SKi STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION SWEDISH NUCIEAR POWER INSPECTORATE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKi STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION SWEDISH NUCIEAR POWER INSPECTORATE"

Transkript

1 SKI Teknisk Rapport 93:44 Den senaste istiden i Skandinavien En modellering av Weichselisen P. Holmlund Oktober 1993 SKi STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION SWEDISH NUCIEAR POWER INSPECTORATE

2 SKI TR 93:44 Den senaste istiden i Skandinavien En modellering av Weichselisen Per Holmlund Naturgeografiska Institutionen Stockholms Universitet Oktober 1993 Denna rapport har gjorts på uppdrag av Statens kärnkraftinspektion, SKI. Slutsatser och åsikter som framförs i rapporten är författarnas egna och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med SKIs.

3 DEN SENASTE ISTIDEN I SKANDINAVIEN En modellering av Wekhselisen Per Holmlund Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet oktober 1993

4 INNEHALL Sammanfattning Summary 1. Inledning 2. Tidigare arbeten 1. Historik 2. Glaciologiska arbeten 3. Istidsmodeller 3. Klimatutvecklingen under kvartar 4. Inlandsisars morfologi 1. Massbalans 2. Temperaturförhållanden i isar 3. Glaciärers omsättningstid 4. Responstid 5. Dränering av smältvatten i och under isar 6. Shelfisar och isbräckor 7. Isströmmar 5. Basala förhållanden och glacialt präglade landformer 6. Modellen 7. Resultat av modelleringen 1. Deglaciationen och Yngre Dryas 2. Ytterlighetstester -temperaturen vid bottnen -behövs en klimatsignal för att ge ett stillestånd vid Yngre Dryaslinjen? -förändringar i isens viskositet 3. Modellering av Weichselnedisningen 8. Diskussion -glaciationsförloppet -deglaciationsförloppet -övriga synpunkter 9. Slutsats 10. Acknowledgement 11. Referenser Bilagor: 1. Hur is deformeras 2. Temperaturfördelningen i en is 3. The model (by dr. James Fastook)

5 Sammanfattning En tidsberoende modell har utnyttjats för att rekonstruera den senste nedisningens omfattning och basala förhållanden i Skandinavien och främst Sverige. Modellen har kalibrerats mot geologiska data och därefter styrts av temperaturdata från borrkärnor som tagits upp vid Camp Century och Summit på Grönland. Resultaten visar att fjällkedjan var istäckt under drygt år. Under nedisningens mellersta fas fluktuerade inlandsisens front kring en linje i närheten av den Mellansvenska israndzonen. Den avslutande maximala utbredningen nåddes ca BP. Efter BP skedde en snabb reträtt, vilken avbröts av kallperioden Yngre Dryas. Den glacialdynamiska reaktionen på denna händelse är komplex och mycket svår att rekonstruera. En stor inlandsis har en avsevärd fördröjning i sin reaktion på klimatsignaler. Den dynamiska reaktionen på kallperioden borde således ligga förskjuten framåt i tiden. Modelleringsförsöken visade att isen, under större delen av istiden inte hade någon enhetlig basal temperaturfördelning. Återupprepade försök gav vid handen att de områden där isen var frusen vid sitt underlag sammanfaller grovt med områden som idag ligger över 100 m ö h. I lägre partier var isen bottensmältande. I djupa partier av Bottenhavet och Östersjön antogs den basala glidningen vara särskilt hög. Detta antagande gjordes för att simulera en deformation i underliggande sediment, samt kalvning av isberg. Den styrande variabeln i modellen är temperaturen, tolkad från de grönländska iskämorna. Dessa data utgör för närvarande det bästa och mest detaljerade utgångsmaterialet för att upprätta en temperaturkurva som sträcker sig över den senaste istiden. Men de öppnar också frågan hur väl klimatet uppe på den grönländska inlandsisen beskriver klimatet i Sverige. Motivet till arbetets genomförande var att framställa en enkel modell som utöver andra relevanta undersökningar skulle kunna ligga till grund för bedömningar av kommande förslag om plats för ett slutförvar av högaktivt kärnavfall. Modelleringsarbetet berör därför främst Sverige och de svenska förållandena under den senaste nedisningen, dvs Weichsel.

