NATURAktuellt. Kossor och lavar. Naturreservat i Forshaga. Cecilia Pärn & Gunnel Jedvik årets Miljöstipendiater i Forshaga.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATURAktuellt. Kossor och lavar. Naturreservat i Forshaga. Cecilia Pärn & Gunnel Jedvik årets Miljöstipendiater i Forshaga."

Transkript

1 NATURAktuellt Medlemsblad för Svenska Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun NUMMER 153 januari 2007 Se Naturreservat i Forshaga BULLSHIT! Filmen om kvinnan som fått kodynga i pris av nyliberaler men också det alternativa Nobelpriset, Right Livelyhood Award. Båda prisen fick hon för sitt engagemang för den lilla människan mot storföretagen Läs mer på sidan 14 Johan Höckert om: Kossor och lavar Cecilia Pärn & Gunnel Jedvik årets Miljöstipendiater i Forshaga

2 Innehåll Forshaga naturvårdsförening Ordföranden har ordet Snoksidor Årsberättelse Föredragningslista Naturreservaten Boende Bullshit! Miljödiplomering Vad kan du göra för klimatet..? Medlemmar Klimatkampen gymnasietävling för minskad klimatpåverkan Hur kan vi på lokal nivå verka för att minska bidraget till växthuseffekten? Det är den utmaning som Sveriges gymnasieelever ställs inför i Klimatkampen - en ny och riksomfattande tävling. Klimatkampen är tänkt att vara en plattform för att hitta bra sätt att lära för hållbar utveckling. Gymnasieelever är i full färd med att skapa sin livsstil och är viktiga spridare av ny kunskap och information. Vi vill dessutom att de lämnar skolan med en känsla av att de kan göra skillnad, säger Annsie Kumlin, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Källa: SNF Östergötlands Klimatblad nr 1-07 Ny djurart sprider sig i landet Nu finns vildsvin i stort sett i hela södra och mellersta Sverige, och förutom den naturliga spridningen så har djur förmodligen rymt eller blivit utsläppta från hägn, säger Johan Truvé, forskare vid Göteborgs universitet som forskar på vildsvinet. Vildsvin fanns i Sverige fram till slutet av 1600-talet då de försvann från den svenska naturen. Kring mitten av 1800-talet var rådjursstammen nästan utrotad och fanns bara på en liten plätt i Skåne. På 1700-talet var älg en sällsynthet, och älgstammen började inte växa förrän på talet. Nu finns en livskraftig rådjursstam och runt älgar, och frågan är hur många vildsvinen kommer att bli. Idag finns runt vildsvin i landet. Mest i Östergötland, Sörmland och nordöstra Skåne. Åtminstone i Skåne finns det faktiskt fler vildsvin än älgar i skogen. Vildsvin lämnar tydliga spår efter sig där de bökar upp marken efter frön, nötter och svampar. De hjälper till att sprida sporer och frön med sin avföring. Frön får dessutom lättare att gro när vildsvinet plöjt marken med sitt tryne. Det finns inga andra som beter sig som de, säger Johan Truvé. Villaägare som fått besök av vildsvin är inte glada, eftersom gräsmattan efter en enda natt ser ut som en nyplöjd åker. Källa: Natur-Ak tuellt nr

3 Ordföranden har ordet... Forshaga naturvårdsförening Första gången jag såg den var i maj förra året. Hade gått en guidad tur på Selmas Mårbacka och skulle ta en fika i caféet där. Där såldes också souvenirer och en del böcker. Ögonen fastnade på den gröna tonen och bilden med god mat, människor i umgänge och grön skön natur. Bläddrade lite i den och tänkte att det är en bok att önska vid nästa födelsedag med vackra bilder och goda recept. Så blev det november och bokmässa på Karlstads museum. Tre män skulle få en utmärkelse för en bok om Värmland. Stor och snygg monter där även diplomet hängdes upp. Jag tog än en gång och bläddrade i en grön, skön bok. Trevligt sätt att beskriva vårt landskap på tänkte jag. Den här skulle jag ju ge till alla släktingar som lämnat Värmland för andra delar av vårt land. Så de ser vad de går miste om, eller i alla fall kan komma hem till på semester! Köpte en bok till mej själv i alla fall, och väl hemma när jag började läsa insåg jag vilken guldbok! Här beskrivs ju vart vi som är trötta på åksjuk mat kan hitta det vi söker. Även den som tycker att Värmland ska ha djur och öppna åkrar i framtiden bör läsa denna. Det är ju dessa bönder vi ska stötta och köpa deras mat. Okej att inte alla är kravodlare - det blir förhoppningsvis nästa steg. Men en bok som hjälper oss att hitta den goda och närodlade födan. Jag blev så glad, och finns det fler odlare som kämpar på hoppas jag också de får chansen att bli uppmärksammade på detta sätt. Så nästa gång du ska önska dej själv eller ge bort en present; Köp boken SINNENAS LANDSKAP -värmländsk matglädje, mångfald och fägring av Bo Thunberg, Christer Höglund och Håkan Gidebratt Annebeth Mangsbo ordförande Prova på Morikka! Så här ser den ut, föreningens egen morikka. Vill du prova kan du höra av dig till Gunnel Jedvik och boka den. Ring Natur-Ak tuellt nr

4 Allt började klockan 10:00 vid Ängevis ishall. När dem som vi hade väntat på hade kommit så åkte vi. När vi var framme så parkerade vi bilarna och började gå. Där vi gick var ganska långt och vi hittade en massa lavar på vägen bl.a. skägglav, bägarlav, renlav, vitmossa och fönsterlav. Många kallar den för fönstermossa men den heter fönsterlav. Sedan berättade Gunnel om dessa lavar och mossor och det var intressant att höra. Sen satt vi och fikade och Gunnel sa att vi på vägen hem skulle leta efter Islandslav. Och när vi gick så hittade alla barnen den där Islandslaven. Ca fem påsar fick vi ihop. Detta var en härlig dag. Vår andra höstsnokardag Jag som har skrivit detta heter Johan Höckert Foto: Gunnel Nilsson 2006 års Miljöstipendiater var inga mindre än våra kära Natursnoksfröknar: Grattis Gunnel! Grattis Cecilia! 2006-års Miljöstipendium tilldelades Cecilia Pärn och Gunnel Jedvik för att de, i naturvårdsföreningens regi, med ett stort engagemang och på ett drivande och trevligt sätt fått barn och föräldrar i projektet natursnokarna att upptäcka vår vackra närnatur som finns runt omkring oss i Forshaga. Citat från Kommunkontakten nummer 8 december Natur-Ak tuellt nr

5 Den 11 november 2006 Olsäter Kl.14:30 Vi samlades vid Ängevis parkeringsplats och väntade på alla andra. När alla hade kommit så bar det av. Resan var inte så lång. När vi kom fram så fick vi se på kalvarna och korna. Alla kalvarna var lite blyga och lite rädda av sig. Plötsligt så kom det en stor maskin som gav korna mat. Sedan när det närmade sig slutet så bjöd bonden oss på fika. Sen fick vi se hur det går till med mjölkningen. Det var stora sug maskiner som man satt på spenarna och då kom det mjölk i små rör i taket och sedan ner i en stor glaskupa, sen berättade han att han att han får 2kr och 61öre per liter. Sen när vi skulle åka hem så fick vi yoghurt och lite andra saker av honom. Jag som har skrivit detta heter Johan Höckert Till höger: Per Höckert med lilla Mattias. Foto denna sida: Gunnel Jedvik VÅRPROGRAM FÖR FORSHAGANATURSNOKAR 2007 Söndagen den 4/2 kl l0.00 Fiske tillsammans med vårt fiskegymnasium Natursnokarna är en familjeaktivitet någon eller några vuxna följer med barnen. Vi träffas ca 2 timmar och försöker i möjligaste mån ordna samåkning. Söndagen den 4/3 kl Forsande vatten Söndagen den 1/4 kl l0.00 Vandring i Skivedsskogen Glöm inte: sittunderlag, fika och oömma kläder för uteaktiviteter. Undrar du något så ring: Gunnel Jedvik, tel Cecilia Pärn, tel Söndagen den 6/5 kl l0.00 Fågelskådning Söndagen den 3/6 kl l0.00 Vi lagar mat utomhus Natur-Ak tuellt nr

6 Årets verksamhetsberättelse Styrelsen för Forshaga Naturvårdsförening får för verksamhetsåret 2006 avge följande rapport: Till vänster Bengt Stjernlöf och till höger Bengt Ge Jonsson strax innan Bengt Stjernlöfs intressanta föreläsning om transporter på Klarälven förr i tiden. Foto: Cicci Wik Gunnel Johansson vid 2006 års Blomstervandring. Foto: Eric Ericsson 19 mars Årsmötet hölls på Klarälvsrummet den Ordförande för mötet var Bengt Jonsson. Efter val och förhandlingar tog Bengt Stjernlöf vid och berättade om flottning och andra transporter på Klarälven i svunna tider. 5 februari Nataursnokarna vintermetade på Södra Hyn och till sin hjälp hade de tre sistaårs- elever från Fiskeakademin. En del napp blev det också. 8 februari Tovningskväll hos Marianne Andersson i Kil. Det blev sittdynor, spindlar,bollar m.m. 5 mars Natursnokarna var på vinterutflykt. 9 april Natursnokar fågelskådade och såg bland annat tofsvipa, trana och brun kärrhök. 24 april Fåglar från När och Fjärran på Ullerudsgården i Deje. Dan Mangsbo visade bilder från resor runt om i världen, men också lokala bilder. 7 maj Natursnokarna var på utflykt till Inga-lill Henriksson, Hagudden och alla hennes får och lamm. Oj vad alla - stora och små, människa som djur- njöt denna dag i gröngräset. 9 juli Blomstervandring tillsammans med Botaniska föreningen. En alltid uppskattad vandring. I år gick vi längs Gröna gången och området kring Nedre Ulleruds kyrka. 3 september Natursnokarna fågelskådade vid nya fågeltornet, södra hyn. Där sågs bl.a. havsörn. 23 september Vandring i Edeby naturreservat. En utflykt som leddes av Sven-Åke Modin. vecka 40 Miljövänliga veckan. I år med tema kaffe. Vi var i Forshagas och Dejes Ica och Konsumbutiker, där vi bjöd på kaffe, provpåsar av Kravkaffe och gissningstävling. På biblioteken fanns en tipspromenad. 15 oktober Natursnokarna gjorde en utflykt till Ätterösera. 7 november En kväll om bromerade flamskyddsmedel, med Björn Albinsson (till vänster) från räddningsverket, på Ullerudsgården, Deje. Även räddningstjänsten från Deje medverkade. 11 november Natursnokarna gjorde en utflykt till Bondgården hos Jonas Ellström och Kestin Rattfeldt i N Åstorps Olsäter. 2 december Natursnokarna var hos Marianne Andersson i Kil och tovade julklappar. Natursnokarnas program och utflykter ordnas av Gunnel Jedvik och Cecilia Pärn. Vi i Naturvårdsförening uppskattar deras arbete. I år fick de dessutom motta 6 Natur-Ak tuellt nr

7 Riksstyrelsens ordförande Mikael Karlsson på Riksstämman i Karlstad. Foto Cicci Wik Forshaga kommuns miljöstipendium. Detta utdelades på seklingnatta i Dejes folkets hus. I juni månad hade Snf sin riksstämma i Karlstad. Annika Björk och Cicci Wik deltog från Forshaga kretsen. Styrelsen har haft 5 protokollförda styrelsemöten. Tidningen Natur aktuellt har utkommit med 4 nr. Årets första två nummer skapades av Bengt Ge Jonsson. Från och med hösten 2006 har Tidningen Natur Aktuellt bytt redaktör och Cicci Wik har tagit över. Forshaga Naturvårdsförening tackar Bengt Ge Jonsson för hans tid som redaktör för tidningen. Han har gjort ett bra och uppskattat arbete för föreningen under de år han varit ansvarig för tidningen. Tack Bengt! Styrelsen Årsmöte & Filmvisning Söndag 4 mars Klockan Forshaga naturvårdsförening Tovningskväll i Kil Torsdag 8 mars Klockan Hos Marianne Anderssson Anmäl dig till Cecilia Pärn snarast, först till kvarn, begränsat antal platser... Kostnad 150 kronor FÅR-fest i Kil KilArena (fd Scan-området) Fredagen 17 februari Länsråd Björn Sandborgh inviger FÅR-festen Gunilla Paetau-Sjöberg föreläser om Den fantastiska ullen och Tovad design Gunilla fortsätter med att demonstrera: Knep och knåp i tovat från det enkla till det svåra Välkommen med dina frågor om tovning! Lördag 18 februari Samma program som fredag se ovan. Att delta i FÅR-festen är kostnadsfritt, tack vare EU-medel via Länsstyrelsen i Värmland. i BTL i Forshaga (mitt emot gamla cykelaffären nuvarande Bishoppen vid Petruskorset) Efter årsmötet Klockan visas filmen: Bullshit (läs mer om filmen på sidan 14) Entré inklusive fika 20 kronor Natur-Ak tuellt nr

8 Föredragningslista för Forshaga Naturvårdsförenings årsmöte söndagen den 4 mars Val av ordförande och sekreterare för mötet 2. Val av två justerare att jämte ordföranden justera dagens protokoll 3. Val av referent 4. Frågan om årsmötet blivit behörigen utlyst 5. Styrelsens verksamhetsberättelse 6. Styrelsens kassaberättelse 8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen aktuellt år 9. Beslut om antal styrelsemedlemmar (sju ordinarie + två suppleanter) 10. Val av ordförande för 1 år 11. Val av två suppleanter för ett år 12. Val av två revisorer och en suppleant för ett år 13. Val av valberedning för ett år, två (tre) ledamöter 14. Val av ombud till länsstämman i Torsby 18 mars 15. Eventuella övriga val samt eventuella motioner 16. Styrelsens förslag till verksamhet 17. Övriga frågor 18. Avslutning 8 Natur-Ak tuellt nr

9 Natur-Ak tuellt nr

10 Utom deltalandets växtlighet får man en inblick i hur älvar byter fåra och hur sandlagren och växtlighet förenas i ett mikrolandskap. Vi kunde konstatera att skötselplanen inletts, en av granplanteringarna var avverkad. Naturreservaten Att det finns ett antal nya naturreservat inom kommunens gränser har väl de flesta medlemmar upptäckt vid det här laget. Vi var några stycken som vandrade runt i Edebyreservatet härförleden. Detta är ingen park med stora skönhetsvärden men unik i sitt slag. Vi var också överens om att de stora granarna längst i norr borde få stå kvar liksom de båda jättetallarna. De rymmer en hel del fågelarter och bidrar på så vis till mångfalden. Att man sedan kan ta bort småplantorna som blir följden av den naturliga växtföljden är i linje med skötselplanen. Eftersom reservatet går en bit ut i älven borde man kanske på något ställe trampa upp en stig så att besökarna kan se hur land och älv möts och vilken växtlighet som uppstår där. Likaså bör man kanske dra en stig ner till bäckmynningen även om detta kan locka fiskare eftersom det där finns en reproduktionslokal för gädda. 10 Natur-Ak tuellt nr Det som nu saknas är uppskyltning. Man kanske inte behöver en lika stor tavla som den vid Torrakberget men en som visar in besökande dels till parkeringen och dels till själva reservatet. Man bör också sätta upp anslag där infarten korsas av Klarälvsbanan som ju går alldeles i kanten på området. Här bör tavlorna ange de växter som är lokaltypiska liksom att vår förening kan få lite gratisreklam. Nu kanske inte alla utländska turister ansluter sig men de kan i alla fall få en inblick i hur svenska naturvårdsföreningar och kommunala miljökontor fungerar. Till våren hoppas vi som var där att kommunen i samråd med föreningen fått upp de anslag man planerat. Vi pratade även om de andra reservaten som är under bildning. Det hela hänger på ägarfrågor eftersom några av dem innehåller produktiv skogsmark. Gruvberget är ett sådant där dessa frågor inte lösts men där skyddsvärdet är högt. Även där finns ett antal mycket gamla barrträd liksom den typiska hyperitbergsfloran. Till våren hoppas jag att vi kan göra

11 om försöket med vandring och att vi då besöker tre områden vilket ligger inom ramen för en behaglig söndagsutflykt. I skrivande stund pågår björnjakt i Övversockna. Kanske har den hästälskande björnen gått i ide fast många tror att det är ett hjärnspöke. Det finns ju fortfarande svamp kvar att plocka och då brukar björnfrossa vara ett sätt att få ha svampen för sig själv. Att rovdjursspecialister inte funnit några typiska skador liksom att länets bästa björnhund inte kunnat nosa upp en allvarligt skadad björn styrker svampteorin. Än märkligare är att jaktvårdskonsulenten som också är känd rovdjursmotståndare inte tog tillfället i akt att hetsa mot varg och björn länder honom till heder. Det var kanske en föraning om detta som förhindrade tätortsborna att följa med på vandringen i Edeby, vem vet? Text: Sven-Åke Modin Foto: Cicci Wik Fakta Forshaga naturvårdsförening Det finns 87 naturreservat i Värmlands län. Staten och kommunerna kan bilda naturoch kulturreservat för att långsiktigt slå vakt om de allra mest värdefulla miljöerna. Länsstyrelsen är normalt förvaltare för de reservat man beslutat om. Förvaltning och tillsyn i Värmland genomförs av särskilt förordnad personal. De känns igen på sina blå kläder med snöstjärnemärket. Vid Övre Ullerud, cirka 10 km norr om Deje gör Klarälven en kraftig krök mot väster. Alldeles norr om denna krök ligger det lilla naturreservatet Edeby bestående av en holme uppbyggd av svämsand i karaktäristiska älvvallar. Området är bevuxet av äldre gråal av sumpskogskaraktär. Andra lövträd i området är företrädesvis hägg, sälg och andra videarter. I buskskiktet förekommer fläder, vinbär, try, brakved och olvon. Edeby har tidigare hyst häckande vitryggig hackspett och har därför tagits med i det aktuella storområdet Örtensjöarna för att kunna utgöra en viktig del i kärnområdet. Reservatet kommer att utökas för att innefatta hela det område som är alskogsklätt utmed älven. Natur-Ak tuellt nr

