SKi STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION SWEDISH NUCIEAR POWER INSPECTORATE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKi STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION SWEDISH NUCIEAR POWER INSPECTORATE"

Transkript

1 SKI Teknisk Rapport 93:44 Den senaste istiden i Skandinavien En modellering av Weichselisen P. Holmlund Oktober 1993 SKi STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION SWEDISH NUCIEAR POWER INSPECTORATE

2 SKI TR 93:44 Den senaste istiden i Skandinavien En modellering av Weichselisen Per Holmlund Naturgeografiska Institutionen Stockholms Universitet Oktober 1993 Denna rapport har gjorts på uppdrag av Statens kärnkraftinspektion, SKI. Slutsatser och åsikter som framförs i rapporten är författarnas egna och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med SKIs.

3 DEN SENASTE ISTIDEN I SKANDINAVIEN En modellering av Wekhselisen Per Holmlund Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet oktober 1993

4 INNEHALL Sammanfattning Summary 1. Inledning 2. Tidigare arbeten 1. Historik 2. Glaciologiska arbeten 3. Istidsmodeller 3. Klimatutvecklingen under kvartar 4. Inlandsisars morfologi 1. Massbalans 2. Temperaturförhållanden i isar 3. Glaciärers omsättningstid 4. Responstid 5. Dränering av smältvatten i och under isar 6. Shelfisar och isbräckor 7. Isströmmar 5. Basala förhållanden och glacialt präglade landformer 6. Modellen 7. Resultat av modelleringen 1. Deglaciationen och Yngre Dryas 2. Ytterlighetstester -temperaturen vid bottnen -behövs en klimatsignal för att ge ett stillestånd vid Yngre Dryaslinjen? -förändringar i isens viskositet 3. Modellering av Weichselnedisningen 8. Diskussion -glaciationsförloppet -deglaciationsförloppet -övriga synpunkter 9. Slutsats 10. Acknowledgement 11. Referenser Bilagor: 1. Hur is deformeras 2. Temperaturfördelningen i en is 3. The model (by dr. James Fastook)

5 Sammanfattning En tidsberoende modell har utnyttjats för att rekonstruera den senste nedisningens omfattning och basala förhållanden i Skandinavien och främst Sverige. Modellen har kalibrerats mot geologiska data och därefter styrts av temperaturdata från borrkärnor som tagits upp vid Camp Century och Summit på Grönland. Resultaten visar att fjällkedjan var istäckt under drygt år. Under nedisningens mellersta fas fluktuerade inlandsisens front kring en linje i närheten av den Mellansvenska israndzonen. Den avslutande maximala utbredningen nåddes ca BP. Efter BP skedde en snabb reträtt, vilken avbröts av kallperioden Yngre Dryas. Den glacialdynamiska reaktionen på denna händelse är komplex och mycket svår att rekonstruera. En stor inlandsis har en avsevärd fördröjning i sin reaktion på klimatsignaler. Den dynamiska reaktionen på kallperioden borde således ligga förskjuten framåt i tiden. Modelleringsförsöken visade att isen, under större delen av istiden inte hade någon enhetlig basal temperaturfördelning. Återupprepade försök gav vid handen att de områden där isen var frusen vid sitt underlag sammanfaller grovt med områden som idag ligger över 100 m ö h. I lägre partier var isen bottensmältande. I djupa partier av Bottenhavet och Östersjön antogs den basala glidningen vara särskilt hög. Detta antagande gjordes för att simulera en deformation i underliggande sediment, samt kalvning av isberg. Den styrande variabeln i modellen är temperaturen, tolkad från de grönländska iskämorna. Dessa data utgör för närvarande det bästa och mest detaljerade utgångsmaterialet för att upprätta en temperaturkurva som sträcker sig över den senaste istiden. Men de öppnar också frågan hur väl klimatet uppe på den grönländska inlandsisen beskriver klimatet i Sverige. Motivet till arbetets genomförande var att framställa en enkel modell som utöver andra relevanta undersökningar skulle kunna ligga till grund för bedömningar av kommande förslag om plats för ett slutförvar av högaktivt kärnavfall. Modelleringsarbetet berör därför främst Sverige och de svenska förållandena under den senaste nedisningen, dvs Weichsel.

6 Summary The model presented in this report is used to study the evolution of the Weichselian Ice Sheet. The project was sponsored by the Swedish Nuclear Power Inspectorate (SKI). Special interest was focused on basal conditions during the last glaciation and the aim of the study is to provide information to the SKI for their efforts in forming an opinion of where to build a repository for used nuclear fuel. The model is time-dependent and based on a finite-element method solution of the continuity equation. The climatic records from the Camp Century and the Summit ice cores are used for climatic control and the model is calibrated using geological evidence on the deglaciation of Scandinavia. The model and the physics used in this model is described by Fastook (Bilaga 3), Fastook & Holmlund (1993) and Fastook & Prentice (1993). The calibration and handling of geological data is described by Holmlund & Fastook (1993). Modeling results Weichsel I was a mountain centered glaciation, while Weichsel II had an extent similar to the Younger Dryas stand. Weichsel I is initiated as a few small ice caps in southern Norway about BP. Around BP an ice sheet forms, covering most of the Scandinavian mountain range. Shortly thereafter the ice sheet retreats and is divided into one northern and one southern ice cap. This configuration lasts for years and corresponds to the isotope stage 5c and the Brorup interstadial. At BP the two ice caps join and a single, elongated dome is formed. The ice begins to advance in the northeastern part. At BP it reaches the Kola peninsula and at BP, the Gulf of Bothnia. After a maximum at BP a considerable retreat begins, reaching a minimum at BP, refered to as istope stage 5a or the Odderade interstadial. The ice sheet is now only covering the mountain area. The next phase of the glaciation begins at BP and is characterized by substatial growth. After 1000 years of growth it reaches the Kola peninsula and the Gulf of Bothnia. Åland is ice-covered at BP and all of Finland is ice-covered at BP. By BP the margin reaches a still stand in Lithuania. Large parts of southern Sweden are then ice-covered.

7 The last stage of the Weichselian begins at BP with a major advance. About BP the ice front reaches northern Germany. The maximum extent occurs about BP. The deglaciation begins around BP and all ice is gone at BP. Conclusions The changes in the extent of the inland ice is controlled by the average temperature and short term anomalies in temperature. The expansion in Weichsel III from the Weichsel II stage was primarily due to frequent short term cold events. There was a small difference in mean temperature between Weichsel II and Weichsel III. We assume that the ice, covering what today is the Baltic Sea and the Gulf of Bothnia, was at the pressure melting point at its base, all through the glaciation. In the Baltic Sea the ice may have been frozen to its bed during the initial stage of the glaciation but became thawed when the ice sheet grew thick enough. Accepting these initial conditions leads to the conclusion that the ice cap probably was drained by a "Baltic Ice Stream 1 ' (Boulton et al., 1985; Holmlund & Fastook, 1993; Lundquist, 1987; Torell, 1873). The fact that the ice stream turned west in the southern part of the Baltic is probably due to more favorable basal conditions and higher melt rates towards the west. When the warmer post glacial climate began the low profile of the Baltic Ice Stream resulted in high ablation rates. It melted off quickly up to the Åland archipelago. The islands Gotland and Öland do not seem to have been major obstacles for the ice flow. Åland, on the other hand, must have been an important obstacle. If not, the ice sheet would have been drained more rapidly, leaving one major dome in Sweden and a minor one in Finland. In addition, the climatic Younger Dryas event did not have great influence on the deglaciation of the interior of the ice sheet, as the interior had already been drained by downdraw effects (Hughes, 1987). As the island of Åland becomes ice free the ice stream from the Gulf of Bothnia is reactivated and the draining of the interior of the remaining ice sheet proceeds quickly.

8 Den senaste Istiden i Skandinavien En modellering av Weichselisen 1. Inledning Målsättningen med detta arbete har varit att framställa en rimlig modell för den senaste istidens förlopp, med särskilt avseende på de basala förhållandena. Resultaten är tänkta att kunna utgöra en del av underlaget till beslut om placeringen av ett framtida slutförvar för högaktivt kärnavfall. Arbetet är därför koncentrerat till de svenska förhållandena. Övriga områden såsom Baltikum, Finland och Norge berörs endast summariskt. En strikt teoretisk modell skulle i det här fallet vara en fysikalisk modell för en inlandsis, vars massbalans styrs av exempelvis lufttemperaturen. En sådan förutsättningslös modell blir mycket komplicerad när den ska anpassas till verkligheten. Kvalitén på data och mängden data rörande vårt forna klimat är inte tillräckligt bra för att ett objektivt resultat ska kunna nås. Data måste värderas och bedömas efter vad vi tror är korrekt. Den andra ytterligheten är den rent empiriska modellen som enbart bygger på insamlade fältdata. Isen rekonstrueras från de spår som inlandsisen lämnade när den formade vårt landskap. En sådan modell är ännu svårare att göra objektiv. Observationer måste värderas gentemot varandra och vi kommer att styras av vad vi tror är riktigt. Dessutom möter detta angreppssätt i regel stort motstånd när förloppen ska förklaras fysikaliskt. En god modell måste vara ett mellanting av dessa ytterligheter, med ett väl avvägt förhållande mellan empiri och teori. Antaganden och generaliseringar måste göras och dessa måste vägas in vid en bedömning av resultaten. Modelleringsarbetena har i huvudsak genomförts vid universitetet i Maine, USA, där min kollega dr James Fastook tjänstgör vid Department for Computer Science. Vi fastställde först fysikaliska parametrar i den all mana flytlagen för is. Sedan upprättade vi ett troligt klimatscenario för deglaciationsfasen av Weichsel, varpå modelleringsarbetet kunde påbörjas. Klimatscenariot var en idealiserad bild iv resultaten från ^0/^O-analyser från de grönländska iskämorna.

9 Ganska snart stod två viktiga saker klara. En inlandsis med den utsträckning och det rörelsemönster som Weichselisen hade enligt geologiska data, krävde mycket speciella basala förhållanden. Dessutom var stilleståndet under Yngre Dryas ytterst svårt att modelleia. Mycket speciella förhållanden, såväl klimatologiskt som ismekaniskt måste antas för denna tid. När detta var löst på ett godtagbart sätt bedömde vi att kalibreringen av modellen var tillfredställande. Då återstod att modellera hela glaciationen utifrån en pålitlig klimatkurva. Resultatet från denna presenteras i denna rapport. Vi valde att dela upp publiceringen av arbetet i tre skilda delar för att få en så god internationell prövning av resultaten som möjligt. Den första delen beskriver hur den fysikaliska glaciologin hanteras i modellen, exemplifierat med Yngre Dryas. Den andra delen handlar också om Yngre Dryas, men beskriver den geologiska och klimatologiska bakgrunden till våra modelleringsresultat. Den tredje och sista delen berör modelleringen av hela nedisningsperioden och handlar om hanteringen och tolkningen av det klimatologiska datamaterialet. I och med att materialet har publicerats i internationella, referee-granskade tidskrifter har jag valt att skriva denna sammanfattande rapport på svenska, för att göra den lättillgänglig för en svensk publik och för att underlätta en nationell granskning.

10 2 Tidigare arbeten 2.1 Historik Sedan istidsteorin slagit igenom vid mitten av 1800-talet blev glacialgeologi en viktig gren inom geologin. A.Erdriann arbetade, såsom förste chefen för SGU, fram verket "Sveriges Qvartära bildningar" som trycktes 1868 och som bl a innehåller planscher med sammanställningar av räffelstudier, kartering av glacifluviala avlagringar etc (Erdmann 1868). Redan i senare delen av 1800-talet fanns det förvånansvärt goda visioner om hur inlandsisen, som en gång höll sitt grepp om Skandinavien, hade sett ut. O.Torell beskrev i en serie föreläsningar vid vetenskapsakademin 1872 och 1873 hur han tänkte sig att isen hade sett ut och hur den hade rört sig. Han myntide bl a begreppet "den baltiska isströmmen" (Torell 1872, 1873). Den brittiske geologen Geikie kommer tillbaka till detta i sin bok "The Last Ice Age" (Geikie 1894). Han beskriver fem nedisningar för Alperna och fyra för Skandinavien. Den sista av dessa nedisningar kunde i båda områdena senare urskiljas som en kallperiod under deglaciationsfasen av den senaste istiden. Den senaste istiden i Skandinavien är uppkallad Weichsel efter en typlokal av randbildningar i floden Weichsels dalgång i Polen. Randläget markerar Weichselnedisningens maximala utbredning. På motsvarande sätt har denna glaciation benämnts Wurm i Alperna efter isens utsträckning till floden Wurm i Bayern. I Nordamerika är Weichselnedisningen benämd Wisconsin efter isens sydligaste läge. Kallperioden under deglaciationsfasen kallas Dryas efter fossila fynd av "Dryas octopetaja". I Geikies arbete (Geikie 1894) finns en figur som visar "The Great Baltic Glacier" (Fig 1). Den figuren är mycket intressant då den är ett försök att sammanställa alla belägg för en sen isframstöt till en och samma händelse. Med hjälp av lervarvskronologi fastslogs senare att dryasperioden kunde indelas i en Äldre Dryas (ca BP) och en Yngre Dryas ( BP). Vad man vid slutet av 1800-talet inte kände till var hur mäktig en inlandsis kunde bli. Geikie säger i förbigående att med så imponerande spår som finns efterlämnade i Skandinavien bör isen ha varit meter tjock. Det fanns inga direkta fältmätningar att jämföra med. Det fanns däremot kvalificerade gissningar som baserades på beräkningar av isrörelsehastighet och årlig avsmältning (Hamberg 1910). Det skulle dröja fram till mitten av 1900-talet innan isdjupsmätningar skulle bli tillgängliga. De recenta inlandsisarna visade sig vara betydligt mäktigare än man tidigare gissat.

11 Figur 1. Ortsnamnskarta över Skandinavien. Den rastrerade zonen markerar Weichselisens läge under Yngre Dryas. Den streckade linjen anger Geikies fjärde glaciarionsfas The Great Baltic Glacier* (Geikie 1894). Under den första hälften av innevarande sekel gjordes viktiga glacialgeologiska arbeten i Sverige. G. de Geer utvecklade lervarvstekniken och kunde sammanställa en kronologi som utgick ifrån "Bipartitionen", som var det år då den Jämtländska issjön tappades i deglaciationens slutskede (De Geer 1940). Denna kronologi knöts till kalenderårsskalan av Cato (1987). Ljungner arbetade med Weichselnedisningens förlopp. Han utnyttjade den recenta Patagoniska isen som jämförelselokal med den Skandinaviska. Det visade sig finnas flera paralleller, såväl klimatologiskt som topografiskt. Ljungner (1949) tänkte sig att den Skandinaviska inlandsisen började som en montanglaciation och övergick i en isdom, vars isdelare successivt förflyttades österut. Slutligen gick isdelaren från södra Norge i nordostlig riktning till ostkusien av Bottenviken. G. Lundqvist sammanfattade deglaciationsförloppet i Sverige (1961). Deglaciationsförloppet fram till Yngre Dryas har senare beskrivits av Berglund (1979) och förloppet efte BP har beskrivits av J. Lundqvist (1980). 7

12 Yngre Dryas definierades av Mangerud et al. (1974) som en kronozon som omfattar tiden BP. På senare år har det blivit allt vanligare att en klimatologisk definition används, i och med att de nya borrkämoma som har tagits upp från den grönländska inlandsisen har diskuterats. En ytterligare definition ligger i varvkronologin som är kopplad till kalenderårskalan. 2.2 Glaciologiska arbeten Det dröjde till en bit in på 1950-talet innan glaciologin började utvecklas som en egen geovetenskaplig gren. Fysiker började intressera sig för glaciärer och genom att kombinera mekaniska samband med lagar om massans bevarande kunde man jämföra fältobservationer med teoretiska modeller (Nye 1952, Glen 1952). En glaciärs beteende kunde därmed beskrivas fysikaliskt och det gick nu att på teoretisk grund beräkna hur en inlandsis såg ut och hur den betedde sig. Detta förutsatte dock en lång rad antaganden. I början av 1960-talet kom förslag till hur man fysikaliskt skulle kunna beskriva en glaciärs glidning mot sitt underlag. Wertman (1957, 1964) beskrev underlaget som ett plan med kubiska hinder medan Nye (1969) och Kamb (1970) beskrev bottnen statistiskt. Nye och Kamb hade sinsemellan olika utgångspunkter, men båda baserade sina beräkninga på fördelningen av hinder istället för utseendet av dem. Denna mycket svåra problematik inom glaciologin är ännu långt ifrån löst, pga svårigheterna att testa idéer i fält. Från och med femtiotalet började också alltmer data komma från Antarktis. Ett riktigt stort steg framåt, togs vid det internationella geofysiska året 1956/57 då många nationers expeditioner samtidigt gjorde mätningar (AGU 1956). Radarmätningar började utnyttjas istället för seismik vid isdjupsmätningar. Mätningarna kunde utföras billigare och snabbare och de kunde dessutom göras från flygplan. Man kunde därmed täcka in stora områden som tidigare inte hade undersökts. Klimatologisk information blev tillgänglig ifrån de baser som upprättades på inlandsisen och från de transantarktiska expeditioner som gjordes. Man tog snöprover och mätte årsmedeltemperaturen genom att mäta snötemperaturen på 10 meters djup. Detta är ett vanligt förfarande i polarområden. Årstidsvariationerna i temperatur på detta djup ligger inom någon tiondels grad av årsmedeltemperaturen (Schytt 1958). 8

13 2.3 Istidsmodeller De istidsmodeller som hittills publicerats har i hög grad påverkat kvartärgeologers sätt att arbeta. Det beror främst på att samtliga modeller i grunden bygger på kunskapsnivån vid en viss tidpunkt. Modellerna kan ses som en sammanfattning eller er r review-artiker av dittills gjorda arbeten. I och med att en ny modell har presenterats har geologerna fått en ny bild på sina näthinnor och arbetat utifrån den;ia. I detta avsnitt kommer jag att presentera några publicerade modeller och beskriva vad som var nytt med dem samt vilka problem som modellerare har att brottas med. Det finns emellertid ett nomenklaturproblem i denna fråga. Ordet modell har tidigare kunnat användas i betydelsen avbildning eller en i ord beskriven vision. I dagens litteratur betyder modell nästan entydigt datormodell. Denna nya betydelse har gjort det svårt att beskriva de tidigare modellerna eftersom dessa har utgått från vad forskare skrivit på prosa. Denna fvåga är viktig att belysa eftersom det principiellt inte är någon skillnad på dagens och gårdagens modeller, bortsett från att vi idag, på ett överskådligare sätt, kan beskriva våra idéer. Jag skulle gärna se att ordet modell även innefattade visionära beskrivningar på prosa och det är så jag använder ordet fortsättningsvis. Den modell som utnyttjades fram till mitten av innevarande sekel var närmast ett stort lapptäcke av geologiska observationer och av olika personers kunskap om hur recenta isar ser ut. Ahlmanns expedition till Island 1936 (Ahlmann & Thorarinsson 1937) och Mannerfelts avhandling om deglaciationsfasen i Jämtlands- och Härjedalsfjällen (Mannerfelt 1945) gav en mycket klar och god bild av vilken typ av is som åsyftades. Mannerfelt beskriver en tempererad is av den typ som Vatnajökull utgör. Boulton et al. (1979) utvecklade en modell, som också baserades på studier vid Vatnajökull, om hur glaciärens underlag kan deformeras. I Bouhons typlokal vid Breidarmerkurjökull skedde alltså ingen deformation i isen och glidningen i kontaktzonen mellan underlag och is var försumbar. All rörelse skedde såsom deformation i underlaget. Boulton överförde detta resonemang till Skandinavien och tänkte sig att en motsvarande process som den vid Breidarmerkurjökull skulle ha

14 varit verksam i Östersjöbäckenet och orsakat svämningsliknande isframstötar. Mörner är också inne på tanken att svämningar skulle ha skett ute i Östersjön. Svämningar är dock inte specifikt knutna till en viss temperaturregim. Schytt överförde sina kunskaper från Antarktis på den skandinaviska inlandsisen. Han betonade betydelsen av olika temperaturförhållanden vid bottnen samt beskrev stora marina isar (Schytt 1974). Detta kan ses som inledningen till en ny fas i modellarbetena. Plötsligt gick det att förklara samtidiga skeenden hos inlandsisen på Antarktis och inlandsisarna på norra halvklotet. År 1981 publicerade Denton och Hughes ett arbete som hette "The Last Great Ice Sheets" (Denton & Hughes 1981). Arbetet beskriver både den amerikanska och den europeiska inlandsisen under den senaste istiden. Den modell de använde för att rekonstruera bl a den skandinaviska inlandsisen under sitt maxskede var en sk "steady state"-modell. Att isen befinner sig i "steady state" är det enklaste angreppssättet och det förutsätter att glaciären vid sitt maxskede för BP var i balans med klimatet. Detta var ett grovt men nödvändigt antagande. Modellen bygger på att rekonstruera isytan längs tvådimensionella flödeslinjer. Ekvationerna som utnyttjas bygger på enkla samband som är allmänt vedertagna inom den fysikaliska glaciologin (Bilaga 1). Isen antas vara isoterm och har därför en konstant viskositet. Värdet på viskositeteten (B=4) har tagits från en studie i Antarktis av Budd (Budd 1969). Deformationen av isen är därmed endast beroende av den basala skjuvspänningen. Om temperaturen antas nå trycksmältpunkten i någon punkt så lägger man på en "sliding-factor" som ökar rörelsehastigheten med 10-20%. Denna faktor bygger på gängse idéer om hur isar glider över sitt underlag (Bilaga 1). Bakgrundsmaterialet till Denton och Hughes modell utgörs av glacialmorfologiska fältobservationer hämtade från litteraturen. Där information har saknats har de interpolerat eller extrapolerat från närliggande områden. Den information som sökts är dels isens maximala utbredning, dels de basala temperaturförhållandena i den mån detta kan tolkas ur landformerna. Björn Andersen från Oslo försåg dem med geologiska data från Europa. Temperaturen vid bottnen är dock ingångsdata till Denton och Hughes modeil och kan därför inte tolkas ur resultaten. 10

15 Calculated temperature distribution (m.a.s.l.) Distance (km) Figur 2. Hookes modell för temperaturfördelningen i en inlandsis (Hooke 1977). En tänkt flödeslinje frän norr mot söder under Wisconsinnedisningen har varit förebild för modellen. Ingångsvärdena till denna modellberäkning är en årlig nettobalans på +0,3m ovan, och 0-2 m nedanför jämviktslinjen. Temperaturen vid fronten är -10 C, temperaturavtagandet med höjden 1 C/100 m och isens viskositet är 1.7 bar/år. När de enskilda tvådimensionella flödeslinjema är beräknade har isytan mellan linjerna formats genom interpolering. Kartbilden har sedan generaliserats för hand. All datorbearbetning i Denton och Hughes arbete utfördes av dr Jim Fastook presenterade Hooke en modell för att beräkna temperaturfördelningen i en inlandsis. Modellen avsåg främst Wisconsinnedisningen som gick fram över ett mycket flackt underlag. Denna modell är en tvådimensionell steady state-modell, där massbalansen beskrivs numeriskt. Modellen följer alltså en flödeslinje av en inlandsis. Bredden av flödeslinjen är 10% av dess längd. Modellen har ett adiabatiskt temperaturavtagande med höjden på l C/100 meter och en fixerad basal skjuvspänning på 0,5 bar. Modellen följer sedan en kolumn med is från isdelaren ut till fronten. Ingångsvärdena är massbalansen, temperaturen vid fronten, det geotermiska värmeflödet och isens viskositet. Styrkan i denna modell är att den kan utnyttjas för kvantitativa beräkningar av smältvattenproduktion både vid fronten och längs bottnen (Mooers 1990) och den ger samtidigt temperaturfördelningen i isen. Figur 2 visar ett exempel på en modellberäkning. Svagheten i modellen är att den förutsätter kunskap om hur massbalansförhållanden var och om vilken viskositet isen hade. Då viskositeten beräknas ur temperaturen i isen har vi en uppenbar svaghet här som möjligen kan lösas genom iterativa beräkningar. 11

16 Utöver dessa fysikalikt grundade modeller finns ett antal andra som har sin tyngd i t ex kvartärgeologi. Deglaciationsförloppet i Skåne är mycket komplicerat och har också bidragit till att många förslag till modeller har producerats. Ett problem med många av de förslag som finns är att de har en ganska lokal karaktär och därför svåra att ansluta till mer allmäna modeller. Lagerlund presenterade 1987 en modell för deglaciationsförloppet i Skåne. Han påpekar i sin artikel att andra processer än enbart topografisk styrning av inlandsisen måste ha varit verksamma, eftersom södra Östersjön är grund och varken Nordtyskland eller Sydsverige torde utgöra något väsentligt hinder för en framryckande inlandsis. Han tänker sig därför att marginella domer kan byggas upp efter svämningar av isfronten. På detta sätt skulle de nordgående isrörelseriktningama i södra Skåne kunna förklaras enligt Lagerlund (1987). Modellen haltar i svårigheten att fysikaliskt förklara hur dessa domer skulle kunna komma till, men har sin styrka i att den mycket väl beskriver de i fält observerade flödesriktningarna under deglaciationsförloppet i Skåne. Porter (1989) beskriver hela Weichselförloppet ur geologisk synvinkel. Det viktigaste han tillför debatten är, enligt min mening, att normaltutbredningen av en inlandsis under en istid inte är lika med maxutbredningen. Porter beskriver en uppskattad normal-pleistocenutbredning av inlandsis i Skandinavien (Fig 3). Denna "normalis" täcker i princip fjälltrakterna i Skandinavien. Figur 3. En normal-pleistocenutbredning av inlandsis i Skandinavien enligt Porter (1989). Norska havet 300km 12

17 3. Klimatutvecklingen under kvartärtiden Kvartärtiden kännetecknas av sina stora temperatursvängningar, med medföljande nedisningar. Djuphavskärnor visar att i slutskedet av Pliocen ökar den glaciala aktiviteten på jorden jämfört med tidigare under tertiär (Imbrie & Imbrie 1979). Övergången till kvartar har satts till 2,5 miljoner år sedan och daterats med hjälp av K/Ar-metoden och paleomagnetiska studier. Efter 2,5 miljoner år B.P. kommer en lång period med klimatsvängningar med en våglängd av ca år. För ca 1 miljon år sedan ökar amplituden och våglängden och den stora nedisningsperioden inleds, med istidsperioder som har en varaktighet av ca år och med korta interglaciala perioder däremellan. I iskänor från den grönländska inlandsisen kan man följa klimatutvecklingen under de senaste drygt åren. I dessa iskärnor kan man således väl följa förloppet under den senare delen av Saaleistiden, samt den därpå följande interglacialen Eem och därefter Weichselglacialen. Eem var varmare än Holocen men data från den senste borrlokalen "Summit" på Östgrönland visar att det samtidigt var mycket större klimatsvängningar under den förra interglacial. Trots att medeltemperaturen alltså var högre då än den har varit sedan senaste istiden försvann, var det periodvis kallare än det är nu (Grip 1993, Dansgaard et al. 1993). Figur 4 visar en klimatkurva som bygger på l^o/l^o-analyser från Camp Century (Dansgaard 1984). 18 O- halten är översatt till temperatur enligt Johnsen et al. (1982). Av figuren framgår att Weichsel kan delas in i tre olika faser. Isen når sin maximala utbredning under den sista fasen. Temperaturkurvor från de övriga iskärnelokalema på Grönland överenstämmer väl med denna kurva, utom i själva slutfasen av istiden. Där har Camp Century-kurvan ett något avvikande utseende. Detta beror sannolikt på att det finns en residualeffekt, orsakad av isens långsamma uttunning vid borrlokalen (Reeh 1991, Letréguilly et al. 1991, Fastook & Holmlund in prep.). Detta får till följd att deglaciationsförloppet registreras som kallare än det var. Av samma skäl visar Camp Century-kurvan ett något för kallt klimat under maxskedet av Weichsel. Den stratigrafiska bilden av utvecklingen under Weichsel är i sina stora drag snarlik den bild som syreisotopkurvan från Grönland ger. Interstadialerna Oderade/Tärendö och Brörup/Peräpohjola som motsvarar de marina syreisotop stadierna 5a och 5c framträder dock tydligare i stratigrafin än i klimatkurvan. Den glaciala stratigrafin i Sverige har beskrivits av främst Lundqvist (1992). 13

18 o 3 CO O a E o Time BP <D 3 (0 <D a E o Time BP 6000 Figur 4. Den sammansatta 18 O/ 16 O-kurvan från Grönlandsiskämorna. Perioden BP baseras på data från Camp Century och tiden från Bp till nutid baseras på data frän Summit. Omräkningstalet från 18 O-halt till C är 0.67 och kurvan är dessutom justerad i höjdled med hänsyn till förändringar i isytans nivå enligt Reeh (1991). Den övre figuren visar den framräknade temperaturkurvan for hela perioden och den nedre figuren visar de olika temperaturkurvorna för deglaciationsskedet. (a) visar den direkta översättningen frän syreisotopdata och (b) visar i grunden samma kurva men med ett tillägg på +3 C för perioden BP. Siffrorna i den övre figuren refererar till de marina syreisotopstadierna. 14

19 Avslutningen av istiden visar på mycket dramatiska förändringar i klimatet. De sista köldperioderna som sätts i samband med den maximala utbredningen, var 20 resp 15 tusen år sedan. Därefter kom de två varmperioderna Boiling och Alleröd, då klimatet var av postglacial karaktär. Värmeperioderna är åtskilda av en kort kallperiod som kallas Äldre Dryas. För ca år sedan kom ett kraftigt bakslag i deglaciationsförloppet. På en mycket kort tid, kanske endast 50 år (Dansgaard et al. 1989), svängde klimatet till glaciala förhållanden igen. Kallperioden varade i år och kallas Yngre Dryas. Dess avslutning verkar ha varit än mer abrupt. Enligt en ännu ej publicerad klimatkurva som baseras på tjockleken av årsvarv, dvs nederbörd, från Grönland (GISP-2) tog kallperioden slut inom några få år. Det är mer oklart vad som skedde med klimatet under själva Yngre Dryas, förutom att det var kallt. Deglaciationsförloppet från Alleröd till slutskedet har daterats relativt med lervarv av olika författare. Cato (1987) anslöt slugiltigt lervarvskronologin till kalenderårsskalan. WARM NORTHERN SWEDEN CLIMATE COLD 8000 I RADIOCARBON YR. B. P. Figur 5. Klimatkurva från Lappland (Karlen 1991). Data bygger på sedimentationshastigheten i proglaciala sjöar. Klimatutvecklingen under den postglaciala tiden har främst studerats i fjälltrakterna (Karlen 1973, 1982). I figur 5, som bygger på sedimentstudier från proglaciala sjöar i fjällen, framgår att det är förhållandevis varmt fram till ca 5000 år BP, då en liten kallperiod inträder. Nästa kallperiod kommer ca BP. Sedan slutet av medeltiden har det återigen blivit kallt och vi kommer in i den sk Lilla Istiden. Lilla Istiden definieras mycket olika av olika författare. Enligt vissa slutade den så sent som i början av 1900-talet (Karlen 1973). Samtliga forskare innefattar dock och talen i begreppet. I början av 1900-talet steg sommarmedeltemperaturen i fjälltrakterna med ca 1 grad. Sedan dess har endast smärre förändringar skett i temperaturklimatet. 15

20 4. Inlandsisars morfologi En glaciär är en snö- och ismassa som rör sig genom inverkan av sin egen tyngd. Glaciären ska också ha en årlig omsättning av snö och is. Denna årliga omsättning uttrycks i regel som massbalansen och utgör själva "motorn" i systemet. Rörelsen sker genom intern deformation och vid tempererade förhållanden även genom glidning mot underlaget (bilaga 1). Hastigheten med vilken glaciären rör sig bestäms av en mångfald parametrar såsom massbalansen, temperaturen och grad av basal glidning. Temperaturen bestämmer viskositeten i isen (bilaga 1). 4.1 Massbalans Massbalansen för en glaciär anger det årliga skillnaden mellan ackumulation och ablation. Ackumulationen kan utgöras av snö eller anfrysning av smält-, kondensations- eller havsvatten. Deras relativa betydelse varierar med klimatet och faktiska förhållanden men också med hur vi definierar ackumulationen. Om man beskriver vinterackumulationen är det nästan undantagslöst snö man menar. Om man däremot beskriver nettoackumulation så avser det bokslutet av ett hydrologiskt år och innefattar därmed även sommarens avsmältning. I det läget kan, i extrema fall, återfrysningen av smältvatten vara den dominerande faktorn. Sådana extrema fall kan man finna i utpräglat kontinentala områden. Ett annat undantag är även här anfrysningen under shelfisama som i vissa områden kan vara mycket stor. Ablation betyder förlust av massa och kan beskrivas i de tre huvudgrupperna avsmältning, kalvning av isberg och avdunstning. I Antarktis är kalvningen av isberg den viktigaste ablationstypen. (Det bör dock tilläggas att enligt vissa författare är avsmältningen under shelfisama en nära nog lika viktig parameter för Antarktis.) På våra svenska glaciärer sker massförlusten i huvudsak genom avsmältning. Avdunstningens betydelse som ablationsparameter tilltar med graden av kontinentalitet. I de kontinentala inre delarna av Antarktis kan avdunstningen bli hög i anslutning till uppstickande bergstoppar (nunatakker). Bergytorna absorberar mer solstrålning än den omgivande snön och värmer därmed upp luften. I lä av nunatakker kan därför nettoablation ske. Gladans blottas i ett s.k. blåisområde. 16

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Växthuseffekten Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Vi borde hellre tala om global uppvärmning Påstådda

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning

Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning Fotografier: Dragos Alexandrescu, Patricia Rodas, där inte annat anges. Nr Bild Text i bild Speakermanus, innehåll 1 2 En isig historia Höga Kustens och

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem Avsnitt Linjära ekvationssystem Elementära radoperationer Gausseliminering Exempel Räkneschema Exempel med exakt en lösning Exempel med parameterlösning Exempel utan lösning Slutschema Avläsa lösningen

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning 25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar

Läs mer

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011 Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Uppgifter till KRAFTER

Uppgifter till KRAFTER Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Simulering och reglerteknik för kemister

Simulering och reglerteknik för kemister Simulering och reglerteknik för kemister Gå till http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm och gå igenom några av följande exempel. http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm Följ gärna de beskrivningarna

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden 824 17. MATEMATISK MODELLERING: DIFFERENTIALEKVATIONER 20 15 10 5 0-5 10 20 40 50 60 70 80-10 Innetemperaturen för a =1, 2och3. Om vi har yttertemperatur Y och startinnetemperatur I kan vi med samma kalkyl

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Regler Övriga regler:

Regler Övriga regler: Introduktion Flamestorm Duals II är Legend Spelbutiks andra dubbelturnering i Warhammer Fantasy Battles och spelas i lag med två spelare på varje lag. Syftet med denna typ av arrangemang är att stärka

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH GRUNDLÄGGANDE BEGREPP System (slutet system) = en viss förutbestämd och identifierbar massa m. System Systemgräns Omgivning. Kontrollvolym (öppet system) = en volym som avgränsar ett visst område. Massa

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Förutsättningar för jökellopp vid Fox Glacier, Nya Zeeland

Förutsättningar för jökellopp vid Fox Glacier, Nya Zeeland Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Förutsättningar för jökellopp vid Fox Glacier, Nya Zeeland Moa Hamré Examensarbete grundnivå Geografi, 15 hp GG 42 2011 Förord Denna uppsats utgör Moa

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Isens inverkan på vindkraftsvingar

Isens inverkan på vindkraftsvingar Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 5

Grundläggande aerodynamik, del 5 Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige 1 2006-11-14 kl.00:20 The Transformer fire at Ringhals During the night until Tuesday

Läs mer