6 Summary The model presented in this report is used to study the evolution of the Weichselian Ice Sheet. The project was sponsored by the Swedish Nuclear Power Inspectorate (SKI). Special interest was focused on basal conditions during the last glaciation and the aim of the study is to provide information to the SKI for their efforts in forming an opinion of where to build a repository for used nuclear fuel. The model is time-dependent and based on a finite-element method solution of the continuity equation. The climatic records from the Camp Century and the Summit ice cores are used for climatic control and the model is calibrated using geological evidence on the deglaciation of Scandinavia. The model and the physics used in this model is described by Fastook (Bilaga 3), Fastook & Holmlund (1993) and Fastook & Prentice (1993). The calibration and handling of geological data is described by Holmlund & Fastook (1993). Modeling results Weichsel I was a mountain centered glaciation, while Weichsel II had an extent similar to the Younger Dryas stand. Weichsel I is initiated as a few small ice caps in southern Norway about BP. Around BP an ice sheet forms, covering most of the Scandinavian mountain range. Shortly thereafter the ice sheet retreats and is divided into one northern and one southern ice cap. This configuration lasts for years and corresponds to the isotope stage 5c and the Brorup interstadial. At BP the two ice caps join and a single, elongated dome is formed. The ice begins to advance in the northeastern part. At BP it reaches the Kola peninsula and at BP, the Gulf of Bothnia. After a maximum at BP a considerable retreat begins, reaching a minimum at BP, refered to as istope stage 5a or the Odderade interstadial. The ice sheet is now only covering the mountain area. The next phase of the glaciation begins at BP and is characterized by substatial growth. After 1000 years of growth it reaches the Kola peninsula and the Gulf of Bothnia. Åland is ice-covered at BP and all of Finland is ice-covered at BP. By BP the margin reaches a still stand in Lithuania. Large parts of southern Sweden are then ice-covered.

7 The last stage of the Weichselian begins at BP with a major advance. About BP the ice front reaches northern Germany. The maximum extent occurs about BP. The deglaciation begins around BP and all ice is gone at BP. Conclusions The changes in the extent of the inland ice is controlled by the average temperature and short term anomalies in temperature. The expansion in Weichsel III from the Weichsel II stage was primarily due to frequent short term cold events. There was a small difference in mean temperature between Weichsel II and Weichsel III. We assume that the ice, covering what today is the Baltic Sea and the Gulf of Bothnia, was at the pressure melting point at its base, all through the glaciation. In the Baltic Sea the ice may have been frozen to its bed during the initial stage of the glaciation but became thawed when the ice sheet grew thick enough. Accepting these initial conditions leads to the conclusion that the ice cap probably was drained by a "Baltic Ice Stream 1 ' (Boulton et al., 1985; Holmlund & Fastook, 1993; Lundquist, 1987; Torell, 1873). The fact that the ice stream turned west in the southern part of the Baltic is probably due to more favorable basal conditions and higher melt rates towards the west. When the warmer post glacial climate began the low profile of the Baltic Ice Stream resulted in high ablation rates. It melted off quickly up to the Åland archipelago. The islands Gotland and Öland do not seem to have been major obstacles for the ice flow. Åland, on the other hand, must have been an important obstacle. If not, the ice sheet would have been drained more rapidly, leaving one major dome in Sweden and a minor one in Finland. In addition, the climatic Younger Dryas event did not have great influence on the deglaciation of the interior of the ice sheet, as the interior had already been drained by downdraw effects (Hughes, 1987). As the island of Åland becomes ice free the ice stream from the Gulf of Bothnia is reactivated and the draining of the interior of the remaining ice sheet proceeds quickly.

8 Den senaste Istiden i Skandinavien En modellering av Weichselisen 1. Inledning Målsättningen med detta arbete har varit att framställa en rimlig modell för den senaste istidens förlopp, med särskilt avseende på de basala förhållandena. Resultaten är tänkta att kunna utgöra en del av underlaget till beslut om placeringen av ett framtida slutförvar för högaktivt kärnavfall. Arbetet är därför koncentrerat till de svenska förhållandena. Övriga områden såsom Baltikum, Finland och Norge berörs endast summariskt. En strikt teoretisk modell skulle i det här fallet vara en fysikalisk modell för en inlandsis, vars massbalans styrs av exempelvis lufttemperaturen. En sådan förutsättningslös modell blir mycket komplicerad när den ska anpassas till verkligheten. Kvalitén på data och mängden data rörande vårt forna klimat är inte tillräckligt bra för att ett objektivt resultat ska kunna nås. Data måste värderas och bedömas efter vad vi tror är korrekt. Den andra ytterligheten är den rent empiriska modellen som enbart bygger på insamlade fältdata. Isen rekonstrueras från de spår som inlandsisen lämnade när den formade vårt landskap. En sådan modell är ännu svårare att göra objektiv. Observationer måste värderas gentemot varandra och vi kommer att styras av vad vi tror är riktigt. Dessutom möter detta angreppssätt i regel stort motstånd när förloppen ska förklaras fysikaliskt. En god modell måste vara ett mellanting av dessa ytterligheter, med ett väl avvägt förhållande mellan empiri och teori. Antaganden och generaliseringar måste göras och dessa måste vägas in vid en bedömning av resultaten. Modelleringsarbetena har i huvudsak genomförts vid universitetet i Maine, USA, där min kollega dr James Fastook tjänstgör vid Department for Computer Science. Vi fastställde först fysikaliska parametrar i den all mana flytlagen för is. Sedan upprättade vi ett troligt klimatscenario för deglaciationsfasen av Weichsel, varpå modelleringsarbetet kunde påbörjas. Klimatscenariot var en idealiserad bild iv resultaten från ^0/^O-analyser från de grönländska iskämorna.

