ÅRSREDOVISNING 2012 Högskolan Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2012 Högskolan Dalarna"

Transkript

1 DUC 2013/17/20 ÅRSREDOVISNING 2012 Högskolan Dalarna Fastställd av högskolestyrelsen

2 ORGANISATIONSPLAN 2 Årsredovisning 2012

3 INNEHÅLL Rektors förord 6 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 Forskning och utbildning på forskarnivå 27 Samverkan och samproduktion 36 Personal och kompetens- försörjning 40 Bibliotek 43 Verksamhetsstyrning och kvalitets- utveckling 45 Nämnder och råd 48 Ekonomi 51 Väsentliga uppgifter 76 Styrelse och ledning 77 Högskolan Dalarna 3

4 Resultatredovisning I följande kapitel redovisas verksamhetens resultat under 2012 jämfört med regeringens uppdrag och riktlinjer fastställda av högskolestyrelsen. De återrapporteringskrav, som ställs på högskolan i resultatredovisningen, hänförs främst till regleringsbrevet och regeringsbeslut m.m. samt till följande förordningar: Förordning (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). o FÅB 3 kap reglerar myndigheternas årliga resultatredovisning. Högskolelagen Högskoleförordning (SFS 1993:100). Återrapporteringen ska bl.a. fylla följande krav: Högskolan ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till mål samt redogöra för väsentliga externa och interna förhållanden, som har påverkat resultaten. Informationen ska omfatta de tre senaste räkenskapsåren. Högskolan ska även lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. Där så bedöms vara relevant redovisas och kommenteras måluppfyllelse och kvalitet. o Se FÅB 3 kap 1 allmänna råd Redovisningen avslutas med rapportering om resursernas användning inklusive ekonomisk översikt. 4 Årsredovisning 2012

5 TABELLER OCH DIAGRAM Tabell 1: Antal förstagångsregistrerade studenter på internationella utbildnings-program höstterminen 2011 respektive Tabell 2: Utresande studenter i utbytesprogram Tabell 3: Inresande studenter i utbytesprogram Tabell 4: Antal helårsstudenter Tabell 5: Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde Tabell 6. Antal helårsstudenter fördelade på utbildningsprogram och 12 fristående kurser 12 Tabell 7: Antal avlagda examina Tabell 8: Genomsnittlig nettostudietid (år) för licentiat- respektive doktorsexamen fördelat på vetenskapsområde 28 Tabell 9: Publikationer Tabell 10: Antal i forskarutbildning fördelat på vetenskapsområde, kön och år Tabell 11: Antal anställda (kategori, ålder, kön) 40 Tabell 12: Antal anställda (personår, kategori) Tabell 13: Antal anställda (personår) lärare respektive teknisk och adminstrativ 41 personal Tabell 14: Sjukfrånvaron i förhållande till personår under Tabell 15: Volym samt kostnad för prestationer 52 Tabell 16: Resultaträkning , tkr 53 Tabell 17: Fördelning av bidragsintäkter , tkr 54 Tabell 18: Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras , tkr 57 Tabell 19: Intäkter och kostnader per verksamhetsgren , tkr 60 Tabell 20: Kapitalförändring på område , tkr 61 Diagram 1: Antal helårsstudenter, campus respektive nätbaserad utbildning, Diagram 2. Totala intäkter forskning (mnkr) 29 Diagram 3. Totala intäkter forskningsprofiler 2012 (mnkr) 30 Diagram 4: Verksamhetens intäkter 2012, tkr samt procentuell andel 54 Diagram 5: Bidragsfinansiärer 2012, tkr 55 Diagram 6: Högskolan Dalarnas verksamheter 2012, totala intäkter tkr 56 Diagram 7: Verksamhetens kostnader 2012; tkr, (2011: tkr) 58 Diagram 8: Kostnadsutveckling per kostnadsslag, , procentuell andel 59 Högskolan Dalarna 5

6 REKTORS FÖRORD År 2012 passerade Högskolan Dalarna en milstolpe i sin utveckling. Efter många års planering och hårt arbete av många medarbetare erhöll Högskolan sitt första tillstånd att utfärda examen på forskarnivå, i området Mikrodataanalys. Med stor glädje och stolthet har vi antagit vår första egna doktorand. Detta tillstånd innebär att vi tagit ett stort steg mot ett profilerat lärosäte med fullständiga akademiska rättigheter. Våra möjligheter att rekrytera akademisk personal och att etablera långsiktiga internationella samarbeten ökar betydligt. Efter beskedet sökte vi och blev välkomnade som medlem i International Association of Universities. Under året har Högskolan Dalarna framgångsrikt arbetat med en stor verksamhetsförändring som föranletts av ett minskat utbildningsuppdrag från staten. Vår totala omslutning ligger på 579 mnkr vilket innebär en minskning med knappt 3 %. Men inom verksamhetsgrenarna är förändringarna mer dramatiska och har tyvärr inneburit att medarbetare behövt lämna oss. Neddragningen för det anslagsfinansierade utbildningsuppdraget för 2012 var 7 %. Den sammanlagda minskningen i relation till 2011 års volym beräknas bli 17 % till Under 2012 har vi därför lagt ner ett stort arbete på att se över och prioritera utbildningsutbudet, göra så kloka neddragningar som möjligt och samtidigt frigöra resurser och kapacitet för ökad andel uppdrag och forskning. Under året har individer (6 201 helårsstudenter) studerat vid Högskolan Dalarna. Forskningen om har omslutit 102 mnkr och har en fortsatt hög andel externfinansiering. Myndighetskapitalet uppgår vid årsskiftet till drygt 161 mnkr och vi planerar att använda detta för utvecklingsinvesteringar samt för kostnader i samband med omställningsprocessen. Det strategiska utvecklingsarbetet har fortsatt under året. Utöver rätt till egen forskarutbildning fattade styrelsen beslut om en utbildningsstrategi för åren som konkretiserar visionens utvecklingstankar. Det lärosätesövergripande pedagogiska utvecklingsprojektet Nästa generations lärande är igång med full kraft med en forskarskola i samarbete med Örebro Universitet och ett flertal utvecklingsprojekt. Vi har också genomgått en mycket grundlig europeisk benchmarking-granskning av våra vårdutbildningar med särskilt fokus på e-lärande. Det är ett steg i våra ambitioner att certifiera och kvalitetssäkra Högskolans satsning på banbrytande pedagogik i sammanvävda nät- och campusmiljöer. Även utvecklingen av utbildningsutbudet har fortsatt. Högskolan erhöll examenstillstånd för socionomexamen och hade den första antagningen till socionomprogrammet under hösten. En ansökan om examenstillstånd för utbildning på masternivå inom energiteknik har också lämnats in. Kvalitetsfrågor har varit i fokus under 2012, inte minst föranlett av införandet av det nya nationella utvärderingssystemet och dess utfall. Det är uppenbart att vi måste bli tydligare och mer stringenta i bedömningarna av våra studenters examensarbeten inom flera områden, men också se över våra utbildningar så att studenterna får bättre förutsättningar för att göra examensarbeten med hög kvalitet. Vi har satt in kraftfulla åtgärder för att åstadkomma detta har varit ett intensivt år. Jag är stolt över att få leda en för vårt samhälle så viktig verksamhet där så många studenter gör så viktiga framsteg och där medarbetarna har mod och kompetens att ta sig an svåra utmaningar, och samtidigt hitta konstruktiva lösningar för att uthålligt och med framtidstro kunna fullgöra vårt uppdrag. Marita Hilliges Rektor 6 Årsredovisning 2012

7 Högskolan Dalarna i siffror Organisationen 774 anställda omfattande anställda omfattande 638 personår personår 42 professorer 40 professorer dessutom 24 docenter dessutom 19 docenter 50 % forskarutbildade lärare: inkl. post doc, forskarass o forskningsledare (avser antal individer) 90 forskarstuderande (samt 5 industridoktorander och 2 kommundoktorander) 579 mnkr i omslutning varav 102 mnkr (18 %) inom forskningsverksamhet 47 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (48 mnkr) 50 % forskarutbildade lärare: inkl. post doc, forskarass o forskningsledare (avser antal individer ) 95 forskarstuderande (varav 4 industridoktorander och 3 kommundoktorander) 595 mnkr i omslutning varav 101 mnkr (17 %) inom forskningsverksamhet 48 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (49 mnkr) Utbildningsutbud 59 utbildningsprogram varav utbildningsprogram varav 18 på avancerad nivå på avancerad nivå kurser kurser Studentstatistik studenter studenter studenter inom nätbaserad utbildning studenter inom nätbaserad utbildning internationella studenter internationella studenter Källa: SCB/HSV, siffrorna avser läsår (Källa: SCB, siffrorna avser läsår) helårsstudenter helårsstudenter helårsprestationer (prestationsgrad 76,1 %) helårsprestationer (prestationsgrad 77,3 %) examina examina Högskolan Dalarna 7

8 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ U nder 2012 har anpassningen till ett betydligt lägre takbelopp för grundutbildningen inneburit väsentliga ändringar i volymen och utbudet av utbildningar inom Högskolan. Högskolan har varit framgångsrik i att finna andra finansieringskällor än utbildningsanslag, främst genom en betydande ökning av uppdrag inom utbildning. Grundutbildningen utvecklas i linje med Högskolans vision och övergripande mål. En mångårig strävan att vinna examenstillstånd på forskarnivå har krönts med framgång och lett till kompetensuppbyggnad och ökad forskningsförankring av undervisningen. Den för Sverige unika satsningen på utveckling och forskning i Nästa generations lärande har skapat förnyade undervisningsformer inom såväl campusbaserad som nätbaserad utbildning. Samproduktion av utbildning och forskning, särskilt med vår egen region men även med resten av landet, skapar relevanta och uppdaterade utbildningsprogram. Nästa generations lärande - NGL Högskolans satsning på Nästa generations lärande (NGL) har varit igång i full skala under hela Under andra halvan av 2011 inleddes de flesta lärardrivna utvecklingsprojekten och forskarskolan Teknikburna kunskapsprocessers (TKP) två verksamheter som fortsatt i full skala under Under året har 28 projekt varit aktiva och de har direkt involverat cirka 70 personer, den absoluta majoriteten är lärare vid Högskolan. Under den senare delen av 2012 har styrgruppen för NGLprogrammet även tilldelat medel för nästa års projekt, med resultatet att 18 projekt tilldelats medel. Det finns även möjlighet att söka medel för att skriva externa ansökningar. Utöver utvecklingsprojekten och forskarskolan har NGL-programmet, i samarbete med övriga delar av NGL-centrum, arrangerat två konferenser. I februari hölls Next Generation Learning Conference 2012 (NGL 2012), en vetenskaplig konferens under tre dagar, med 240 deltagare från så gott som samtliga svenska lärosäten samt några utländska, och fler än 50 presentationer. Under december månad arrangerades ytterligare en konferens, Kommunikation på nätet (KPN12). Vid denna konferens, som varade en dag och välkomnade drygt 60 deltagare, var det endast inbjudna talare som höll föredrag. Internationalisering I enlighet med Högskolans vision och strategiska handlingsplan ska samtliga utbildningsplaner innehålla internationella perspektiv och studenterna ska under utbildningen på olika sätt få internationell erfarenhet. Akademierna har under året arbetat med att inventera mobilitetsmöjligheter och ta fram relevanta samarbetsavtal. Antalet inresande utbytesstudenter minskar dock, företrädesvis på grund av ett minskat utbud av engelskspråkiga kurser. 8 Årsredovisning 2012

9 Studieavgifter Under andra året med studieavgifter för utomeuropeiska sökande redovisas ytterligare en nedgång i antalet registrerade tredjelandstudenter. Höstterminen 2012 noteras att Högskolan har 91 betalningsskyldiga sökande, varav 28 registrerats (jmf 2011 med 206 sökande respektive 46 registrerade). Antalet engelskspråkiga program har minskat sedan avgifternas införande. Idag finns sju engelskspråkiga program, varav sex är på avancerad nivå. Antalet fristående kurser på engelska minskar inom vissa ämnen. Under 2012 har en ny tjänst som internationell marknadsförare och rekryterare tillsatts. Arbetet med att utveckla och implementera en strategi och handlingsplan för internationell rekrytering har fortskridit och information på web och i trycksaker har uppdaterats. Under året har kontakterna med kinesiska partneruniversitet fördjupats och en riktad internationell marknadsföring tillsammans med två andra lärosäten har genomförts. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten påverkar lärosätets övriga verksamhet i första hand vad gäller den omfattande administrationen avseende bl.a.. antagningsprocessen och behörighetsprövningar. Det har också lett till en översyn och en utveckling av marknadsföring och studentmottagande. Samarbetet med Migrationsverket har fungerat bra. Under hösten 2012 registrerades 60 direktinresande studenter varav 22 är studieavgiftsskyldiga, 9 av dessa erhöll stipendium och 2 deltog i utbildning inom utbytesprogram (tabell 1). Tabell 1: Antal förstagångsregistrerade studenter på internationella utbildningsprogram höstterminen 2011 respektive 2012 Antal registrerade direktinresta internationella studenter totalt varav studieavgiftsskyldiga varav stipendiater Tredjelandstudenter som deltagit i utbildning inom utbytesprogram Grundnivå - program Avancerad nivå - program Fristående kurs, kurspaket Summa Utbytesavtal Under 2012 har flertalet avtal inom Erasmus förlängts till 2014, det sista året i nuvarande mobilitetsprogram. I slutet av 2012 har Högskolan ca 120 aktiva Erasmusavtal och ett tiotal utomeuropeiska utbytesavtal. Två nya avtal har tillkommit med Japan. Samarbetet med kinesiska partners har fördjupats och det finns ett ökat intresse för studier i Kina. Utresande studenter och personal Högskolans strategiska handlingsplan framhåller värdet av internationalisering i stort. En del i detta är att öka den internationella rörligheten bland studenter och personal. Antalet utresande studenter minskar något (59 personer, jmf 66 st 2011, tabell 2) medan antalet personalutbyten ökat. Sammanlagt har 175 medarbetare medverkat i internationella sammanhang, varav 40 inom stipendieprogram (jmf 200 personer varav 27 i stipendieprogram 2011). Högskolan Dalarna 9

10 Tabell 2: Utresande studenter i utbytesprogram Utbytesprogram Utresande antal studenter varav Utresande varav Utresande kvinnor antal kvinnor antal % studenter % studenter varav kvinnor % Erasmus Nordplus Bilaterala avtal Utlandspraktik Summa Inresande studenter Antalet inresande utbytesstudenter ligger på en betydligt högre nivå än antalet utresande (tabell 3). Högskolan har minskat kursutbudet på engelska, vilket även påverkar antalet inresande studenter som minskar från 468 personer 2011 till 429 personer Elva avgiftsbefriade tredjelandsstudenter kommer via utbytesavtal: nio från Kina och två från Ryssland. Tabell 3: Inresande studenter i utbytesprogram Utbytesprogram Inresande antal studenter varav kvinnor % Inresande antal studenter varav kvinnor % Inresande antal studenter varav kvinnor % Erasmus Nordplus Bilaterala avtal Utlandspraktik 7 86 Summa Studenterna Helårsstudenter och prestationsgrad Omfattningen på utbildningsvolymen har under 2012 minskat med 13 % (935 hst) och utgör för helårsstudenter, enligt tabell 4. Antalet individer som studerade vid Högskolan under 2012 var , vilket likaså motsvarar en minskning med 13 % jämfört med Andelen hst på avancerad nivå utgör cirka 7,5 %, i det närmaste samma andel som under Antalet ej anslagsgrundande hst fortsätter att öka och motsvaras under 2012 av 400 hst, en ökning med 42 % (118 hst) jämfört med Denna ökning återfinns främst inom den poänggivande uppdragsutbildningen där volymen är 52 % (78 hst) högre än under De största ökningarna finns inom huvudområdena socialt arbete, matematikdidaktik, företagsekonomi och elektroteknik. Vid en jämförelse med 2011 har antalet anslagsfinansierade helårsstudenter (hst) minskat med 935 hst (13 %) och utgör hst för Minskningen har till största delen varit planerad och utgör en anpassning till det reducerade takbeloppet. Avhoppen från en hel del utbildningsprogram har däremot varit högre än tidigare, något som medfört att Högskolan inte når upp till årets takbelopp. Även avvecklingen av verksamheten vid Bergsskolan i Filipstad har skett snabbare än planerat då Luleå tekniska universitet tog över all utbildning vid halvårsskiftet. 10 Årsredovisning 2012

11 Tabell 4: Antal helårsstudenter Grundnivå Avancerad nivå Summa Ej anslagsgrundande Jämfört med 2011 har minskningarna varit störst inom utbildningsområdena humaniora med 14 % (270 hst), samhällsvetenskap med 12 % (179 hst), naturvetenskap med 24 % (172 hst) och teknik med 11 % (152 hst). Inom humaniora finns kraftiga minskningar inom huvudområdena svenska som andraspråk, religionsvetenskap, engelska, franska, japanska och spanska. Inom samhällsvetenskap är det företagsekonomi, samhällskunskap, pedagogik och statsvetenskap som minskar mest. Ämnet matematikdidaktik minskar mest inom naturvetenskap medan det inom utbildningsområdet teknik är verksamheten i Filipstad samt informatik och maskinteknik. Målet att könsfördelningen ska ligga inom intervallet % har inte uppfyllts inom samtliga utbildningsområden, se tabell 5. Inom vård, medicin, övrigt, lärarutbildning (LU-undervisning) är övervägande andelen kvinnor (80 % eller högre) medan kvinnodominansen inte är lika hög inom samhällsvetenskap, humaniora och juridik. Det är bara inom media, teknik och idrott som kvinnor är underrepresenterade. Andelen kvinnor totalt sett är 63 %, samma som under föregående år. Inom campusutbildningar är 57 % kvinnor medan andelen kvinnor inom nätbaserade utbildningar är 66 %. Tabell 5: Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde Totalt Totalt Totalt Utbilningsområde varav kvinnor % varav kvinnor % varav kvinnor % Humaniora Idrott Juridik LU-undervisning Media Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Vård Övrigt Totalt Medelåldern för registrerade studenter under 2012 är 30 år, jämfört med 29 år under 2011 och 34 % av studenterna återfinns inom åldersintervallet år, i det närmaste oförändrat mot Däremot har andelen studenter upp till 24 år minskat med nästan tre procentenheter vid en jämförelse med 2011 och utgör nu 31 %. Medelåldern för registrerade studenter vid campusutbildningar är 26 år medan den är 33 år inom den nätbaserade utbildningen. Medelåldern är lägst inom de tekniska och samhällsvetenskapliga utbildningarna medan den är högst inom lärarutbildningen. Högskolan Dalarna 11

12 Antal HST Tabell 6. Antal helårsstudenter fördelade på utbildningsprogram och fristående kurser HST HPR HST HPR HST HPR Utbildningsprogram Fristående kurser Summa Andelen utbildningsprogram av den totala utbildningsvolymen fortsätter att öka och utgör under % vilket är fyra procentenheter högre än under 2011, enligt tabell 6. Det lägre takbeloppet medför att volymen, och därmed andelen, fristående kurser minskar stort, något som kommer att fortsätta även under Prestationsgraden totalt sett har under 2012 ökat till 77,3 % jämfört med 76,1 % under Orsaken till den höjda prestationsgraden är dels att utbildningsvolymen minskar kraftigt totalt sett och dels att andelen utbildningsprogram ökar. Prestationsgraden för utbildningsprogram är 86 % (2011; 88 %) jämfört med 63 % för fristående kurser (2011; 60 %). Inom den nätbaserade utbildningen fortsätter prestationsgraden att öka och utgör under % jämfört med 66 % under Prestationsgraden för campusutbildning är 89 % i en jämförelse med 88 % under föregående år. Andelen nätbaserad utbildning fortsätter att öka något och utgör 55 % av den totala utbildningsvolymen jämfört med 54 % under Utbildning på campus respektive nät I alltfler utbildningar finns möjlighet för studenten att välja att förlägga sitt deltagande i realtidsseminarier och -föreläsningar till campus eller nätet. I allt högre utsträckning använder sig s.k. campusutbildningar av resurser och möjligheter på nätet, disktinktionen blir all mindre tydlig och statistiken därmed mindre rättvisande. Andelen nätbaserad utbildning har successivt ökat sedan 2003 och 2012 har 55 % av antalet helårsstudenter valt att förlägga sina studier i realtid till nätet, se diagram 1 för utvecklingen sedan Diagram 1: Antal helårsstudenter, campus respektive nätbaserad utbildning, HST campus HST nätbaserat 12 Årsredovisning 2012

13 Räknat i antal individer som studerar vid Högskolan läser drygt två av tre studenter minst en nätbaserad kurs. Bland utbildningsprogrammen utgör andelen nätbaserad utbildning 40 % (1 500 hst), en viss ökning jämfört med 2011 (38 %). Andelen nätbaserad utbildning bland fristående kurser är väsentligt högre, nämligen 79 % (1 909 hst) vilket utgör en mindre ökning vid en jämförelse med 2011 (77 %). Examina Antalet avlagda examina under 2012 var 1 351, vilket är en minskning med 2 % (28 st) jämfört med Högskolans första socionomexamina har utfärdats under året (90 st). Antalet magisterexamina har minskat med 35 % (92 st) vid en jämförelse med Huvudsakligen beror detta på att Högskolan inte längre erbjuder magisterutbildningar inom datateknik, maskinteknik samt en inriktning inom engelska. Dessa utbildningar har till övervägande del haft internationell rekrytering, vilken minskat sedan studieavgifter införts för s.k. tredjelandsstudenter. Antalet lärarexamina har minskat med 3 % (9 st) jämfört med 2011, dock har andelen examina med inriktning mot tidigare år ökat (förskola, förskoleklass samt grundskolans tidigare år) med 9 % (15 st). Inriktningen mot senare år samt gymnasieskolan minskar i stället med 17 % (24 st). Antalet högskoleexamina har minskat med 26 % (16 st) inom ett större antal huvudområden/inriktningar (tabell 7). Medelåldern vid uttag av examina är 32 år och andelen män är 29 %, jämfört med 33 år respektive 28 % under Antalet dubbla examina är 198 st, samma andel som under 2011 (15 %), och avser huvudsakligen inriktning mot hälso- och sjukvård. Tabell 7: Antal avlagda examina Examenskategori Yrkesexamina Barnmorskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Lärarexamen Högskoleingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Social omsorgsexamen Socionomexamen 90 Tandhygienistexamen Summa Generella examina Masterexamen 1 2 Magisterexamen Magisterexamen med ämnesbredd Kandidatexamen Högskoleexamen Yrkeshögskoleexamen 4 1 Summa Samtliga examina Breddad rekrytering Högskolorna och universiteten i Sverige har ett lagstadgat uppdrag att bredda rekryteringen till den högre utbildningen. Högskolan har under 35 år i hög grad bidragit till att uppfylla detta mål genom ett attraktivt och arbetsmarknadsanpassat utbud av grundläggande högskoleutbildning och genom aktiva rekryteringsinsatser hos grupper som annars inte skulle ha sökt högskoleutbildning. Ett av Högskole- Högskolan Dalarna 13

14 verkets utvalda nyckeltal för breddad rekrytering är andel studenter med högskoleutbildade föräldrar. Under 2011, det sist upppmätta året, hade Högskolan Dalarna en andel om 29 % och för 2010 var andelen 26 %. Motsvarande genomsnittssiffra för rikets lärosäten 2011 är 35 %, oförändrad för perioden För Högskolan Dalarnas del har andelen ökat från 25 % till 29 % under samma tidsperiod, dvs. att den breddade rekryteringen mätt med detta nyckeltal har minskat något. Under 2011 hade Högskolan en andel om 15 % studenter med utländsk bakgrund (de flesta nyare högskolor har ungefär samma andel). Motsvarande genomsnittssiffra för rikets lärosäten är 17 %. Inga väsentliga förändringar har skett under den gångna treårsperioden, vare sig i riket eller vid Högskolan. Högskolan erbjuder tvååriga utbildningar inom teknik som endast kräver grundläggande behörighet. Dessa utbildningar bidrar tillsammans med basårsubildningen till att öka rekrytering från grupper som inte annars hade kunnat påbörja en högskoleutbildning inom teknik. Högskolans viktigaste insats för att bredda rekrytering är utan tvivel den stora mängd program och kurser som är tillgängliga via nätet. En övervägande majoritet av dessa utgörs av kollaborativ realtidsutbildning, d.v.s. att lärare och studenter träffas och arbetar tillsammans i föreläsningar, seminarier, grupparbeten och annat som pågår genom videokonferenssystem, streamingteknik m.m. på nätet. Många studenter vittnar om det positiva stöd de fått i sina studier via detta sätt att studera och att de inte hade läst alls, om möjligheten till nätbaserad utbildning inte hade funnits. Målet att 2015 vara ledande i Nästa generations lärande (NGL) nationellt och internationellt driver både det kvantitativa utbudet av nätbaserade utbildningar samt den högskolepedagogiska utvecklingen vid Högskolan. Högskolans satsning på NGL innebär att rekryteringen av studenter till utbildningarna breddas. De nätbaserade kurserna tillåter studenter från vitt skilda bakgrunder (sociala, etniska, funktionshindrade m.fl.) att i stor utsträckning delta på egna villkor i undervisningen. Det breda utbudet av nätbaserade kurser främjar även möjligheten för människor som bor i glesbygden att utbilda sig, inte minst i dalaregionen. Högskolan har vidareutvecklat det regionala samarbetet gällande redan högskoleutbildade flyktingars och invandrares introduktion och integration i syfte att kunna erbjuda lämpliga kompletteringskurser och därigenom öka deras anställningsbarhet på den svenska arbetsmarknaden. Nybörjarsvenska för akademiker har erbjudits, men ställts in på grund av alltför få sökande. Korta vägen för utländska akademiker är en uppdragsutbildning som ges i samverkan med arbetsförmedlingen. Den har under året haft drygt 40 deltagare i två grupper. Resultaten har varit mycket goda; ca 35 % av deltagarna har fått arbete. Övriga har i stor utsträckning fortsatt att studera. Urvalsgrunder Högskolan Dalarna har under 2012 inte använt sig av möjligheten att bestämma urvalsgrunder för en tredjedel av platserna för utbildningar på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Studentinflytande via nämnder och råd För Högskolan är studentmedverkan i samtliga nämnder och råd, inklusive de arbetsgrupper som i flera fall utgör underorganisation till dessa, en avgörande del i studentinflytandet. Den formella sidan av detta innebär att studenterna bjuds in att medverka i Högskolans beredande och beslutande organ. Studenterna har, förutom i nämnder och råd, också representanter i Högskolestyrelsen och i rektors ledningsråd. En viktig del av kvalitetsarbetet, där studenternas medverkan är en förutsättning, är arbetet med kursutveckling som sker genom kursutvärdering. En uppföljning av efterlevnaden av rutinerna för kursutvärdering genomfördes under 2011 och 2012 och resultaten visar att inom stora delar av Högskolan fungerar rutinerna, men att det fortfarande finns brister. Studenterna deltar inte bara i själva kursvärderingsprocessen utan ska också kunna ta del av sammanställningarna av kursvärderingar och - utvärderingar samt de förändringar som föranleds av utvärderingen. Det finns fortfarande brister i hur sammanställningarna görs tillgängliga för de studenter som läst eller kommer att läsa kursen. 14 Årsredovisning 2012

15 En kartläggning av studenternas deltagande i nämnder och råd har genomförts under 2011 och För 2012 visar kartläggningen att studenterna har hög representation i Högskolestyrelsen, utbildningsoch forskningsnämnden, anställningsförslagsutskottet, disciplinnämnden, mångfaldrådet samt i rektors kvalitetsråd. I övriga nämnder och råd forskningsetiska nämnden och internationella rådet samt i vissa områdesnämnder är inte studentrepresentanter närvarande i lika hög grad. Bilden överenstämmer i stort med kartläggningen för Under 2012 genomfördes ett särskilt utbildningstillfälle tillsammans med Dalarnas studentkår för samtliga nuvarande och presumtiva studentrepresentanter i olika nämnder och råd, där ca tio studenter deltog. Utbildningen omfattades av en diskussion om Högskolans kvalitetssystem och studenternas roll som medaktörer i Högskolans verksamhet samt den pågående kvalitetsutvärderingen i Högskoleverkets regi. Utbildningstillfället är en viktig del i arbetet med att öka intresset för utbildningsbevakning och studenternas medverkan i kvalitetsutvecklingen av Högskolans utbildningar. En viktig aspekt i frågan om studenternas medverkan i Högskolans kvalitets- och utvecklingsarbete är sannolikt de resurser studentkåren förfogar över för utbildningsbevakning. Sedan kårobligatoriet avskaffades har studentkåren mindre resurser att förfoga över vilket har betydelse för vilka insatser studentkåren kan bidra med i Högskolans fortsatta utveckling. Studentkår vid Högskolan Dalarna Högskolans styrelse fattade i juni 2010 beslut om att Dalarnas studentkår under de kommande tre åren ska vara studentkår vid Högskolan. Ett avtal har upprättats mellan Högskolan och Dalarnas studentkår om samarbete inom Högskolans verksamhetsområde och gäller fram till och med I avtalet regleras respektive parts åtagande avseende bl.a. studentinflytande, utbildningsbevakning, studiesociala och internationella åtgärder samt hur Högskolan ska ersätta Dalarnas studentkår för dess åtaganden. Studie- och karriärvägledning Högskolan Dalarna har sex studie- och karriärvägledare som är centralt placerade och ansvarar för generella studie- respektive karriärvägledningsfrågor. Därutöver ansvarar var och en för kontakter med ett specifikt utbildningsområde vad gäller de mer program- och ämnesspecifika frågorna avseende studie- och karriärvägledning. Behovet av vägledning har ökat och med anledning av detta har vägledarna utökat de karriärvägledande insatserna. En ökad omfattning av nätbaserade studier har även medfört andra krav på former och mötesplatser för studie- och karriärvägledning. Det pågår en ständig utveckling av dessa för studie- och karriärvägledning, vilket gagnar alla studenter. Studie- och karriärvägledarna samarbetar även med studieadministratörer och programansvariga med uppföljning av studieresultat och studieavbrott i syfte att minska antalet studieavbrott, antal underkända resultat, insatser som kan bidra till ökningen av prestationsgraden jämfört med Insatser för information och vägledning inom lärarutbildningen Vid Högskolan Dalarna finns resurser för information och vägledning om lärarutbildning både inom Avdelningen för studentservice och inom akademin Utbildning och humaniora. Inom Avdelningen för studentservice arbetar en studievägledare med frågor om lärarutbildning och lärarfortbildning (för närvarande 80 % av heltid). Inom akademin Utbildning och humanioras lärarutbildningskansli har en av utbildningsledarna ett särskilt ansvar för information och vägledning (en heltidstjänst) inom lärarutbildningsområdet. Utöver nämnda resurser för information och vägledning finns programansvariga anställda på 25 % för respektive Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet, Ämneslärarprogrammet och Yrkeslärar- Högskolan Dalarna 15

16 programmet. Informations- och vägledningsinsatserna sker i första hand via fysiska möten, telefon, e- post och internet. Det förekommer också riktade insatser i form av Öppet hus för gymnasieelever och deltagande på utbildningsmässor. För detta arbete skapas olika former av marknadsföringsmaterial som exempelvis programblad och foldrar. Inom lärarutbildningskansliet finns också ett ansvar för att informera om lärarutbildningen via Högskolans externa webbsidor, lärarplattformen Fronter och den personliga utbildningskatalogen som skickas ut via print on demand. Förordningen om behörighet och lärarlegitimation har gjort att behovet av information och vägledning för verksamma lärare ökat markant. 16 Årsredovisning 2012

17 Akademin Hälsa och samhälle Akademin Hälsa och samhälle i siffror Antal HST Andel nätbaserad undervisning HST (%) 58 Prestationsgrad totalt (%) 88 Antal personår 105 varav antal personår professorer 6 Andel forskarutbildad personal (%) 43 Total omslutning (mnkr) 119 Andel extern finansiering (%) 16 Grundutbildning (mnkr) 98 Andel grundutbildning av total omslutning (%) 83 Forskning (mnkr) 16 Andel forskning av total omslutning (%) 14 Antal refereegranskade artiklar 64 Antal doktors-examina 3 Antal licentiat-examina Antal examina, avancerad nivå 206 Antal examina, grundnivå 328 Akademin Hälsa och samhälle ansvarar för utbildningar inom vård och hälsa, socialtjänst, delar av samhällsvetenskap samt idrotts- och hälsovetenskap. Akademin har sedan halvårsskiftet varit organiserad i fyra avdelningar med var sin avdelningschef. Varje avdelningschef innehar också ett särskilt akademiövergripande uppdrag (internationalisering, information/rekrytering, uppdragsverksamhet samt särskilt utvecklingsansvar för sjuksköterskeutbildningen). Ledningsgruppen består av akademichef, de fyra avdelningscheferna, akademisekreteraren samt akademins ekonom och sammanträder en gång varje vecka. Vård och hälsa Under året har sjuksköterskeprogrammet har antagning gjorts av 75 studenter per termin men börjat förbereda för att under 2013 öka studentantalet med ytterligare 25 utbildningsplatser. Sjuksköterskeutbildningen bedrivs som en integrerad nät-campus utbildning, vilket betyder att möjlighet ges för studenterna att välja seminarieform samt att samtliga föreläsningar streamas eller förinspelas. All verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sker dock inom Landstinget Dalarna samt inom Dalarnas kommuner i enlighet med en överenskommen handledarmodell. En modifierad handledningsmodell med en ny utformning av uppdraget klinisk adjunkt/ adjungerad klinisk adjunkt har under året planerats i dialog med landstinget och ska under 2013 införas på försök. Samarbetet med landstinget kring kompetenscentrum har under 2012 funnit sina former och där bedrivs nu all praktisk undervisning för sjuksköterskor. En kvalitetsvärdering av elärande (E-xcellence in e-learning) inom sjuksköterskeprogrammet har genomförts inom ramen för organisationen EADTU (European Association of Distance Education Universities). Platsbesök och återkoppling på självvärderingen har varit positiv. En strategi och handlingsplan för en fortsatt utveckling av utbildningens kvalitet är framtagen. Högskolan Dalarna 17

18 Under året har arbetet med att göra om specialistutbildning med inriktning mot äldre påbörjats och de tre specialistutbildningarna har också under året arbetat med att bättre samordna sina kurser. Från och med 2013 kommer två kurser att vara gemensamma för de tre specialistprogrammen. Problemet att rekrytera disputerade sjuksköterskor har varit och är fortfarande ett allvarligt hot mot hela området. Trots det har Högskolan under 2012 fått tre sökande på utannonserade lektorat inom omvårdnad. Samtliga kommer att anställas under Högskolan har under året anställt en ny professor i omvårdnad som delar sin tjänst mellan Högskolan och landstinget. Sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna deltar tillsammans med Örebro, Karlstad, Gävle och Mälardalen i ett samverkansprojekt för att utveckla formerna för examensarbeten inom utbildningen. Under året har samverkan med universitetet i Staffordshire fortsatt. Nya samarbeten har också inletts med Metropolitan University College i Köpenhamn och Oulu University of applied sciences i Uleåborg, såväl vad gäller lärarutbyten som framtida studentutbyten. Inom Barnmorskeprogrammet finns ett starkt inslag av internationalisering då flera av programmets forskande lärare har internationell specialisering. Ett särskilt projekt inom Nästa generations lärande (NGL) pågår också mot Somaliland. Socialtjänst Våren 2012 erhöll Högskolan socionomexamensrätt och hösten 2012 gjordes den första antagningen (60 studenter) till socionomprogrammet. Studenter som tagit examen vid det gamla socialarbetarprogrammet kunde få sin examen validerad till socionomexamen. Ämnet socialt arbete har i Högskolans interna kvalitetsgranskning godkänts för magisterexamen och ett magisterprogram med inriktning mot barn och unga har planerats under året. Från och med 2012 ingår Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) i akademin och då Dalarnas Forskningsråd upphörde vid halvårsskiftet gjordes dessutom en verksamhetsövergång därifrån till verksamheten vid SUD. Under hösten 2012 har ett intensivt arbete pågått för att bygga upp samverkansavtal med Dalarnas kommuner och landsting. Det nya SUD kommer att finna sina nya former under Samhällsvetenskap Det nya samhällsvetarprogrammet startade under året för andra gången med gott söktryck. Statsvetenskap har huvudinriktningen inom internationella relationer och de kurser som erbjuds inom området har ett gott söktryck både bland svenska och utländska studenter. En ny lektorstjänst tillsattes under Lärarna inom sociologi har under året arbetat för att få en mer aktiv forskningsmiljö. Sociologins grundkurser läses inom socialarbetarprogrammet, av samhällsvetarstudenter samt som fristående kurser och på nybörjarnivå läser ca 90 studenter. Under våren fick såväl kandidat- som magisterexamen i sociologi omdömet bristande kvalitet i samband med Högskoleverkets kvalitetsgranskning av högre utbildning. Under hösten har lärargruppen inom ämnet analyserat kritiken från HSV och tagit fram en handlingsplan för att höja kvaliteten på utbildningen tillkandidatexamen. Högskolan har beslutat att inte ge magisterexamen i sociologi. Under hösten fattades beslut att lägga ner samtliga fristående kurser i psykologi från och med hösten Idrotts- och hälsovetenskap De två idrottstränarprogrammen (hälsoinriktning och prestationsinriktning) har båda under året haft ett mycket gott söktryck. Relativt få har tidigare tagit examen i programmen men denna trend har brutits under året. Idrotts- och hälsovetenskap lämnade under 2012 in en ansökan om magisterexa- 18 Årsredovisning 2012

19 mensrätt till Utbildnings- och forskningsnämnden för granskning och beslut men nämnden avslog ansökan på grund av bristande lektorskompetens. Under året har verksamheten inom Dala Sports Academy (DSA) utvecklats i en mycket positiv riktning och en väl fungerande struktur finns nu för samverkan mellan Högskolan, idrottsrörelsen och näringslivet. Under året har Högskolan anställt en ny lektor som haft som huvuduppdrag att vara projektledare för DSA. Högskolan Dalarna 19

20 Akademin Industri och samhälle Akademin Industri och samhälle i siffror Antal HST Andel nätbaserad undervisning HST (%) 24 Prestationsgrad totalt (%) 78 Antal personår 146 varav antal personår professorer 12 Andel forskarutbildad personal (%) 60 Total omslutning (mnkr) 181 Andel extern finansiering (%) 23 Grundutbildning (mnkr) 124 Andel grundutbildning av total omslutning (%) 68 Forskning (mnkr) 55 Andel forskning av total omslutning (%) 31 Antal refereegranskade artiklar 49 Antal doktors-examina (inkl. industridoktorander) 1 Antal licentiat-examina (inkl. industridoktorander) 4 Antal examina, avancerad nivå 65 Antal examina, grundnivå 242 Akademin Industri och samhälle ansvarar för Högskolans utbildningar inom teknik, data och informationsteknik samt inom delar av samhällsvetenskap såsom företagsekonomi, nationalekonomi, kulturgeografi och turismvetenskap. Vid akademin bedrivs undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De flesta kurser ges inom ramen för utbildningsprogram och på campus. Samverkan med ett flertal företag i regionen har fortsatt under året, inom både utbildning och forskning; t.ex. erbjuds nätbaserad vidareutbildning för företag och många examensarbeten genomförs vid olika företag. Akademin är organiserad i fem avdelningar med var sin avdelningschef. Ledningsgruppen består av akademichef, de fem avdelningscheferna, akademisekreteraren samt akademins ekonom och sammanträder en gång varje vecka. Införandet av avgifter för utomeuropeiska medborgare ledde till en påtaglig minskning av inresande studenter till akademins utbildningar andra året i rad. Akademins utbildningsvolym minskade p.g.a. ett sänkt takbelopp. Nyrekryteringen av studenter till teknikprogrammen var oförändrat relativt svag, medan däremot både data/it-programmen och de samhällsvetenskapliga programmen (med företagsekonomi som gemensamt ämne) ökade. Den vetenskapliga miljön har stärkts genom det erhållna examenstillståndet på forskarnivå och genom nyanställningar av både lektorer och doktorander. Akademin kan för 2012 härigenom redovisa en aktiv forskarmiljö inom sitt verksamhetsområde. Teknik Teknikutbildningen bedrivs från basår till avancerad nivå. På grund av det minskade takbeloppet pågick under år 2012 ett intensivt arbete att fokusera akademins utbildningsutbud. Civilingenjörsprogrammet i materialdesign som gavs i samarbete med KTH fasas successivt ut. Det kommer att ersättas med ett högskoleingenjörsprogram inom samma område. Akademin hade ansvaret för den tekniska utbildningen på högskolenivå som bedrevs vid Bergsskolan i Filipstad där Högskolan utfärdade exa- 20 Årsredovisning 2012

21 men. Högskolan sade upp avtalet med Bergsskolan som från och med 1 juli 2012 bedriver sin verksamhet i samarbete med Luleå tekniska universitet. Bland högskoleingenjörsutbildningarna tillkom ett program i materialteknik som startades hösten 2011 i samarbete med Högskolan i Gävle och med Högskolan Dalarna som huvudansvarig. På grund av för få sökande gjordes ingen nyantagning under år Även masterprogrammet i metallbearbetning ställdes in p.g.a. för få sökande. Däremot gjordes antagning till magisterprogrammet i solenergiteknik och till övriga högskoleingenjörsprogram. Ett utvecklingsarbete inleddes med att skapa en större samordning mellan högskoleingenjörsutbildningar i materialteknik, maskinteknik, energiteknik och industriell ekonomi. Syftet är att dels effektivisera utbildningen, dels göra det möjligt för studenterna att efter ett inledande block underlätta valet av inriktning. Under året lämnade Högskolan in en ansökan till Högskoleverket om examenstillstånd för masterexamen i området energiteknik. Det finns planer på att inrätta ett utbildningsprogram, Masterprogram i solenergiteknik. Data/IT Forskningsprofilen Komplexa system - Mikrodataanalys fick forskarutbildningsrättigheter under år Inom ramen för mikrodataanalys samlas verksamhet inom bl.a. datateknik, statistik, informatik, nationalekonomi och kulturgeografi. Mikrodataanalys kan beskrivas som det integrerade studiet av stora avidentifierade datamängder, från datafångst, via databearbetning och statistisk analys till framtagande av beslutsunderlag. Högskolan har under året inrättat administrativa funktioner för att stötta forskarutbildningen och de fem första egna doktoranderna anställdes. Huvudområdet informatik fick under våren 2012 omdömet bristande kvalitet för kandidatexamen i samband med Högskoleverkets kvalitetsgranskning av högre utbildning. Efter en analys av utvärderingsresultatet genomfördes ett planeringsarbete för att åtgärda de brister som identifierats. Ekonomi och turism Kärnan i utbildningen inom ekonomi och turism utgörs av ekonomprogrammet med huvudområdena företagsekonomi och nationalekonomi, för både kandidatexamen och magisterexamen. Studerande med mikroekonomisk inriktning hade möjlighet att läsa masterprogrammet i Business Intelligence. Ekonomprogrammet, som har gott söktryck, kompletteras med två program i detaljhandel (120 respektive 180 hp). Turismvetenskap har under året erhållit magisterexamenstillstånd. Under året granskade Högskoleverket (HSV) kvaliteten inom ytterligare tre huvudområden vid akademin: kulturgeografi, nationalekonomi och företagsekonomi. Kulturgeografi fick omdömet hög kvalitet vad gäller både kandidat- och magisterexamen. Företagsekonomi och nationalekonomi däremot fick omdömet bristande kvalitet för examen både på grundnivå och på avancerad nivå. De underkända huvudområdena utarbetade var sin åtgärdsplan efter analys av utvärderingsresultaten, med syfte att åtgärda de identifierade bristerna och förbättra utbildningarnas kvalitet. Högskolan Dalarna 21

22 Akademin Språk och medier Akademin Språk och medier i siffror Antal HST Andel nätbaserad undervisning HST (%) 68 Prestationsgrad totalt (%) 64 Antal personår 99 varav antal personår professorer 5 Andel forskarutbildad personal (%) 50 Total omslutning (mnkr) 102 Andel extern finansiering (%) 7 Grundutbildning (mnkr) 89 Andel grundutbildning av total omslutning (%) 86 Forskning (mnkr) 13 Andel forskning av total omslutning (%) 13 Antal refereegranskade artiklar 8 Antal doktors-examina 1 Antal licentiat-examina 1 Antal examina, avancerad nivå 19 Antal examina, grundnivå 114 Akademin Språk och medier ansvarar för Högskolans utbildningar inom främmande språk, medieproduktion och mediekommunikationsvetenskap. Fyra språk ingår som inriktningar inom lärarutbildningen. Akademins arbete under 2012 har till stor del fokuserats på att anpassa verksamheten till det kraftigt minskade takbeloppet. Trots neddragningarna har akademin utvecklats positivt på flera sätt: andelen disputerade och antalet seniora forskare har ökat, flera examensrättigheter har beviljats, söktrycket har förbättrats och den uppdragsfinansierade verksamheten har utökats. Akademin är organiserad i två avdelningar med tre avdelningschefer. Ledningsgruppen består av akademichef, de tre avdelningscheferna samt akademisekreteraren och sammanträder en gång varje vecka. Medieproduktion och mediekommunikationsvetenskap Högskolans medieproduktionsutbildningar utvecklades positivt under året. Söktrycket ökade ytterligare och en utbildningsplan för ett magisterprogram i audiovisuella studier upprättades, vilket var ett högt prioriterat mål för akademin. Således kompletteras Högskolans unika utbildningar i medieproduktion på grundnivå med utbildning på avancerad nivå. Magisterprogrammet erbjuder studenter inom medieproduktion och andra medievetenskapliga ämnen utbildning på avancerad nivå, och har stark forskningsanknytning genom de aktiviteter som bedrivs i samarbete med forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning. Således får Högskolans studenter i områdena TV och film, manusförfattande, ljud- och musikproduktion, möjlighet att utbilda sig även på magisternivå. Huvudområdet Audiovisuella studier är fortfarande nytt som akademisk disciplin och Högskolans forskare, lärare och studenter är drivande i att skapa framtidens vetenskapligt kompetenta medieproducenter. För medie- och kommunikationsvetenskap har arbetet fortsatt med avvecklingen av ämnets tre program som initierades under slutskedet av Examensrätten i medie- och kommunikationsvetenskap fick under våren 2012 omdömet bristande kvalitet av Högskoleverket. Högskolan kommer framdeles inte att ge examen i huvudområdet. 22 Årsredovisning 2012

23 En förutsättning för medieproduktionsutbildningarna, forskningen och samverkan är den avancerade och ändamålsenliga utrustningen och faciliteterna i Mediehuset. Årligen sker betydande investeringar för att kontinuerligt förnya och utveckla utrustningen. Merparten av undervisningen inom medieproduktion och mediekommunikation sker på campus. Inom ljud- och musikproduktionsämnet finns dock en tvåårig nätbaserad utbildning i samarbete med två andra lärosäten, och medieproduktionsområdet har beviljats ett flertal projekt inom Nästa generations lärande inför Arbetet med att utöka samverkan med andra lärosäten och med det omgivande samhälle intensifierades under året. I samarbete med Falu kommun har arbetet med en inkubatorsverksamhet på regementsområdet fortskridit. I linje med Högskolans ambition att öka den icke anslagsfinansierade verksamheten har avtal om beställd utbildning tecknats med ett lärosäte i Norge. Avtalet omfattar 20 studenter i ämnet ljud- och musikproduktion. Språk Med tio främmande språk utgör språkavdelningen den volymmässigt största delen av akademin. Två tredjedelar av studenterna läser via nätet och utbildningarna i språk spelar en nyckelroll i Högskolans framgångar inom Nästa generations lärande. Utvecklingen inom språk har under 2012 varit fortsatt positiv i ett nationellt perspektiv. Söktrycket ökade för tre av språken och hälften av språkämnena hade flest förstahandsanmälningar i landet inför våren Dock präglades verksamheten under året av kraftiga neddragningar i språkens studentvolym. Förutom att tidsbegränsade anställningar för språklärare inte förlängdes så genomfördes övertalighetsförhandlingar och tillsvidareanställd personal sades upp. Akademins satsning på examensrättigheter i språk har gett goda resultat under året. Efter en granskning i enlighet med Högskolans interna kvalitetskriterier för inrättande kandidat- respektive magisterexamen godkändes japanska för kandidatexamen samt franska och tyska för magisterexamen; med goda omdömena från de externa granskarna som deltog i granskningen för magisterexamen. En hög grad av samarbete sker över ämnesgränserna, inom både utbildning och forskning, vilket är en viktig förklarig till Högskolans unika ställning och försteg inom språkutbildning i Sverige. Inom utbildning sker ett kontinuerligt utbyte av erfarenheter, pedagogiska idéer och material, bland annat vid de månatliga språkmötena. Det finns ett flertal exempel på gemensamma forskningsprojekt över ämnesgränserna. Akademin ansvarar för Högskolans språkcentrum, som består av språkstöd, språkgranskning, språkcafeér, tandemverksamhet och certifiering av språkkunskaper. Högskolans språkcaféverksamhet erhöll under 2012 en internationell utmärkelse och satsningen på att kunna erbjuda internationellt erkända certifikat för studenters språkkunskaper har under året gett utdelning då Högskolan erhöll rättigheter att genomföra TOEFL-testet. Arbetet med att utöka uppdragsverksamheten inom språk har gett goda resultat under året, och innebär att den icke anslagsfinansierade delen av verksamheten förutspås öka ytterligare Högskoleverket har under 2012 granskat akademins huvudområden i engelska, franska och tyska. Kandidatexamen i engelska fick omdömet hög kvalitet medan magisterexamen fick omdömet bristande. För de övriga huvudområdena har ännu inga besked lämnats. Högskolan Dalarna 23

24 Akademin Utbildning och humaniora Akademin Utbildning och humaniora i siffror Antal HST Andel nätbaserad undervisning HST (%) 75 Prestationsgrad totalt (%) 83 Antal personår 119 varav antal personår professorer 4 Andel forskarutbildad personal (%) 45 Total omslutning (mnkr) 126 Andel extern finansiering (%) 23 Grundutbildning (mnkr) 93 Andel grundutbildning av total omslutning (%) 76 Forskning (mnkr) 12 Andel forskning av total omslutning (%) 10 Antal refereegranskade artiklar 8 Antal doktors-examina 2 Antal licentiat-examina Antal examina, avancerad nivå 159 Antal examina, grundnivå 218 Akademin Utbildning och humaniora har två huvudsakliga uppdrag. Dels har den ett huvudansvar för lärarutbildningen och de program som ingår däri, dels ansvarar den för den strategiska satsningen på de humanistiska ämnena. Inom akademin finns ett lärarutbildningskansli och Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) som har ett särskilt ansvar för samverkan med det omgivande samhället bl.a. i form av en väl utvecklad uppdragsverksamhet (se sid. 37). Akademin är organiserad i fyra avdelningar med tre avdelningschefer. Två av avdelningscheferna innehar också ett särskilt akademiövergripande uppdrag (internationalisering, marknadsföring och rekrytering). Akademiledningen består av akademichef, bitr. akademichef, avdelningscheferna, samt chefen för PUD. Akademiledningen träffas regelbundet varje vecka. Ledarna för forskningsprofilerna Utbildning och lärande och Kultur identitet och gestaltning (KIG) kallas regelbundet till akademiledningens möten. Under 2012 hade akademin, sett till antal studenter och kurser, den största omfattningen i landet vad gäller fort- och vidareutbildning av lärare. Ett stort arbete inom akademin har varit utvecklingen av olika kurser som ska ingå i den nya lärarutbildningen. I samband med detta har också vissa strategiska rekryteringar skett bl.a. har en lektor i matematikdidaktik, en lektor i svenska som andraspråk, en lektor i pedagogiskt arbete och en lektor i svenska språket/litteraturvetenskap rekryterats. Av akademins huvudområden har svenska, svenska som andraspråk och litteraturvetenskap granskats av Högskoleverket men några resultat från utvärderingarna har ännu inte meddelats. Humaniora och estetiska ämnen Inom avdelningen finns ämnena bild, filosofi, historia, religionsvetenskap, socialantropologi samt samhällskunskap. Det minskade takbeloppet har lett till att samtliga kurser i socialantropologi ställts in. En viktig satsning inom avdelningen är rekryterinen av en project manager vars arbetsuppgifter består bland annat i att bidra till utvecklingen av ett nytt magisterprogram, African Development. 24 Årsredovisning 2012

25 Rekryteringen syftar också till att undersöka möjligheten att hitta nätbaserade uppdragsutbildningar riktade mot svenska företag och organisationer verksamma i Afrika. Inom avdelningen har också under året det strategiska arbetet med att vidareutveckla den nätbaserade utbildningen till gymnasielärare i bild fortsatt, bland annat i form av uppbyggnaden av en avancerad undervisningslokal. Matematikdidaktik, naturvetenskap och geografi Ämnena matematikdidaktik, naturvetenskap och geografi har sin huvudsakliga undervisning inom lärarutbildningen. Liksom föregående år har söktrycket till matematikdidaktik varit högt på grund av kravet på lärarlegitimation. Vidare har ämnet erhållit ett mycket stort projekt från Skolverket för att utveckla s.k. moduler i matematik riktade mot grundskolan. Inom naturvetenskap har två doktorander disputerat under året. Ämnet är därigenom en av akademins starkare vetenskapliga miljöer. Söktrycket till geografi är förhållandevis gott och ämnet har också under året erhållit uppdragsutbildningar inom ramen för det s.k. Lärarlyftet. I geografi pågår också ett projekt inom ramen för Vi-skogen i Afrika. Svenska och litteraturvetenskap Avdelningen omfattar ämnena svenska språket, svenska som andraspråk samt litteraturvetenskap. Liksom föregående år har ämnet svenska som andraspråk haft ett relativt högt söktryck på grund av kravet på lärarlegitimation. Eftersom ämnet svenska som andraspråk kommer att ingå i ämneslärarutbildningen fr.o.m. våren 2013 har också ett utvecklingsarbete gällande kurser pågått under Svenska språket och litteraturvetenskap har under 2012 genomgått en omstrukturering som inneburit att antalet litteraturvetenskapliga kurser har reducerats. Anledningen till detta är att den senare lärarutbildningen har ett mer svenskämnesspecifikt innehåll med fokus på didaktik. Under året har en rekryteringsprocess pågått för att tillgodose behovet av en lektor i svenska med didaktisk inriktning och fokus på barnlitteratur; sakkunnigutlåtande väntas i början av Pedagogik och pedagogiskt arbete I pedagogiskt arbete har kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan successivt utökats inom den nya lärarutbildningen samtidigt som kurser har fasats ut ur den tidigare lärarutbildningen. Under verksamhetsåret startades en ny förskollärarutbildning och två doktorander med inriktning mot förskolan har anställts. Söktalen på de nya programmen mot grundskolans tidigare år och förskolan är höga. Ämnet har initierat ett arbete med att planera och genomföra kurser på avancerad nivå i syfte att ge dem som redan har lärarexamen en möjlighet till ämnesfördjupning. En ny kurs för verksamhetsförlagda handledare har realiserats för att dels öka kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarprogrammets studenter, dels ge kompetensutveckling för verksamhetsförlagda lärarutbildare. Pedagogikämnet har huvudsakligen gett kurser inom specialpedagogik. Inom pedagogik bedrivs en omfattande verksamhet mot det omgivande samhället i form av föreläsningar och utvecklings- och forskningsprojekt. Avdelningens forskningsaktiviteter har generellt ökat under verksamhetsåret. Pågående och planerade forskningsprojekt finns både på nationell och på internationell nivå. Deltagande i nationella och internationella konferenser samt egen seminarieverksamhet har varit aktivt. Lärarutbildningen Under 2012 har övergången från till 2011-års lärarutbildning genomförts för alla nyantagna lärarstudenter, med undantag för vissa VAL-studenter. Vidareutbildning av lärare utan lärarexamen (VAL II) är ett regeringsuppdrag till åtta lärosäten däribland Högskolan Dalarna. Utbildningen omfattar max 120 högskolepoäng och skall leda fram till lärarexamen. Under 2012 har 170 studerande varit registrerade i VAL. I och med att Högskolan under 2011 ansökte om och erhöll examenstillstånd även för förskollärarexamen har vi under 2012 kunnat anta studenter till samtliga fyra nya lärarprogram: Förskollärarprogrammet 210 hp, Grundlärarprogrammet 240 hp, Ämneslärarprogrammet 270/300 hp och Yrkeslärarprogrammet 90 hp. Intresset för Högskolans nya lärarprogram har varit och är fortsatt gott i jämförelse med landets övriga lärarutbildningar. Högskolan Dalarna 25

26 Antalet sökande i förhållande till utbildningsplatser var högst till Förskollärarprogrammet som startades hösten 2012 efter ett intensivt utvecklingsarbete i och med att examenstillstånd erhölls vid årsskiftet. På grund av ett minskat utbildningsanslag antogs knappt hälften av de förstahandssökande som valde Högskolans förskollärarutbildning, som denna höst endast erbjöds som campusutbildning. I takt med att utbildnings- och forskningsmiljön inom det förskolepedagogiska området byggs ut, bland annat genom ett flertal nya doktorander inom förskolans område, planeras för en gradvis ökad antagning till Förskollärarprogrammet. Från och med hösten 2013 kommer programmet att erbjudas som en kombinerad nätcampusutbildning, vilket innebär att studenterna själva kommer att kunna välja hur stor del av utbildningen de vill följa via nätet eller på campus, vid sidan av de obligatoriska campusträffarna. Även Grundlärarprogrammet har haft ett gott söktryck under året, i synnerhet inriktningen mot förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Sammantaget hade Grundlärarprogrammet över 400 förstahandssökande under 2012, varav drygt två tredjedelar hade sökt F-3-inriktningen. En tydlig trend här är att allt fler väljer att studera huvudsakligen via nätet, närmare bestämt valde ca tre fjärdelar av de förstahandssökande denna studieform. Då även prestationsgraden visat sig vara högre bland de nätstudenter som konkurrerar om dessa platser erbjuds från och med hösten 2013 även Grundlärarprogrammet som en kombinerad nätcampusutbildning. Den enda valmöjlighet som examensordningen möjliggör inom grundlärarutbildningen är den som 4-6-studenterna gör mellan samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik eller något praktiskt eller estetiskt ämne. Här är det glädjande att en relativt stor andel väljer NO/teknik, där behovet av behöriga lärare är som störst. Inom Ämneslärarprogrammet har intresset varit störst för inriktningen mot gymnasieskolan, som valdes av två tredjedelar av de drygt 200 förstahandssökande under Av de tolv ämnen för vilka Högskolan har examenstillstånd inom ämneslärarprogrammet är ingångsämnena svenska, engelska, spanska, bild och historia de mest populära. Men även ämnena religion, geografi, matematik och svenska som andraspråk, liksom franska och tyska, attraherar relativt många förstahandssökande i en nationell jämförelse. Sedan starten hösten 2011 har Ämneslärarprogrammet endast erbjudits som nätbaserad utbildning i kombination med obligatoriska campusträffar. Nätutbildningens flexibilitet, som möjliggör för de studerande att bo kvar i hemkommunen, i kombination med god lärarkompetens och välutvecklad IKT-infrastruktur torde vara de huvudsakliga orsakerna till att Högskolan lyckats gå emot den nationella trenden och kunnat fortsätta att utbilda ämneslärare i moderna språk. Till Högskolans Yrkeslärarprogram sker antagning endast en gång per år, och vid den första antagningen våren 2012 registrerades drygt ett trettiotal studenter efter en omfattande behörighetsprövning av de sökandes kunskaper i respektive yrkesämne. Då utbildningen går på halvfart kommer den första kullen att utexamineras först i januari Parallellt med dessa fyra nya utbildningsprogram har Högskolan under 2012 haft närmare 700 helårstudenter registrerade inom 2001-års lärarprogram, varav de sista beräknas ta examen under Dessutom finns ca 100 hst inom ramen för VAL-programmet. 26 Årsredovisning 2012

27 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ F orskningen har under 2012 bedrivits efter en ny forskningsstrategi som sträcker sig fram t.o.m I den nya forskningsstrategin har forskningen koncentrerats kring sex profiler delvis sprungna ur den tidigare strategin: - Energi, skog och byggd miljö som är en vidareutveckling av det tidigare området energiomställning och samhällsprocesser där även skogs- och byggforskningen inkluderats. - Hälsa och välfärd är en fortsättning på det tidigare området Hälsa, livskvalitet och välfärd. - Komplexa system mikrodataanalys som är en sammanslagning av de tidigare forskningsområdena Mikrodataanalys och e-infrastruktur samt Regionala förändringsprocesser. - Kultur, identitet och gestaltning bygger på de delar av det tidigare forskningsområdet Lärande och socialiseringsprocesser som hade fokus på humaniora samt de två tidigare etableringsområdena Visuell kultur samt Världsarvets världar. - Stålformning och ytteknik är en fortsättning på det tidigare forskningsområdet med samma benämning. - Utbildning och lärande bygger på de delar av forskningsområdet Lärande och socialiseringsprocesser som har fokuserat på praktiknära forskning inom skolområdet. Den viktigaste framgången under 2012 var att Högskolan erhöll examenstillstånd på forskarnivå inom området Mikrodataanalys. Det har medfört ett stort arbete med att ta fram nödvändiga styrdokument och nödvändig infrastruktur för att säkra doktorandernas utbildning. Under året antogs också den första helt egna doktoranden. Stålindustrins forskarskola har antagit ett flertal doktorander, men föreståndaren för forskarskolan tillika forskningsledaren för stålformning och ytteknik har slutat och rekrytering av ny ledare pågår. Högskolan samarbetar med 11 forskarskolor samt med ytterligare 2 forskningsprogram. Under året anordnades för första gången en doktorand- och handledardag, där samtliga doktorander erbjöds möjlighet att under tre minuter presentera sin forskning. Totalt deltog 36 doktorander. Under året har en högskoleövergripande docentskola startats där 24 doktorer från samtliga forskningsprofiler deltar. Forskning och utbildning på forskarnivå Under 2012 har 7 forskarstuderanden (varav tre kvinnor) avlagt doktorsexamen och fyra (varav tre kvinnor) licentiatexamen (tabell 12). Den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen har minskat och motsvarar 4,4 år (jämfört med 5,2 år för 2011) medan den genomsnittliga nettostudietiden för licentiatexamen uppgår till 1,7 år (1,9 år). Högskolan Dalarna 27

28 Tabell 8: Genomsnittlig nettostudietid (år) för licentiat- respektive doktorsexamen fördelat på vetenskapsområde Humaniora Samhällsvetenskap Teknik inkl. Naturvetenskap Medicinsk vetenskap Doktorsex Licentiatex Doktorsex Licentiatex Doktorsex Licentiatex 2012 Antal pers. Antal år Antal pers. Antal år Antal pers. Antal år Antal pers. Antal år Antal pers. Antal år Antal pers. Antal år Kvinnor 1 4,1 1 4,8 1 2,8 2 4,3 Män 1 0,8 2 5,0 2 1,6 1 3,3 Totalt 1 4,1 1 0,8 3 4,9 3 2,0 3 3, Kvinnor 5 5,4 1 2,8 Män 1 5,5 2 4,6 1 1,0 Totalt 6 5,4 1 2,8 2 4,6 1 1, Kvinnor 4 4,5 3 4,3 Män 3 4,5 2 4,0 2 3,2 1 4,8 Totalt 3 4,5 6 4,3 2 3,2 4 4,5 Det publicerades 129 refereegranskade vetenskapliga artiklar undert 2012, i det närmaste samma volym som under både 2010 och Tabell 13 visar även övriga publikationer i form av böcker, kapitel i bok/del av antologi, refereegranskade konferensbidrag samt övriga rapporter och artiklar. Antalet konferensbidrag har ökat med 26 % jämfört med 2011 medan i stället övriga rapporter och artiklar minskat med 47 %. Tabell 9: Publikationer Artiklar (refereegranskade) Böcker Kapitel i bok, del av antologi Konferensbidrag (refereegranskade) Övriga rapporter och artiklar Totalt Vid utgången av 2012 deltog totalt 90 anställda i forskarutbildning, varav 66 % kvinnor. Jämfört med 2010 innebär detta en ökning med 45 % (28 personer), jämfört med 2011 en minskning på 5 % (5 personer, se tabell 14). Bland nyantagna doktorander är andelen kvinnor 64 %, något lägre jämfört med 2011 (67 %). En övervägande majoritet av de forskarstuderande återfinns inom det humanistiska/samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, nämligen 60 %. Därefter kommer teknik/naturvetenskap med 24 % och resterande inom medicin. För jämförelse se Väsentliga uppgifter sida Årsredovisning 2012

29 Tabell 10: Antal i forskarutbildning fördelat på vetenskapsområde, kön och år Teknik- Hum-Sam Medicin Naturvetenskap Summa Summa Summa Kategori Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Doktorand Adjunkter Övrigt Total K/M Summa Anm. Uppgifterna avser läget per 31 december. Den totala forskningsvolymen omfattar cirka 102 mnkr vilket är en ökning på nästan 1 % (0,7 mnkr) jämfört med Andelen extern finansiering var 47 % (48,2 mnkr) jämfört med 48 % (48,7 mnkr) under föregående år. Bidragsintäkterna utgör drygt 75 % av de totala externa intäkterna. De externa bidragen kommer från såväl nationella som regionala finansiärer. Diagram 2 visar de totala intäkterna, fördelade på anslag respektive externa medel under perioden Motsvarande redovisning för forskningsprofilerna under 2012 framgår av diagram 3. Diagram 2. Totala intäkter forskning (mnkr) mnkr Externt Anslag Högskolan Dalarna 29

30 Diagram 3. Totala intäkter forskningsprofiler 2012 (mnkr) mnkr 10 Externt Anslag 5 0 Energiomst samhproc Hälsa välfärd Komplexa system Kultur ident gestaltn Stålform ytteknik Utbildning lärande Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser och dess forskningsmiljö Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser (TKP) som under 2011 startade vid Högskolan Dalarna, i samverkan med Örebro universitet, har idag 14 doktorander (11 placerade vid Högskolan), en forskningsledare och en postdoc, den sistnämnda rekryterad under Därtill har 18 juniora och seniora forskare från båda lärosätena engagerats som handledare. TKP är en tvärvetenskaplig forskarskola, där doktoranderna är antagna inom ämnena informatik, pedagogik och statsvetenskap vid Örebro universitet. Vid sidan av forskarskolans etablerande har också en strategisk satsning gjorts vid Högskolan Dalarna för att bygga upp en fysisk forskarmiljö. Två principer har varit viktiga i skapandet av forskningsmiljön kring forskarskolan TKP. För det första har det handlat om att bygga upp formella och informella mötesplatser för forskare och doktorander; för det andra handlar det om att knyta och odla kontakter med andra forskningsgrupper och nätverk med liknande intressen nationellt och internationellt. Det högre seminariet för TKP, som anordnas månatligen sedan 2011, utgör i sammanhanget en viktig mötesplats inom Högskolan, där doktorander och forskare får möjlighet att presentera och diskutera sina arbeten. Till dessa seminarier har även inbjudna nationella och internationella forskare presenterat sina pågående arbeten. Därutöver har samtliga engagerade i forskningsmiljön TKP vid Högskolan Dalarna (doktorander, postdoc, forskningsledare och forskare) under 2012 deltagit i både andra forskningsgrupper (inte minst vid Örebro universitet) och nätverk, såväl nationella som internationella. Forskningsprofilen Energi, skog och byggd miljö Forskningsprofilens mål har varit att under 2012 utöka verksamheten inom forskningen, genom att söka externt finansierade projekt, framför allt från KKS och EU FP7, och att rekrytera fler doktorander. Utfallet har varit lyckosamt, medel har beviljats i två KKS och fyra FP7. Tre av de nya större projekten finns inom skog och träteknik. Forskningsprofilens totala omslutning var 12,8 mnkr varav 57 % extern finansiering. Profilen kommer att omfatta 15 doktorander under vårterminen 2013, en ökning från fyra doktorander 2008 när forskningsområdet etablerades. Ett flertal större projekt har avslutats men nya startar i motsvarande takt. 30 Årsredovisning 2012

31 Antalet publiceringar kom att ligga på en acceptabel nivå för Det publicerades 4 refereegranskade vetenskapliga artiklar samt 7 övriga rapporter och artiklar och ett refereegranskat konferensbidrag. Ett annat mål för profilen har varit att utöka utbildningsbasen på grundläggande och avancerad nivå, bland annat har en ansökan om examenstillstånd för masterexamen i området energiteknik inlämnats till Högskoleverket under året. Utvecklingen av ett nytt högskoleingenjörsprogram påbörjades med gemensam ingång för maskin-, material, och energiteknik, vilket kommer att stärka forskningsprofilens förankring i utbildningen. Området är p.g.a. ovan nämnda utveckling i stort behov av nya lärare och forskare samt kompetensutveckling av befintlig personal. Rekryteringen av två professorer i energieffektivt byggande och aktiva elnät inom ramen för EMC (Energi och miljökompetenscentrum) resulterade i anställning av en gästprofessor på 25 % i energieffektivt byggande. Externa kontakter med övriga Sverige och internationellt ligger fortfarande på en hög nivå och ambitionen har inte varit att utöka detta. EMC ger mycket stöd i den regionala förankringen men bidrar också, inom ramen av de nya EU-projekten, till ökat internationellt samarbete. Särskilt värt att nämna är att alumner från magisterprogrammet i solenergiteknik bidrar konstruktivt i samarbeten i både forskning och utbildning. Forskningsprofilen Hälsa och välfärd Forskningsprofilen Hälsa och välfärd kan uppvisa en omfattande forskningsverksamhet under Forskningsaktiviteten mätt i exempelvis antalet publikationer, antal doktorander, nya doktorandrekryteringar, högre seminarier och handledningsinsatser är mycket god. Forskningsprofilen leds av forskningsledaren med stöd av en styrgrupp bestående av tre professorer, en doktorandrepresentant och en forskningssekreterare. Styrgruppen är rådgivande till forskningsledaren i strategiska frågor och fördelning av forskningsmedel och har regelbundna möten ca en gång per månad. Forskningsområdet tilldelades total 10,1 mnkr av interna forskningsmedel för Därutöver har aktiviteten för att söka externa forskningsmedel varit hög, men har ännu gett relativt begränsad utdelning. Av forskningsprofilens totala omslutning på 14,2 mnkr utgjordes ca 29 % av extern finansiering. Publiceringsaktiviteten har varit mycket god under året i relation till antalet forskare och forskningsmedel, med 60 refereebedömda vetenskapliga artiklar, 8 övriga rapporter och artiklar och 47 refereegranskade konferensbidrag. En bok har publicerats liksom 10 bokkapitel/del av antologi. En strategisk satsning på samverkansprojekt inom området har initierats. Avtal har träffats om finansiering av en doktorand med Temabo AB, som är en aktör inom Faluns äldreomsorg. Även avtal om samfinansierade doktorander med Falu kommun har förberetts. Vetenskapsrådet genomförde under 2012 en utvärdering av vårdvetenskaplig forskning i Sverige. Forskningen vid Högskolan Dalarna bedömdes som god både vad gällde vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans och rankades högre än ett stort antal jämförbara lärosäten i Sverige. Forskningsprofilen innefattar sex professorer med ämnesinriktning inom idrottsfysiologi, munhälsa, omvårdnad, socialt arbete och äldreforskning, tre docenter i medicinsk vetenskap och 26 disputerade lärare (varav två tjänstlediga). Av de disputerade lärarna är 15 knutna till vårdvetenskap/omvårdnad, fem till socialt arbete och en till medicinsk vetenskap. Av professorerna är två kvinnor och fyra män, Högskolan Dalarna 31

32 bland docenterna tre män och bland övriga disputerade 18 kvinnor och fem män. Fyra lektorer har rekryterats under året och en professur i omvårdnad har utannonserats. Forskningsprofilen inrymde vid årets slut 16 doktorander. Fyra doktorander har disputerat under året, tre doktorander inom vårdvetenskap vid Karolinska institutet och en vid Mittuniversitetet. Därutöver har tre nya doktorander rekryterats, varav två tidigare varit anställda som adjunkter vid Högskolan. Dessa finansieras huvudsakligen med externa medel. Forskarna inom området handleder i dagsläget sammantaget 12 doktorander anställda vid Högskolan. Profilen har en mycket aktiv och regelbunden seminarieverksamhet med seminarier minst var annan vecka. Forskningsseminarierna är öppna för alla intresserade. Forskarna har ett utbrett kontaktnät med andra forskargrupper nationellt och internationellt. Samarbete i forskarutbildning med Örebro universitet finns etablerat genom avtal. Forskningsprofilen Komplexa system - Mikrodataanalys Forskningsprofilen Komplexa system - Mikrodataanalys har under året integrerat de föregående forskningsområdena Mikrodataanalys & E-infrastruktur och Regionala Förändringsprocesser. Storleken på profilen har därmed fördubblats och består av ett 20-tal seniora handledare (professorer och docenter), ett 30-tal doktorander varav 5 i den egna forskarutbildningen samt ett 25-tal övriga disputerade forskare. Omslutningen för forskningsprofilen var 25,3 mnkr varav 49 % extern finansiering. Högskoleverket beviljade sommaren 2012 Högskolan tillstånd att utfärda doktorsexamen i Mikrodataanalys. Under hösten startades forskarutbildning i Mikrodataanalys med antagning av fem doktorander av vilka fyra bytt från andra utbildningar. Studieplan, kursplaner, inrättande av handledarråd och övriga administrativa rutiner färdigställdes under året. Därtill har två licentiatsseminarium genomförts. Arbetet med konsolidering av masterutbildning i Business Intelligence har fortsatt då utbildningen är en viktig rekryteringsbas för forskarutbildningen och för forskning generellt. Personalen har deltagit vid ett 70-tal internationella konferenser/workshops under året och tre lite längre, reciproka lärarutbyten har genomförts. Tre doktorander har tillbringat längre vistelser vid Högskolan för färdigställande av avhandling och tio prominenta forskare har förlagt kortare forskningsvistelser till Högskolan. Högskolan stod i mars som anordnare av Vinterkonferensen i spatial statistik förlagd till Grönklitt, Orsa med 50-talet deltagare varav 10 internationella. Forskningsprofilen har varit aktiv med att lämna in ansökningar om externa forskningsanslag. Totalt har ansökningar om 216 mnkr lämnats in. Särskilt arbetet har lagts på att förbereda för att erhålla ett stort anslag som ett nordeuropeiskt excellence-center i samarbete med HUI research. Vidare har forskning med anknytning till Test och Demonstrationsarenan E16 (TDA E16) fortsatt att utvecklas positivt och ett större EU-anslag har erhållits för ändamålet. I fokus under året har också stått att fortsätta den positiva utvecklingen av publiceringar. I september återstartades rapportserien Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis i vilket redan 10 arbeten publicerats. Serien underlättar för doktorander i deras strävan att utveckla förmågan att publicera i internationella tidskrifter. Det har publicerats 31 refereegranskade vetenskapliga artiklar medan övriga rapporter och artiklar var 17 och refereegranskade konferensbidrag var sex. Åtta bokkapitel/del av antologi har likaså publicerats. Inriktningsmässigt kan de delas in i kategorierna; Handels- och destinationsutveckling, Tjänster och handel på nätet, Optimering av 32 Årsredovisning 2012

33 transportarbetet, Transporter och regional utveckling, ITS, Spår- och vägunderhåll, arbetsmiljö, beräkningsintensiv genetik och naturresursbaserad turism. Forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning (KIG) Inom forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning (KIG) studeras kommunikation och gestaltning i olika typer av medier, med fokus på hur sociala och kulturella identiteter konstrueras och medieras i spänningsfälten mellan individ och kollektiv, minoritet och majoritet, lokalt och globalt, sekulärt och religiöst, samtid och historisk tid. Antalet medverkande inom KIG under 2012 var 60 disputerade forskare, varav sju docenter och 11 professorer fördelade över Högskolans humanistiska och språkvetenskapliga samt samhälls- och medievetenskapliga ämnen. Inom KIG fanns under 2012 sex doktorander. En av dessa erhöll under året lic.-examen. Vidare finns inom KIG fem tvärvetenskapliga forskargrupper: - Transkulturella identiteter: Inom denna grupp studeras kulturella möten och mänskliga relationer i ett globalt perspektiv samt hur dessa representeras i litteraturen. - Minoritet, identitet, autenticitet. I fokus för gruppens verksamhet står studiet av olika slag av minoritetsreligioner och deras relation till majoritetskulturen, som till exempel nya religiösa rörelser och invandrarreligioner. - Audiovisuella studier. Inom denna grupp studeras olika multimodala interaktions- och kommunikationsformer inkluderande text, bild, film, ljud och musik. - Transition, identitet och civilsamhälle. Inom denna grupp fokuseras på aspekter av politisk transition i relation till nationell och kulturell identitet. - Interkulturella språkstudier. Under2012 intresserade gruppen sig särskilt för språkval i högre utbildning språkundervisning och kulturmöten Var och en av de fem forskargrupperna bedriver ett högre seminarium. Dessutom finns ett övergripande seminarium gemensamt för hela forskningsprofilen. Förutom att alla forskare som finansieras av KIG (i form av forskningstid eller kontaktmedel) regelbundet presenterar sin forskning på något av dessa högre seminarier, så fungerar de som arenor för utveckling av nya projekt och gemensamma ansökningar om externa forskningsmedel. Til seminarierna inbjuds kontinuerligt också externa föreläsare. Utöver de nämnda fem tvärvetenskapliga forskargrupperna finns inom KIG ytterligare några vetenskapliga centrumbildningar och nätverk. Dessa är Dalarna University Centre for African Studies (DUCAS), Dalarna University Centre for Irish Studies samt Världsarvets Världar, ett nordiskt nätverk med centrum vid Högskolan med inriktning mot forskning kring världsarvsrelaterade frågor. Inom forskningsprofilen organiseras årligen nationella och internationella konferenser. Under 2012 anordnades följande fyra: Why Literature Matters in the 21 Century; Det sovjetiska arvet i nutida rysk kultur; Authority and Wisdom: The 8th Biannual Conference of the Nordic Irish Studies samt Transformations in the Arab World: International Multidisciplinary Conference. Mängden vetenskapliga publikationer inom KIG var under 2012 omfattande. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är 13 medan övriga rapporter och artiklar är 1 och refereegranskade konferensbidrag 12. Sex böcker har publicerats liksom 36 bokkapitel/del av antologi. Högskolan Dalarna 33

34 Vad gäller fördelningen av KIG:s interna forskningsmedel gjordes under 2012 särskilda satsningar för att få fram fler docenter inom forskningsprofilen. Två av lektorerna ionm forskningsprofilen befordrades under 2012 till docenter. Forskningsprofilens totala omslutning var under ,2 mnkr varav 41 % extern finansiering. Forskningsprofilen Stålformning och ytteknik Inom forskningsområdet Stålformning och ytteknik utvecklas materialvetenskaplig forskning inom främst bearbetningsteknik och ytteknik i samverkan. Tyngdpunkten ligger på studier av stålets beteende vid plastisk formning, där matematisk simulering och studiet av växelverkan mellan arbetsmaterial och verktygsmaterial är viktiga komponenter. Den nationella forskarskolan i bearbetningsteknik, som startade 2003, avslutades under Totalt har fem doktorer och fyra licentiander examinerats inom ramen för forskarskolan. En ny forskarskola, Stålindustrins forskarskola, beviljades år 2011 medel från Region Dalarna, Region Gävleborg, Länsstyrelsen i Gävleborg och Jernkontoret. Forskarskolan är planerad för 15 doktorander och totalt åtta år, med successivt intag av doktorander under de tre första åren. Sex doktorander har tillsatts under De företag som deltar med projekt i denna första omgång är SSAB, Sandvik Coromant, Böhler-Uddeholm Precision Strip AB, Suzuki Garphyttan och Outokumpu Stainless. En ansökan om examenstillstånd på forskarnivå inom området materialteknik inlämnades till Högskoleverket under Som forskarutbildningsämne valdes metallbearbetning primärt. Ansökan bifölls inte, p.g.a. tveksamhet rörande försörjningen av handledarkapacitet. Forskningens akademiska nivå fick i alla andra avseenden goda vitsord. Under 2012 inköptes ett nytt Auger mikroskop, inklusive kringutrustning. Investeringen var på 10 mnkr. Hälften av medlen finansierades av Region Dalarna. Under 2012 har 8 refereegranskade vetenskapliga artiklar publicerats medan övriga rapporter och artiklar är 1 och refereegranskade konferensbidrag 12. Forskningsprofilens totala omslutning var under ,5 mnkr varav 57 % extern finansiering. Forskningsprofilen Utbildning och lärande Utbildning och lärande är en ny forskningsprofil från Året har därför präglats av att föra samman olika existerande forskningsintressen och att skapa utgångspunkter för en gemensam miljö för praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning. Profilen bedriver forskning om undervisning, fostran och omvårdnad både i en pedagogisk praktik men även i historisk belysning (då all utbildning med undervisning och fostran är intentionell finns lärande inkluderat i detta studieobjekt). En merpart av profilens forskningsprojekt har samlats inom gemensamma fokusområden. Dessa är forskning som fokuserar ledarskap i den pedagogiska praktiken, miljön i vilken denna praktik bedrivs och användarperspektiv på texter och andra medier samt forskning om hur olika utbildningsuppdrag möter undervisningspraktikens realitet. Det bedrivs idag mer än 20 olika forskningsstudier och till dessa tillkommer doktorandprojekten. En hemsida har skapats där de olika projekten finns presenterade. Profilen har samlat 41 forskare varav tre professorer och två docenter. Vid årets slut finns 26 doktorander. Elva är rekryterade under året och av dessa är nio externt finansierade. Doktoranderna har biträdande handledare från profilen och åtta har även sin huvudhandledare där. Två doktorander har disputerat och fem forskare har genomgått handledarutbildning under året. Sju nya handledare har kunnat tas i anspråk och profilen har sex nya lektorer varav en har en inlämnad docentansökan. För att 34 Årsredovisning 2012

35 utveckla den gemensamma miljön har en speciell profildag genomförts med planering och strategiska samtal. Vid detta tillfälle bildades också ett handledarkollegium. En speciell satsning på att utveckla forskning med inriktning mot förskolans verksamhet har renderat i några nya forskningsprojekt samt ett samarbetsprojekt med Umeå universitet för att skapa en kreativ och sammanhållen forskarutbildningsmiljö med sådan inriktning. Tanken med miljön är att den ska kunna bistå doktorander i deras utbildning, men också att kunna bidra till en förstärkt forskning till stöd för förskollärarutbildning och förskolans verksamhet. Till miljön räknas idag 11 doktorander varav fem är knutna till Högskolan Dalarna. En livaktig seminarieverksamhet har etablerats med det Utbildningsvetenskapliga seminariet varannan vecka med en deltagarfrekvens på mellan femton och drygt tjugo personer. Här presenteras och ventileras interna vetenskapliga arbeten, men seminariet besöks också av nationella och internationella gäster. Detta gäller även för det språkdidaktiska seminariet som haft några träffar per termin. Utöver dessa seminarier har ett matematikdidaktiskt seminarium regelbundet anordnats i samarbete med Örebro universitet, Karlstad universitet och Mälardalens Högskola (våren 2012). Processeminarier har även pågått under året till stöd för de som beviljats forskningsmedel för artikelskrivande. Bland annat har dessa seminarier lett till publicering av sju refereegranskade vetenskapliga artiklar, sju övriga rapporter och artiklar och sju refereegranskade konferensbidrag. Två bokkapitel/del av antologi har likaså publicerats. Ett omfattande arbete har genomförts för att finna fungerande rutiner och kriterier för ansökning och fördelning av interna forskningsmedel. Två externa projektansökningar har lämnats in varav en beviljades medel. Fyra av profilens 16 forskningsprojekt sker i internationellt samarbete. Utbildning och lärande medverkar i två nystartade forskarskolor för lärare i samarbete med Umeå, Uppsala och Stockholms universitet. Av de 25 licentiandplatserna är åtta knutna till Utbildning och lärande. En modell och ett avtal för samfinansierad doktorandforskning har utarbetas i samarbete med och inom ramen för Pedagogisk utveckling Dalarna (PUD). Forskningsprofilens totala omslutning var 6,7 mnkr, varav 26 % utgjordes extern finansiering. Högskolan Dalarna 35

36 SAMVERKAN OCH SAMPRODUKTION S amverkansarbetet sker inom högskolans alla delar. Högskolans funktioner och organisation för olika samverkansfrågor på akademierna omfattar bl.a. funktioner som uppdragsutbildningsansvariga, alumnansvariga, samverkanslänkar för olika fokusområden samt branschråd. Samverkansarbetet kanaliseras till stor del genom högskolans samverkansorgan Dalacampus. En stor förändring i organisationen blev följden av att Dalarnas forskningsråd från och med halvårsskiftet fullt ut överfördes till Högskolan från Landstinget Dalarna, både till akademin Hälsa och samhälle och till Dalacampus. Den totala omslutningen för uppdrag inom utbildningen omfattar 40 mnkr vilket innebär en ökning på 46 % (ca 13 mnkr) jämfört med Ökningen återfinns till största delen inom Dalacampus (drygt 10 mnkr) och beror huvudsakligen tillkomsten av ett par EU-projekt. Även uppdragsverksamheten inom PUD och SUD har ökat vardera med ca 1 mnkr i omslutning jämfört med Dalacampus utgörs av de två huvudfunktionerna Dalacampus Uppdrag och Dalacampus Näringsliv med en gemensam chef som ingår i Högskolans ledning och som rapporterar direkt till rektor. Dalacampus organiseras med en liten kärna av fasta tjänster kompletterat med samverkansfunktioner på akademierna samt tillfälliga projektkopplade tjänster med resurser hämtade internt eller externt. Internt vidgas nuvarande Dalacampus Uppdrags styrgrupp till att omfatta hela Dalacampus, dvs. även näringslivsfrågorna och övergripande samverkansarbete. Dalacampus styrgrupp består av akademichefer tillsammans med cheferna för NGL-centrum samt för Dalacampus. Dalacampus svarar även för sekreterare i styrgruppen, liksom i det externa Näringslivsrådet. Dalacampus Uppdrag (DCU) Dalacampus uppdrdag, DCU, är Högskolans enhet för samordning av uppdrag. Från att främst omfatta uppdragsutbildning, har verksamheten utvidgats till att omfatta även andra uppdrag, såsom lärande utvärderingar. Detta genom att personal från Dalarnas forskningsråd flyttats över till DCU. DCU samverkar nära med akademiernas företrädare för uppdragsutbildning och samordnar deras insatser. DCU avtalar om uppdrag med offentlig part och näringsliv. När uppdragen omfattar mer än en akademi ansvarar DCU för samordning och avtalsskrivning. Verksamheten har under 2012 omfattat bl.a. Uppdragsinkubatorn som startade 2011 för att stimulera och möjliggöra för lärare att utveckla goda idéer till lönsam uppdragsutbildning, utan att akademierna riskerar genomförandet av övrig verksamhet, t.ex. KULA-uppdrag och NGL-kortkurser. Lärande utvärderingar av större EU-projekt och andra utvecklingsprojekt. Uppdragsutbildningar för chefer, ledare och ledningsgrupper. Kortkurser för företag inom Dalalyftet. 36 Årsredovisning 2012

37 Projektet Korta vägen för att underlätta för utländska akademiker att komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Dalacampus Näringsliv (DCN) Under 2012 har Dalacampus Näringsliv, DCN, fortsatt arbetet med att med hjälp av Högskolans resurser bidra till utveckling av dalaföretagens och därmed regionens konkurrenskraft. Branschråd, alumnnätverk, mäkling av examensarbeten, uppdragsforskning och uppdragsutbildning, deltagande i och genomförande av företagsträffar, workshops, semiarier, idéjakter, benchlearning, kunskapsevent och kommersialisering av forskningsresultat har varit viktiga uppgifter. Arbetet har bedrivits i nära samverkan mellan Högskolan och Stiftelsen Teknikdalen med Företagsinkubatorn och dess affärscoacher. Verksamheten vid DCN bedrivs i projektform och finansieras med stöd av bl.a. EUs regionala strukturfonder, Tillväxtverket, Region Dalarna och Länsstyrelsen. Fokus Innowent ska utveckla nätverk och innovativa system för att stärka ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen. DCN samordnar arbetet med bransch- och programråd vid Högskolan med medverkan från företag och organisationer. Ambitionen är att alla medverkande ska uppfatta råden som en meningsfull arena för utveckling av samproduktion av utbildning, forskning och verksamhetsutveckling. Alumnverksamhetens övergripande syfte är att etablera, behålla, underhålla och utveckla relationen mellan Högskolan och Högskolans tidigare studenter, så kallade alumner. De blir en viktig bro mellan högskola och arbetsgivare och kan ge feedback på hur väl utbildningarna fungerar i praktiken och om de tillgodoser yrkeslivets behov. Projektet fokuserar insatserna till fyra profilområden som är gemensamma för region och högskola: Turism och Besöksnäring Materialutveckling IT & Media Energi & Miljö I arbetet inom profilområdena görs även tvärvetenskapliga insatser via Högskolan utifrån företagens utvecklingsbehov inom exempelvis arbetsvetenskap, företagsekonomi/marknadsföring och språk. Energi- och miljökompetenscentrum EMC ska stärka konkurrenskraften för främst regionala företag verksamma inom förnybar energi och energieffektivisering genom att stödja produkt-, metod-, kompetens- och marknadsutveckling. KTP Dalarna (Knowledge Transfer Partnerships) är ett pilotprojekt för avancerad kunskapsväxling mellan akademi och yrkesliv. Femton nyutexaminerade studenter får på heltid och med full lön i mellan fem månader och två år ett kvalificerat utvecklingsuppdrag i femton företag. En halv dag i veckan får de tillgång till en kvalificerad handledare från Högskolan och en gång i månaden tillgång till en affärscoach från Stiftelsen Teknikdalens affärsinkubator. Samtliga projekt sker i mycket nära samverkan med akademierna och regionens näringsliv. Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) I Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna, som är organiserat inom akademin Utbildning och humaniora, samverkar Högskolan med omgivande kommuner för utveckling av lärarutbildning, skolutveckling och kompetensutveckling. Till Rådet för Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD-rådet) är samtliga kommuner i Dalarnas län anslutna, samt åtta kommuner i Västmanlands och Gävleborgs län. PUD-rådet har en strategisk roll främst för lärarutbildningens partnersamverkan, för planering av fort- Högskolan Dalarna 37

38 och vidareutbildningar och för forsknings- och utvecklingsprojekt i skolan. Verksamhetschefen för PUD ingår i akademin Utbildning och humanioras ledningsgrupp. Regelbundna årliga aktiviteter PUD-rådet sammanträder en gång per termin och bereds av arbetsutskottet (PUD-AU). Vid varje PUD-råd behandlas ett utvecklingstema. Under år 2012 har teman varit Lärarutbildning som skolutveckling - Från utbildning av lärare till samproducerad forskning och skolutveckling inom ramen för Nästa generations lärande samt Pedagogiskt ledarskap vad gör, bör, kan, ska huvudmannen göra. Årligen genomförs även en aktualitetskonferens för gymnasiechefer. En motsvarighet för förskolans chefer är inplanerad för Löpande över året besöker PUD tillsammans med ledning från lärarutbildningen regionens skolhuvudmän i så kallade dialogsamtal. Lärares och rektorers kompetensutveckling Lärarlyftet II är regeringens fortbildningssatsning för verksamma lärare med lärarexamen. Högskolan har medverkat med start av 35 kurser i Skolverkets uppdragsutbildning under 2012 och 548 lärare har deltagit i dessa kurser. Förskolelyftet är regeringens fortbildningssatsning i förskolan. Högskolan har medverkat med tre kurser för barnskötare och förskollärare med totalt 84 deltagare under På uppdrag av Skolverket genomför Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Mälardalens högskola i samverkan befattningsutbildningen Rektorsprogrammet. Utbildningen vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer och omfattar 30 hp. Den pågår under tre år. Högskolan Dalarna är samordnande lärosäte med utbildningschef, utbildningsadministratör och IKT-stöd samt ansvarar också för kursen Skolledarskap, 10 hp. Under 2012 har totalt ca 570 personer deltagit inom ramen för rektorsprogrammet. Inom ramen för skolverkets satsning på skolutveckling har avtal tecknats för Högskolan Dalarnas medverkan i Matematiklyftet, NT-satsningen, Sex- och samlevnadsundervisning och Betyg åk6. Insatser till stöd för skolans reformering Med anledning av den omfattande reformeringen som landets skolväsende står inför har PUD genomfört ett antal insatser av olika slag för rektorer och förskolechefer i regionen under Här kan nämnas en seminarieserie för rektorer med ansvar för fritidshem, öppna föreläsningar för förskolan om språkutveckling, pedagogisk dokumentation och NO/Tk. Ytterligare insatser för olika kategorier av lärare planeras inför 2013, bland annat en mentorsutbildning. PUD har även varit representerade på ett stort antal av Skolverkets implementeringskonferenser. Forsknings- och utvecklingsprojekt i skolan Under året har PUD organiserat forsknings- och utvecklingsprojekt i skolan i Falu, Hofors, Borlänge, Säters, Ludvika och Sandvikens kommuner. I projekten ingår flera kommunala doktorander/licentiander/magistrander. Högskolans forskningsinsats har finansierats av medel från uppdragsutbildningen vid PUD. Under året har arbetet med att utveckla en samfinansierad forskarskola för verksamma lärare fortsatt. Nya samverkanskontrakt är skrivna med PUD-regionens medlemmar, ett samverkansavtal med Karlstad universitet är på gång och planerad första antagning är hösten NGL-skolcentrum är en satsning för att utveckla den digitala kompetensen i regionen. NGLskolcentrum har en strukturerad samverkar med representanter för regionens skolhuvudmän och har tillsammans med regionens IKT-pedagoger arrangerat två erfarenhetskonferenser kring IT och lärande s.k. Teach Meet Mitt-konferenser. Ett flertal avtal om utbildningsuppdrag har tecknats under året. Uppdragen varierar från enskilda inspirationsföreläsningar till mer omfattande uppdrag som berör skolor, hela kommuner eller länets alla gymnasie- och vuxenutbildningar. 38 Årsredovisning 2012

39 Socialtjänstens Utvecklingscentrum Dalarna, SUD SUD är ett samverkansorgan mellan högskolan, landstinget och kommunernas socialtjänst och omsorgsverksamhet. SUD-rådet leds av en extern ledamot och sammanträder en gång per termin. Från och med 2012 hör SUD till akademin Hälsa och samhälle eftersom den huvudsakliga samverkansparten på högskolan är socialt arbete och omvårdnad. SUD har under 2012 huvudsakligen fokuserat det nya uppdrag som SUD kommer att få i och med att verksamheten vid Dalarnas forskningsråd (DFR) flyttat över till högskolan vid halvårsskiftet. Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna har tillsammans med högskolan arbetat fram en modell för det nya SUD som tar sin början Övriga ärenden som behandlas inom ramen för SUD-rådet under 2012 har rört utvecklingen av ett magisterprogram för socionomer med inriktning mot barn och ungdomar, frågor som rör VFU i socionomprogrammet samt övriga utbildningsfrågor. Forskningsprojekt vid högskolan har också presenterats. Högskolan Dalarna 39

40 PERSONAL OCH KOMPETENS- FÖRSÖRJNING E n medveten och strategisk rekrytering av personal är avgörande när det gäller att trygga framtida kompetensförsörjning. Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid är det övergripande målet för kompetensförsörjningen och är av stor vikt för kvaliteten i verksamheten. Högskolan eftersträvar att den vetenskapliga kompetensen hos lärarna är av sådan omfattning att den vetenskapliga grunden för utbildningen och forskningen tryggas och att hög kvalitet kan garanteras. Högskolan Dalarna har under perioden ökat antalet anställda (tabell 11) med 71 personer vilket motsvarar 9,7 %. Under 2012 ökade personalstyrkan med 30 personer (3,9 %) motsvarande 24,9 personår (tabell 12). Medelåldern är oförändrad mellan åren, 44,60. Högskolan har som helhet en jämn könsfördelning. Av det totala antalet anställda är 56 % kvinnor och 44 % män (tabell 11), vilket innebär en ökning med en procentenhet av andel kvinnor jämfört med Tabell 11: Antal anställda (kategori, ålder, kön) Kategori Kvinnor Män 2012 Summa 2011 Summa 2010 Summa Professorer Lektorer Adjunkter Övrig lärarpersonal Doktorander Övriga forskare Adm personal Teknisk personal Bibliotekspersonal Varav dubbla anställningar Summa Relativ fördelning % All personal Lärare o forskare Anm. Uppgifterna avser läget per 31 december Antalet anställda professorer har ökat med 0,3 personår och antalet anställda lektorer har ökat med 10,6 personår (9 % ) gentemot föregående år (tabell 12). Antalet adjunkter har minskat med 3,1 personår (1 % ). 40 Årsredovisning 2012

41 Enligt regleringsbrevet för Högskolan Dalarna ska under minst 39 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Målet har under 2012 uppfyllts till 20 %. Av två professorer som anställts är en kvinna och en man, en man har befordrats till professor och avde två gästprofessorna som tillsatts är båda män. Andelen kvinnliga professorer utgör 29 % av antalet anställda professorer (jmf 32 % för 2011). Tabell 12: Antal anställda (personår, kategori) Kategori Personår % Personår % Personår % Professorer 23,0 4,0 26,5 4,3 26,8 4,2 Universitetslektorer 108,4 18,7 120,4 19,6 131,0 20,5 Universitetsadjunkter 215,0 37,1 214,8 35,0 211,7 33,2 Övrig lärarpersonal 6,0 1,0 6,5 1,1 5,7 0,9 Doktorander 30,2 5,2 41,1 6,7 49,8 7,8 Övriga forskare 20,7 3,6 20,2 3,3 15,0 2,4 Administrativ personal 120,9 20,8 128,5 21,0 141,4 22,2 Teknisk personal 40,2 6,9 39,2 6,4 40,2 6,3 Bibliotekspersonal 15,7 2,7 15,9 2,6 16,2 2,5 Summa 580,1 100,0 612,9 100,0 637,8 100,0 Av Högskolans lärare är idag 50 % forskarutbildade, detta inkluderar forskningsledare, forskarassistenter och post doc; andelen forskarutbildade är oförändrat jämfört med Högskolans strategiska mål är 60 % forskarutbildade lärare år 2015 enligt Forskningsstrategi för Dalarna Högskolan Högskolan har arbetat fokuserat med att rekrytera fler forskarutbildade lärare inom nyckelområden där lektorer ofta är svåra att rekrytera, t.ex. i teknik, lärarutbildning och vårdutbildning. Andelen professorer, lektorer och doktorander fortsätter att öka. Andel administrativ och teknisk personal utgör 41 % av den totala personalstyrkan, vilket innebär en ökning med en procentenhet i förhållande till 2011 (tabell 13). En stor del av ökningen av tekniskadministrativ personal, (7 % eller totalt 17,7 personår), beror på att andelen doktorander bland den administrativa och tekniska personalen har ökat under året med 8,7 personår. Högskolan har 66 doktorander anställda jämfört med 62 stycken under 2011 (tabell 11). Tabell 13: Antal anställda (personår) lärare respektive teknisk och adminstrativ personal Kategori Personår % Personår % Personår % Lärare 352, , ,3 59 Teknisk/administrativ personal - varav doktorander 227,7 30, , ,5 49,8 Summa 580, , , Kompetensutveckling Under 2011 har ett chefsutvecklingsprogram för samtliga chefer inom Högskolan startats och samtliga chefer erbjuds ett professionellt individuellt stöd. Dessutom erbjöds alla avdelningschefer att delta i ledarutvecklingsgrupper under Syftet med ledarutvecklingsprogrammet är att kontinuerligt och långsiktigt utveckla ledarskapet på Högskolan och att formulera en gemensam värdegrund för Högskolans ledarskap. Högskolan Dalarna 41

42 Under året har den nyinrättade tjänsten som högskolepedagogisk utvecklingsledare tillsatts för att bl.a. att driva och utveckla den högskolepedagogiska utbildningen den behörighetsgivande utbildningen prioriterades. Utbildningen utgörs av två kurser som reviderades inför läsåret 2012: Lärande och undervisning i högskolan. Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning I, 7,5 hp, samt Högskolans uppdrag. Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning II, 7,5 hp. Under 2012 har totalt 47 lärare godkänts i den högskolepedagogiska utbildningen. Därutöver har sju lärare under året godkänts på tidigare kurser i högskolepedagogik. Det sedan tidigare påbörjade arbetet med en pedagogisk karriärstege för lärare fortsätter, liksom inventeringen av lärares kontakttid. Framtagandet av en policy för högskolepedagogiska utbildningar har också påbörjats. Högskolan Dalarna har, tillsammans med Karlstad universitet och Mälardalens högskola medverkat i utbildning av handledare på forskarnivå som Högskolans lärare har deltagit i. Därutöver har Högskolans lärare deltagit i handledarutbildning vid Örebro universitet och Uppsalaunversitet. Sammnalagt har 11 lektorer genomgått och godkänts i handledarutbildning på forskarnivå under Arbetsmiljö Under 2011 genomfördes en personalbarometer och handlingsplaner för åtgärder upprättades. En uppföljning av dessa har gjorts under 2012 och åtgärder har vidtagits med anledening av denna. En ny personalbarometer skall genomföras under Myndighetens chefer samt arbetsmiljöombud har utbildats under året i arbetsmiljörätt. Syftet med detta är att kunna delegera arbetsmiljöuppgifter till cheferna. Vidare har chefer och fackliga representanter utbildats i MBL. Syftet med utbildningen är att öka förståelsen för våra olika roller vid lokala informationsgrupper och arbetsmiljökommittéer samt centrala MBL-förhandlingar och central arbetsmiljökommitté Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron är oförändrad jämfört föregående år, vilket framgår av tabell 14. Sjukfrånvaron har ökat för kvinnor med 0,5 % och minskat för män med 0,7 %. Andelen långtidssjuka har ökat för både män och kvinnor. Antalet sjukskrivna i åldersspannet 50 år och uppåt har ökat 0,1 %. I åldersspannet upp till 29 år har sjukfrånvaron minskat 0,5 %. Tabell 14: Sjukfrånvaron i förhållande till personår under Sjukfrånvaro % % % Totalt 2,5 2,2 2,2 Kvinnor 3,4 2,7 3,2 Män 1,5 1,6 0,9 Anställda - 29 år 1,0 1,2 0,7 Anställda år 2,1 2,0 2,0 Anställda 50 år- 3,2 2,6 2,7 Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) 69,2 59,6 63,1 42 Årsredovisning 2012

43 BIBLIOTEK I juni fattade Högskolestyrelsen det definitiva beslutet om ett nytt högskolebibliotek i Falun, och detta beslut har på ett avgörande sätt påverkat bibliotekets verksamhet under året. Planeringen av det nya biblioteket intensifierades under hösten och många personer, utöver bibliotekspersonalen, har med stor entusiasm engagerat sig i förberedelserna. Under året har biblioteket även slutfört implementeringen av det nya bibliotekssystemet, infört ett nytt elektroniskt arkiv samt introducerat en ny söktjänst. Med dessa förändringar har både tillgängligheten och användarvänligheten till bibliotekets informationsresurser ökat. Planering för nytt huvudbibliotek En viktig förändring i den nya biblioteksbyggnaden kommer att bli att litteraturen delas in på ett annorlunda vis än tidigare. Fem stycken sammanhållna ämnesvisa bibliotek i biblioteket kommer att skapas och förberedelser för detta har inletts. Ett antal andra projekt har också påbörjats, bl.a. för att synliggöra de digitala resurserna i det fysiska biblioteket på ett bättre sätt än tidigare, liksom framtagandet av en digital karta över det nya biblioteket, med koppling till bibliotekets katalog. Även arbetet med inredning och utrustning av de nya lokalerna har påbörjats. Det nya biblioteket kommer att innehålla en arena för öppna föreläsningar och andra aktivititer, liksom några rum utrustade för arbete med audiovisuella media. Arbetet med att planera och utrusta dessa pågår. Flera av aktiviteterna sker i samarbete och i dialog med andra enheter på Högskolan, som t.ex. NGL-centrum och IT-avdelningen. Nytt elektroniskt arkiv Under 2012 har biblioteket bytt system för elektronisk arkivering, DiVA, av forskningspublikationer och examensarbeten. Systembytet har krävt betydande arbetsinsatser i form av förarbete, konvertering av data, efterarbete samt användarstöd och information. Högskolan har idag ett stabilt och användarvänligt system som motsvarar omvärldens krav och som utvecklas och drivs av Uppsala universitet. I samband med bytet till DiVA har biblioteket tillsammans med IT-avdelningen, informationsavdelningen och forskargrupper medverkat till att synliggöra Högskolans forskningsresultat i ännu högre grad. Detta sker genom utökade kopplingar mellan DiVA och andra interna och externa söktjänster och system. DiVA har arkiveringsmöjligheter för långsiktig lagring och ger säker åtkomst till Högskolans publikationer. Enligt ett rektorsbeslut från slutet av 2012 ska examensarbeten registreras och arkiveras i det elektroniska arkivet i DiVA från och med Därmed kan biblioteket inleda arbetet med att informera om beslutet, tillhandahålla stöd till studenter och lärare och utveckla nya rutiner för hantering av examensarbeten. Bättre tillgänglighet till bibliotekets informationsresurser Under 2012 tog biblioteket i bruk flera nya system som ersättare för äldre system, med avsikten att skapa förbättringar för våra användare. Det administrativa bibliotekssystemet Horizon ersattes av Millennium. Redan i december 2011 började låne- och katalogiseringsmodulerna användas samt det publika sökgränssnittet. Under våren 2012 kom sedan inköps- och tidskriftsmodulerna igång och under sommaren kopplades bibliotekssystemets Högskolan Dalarna 43

44 låntagarregister samman med Högskolans övriga användarsystem. Fjärrlånemodulen i Millennium, som ersätter FFB från Bibliotekscentrum, togs i drift i slutet på året. I april lanserades för samlad sökning bland våra elektroniska resurser. Summon är ett s.k. discovery-system, som gör fysiska och elektroniska resurser från olika databaser och plattformar både synliga och tillgängliga, i ett och samma sökgränssnitt. Nu ingår även e-böcker och materialet från de fysiska biblioteken i sökningen. Biblioteket en pedagogisk resurs Under året har biblioteket gett kursen Informationssökning och informationshanering för forskare, doktorander och lärare vid två tillfällen med totalt 35 deltagare. Även kurser i referenshanteringsprogrammet EndNote har getts vid ett par tillfällen och undervisningen i informationssökning för studenter har under året utökats med flera nya kurstillfällen. 44 Årsredovisning 2012

45 VERKSAMHETSSTYRNING OCH KVALITETS- UTVECKLING H ögskolans styrelse fastställde en ny arbetsordning under 2011 med syfte att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan styrelse och rektor. I december 2012 fastställde rektor en beslutsordning i vilken det framgår till vem eller vilken gruppering rektor delegerar ansvar och rätt att fatta beslut. Högskolan har härigenom fått en tydligare struktur i ansvarsfördelning och delegation. I Högskolans ledning ingår följande: Rektor Prorektor Förvaltningschef Chef för Utbildnings- och forskningskansliet (UFK) Samverkansansvarig/Chef för Dalacampus Akademichefer Bibliotekschef Dekan och prodekan (Utbildnings- och forskningsnämnden, UFN) Ordförande i studentkåren Verksamhetsstöd Den största delen av verksamhetsstödet organiseras i en gemensam högskoleförvaltning. Vissa administrativa resurser knyts till akademierna. Flertalet av dessa hör till högskoleförvaltningen men är lokalt placerade och därmed nära utbildningsverksamheten. Den nya nämndorganisationen som trädde i kraft den 1 juli 2011 har under år 2012 konsoliderats och fortsätter sitt kvalitetsarbete med centralt stöd från Utbildnings- och forskningskansliet i form av en nämndkansliansvarig och en nämndhandläggare. UFK har också utökat sitt stöd till akademierna i samband med Högskoleverkets kvalitetsgranskningar. Högskolans NGL-centrum har kontinuerligt erbjudit högskolepedagogiska kurser och seminarier. Avdelningen har även tillhandahållit kurser som bl.a. har behandlat Högskolans virtuella lärmiljöer såsom Fronter, Connect, provverktyg, videochatten samt kurser av mer teoretisk karaktär som t.ex. hur plagiat och fusk ska hanteras. Utvecklingen av en mediaportal, som är en del av projektet Morgondagens lärplattform fortskrider. En viktig uppgift för mediaportalen är att ge lärare och studenter stöd i olika utbildningssituationer samt möta det utbildningsbehov som lärarna har. Högskolan Dalarna 45

46 Högskolans kvalitetssystem I Högskolans policy för systematiskt kvalitetsarbete tydliggörs kvalitetsarbetets syfte genom att kopplas till Högskolans vision och strategiska handlingsplan. I policyn ges en översiktlig beskrivning av Högskolans idé om systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetskultur och kvalitetsansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet sker inom samtliga verksamhetsområden samt på flera nivåer och samordnas i ett högskoleövergripande kvalitetssystem. Kvalitetssystemets delsystem ska säkra kvalitetsarbetet inom utbildning, forskning, samverkan samt administrativt och tekniskt stöd på akademinivå inom förvaltning och stödfunktioner samt inom den kollegiala organisationen. Linjeorganisationen ansvarar för kvaliteten i verksamhets- och ekonomistyrningen från rektor till chefer på olika nivåer inom akademier, förvaltning, utbildnings- och forskningskansliet, bibliotek och Dalacampus. Den kollegiala organisationen ansvarar genom nämnder och råd för kvalitetsuppföljning av forskning och utbildning och ansvarar tillsammans med den operativa verksamheten för den akademiska kvalitetsutvecklingen. Samordningen av kvalitetsarbetet har stärkts genom rektors kvalitetsråd samt genom en förändrad nämndorganisation där Utbildnings- och forskningsnämnden, UFN, utgör Högskolans centrala kollegiala nämnd. På uppdrag av UFN arbetar fem områdesnämnder inom var sitt område som delvis är s.k. fakultetsindelat. En områdesnämnd har tagit över det särskilda ansvaret för lärarutbildningsområdet. Den förändrade nämndorganisationen har framför allt inneburit att nämndernas uppdrag renodlats och deras roll i kvalitetsarbetet tydliggjorts. Nämnderna har ansvar för uppföljningen av den akademiska kvaliteten i utbildning och forskning. Högskolan fick under 2012 rätt att examinera på forskarnivå. Detta har medfört att en ny nämnd för forskarutbildningen har inrättats Forskarutbildningsnämnden (FuN) som på uppdrag av UFN ansvarar för frågor specifikt kopplade till forskarutbildningen. Hållbar utveckling Miljöarbetet i Högskolan följer riktlinjerna i miljöledningssystemet ISO Under året har arbetet med att implementera ett heltäckande miljöledningssystem fortsatt. Styrningen av miljöarbetet har stärkts genom att ett miljöråd inrättats av rektor. Högskolans webb om hållbar utveckling har förbättrats. Miljörådet har under 2012 hållit sju sammanträden och den fråga som diskuterats mest är förslag till nya miljömål och handlingsplaner för åren I början på 2013 väntas rektor fatta beslut om de nya målen. Den miljörapportering som sker till regeringen varje år visade att Högskolans ranking, som sammanfattar hur långt miljöarbetet kommit, förbättrades jämfört med året innan. För 2011 har Högskolan Dalarna 12 poäng av 15 möjliga jämfört med 10 poäng för Högskolans första miljörevisioner genomfördes under hösten. Dessa föregicks av en utbildning för sex interna miljörevisorer. Från nästa år kommer ett antal revisioner att genomföras så att miljörevisioner kommer att omfatta all verksamhet inom en treårscykel. Det nya huvudbiblioteket som Högskolans styrelse fattade beslut om i juni byggs med inriktning mot hållbar utveckling och låg energiförbrukning. Bland annat får byggnaden en yttre fasad, som minskar solinstrålningen, och förbereds för solceller på taket. Infrastruktur IT Högskolans IT-infrastruktur är en viktig resurs för att skapa verksamhetsnytta och är ett viktigt verktyg för att många delar av Högskolans kärnverksamhet skall kunna fungera. IT-systemen utgör också ett nödvändigt stöd för att Högskolans administration ska kunna arbeta effektivt. IT-infrastrukturen består av nätverket, med ca anslutningspunkter förutom trådlös access, den virtualiserade serverplattformen i vilken ca 110 servrar är i drift samt ett lagringssystem som nu totalt rymmer ca 250 TB data. Serverinfrastrukturen tillhandahåller ett stort antal IT-stödsystem till verksamheten. 46 Årsredovisning 2012

47 Under 2012 har förstärkningar av IT-infrastrukturen genomförts genom investeringar i nätverket på Campus Falun samt utökningar av det trådlösa nätverket över hela Högskolan. Förstärkningar har också gjorts i lagringssystemen och serverinfrastrukturen för att klara den ständigt ökande användningen. Under året har också ca 300 nya persondatorer och ca 50 surfplattor köpts in, installerats och driftsatts, för att ersätta befintliga eller täcka nya behov i kärnverksamheten. Högskolan Dalarna 47

48 NÄMNDER OCH RÅD H ögskolans högsta kollegiala organ, dvs. den nämnd där ledamöterna utses av lärarkollegiet, utgörs på högskolegemensam nivå av Utbildnings- och forskningsnämnden, UFN, som överordnat organ med ansvar för uppföljning och granskning av den akademiska kvaliteten. På uppdrag av UFN arbetar fem områdesnämnder med ansvar för var sitt område och har ett delegerat kvalitetsansvar, framför allt för utbildningsprogram och uppföljning av kvaliteten i huvudområden. Arbetet i Utbildnings- och forskningsnämnden och i områdesnämnderna har omfattat organisation av det interna arbetet och att ta fram handlingsplaner och kvalitetskriterier för den kvalitetsuppföljning som är nämndernas huvuduppgift. Under 2012 fick Högskolan rätt att ge utbildning och examinera på forskarnivå i egen regi och att inrätta en forskarutbildningsnämnd, FuN. Denna nämnd arbetar på uppdrag av UFN med ansvar för frågor om forskning och utbildning på forskarnivå. Utöver nämnderna finns ett antal råd med ansvar för särskilda områden: t.ex. frågor om mångfald och internationella perspektiv samt kvalitet. Utbildnings- och forskningsnämnden UFN har det övergripande kvalitetsansvaret för utbildning och forskning och beslutar bl.a. om inrättande av huvudområde i examen; utbildningsplaner för program; om styrdokument som reglerar det operativa arbetet med utvärdering av kurser och program; om anvisningar och riktlinjer för arbetet med kursplaner och utbildningsplaner. Förutom det fortlöpande arbetet med att granska och utvärdera utbildning och examenstillstånd, har UFN tagit flera initiativ i kvalitetshöjande syfte, med särskilt fokus på kompetensutveckling och kvalitetssäkring av utbildning, såsom granskning av examensarbeten och ansökningar om examenstillstånd. Flera nya huvudområden har inrättats på såväl grundnivå som avancerad nivå. Områdesnämnder Områdesnämnderna inrättades från och med 1 juli 2011 och arbetar på uppdrag av UFN. Områdesnämnderna fastställer utbildningsplaner och har i övrigt ett kvalitetsansvar genom uppföljning av utbildningarna inom ansvarsområdet. Varje nämnd har ansvar för att kvalitetsuppföljning genomförs systematiskt. En väsentlig del av arbetet har utgjorts av stöd och granskning i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar. Forskarutbildningsnämnden Frågor som gäller handledningssituationen och forskarutbildningsprocessen hanteras av Forskarutbildningsnämnden, vilken är sammansatt av representanter från respektive forskningsprofil samt två doktorander. Ordförande i UFN är också ordförande i FuN. FuN ansvarar för antagning och fastställer allmän och individuell studieplan för forskarutbildningen, beslutar om handledare samt gör årliga uppföljningar av studieplanerna. Anställningsförslagsutskottet Anställningsutskottet, AFU, gör en granskning av den pedagogiska skickligheten av varje sökande till lektors- och professorstjänster samt bereder ärenden om anställning och befordran av lärare i enlighet 48 Årsredovisning 2012

49 med Högskolans anställningsordning inom kategorierna professor, universitetslektor och anställning som forskarassistent. Dessutom bereds antagning till oavlönad docent enligt särskilda riktlinjer. AFU utser för varje enskilt ärende de personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde (sakkunniga), efter förslag från berörd ämnesföreträdare. Forskningsetiska nämnden Forskningsetiska nämnden, FEN, har uppgifter som berör forskningsetik, forskaretik samt forskningsliknande inslag i utbildning. I nämndens uppdrag ingår vidare att informera och fortbilda Högskolans personal om forskningsetiska frågor med relevans för forskning och utbildning. Under 2012 har nämnden haft 11 protokollförda möten. Dessa möten har ägnats åt etikprövning av studenters uppsatsprojekt samt forskningsprojekt. Under året har en satsning genomförts beträffande den del av FEN:s verksamhet som berör rådgivande yttranden om forskningsprojekt. Denna satsning har bland annat innefattat två lunchseminarier riktade till Högskolans forskare samt ett internt möte med representanter för den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Med anledning av HSV:s utvärderingar arrangerade FEN under hösten två lunchseminarier om forskningsetik i examensmålen. FEN:s ordförande höll också ett möte med områdesnämndernas ordförande på samma tema. Avslutningsvis har 2012 handlat om att skapa rutiner för samverkan med nämndorganisationen. En rutin som därvidlag har införts är att FEN:s ordförande kontinuerligt kallas till nämndgruppsmötena. Disciplinnämnden Disciplinnämnden hanterar de ärenden där en student misstänks för att ha vilselett när studieprestation skulle bedömas, stört verksamheten eller utsätter annan student eller arbetstagare för trakasserier. Disciplinnämnden har under 2012 genomfört 13 beslutssammanträden. Vid samtliga sammanträden har studentkåren varit representerade med minst en student. Under 2012 har 35 ärenden anmälts till disciplinnämnden (jmf 57 ärenden under 2011) vilka har berört totalt 38 personer. I 30 av dessa ärenden hade beslut fattats vid årets slut. Beslut har även fattats 2012 i 6 ärenden anmälda under För de ärenden som slutligt handlagts har den genomsnittliga handläggningstiden varit ca sex veckor (fem veckor 2011). Under 2012 har fyra av Högskolans beslut överklagats till högre instans och i ett av de fallen beslutade förvaltningsrätten att undanröja Högskolans beslut om en sex veckors avstängning för en student. De beslut som fattats i disciplinärenden under 2012 har lett till att 22 studenter stängts av (2011, 16) och en student har varnats (nio st 2011). För 18 individer har ärendet skrivits av (för 2011 var motsvarande antal 55 individer). Av besluten om avstängning, avser åtta plagiering (2011 var antalet fem), 12 avser annat slag av fusk såsom t.ex. fusklappar. I två fall har studenten stängts av p.g.a. störande av verksamheten. Högskolan arbetar kontinuerligt med att förebygga och upptäcka fusk genom; att bl.a. tentamensvakterna kontinuerligt genomför kontroller av tillåtna hjälpmedel att olikfärgade tentamenspapper nu används vid salstentamen att tentamen genomförs i former som försvårar fusk att plagieringskontroller via Ephorus genomförs systematiskt En broschyr om akademisk hederlighet har arbetats fram under 2012 av en arbetsgrupp tillsatt av UFN. Broschyren finns i tryckt version på både svenska och engelska och finns även i digitalt format på Högskolans hemsida. Internationella rådet Internationella rådet, IR, har till uppgift att på rektors uppdrag ansvara för att initiera, stimulera, främja, stödja och följa upp implementeringen av Högskolan Dalarnas vision och strategier avseende internationella frågor. Rådet består av representanter för Högskolans ledning, de fyra akademierna, Högskolan Dalarna 49

50 avdelningen för studentservice, studentkåren och internationaliserings-samordnaren samt en extern ledamot. Under 2012 har rådet bland annat arbetat med uppdatering av styrdokument och strategier för det fortsatta arbetet, samordnad internationell marknadsföring och stipendiefrågor samt uppföljning av samarbetsavtal. Rektors kvalitetsråd Det högskolegemensamma ansvaret för kvalitetsutvecklingen kommer till uttryck genom rektors kvalitetsråd. Rektors kvalitetsråd har bl.a. i uppgift att bevaka att kvalitetsutveckling sker inom all verksamhet i enlighet med Högskolans vision och strategiska handlingsplan samt kontrollera att kvalitetsmål formuleras och redovisas inom ramen för verksamhetsplaneringscykeln. Vidare ska rektors kvalitetsråd ansvara för de övergripande perspektiven och årligen genomföra en översyn av kvalitetssystemets struktur och funktion. Rektors kvalitetsråd har i uppgift att synliggöra kvalitetsaspekter och kvalitetsarbete samt stimulera kvalitetsutveckling. Rådet ska vara ett idé- och rådgivande organ för Högskolans ledning och för dess olika enheter i frågor som rör verksamhetens kvalitet, inom samtliga verksamhetsområden inklusive stödfunktioner. Kvalitetsrådet arbetar på uppdrag av rektor. Rådets ledamöter representerar både akademi och förvaltning och utses av rektor. Studentkåren utser sin representant. Ledamöter i rådet deltar kontinuerligt i dialoger om och i uppföljning av verksamheten. Härigenom skapas goda möjligheter för kvalitetsrådet att bevaka kvalitetsutvecklingen i verksamheten. Mångfaldsrådet Under året har ett arbete bedrivits för att förebygga och förhindra diskriminering gällande diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet. Arbetet bedrivs både internt och externt; berör både studenter, personal och det omgivande samhället. Jämställdhetsplanen har uppdaterats, och policydokumentet för mångfald har setts över, liksom regler mot diskriminering och trakasserier. Information om gällande styrdokument har spridits genom mångfaldsrådets kontaktpersoner och publicering på hemsidan. Korta vägen för utländska akademiker är en uppdragsutbildning som Högskolan Dalarna startade 2010 i samverkan med Arbetsförmedlingen, och som har fortsatt under 2011 och Högskolan Dalarna tar aktiv del i olika samverkansgrupper rörande integrationsfrågor. Bland annat har Högskolan genom Länsstyrelsens mångfaldsråd medverkat till en regional överenskommelse gällande introduktion för flyktingar och invandrare: Vägen in. Även lokala integrationsfrågor har varit aktuella genom till exempel medverkan i Borlänge kommuns EU-finansierade integrationsprojekt DOS; Dialog och samverkan. Förslag till åtgärder för att få en jämnare könsfördelning inom vissa utbildningar har diskuterats. Exempel har lyfts fram och akademichefer och programansvariga har uppmanats att aktualisera frågan. Möjligheten till projekt ska undersökas och uppmuntras, liksom införandet av särskilda moment i utbildningarna som tar upp ett tydligt maktperspektiv i vår förståelse av jämställdhet. Andra åtgärder som har vidtagits för att jämställdhetsaspekter ska beaktas i lärosätets utbildningar är att beslutande nämnder inom Högskolan Dalarna har i uppdrag att alltid beakta ett genus- och mångfaldsperspektiv vid granskning av nya kursplaner och utbildningsplaner. Inom jämställdhetsområdet pågår ett samarbete med Länsstyrelsen som har utmynnat i en ny regional överenskommelse för att främja jämställdheten i länet. Överenskommelsen är en gemensam avsiktsförklaring och ska gälla för perioden Årsredovisning 2012

51 EKONOMI V erksamheten 2012 uppvisar en volymminskning med endast 3 % jämfört med föregående år, trots att anslagen minskade med 7 %. Resultatmarginalen uppgår till -2,7 %, vilket är en förbättring jämfört med budgeterad resultatmarginal som uppgick till -3,8 %. Högskolan har en mycket god likviditet och myndighetskapitalet uppgår till 27,8 % i relation till omsättningen, vilket överträffar styrelsens mål om 8 10 %. Redovisning av prestationer Resultatredovisningen skall främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Bilaga 6, Sammanställningen Väsentliga uppgifter, sidan 76 innehåller uppgifter om prestationer inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå i form av totalt antal studenter, respektive totalt antal helårsprestationer samt kostnaden per helårsstudent och kostnaden per helårsprestation. Väsentliga uppgifter Bilaga 6 innefattar även uppgifter om totalt antal refereegranskade publikationer samt kostnaden per refereegranskad publikation, vilket ger en redovisning av prestation samt kostnaden för denna inom verksamhetsområde forskning. I enlighet med årsredovisningen för verksamhetsåret 2012 redovisas kostnaden för prestationer inom utbildningen särredovisade per utbildningsområde. Genom detta följer redovisningen av prestation inom utbildningen fullt ut den uppdelning samt differentiering av ersättningsnivån på anslag per utbildningsområde av anslag per utbildningsområde som regeringen angett. Med kostnad avses kostnaden för utbildning enligt regleringsbrev, vilket innebär att kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning inte ska ingå. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer inkluderar således inte heller uppdragsutbildning och beställd utbildning. I den totala kostnadsmassan ryms kostnader av högskoleövergripande, alternativt strategisk karaktär som ej fördelats ut per utbildningsområde. Dessa kostnader uppgår till tkr, eller ca 10,3 % årligen. Akademiövergripande kostnader samt kalkyldifferenser har fördelats ut per utbildningsområde i enlighet med andel kostnad som fördelningsgrund. Högskolan erhåller årligen ersättning för 20 helårsstudenter inom utbildningsområdet media men i praktiken studerar betydligt fler studenter inom området. Helårsstudenter utöver dessa 20 finansieras med ersättning motsvarande teknik eller samhällsvetenskap, beroende på inriktning. Måtten anges per år under den sista treårsperioden. Som mått på prestation samt kostnad för prestation inom samverkan redovisar högskolan volymen externa medel (bidrags- och avgiftsintäkter) både i absoluta tal och i relation till totala intäkterna. De externa medlen som beviljats Högskolan av externa samarbetspartners är, i samtliga fall, resultatet av den samverkan Högskolan aktivt bedrivit med det omgivande samhället. Kostnaden för dessa prestationer inryms i prestationsmåtten för Högskolans huvudsakliga verksamheter; Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning samt uppdrags- och forskningsutbildning. Inom dimensionen Samverkan redovisas volymutvecklingen av den externa finansieringen i form av bidrags- och avgiftsintäkter i absoluta tal samt i relation till de totala intäkterna. Måtten anges per år under den senaste treårsperioden. Högskolan Dalarna 51

52 Tabell 15: Volym samt kostnad för prestationer Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Volym samt kostnad per utbildningsområde Utbildningsområde Humaniora Antal helårsstudent (HST) Antal helårsprestation (HPR) Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Idrott Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Juridik Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * LU-undervisning Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Medicin Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Media Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Naturvetenskap Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Samhällsvetenskap Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Teknik Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Vård Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Övrigt Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Samverkan Externa medel i absoluta tal samt i relation till totala intäkter Externa medel** Andel Externa medel (avgifter samt bidrag), tkr Andel externa medel 22% 18% 17% 52 Årsredovisning 2012

53 * Kostnad per helårsstudent har beräknats enligt totala kostnader per utbildningsområde. Fördelningen av kostnad per HST och HPR har beräknats utifrån respektive andel av HST och HPR inom det totala ersättningsbelopp per utbildningsområde. Högskolan tillämpar den s k SUHF modellen, varvid indirekta kostnader fördelas enligt fördelningsnyckel. Kostnader för lokaler debiteras efter verklig yta, men enligt ett schablonpris per kvm. Detta kan medföra att lokalkostnaden i verkligheten för vissa lokaler/enheter/utbildningsområden avviker från schablonpriset. I fördelningen av kostnad per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde jämfört med den totala kostnaden per helårsstudent och helårsprestation (se väsentliga uppgifter) finns en differens motsvarande tkr (10,3 % av de totala kostnaderna) som ej ingår i kostnadsbasen i presentationen av kostnader per utbildningsområde. De kostnader som ej är utfördelade avser övergripande/strategiska projekt/utvecklingsprojekt. ** Externa medel definieras som intäkter av avgifter samt bidrag. Andel externa medel i relation till totala intäkter Kapitalförändring 2012-års resultat och kapitalförändring för Högskolan Dalarna uppgår till tkr, jämfört med budgeterade tkr. Föregående års resultat uppgick till tkr och jämfört med 2012 års resultat innebär det en resultatförsämring med tkr. Intäkter 2012 har präglats av en fortsatt planerad reducering av verksamheten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, i syfte att anpassa volymen till minskande anslagsintäkter. De totala intäkterna för verksamhetsåret 2012 uppgår till tkr jämfört med tkr för Intäktsminskningen mellan åren uppgår därmed till tkr (-3 %). Anslagen har minskat med tkr eller 7 %, jämfört med De externa intäkterna, avgifter och bidrag har ökat med tkr eller 18 % jämfört med föregående år. Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår anslagsminskningen till tkr eller 9,0 % medan verksamhetsområde forskning ökat med tkr (2 %). Tabell 16: Resultaträkning , tkr Förändring Förändring (%) 2012/2011 Förändring Förändring (%) 2011/2010 Anslag % % Avgifter % % Bidrag % % Finansiella intäkter % % Intäkter % % Personal % % Lokaler % % Drift % % Finansiella kostnader % % Avskrivningar % % Kostnader % % Transfereringar Erhållna medel % % Lämnade bidrag % % Kapitalförändring % % Intäkter av avgifter uppgår till tkr under 2012, vilket är en ökning med tkr jämfört med Avgiftsintäkter från betalningsskyldiga tredjelandsstudenter uppgår till tkr, en ökning med 56 % jämfört med Verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå visar en minskning av avgiftsintäkter till 189 tkr (-1 %). Inom verksamhetsområde forskning har avgiftsintäkterna minskat med tkr, eller 28 % jämfört med Avgiftsintäkter inom verksamhetsom- Högskolan Dalarna 53

54 råde uppdragsutbildning uppgår till tkr jämfört med tkr under 2011, en ökning med 65 %, se tabell 16 och 19. Diagram 4: Verksamhetens intäkter 2012, tkr samt procentuell andel tkr 12,4% (12,4 %) tkr 9,7% (7,9 %) tkr 0,7% (0,7 %) tkr 77,1% (81,0 %) Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Fördelning av verksamhetens intäkter under 2012 specificeras i diagram 4, där jämförande andelar från föregående år redovisas inom parentes. Anslagsintäkternas relativa andel av den totala omsättningen, 77,1 %, har minskat med 3,9 procentenheter jämfört med föregående år då andelen uppgick till 81,0 %. Tabell 17: Fördelning av bidragsintäkter , tkr Bidragsfinansierad verksamhet 2012 andel 2011 andel 2010 andel Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslag 852 2% 820 3% 315 1% Bidrag % % % Forskning och utbildning på forskarnivå Anslag % % % Bidrag % % % Delsumma anslagsintäkter % % % Delsumma bidragsintäkter % % % Totala intäkter samfinansiering Tabell 17 visar samfinansiering (bidrag och anslag) inom bidragsfinansierad verksamhet samt andel som finansierats med anslagsmedel under åren 2010 till Intäkter av bidrag ökar med tkr (17 %) jämfört med Fördelningen av bidragsintäkter har ökat med tkr (38 %) inom utbildning på grund- och avancerad nivå. Bidragsintäkterna inom forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med tkr (4 %) jämfört med Årsredovisning 2012

55 Diagram 5: Bidragsfinansiärer 2012, tkr Övriga 2% (6 %) KK-stift 6% (15 %) Lärosäten 7% (9 %) Sv företag 21% (15 %) Övr statl mynd 41% (29 %) Landsting 3% (5 %) Kommuner 9% (10 %) EU-inst 3% (3 %) Statl forskn stift 6% (8 %) Länsstyrelsen 2% (0 %) Diagram 5 presenterar fördelningen av bidragsfinansieringen under 2012 mellan olika finansiärer. 41 % av bidragen är hänförliga till statliga myndigheter jämfört med 29 % under Finansieringen från svenska företag uppgår till 21 % (2011: 15 %) medan andelen finansiering från KK-stiftelsen minskar från 15 % år 2011 till 6 % under I absoluta tal uppgår intäkterna från de statliga finansiärerna till tkr ( tkr). Bidragsintäkterna från svenska företag uppgår till tkr ( tkr). Kommuner och landsting svarar för tkr (8 955 tkr) och slutligen bidrag från EU-institutioner uppgår till tkr (2 105 tkr). De enskilt största statliga bidragsgivarna är Tillväxtverket, tkr, Kammarkollegiet tkr, KKstiftelsen tkr samt Vetenskapsrådet 3 584tkr. Omsättningen inom de olika verksamhetsområdena, se diagram 6, visar en förskjutning av relationerna mellan utbildning på grund och avancerad nivå och uppdragsverksamhet samt forskning. Andelen intäkter hänförliga till utbildning på grund och avancerad nivå minskar från 78,1 % år 2011 till 74,9 % under Övriga verksamhetsområden ökar sin relativa andel men uppdragsutbildning och uppdragsforskning ökar med sammanlagt 3 procentenheter, från 5,0 % till 8,1 % under De finansiella intäkterna uppgår till tkr, vilket är en minskning med 638 tkr jämfört med Minskningen av de finansiella intäkterna jämfört med föregående år är hänförlig till ett lägre ränteläge. Högskolan Dalarna 55

56 Diagram 6: Högskolan Dalarnas verksamheter 2012, totala intäkter tkr 17,0% (16,8 %) 1,0% (0,4 %) 7,1% (4,6 %) 74,9% (78,1 %) Grundutb Uppdragsutb Forskn o forskarutb Uppdragsforskn Utveckling av anslagsintäkter och helårsstudenter Anslagsintäkterna totalt sett, har minskat från tkr under 2011 till tkr under Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår anslaget till tkr för verksamhetsåret 2012, en minskning med tkr jämfört med Under 2013 minskar anslagsintäkterna (inom verksamhetsområdet utbildning på grundnivå och avancerad nivå) med ytterligare tkr enligt budgetpropositionen. Den totala utbildningsvolymen för 2012 medför att anslagsintäkterna uppgår till tkr, inklusive ersättning för helårsprestationer (hpr) från december föregående budgetår. Gällande takbelopp för året utgör tkr vilket också är maximalt belopp som kan intäktsföras. Högskolan har således haft en underproduktion med tkr, vilket motsvarar 1,4 % av takbeloppet. Det medför att det utgående värdet av överproduktionen utgör tkr. Beträffande den uppdragsfinansierade verksamheten sammantaget (avgiftsintäkter samt bidrag) uppgår intäkterna till tkr, en ökning med tkr (55 %) medan kostnaderna uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr (58 %) jämfört med Resultatet uppgår till tkr, jämfört med tkr föregående år. 56 Årsredovisning 2012

57 Tabell 18: Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras , tkr Verksamhet Över-/ underskott 2010 Över-/ underskott 2011 Intäkter 2012 Kostnader 2012 Över-/ underskott 2012 Ack över- /underskott utgående 2012 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Upplåtande av bostadslägenhet* Forskning och utbildning på forskarnivå Upppdragsforskning Summa Offenligrättslig verksamhet Högskoleprovet *) Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 avgiftsförordningen: Universitet och högskolor får ta ut avgifter för lokaler som ursprungligen har hyrts för lärosätets egen verksamhet utan den begränsning som följer av 4 andra stycket avgiftsförordningen (1992:191). Antalet anmälda till högskoleprovet har under 2012 minskat med 11 % och uppgår till jämfört med personer 2011 (tabell 18). I beloppet för avgiftsintäkter enligt regleringsbrev har även avgifter inom verksamheterna utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskning räknats med. Upplåtande av bostadslägenhet Högskolan Dalarna hyr sedan 2010 ej någon bostadslägenhet. Kostnader Högskolans totala kostnader för verksamhetsåret 2012 uppgick till tkr, se tabell 19, vilket motsvarar en ökning med 4 % ( tkr) jämfört med De totala kostnaderna är tkr (-2 %) lägre än budget för Högskolan Dalarna 57

58 Diagram 7: Verksamhetens kostnader 2012; tkr, (2011: tkr) Driftskostnader 17,7% (19,1 %) Lokalkostnader 10,9% (10,7 %) Finansiella kostnader 0,1% (0,2 %) Avskrivningar 2,5% (2,5 %) Personalkostnad er 68,8% (67,5 %) Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnadernas relativa fördelning mellan de olika kostnadsslagen uppvisar smärre variationer jämfört med 2011, se diagram 7. Personalkostnader är den största enskilda kostnadsposten och svarar för 68,8 % av de totala kostnaderna. Driftskostnadernas andel uppgår till 17,7 %, lokalkostnader 10,9 %, avskrivningar 2,5 % och slutligen finansiella kostnader 0,1 %. Personalkostnaderna uppgår till tkr och har ökat med 6 % ( tkr) jämfört med Antal personår har ökat från 613 under 2011 till 638 under 2012, vilket motsvarar en merkostnad i storleksordningen cirka tkr. Ökningen i antal personår ligger dock 2 % under budget (653 personår). Lönekostnaden ökade med 2 % under verksamhetsåret på grund av lönerevision. Kostnad för utbildning och konferenser har ökat med drygt 500 tkr jämfört med Kostnader för omstrukturering uppgår till cirka tkr under 2012, vilket är en minskning med 40 % jämfört med verksamhetsåret Under 2012 har lokaler på campus Borlänge hyrts ut till externa hyresgäster och där hyresintäkterna redovisas som avgiftsintäkt (i enlighet med bruttoprincipen). Hyresintäkten, som uppgår till tkr under 2012 ska beaktas och reducera de bruttobokförda lokalkostnaderna. Kostnad för lokaler enligt resultaträkningen uppgår till tkr och med beaktande av hyresintäkten reduceras kostnaden för lokaler till netto, tkr. Budgeterad lokalkostnad uppgick till brutto tkr, eller tkr netto. Kostnader för lokaler har under 2012 ökat med tkr utöver budget. Kostnaderna utöver budget är främst förknippade med byggnationen av Högskolans nya bibliotek och härleds till bland annat rivning av gymnastiksal, kostnad för extra parkeringsplatser samt ombyggnad och flytt av reception. Därutöver har tillkommit extrakostnader för ny streamingsal på campus Falun samt upprustning av studentmiljön på campus Borlänge. I hyresavtalen för lokalerna i Borlänge med det kommunala dotterbolaget Hushagen finns villkorat att Högskolan ska betala bolagets verkliga kostnader för de lån som finns på fastigheterna genom en avräkning i efterhand. För 2012 har Hushagen ensidigt fört en kostnad från bolagets ägare Borlänge 58 Årsredovisning 2012

59 kommun på 676 tkr för att ställa upp med borgen vidare på Högskolan. Högskolans första bedömning är att det är i enlighet med gällande hyresavtal varvid denna fordran är upptagen som kostnad för Övriga driftskostnader har minskat med tkr jämfört med 2011 och uppgår till tkr, vilket är 796 tkr lägre än budget. Kostnader för utbildningstjänster ligger cirka tkr lägre jämfört med 2011 vilket förklaras av avvecklingen av verksamheten vid Bergsskolan i Filipsstad vid halvårsskiftet Kostnader för korttidsinvesteringar har minskat med 800 tkr jämfört med Kostnader för konsulter har ökat med tkr under 2012, medan övriga främmande tjänster minskat med tkr jämfört med föregående år. Avskrivningarna uppgår till tkr vilket är i nivå med 2011 men drygt 900 tkr lägre än budget. Högskolan har under 2012 investerat tkr, jämfört med budget tkr. Avvikelsen förklaras i huvudsak av två större, externfinansierade investeringar i slutet av året. Dessa redovisas som pågående nyanläggningar till ett värde av tkr. För att finansiera anläggningstillgångarna finns lån upptagna i Riksgäldskontoret på tkr, vilket är en minskning med 50 tkr jämfört med föregående år. Vid utgången av verksamhetsåret har Högskolan Dalarna utrustning, inredning samt immateriell utrustning till ett bokfört värde av tkr, vilket utgör en ökning med tkr jämfört med föregående år. Skillnaden mellan bokfört värde och upptagna lån förklaras av att vissa investeringar finansieras med bidrag. Kostnadsutvecklingen i relativa andelar , redovisas enligt diagram 8. Andelen personalkostnader fortsätter att öka, sett över den senaste 10-årsperioden. Under 2012 ökar lokalkostnadsandelen något efter flera års minskning. Driftskostnaderna har under 2012 minskat sin andel av de totala kostnaderna med 1,3 procentenheter och uppgår till 17,8 %. Diagram 8: Kostnadsutveckling per kostnadsslag, , procentuell andel 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Högskolans kostnader inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till tkr, en minskning med tkr (0,7 %) jämfört med föregående år. Resultatet uppgår till tkr (tabell 19). Inom forskning och utbildning på forskarnivå uppgår kostnaderna till tkr, vilket är en ökning med tkr (8,2 %), medan resultatet har försämrats med tkr och uppgår 2011 till tkr. Högskolan Dalarna 59

ÅRSREDOVISNING 2013 Högskolan Dalarna

ÅRSREDOVISNING 2013 Högskolan Dalarna DUC 2014/277/20 ÅRSREDOVISNING 2013 Högskolan Dalarna Fastställd av högskolestyrelsen 2014-02-19 ORGANISATIONSPLAN 2013 2 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna INNEHÅLL Organisationsplan 2 Innehåll 3 Resultatredovisning

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Page 1 of 8 DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Lokal examensordning för grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan Dalarna Dessa bestämmelser skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014 HÖGSKOLAN DALARNA

Verksamhetsplan och budget 2014 HÖGSKOLAN DALARNA Verksamhetsplan och budget 2014 HÖGSKOLAN DALARNA Beslut: Högskolestyrelsen 2013-12-19 Dnr: DUC 2013/1587/10 Gäller fr.o.m.: 2014-01-01 Ersätter: DUC 2012/1809/10 Relaterade dokument: Planerings- och budgetanvisningar

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Högskolan Dalarna

ÅRSREDOVISNING 2014 Högskolan Dalarna HDa dnr DUC 2015/285/20 ÅRSREDOVISNING 2014 Högskolan Dalarna Fastställd av högskolestyrelsen 2015 02 18 INNEHÅLL Högskolan Dalarna i siffror 5 Rektors förord 7 Högskolans uppdrag 8 Högskolans vision

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen i området solenergiteknik

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen i området solenergiteknik Handläggare Joakim Palestro 08-563 086 08 joakim.palestro@uk-ambetet.se BESLUT Reg.nr 2013-06-25 42-65-13 Högskolan Dalarna Rektor Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen i området solenergiteknik

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/120. 1. Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/120. 1. Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål Hälsohögskolan Diarienr 98/2010 (122) (1) 1 Utbildningsplan Utbildningsprogrammets benämning: Magisterprogram i oral hälsovetenskap och Masterprogram i oral hälsovetenskap/master Programme in Oral Health

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Lokala krav för lärarexamen

Lokala krav för lärarexamen Lokala krav för lärarexamen 210/240/270/300/330 högskolepoäng (hp) Fastställd av Utbildningsvetenskapliga nämnden att gälla fr.o.m. 2007-07-01 reviderad 2008-11-13 reviderad 2010-03-24 Innehållsförteckning

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2015-02-06 Dnr HS 2014/857 Innehållsförteckning Rektor har ordet 1 Studentkåren har ordet 2 Årsredovisningens

Läs mer

Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen

Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen, Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen Reg.nr Utgiven av Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan för breddad rekrytering UFV 2013/168 Handlingsplan för breddad rekrytering 2014 2016 Fastställd av Rektor 2014-01-21 Innehållsförteckning Inledning 3 Planer och aktiviteter vid Uppsala universitet 3 Bakgrund 4 Olika utbildningar-

Läs mer

Educational programme. (180 ECTS credits)

Educational programme. (180 ECTS credits) HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN THE SCANDINAVIAN BUSINESS PROGRAMME Programkod: SGSBK Fastställd av HVS-nämnden 2008-01-29 Educational programme The Scandinavian Business Programme (180 ECTS credits)

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, General Studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2014

Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2014 Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2014 2 Innehåll 2014 i siffror 2014 förändring och nya möjligheter Året i korthet Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Kvalitet

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Lokal examensordning för Högskolan Dalarna

Lokal examensordning för Högskolan Dalarna Lokal examensordning för Högskolan Dalarna Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Beslutad av Rektor: 2013-06-03 Reviderad: 2013-08-12, 2013-10-07, 2013-12-16, 2014-03-24, 2014-05-19,

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2012, urval 1 Sorterat efter lärosäte

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2012, urval 1 Sorterat efter lärosäte Behöriga och till samtliga programutbildningar VT2012, urval 1 Sorterat efter lärosäte Observera att eftersom samtliga utbildningar visas per urvalsgrupp, så redovisas alla kolumner fram till "Urvalgrupp"

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Master Program in Environmental and Health Protection (One Year), 60 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Lokala regler för examen vid KMH

Lokala regler för examen vid KMH Lokala regler för examen vid KMH 1 (9) Lokala regler för examen vid KMH (dnr 11/558) 1 Fastställd av rektor den 15 december 2008 (protokoll C 2008:46). Omtryckt den 1 januari 2012, enligt beslut av rektor

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

45 hp 90 hp 120 hp. - cellbiologi och genetik - ekologi.

45 hp 90 hp 120 hp. - cellbiologi och genetik - ekologi. Bilaga till utbildningsplan för KPU: naturvetenskapliga antagningsämnen Ämnesspecifika behörighetskrav, omfattning och innehåll, för 45 hp, 90 hp och 120 hp, för naturvetenskapliga antagningsämnen till

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer