KIBladet. Hockeyguld till KI. Mats Sundin om framtiden efter miljondonationen Sidorna 8 9. Vinn biljetter till vårens doktorspromotion

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING NUMMER KIBladet LEDAREN Beslutet räddar framtida forskning AKTUELLT SPECIAL Sidan 2 Ledarskap och stress KI-medarbetare diskuterar Så fick jag tjänsten som doktorand Sidorna Sidorna Vinn biljetter till vårens doktorspromotion Sidan 11 Hockeyguld till KI Mats Sundin om framtiden efter miljondonationen Sidorna 8 9 Foto: SCANPIX

2 ISBN LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Beslutet räddar forskningen Harriet Wallberg- Henriksson rektor Populationsbaserade studier har länge varit en svensk paradgren THE FUTURE LOOKS bright again for LifeGene and other Swedish registry studies. The government has acted with due responsibility and introduced new regulations for research registries, and it is for this that I would like to applaud education minister Jan Björklund, who descended on the Data Inspection Board s decision with great swiftness to rescue the project. Last December, the board decided that the collection of data by LifeGene could constitute a violation of personal integrity and thus a contravention of the Personal Data Act, and so tried to pull the plug on the project. But it is population-based studies such as this that have been a Swedish, and indeed Scandinavian, showcase activity. DET FINNS ÅTER en framtid för LifeGene och andra svenska registerstudier. Regeringen har tagit sitt ansvar och nyligen fattat beslut om att införa nya regler för forskningsregister. Jag vill därför ge en eloge till utbildningsminister Jan Björklund som har agerat så snabbt för att rädda denna forskning och de unika möjligheter som den ger till utvecklingen av svensk sjukvård. Det var i december förra året som Datainspektionen beslutade att stoppa LifeGene eftersom man ansåg att sättet att samla in data kunde vara integritetskränkande och därmed strida mot personuppgiftslagen (PUL). Datainspektionens beslut synliggjorde en krock mellan två synsätt på hur den personliga integriteten kan bevaras samtidigt som man drar nytta av friska individers medverkan i forskningsprojekt. Personuppgiftslagen skrevs med all säkerhet inte för att reglera akademisk forskning på stora populationsunderlag. Men just stora populationsbaserade studier har länge varit en svensk och en skandinavisk paradgren. TACK VARE PERSONNUMMER, utmärkta register, biobanker och en befolkning med hög tilltro till forskning har Sverige kunnat bidra med ovärderlig kunskap om sjukdomsutveckling. Genom omsorgsfullt insamlade data från till exempel tvillingregistret och LifeGene har vi fått svar på flera viktiga frågor som dykt upp under senare år och som vi ännu inte hade formulerat när datainsamlingen påbörjades. Det var just detta som Datainspektionen ansåg vara integritetskränkande. Man vände sig mot att registret skulle kunna användas till ännu oidentifierade frågeställningar. Hela poängen med den här sortens datainsamling är dock att utnyttja materialet under lång tid för att i framtiden kunna svara på frågor som genereras utifrån ständigt nya forskningsresultat. Nu har regeringen gjort sina överväganden och kommit fram till att registerbaserad forskning är av sådan betydelse för den medicinska forskningen att åtgärder måste vidtas. Därför Thanks to carefully collected data from such databanks as the twin registry and LifeGene, we have found the answer to many important questions that have arisen in recent years and that had not even been conceived of when the data first started to be gathered. THIS IS what was considered so invasive by the Data Inspection Board, which opposed the way the registry could be used to answer as yet unidentified questions. However, the whole point of this kind of data collection is to use the material over many decades to be able to answer new questions that will one day be generated by a continual stream of new research. The government has now, after some Jan Björklund medverkade vid ett KI-symposium i januari med inbjudna företrädare från vårdsverige. Symposiet lyfte frågan om den patientnära forskningen och utbildningsplatser hos vårdgivarna, nu när allt mer av sjukvården flyttas från landstinget till privata aktörer. I februari presenterade utbildningsministern tre förslag som ska underlätta för medicinsk forskning och som gör att forskningsprojektet LifeGene kan fortsätta. Rapporten från symposiet kan beställas på ki.se. Foto: ULF SIRBORN beslutade man i februari att ta fram en ny författning som kommer att ge universitet och högskolor möjligheter att föra register för befolkningsbaserad forskning. Detta är självfallet ett mycket välkommet beslut. EN ANNAN SVENSK paradgren som just nu är i farozonen är den kliniska forskningen och utbildningen. Det är inte första gången som denna fråga är aktuell. Den kliniska forskningens kris har diskuterats i minst 20 år. Det ligger nära till hands att dra paralleller till sagans vargen kommer, vargen kommer. Till sist reagerar ingen. Men det vore väldigt olyckligt om analogin med vargen blev verklighet just Nu är situationen nämligen helt annorlunda än vid millennieskiftet. En allt större del av sjukvården utförs numera av andra aktörer än de i offentlig sektor. Den stora utmaningen är att föra in dessa nya vårdgivare i en framtida struktur för forskning och utbildning. Hur vi lyckas med detta är deliberation, come to the conclusion that registry-based research is so important to medical science that steps have to be taken, and so decided last month to draft a new statute allowing higher education institutions to maintain registries for populationbased research. This is, naturally, a very welcome decision. ANOTHER SWEDISH speciality in the danger zone is clinical research and education. A growing portion of healthcare is in the hands of other agents than the public sector, leaving us with the major challenge of incorporating these new caregivers into a future research and education framework. A symposium was held at Karolinska Institutet at the end of January, at av strategisk betydelse för patienterna, för landstingen och för den akademiska forskningen och utbildningen. I slutet av januari hölls ett symposium på Karolinska Institutet. Då fick nyckelpersoner från akademi, politik och näringsliv möjligheter att lyssna, diskutera och utbyta tankar kring den allra mest centrala frågan i sammanhanget hur kopplar vi, utifrån våra roller, valfrihet i vårdvalet till forskning, undervisning och innovation i det framtida vårdlandskapet? UNDER SYMPOSIET levererades en mängd inspel, synpunkter och förslag. Jag ser med stor tillförsikt fram emot den fortsatta dialogen med Stockholms läns landsting om hur vård, forskning och utbildning ska kunna samverka i dagens förändrade vårdlandskap. Registry-based research can answer many important questions which key figures from the academic, political and private sectors gathered to discuss the most important issue in this context: how are we, given our different roles, to link freedom of choice in healthcare to research, education and innovation in the future healthcare landscape? NUMEROUS new ideas, opinions and proposals were delivered at the symposium, and I look forward with confidence to further dialogue with the Stockholm County Council on how care, research and education can work together in today s new healthcare environment. harriet wallberg-henriksson President MAN TALAR OM......att sjukskriva sig när det är lugnt på jobbet Hej Hanna Hultin, postdok på institutionen för folkhälsovetenskap som studerat orsaker till sjukskrivning, är det överraskande att folk väljer att sjukskriva sig när det är lite att göra på jobbet? Både ja och nej. Innan vi påbörjade datainsamlingen till TUFS-projektet, som den här studien* är baserad på, gjorde vi intervjuer med en mindre grupp personer. Där framkom det att vissa upplevde att chefen uppmuntrade till att man skulle passa på att sjukskriva sig när arbetsbelastningen var låg. Andra beskrev också att man då heller inte behövde ha dåligt samvete för att man gav kollegorna mer att göra. Men det finns väldigt lite tidigare forskning som visar att låg arbetsbelastning påverkar sjukfrånvaron, så det var en överraskning. Betyder det här att vi jobbar fastän vi är krassliga? Det behöver inte göra det. Men det finns studier som visar att de som upplever höga närvarokrav på jobbet arbetar trots att de är sjuka och borde vara hemma. Men denna grupp är även sjukfrånvarande i högre utsträckning än andra. Hur tycker du att man ska tolka resultatet av studien? Gladare med träning Ett kompletterande behandlingsalternativ till antidepressiv medicin och terapi vid depression, är fysisk aktivitet, det visar flera studier. Men vilken träningsdos som är optimal är oklart, enligt psykiatrikern Jill Taube. En gång i veckan räcker inte. Dessutom måste aktiviteten vara ganska ansträngande och man behöver hålla i gång under en viss period, säger hon till Friskispressen. MYTEN Fastan rensar kropp och själ Man kan se det som att vi använder vår sjukfrånvaro på ett ansvarsfullt sätt och försöker sjukanmäla oss när det gör minst skada för arbetet. En annan tolkning är att det är en uppmuntran från chefen att passa på att krya på sig när man har möjlighet. Har du några konkreta tips på vad man kan göra om man är sjuk och har mycket att göra på arbetet? Jag tror att det bästa är att försöka anpassa jobbet på bästa sätt. Att arbeta långsammare, skjuta upp det som går, be om hjälp eller arbeta hemma om man har möjlighet. Men jag tycker inte att man ska underskatta vikten av att vila när man behöver det. Hur gör du själv när du är sjuk? Ja, om det är något som måste bli klart vid en viss tidpunkt händer det att jag jobbar fastän jag är sjuk. Men jag ser till att välja enklare arbetsuppgifter eller att arbeta hemifrån. PAOLA LANGDAL Hanna Hultin *Studien heter Low workload as a trigger of sick leave results from a Swedish case-crossover study. Att avstå från mat kan vara en religiös eller symbolisk handling. Men att fasta av rent medicinska skäl är tveksamt, det anser Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendevetenskap vid Karolinska Institutet. Snarare får en tänkt viktnedgång motsatt effekt om man avstår från att äta, och detox för att rensa kroppen från gifter betraktar han som rent nonsens. I Expressen. Balans, stöd och kreativitet. Det är kodorden för populära arbetsplatser enligt tidningen Chefs lista, där flexibel arbetstid och rimlig arbetsbelastning anses vara viktigast, följt av coachning och feedback samt frihet att pröva sig fram och testa nya arbetssätt. Trivselmagneter lockar nya medarbetare KI Bladet, Informationsavdelningen, Nobels väg 5, Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel , christina.bostedt@ki.se Redaktör: Madeleine Svärd, tel , madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tony Henschel, Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: Tryck: V-TAB, Norrtälje KI Bladet kommer ut med sju nummer Hemsida: Arkiv: Foto: THOMAS CARLGREN Spaning istockphoto RIKTIGA MÄN ÄTER SALLAD Mat som får dig att må bra och leva längre Är du man? Då kan du börja äta sallader för att bli fysiskt starkare. Mera grönsaker på tallriken inte bara krymper midjemåttet och förhindrar hjärtinfarkter, nyttigheterna kan även öka muskelstyrkan och minska impotensproblem. Det visar den vetenskapliga forskningen. Det här borde fer män få veta, menar livsstilsprofessor Mai-Lis Hellénius vid Karolinska Institutet som är överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Att män överlag äter för lite grönsaker oroar henne. Bristen på grönsaker bidrar nämligen till att män får fer problem med hälsan i medelåldern, jämfört med de salladsälskande kvinnorna. Under åren har doktor Hellénius mött tusentals män som behövt ändra sina matvanor för hjärt-kärlhälsans skull. Hon berättar om några av dem i boken. Möt även Börje Salming och andra kända män som fattat galoppen och ändrat inställning till salladerna. De intervjuas av journalisten Mia Gahne. Kocken KC Wallberg, som driver populära restaurangen Gubbhyllan på Skansen, har komponerat de läckra salladsrecepten som garanterat gör dig mätt. Nu handlar det om riktig mat för riktiga män. professor MAI-LIS hellénius KC WALLbERG foto: bruno EhRS RIKTIGA MÄN ÄTER SALLAD Mat som får dig att må bra och leva längre. BOKEN RIKTIGA MÄN ÄTER SALLAD Mat som får dig att må bra och leva längre. professor MAI-LIS hellénius KC WALLbERG foto: bruno EhRS Män som gillar sallad Riktiga män äter sallad, ICA Bokförlag, är skriven av Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin, i samarbete med kocken KC Wallberg. Nyligen utgiven har boken redan vunnit pris. I februari utnämndes den till Gourmand Cookbook Award som bästa bok om mat och hälsa i Sverige 2012, och i mars tävlar den internationellt i Paris. Med KC Wallbergs 30 specialkomponerade recept på matiga sallader hoppas Mai-Lis Hellénius kunna motverka trenden att män äter mycket mindre frukt och grönt än kvinnor. SIFFRAN 100 miljoner kronor var den publicitet värd som Karolinska Institutet fick på webben 2011, enligt en analys av PR-byrån Care of Haus, det skriver Dagens Media. CITATET Vissa som arbetar i vården anser att det här bara är en etikettsfråga, att det inte har något med medicinska resultat att göra. Det vi kan visa är att bemötandet faktiskt har betydelse för patientens upplevelse av tillfrisknande. Niels Lynöe, professor vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet, i Dagens Nyheter, apropå studien att läkarens bemötande har stor betydelse för hur snart sjukskrivna känner att de kan börja jobba igen. Nästa nummer av KI Bladet kommer den 27 april Foto: ULF SIRBORN 2 kibladet Nummer kibladet Nummer

3 efter AstraZeneca-nedläggningen I SÖDERTÄLJE KI viktig part för fortsättningen Nedläggningen av AstraZenecas forskningsenhet i Södertälje riskerar att få stora konsekvenser för svensk forskning. För att motverka skadorna samtalar KIs ledning nu med regeringssamordnaren Lars Leijonborg. Vi är beredda på okonventionella lösningar, säger KIs forskningsdekan Martin Ingvar. Risken om ingenting görs är att den specialistkompetens inom läkemedelsutveckling och kliniska prövningar som finns i Södertälje snabbt sugs upp och försvinner utomlands. Det värsta scenariot är att hela sektorn läkemedelsutveckling försvinner ut ur landet. Det kommer att få konsekvenser inte bara för den akademiska världen utan också för Sverige som nation. Läkemedelsindustrin är den näst största exportgrenen vi har i dag, säger KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson. STRAX EFTER nedläggningsbeskedet utsåg regeringen förre forskningsministern och tidigare folkpartiledaren Lars Leijonborg till särskild samordnare för att bevara forskningskompetensen i Södertälje i en ny struktur. Situationen är speciell, normalt sett går regeringen inte in när ett företag läggs ner, poängterar han. Företagsnedläggningar är en naturlig del av marknadsekonomin, men i det här fallet har regeringen bedömt att det finns delar i Södertälje som betyder så mycket för svensk forskning att de är viktiga att bevara, säger han. Enligt Lars Leijonborg är KI en viktig part i de diskussioner som nu pågår. KI står för ungefär hälften av den medicinska forskningen i landet. Dessutom har KI haft ett tätt samarbete med AstraZeneca i Södertälje, så där finns redan upparbetade kanaler, säger han. AMBITIONEN ÄR att bygga upp en ny struktur för att på nationell nivå kunna utföra olika kliniska prövningar. En möjlig lösning som diskuterats är etablerandet av ett antal nationella forskningscentra som ska dockas ihop med bland annat nationella register och biobanker. I det arbetet skulle KI kunna spela en viktig roll. Vi är beredda på okonventionella lösningar. I den mån man fin- Det kommer att få konsekvenser inte bara för den akademiska världen utan för Sverige som nation KI in government talks after AZ closure The closure of AstraZeneca s research facilities in Södertälje is set to have a profound impact on Swedish research. In an effort to limit the damage, the KI management is in talks with government coordinator Lars Leijonborg in the hope of building a new structure for conducting clinical trials at a national level. In the short perspective, KI s research collaborations are not that affected by the closure since they were entered into with the parent company. ner att någon myndighet behöver agera huvudman får vi överväga hur vi kan medverka, säger KIs forskningsdekan Martin Ingvar. Men regeringen måste då också gå in med pengar. Även Sveriges kommuner och landsting har en viktig roll, säger Harriet Wallberg- Henriksson. ENLIGT ANDERS EKBLOM, vd för AstraZeneca Sverige AB, har nedläggningen i Södertälje flera orsaker. Delvis är den en del av en global trend där läkemedelsföretagen minskar sina forskningsavdelningar och samarbetar mer i nätverk. Men det behövs även vissa förändringar i det svenska forskarsamhället. När det gäller klinisk forskning så har vi i Sverige en bra grund att stå på, men vårdpersonalen i dag har svårt att hinna med. Det är viktigt att politikerna ser till att det finns direktiv och resurser avsatta, inte bara till den omedelbara vården av patienter utan också till forskningsbiten, säger han. Universiteten behöver en bra infrastruktur som innefattar både preklinisk och klinisk forskning. Ett område där Anders Ekblom tror att Sverige skulle kunna vara framgångsrikt är den tidiga forskningen från preklinik till klinik. Och de kliniska forskarna måste ha tillgång till biobanker, kvalitetsregister och kvalificerad personal. Här är KI och KS viktiga, men hela landstinget inklusive primärvården måste vara med. Det behövs ett system som sitter ihop och gör hela vårdkedjan forskningsbar, säger Anders Ekblom. JUST NU FÖRS intensiva samtal och någon form av besked om vartåt det lutar kommer troligen inom en ganska snar framtid. De bästa forskarna från Astra- Zeneca har redan fått anbud från andra håll. Jag hörde senast i dag att det är headhunters som ringer. Det är inte många veckor eller månader vi har på oss att i alla fall antyda vilka alternativ som kan finnas. Den stora utmaningen är att hitta den optimala lösningen för Sverige som forskningsnation. För många av de anställda i Södertälje tror jag det kommer att gå väldigt bra ändå, säger Lars Leijonborg. KARIN TIDESTRÖM Rektor Harriet Wallberg-Henriksson. Foto: JOHAN BERGMARK Anders Ekblom, vd, AstraZeneca Sverige AB. Foto: ASTRAZENECA Lars Leijonborg, regeringens samordnare. Foto: SCANPIX Martin Ingvar, dekan för forskning, KI. Foto: PETER KJELLERÅS Så berörs Karolinska Institutet av nedläggningen i Södertälje I det korta perspektivet påverkas KI inte så mycket av nedläggningen i Södertälje. De flesta samarbeten fortsätter som vanligt. KI har i dag ett stort antal forskningssamarbeten med AstraZeneca. En majoritet av dem är dock med det internationella bolaget och påverkas därför inte direkt av nedläggningen. Enskilda forskargrupper kan beröras, men i förhållande till den lokala katastrof det är i Södertälje får nedläggningen inte så stora återverkningar på KI. Men långsiktigt är det givetvis inte bra. Astra- Zeneca i Södertälje har tagit emot många utbildningar och forskarutbildade från KI, säger KIs forskningsdekan Martin Ingvar. DETTA HAR HÄNT n Den 2 februari meddelade AstraZenecas ledning att forskningsenheten i Södertälje läggs ner till årsskiftet Omkring anställda i Södertälje förlorar jobbet. I siffran ingår både forskare och stödpersonal. n Nedläggningen är ett led i AstraZenecas omorganisation av forskningen inom neurovetenskap. Den neurovetenskapliga forskningen flyttas i stället till Boston och Cambridge, där en Foto: CAMILLA SVENSK FRAMÖVER BLIR det nu ännu viktigare för KI att stå sig i den globala konkurrensen, poängterar han. Är vi tillräckligt bra kommer även globala AstraZeneca att vilja samarbeta med oss. Men då krävs att vi är bättre än någonsin, säger han. Enligt Rune Fransson, direktör för innovation och infrastruktur på KI, har AstraZeneca också spelat en viktig roll för vidareutvecklingen av de idéer som tas fram på KI. Vi på KI är duktiga på akademisk forskning, men saknar av naturliga skäl erfarenhet av kommersiell produktion. Vid någon tidpunkt i utvecklingsprocessen måste vi lämna över till industrin. Nu kommer vi att få vända oss till andra än AstraZeneca, vilket vi givetvis kan göra. Men risken är större att idéerna då försvinner ut ur landet, säger han. Rune Fransson. FORSKNINGSEN- HETEN i Södertälje har också fungerat som ett slags skola för läkemedelsutveckling i regionen, menar Rune Fransson. Ur den speciella kompetens som funnits där har andra, mindre bolag kunnat växa fram. Vi på KI har kunnat rekrytera erfarna industripersoner från AstraZeneca, bland annat till vårt innovationssystem. Denna viktiga kompetens saknas i flera av våra grannländer och riskerar nu att försvinna även här, säger han. KARIN TIDESTRÖM mindre forskargrupp på 40 till 50 personer ska inrättas. n Samma vecka utsåg regeringen förre forskningsministern och tidigare folkpartiledaren Lars Leijonborg till särskild samordnare för att minimera Forskningscenter startar på KI n Mitt under den omställningsprocess som AstraZeneca nu genomgår skapar Karolinska Institutet tillsammans med AstraZeneca ett nytt translationellt forskningscentrum som placeras i anslutning till SciLife- Lab i Stockholm. Arbetet startar under våren 2012 och planeras för en första period på fem år. AstraZeneca finansierar centret med cirka 30 miljoner kronor per år. Målet med forskningen är att finna nya biomarkörer för olika sjukdomar, det vill säga biologiska ledtrådar för sjukdom. Forskningsenheten i Södertälje läggs ner. Foto: SCANPIX skadeverkningarna av nedläggningen för svensk forskning. Uppdraget löper initialt på tre månader. Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att driva webbplatsen Sweden Science- Net vidare. Karolinska Institutet står tillsammans med nio andra svenska universitet bakom initiativet. Sweden ScienceNet är en webbplats med information om pågående svensk forskning inom alla vetenskapsområden. Uppgifterna om forskningsprojekten på webbplatsen hämtas direkt från forskningsfinansiärernas datasystem. För närvarande deltar VR, FAS, Formas, Vinnova, Stiftelsen för strategisk forskning och Riksbankens jubileumsfond. Riksrevisionen har påpekat brister i Karolinska Institutets hantering av känslig information. Nu ska informationssäkerheten öka i hela organisationen. En informationssäkerhetschef rekryteras och projektet Ledningssystem för informationssäkerhet, i syfte att dokumentera interna regler och anvisningar för lämplig hantering av känslig information, pågår under året. Exempel på känsliga uppgifter är personuppgifter och forskningsresultat. 4 kibladet Nummer kibladet Nummer

4 Målsättningen är att presentera mer än en kandidat för hörandeförsamlingen, säger Anders Ekbom, ordförande i Search committee. Foto: ERIK CRONBERG Han ska underlätta rekryteringen I jakten på ny rektor för Karolinska Institutet ska Search committee vara ett stöd i processen en rekryteringsgrupp som ska söka, bedöma och föreslå kandidater. Sex ledamöter har utsetts av konsistoriet. Hur ser du på ert uppdrag, ordförande Anders Ekbom? Hela processen är ny. Såtillvida är det hemskt spännande hur vi ska uppfylla vårt uppdrag: dels att underlätta rekryteringen, dels att söka och interagera med kandidater genom att förklara för dem vad rektorsuppdraget innebär framför allt för dem som kommer utifrån. Vi ska också se till att de har legitimitet i KIs organisation. Viktigt är att individer och grupper känner att det inte finns en dold agenda. Vi ska se till att processen är Anders Ekbom Ordförande. Professor i epidemiologi vid institutionen för medicin, Solna, sedan Prefekt vid samma institution sedan Anders Ekbom om sökandet efter rektorskandidater HÄR ÄR LEDAMÖTERNA I SEARCH COMMITTEE Bo Angelin Professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Huddinge, sedan Ernest Arenas Professor i stamcellsneurobiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik sedan Committee on presidential quest In the quest for a new president, the Search Committee offers vital support as a finder, assessor and proposer of candidates. Our job is to ease the recruitment process, to search out and integrate with candidates and make sure they have legitimacy in the KI organisation, says committee chairman Professor Anders Ekbom. Kerstin Tham Professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle sedan så genomtänkt och öppen som den kan bli. Hur arbetar ni? Vi kommer att träffas och se vad som ligger på bordet, och hitta arbetsformer för det. Sannolikt kommer en väg att vara att identifiera kandidater genom nomineringarna och att se om det finns anledning att söka sig utanför KI. Jag har ingen aning om hur många seriösa kandidater som kommer att kunna ställa upp i en process. Det är svårt att gå ut och fråga någon vill du bli rektor? Men målsättningen är att presentera mer än en kandidat. Ni är sex ledamöter, är det i era kontaktytor som nästa rektor finns? Inte nödvändigtvis, även om vi har en bred profil. Vi representerar många olika forskningslinjer. Vilken betydelse har en Search committee för rektorsrekryteringen? Förekomsten av en Search committe gör att vi får fler potentiella kandidater. Själva processen kan underlättas. Svaret från en kandidat behöver inte initialt bli ett ja eller ett nej, eftersom vi ger personen möjlighet att tänka efter. Det som en kandidat säger stannar hos oss. Då blir det inte lika avgörande och det finns utrymme för ett socialdemokratiskt nej. Vad avgör rekryteringen som helhet? Anna Wedell Professor i medicinsk genetik särskilt endokrina sjukdomar vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi sedan NU KAN DU NOMINERA n Rektorskandidaterna ska bland annat ha visat prov på ett väl fungerande ledarskap och vara en internationellt erkänd forskare. Erfarenhet av utbildning finns också bland kompetenskraven enligt den kravprofil som konsistoriet beslutade om i februari. I mars utannonseras tjänsten och KI-anställda kan nominera tänkbara kandidater. Det är första gången som tjänsten utannonseras externt eftersom KI den här gången har valt att söka brett efter nästa rektor. Det är ett bra tillfälle att göra Karolinska Institutet känt i vidare kretsar. Nya infallsvinklar och synpunkter är nyttiga i alla organisationer, säger Susanne Eberstein, ordförande i konsistoriet och i styrgruppen som leder rekryteringsarbetet. Här slår jag in en redan öppen dörr. Det handlar ju om att en kandidat ska ha visat att man har ledaregenskaper, att man har legitimitet i forskarvärlden och kan kommunicera. Kommentera kravprofilen! En reflektion är att den människan inte finns. Det handlar om att hamna så nära målbilden som möjligt. Men kom ihåg att det inte är vi som slutligen föreslår kandidater för konsistoriet. Det är styrgruppen som gör det efter att hörandeförsamlingen har sagt sitt. Vi ska facilitera processen. Får vi några heta tips från dig vem blir KIs nästa rektor? Det blir någon under 65 år. Och det blir ingen i Search committee. Så mycket kan jag säga. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se Kari Raivio Adjungerad. Före detta rektor och kansler vid Helsingfors universitet. Professor i perinatal medicin sedan Nominera till rektorstjänsten eller söka själv? Läs mer på intra.ki.se Ett upprop för jämställdheten Sex nya KI-dekaner: fem män, bara en kvinna. Kurser med kvinnlig deltagarmajoritet men bara män som föreläsare. Något är skevt med jämställdheten på KI, ansåg Sara Lei och Mia Fahlén och bestämde sig för att göra något. Mia Fahlén, ordförande i Kvinnliga läkares förening, överläkare och KIdoktorand, tar en nyss genomgången statistikkurs som exempel. Det var bottennappet. Av forskarstudenterna som lyssnade var 70 procent kvinnor. Men inte en enda kvinnlig föreläsare, konstaterar hon. Samma förhållande rådde på etikkursen. ÄN MER iögonenfallande var höstens tillsättning av sex nya dekaner vid KI. Fem män och bara en kvinna. Rektor Harriet Wallberg-Henriksson har själv på ledarplats i KI Bladet beskrivit det som ett stort misslyckande för jämställdheten på Karolinska Institutet. Det borde finnas så många kompetenta och kvalificerade kvinnor. Man kanske inte har letat tillräckligt. Eller så hindrar de befintliga strukturerna kvinnor från att söka ledande positioner, säger Sara Lei, student på nionde terminen på läkarprogrammet på KI, och ordförande i Medicine studerandes förbund, MSF, i Stockholm. SARA LEI och Mia Fahlén beslutade sig för att göra något. Den 13 mars arrangerade de ett välbesökt MSF-seminarium på temat genus och ledarskap med Mia Fahlén och Adina Welander, från Sveriges yngre läkares förening som föreläsare. Mia Fahlén och Sara Lei menar att instrumenten redan finns för att råda bot på vad de hävdar vara en ojämn och orättvis könsfördelning vid Sveriges och ett av världens ledande medicinska universitet. Närmare bestämt i den Handlingsplan för likabehandling som upprättades vid KI våren Likabehandlingsplanen är jättebra. Vår uppmaning är helt enkelt: följ den! Sara Lei Gör: Läkarstudent nionde terminen, KI, lärare i gruppdynamik och ledarskap, ordförande Medicine studerandes förbund i Stockholm. DENNA MANING har Mia Fahlén och Sara Lei också riktat i ett öppet brev till rektor Harriet Wallberg- Henriksson där de yrkar på att rektor ska presentera en plan för hur arbetet ska fortsätta för att korrigera könsfördelningen på grundoch forskarutbildningsnivå. De tror på ett positivt gensvar. Vi vill att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar på KI. Därför måste vi också kommunicera jämställdhet på alla nivåer, från grundutbildningen och hela vägen uppåt, säger Sara Lei, som särskilt vill uppmana KIs studenter att vara observanta i frågor om kön och genus. 70 procent av forskarstudenterna var kvinnor. Men inte en enda kvinnlig föreläsare. Innovationspremiär i Flemingsberg n Den 16e februari öppnade Innovationskontoret även på Campus Huddinge. Vi är väldigt glada över den här möjligheten och ser fram emot att ytterligare kunna inspirera forskare, studenter och kliniker att ta sina idéer inom medicin och hälsa ett steg längre, säger chefen för Innovationskontoret Bo-Ragnar Tolf. Innovationskontoret startade sin verksamhet i november 2010 och har sedan dess erbjudit rådgivning, inspiration och stöd vid näringslivssamverkan till forskare och studenter med idéer inom medicin och hälsa. Över 100 personer har fått hjälp och vägledning med sina idéer och olika inspirationsaktiviteter har lockat nästan 2000 personer. Man kan vara uppmärksam på om förutfattade meningar och stereotypier förstärks vid föreläsningar och seminarier. Ta upp det till diskussion på plats, påpeka det i utvärderingar och kontakta kursledningen. Likaså bör man bevaka hur stor plats killar respektive tjejer får på föreläsningarna. PER HÖGFELDT Kontakt: sara.lei@msfstockholm.se Foto: STEFAN ZIMMERMAN A CALL FOR EQUALITY There s something rotten with the state of equality at KI, says Sara Lei, chair of the Swedish Medical Students Union in Stockholm and Mia Fahlén, chair of the Swedish Medical Women s Association. Together, they have arranged a seminar on the theme of gender and leadership and have written an open letter to the KI president with the appeal: Follow the equal treatment plan! MIA FAHLÉN Gör: Kirurg, överläkare Capio S:t Göran, KI-doktorand, ordförande Kvinnliga läkares förening. Foto: GUNNAR SEIJBOLD Bo-Ragnar Tolf klippte bandet och förklarade Innovationskontoret på Campus Huddinge invigt. 6 kibladet Nummer kibladet Nummer

5 Sundins donation är bara starten MATS SUNDIN Ålder: 41 år. Bor: Stockholm. Karriär: En av Sveriges främsta ishockeyspelare genom tiderna. Har bland annat vunnit ett OS-guld och tre VM-guld. Han blev NHL-proffs redan 1990 och kom att stanna i Nordamerika till Under sina säsonger i NHL representerade han Quebec Nordiques, Toronto Maple Leafs och Vancouver Canucks, där han avslutade sin karriär. Han är den svensk som gjort flest poäng i NHL:s historia. Foto: SCANPIX Mats Sundin besökte KI i februari och träffade då bland andra rektor Harriet Wallberg-Henriksson. Foto: PETER KJELLERÅS Mats Sundins forskningsdonation till Karolinska Institutet har gett eko världen över. Nu öppnar den förra NHL-stjärnan för ett långsiktigt samarbete. Jag ser det här som en start, bara. Jag vill följa forskningen själv, men också fortsätta samla in pengar, säger Mats Sundin till KI Bladet. Den 11 februari i år hyllades Mats Sundin av sin gamla klubb Toronto Maple Leafs, när hans tröja med nummer 13 på ryggen hissades upp i taket i Air Canada Centre. Dagen före befann han sig också i händelsernas centrum, men av en helt annan anledning. Vid en välbesökt presskonferens på University of Toronto presenterades The Mats Sundin Award. Sundin har skänkt 2,2 miljoner kronor till ett gemensamt forskningsprogram vid Karolinska Institutet och University of Toronto, om hur barns arv och miljö påverkar hälsan som vuxen. Forskningsdonationen har gett ett enormt eko: över 200 artiklar har skrivits och presskonferensen sändes direkt i kanadensisk tv. Jag har hela tiden haft i bakhuvudet att jag vill ge tillbaka till Stockholm, där jag är uppvuxen, och till Toronto, där jag spenderat min ishockeykarriär. Den här forskningen, där man forskar på de första 2000 dagarna i livet, är väldigt intressant. Det finns så otroligt mycket mer att förstå, säger Mats Sundin. Under sina år i NHL har han varit engagerad i en rad välgörenhetsprojekt. Toronto Maple Leafs har bland annat ett stort engagemang i barnsjukhuset Sick Kids Hospital, så att pengarna skulle gå till forskning om barn låg nära till hands. Meningen är att detta ska vara långsiktigt. Den initiala donationen från mig, KI, University of Toronto och Toronto Maple Leafs ska vara en uppstartsplåt. Förhoppningen är att fortsätta samla in pengar till en fond eller en stiftelse. Jag ser min roll som att försöka göra det både i Toronto och i Sverige. Jag har ingen strategi klar, men tror att det finns bra förutsättningar att fortsätta dra in pengar både i Kanada och här, säger Sundin. Senare i år blir det klart vilka som blir de två första forskarna att delta i elitutbytet mellan Karolinska Institutet och University of Toronto. OLA HERMANSON vid institutionen för neurovetenskap är vetenskapligt ansvarig för projektet på KI. Finansiellt sett är detta en av de finaste postdok-tjänsterna i Sverige. En av de absolut bästa du kan få, säger han. Mats Sundin hoppas regelbundet kunna vara på plats på KI för att följa forskningen. Det finns många likheter mellan forskare och elitidrottare. Det är hård konkurrens och forskare är väldigt målmedvetna och drivna. Jag kan känna igen mycket, säger han. Jag är jättestolt över att att få vara associerad med Karolinska Institutet och University of Toronto. SOFIA STRIDSMAN Långt samarbete n KI och University of Toronto har ett långt och omfattande samarbete i många ämnesområden, från biokemi och molekylärbiologi till epidemiologi och klinisk forskning. Bara de senaste åren har långt över 200 samarbetsartiklar publicerats från de båda universiteten. Sedan 1996 drivs en gemensam doktorandkurs i utvecklingsfysiologi. Kursen har idag över 400 alumni från de båda lärosätena. Hockey star s donation just the beginning Mats Sundin s donation to research at Karolinska Institutet has made an echo that has resounded across the globe. The former NHL star is now receptive to the idea of a more permanent relationship. I see this as just the beginning, says Mats Sundin to KI Bladet. I d like to keep up with the research itself, but also to continue raising funds. Ola Hermanson, institutionen för neurovetenskap, KI. Foto: JOHN SENNETT Mångmiljondonation till diabetesforskning Stichting af Jochnick Foundation donerar 15 miljoner kronor till professor Per-Olof Berggren med forskargrupp vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, för forskning kring de signalsystem som reglerar frisättningen av insulin. Målet är att utveckla bättre diabetesbehandling. Donationen ger forskargruppen avgörande möjligheter att med unika mikroskopiska tekniker i detalj och under lång tid studera hur olika signaler styr frisättningen av insulin i det levande djuret. Kunskapen har avgörande betydelse för förståelsen av vad som orsakar diabetes och gör att man kan identifiera måltavlor för nya, mer specifika och effektiva diabetesläkemedel. KIs DIABETESFORSKNING anses världsledande och Per-Olof Berggren har under många år kartlagt de signalsystem som reglerar frisättningen av insulin vilket har lett till flera revolutionerande upptäckter. Tack vare det generösa bidraget kan vi nu arbeta långsiktigt i våra forskningsprojekt. Det betyder att vi vågar arbeta djärvare och med tekniskt mer avancerade försök i den levande organismen, säger Per- Olof Berggren. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se Bidraget gör långsiktig forskning möjlig, enligt Per-Olof Berggren. Foto: ULF SIRBORN och 13 miljoner till hjärtforskning Industrimannen Fredrik Lundberg donerar ytterligare 13 miljoner kronor till forskning om aortaklaffmissbildningar och hur detta är kopplat till pulsåderbråck vid Centrum för molekylär medicin. Under sex år har Lundberg sammanlagt donerat 31 miljoner kronor till projektet. Forskarna vill ta reda på varför cirka två procent av befolkningen har en medfödd så kallad bikuspid missbildning på aortaklaffen och vilka som löper risk att utveckla bråck på stora kroppspulsådern, aortaaneurysm. Hälften av dem som har missbildningen beräknas behöva opereras någon gång under sin livstid. Målet är att kunna förstå mekanismerna bakom detta och hitta biomarkörer för att bryta aneurysmutvecklingen. Med detta kan vi ta fram förbättrade behandlingsstrategier för våra patienter, säger professor Anders Franco-Cereceda, som leder studien tillsammans med professor Per Eriksson. Nu kan vi ta fram bättre behandlingsstrategier för patienterna, säger Anders Franco-Cereceda. Foto: ULF SIRBORN 4/4... är sista dagen för att nominera årets pedagog. KIs pedagogiska pris delas ut till enskilda lärare, lärarlag eller administrativ personal som gjort goda pedagogiska insatser. Pristagaren utses av styrelsen för utbildning. Läs mer på ki.se. 8 kibladet Nummer kibladet Nummer

6 Foto: STEFAN ZIMMERMAN Tandtekniker protesterar mot avvecklingen Som hemma i nya BZ n Studenter och personal strömmade till invigningen av de nya studentmiljöerna i BZ (Berzeliuslaboratoriet) på Campus Solna den 24 februari. Under två månader har de tidigare tomma och mörka ytorna utanför föreläsningssalarna på Berzelius väg 3 förvandlats till en plats att studera och umgås på. Att utrymmet nu har fått ett ansiktlyft med bland annat ny belysning, trädgård, studieplatser i små stugor och nya soffor välkomnas av KIs studenter. Förut var det ju lite ingenmansland här, men det blev jättebra med de lite avskilda sittplatserna, säger läkarstudenten Jonna Berndtsson. Ombyggnationen av studentmiljön i BZ är en del i det projekt som innebär att hela byggnaden ska förnyas. Målet är att förnya hela KI. Nästa steg kommer att inledas i vår med byggstart under sommaren på Campus Huddinge i ANA 8 på Alfred Nobels allé. Cecilia Groop Lärarna på tandteknikerprogrammet på KI är upprörda över beslutet om att avveckla utbildningen. Dessutom får KI kritik från Lärarförbundet för uteblivna mbl-förhandlingar. Nu väntar lokal tvisteförhandling. I december 2011 fattades beslutet att avveckla grundutbildningen för tandtekniker på KI, och från höstterminen 2012 görs inga nya antagningar till programmet. Beslutet togs med hänvisning till att programmet saknar disputerade lärare och att det är svårt att finansiera. Programmet är litet och sårbart och många studenter hoppar av. Vi ser också en vikande arbetsmarknad, sa Jan Ygge, prodekan för styrelsen för utbildning i förra numret av KI Bladet (1/2012). MEN TANDTEKNIKERLÄRAREN Fadi El-Homsi och hans lärarkollegor hänvisar till att studenter som inte fullföljt sin utbildning på programmet hoppar av av precis samma skäl som studenter på andra KIutbildningar, till exempel för att de valt fel yrke eller inte nått upp till kursmålen. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer 2011 råder det dessutom brist på yrkeserfarna tandtekniker, säger Fadi El-Homsi. HAN MENAR ÄVEN att styrelsen för utbildning inte har följt riktlinjerna för avveckling såsom de borde ha gjort. Man har varken samrått med programnämnden, programmet eller mig som programdirektor inför Fadi El-Homsi, tandteknikerlärare och Jan Ygge, prodekan för styrelsen för utbildning. beslutet. Man har heller inte gjort någon konsekvensanalys, säger Fadi El-Homsi, som avgick som programdirektor i protest. Jan Ygge menar att de interna riktlinjerna har följts. Vi har under flera år fört en dialog med programmet om de problem som funnits med både programdirektor och lärare och med institutionen för odontologi, säger han. TANDTEKNIKERLÄRARNA är också kritiska till att avvecklingen motiverats med att programmet är mer hantverksinriktat än forskningsinriktat, vilket inte angetts bland de formella skälen till beslutet, men som Jan Ygge uttalat i exempelvis KI Bladet. En lärare på KIs tandteknikerprogram har dessutom den högsta akademiska titeln jämfört med de andra lärosätena, en licentiatexamen inom huvudämnet tandteknik, säger Fadi El-Homsi. I övrigt anser lärarna att de varken getts tid eller stöd inom institutionen för odontologi för att disputera. Beslutet är en följd av att konsistoriet har gett styrelsen för utbildning i uppdrag att se över utbildningsutbudet vid KI och anpassa detta till KIs starka forskningsprofil. Någon stark forskning finns inte inom tandteknik på KI. Men det betyder inte att de lärare som arbetar på programmet inte har hög kompetens inom området, säger Jan Ygge. Tandteknikerlärarna får dock stöd av Lärarförbundet. KI har varken samverkat eller förhandlat med facket inför beslutet, vilket det lokala samverkansavtalet och medbestämmandelagen (mbl) kräver. LÄRARFÖRBUNDET har nu lämnat in begäran om lokal tvisteförhandling med KI och ställer krav på skadestånd för de sex lärarna. Kommer parterna inte överens går förhandlingen vidare till central förhandling och i sista hand till Arbetsdomstolen. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se Dental technicians protest at KI Dental technology teachers are up in arms over last December s decision to discontinue the programme. KI is now also under fire from the Teachers Union for failing to conduct negotiations in accordance with the Co-Determination Act. Local dispute settlements are expected. Nobels testamente filmfest för en KI-nörd Vad är väl en bal i Stadshuset? Vinn biljetter! Recensionerna har varit ljumma, men filmatiseringen av Liza Marklunds Nobels testamente bjuder ändå på viss underhållning, inte minst eftersom Karolinska Institutet är en väsentlig del av handlingen. Filmens hjälte, kriminalreporter Annika Bengtzon (Malin Crépin), luskar i mordet på den fiktiva ordföranden i Nobelkommittén, bland annat genom att söka på Karolinska Institutets webbplats. Och i en scen träter Nobelkommittéledamöterna helt öppet under en presskonferens efter mordet, bland annat om vem som har förordat vilken av olika Vinn biobiljetter Svara bara på frågan: Vilken av dessa är inte en av Karolinska Institutets profilfärger: Plommon, aqua, mintgrön, cyklamen, silver och frost. Mejla. forskningslinjer för Nobelpriset i medicin. Ingen av dem har lust att vänta i 50 år med att avslöja en sådan sak. I filmens värld är faktiskt allt möjligt. Även att hänga ett närmast mintgrönt tyg som bakgrund till Nobelkommitténs nämnda presskonferens. Fast för att fundera mer på profilfärg än på själva intrigen, gäller det att vara en sann KI-nörd, och möjligen också att se filmen tillsammans med en marknadschef som gärna håller de grafiska profilreglernas fana högt. När Annika Bengtzon kommer allt närmare sanningen och dessutom råkar befinna sig på plats för den sista pusselbiten ja, då borde det vara nagelbitarfest. Men för oss som spanar efter KI-spåret på ett lite nördigare vis, blir det inte riktigt så. FILMENS HÖJDPUNKT inträffar istället när även polisen till slut fattar galoppen, sätter på blåljuset och fäller actionrepliken: Fan! Vi åker till Karolinska Institutet!. Om man skrattar förtjust just där och då, kanske som den enda i biosalongen, då kan det vara ett bevis på att man antingen sett för många deckare eller att man är just en KInörd. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se Malin Crépin i Nobels testamente som hade premiär den 2 mars. Foto: ERIK AAVATSMARK Fem KI-anställda kan vinna varsin inbjudan till vårens promotionshögtid i Stadshuset. Den 25 maj är det dags för årets första doktorspromovering då nyblivna doktorer och hedersdoktorer vid Karolinska Institutet uppmärksammas. Denna gång kan fler få chansen att delta under ceremonin i Stadshuset och vid den efterföljande banketten och dansen på Stockholm Waterfront. Enheten för akademiska ceremonier ordnar därför ett lotteri där fem vinnare, med varsitt sällskap, får en inbjudan till festen. Du måste vara KI-anställd för att delta. Så här gör du: Håll uppsikt efter information om lotteriet som publiceras på internwebben i början av april. Där står allt om hur du anmäler dig. Vinnarna presenteras i nästa nummer av KI Bladet den 27 april. Conferment ceremony tickets to be won! Five KI employees can win an invitation for themselves and a guest to this spring s doctoral conferment ceremony in the City Hall on 25 May. Keep an eye out for details of how to enter the lottery on intra.ki.se at the start of April. The winners will be announced in the next issue of KI Bladet on 27 April. Nu kan du också få chansen att gå på fest i Gyllene salen. Foto: ULF SIRBORN 10 kibladet Nummer kibladet Nummer

7 Under doktorandtiden i Colorado drogs Nancy Pedersen in i ett arbete kring ärftlighet och utvecklade ett samarbete med det svenska tvillingregistret. Hon hamnade i Sverige och stannade. Foto: GUNNAR SEIJBOLD Genvägen till Sverige Hon kommer från Fargo-land. Doktorerade i Colorado. Men det är i Sverige med dess himmelska forskningsregister Nancy Pedersen känner sig hemma. Det ligger väl i generna. Sverige är himmelriket för epidemiologer, brukar professorn i genetisk epidemiologi Nancy Pedersen framhålla. Inte bara för det arbetsmaterial som bjuds genom befintliga forskningsregister och genbanker, med det världsunika tvillingregistret i spetsen. Också för befolkningens inställning till nödvändig datainsamling. Det finns redan mycket värdefull information samlad sedan länge, som ger oss möjlighet att följa folk. Människor i Sverige har varit och är villiga att ställa upp och har ett förtroende för forskning och myndigheter på ett helt annat sätt än i många andra länder, konstaterar Nancy Pedersen, som jämte professorsbefattningen vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB, Det är här på KI möjligheterna finns. Och MEB är dess bästa institution här delar vi med oss av allt! fram till årsskiftet var prodekan för forskning vid KI samt i många år haft huvudansvaret för tvillingregistret. Dock, ett dystert och mörkt moln seglade i höstas upp på denna himmel, i form av Datainspektionens beslut att sätta stopp för forskningsprojektet LifeGene. Bakom LifeGene står samtliga Sveriges sex medicinska fakulteter, med KI som värdinstitution. Projektets målsättning är att samla in data från en halv miljon individer med syftet att uppgifterna så småningom ska kunna göras tillgängliga för forskare världen över i framtida forskning. Trots att alla persondata avkodas menade Datainspektionen, med hänvisning till personuppgiftslagen, att målet är alltför diffust för att registret ska vara tillåtet. Nancy Pedersen framhåller hur oerhört viktigt LifeGene är, inte bara för dess exempellösa kvantitativa bredd med tänkta deltagare, som dessutom aktivt rekryteras i yngre åldersgrupper. Målgruppen är mellan 18 och 50 år, vilket medför att deltagarna kan följas under mycket långa perioder. Unikt för LifeGene är också att hela hushållet kan komma med. Med föräldrarnas medgivande kan deltagandet börja tidigt i livet, i princip från 12 kibladet Nummer kibladet Nummer

8 Att komma till Sverige från Colorado var som att vara hemma igen spermiestadiet. Det möjliggör att man kan ställa frågor och få svar på vad som händer i kroppen innan individen blir sjuk. Det är inte alls lika bra att ställa frågorna när det redan har hänt. LifeGene kommer att bli viktigt för att kunna förstå riskfaktorer och processer i sjukdomsutvecklingen. Dessbättre tycks nu LifeGenes framtid säkrad i och med utbildningsminister Jan Björklunds besked den 28 februari att regeringen skyndsamt ska lägga lagförslag som upphäver Datainspektionens beslut. Vi har gått på sparlåga ett tag. Nu hoppas vi så snart som möjligt komma igång med full styrka och arbeta vidare enligt våra ursprungliga planer. Efter Björklunds insats kan vi kraftsamla igen för att verkligen se till att vårt mål att bli världsledande i registerforskning uppnås. Det här är jättestort, inte bara för LifeGene, utan för alla framåtblickande stora och registerbaserade studier i Sverige, säger Nancy Pedersen. RIKTIGT, RIKTIGT OROLIG var hon väl aldrig för LifeGenes framtid, måhända beroende på sin grundmurade amerikanska optimism. För 35 år sedan var det ett annat forskningsregister, nämligen nyss nämnda tvillingregister, som förde henne över Atlanten. Nancy hade läst beteendegenetik, det vill säga genetik kombinerat med psykologi, vid universitetet i hemstaten Minnesota. Därefter doktorerade hon vid universitet i Colorado. Under doktorandtiden drogs hon in i ett arbete kring ärftlighet i fråga om rökning, ett projekt som i sin tur urvecklade ett samarbete med det svenska tvillingregistret. På den vägen hamnade Nancy i Sverige i vad som ursprungligen var tänkt som ett halvårs projektarbete. Och trivdes från första stund. Att komma till Sverige från Colorado var som att vara hemma igen. Skärgården, skogarna, allt vatten. Inte minst människors mentalitet. Det var först här jag förstod varifrån det här med sju sorters kakor och farmors trugande vid kaffebjudningar kom, skrattar Nancy Pedersen. NANCY PEDERSEN Nu satsar hon helhjärtat på forskningen efter att haft flera ledningsuppdrag. Foto: GUNNAR SEIJBOLD Ålder: 59 år. Bor: Lägenhet i Solna. Jag har bott i samma hus sen 1981! Fritid: Stuga i skärgården, segling, skogspromenader, svamp- och bärplockning, skidor på längden och tvären, långfärdsskridsko. Gör: Professor i genetisk epidemiologi vid MEB, KI. Bakgrund: Uppvuxen i Brainerd, Minnesota, USA. Doktorerade vid universitetet i Colorado. Flyttade till Sverige och KI Har varit bland annat prefekt, huvudansvarig för svenska tvillingregistret samt prodekan för forskning vid KI. REGERINGENS FÖRSLAG 1Nya regler ska underlätta för forskningen att föra register för bestämda ändamål. Personuppgifter får endast samlas in med uttryckligt samtycke från personen och ska omgående raderas om densamme begär så. Sambearbetning av uppgifter från olika 2 forskningsregister ska underlättas. Statistikutredningen får i uppdrag att föreslå 3 åtgärder för hur sambearbetning av registerbaserad forskning ska underlättas. 3 rad av att jämföra säruppfostrade tvillingar då fanns det över 900 sådana par i registret. På den tiden fanns det ingen studie som följt äldre tvillingar som skiljts åt, konstaterar Nancy Pedersen. Det kanske ska påpekas att detta var en period då frågan om arv kontra miljö ännu var ett kontroversiellt stridsämne i den allmänna debatten. Det fanns åtskilliga framträdande röster som häv- RÖSTER OM NANCY: Kunnig, lyssnande med glöd Det finns bara gott att säga om Hon är en väldigt öppen och lyssnande person. Jag har arbetat med vetenskapens kärna: att finna ny Hon har den absoluta glöden för Nancy, som är min mentor. Hon är en oerhört kunnig person som har Nancy i mer än tio år och kan säga att kunskap. Dessutom är Nancy väldigt svar på det mesta. Nancy har en fantastisk förmåga att fokusera. Hon är ständigt jobbar hårt för att förbättra Martin Ingvar, dekan hon är en framgångsrik forskare som kul att jobba ihop med. alltid här och nu, hur mycket hon än människors hälsa. för forskning, KI har omkring sig. Jan-Eric Litton, föreståndare Anna Dahl, postdok, MEB BBMRI.se, professor vid MEB 14 kibladet Nummer dade att arvet hade föga betydelse för hurudant en människas liv blir. Förr skulle man först bevisa att genetiska faktorer alls var viktiga. Idag är det en självklarhet. Vi kan lite mer numera och kan därmed också ställa bättre frågor, säger Nancy Pedersen. Som alltså lätt gjorde sig hemmastadd, både med den spännande forskningsmiljön vid KI och i den fysiska och mentala svenska omgivningen. Således återkom hon 1980, och har förblivit här sedan dess. Att Förenta Staternas president vid den tiden hette Ronald Reagan gjorde inte hennes beslut svårare. Jag tyckte den politiska utvecklingen här var bättre än den i USA under Reaganåren, konstaterar Nancy Pedersen. Hon påpekar emellertid att den politiska kartan skiljer sig markant mellan de bägge länderna. Exempelvis har ju statsminister Reinfeldt höger i Sverige uttalat sina starka sympatier för president Obama vänster i USA. Karolinska Institutet och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, har Nancy Pedersen förblivit trogen under sina närmare 35 Sverigeår. Det är här på KI möjligheterna finns. Och MEB är dess bästa institution här delar vi med oss av allt! NANCY PEDERSEN kom att leda verksamheten vid tvillingregistret från 1985 och var dess huvudansvariga fram till Hon har också tjänstgjort som prefekt samt varit prodekan för forskning vid KI, en post hon lämnade vid senaste årsskiftet. Det finns de som nämnt hennes namn i anslutning till den förestående rektorsrekryteringen vid KI då Harriet Wallberg-Henriksson lämnar uppdraget vid årsskiftet. Nancy Pedersen viftar omgående och kategoriskt bort tanken. Framöver tänker hon prioritera den egna forskningen. Ledande funktioner överlåter jag till yngre förmågor. Nu vill jag satsa helhjärtat på min forskning, som kretsar mycket kring åldrande och att förstå åldersrelaterade förändringar. Just nu studerar jag hur hjärt-kärlsjukdom, demens och sendebuterande depression hänger ihop. SVERIGE ÄR KANHÄNDA fortfarande ett himmelrike för epidemiologer, inte minst sedan Vetenskapsrådet och landets landsting så sent som förra månaden avtalade om en gemensam infrastruktur på biobanksområdet BBMRI.se (Bio- Banking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden). Enkelt uttryckt handlar det om ett stärkt och organiserat samarbete mellan forskning och klinisk sjukvård i fråga om insamlande och tillgänglighet av data. Det är ett bra avtal som blir viktigt för samordningen mellan vård och forskning, säger Nancy Pedersen. Och nu tycks ju detta med LifeGene också lösa sig... PER HÖGFELDT UNGA NANCY växte upp i Brainerd i Minnesota, en liten stad som är skådeplats i bröderna Coens hyllade film Fargo, med svenske Peter Stormare i en viktig roll som fåmäld och, ska vi säga, emotionellt lågaktiv kidnappare. De har lyckats fånga stämningar och miljö på pricken, så bra att jag skrattade när jag såg filmen, det var jag ensam om i biosalongen. Minnesota är klassisk skandinavisk immigranttrakt. Nancy Pedersens farfars föräldrar invandrade från Danmark, farmors föräldrar från Västergötland på 1860-talet. Nancy minns fortfarande hur farmor kunde sjunga barnvisor på svenska. Det tänkta sexmånadersbesöket 1977 kom att utsträckas till det tredubbla. Nancy Pedersen fördjupade sig i den genetiska guldgruva som det svenska tvillingregistret utgör, världens mest kompletta med dess data från tvillingpar födda från 1886 och framåt. Hon blev särskilt intresse- Professor and epidemiologist Nancy Pedersen grew up in Brainerd in Minnesota, the setting of the Coen brothers film Fargo, which she thinks captures the mood and environment of her childhood town to a tee. She earned her PhD at Colorado University in 1977, after which she found herself involved in a study on heredity and smoking, a project that led to a collaboration with the Swedish twin registry. This brought Nancy Pedersen to Sweden, where she ended up as director of the twin registry. She has also been head of the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, where she is professor of genetic epidemiology, and assistant dean of research. She now devotes her time fully to research and welcomes the government s proposal that might rescind the Data Inspection Board s decision to call an untimely end to the LifeGene project. CONFERENCES 2012 KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutets stiftelser och fonder UTLYSNINGAR VÅREN 2012 Erik och Edith Fernströms stiftelse för medicinsk forskning Resebidrag juniora forskare. Sista ansökningsdag: 19 mars Elin Danielssons stiftelse Endokrinologi. Sista ansökningsdag: 19 mars KI resestiftelser och Axel Hirschs resestiftelse för kirurger (period 2) Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden 1 juli 31 december Ansökningsperiod: mars Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskning Flygmedicin. Ansökningsperiod: 26 mars 16 april Robert Lundbergs minnesstiftelse Cancer. Ansökningsperiod: april KIs forskningsstiftelser Forskningsbidrag för disputerade forskare med anknytning till KI. Ansökningsperiod: 7 28 maj Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet Ansökningsperiod: 28 maj 11 juni För vidare information om respektive utlysning, se ki.se/fonder Frågor? Skicka e-post till: fonder@ki.se Har du känsliga prover? Isothermalfrysar från CBS tar hand om dem på bästa sätt! Stor temperaturhomogenitet C till -195 C Proverna kommer inte i kontakt med det øytande kvävet vilket minimerar kontaminationsrisk Automatisk påfyllning med larm för nivå & temperatur Behåller temperaturen under øera dagar i händelse av strömavbrott Inga temperaturgradienter tack vare ett unikt patenterat cirkulationssystem Unik provförvaring! Karolinska Institutet foundations and funds NOTIFICATIONS SPRING 2012 Erik and Edith Fernström foundation for medical research Travel grant, junior researchers. Last application date: March 19 Elin Danielsson foundation Endocrinology. Last application date: March 19 KI travel grant and Axel Hirsch travel grant for surgeons (Period 2) Travel period: Departure date must be between July 1 and December 31, Application period: March Gösta Fraenckel foundation for medical research Aviation medicine. Application period: March 26 April 16 Robert Lundberg memorial foundation Cancer. Application period: April KI research foundations Research grant for KI-affiliated researchers who have defended their theses. Application period: May 7 28 Foundation for geriatric diseases at Karolinska Institutet Application period: May 28 June 11 For more information about individual notifications, see ki.se/fonder Questions? fonder@ki.se

9 Handledaren bjöd på apelsiner, och sedan började intervjun. Annicka Hedman, doktorand på Karolinska Institutet, berättar hur det gick till när hon rekryterades. Som att söka ett vanligt jobb Jag arbetade kliniskt som arbetsterapeut i primärvården i Stockholm och gick en kurs på KI. Där blev vi tipsade om att Nationella forskarskolan i vårdvetenskap sökte doktorander. När jag läste igenom listan med doktorandprojekt var det ett som intresserade mig särskilt. Det gällde teknik för äldre med kognitiv svikt ett ämne som jag redan jobbade med och kände starkt för. Något år tidigare hade jag sökt och fått ett uppdrag som projektledare för ett utvecklingsprojekt om äldre och teknik. Det gav mig lite självförtroende. Annars är det ett rätt stort steg att efter femton års kliniskt arbete söka till doktorand. Att det skulle vara något särskilt med att rekryteringen skedde i Selected through competition It feels good to have been recruited through a transparent process, says doctoral student Annicka Hedman, who was chosen for a studentship advertised by the National Health Care Sciences Postgraduate School. konkurrens var inget jag tänkte på. Det kändes alldeles normalt, som att söka ett vanligt jobb. Först i efterhand har jag förstått att det inte är så de flesta doktorander rekryteras vid KI. Min tydligaste minnesbild från intervjun är att Louise Nygård, som sedan blev min handledare, bjöd på apelsiner. Hon berättade om doktorandprojektet och jag berättade om mig och min bakgrund. Vi gick igenom om vilka förväntningar jag hade, och hur jag trodde att doktorandstudier skulle fungera ihop med familjelivet. Hon förhörde sig också noga om exakt vad jag hade skrivit i en uppsats där vi var två författare. Det svettigaste i hela processen kom faktiskt några månader efter att Louise hade förordat mig som doktorand. Det var seminariet då institutionens antagningsnämnd skulle godkänna mig och projektet. Att presentera ett forskningsprojekt som inte hunnit bli min baby än, och att göra det på engelska som jag inte var van vid då, var en utmaning. I efterhand har jag tänkt på att det känns bra att ha blivit rekryterad i en öppen process. Särskilt om jag någon jobbig dag undrar om jag verkligen passar i den här branschen. Då är det skönt att veta att jag inte fick platsen av en tillfällighet, utan att KI jämförde och sammanvägde och bedömde att jag faktiskt var bäst. BERÄTTAT FÖR ANDERS NILSSON I fjol annonserades 60 tjänster Inom ett par år ska KI rekrytera flertalet doktorander i konkurrens. Professorerna Louise Nygård och Kristina Broliden anser att öppen utlysning har många fördelar. Louise Nygård, professor i arbetsterapi, har erfarenhet som huvudeller bihandledare för 14 doktorander. Fyra av dem de inom Nationella forskarskolan i vårdvetenskap har rekryterats i konkurrens. Den senaste är Annicka Hedman (läs artikeln här ovanför). Det finns många fördelar med öppen utlysning och rekrytering i konkurrens, säger Louise Nygård. Det är schyst mot presumtiva doktorander att ge alla möjlighet att anmäla sitt intresse och visa upp sina kvalifikationer. Och det är en fördel för institutionen att kompetenta personer utifrån söker till oss och att vi kan jämföra dem och välja de bäst lämpade. Dessutom knyter vi många värdefulla kontakter med dem som vi inte rekryterar. Den som inte fick platsen den här gången kanske passar hos oss i något annat sammanhang. Forskarskolans personal har skött det mesta av den administrativa processen kring rekryteringarna, såsom annonsering och bedömning av allmän behörighet, berättar Louise Nygård. Själv har hon kunnat koncentrera sig på att värdera de sökandes lämplighet. Senast tog hon in samtliga sex på intervju. I intervjuerna tittar jag efter en viss profil, säger hon. Den blivande doktoranden behöver ha en stabil grund att stå på kunskapsmässigt och en förmåga att reflektera och tänka vetenskapligt. Men jag vill också ha en person som är väldigt intresserad av just detta projekt. Det räcker inte med många högskolepoäng om det egentligen är något annat de vill göra. EN HANDLEDARE som nyligen för första gången rekryterat en KIDdoktorand i konkurrens är Kristina Broliden, professor i infektionssjukdomar. Jag måste erkänna att jag tyckte det verkade omständligt när jag fick veta att vi måste annonsera och rekrytera i konkurrens eftersom jag redan hade några intresserade kandidater, säger hon. Men sedan dess har jag ändrat uppfattning och Competition makes more sense Henceforth, KI will be recruiting most of its doctoral students in open competition. KI Bladet has spoken to supervisors who already use the method and a doctoral student who was recruited through it. No matter who ends up getting accepted, open competition makes much more sense than corridor recruitment, as I can be sure that I ve made the right choice, says Professor Kristina Broliden. Kristina Broliden, professor i infektionssjukdomar, och Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildning. tyckte processen var givande och mer transparent. LIKSOM LOUISE Nygård poängterar hon hur viktigt stödet från administrationen varit. Vi fick solklara instruktioner. Annonsen var väldigt lätt att göra eftersom det finns mallar och exempel att följa. Handläggare på institutionen har skött allt sådant som att diarieföra, bekräfta mottagande och så småningom ge besked till alla sökande. Det är ju viktigt att en myndighet som KI sköter sådant professionellt. Jag och min handledarkollega kunde koncentrera oss på att bedöma kandidaterna. Det kom in 40 ansökningar från hela världen. Valet föll till slut på en intern kandidat som funnits med i diskussionen redan från början. Han hade solklara meritfördelar, så det var inget svårt val, säger Kristina Broliden. Men oavsett vem som till slut får platsen är öppen utlysning mycket vettigare än korridorrekrytering. På det här sättet kan jag vara rätt säker på att jag valt rätt person. I FJOL ANNONSERADES 60 doktorandtjänster öppet på KI Jobb. Inom ett år eller två är det tänkt att flertalet ska utlysas så. Det kommer att öka trycket på administrationen och kräva genomtänkta rutiner, betonar Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildning. I synnerhet samordad utlysning, som vi helst vill komma till, innebär stora utmaningar, eftersom vi kan anta att många individer då kommer att söka parallellt till många platser, säger han. Hur det ska hanteras på ett effektivt sätt behöver vi fundera mer på. ANDERS NILSSON doktorandens TIPS till sökande: 1Det är viktigt att projektet känns lustfyllt och intressant. Sök även om du känner dig lite 2 osäker, så slipper du ångra att du inte tog chansen! Följ magkänslan: kommer du och 3 handledaren att trivas med att arbeta ihop? När du väl blivit förordad som 4 doktorand, börja förbereda ansökan till antagning, studieplan med mera i god tid. Det tar tid att få ordning på alla papper och underskrifter. Om du söker ett redan planerat 5 projekt, var beredd på att det inte känns som ditt eget det första året du växer in i det med tiden. HANDLEDARENS tips vid rekryteringen: 1Är sökande nyfiken, öppen och inställd på att lära sig nya saker och utvecklas? Är sökande införstådd med projektet, 2 det vill säga vad det handlar om, vad som är styrt respektive öppet, och sin roll i det? Har sökande en reflekterande hållning 3 och en realistisk syn på målet? Hur Annicka Hedman och Louise Nygård diskuterade bådas förväntningar under rekryteringen. Foto: PETER KJELLERÅS tänker den sökande om kunskap och kunskapssökande, och varför vill han eller hon gå forskarutbildning? Har sökande erfarenhet av att själv 4 ansvara för (genomföra, slutföra, rapportera) något projektartat uppdrag? Hur uttrycker sökande sig skriftligt och 5 muntligt på svenska och engelska? 16 kibladet Nummer kibladet Nummer

10 Deckardebut utan gränser En medicinsk gåta, högt tempo på det kenyanska höglandet och en hemlighet kopplad till en vacker algeriska. Se där ingredienserna i doktor Christian Unges deckardebut. Vinsten går oavkortat till Läkare utan gränser. Det var en föreläsning med professorn i internationell hälsa Hans Rosling som definitivt avgjorde saken då Christian Unge gick sin läkarutbildning vid KI. Jag blev hänryckt och förälskad och visste redan då att jag skulle arbeta för Läkare utan gränser så snart jag kunde. Det kändes självklart, jag ville ut i världen och Läkare utan gränser är vettigt, kommer snabbt till skott där det behövs, säger Christian Unge, numera biträdande överläkare vid medicinakuten på 18 kibladet Nummer Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Efter AT-tjänstgöringen i Örnsköldsvik skickades han 2003 av Läkare utan gränser på ett åtta månaders uppdrag i Burundi. Arbetsplatsen var ett distriktssjukhus med invånare i upptagningsområdet och läkarstaben utgjordes av honom och en kongolesisk kollega. Det var learning by doing. Kirurgi, medicin, gynekologi, hela registret. Sammantaget fick jag ovärderliga kunskaper som jag också har nytta av här hemma. Hemkommen arbetade Christian Unge en tid på Södersjukhuset innan han gav sig ut på nytt denna gång tre månader på ett fältsjukhus i det krigshärjade Kongo. Åter i Sverige ville Christian fördjupa sig på temat internationell hälsa och sökte sig till IHCAR, Det var learning by doing. Kirurgi, medicin, gynekologi, hela registret. Global hälsa vid institutionen för folkhälsovetenskap vid KI. Hans doktorsavhandling, framlagd hösten 2010, studerar frågan om varför så många patienter i den fattiga stadsdelen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi avbryter sin medicinering med bromsmediciner mot hiv. Disputationen föregicks av åtskilliga resor till och vistelser i Kenya. Erfarenheterna därifrån, liksom från Burundi och Kongo, har Christian använt i den debutbok, en thriller med titeln Turkanarapporten, som utkommer i dagarna. Jag har alltid tyckt om att skriva. När jag var i Burundi började jag skriva små historier som jag skickade till mina vänner och fick god feedback på. Under sin första pappaledighet för fyra år sedan roade han sig med att skriva en deckare, skickade den till flera förlag och refuserades av samtliga. Men Christian Unge gav sig inte. Han påbörjade en ny, den som nu utkommer på eget förlag genom print on demand-teknik. Huvudperson i Turkanarapporten är kirurgen Martin, utsänd till Kenya av Läkare utan gränser. Han har en förebild på sjukhuset, men jag avslöjar inte vem, säger Christian hemlighetsfullt. På plats i Kenya förälskar sig Martin i den fransk-algeriska antropologen Nadine, som kidnappas av okända gärningsmän, varpå det hela med författarens egna ord tar hus i helvete. Boken kommer att kosta omkring 150 kronor. Hälften går till att täcka tryckkostnaderna, den andra hälften går direkt till Läkare utan gränser. PER HÖGFELDT CHRISTIAN UNGE Ålder: 39 år. Bor: På Södermalm i Stockholm. Familj: Sambo Emilia Titelman, Esther-Lou, 5, tvillingarna Jonah och Ben, 2. Gör: Biträdande överläkare vid medicinakuten Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Medicine doktor. Aktuell: Ger ut en deckarroman som går att beställa på FLER DECKARFÖRFATTARE FRÅN MEDICINENS VÄRLD n Christian Unge är inte den ende inom vårdsektorn som i fiktionens värld ägnar sig åt mord- och deckarintriger. Självaste deckardrottningen Agatha Christie började sin bana som sjuksköterska, och Sherlock Holmes upphovsman sir Arthur Conan Doyle var läkare. Här är några andra svenska deckarförfattare som är särskilt insatta i den medicinska världen: Karin Wahlberg, läkare, gynekolog, Lund. Huvudperson: kriminalkommissarie Claes Claesson i Oskarshamn. Anna Jansson, sjuksköterska, Örebro. Huvudperson: kriminalinspektör Maria Wern i Visby. Inför fotograferingen tar biträdande överläkare Christian Unge på sig en hatt som fotografen hittat på second hand. Och byter ut läkarrocken mot reporterns trenchcoat. Så där! Dags att posera som den nyblivna deckarförfattare han är. Foto: PETER KJELLERÅS Helene Tursten, sjuksköterska, tandläkare, Sunne. Huvudperson: kriminalinspektör Irene Huss i Göteborg. Åsa Nilsonne, psykiater, professor i medicinsk psykologi, KI. Huvudperson: polisinspektör Monica Pedersen i Stockholm. A CRIMINAL DEBUT Doctor Christian Unge amused himself while on paternal leave by writing a whodunit. He s now publishing his first novel at his own expense. All profits on sales will go to Doctors Without Borders. Åsa Westlund, europaparlamentariker sedan 2004 för Socialdemokraterna, föreläste på KI. Foto: GUSTAF ANDERSSON Studenter lär sig lobba på ny kurs Det är inte bara stora branschorganisationer och myndigheter som har möjlighet att påverka EU-politiken, utan även enskilda personer. Med det budskapet föreläste europaparlamentarikern Åsa Westlund (S) på en ny kurs om lobbyism. För att kunna påverka EU-politiken måste man ta kontakt med de personer som har mest inflytande i den fråga man vill påverka. Sedan gäller det att man är konkret och kan motivera sina argument väl, säger Åsa Westlund under föreläsningen på KI den 27 februari. Enligt henne är det fullt möjligt för forskare och studenter att påverka politiken på Europanivå, det gäller bara att finna rätt person i rätt tid. Trots det får Åsa Westlund ganska få mejl från enskilda människor, men när hon väl gör det är det dessa som ger mest effekt. Får jag till exempel fem mejl som är helt oberoende av varandra men som handlar om samma sak tar jag till mig det. Jag påverkas i större utsträckning än vad jag tror, säger hon. Inför varje beslut försöker hon ta reda på vilka som påverkas av beslutet för att sedan kontakta dem. Det är enligt henne mer givande att prata med personer som själva kan berätta om vad vissa beslut får för konsekvenser. Lobbying är viktigt eftersom jag inte själv sitter på all kompetens utan behöver ta hjälp utifrån för att kunna fatta rätt beslut, säger Åsa Westlund. Föreläsningen ingår i den nya 15-poängskursen Entreprenöriella verktyg för effektivt påverkansarbete inom styrelser och kommittéer på KI, som handlar om lobbyism. Målet är att stärka studentens förmåga och möjlighet att påverka processer inom myndigheter, företag och organisationer. Det var intressant att lära sig om vilka vägar och angreppspunkter man kan ta för att påverka och att det verkar finnas en stor chans att man blir hörd. Jag trodde att man bara skulle försvinna i mängden, säger Johan Hilm, ordförande i Medicinska föreningen och student på kursen. GUSTAF ANDERSSON LOBBYING THE EU Contact the right person. That was the advice given by social democrat MEP Åsa Westlund at a lecture delivered in the lobbyism course at KI. According to Ms Westlund, researchers and students have ample opportunity to influence EU policy. kibladet Nummer

11 Vägen till en bra arbetsplats Medarbetare om sina jobberfarenheter på KI I höstas genomfördes medarbetarenkäten AHA på KI för tredje gången. KI Bladet sammanförde Ann Almqvist, Sofia Anderberg och Gunnar Schulte från tre olika institutioner för ett samtal om ledarskap, engagemang och stress. Fri och ohämmad kommunikation! är det första Gunnar Schulte säger på tal om vad som präglar en bra arbetsplats. Han är forskargruppsledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Fyfa. Vårt nyhetsbrev har visat sig vara ett bra verktyg för att öka vikänslan inom institutionen, liksom intranätet, institutionsdagarna och, för min del, lunchmöten med andra forskargruppsledare. Ann Almqvist, handläggare för ansökningar och kontrakt, vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB, håller med. Hon tillägger hur viktigt det är att personalen vågar ta upp problem och ge förslag på lösningar. Stöd, beröm och återkoppling från både ledning och medarbetare är också viktigt. Och en tillgänglig ledning, säger hon med bifall från de andra två och fortsätter: Alla ska veta vart institutionen är på väg och känna sig delaktiga i det arbetet. empelvis om någon har fått anslag, publicerat en artikel eller genomfört ett projekt. Ofta håller också någon forskare en populärvetenskaplig presentation om sin forskning, säger Ann Almqvist. Det där tror jag är enormt viktigt. Att vi som forskare är måna om att dela med oss om vad vi håller på med, för hela verksamheten går ju ut på att forska och att undervisa, då tror jag att alla personalkategorier förstår sin roll i ett större sammanhang, säger Gunnar Schulte. SOFIA ANDERBERG HÅLLER med om att när administrativ personal är delaktig i forskarnas och lärarnas vardag kan de lättare ge rätt stöd och se sin egen del i verksamheten. Det måste finnas forum på institutionen där alla kan ta del av varandras framgångar, om det så är att man publicerat en fantastisk artikel, fått anslag eller ett bra resultat på en kursenkät. Det är också viktigt att uppmärksamma alla som varit delaktiga i en framgång, inte bara den som exempelvis står som artikelförfattare, säger Gunnar Schulte. Ann Almqvist berättar att MEBs introduktionsdag för nyanställda prioriteras högt och lägger grunden för ett bra bemötande av nyanställda, liksom det faddersystem som finns på institutionen. ANN ALMQVIST Handläggare för ansökningar och kontrakt vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Har arbetat på KI sedan 1997 (på MEB i Uppsala sedan 1989). SOFIA ANDERBERG Personalhandläggare vid institutionen för odontologi. Har arbetat på KI sedan GUNNAR SCHULTE Docent och forskargruppsledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi. Har arbetat på KI sedan JUST BEGREPPET delaktighet går som en röd tråd genom samtalet. En känsla av delaktighet skapar samhörighet och vi-känsla, menar gruppdeltagarna. Och den kommer på köpet när den anställde vet vilka verksamhetsmål och delmål som gäller och hur verksamhetsplanen ser ut. Då bygger vi något tillsammans, oavsett om vi är forskare, lärare eller administratörer, säger Sofia Anderberg, personalhandläggare vid institutionen för odontologi, Dentmed. På MEB, berättar Ann Almqvist, publiceras en gång i månaden en interntidning och veckovisa personalmöten hålls för de 250 anställda. Institutionen har också en gemensam e-postlista och ett intranät med allmän information. Det är klart att alla inte kan gå på veckomötena varje gång, men det är ett viktigt forum för att presentera nyanställda, för att berätta vad som händer och uppmärksamma ex- Det enklaste rådet för att få en bättre atmosfär på arbetsplatsen är att säga hej till alla man möter i trappen på institutionen, även till dem man inte känner HELA GRUPPEN nämner även institutionsrådet som ett viktigt inslag för att skapa samhörighet. Där finns alla personalkategorier representerade och protokoll läggs ut som alla kan läsa, säger Sofia Anderberg. Men det mest enkla och helt grundläggande rådet för att få en bättre atmosfär på arbetsplatsen är faktiskt att börja säga hej till alla man möter i trappen på institutionen, även till dem man inte känner, säger Ann Almqvist. När samtalet går in på hur man kan komma till rätta med problem som stress tror deltagarna att kurser i ledarskap är bra. Jag har deltagit i ett antal ledarskapskurser och tycker att de gett mycket kunskaper och trygghet i min egen funktion som chef och ledare, säger Gunnar Schulte. Men även andra på institutionen bör erbjudas liknande kurser, säger Ann Almqvist. Exempelvis var det jätteintressant när vi som inte är ledare fick När KI Bladet samlade tre KI-medarbetare för ett rundabordssamtal blev det en diskussion om kommunikation, delaktighet och utbildning. Från vänster: Helena Mayer (KI Bladet), Ann Almqvist (MEB), Sofia Anderberg (Dentmed) och Gunnar Schulte (Fyfa). Foto: LOUISE BILLGERT vara med när två skådespelare iscensatte situationer med mobbning och trakasserier som hänt i verkligheten efter den första medarbetarundersökningen. Det ger mer avtryck än att läsa en lagbok om vad man får och inte får göra, säger hon. I diskussionen som följer om stress- och sömnproblem som finns på KI, känner de igen sig i perioder av högre arbetsbelastning. Men då handlar det oftast om po- sitiv stress, som ett kreativt flow när projekt eller artiklar ska bli klara. Men om det handlar om negativ stress gäller det att vara tydlig som arbetsledare och hjälpa till med prioriteringar, och även att se till att personen i fråga verkligen vet vad den ska göra, vilket kan vara särskilt otydligt hos icke forskande-personal på KI, säger Gunnar Schulte. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se MEDARBETARENKÄTEN I SAMMANDRAG n Den tredje medarbetarenkäten på KI genomfördes under 2011 och visade bland annat att förtroendet för ledarskapet har ökat, större engagemang och bättre organisationsklimat. Men även att hälften av de som svarade på Three employees on leadership and stress The third AHA employee survey at KI was conducted last autumn. KI brought together Ann Almqvist, Sofia Anderberg and Gunnar Schulte from three different departments to discuss leadership, commitment and stress. enkäten sover dåligt, och att många känner sig stressade. 20 kibladet Nummer kibladet Nummer

12 Foto: BELA DORON Nya hedersdoktorer vid Karolinska Institutet Svante Pääbo, Yoshihide Hayashizaki och Thorbjörn Ekström har utsetts till nya hedersdoktorer vid Karolinska Institutet. De promoveras i Stockholms stadshus den 25 maj. Så här motiverar styrelsen för forskning utnämningarna (utdrag): n Till medicine hedersdoktor utses Svante Pääbo, direktör vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. Svante Pääbo har skrivit ett helt nytt kapitel inom molekylärbiologin genom att skapa området molekylär paleontologi. Han har utvecklat nya metoder för att ta fram genetisk information från gamla vävnader, till exempel ben, skinn och tänder. En av hans största forskningsbedrifter är att ta fram genomet gensekvensen från år gamla skelett av neandertalare. Svante Pääbo bidrar kontinuerligt till Foto: STAFFAN LARSSON den akademiska utvecklingen i det universitetsgemensamma Science for Life Laboratory och därmed till Karolinska Institutets akademiska utveckling. n Till odontologie hedersdoktor utses Thorbjörn Ekström, under många år FoUUdirektör vid Stockholms läns landsting, som har spelat en central roll i samarbetet mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Thorbjörn Ekström har visat en djupgående förståelse för betydelsen av forskning och utbildning i sjukvården och stått för betydande insatser för att stärka Karolinska Institutets position inom forskning, utveckling och utbildning inom tandvården. I sitt arbete har Thorbjörn Ekström har bland annat medverkat till landstingets engagemang för att högsta kvalitet ska prägla den kliniska delen av tandläkarutbildningen vid Karolinska Institutet. Foto: PRIVAT n Till medicine hedersdoktor utses Yoshihide Hayashizaki, chef för RIKEN Omics Science Center i Yokohama, Japan, ledamot i det vetenskapliga rådet för Science for Life Laboratory och tidigare foreign adjunct professor vid Karolinska Institutet. Yoshihide Hayashizaki är en internationellt ledande forskare som har gjort stora insatser för förståelsen av hur gener uttrycks från genomet. Ett av hans viktiga forskningsfynd är att en stor del av genomet är kopierat till RNA, han har också identifierat nya klasser av icke-kodande RNA och ett stort antal promotorer och gensekvenser där transkriptionen startar i det mänskliga genomet. Han leder det internationella samarbetsprojektet FANTOM, där forskare från Karolinska Institutet ingår. Rosling: Viktigt med internationell utblick n De internationella kontakterna har de senaste 50 åren varit avgörande för KIs framgång. Det framkom vid seminariet Internationalisering som en kvalitetsdrivande faktor, som hölls på Campus Solna den 8 mars, med professorn i internationell hälsa Hans Rosling som inledningstalare. Rosling pekade på hur exempelvis geologer alldeles självklart lär sig allt om vulkanutbrott eller meteorologer allt om tromber fastän inget av fenomenen förekommer i vårt land. Medan medicinstudenter inklusive KIs får veta föga om hög mödradödlighet eller brist på cancerbehandling, de vanligaste dödsorsakerna i stora delar av världen. Det blir ingen systematisk överblick i hur världen ser ut i fråga om hälsa, menade Rosling och underströk att det internationella perspektivet bör vara grundläggande för alla, inte bara för den som vill arbeta för Läkare utan gränser eller liknande organisationer. PER HÖGFELDT Foto: PETER KJELLERÅS Foto: ULF SIRBORN Utlysning av bidrag för transplantationsforskning Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond utlyser härmed 2012 års forskningsbidrag. Upp till kronor kommer att utdelas för forskningsprojekt som är inriktade på transplantationer av bukorgan. Projekten skall bedrivas i Sverige. Ansökningsblanketter och övrig information finns på stiftelsens hemsida Ansökan skall vara stiftelsen tillhanda senast den 31 mars Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond, Box 12053, GÖTEBORG Telefon: , E-post: info@gelinfonden.org. Du bidrar till lösningarna av de globala utmaningarna Vi hjälp e r d i g m e d d i na e g na! CONFERENCES 2012 KAROLINSKA INSTITUTET Naturvetarna stärker dig genom individuellt stöd och utveckling baserad på din roll som forskare och naturvetare. Så du kan ägna dig åt att lösa de stora frågorna. naturvetarna är sacoförbundet för forskare och professionella inom bl a life science. naturvetarna vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp. g ö r s k i l l n a D! Gorrette Nalwadda gratulerades av Vivian Wahlberg, Sveriges första disputerade barnmorska. Foto: ULF SIRBORN Ugandas första disputerade barnmorska n I februari lade barnmorskan Gorrette Nalwadda från Uganda fram sin avhandling vid IHCAR, institutionen för folkhälsovetenskap, och Uganda fick därmed sin första disputerade barnmorska. Uganda har högst antal födda barn per kvinna i världen och osäkra aborter är vanligt eftersom abort är förbjudet. Gorrette Nalwadda visar med sin Sida-finansierade forskning vilka problem ungdomar som är sexuellt aktiva och som vill ha preventivmedel stöter på och vilka myter det finns om preventivmedel, bland både ungdomar och hälsopersonal. Vid disputationen närvarade bland andra Vivian Wahlberg, som 1982 blev Sveriges första disputerade barnmorska. HARRIET WALLBERG-HENRIKSSON HEDERSDOKTOR I SYDKOREA n Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson har utnämnts till hedersdoktor i medicin vid Seoul National University, bland annat för att hon med sitt personliga engagemang medverkat till att främja internationella samarbeten och forskningsutbyten. Seoul National University grundades 1946 som Sydkoreas första nationella universitet. Professorer tackades n Professorer som går i pension lämnar sällan sin vetenskapliga verksamhet. Men för sina insatser hittills, tackades de nyblivna professorerna emeriti vid en middag i Nobel Forum den 22 februari. Från vänster uppifrån och ner: Urban Lindgren, Johan Högberg, Leif Svanström, Hans Gilljam, Bjarne Jansson, Anders Brahme, Peter Aspelin, Roland Möllby, Thomas Modéer, Peter Arner, Olle Ringdén, Gunvor Ekman-Ordeberg, rektor Harriet Wallberg-Henriksson och Monica Nordberg. Ej med på bild: Göran Elinder. Jan-Inge Henter ny FoU-direktör n Jan-Inge Henter, överläkare och professor i klinisk barnonkologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, har utsetts till ny FoU-direktör vid Karolinska universitetssjukhuset från 1 mars. NYA PROFESSORER Ulf Diczfalusy har anställts som adjungerad professor i steroidbiokemi vid institutionen för laboratoriemedicin från den 1 mars Dag Årsland har anställts som professor i klinisk demensforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 oktober Marie Bixo har anställts som professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset från den 20 februari kibladet Nummer kibladet Nummer

13 LabRum Klimat Bra priser & låg driftkostnad Minimal energiförbrukning BÄTTRE & SÄKRARE FINNS INTE! MDF-U500VX & MDF-U700VX MED RESERVKOMPRESSOR Vid ev. kompressorhaveri kan frysskåpen med hjälp av den andra kompressorn upprätthålla ca -70 C. ECO MODE OPERATION: styrsystemet minskar effektförbrukningen med 30%. CO 2 -INKUBATOR 3 x KONTAMINATIONSSKYDD MCO-19AIC med energi- & tidsbesparande kemiskt steriliseringsprogram. VÄRLDENS SÄKRASTE -86 C FRYSAR INTELLIGENT MEDIAPANEL med dataregistrering (loggning). HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING Ger stor innervolym i kombination med små yttermått samt minimal effektförbrukning. MEKANISKA FRYSBOXAR GER RISKFRI PROVFÖRVARING MED LÅGA DRIFTKOSTNADER OCH MILJÖPÅVERKAN. INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED FLYTANDE KVÄVEHANTERING INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE -150 C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR & FARLIG FÖRVARING AV PROVER I FLYTANDE KVÄVE! Ett laboratorium där en flytande kvävetank har exploderat. LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, SOLNA Tel: mail@labrumklimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND / GÖTEBORG Tel: malmo@labrumklimat.com