9 Ganska snart stod två viktiga saker klara. En inlandsis med den utsträckning och det rörelsemönster som Weichselisen hade enligt geologiska data, krävde mycket speciella basala förhållanden. Dessutom var stilleståndet under Yngre Dryas ytterst svårt att modelleia. Mycket speciella förhållanden, såväl klimatologiskt som ismekaniskt måste antas för denna tid. När detta var löst på ett godtagbart sätt bedömde vi att kalibreringen av modellen var tillfredställande. Då återstod att modellera hela glaciationen utifrån en pålitlig klimatkurva. Resultatet från denna presenteras i denna rapport. Vi valde att dela upp publiceringen av arbetet i tre skilda delar för att få en så god internationell prövning av resultaten som möjligt. Den första delen beskriver hur den fysikaliska glaciologin hanteras i modellen, exemplifierat med Yngre Dryas. Den andra delen handlar också om Yngre Dryas, men beskriver den geologiska och klimatologiska bakgrunden till våra modelleringsresultat. Den tredje och sista delen berör modelleringen av hela nedisningsperioden och handlar om hanteringen och tolkningen av det klimatologiska datamaterialet. I och med att materialet har publicerats i internationella, referee-granskade tidskrifter har jag valt att skriva denna sammanfattande rapport på svenska, för att göra den lättillgänglig för en svensk publik och för att underlätta en nationell granskning.

10 2 Tidigare arbeten 2.1 Historik Sedan istidsteorin slagit igenom vid mitten av 1800-talet blev glacialgeologi en viktig gren inom geologin. A.Erdriann arbetade, såsom förste chefen för SGU, fram verket "Sveriges Qvartära bildningar" som trycktes 1868 och som bl a innehåller planscher med sammanställningar av räffelstudier, kartering av glacifluviala avlagringar etc (Erdmann 1868). Redan i senare delen av 1800-talet fanns det förvånansvärt goda visioner om hur inlandsisen, som en gång höll sitt grepp om Skandinavien, hade sett ut. O.Torell beskrev i en serie föreläsningar vid vetenskapsakademin 1872 och 1873 hur han tänkte sig att isen hade sett ut och hur den hade rört sig. Han myntide bl a begreppet "den baltiska isströmmen" (Torell 1872, 1873). Den brittiske geologen Geikie kommer tillbaka till detta i sin bok "The Last Ice Age" (Geikie 1894). Han beskriver fem nedisningar för Alperna och fyra för Skandinavien. Den sista av dessa nedisningar kunde i båda områdena senare urskiljas som en kallperiod under deglaciationsfasen av den senaste istiden. Den senaste istiden i Skandinavien är uppkallad Weichsel efter en typlokal av randbildningar i floden Weichsels dalgång i Polen. Randläget markerar Weichselnedisningens maximala utbredning. På motsvarande sätt har denna glaciation benämnts Wurm i Alperna efter isens utsträckning till floden Wurm i Bayern. I Nordamerika är Weichselnedisningen benämd Wisconsin efter isens sydligaste läge. Kallperioden under deglaciationsfasen kallas Dryas efter fossila fynd av "Dryas octopetaja". I Geikies arbete (Geikie 1894) finns en figur som visar "The Great Baltic Glacier" (Fig 1). Den figuren är mycket intressant då den är ett försök att sammanställa alla belägg för en sen isframstöt till en och samma händelse. Med hjälp av lervarvskronologi fastslogs senare att dryasperioden kunde indelas i en Äldre Dryas (ca BP) och en Yngre Dryas ( BP). Vad man vid slutet av 1800-talet inte kände till var hur mäktig en inlandsis kunde bli. Geikie säger i förbigående att med så imponerande spår som finns efterlämnade i Skandinavien bör isen ha varit meter tjock. Det fanns inga direkta fältmätningar att jämföra med. Det fanns däremot kvalificerade gissningar som baserades på beräkningar av isrörelsehastighet och årlig avsmältning (Hamberg 1910). Det skulle dröja fram till mitten av 1900-talet innan isdjupsmätningar skulle bli tillgängliga. De recenta inlandsisarna visade sig vara betydligt mäktigare än man tidigare gissat.

11 Figur 1. Ortsnamnskarta över Skandinavien. Den rastrerade zonen markerar Weichselisens läge under Yngre Dryas. Den streckade linjen anger Geikies fjärde glaciarionsfas The Great Baltic Glacier* (Geikie 1894). Under den första hälften av innevarande sekel gjordes viktiga glacialgeologiska arbeten i Sverige. G. de Geer utvecklade lervarvstekniken och kunde sammanställa en kronologi som utgick ifrån "Bipartitionen", som var det år då den Jämtländska issjön tappades i deglaciationens slutskede (De Geer 1940). Denna kronologi knöts till kalenderårsskalan av Cato (1987). Ljungner arbetade med Weichselnedisningens förlopp. Han utnyttjade den recenta Patagoniska isen som jämförelselokal med den Skandinaviska. Det visade sig finnas flera paralleller, såväl klimatologiskt som topografiskt. Ljungner (1949) tänkte sig att den Skandinaviska inlandsisen började som en montanglaciation och övergick i en isdom, vars isdelare successivt förflyttades österut. Slutligen gick isdelaren från södra Norge i nordostlig riktning till ostkusien av Bottenviken. G. Lundqvist sammanfattade deglaciationsförloppet i Sverige (1961). Deglaciationsförloppet fram till Yngre Dryas har senare beskrivits av Berglund (1979) och förloppet efte BP har beskrivits av J. Lundqvist (1980). 7

12 Yngre Dryas definierades av Mangerud et al. (1974) som en kronozon som omfattar tiden BP. På senare år har det blivit allt vanligare att en klimatologisk definition används, i och med att de nya borrkämoma som har tagits upp från den grönländska inlandsisen har diskuterats. En ytterligare definition ligger i varvkronologin som är kopplad till kalenderårskalan. 2.2 Glaciologiska arbeten Det dröjde till en bit in på 1950-talet innan glaciologin började utvecklas som en egen geovetenskaplig gren. Fysiker började intressera sig för glaciärer och genom att kombinera mekaniska samband med lagar om massans bevarande kunde man jämföra fältobservationer med teoretiska modeller (Nye 1952, Glen 1952). En glaciärs beteende kunde därmed beskrivas fysikaliskt och det gick nu att på teoretisk grund beräkna hur en inlandsis såg ut och hur den betedde sig. Detta förutsatte dock en lång rad antaganden. I början av 1960-talet kom förslag till hur man fysikaliskt skulle kunna beskriva en glaciärs glidning mot sitt underlag. Wertman (1957, 1964) beskrev underlaget som ett plan med kubiska hinder medan Nye (1969) och Kamb (1970) beskrev bottnen statistiskt. Nye och Kamb hade sinsemellan olika utgångspunkter, men båda baserade sina beräkninga på fördelningen av hinder istället för utseendet av dem. Denna mycket svåra problematik inom glaciologin är ännu långt ifrån löst, pga svårigheterna att testa idéer i fält. Från och med femtiotalet började också alltmer data komma från Antarktis. Ett riktigt stort steg framåt, togs vid det internationella geofysiska året 1956/57 då många nationers expeditioner samtidigt gjorde mätningar (AGU 1956). Radarmätningar började utnyttjas istället för seismik vid isdjupsmätningar. Mätningarna kunde utföras billigare och snabbare och de kunde dessutom göras från flygplan. Man kunde därmed täcka in stora områden som tidigare inte hade undersökts. Klimatologisk information blev tillgänglig ifrån de baser som upprättades på inlandsisen och från de transantarktiska expeditioner som gjordes. Man tog snöprover och mätte årsmedeltemperaturen genom att mäta snötemperaturen på 10 meters djup. Detta är ett vanligt förfarande i polarområden. Årstidsvariationerna i temperatur på detta djup ligger inom någon tiondels grad av årsmedeltemperaturen (Schytt 1958). 8

13 2.3 Istidsmodeller De istidsmodeller som hittills publicerats har i hög grad påverkat kvartärgeologers sätt att arbeta. Det beror främst på att samtliga modeller i grunden bygger på kunskapsnivån vid en viss tidpunkt. Modellerna kan ses som en sammanfattning eller er r review-artiker av dittills gjorda arbeten. I och med att en ny modell har presenterats har geologerna fått en ny bild på sina näthinnor och arbetat utifrån den;ia. I detta avsnitt kommer jag att presentera några publicerade modeller och beskriva vad som var nytt med dem samt vilka problem som modellerare har att brottas med. Det finns emellertid ett nomenklaturproblem i denna fråga. Ordet modell har tidigare kunnat användas i betydelsen avbildning eller en i ord beskriven vision. I dagens litteratur betyder modell nästan entydigt datormodell. Denna nya betydelse har gjort det svårt att beskriva de tidigare modellerna eftersom dessa har utgått från vad forskare skrivit på prosa. Denna fvåga är viktig att belysa eftersom det principiellt inte är någon skillnad på dagens och gårdagens modeller, bortsett från att vi idag, på ett överskådligare sätt, kan beskriva våra idéer. Jag skulle gärna se att ordet modell även innefattade visionära beskrivningar på prosa och det är så jag använder ordet fortsättningsvis. Den modell som utnyttjades fram till mitten av innevarande sekel var närmast ett stort lapptäcke av geologiska observationer och av olika personers kunskap om hur recenta isar ser ut. Ahlmanns expedition till Island 1936 (Ahlmann & Thorarinsson 1937) och Mannerfelts avhandling om deglaciationsfasen i Jämtlands- och Härjedalsfjällen (Mannerfelt 1945) gav en mycket klar och god bild av vilken typ av is som åsyftades. Mannerfelt beskriver en tempererad is av den typ som Vatnajökull utgör. Boulton et al. (1979) utvecklade en modell, som också baserades på studier vid Vatnajökull, om hur glaciärens underlag kan deformeras. I Bouhons typlokal vid Breidarmerkurjökull skedde alltså ingen deformation i isen och glidningen i kontaktzonen mellan underlag och is var försumbar. All rörelse skedde såsom deformation i underlaget. Boulton överförde detta resonemang till Skandinavien och tänkte sig att en motsvarande process som den vid Breidarmerkurjökull skulle ha

14 varit verksam i Östersjöbäckenet och orsakat svämningsliknande isframstötar. Mörner är också inne på tanken att svämningar skulle ha skett ute i Östersjön. Svämningar är dock inte specifikt knutna till en viss temperaturregim. Schytt överförde sina kunskaper från Antarktis på den skandinaviska inlandsisen. Han betonade betydelsen av olika temperaturförhållanden vid bottnen samt beskrev stora marina isar (Schytt 1974). Detta kan ses som inledningen till en ny fas i modellarbetena. Plötsligt gick det att förklara samtidiga skeenden hos inlandsisen på Antarktis och inlandsisarna på norra halvklotet. År 1981 publicerade Denton och Hughes ett arbete som hette "The Last Great Ice Sheets" (Denton & Hughes 1981). Arbetet beskriver både den amerikanska och den europeiska inlandsisen under den senaste istiden. Den modell de använde för att rekonstruera bl a den skandinaviska inlandsisen under sitt maxskede var en sk "steady state"-modell. Att isen befinner sig i "steady state" är det enklaste angreppssättet och det förutsätter att glaciären vid sitt maxskede för BP var i balans med klimatet. Detta var ett grovt men nödvändigt antagande. Modellen bygger på att rekonstruera isytan längs tvådimensionella flödeslinjer. Ekvationerna som utnyttjas bygger på enkla samband som är allmänt vedertagna inom den fysikaliska glaciologin (Bilaga 1). Isen antas vara isoterm och har därför en konstant viskositet. Värdet på viskositeteten (B=4) har tagits från en studie i Antarktis av Budd (Budd 1969). Deformationen av isen är därmed endast beroende av den basala skjuvspänningen. Om temperaturen antas nå trycksmältpunkten i någon punkt så lägger man på en "sliding-factor" som ökar rörelsehastigheten med 10-20%. Denna faktor bygger på gängse idéer om hur isar glider över sitt underlag (Bilaga 1). Bakgrundsmaterialet till Denton och Hughes modell utgörs av glacialmorfologiska fältobservationer hämtade från litteraturen. Där information har saknats har de interpolerat eller extrapolerat från närliggande områden. Den information som sökts är dels isens maximala utbredning, dels de basala temperaturförhållandena i den mån detta kan tolkas ur landformerna. Björn Andersen från Oslo försåg dem med geologiska data från Europa. Temperaturen vid bottnen är dock ingångsdata till Denton och Hughes modeil och kan därför inte tolkas ur resultaten. 10

15 Calculated temperature distribution (m.a.s.l.) Distance (km) Figur 2. Hookes modell för temperaturfördelningen i en inlandsis (Hooke 1977). En tänkt flödeslinje frän norr mot söder under Wisconsinnedisningen har varit förebild för modellen. Ingångsvärdena till denna modellberäkning är en årlig nettobalans på +0,3m ovan, och 0-2 m nedanför jämviktslinjen. Temperaturen vid fronten är -10 C, temperaturavtagandet med höjden 1 C/100 m och isens viskositet är 1.7 bar/år. När de enskilda tvådimensionella flödeslinjema är beräknade har isytan mellan linjerna formats genom interpolering. Kartbilden har sedan generaliserats för hand. All datorbearbetning i Denton och Hughes arbete utfördes av dr Jim Fastook presenterade Hooke en modell för att beräkna temperaturfördelningen i en inlandsis. Modellen avsåg främst Wisconsinnedisningen som gick fram över ett mycket flackt underlag. Denna modell är en tvådimensionell steady state-modell, där massbalansen beskrivs numeriskt. Modellen följer alltså en flödeslinje av en inlandsis. Bredden av flödeslinjen är 10% av dess längd. Modellen har ett adiabatiskt temperaturavtagande med höjden på l C/100 meter och en fixerad basal skjuvspänning på 0,5 bar. Modellen följer sedan en kolumn med is från isdelaren ut till fronten. Ingångsvärdena är massbalansen, temperaturen vid fronten, det geotermiska värmeflödet och isens viskositet. Styrkan i denna modell är att den kan utnyttjas för kvantitativa beräkningar av smältvattenproduktion både vid fronten och längs bottnen (Mooers 1990) och den ger samtidigt temperaturfördelningen i isen. Figur 2 visar ett exempel på en modellberäkning. Svagheten i modellen är att den förutsätter kunskap om hur massbalansförhållanden var och om vilken viskositet isen hade. Då viskositeten beräknas ur temperaturen i isen har vi en uppenbar svaghet här som möjligen kan lösas genom iterativa beräkningar. 11

16 Utöver dessa fysikalikt grundade modeller finns ett antal andra som har sin tyngd i t ex kvartärgeologi. Deglaciationsförloppet i Skåne är mycket komplicerat och har också bidragit till att många förslag till modeller har producerats. Ett problem med många av de förslag som finns är att de har en ganska lokal karaktär och därför svåra att ansluta till mer allmäna modeller. Lagerlund presenterade 1987 en modell för deglaciationsförloppet i Skåne. Han påpekar i sin artikel att andra processer än enbart topografisk styrning av inlandsisen måste ha varit verksamma, eftersom södra Östersjön är grund och varken Nordtyskland eller Sydsverige torde utgöra något väsentligt hinder för en framryckande inlandsis. Han tänker sig därför att marginella domer kan byggas upp efter svämningar av isfronten. På detta sätt skulle de nordgående isrörelseriktningama i södra Skåne kunna förklaras enligt Lagerlund (1987). Modellen haltar i svårigheten att fysikaliskt förklara hur dessa domer skulle kunna komma till, men har sin styrka i att den mycket väl beskriver de i fält observerade flödesriktningarna under deglaciationsförloppet i Skåne. Porter (1989) beskriver hela Weichselförloppet ur geologisk synvinkel. Det viktigaste han tillför debatten är, enligt min mening, att normaltutbredningen av en inlandsis under en istid inte är lika med maxutbredningen. Porter beskriver en uppskattad normal-pleistocenutbredning av inlandsis i Skandinavien (Fig 3). Denna "normalis" täcker i princip fjälltrakterna i Skandinavien. Figur 3. En normal-pleistocenutbredning av inlandsis i Skandinavien enligt Porter (1989). Norska havet 300km 12

17 3. Klimatutvecklingen under kvartärtiden Kvartärtiden kännetecknas av sina stora temperatursvängningar, med medföljande nedisningar. Djuphavskärnor visar att i slutskedet av Pliocen ökar den glaciala aktiviteten på jorden jämfört med tidigare under tertiär (Imbrie & Imbrie 1979). Övergången till kvartar har satts till 2,5 miljoner år sedan och daterats med hjälp av K/Ar-metoden och paleomagnetiska studier. Efter 2,5 miljoner år B.P. kommer en lång period med klimatsvängningar med en våglängd av ca år. För ca 1 miljon år sedan ökar amplituden och våglängden och den stora nedisningsperioden inleds, med istidsperioder som har en varaktighet av ca år och med korta interglaciala perioder däremellan. I iskänor från den grönländska inlandsisen kan man följa klimatutvecklingen under de senaste drygt åren. I dessa iskärnor kan man således väl följa förloppet under den senare delen av Saaleistiden, samt den därpå följande interglacialen Eem och därefter Weichselglacialen. Eem var varmare än Holocen men data från den senste borrlokalen "Summit" på Östgrönland visar att det samtidigt var mycket större klimatsvängningar under den förra interglacial. Trots att medeltemperaturen alltså var högre då än den har varit sedan senaste istiden försvann, var det periodvis kallare än det är nu (Grip 1993, Dansgaard et al. 1993). Figur 4 visar en klimatkurva som bygger på l^o/l^o-analyser från Camp Century (Dansgaard 1984). 18 O- halten är översatt till temperatur enligt Johnsen et al. (1982). Av figuren framgår att Weichsel kan delas in i tre olika faser. Isen når sin maximala utbredning under den sista fasen. Temperaturkurvor från de övriga iskärnelokalema på Grönland överenstämmer väl med denna kurva, utom i själva slutfasen av istiden. Där har Camp Century-kurvan ett något avvikande utseende. Detta beror sannolikt på att det finns en residualeffekt, orsakad av isens långsamma uttunning vid borrlokalen (Reeh 1991, Letréguilly et al. 1991, Fastook & Holmlund in prep.). Detta får till följd att deglaciationsförloppet registreras som kallare än det var. Av samma skäl visar Camp Century-kurvan ett något för kallt klimat under maxskedet av Weichsel. Den stratigrafiska bilden av utvecklingen under Weichsel är i sina stora drag snarlik den bild som syreisotopkurvan från Grönland ger. Interstadialerna Oderade/Tärendö och Brörup/Peräpohjola som motsvarar de marina syreisotop stadierna 5a och 5c framträder dock tydligare i stratigrafin än i klimatkurvan. Den glaciala stratigrafin i Sverige har beskrivits av främst Lundqvist (1992). 13

18 o 3 CO O a E o Time BP <D 3 (0 <D a E o Time BP 6000 Figur 4. Den sammansatta 18 O/ 16 O-kurvan från Grönlandsiskämorna. Perioden BP baseras på data från Camp Century och tiden från Bp till nutid baseras på data frän Summit. Omräkningstalet från 18 O-halt till C är 0.67 och kurvan är dessutom justerad i höjdled med hänsyn till förändringar i isytans nivå enligt Reeh (1991). Den övre figuren visar den framräknade temperaturkurvan for hela perioden och den nedre figuren visar de olika temperaturkurvorna för deglaciationsskedet. (a) visar den direkta översättningen frän syreisotopdata och (b) visar i grunden samma kurva men med ett tillägg på +3 C för perioden BP. Siffrorna i den övre figuren refererar till de marina syreisotopstadierna. 14

19 Avslutningen av istiden visar på mycket dramatiska förändringar i klimatet. De sista köldperioderna som sätts i samband med den maximala utbredningen, var 20 resp 15 tusen år sedan. Därefter kom de två varmperioderna Boiling och Alleröd, då klimatet var av postglacial karaktär. Värmeperioderna är åtskilda av en kort kallperiod som kallas Äldre Dryas. För ca år sedan kom ett kraftigt bakslag i deglaciationsförloppet. På en mycket kort tid, kanske endast 50 år (Dansgaard et al. 1989), svängde klimatet till glaciala förhållanden igen. Kallperioden varade i år och kallas Yngre Dryas. Dess avslutning verkar ha varit än mer abrupt. Enligt en ännu ej publicerad klimatkurva som baseras på tjockleken av årsvarv, dvs nederbörd, från Grönland (GISP-2) tog kallperioden slut inom några få år. Det är mer oklart vad som skedde med klimatet under själva Yngre Dryas, förutom att det var kallt. Deglaciationsförloppet från Alleröd till slutskedet har daterats relativt med lervarv av olika författare. Cato (1987) anslöt slugiltigt lervarvskronologin till kalenderårsskalan. WARM NORTHERN SWEDEN CLIMATE COLD 8000 I RADIOCARBON YR. B. P. Figur 5. Klimatkurva från Lappland (Karlen 1991). Data bygger på sedimentationshastigheten i proglaciala sjöar. Klimatutvecklingen under den postglaciala tiden har främst studerats i fjälltrakterna (Karlen 1973, 1982). I figur 5, som bygger på sedimentstudier från proglaciala sjöar i fjällen, framgår att det är förhållandevis varmt fram till ca 5000 år BP, då en liten kallperiod inträder. Nästa kallperiod kommer ca BP. Sedan slutet av medeltiden har det återigen blivit kallt och vi kommer in i den sk Lilla Istiden. Lilla Istiden definieras mycket olika av olika författare. Enligt vissa slutade den så sent som i början av 1900-talet (Karlen 1973). Samtliga forskare innefattar dock och talen i begreppet. I början av 1900-talet steg sommarmedeltemperaturen i fjälltrakterna med ca 1 grad. Sedan dess har endast smärre förändringar skett i temperaturklimatet. 15

20 4. Inlandsisars morfologi En glaciär är en snö- och ismassa som rör sig genom inverkan av sin egen tyngd. Glaciären ska också ha en årlig omsättning av snö och is. Denna årliga omsättning uttrycks i regel som massbalansen och utgör själva "motorn" i systemet. Rörelsen sker genom intern deformation och vid tempererade förhållanden även genom glidning mot underlaget (bilaga 1). Hastigheten med vilken glaciären rör sig bestäms av en mångfald parametrar såsom massbalansen, temperaturen och grad av basal glidning. Temperaturen bestämmer viskositeten i isen (bilaga 1). 4.1 Massbalans Massbalansen för en glaciär anger det årliga skillnaden mellan ackumulation och ablation. Ackumulationen kan utgöras av snö eller anfrysning av smält-, kondensations- eller havsvatten. Deras relativa betydelse varierar med klimatet och faktiska förhållanden men också med hur vi definierar ackumulationen. Om man beskriver vinterackumulationen är det nästan undantagslöst snö man menar. Om man däremot beskriver nettoackumulation så avser det bokslutet av ett hydrologiskt år och innefattar därmed även sommarens avsmältning. I det läget kan, i extrema fall, återfrysningen av smältvatten vara den dominerande faktorn. Sådana extrema fall kan man finna i utpräglat kontinentala områden. Ett annat undantag är även här anfrysningen under shelfisama som i vissa områden kan vara mycket stor. Ablation betyder förlust av massa och kan beskrivas i de tre huvudgrupperna avsmältning, kalvning av isberg och avdunstning. I Antarktis är kalvningen av isberg den viktigaste ablationstypen. (Det bör dock tilläggas att enligt vissa författare är avsmältningen under shelfisama en nära nog lika viktig parameter för Antarktis.) På våra svenska glaciärer sker massförlusten i huvudsak genom avsmältning. Avdunstningens betydelse som ablationsparameter tilltar med graden av kontinentalitet. I de kontinentala inre delarna av Antarktis kan avdunstningen bli hög i anslutning till uppstickande bergstoppar (nunatakker). Bergytorna absorberar mer solstrålning än den omgivande snön och värmer därmed upp luften. I lä av nunatakker kan därför nettoablation ske. Gladans blottas i ett s.k. blåisområde. 16

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Klimat

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Klimat Begäran om komplettering 2013-03-19 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Lena Sonnerfelt Telefon: 08 799 43 48 Vår referens: SSM2011-2426-107 Intern referens: 4.5.h,i,k

Läs mer

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Växthuseffekten Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Vi borde hellre tala om global uppvärmning Påstådda

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Det stora israndläget vid Dals Ed Författare Per Wedel, Institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet

Det stora israndläget vid Dals Ed Författare Per Wedel, Institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet Det stora israndläget vid Dals Ed Författare Per Wedel, Institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet Inledning År 2009 var det hundra år sedan Gerard De Geer publicerade artikeln Dals Ed, Some

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I Mekanik FK2002m Föreläsning 4 Kraft och rörelse I 2013-09-05 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 4 Introduktion Hastighet Langt under 3x10 8 Nara : 3x10 8 Storlek 10 9 Langt over : 10 9 Klassisk

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse II

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse II Mekanik FK2002m Föreläsning 5 Kraft och rörelse II 2013-09-06 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 5 Introduktion Vi har hittills behandlat ganska idealiserade problem, t.ex. system i avsaknad

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Geomorfologiska effekter av den globala uppvärmningen

Geomorfologiska effekter av den globala uppvärmningen Geomorfologiska effekter av den globala uppvärmningen Inledning Den globala uppvärmningen ger upphov till en stor mängd olika geomorfologiska effekter som påverkar i stort sett hela jorden. Ett urval av

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

POLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013

POLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013 RYMDGYMNASIET POLARION LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN Thirza Poot ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013 Handledare: Carmen Vega Riquelme 1. Syfte Det är en tragisk sanning

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

MAMMUT. Utställningsfakta

MAMMUT. Utställningsfakta MAMMUT Utställningsfakta 1 Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden har kommit

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

GOTLANDSFÄRJANS PÅVERKAN PÅ BAKTERIESPRIDNING OCH STRÖMMAR

GOTLANDSFÄRJANS PÅVERKAN PÅ BAKTERIESPRIDNING OCH STRÖMMAR PM GOTLANDSFÄRJANS PÅVERKAN PÅ BAKTERIESPRIDNING OCH STRÖMMAR SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer

Påverkar människan klimatet?

Påverkar människan klimatet? Klimatförändringar och global uppvärmning "KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GLOBAL UPPVÄRMNING - VILKA SVAR GER KLIMATVETENSKAPEN?" Historisk information Nutida observationer, teori och modellering Vetenskapligt

Läs mer

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED ANTARKTIS Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED h Isblock stora som mindre länder är på drift. Isen smälter och vattennivåerna stiger. h Världen över

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

1 Processer i kapseln som ger inre övertryck

1 Processer i kapseln som ger inre övertryck Öppen Promemoria (PM) DokumentID 1333208 Författare Christina Lilja Kvalitetssäkrad av Version 2.0 Allan Hedin Godkänd av Johan Andersson Status Godkänt Reg nr Datum 2012-02-09 Kvalitetssäkrad datum 2012-02-10

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Tentamen i Matematik 2: M0030M.

Tentamen i Matematik 2: M0030M. Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 203-0-5 Skrivtid: 09:00 4:00 Antal uppgifter: 2 ( 30 poäng ). Examinator: Norbert Euler Tel: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Betygsgränser: 4p 9p = 3; 20p 24p

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen Den nya Nordiska landhöjningsmodellen NKG2016LU Jonas Ågren Geodesienheten Lantmäteriet Jonas Ågren, MätKart17, Örebro, februari 2017 Introduktion I allt arbete med geodetiska referenssystem i Sverige

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Grundläggande aerodynamik

Grundläggande aerodynamik Grundläggande aerodynamik Introduktion Grundläggande aerodynamik Lyftkraft Aerodynamiska grunder Vingprofiler Historik Sedan urminnes tider har människan blickat upp mot himlen Förekomst inom mytologin:

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2006 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i geovetenskaper 2006 till Wallace S. Broecker, Lamont-Doherty

Läs mer

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion

Läs mer

Dammbrottsutredning Twin Valley

Dammbrottsutredning Twin Valley UPPDRAG TWIN VALLEY - GEO UPPDRAGSNUMMER 1644542000 UPPDRAGSLEDARE Håkan Lindroth UPPRÄTTAD AV Per-Martin Palm DATUM 7 GRANSKAD AV Björn Sennerfors Dammbrottsutredning Twin Valley Inledning Följande utreder

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Beräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer

Beräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer 1 Beräkningsuppgift I Vi skall studera ett flygplan som rör sig i xz planet, dvs vi har med de frihetsgrader som brukar kallas de longitudinella. Vi har ett koordinatsystem Oxyz fast i flygplanet och ett

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet

Läs mer

Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning

Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning Fotografier: Dragos Alexandrescu, Patricia Rodas, där inte annat anges. Nr Bild Text i bild Speakermanus, innehåll 1 2 En isig historia Höga Kustens och

Läs mer

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof

Läs mer

INSTALLATION. (SE) Duschkabin och ångbastu (UK) Shower cabins and steam cabins. Model

INSTALLATION. (SE) Duschkabin och ångbastu (UK) Shower cabins and steam cabins. Model 1 INSTALLATION (SE) Duschkabin och ångbastu (UK) Shower cabins and steam cabins Model 6004 6005 6006 6007 6015 6016 6025 6026 6030 6036 6106 6116 6126 6130 Arrow Skandinavien AB www.arrowshower.com Tel.

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1 Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer