk klass Brandcellsskiljande byggnadsdeli allmänhet Lägenhetsskiljande byggnadsdel i bostadshus B30 (El30) B60 (E160) Tabell 2:3. Brandteknisk klass i avskiljande hänseende i en byggnad i klass Br 2 eller Br 3. Klasser inom parentes är beteckningar enligt ny klassificering. För ytterligare detaljer se gällande byggregler. 11

16 3. KRAV PÅ EN BRANDTÄTNING På en brandtätning eller brandfog kan många olika funktionskrav ställas upp. Det viktigaste är naturligtvis att man uppnår eftersträvad brandteknisk klass, men det finns även många andra krav som måste beaktas innan man slutligen väljer metod för/eller typ av brandtätning, t ex motståndsförmåga mot slag, tryck, stötar och kemikalier. Täthet mot vatten kan vara en annan viktig egenskap. 1 det fortsatta skall därför översikligt olika krav på brandtätningar behandlas. Skriften redovisar krav som kan anses vara normala för kontor, offentliga byggnader ed. Speciella anläggningar t ex industrier och kraftverk innebär att andra krav också kan vara aktuella.1 sådana fall måste de enskilda förutsättningarna och funktionskraven bestämmas innan brandtätningen detaljprojekteras. Exempel på olika brandtätningar lämnas i avsnitt 4.1 bilaga 1 finns en checklista som kan användas som en grundstomme vid val av brandtätning. medverka till att begränsa temperaturen på den från branden vända sida av konstruktionen hindra spridning av brandgaser, dvs tätheten skall upprätthållas. En kabel som passerar genom en vägg i brandteknisk klass S60 (E160) skall tätas med en tätning som uppfyller motsvarande krav. Grundkravet på en brandtätning är att den brandtekniska klassen skall innehållas. 3.1 Brandteknisk klass Av tidigare avsnitt framgår att man i de regler som styr byggandet anger att en tätning eller ett genombrott skall vara av minst samma klass som den genombrutna byggnadsdelen eller åtminstone inte innebära att brandmotståndet försämras. Sammanfattningsvis innebär det att genomföringen/tätningen eller fogen skall Genomfäringar får inte medföra att krävd brandteknisk avskillnad försvagas. 12

17 Statens Provningsanstalt gör provningar av brandtätningar som underlag för typgodkännande.) Godkännandelista Bl (Typgodkännanden- brandskydd) från Boverket [3] redovisas vilka tätningar som är provadeoch godkända i en viss brandteknisk klass. Att använda sådana lösningar och metoder innebär naturligtvis en säkerhet för att de ställda kraven uppfylls. Man måste emellertid vara uppmärksam på att även välja rätt tätning för rätt ändamål, samt att inte glömma de problem som kan uppstå vid monteringen. Med hänsyn till t ex ledartemperatur i en kabel kan även en typgodkänd lösning vara fel om den kommer till användning i fel konstruktion Typgodkända brandtätningar - provning Provning av brandtätningar och brandfogar sker i Sverige enligt metoder som rekommenderas dels inom Norden dels internationellt. En anpassning sker också fortlöpande till EG. "ISO 834 Brandprovning. Byggnadsdelar Bestämning av motståndsförmåga vid brand, användsför närvarande vid provning av brandtätningar.svensk standard är SIS Nordtestmetod NT FIRE 005. Vid provning sker enupphettning i brandrummet enligt en bestämd tid - temperaturkurva. Avskiljande byggnadsdelar skall under den tid som motsvarar dess brandtekniska klass uthärda brandprovning utan att byggnadsdelen släpper igenom eldslågor och rök yttemperaturen på den sidan som vänder från branden stegras mer än till 140 C (medeltemperaturstegring); på enstaka punkt 180. För brandcellsskiljande byggnadsdelar med genomföringar för kablar, rör od godtas att temperaturstegringen får uppgå till 280 C (medel) respektive 330 C (enstaka punkt). Temperaturen mäts här på kablars eller rörs mantelytor 20 mm från genomföringen på den icke brandutsatta sidan. ICKE SAVA: 4Du-r3A-rr q. ' - H865TA 1EM1' RATU h. n 290 (IEDEL). D n.. h 330 (15TA ca PoN c-r) ZD MM Provning av genomföring/tätning. 1 och med EG-anpassning kan vissa provningskriterier bli föremål för revidering. Det gäller bl a krav på högsta temperaturstegring på icke brandutsatt sida liksom provningstryck. Det kan då innebära att temperaturkravet blir 140 C, dvs det som gäller för själva byggnadsdelen. För dörrar och fönster diskuteras även att utöka provningen till att omfatta läckage av medelvarma gaser ( C). För att säkerställa en god funktion hos brandtätningen rekommenderas att endast använda produkter som är provade, och som uppfyller de provningskriterier som är aktuella. 13

18 1 en separat bilaga till denna skrift finns en förteckning över leverantörer/- tillverkare av olika brandtätningar/- brandfogar. 3.2 Täthet mot rök, gas och vatten Om den genombrutna byggnadsdelen. under normala driftsförhållanden kommer att utsättas för vatten och/eller vattentryck måste brandtätningen vara vattenresistent. Vid vattentryck tillkommer även kravet på en tät anslutning mot angränsande material. Eventuella lim, spackel ed måste dessutom vara av sådan kvalitet att de inte påverkas av fukt. En tätnings förmåga att tåla vattenspolning under brand kan provas med ett s k HOSE STREAM TEST. Syftet med provet är att dels kontrollera tätningens motståndsförmåga mot direkt vattentryck dels kontrollera om tätningen klarar de termiska förändringar som uppstår när vattenspolning sker under brandpåverkan. I Sverige används inte denna provningsmetod men väl i andra länder. Kravet är att vatten inte får tränga igenom tätningen p g a sprickor (termiska) eller annat sönderfall. Vid brand kan både giftiga och korrosiva gaser eller rök bildas. För att förhindra och/eller begränsa sekundärskador bör därför brandtätningen tåla den rök och de gaser som uppstår vid en brand i aktuella brandceller. Här måste naturligtvis hänsyn tas till om särskilda produkter eller material lagras och/eller hanteras i berörda lokaler. 1 vissa utrymmen kan det finnas krav på gastäthet av andra skäl än brand.1 sådana fall måste brandtätningen även vara gastät. Det kan ibland finnas skäl att fastställa eventuell tryckskillnad som uppstår eller finns under normal drift. Tryckskillnader mellan olika brandceller på ömse sidor om en genomföring kan innebära att rök och gas även pressas genom otätheter eller icke trycktäta material. Till detta skall även läggas de tryckförhållanden som kan uppstå vid en brand. De är dock svåraatt förutsäga eftersom man inte exakt kan beskriva ett brandförlopp i en brandcell. En övertändning eller explosion kan dessutom leda till stora plötsliga tryckförändringar, vars storlek inte alltid kan beskrivas. Som ett riktvärde kan man räkna med övertryck upp till 1000 Pa. Generellt bör man därför inte använda lösa tätningar. Sådana kan tryckas ur sina lägen vid en brand. Ett röreller installation med undertryck kan t ex vid en försvagning innebära att röret sugs ihop och hål blottläggs vid genomföringen. Sådana rörgenomföringar måste därför förstärkas. Vid brandprovningar av fogar och tätningar (se 3.1.1) är vid provningstillfället normalt trycket 10 Pa, enliga nuvarande provningsmetoder. Trycket kommer enligt nya regler för brandprovningar att ökas till minst 20 Pa. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:149 14

19 5V ET5 t LL dz HÅQDLb OlJ I1Jå U 167 1N5 LA))5 u MIT 150 5K'tnnbvM5-51DA Exempel på tät rörgenomföring i skyddsrum. Tätningsflänsen skall hårdlödas eller svetsas. Höjd minst 20 mm, tjocklek minst 3 mm. Rörelserna kan vara av flera olika slag, t ex: rörelser mellan olika byggnadsdelar rörelser mellan olika material Innan man slutligt fastställer metod för brandtätning bör en kravsammanställning göras. För genomföringar i skyddsrumsväggar ställs bl a krav på täthet och motstånd mot tryckvåg. I skyddsrum får därför endast tätningar som är godkända av Räddningsverket användas. Se [26]. 3.3 Förmå ga att ta upp rörelser, vibrationer od En brandtätning eller brandfog måste kunna följa med i de termiska rörelser som kan uppstå i tätningen respektive fogen. rörelser i rör, kanaler ed som går genom den brandcellsskiljande byggnadsdelen rörelser (vibrationer) pga installationer (motorer), tryckslag ed. Till detta skall läggas de tillkommande rörelser som kan uppstå i samband med en brand. Ett rör som går genom en tätning kan vid en brandgenom förhöjda temperaturer medföra rörelser som kan skada brandtätningen. Stålkonstruktioner som vid brand utvidgas kan medföra att felaktigt utförda brandfogar skadas i ett tidigt skede av branden. För vissa större genomföringar med kanaler, rör, kabelstegar od måste man ävenbeakta de påkänningar som kan uppstå om installationen rasar på den brandutsatta sidan. Se vidare i avsnitt

20 Vid projektering av tätningar eller fogar måste behovet av rörelseupptagningen fastställas eftersom det på marknaden finns såväl rörelseupptagande som hårda icke rörelseupptagande tätningar. På icke brandutsatt sida är genomföringen intakt. (Foto: Lycab AB) Genomföring som utsatts för brand. Se även följande foto. (Foto: Lycab AB) 3.4 Mkanisk motståndsförm åga Brandtätningar kan beroende på placering och miljö utsättas för olika typer av mekanisk påverkan. Dels kan tryckpåkänningar uppstå (se avsnitt 3.2) dels kan såväl oavsiktlig som avsiktlig direkt åverkan ske. En del av dessa påkänningar kan även i viss utsträckning betraktas som rörelser, t ex drag eller tryck i ett rör som går genom en genomföring. Om en kabelstege går obruten genom tätningen kan stegen vid brand påverkas (hänger ner) så att tätningen slits sönder. Det är därför viktigt när man väljer tätning att kontrollera om det finns begränsningar för om kabelstegar kan dras genom tätningen och/eller om det ställs krav på kompletterande infästning. Begränsningar och förutsättningar framgår av de handlingar som tillhör typgodkännandet. En detalj som ibland förbises vid genomgående kabelstegar är att kabelstegens profil också kan medföra viss rökspridning om ändavslutningar vid skarvar inte tätas. Behov av förstärkningar finns ofta vid genombrott med ventilationskanaler. Atgärderna är lite olika beroende på kanaldimensioner. Se vidare avsnitt 6.4. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:149 16

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Brandtätning av ventilationsgenomföring i väggar

Brandtätning av ventilationsgenomföring i väggar Brandtätning av ventilationsgenomföring i väggar 1. 1A. 2A. 3. 3A. BRANDTEKNISK KLASS EI30 - EI90 1. Genomföring i gipsvägg med genomgående isolering., tjocklek 2x30 mm 1A. Genomföring i gipsvägg med bruten

Läs mer

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 . Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 Sverige Göteborgsbranden 1998 Antal personer Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 2 Dödsfall vid brand

Läs mer

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag Brandtekniska projekteringsanvisningar Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå Preliminärt beslutsunderlag Datum 2012-04-10 Rev. datum Upprättad av Granskad av Godkänd av Niclas

Läs mer

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken. BRANDSKYDD I RADHUS Sommaren 2014 började Räddningstjänsten Syd att undersöka brandskyddet i radhus. Du får denna information eftersom du bor i ett radhus i en av våra medlemskommuner (Malmö, Burlöv, Lund,

Läs mer

Krav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand

Krav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand Krav enligt BBR08 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 2 Krav enligt BBR08 Brandteknisk klass Brandcell Brandbelastning Sprinkler Räddningstjänst, tid Brandteknisk klass Bestäms utifrån: Antal

Läs mer

ABC-Protect 60. Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd 2014-02. Monteringsanvisning

ABC-Protect 60. Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd 2014-02. Monteringsanvisning ABC-Protect 60 Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd 2014-02 Monteringsanvisning Användning/Utförande... sid 1 Innan montering... sid 2 Funktionskontroll... sid 3 Kanalmontage (ABC-Protect

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Protecta FR Akryl

MONTERINGSANVISNING Protecta FR Akryl MONTERINGSANVISNING Protecta FR Akryl 1 (5) 2009 7 21 Allmän produktbeskrivning Typisk detaljritning Protecta FR Akryl är framtagen för att förhindra spridning av brand, gas och rök genom öppningar och

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand B3-02 2004-06 Täta fogar med Isovers fogtätningsprodukter Fogtätningssystemet består av mineralullsprodukter som ger: god värmeisolering. god tätning mot

Läs mer

Brand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1

Brand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Krav enligt BBR08 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 2 1 Krav enligt BBR08 Brandteknisk

Läs mer

Översikt. Kabel, rör, ventilationsgenomföringar SKOTT HT, för torra lokaler SITAC, Godkännandebevis nr. 0085/99. SKOTT HM, för industrimiljö

Översikt. Kabel, rör, ventilationsgenomföringar SKOTT HT, för torra lokaler SITAC, Godkännandebevis nr. 0085/99. SKOTT HM, för industrimiljö BRANDTÄTNING Översikt Kabel, rör, ventilationsgenomföringar SKOTT HT, för torra lokaler SITAC, Godkännandebevis nr. 0085/99 SKOTT HM, för industrimiljö SITAC, Godkännandebevis nr. 3787/92 Temporär brandtätning

Läs mer

MONTERINGSANVISNING BEVEGOLINE BRANDFOG AKRYL

MONTERINGSANVISNING BEVEGOLINE BRANDFOG AKRYL B A N D S Ä K E T B A N D S Ä K E T B A N D S Ä K E T B A N D S Ä K E T MONTEINGSANVISNING BEVEGOLINE BANDFOG AKYL Allmän produktbeskrivning Brandfog Akryl är framtagen för att förhindra spridning av brand,

Läs mer

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull... EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Brandhämmande Akryl

MONTERINGSANVISNING Brandhämmande Akryl MONTERINGSANVISNING Brandhäande Akryl 1 (6) 2012 09 20 Generell produktbeskrivning Brandhäande Akryl är konstruerad för att förhindra spridning av brand, gas och rök genom öppningar och tekniska genomförningar

Läs mer

Innehåll. Översikt BRANDTÄTNING AV KABEL-, RÖR- OCH VENTILATIONSGENOMFÖRINGAR KABEL-, RÖR- OCH VENTILATIONSGENOMFÖRINGAR

Innehåll. Översikt BRANDTÄTNING AV KABEL-, RÖR- OCH VENTILATIONSGENOMFÖRINGAR KABEL-, RÖR- OCH VENTILATIONSGENOMFÖRINGAR EDITION 2015/2016 Översikt KABEL-, RÖR- OCH VENTILATIONSGENOMFÖRINGAR SKOTT HT För torra lokaler KIWA, Typgodkännande nr 1274 SKOTT HM För industrimiljö KIWA, Typgodkännande nr 1276 TEMPORÄR BRANDTÄTNING

Läs mer

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: BYTE AV EI-GLAS MOT E-GLAS Syfte: Indata: Resultat: Att möjliggöra byte av EI-klassat glas mot E-glas i brandcellsgräns mot utrymningsväg. Presentera beräkningsmetodik

Läs mer

FR AKRYL. Polyseam Ltd Ver. 5.1 MONTAGEANVISNING

FR AKRYL.  Polyseam Ltd Ver. 5.1 MONTAGEANVISNING MONTAGEANVISNING INDEX FÖR DETALJRITNINGAR Linjära fogar i bjälklag sidan 2 Linjära fogar I väggar sidan 2 Kablar I bjälklag sidan 23 I bjälklag sidan 34 I bjälklag sidan 56 Alupexrör I bjälklag sidan

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD Viktig information till dig som funderar på att köpa och installera en eldstad. WWW.KIL.SE/ELDSTAD INSTALLATION AV ELDSTAD Boverkets byggregler kapitel 5 handlar om brandskydd.

Läs mer

IMKANAL 2014. Johan Schön. Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund

IMKANAL 2014. Johan Schön. Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund IMKANAL 14 Johan Schön Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund 1 Branschstandard 2 Branschstandard Rättsregler som SKALL följas LAG FÖRORDNING FÖRESKRIFT Myndighetsråd som BÖR följas Branschens rekommendation

Läs mer

PROTEGA BRANDTÄTNING

PROTEGA BRANDTÄTNING PROTEGA BRANDTÄTNING EDITION AHLSELL Översikt KABEL, RÖR, VENTILATIONSGENOMFÖRINGAR SKOTT HM För torra lokaler och industrimiljö KIWA, Typgodkännande nr. 1276 TEMPORÄR BRANDTÄTNING FIRE BAG, expanderande

Läs mer

Brandgasspjäll EKO-SRB/SRBD

Brandgasspjäll EKO-SRB/SRBD EKO-SRB EKO-SRBD Brandgasspjäll EKO-SRB/SRBD Beskrivning Brandgasspjäll EKO-SRB/SRBD är ett typgodkänt spjäll i klass E 60 avsett att förhindra brandgasspridning i ventilationskanalens genombrott av brandklassad

Läs mer

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD Teknik brandskydd Allmänt... 70 Projektering... 73 Dimensionering... 76 Redovisning... 77 Appendix 1 - Skyddsavstånd - Utrymmande personer (3kW/m 2 )... 78 Appendix 2 - Skyddsavstånd

Läs mer

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 1 (6) KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 0. INLEDNING I kv Radiomasten i Luleå planeras ett större radhusområde. I detta dokument redovisas översiktligt förutsättningar

Läs mer

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren VÄLKOMNA! Tomas Fagergren 1 Historik 2 Installationsbrandskydd - 2008 3 Ventilation och brandgaskontroll - 2012 4 Temadag - ventilationsbrandskydd 5 5 BBR 19 5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande

Läs mer

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 1/9 LEXUS Kv. Hjulet / Olaus Petri 3:84 BETTORP, ÖREBRO BRANDSKYDDSDOKUMENTATION 2009-08-06 Rev 2010-11-29 W2009-215 LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 2/9 Innehållsförteckning

Läs mer

BRANDSPJÄLL UTFÖRANDE. www.abcvent.se PRODUKTER BRAND

BRANDSPJÄLL UTFÖRANDE. www.abcvent.se PRODUKTER BRAND För att förhindra att brand och rök sprids i ventilationssystemet i en byggnad används brand/brandgasspjäll för att spärra av individuella brandceller om brand skulle bryta ut. Brandspjällets blad är öppna

Läs mer

Backströmningsskydd EKO-BSV

Backströmningsskydd EKO-BSV Backströmningsskydd EKO-BSV Monterings-, drift- och underhållsanvisning 2014-10 Monterings-, drift och underhållsanvisning EKO-BSV Innehåll Produkthantering...3 Allmänt montering...4 Monteringsanvisning...5

Läs mer

Brandskyddssystem. KBK-K Brandskyddskuddar från sidan 515. FBA-BK Flexibla brandskyddsblock från sidan 518

Brandskyddssystem. KBK-K Brandskyddskuddar från sidan 515. FBA-BK Flexibla brandskyddsblock från sidan 518 Överallt där många människor träffas uppstår kravet på de viktigaste byggnadsfunktionerna, även vid brandrisk. Här gäller det att skydda utrymningsvägarna och att se till att strömförsörjningen fungerar

Läs mer

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD BASICTM Ett patenterat backströmningsskydd som effektivt förhindrar brandgasspridning via ventilationen. En kostnadseffektiv lösning för exempelvis hotell, lägenheter och äldreboende. ENKEL MONTERING MINIMALT

Läs mer

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt Bilaga 1: Analytisk dimensionering av tillfredsställande brandskydd Denna bilaga redovisar den analytiska dimensioneringen som gjorts för att verifiera tillfredsställande brandskydd i Ör förskola. Verifieringen

Läs mer

MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03

MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, plant och torrt samt fritt från sprickor.

Läs mer

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21. Carl Johan Herbst Brandingenjör LTH/Civilingenjör riskhantering ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Tel: 010-505 38 89 carljohan.herbst@afconsult.com Internkontroll: Tobias Karlsson Brandingenjör LTU Brandskyddsbeskrivning

Läs mer

Montageanvisningar Drift- och Underhåll

Montageanvisningar Drift- och Underhåll O N T E R I N G S A N V I S N I N G ontageanvisningar Drift- och Underhåll O N T E R I N G S A N V I S N I N G Byggnadsdel (vägg eller bjälklag) i brandteknisk klass EI 30 - EI 120 Ritn.nr. 31654-A, dat.

Läs mer

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG KORTFATTADE BRANDTEKNISKA PROJEKTERINGSANVISNINGAR Antal sidor: 7 Projektnr: 845 24 02 Författare:

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

BILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt

Läs mer

Detaljritning. Allmän produktbeskrivning. Brandklassning - Tabell

Detaljritning. Allmän produktbeskrivning. Brandklassning - Tabell Allmän produktbeskrivning Detaljritning Casco FireBoard är utformad för att behålla brandmotstånden i brandklassade väggar och plan när dessa bryts av en eller flera tekniska genomföringar. Brandskivans

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

Brandskydd i bostäder

Brandskydd i bostäder Brandskydd i bostäder Vad kan gå fel? Vad ska vi uppmärksamma? 2014-05-22 Daniel Olsson & Sofie Bergström Luleå räddningstjänst Innehåll Brand i bostäder Lagstiftning Byggprocessen Brandskyddsdokumentation

Läs mer

Brandskyddsbeskrivning. Gruppbostad Kv. Folkskolan 1, Nässjö kommun

Brandskyddsbeskrivning. Gruppbostad Kv. Folkskolan 1, Nässjö kommun BRANDSKYDDSDOKUMENTATION sid 1 HANDLÄGGARE DIREKTTELEFON 0380-51 8192 MOBIL 070-8828499 E-postadress lars.rosander@nassjo.se Brandskyddsbeskrivning Kv. Kompletterad 2014-10-20 Upprättat av: Beställare:

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede H:\LULEÅ\NOTVIKEN\VÄNDSKIVAN\VÄNDSKIVAN 5 2014\BD2\bdf2.docx Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2014-02-14 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering Box 918 971 27 Luleå Besök:

Läs mer

Checklista för kontrollrond

Checklista för kontrollrond Checklista för kontrollrond Dessa listor är allmänt framtagna Komplettera dessa listor med flera kontrollpunkter och överlämna till handläggaren för uppdatering Notera vilka av uppgifterna som ej är relevanta

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Öppen eld. När skall det vara klart? Vad behöver göras? Behövs hjälp? Vem ansvarar för att det blir gjort?

Öppen eld. När skall det vara klart? Vad behöver göras? Behövs hjälp? Vem ansvarar för att det blir gjort? CHECKLISTA BRAND ORGANISATION (BBR 5:12, BFS 1995:17, 1993:57) BBR, AFS, SÄIF, SBF - REKOMMENDATIONER Finns brandskyddsdokumentation? Finns drift- och underhållsinstruktioner anpassade till den egna verksamheten?

Läs mer

Konstruktionslösningar - Brand

Konstruktionslösningar - Brand I detta avsnitt redovisas olika lösningar från 30 minuters brandmotstånd i bärande och avskiljande klass upp till 120 minuter. Även Isovers typgodkända fogtätningssystem finns med. Brandklassade konstruktioner

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Kvalitetsmärke för isoleringsprodukter av

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om utförande, utrustning och användning av skyddsrum; Utkom frän

Läs mer

STÅLBYGGNADSDAGARNA 11-13 NOVEMBER 2015 GÖTEBORG HANS JOHANSSON

STÅLBYGGNADSDAGARNA 11-13 NOVEMBER 2015 GÖTEBORG HANS JOHANSSON STÅLBYGGNADSDAGARNA 11-13 NOVEMBER 2015 GÖTEBORG HANS JOHANSSON Bild: Jörgen Thor Olika typer av provningsmetoder NT Fire Jet-Fire När behövs det brandskyddas i en byggnad? Utrymmen i byggnader ska utifrån

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

Brandkonsulterna AB. Brandskyddsbeskrivning. Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04

Brandkonsulterna AB. Brandskyddsbeskrivning. Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04 Brandkonsulterna AB Brandskyddsbeskrivning Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04 Tel 08 51 51 25 50 Fax 08 51 51 25 50 info@brandkonsulterna.se Org.

Läs mer

Monteringsanvisning FireAcrylic 1 (6)

Monteringsanvisning FireAcrylic 1 (6) Monteringsanvisning FireAcrylic 1 (6) 2012 6 22 Allmän produktbeskrivning Casco FireAcrylic är konstruerat för att förhindra spridning av brand, gas och rök genom öppningar och tekniska genomföringar i

Läs mer

MONTERINGSANVISNING DLW WALLFLEX PUR

MONTERINGSANVISNING DLW WALLFLEX PUR 1 FÖRUTSÄTTNINGAR MONTERINGSANVISNING DLW WALLFLEX PUR 1.1 Underlaget skall vara rent, plant och torrt samt fritt från sprickor. Vidhäftningsförsämrande fläckar av färg, olja e d tas bort. 1.2 Underlag

Läs mer

IGNIS CR60. Cirkulära brand-/brandgasspjäll, brandklass EI60

IGNIS CR60. Cirkulära brand-/brandgasspjäll, brandklass EI60 Cirkulära brand-/brandgasspjäll, brandklass EI60 Snabbfakta är ett brand-/brandgasspjäll, brandklass EI60, med cirkulär anslutning. Används för att förhindra spridning av brand och brandgas via ventilationssystemet.

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i ventilationskanal Kolgrillen i Västerås 2012-02-25,

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i ventilationskanal Kolgrillen i Västerås 2012-02-25, MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Datum 2012-03-01 Handläggare TT Dnr 2012/246-MBR-197

Läs mer

Temadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1

Temadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1 Temadag - ventilationsbrandskydd 1 1 Funktionskravet förutsätter att skydd mot spridning av brandgaser mellan brandceller via ventilationssystem blir tillfredsställande, vilket innebär ett mål att människor

Läs mer

Nybyggnad. Bygglovshandling 2014-08-22. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm

Nybyggnad. Bygglovshandling 2014-08-22. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm Barents Center Nybyggnad Övergripande brandskyddsbeskrivning Bygglovshandling Magnus Lindström Brandingenjör Handläggare Kjell Fallqvist Brandingenjör Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist

Läs mer

Statens räddningsverks föreskrifter om utförande och utrustning av skyddsrum;

Statens räddningsverks föreskrifter om utförande och utrustning av skyddsrum; Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om utförande och utrustning av skyddsrum; beslutade den 27 mars

Läs mer

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB Sida 1 (8) Åtgärdsförslag Uppdragsnamn Betan Mikael Otterström Betgatan 53 754 49 Uppsala Uppdragsgivare Mikael Otterström Betgatan 53 Vår handläggare Anders Paulsson Datum 2014-12-12 Rev 2015-02-01 (avsnitt

Läs mer

06.04 1 (7) 2015-04-21. Saknr. 9100. Inköpsenheten. Datum 04.00. Diarienr (åberopas) Naida Culum. Besöksadress Polhemsgatan 303 Stockholm

06.04 1 (7) 2015-04-21. Saknr. 9100. Inköpsenheten. Datum 04.00. Diarienr (åberopas) Naida Culum. Besöksadress Polhemsgatan 303 Stockholm 1 (7) Datum 2015-04-21 04.00 Diarienr (åberopas) A130.360/ /2015 Saknr. 9100 Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Inköpsenheten Upphandlingssektionenn Ansvarig entreprenadupphandlare: Naida Culum Isolerglas

Läs mer

Byggvägledning. Englund-Gruppen i Göteborg AB Kryptongatan 20 431 53 Mölndal Tel 031-670 170 Fax 031-871 678

Byggvägledning. Englund-Gruppen i Göteborg AB Kryptongatan 20 431 53 Mölndal Tel 031-670 170 Fax 031-871 678 Byggvägledning Englund-Gruppen i Göteborg AB Kryptongatan 20 431 53 Mölndal Tel 031-670 170 Fax 031-871 678 Englund-Gruppen i Stockholm AB f.d. Golvterminalen Årsta Skolgränd 14 117 43 Stockholm Tel 08-556

Läs mer

Brandtekniskt utlåtande vid ombyggnation av storkök

Brandtekniskt utlåtande vid ombyggnation av storkök P&B Brandtekniskt utlåtande Brandtekniskt utlåtande vid ombyggnation av storkök Objekt: Borgvalla Vårdboende, Storkök Kv Borgvalla 1 Handlingsnr: 13.2 Brandskyddsbeskrivning Projektnr: 93559 Projektet

Läs mer

Herrhagen 1:1, Karlstad BRANDSKYDDSBESKRIVNING 2007-05-09. Nybyggnad av båtskjul. www.brandskyddslaget.se

Herrhagen 1:1, Karlstad BRANDSKYDDSBESKRIVNING 2007-05-09. Nybyggnad av båtskjul. www.brandskyddslaget.se Herrhagen 1:1, Karlstad Nybyggnad av båtskjul BRANDSKYDDSBESKRIVNING 2007-05-09 www.brandskyddslaget.se Stockholm Box 9196 102 73 Stockholm Tel: 08 588 188 00 Fax: 08 442 42 62 Karlstad Box 187 651 05

Läs mer

MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD

MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD Glasfasad Skjutdörr S70 Santex System AB, Montörgatan 9, 301 80 Halmstad, Sverige Tel. +46 35 17 23 00 Fax +46 35 12 50 23 e-mail: info@santex.se - 1 - INNEHÅLL Avsnitt

Läs mer

Monteringsanvisning för rörgenomföring med obruten isolering genom brandcellsskiljande byggnadsdel i brandklasser från EI15 - EI120.

Monteringsanvisning för rörgenomföring med obruten isolering genom brandcellsskiljande byggnadsdel i brandklasser från EI15 - EI120. 2004-03 Sid 1 (6) Monteringsanvisning för rörgenomföring med obruten isolering genom brandcellsskiljande byggnadsdel i brandklasser från EI15 - EI120. För att kunna montera genomföringar krävs det ett

Läs mer

SAFEBLOCK E Monteringsvägledning för Ø150 / Ø180 / Ø200 T450-N1-D-3-G(0)

SAFEBLOCK E Monteringsvägledning för Ø150 / Ø180 / Ø200 T450-N1-D-3-G(0) SAFEBLOCK E Monteringsvägledning för Ø150 / Ø180 / Ø200 T450-N1-D-3-G(0) Tack för att Ni valde Safeblock E Denna monteringsinstruktion är sk "tillhörande handling" för besiktningsmannen och skall finnas

Läs mer

Brandsäkerhet i flerbostadshus

Brandsäkerhet i flerbostadshus Brandsäkerhet i flerbostadshus Lite om regler Vid ny- och ombyggnation är det plan och bygglagen och lagen om tekniska egenskaper som reglerar hur brandskyddet skall vara utformat. När byggnaden tas i

Läs mer

NSP Brasvärme -funktion och design

NSP Brasvärme -funktion och design Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n

Läs mer

Brandgasspjäll EKO-JB

Brandgasspjäll EKO-JB Brandgasspjäll EKO-JB Beskrivning Brandgasspjäll EKO-JB är ett typgodkänt spjäll i klass E 60 avsett att förhindra brandgasspridning i ventilationskanalens genombrott av brandklassad vägg/bjälklag. Spjället

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Brandgasspjäll ETPR-E-1. Monterings-, drift- och underhållsanvisning 07/2013

Brandgasspjäll ETPR-E-1. Monterings-, drift- och underhållsanvisning 07/2013 Monterings-, drift- och underhållsanvisning 07/2013 Innehåll Drift och underhåll...3 Montering...4 Speciala instruktioner som behövs vid genombrott av byggnadsdel i brandteknisk klass EI - isolering...6

Läs mer

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect 2012-02/Ersätter ISOVER FireProtect 2006-01 Vad sker vid en brand? Med brand menas eld som man förlorat kontrollen över. Vid

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare:

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: BFS 2008:xx BBR 1x 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Metoder för verifiering av gemensamma europeiska brandklasser finns i klassifikationsstandarderna

Läs mer

NOVIPro Brandfog. Monteringsanvisning för brandfogning med NOVIPro Brandfog ART NR INNEHÅLL

NOVIPro Brandfog. Monteringsanvisning för brandfogning med NOVIPro Brandfog ART NR INNEHÅLL Monteringsanvisning för brandfogning med NOVIPro Brandfog ART NR INNEHÅLL 0 ml För typgodkända brandfogningar upp till brandklass EI 0 Fogdjup NOVIPro Brandfog, minimum 0 mm. Fogbredd NOVIPro Brandfog,

Läs mer

Brand/brandgasspjäll EKO-SRB1

Brand/brandgasspjäll EKO-SRB1 Brand/brandgasspjäll EKO-SRB1 Monterings-, drift- och underhållsanvisning 2014-04 Monterings-, drift och underhållsanvisning EKO-SRB1 Innehåll Produkthantering...3 Allmänt montering...4 Monteringstillbehör...5

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

Boverkets byggregler en hjälp eller en begränsning

Boverkets byggregler en hjälp eller en begränsning ATEX och Brand 2014 P-O Nilsson, Inspecta Boverkets byggregler en hjälp eller en begränsning 1 ATEX och Brand 2014 - Boverkets byggregler Boverkets byggregler Byggprocessen ATEX och Brand 2014 - Boverkets

Läs mer

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? wanda.rydholm@boverket.se Boverket var och vad? Placerad i Karlskrona och Stockholm. ~240 anställda; exempelvis civilingenjörer, arkitekter, jurister

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer

Läs mer

Brand-/brandgasspjäll EKO-JBG

Brand-/brandgasspjäll EKO-JBG Brand-/brandgasspjäll - Beskrivning Brand-/brandgasspjäll - är ett typgodkänt spjäll avsett för brandsektionering eller som skydd mot spridning av brand och brandgas i ventilationsanläggningar. Spjället

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

BIS Pacifyre MK II Brandmanschett

BIS Pacifyre MK II Brandmanschett BIS Pacifyre MK II Brandmanschett walraven.com BIS Pacifyre MK II Lätt och enkel installation enligt typgodkännande Enkel och innovativ Holländska byggpris juryn Brett användningsområde I enlighet med

Läs mer

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Samhällsbyggnadsförvaltningen UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Jan-Erik Andersson Jan-Erik Andersson INTEGRA Engineering AB INTEGRA

Läs mer

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara.

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Utrymningsväg Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Det ej finns lösa belamrande föremål som blockerar utrymningsvägen t ex möbler, skåp eller annan utrustning.

Läs mer

Gyptone BIG system Monteringsanvisning

Gyptone BIG system Monteringsanvisning Monteringsanvisning Design och teknik Produktbeskrivning/användning Gyptone BIG är ett akustikundertak av gips som har stora designmässiga fördelar eftersom det inte förekommer några synliga skarvar. Gyptone

Läs mer

25) Detektering. I samarbete med: 1

25) Detektering. I samarbete med: 1 25) Detektering Detektering måste ske snabbt, viktigt med rätt antal detektorer och placering av dessa. Ju längre tid för aktivering desto större risk för brandgasspridning. Underhåll viktigt 1 25) Detektering

Läs mer

52 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM FÖR FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM

52 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM FÖR FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM Kod Text Mängd Enh 5 VA-, VVS-,KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM 52 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM FÖR FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM 52.B Tappvattensystem Tappvattensystemet ska utföras med rör, rördelar, tillbehör och

Läs mer

TBT FIRESTOP 50 MONTERINGSANVISNING

TBT FIRESTOP 50 MONTERINGSANVISNING INSTALLATION 1. Vid brandtätning av håldäckselement utförs brandtätningen i underkant av planet om det är risk för brandspridning via kanalerna. Då stoppas först stenull in i kanalerna med djup lika stort

Läs mer

Brandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv

Brandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv DALOC INGEMAR OLOFSSON Brandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv 2012-09-27 2004-04-26 ÖVERGÅNG TILL CE-MÄRKNING Branddörrar Dörrar väntar (fortfarande) på övergången till Europasystemet

Läs mer

Fogar mellan träfönster och yttervägg

Fogar mellan träfönster och yttervägg SFR MONTAGEANVISNING NR 3 Juni 1993 Senast rev. feb. 2008 SVENSKA FOGBRANSCHENS RIKSFÖRBUND Fogar mellan träfönster och yttervägg 1. Allmänt Fogen mellan träfönster och vägg måste utformas på ett riktigt

Läs mer

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext. Montage av fast karm Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:

Läs mer

Monteringsanvisning Drift & Underhåll

Monteringsanvisning Drift & Underhåll Brand-/Brandgasspjäll BSKC60 M Drift & Underhåll www.sp.se BORÅS Tel 033-23 67 80 STOCKHOLM Tel 08-54 55 12 70 1 M Brand-/Brandgasspjäll BSKC60 Byggnadsdel (vägg eller bjälklag) i brandteknisk klass EI60.

Läs mer