12 SNF och landsbygden Sven-Erik Dahl skriver att SNF:s medlemmar ofta saknas i sådant som rör landsbygdsutveckling. Han efterlyser därför mer engagemang och mer samarbete över föreningsgränser. Landsbygden kan liknas vid en stor och mångskiftande park som också skall producera mat och energi och dessutom råvaror till industrin. Parken sköttes och vårdades i större utsträckning än nu i stort som smått av en mängd lantbrukare. Mulbete förkom på både stora och små ytor, diken och inägor underhölls, vedbehovet höll förbuskningen borta och skogsbruket med häst var skonsamt mot naturen. Mycket slit och släp skapade ett öppet och vackert landskap. Då jag levat som landsbygdsbo i snart tjugo år har jag fått se hur bygdens jordbrukskultur förlorat i utbredning och vitalitet. Städer och tätorter har dragit till sig sysselsättning och det gamla landsbygdssverige har fått bidraga med arbetskraften. För åtskilliga har det inneburit tvångsförflyttning från en invand och bra boendemiljö till en ofta dålig. Sven-Erik Dahl som funktionär på Landsbygdsriksdagen i Borås Foto: Cicci Wik landbygdsutvecklingen. Föreningarna saknas ofta på sändlistor som rör landsbygdsutveckling på grund av att medlemmarna inte varit aktiva. Engagemanget kan gälla initiativ i egna projekt eller i samverkan med andra föreningar och att gå med i LAGgrupper (LEADER) För oss ligger det nära till hands att engagera oss i naturvårdsfrågor som kan gälla till exempel slåtterängar, öppna landskap, ekologisk odling där energigrödor kan ingå, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljöer. Kan vi inte mobilisera tillräckligt intresse inom föreningen finns möjligheter att samverka med andra föreningar och organisationer. Samverkan ger kraft och kunskapsförmedling. Kompetensutveckling är en viktig del i medlemsvården. Mitt intresse för landsbygden blev orsak till att jag bevistade SNF: s riksträff i Stockholm den 11 november Där framkom tydligt önskemål om att föreningarna uti landet aktiverar sig i Hälsningar Sven-Erik Dahl Tips till dig som är intresserad av att veta mer om Landsbygdsutveckling: Mer information om Leader finns på följande webbsidor: Du kan även kontakta: Länsbygderådet i Värmland Kansli (LBR i Värmland) Stommen Brunskog Tfn , E-post: Hemsida: 12 Natur-Ak tuellt nr

13 Vad är Leader? Inom EU används arbetsmetoden Leader som syftar till att främja landsbygdsutveckling utifrån lokala förutsättningar och lokala initiativ. I Sverige har metoden använts sedan 1995 i vissa landsbygdsområden. Ett syfte med Leadermetoden är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Leadermetoden innebär att man bildar lokala samverkansgrupper, så kallade LAG (Local Action Groups). Dessa grupper ska bestå av representanter för den ideella, den privata och den offentliga sektorn. Grupperna verkar inom ett geografiskt begränsat område, ett leaderområde. LAG gruppen ansöker om att få bilda ett Leaderområde och den strategi man använder i ansökan ligger till grund för vad man skall arbeta med under perioden. Om du bor i ett Leader-område kan du söka stöd via LAG-gruppen om du har en idé. Gärna ett projekt som kan genomföras som ett samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. Bilda Leader-område Målet är att Leader ska omfatta omkring 75 procent av den svenska landsbygdens befolkning. Det betyder att många Leader-områden måste bildas, bland annat i områden som inte har gjort det förut. Varför bilda ett Leader-område? Om du som privatperson har en idé som gärna kan genomföras tillsammans med andra aktörer kan du ha chans till större stöd om du bor i ett Leader-område. Vem kan bilda ett Leader-område? Vilka aktörer som helst inom kan ta initiativet till att bilda ett nytt Leader-område. Initiativet kan komma från kommuner, men också från exempelvis hembygdsföreningar, byalag eller en grupp småföretagare. Hur bildar man ett Leader-område? Ett Leader-område bör ha omkring innevånare. Det kan bestå av flera kommuner eller delar av kommuner. För att ett Leader-område ska bildas måste det först skapas en så kallad LAGgrupp. Den ska bestå av representanter för den privata, den ideella och den offentliga sektorn. LAG-gruppen har två huvuduppgifter. För det första ska den ta fram en lokalt inriktad strategi för landsbygdens utveckling inom området. För de andra ska den tillämpa den strategin i sina beslut om vilka projekt som ska finansieras. Källa: Jordbruksverkets hemsida Det nya Landsbygdsprogrammet Från 1 januari 2007 börjar en ny budgetsperiod för landsbygdsutveckling inom EU som löper fram till Det är nu aktuellt att skapa nya LAG-grupper och Leaderområden. Det nationella målet är att omkring 75 procent av befolkningen på landsbygden ska omfattas. Det nya landsbygdprogrammet har tre huvudmål: 1. Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft 2. Förbättra miljön och landsbygden 3. Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin. Natur-Ak tuellt nr

14 Bullshit! En riktigt viktig film... Filmen Bullshit handlar om en indisk kvinna vid namn Vandana Shiva. Hon är inte vilken kvinna som helst. När hon ska tala hemma i Indien kan det komma en halv miljon människor för att lyssna på henne. Hon är kärnfysiker och miljöoch människorättsaktivist med ett feministiskt perspektiv. Vandana började att studera fysik i sin hemstat Uttar Pradesh. Samtidigt började landsbygdskvinnor protestera mot skövlingen av skogen på Himalayas sluttningar. Då gick Vandana med som frivillig i trädkramarrörelsen Chipko. Min far var skogvaktare och jag växte upp med de stora skogarna som lekplats. Jag såg bäckarna jag simmade i som barn torka bort. Det var naturligt för mig att gå med, säger Vandana Shiva i Sveriges Natur nummer lyckads Chipko sätta stopp för avverkningen av skogen på berget vilket var en stor framgång. Filmen Bullshit har fått sitt namn efter ett antipris som Vandana Shiva fått av nyliberala Liberty Institute vid ett toppmöte i Johannesburg Det var under en presskonferens som en hand ur mängden sträckte fram kodynga mot mig. Eftersom jag samarbetat med många småbönder under mötet trodde jag att det var någon av dem, säger hon. Men det visade sig i stället vara Barun Mitra, en av hennes motståndare som gett henne dyngan. - Det här är bullshit-priset för att du bibehåller svälten med organiskt jordbruk, sa han. Men Vandana Shiva är snabbtänkt och hon hittade ett svar. - För mig är det likafullt kodynga och det betyder bördighet för jorden, så jag säger ändå tack. 14 Natur-Ak tuellt nr Sedan tjugo år tillbaka arbetar Vandana Shiva nu för att skydda det ekologiska jordbruket och för att bevara fröer. De stora företagen söker patent på grödorna för att få ensamrätt på den. Det är ofta grödor som odlats av människor under tusentals år. När ett företag fått ett patent kan de förbjuda småbönderna att spara utsäde och byta fröer med varandra. Företagen vill kunna tjäna pengar i varje steg av den reproduktiva processen. Bonden måste köpa nytt utsäde varje år. Det här har lett till att småbönder satsat allt de äger på en högavkastande..det är möjligt att förhindra världen från att bli reducerad till en marknad för att belöna girighet.. gröda som är genmanipulerad och som kräver stora mängder bekämpningsmedel för att överleva. Storföretagens strategi har skapat miljöfarliga monokulturer och bönderna har fastnat i en skuldfälla. Enbart under 2004 begick indiska småbönder självmord på grund av detta. Flera av dem drack insektsgift ute på sina åkrar. Det man gör är att stoppa evolutionen, att kolonisera naturen. Jag kan inte tänka mig ett mer perverst utslag av mänsklig intelligens! Monsanto heter ett av de stora kemiföretag som Vandana Shiva slåss mot. De är bara ett i mängden som har en bakgrund som tillverkare av krigskemikalier och Vandana säger att det sätt på vilket de far fram mot indiska småbönder i mångt och mycket liknar ett krig. Text: Cicci Wik Källa: Sveriges Natur nr2 2006

15 Vandana Shiva. Foto Thomas Jacob (www.ordfront.se) Forshaga naturvårdsförening Recencerat i Svenska Dagbladet: Paret Holmquist och Khardalian har följt Vandana Shivas kampanj under parollen Vår värld är inte till salu i två år. Att modern drift är fel inriktning för indiskt jordbruk menar Vandana Shiva bevisas av de tusentals skuldsatta småbönder som tagit livet av sig efter att ha slagit in på Monsantolinjen. Recencerat på I dokumentärfilmen Bullshit porträtteras Vandana Shiva, kärnfysiker, miljö- och människorättsaktivist. Hon kallas Antiglobaliseringens drottning och ser samband mellan massjälvmorden, patentsystemet och multinationella företag. Recencerat av Elin Swedenmark, skribent och översättare: Allt klarnar inte efter att man sett filmen, istället är den en utmärkt utgångspunkt för att lära sig mer om de många frågor som dyker upp. Ett är dock tydligt: utan tanke på egen vinning kämpar Vandana Shiva för fattiga och maktlösa människor. Mot sig har hon regeringar och företag som tjänar mångmiljardbelopp. Ändå lyckas hon med envishet och mod förändra världen. En film om en sådan människa ger hopp. Filmvisning i BTL Ta chansen att se en viktig film om en stark kvinna med stort engagemang för den lilla människan och miljön. Filmen visas i BTL:s lokaler mitt emot gamla cykelaffären i Forshaga söndag den 4 mars klockan Entré 20 kronor inklusive fika Forshaga Naturvårdsförening önskar alla varmt välkomna! Fotnot: Om du inte har möjlighet att se filmen kan den köpas på dvd från Filmcentrum, tel , eller Folkets Bio, tel Natur-Ak tuellt nr

16 Världsnaturfondens generalsekreterare Lars Kristofersson delade ut diplom till de 93 företag och offentliga verksamheter som var med på resan till Stockholm. De stora miljöledningssystemen som många stora företag använder är både tidskrävande och dyra för små företag. Metoden som Forshaga FöretagsCentrum och Miljö- och byggförvaltningen i Forshaga kommun arbetat fram tillsammans med NUTEK och Region Värmland är enklare och mindre tidskrävande. Den utgår från samma modell som de stora systemen men den är skräddarsydd för att passa små företag. Målet för deltagarna är att de ska ha: - Genomfört en miljöutredning. Formulerat och antagit en miljöpolicy. - Tagit fram ett förbättringsprogram. - Genomfört några av de åtgärder som föreslagits i förbättringsprogrammet. - Producerat ett reklammaterial där miljöanpassade produkter/ tjänster lyfts fram. Stora effekter Miljö- och byggförvaltningen chef i Forshaga, Åke Sjöberg, berättar om åtgärderna som genomförts av företagen i Forshaga kommun: Totalt har 171 dokumenterade miljöåtgärder genomförts under En del stora, andra små, en del dyra och andra billigare men tillsammans har de stora miljöeffekter. Sammanlagt har 580 åtgärder genomförts sedan En del av det som gjorts är så självklart att man undrar varför man inte gjort det tidigare men i och med att företagarna har gått miljökursen har man gjort slag i saken och utfört åtgärderna. Vi har upprättat en idébank som man 16 Natur-Ak tuellt nr Forshagaföretag fick miljödiplom i Stockholm 2001 var det första året Forshaga kommun hade miljöutbildning för företag. I år var det hela 138 företag och kommunala verksamheter från sex Värmlandskommuner som miljödiplomerades. Med allt större miljökrav på företag, stora som små behövs den här typen av arbete mer och mer. kan kika i för att se vilka åtgärder andra har gjort. I huvudsak har det här arbetet varit enbart positivt, säger Åke Sjöberg. Förskolan Trollet i Forshaga Även kommunal verksamhet kan vara med i miljösäkerhetsutbildningen. I Forshaga har till exempel några av kommunens förskolor deltagit. En av dem är Förskolan Trollet där Yvonne Enochsson arbetar. - Jag tycker det är jättebra med miljödiplomeringen, det är en kanonbra idé. Samtidigt tycker jag att man skulle kunna göra en del till som riktar sig speciellt till personal inom barnomsorgen. Det är mycket som går att ta till sig men det är också en hel del som är alltför företagsinriktat. Utbildningen var annars bra för att man fick möjlighet att tänka efter, vad kan vi göra här hos oss? Att diplomet gäller i ett år och att man får jobba om man vill ha det kvar är bra tycker jag. Vi gjorde flera studiebesök som gav mycket också. Till exempel var det spännande och nyttigt att se hur de arbetar på Deje Bruk med plastsortering. Efter det besöket började jag sortera plasten ännu bättre. Dessutom tycker jag att det är en kanonidé med samarbetet mellan FöretagsCentrum och miljökontoret, konceptet och själva tanken är jättebra. Jag tror att många kan bli trötta på miljötjatet men på det här sättet tror jag att många småföretag får upp ögonen och ser vilken nytta de

17 Lars Kristofersson berättade även för företagarna om begreppet: Ekologiskt fotavtryck Företag och offentliga verksamheter från Forshaga i NUTEKs aula i Stockholm med sina diplom. Till vänster syns FöretagsCentrums Johnny Grundahl i talarstolen och bredvid honom Lars Kristofersson generalsekreterare Världsnaturfonden. kan ha av detta. Hela idén med miljödiplomeringen är verkligen bra men man kanske kan utveckla det lite mer, säger Yvonne Enochsson. Ingen hyllvärmare En grundläggande tanke med ett miljöledningssystem är att det ständigt ska förbättras. När en åtgärd är avklarad ska man hitta och ta sig an nästa. På det viset blir miljöarbetet en ständig förbättringsprocess vilket Johnny Grundahl, VD för Forshaga FöretagsCentrum påpekade. Nu ska ni få era diplom men det gäller att fortsätta miljöarbetet efter detta. Annars kan det lätt bli en produkt som hamnar på bokhyllan. Därför är det jätteviktigt att vi behåller kvalitén på miljötänket fullt ut nu. Det är viktigt att göra så som vi säger och ha ett miljöledningssystem som fungerar, säger Johnny Grundahl. Miljötänket i vardagen Världsnaturfondens generalsekreterare, Lars Kristofersson kom till NUTEK för att dela ut diplomen. Innan han tog tag i utdelningsarbetet sade han några väl valda ord. Miljöfrågorna ligger i tiden, inte minst klimatfrågorna. Vi måste göra saker, stora saker, för miljöns skull nu. I valet var miljöfrågorna ganska frånvarande tyvärr men de kom tillbaka sedan. Nu säger till exempel Mona Sahlin att hon vill göra miljöfrågorna till en politisk huvudfråga. Vi behöver ta in miljön i vardagen, i det vi alltid tänker på så att vi mainstreamar den, sa han. Allt vi människor gör har inverkan på miljön på något sätt. Maten vi äter, våra kläder ja allt som produceras har effekter på skog, hav, mark, luft, djur och växter. Har ni någonsin funderat på hur stor yta land och vatten det behövs för att producera de resurser vi konsumerar och ta hand om avfallet vi producerar? Visste du att ditt köp av köttbullar här hemma i Sverige kan sätta avtryck på Brasiliens savanner och i dess regnskogar. Eller att jeansen du har på dig är gjorda av bomull som kräver enorma vattenmängder då den odlas? Alla människor lever genom att konsumera produkter och tjänster från ekosystem i naturen och därmed tar vi ekologiskt utrymme i anspråk. Det individuella ekologiska fotavtrycket fås genom att uppskatta hur stort område som behövs för en människas konsumtion, boende och avfallsdeponering. I markanvändningen ingår odlings- och betesmark, skog, bebyggelse, hav och områden för gruvdrift och produktion av fossil energi. Då man beräknar fotavtryckets storlek uppskattar man bla. konsumtionsvanor, resande och boende. Ju större konsumtion, desto större avtryck. Har du tillgång till internet kan du få hjälp att räkna ut ditt fotavtryck på den här hemsidan: (engelska) WWF rapporterar regel-bundet hur mänsklighetens ekologiska fotavtryck utvecklas i skriften Living Planet Report. Natur-Ak tuellt nr

18 Vad kan du göra för klimatet? Kommer Hanna Stöt, 4 år, att kunna åka Vasaloppet om 35 år? Foto: Lillian Lundin SNF pressbilder I Sverige svarar hushållen genom uppvärmning och transporter för nära hälften av utsläppen av koldioxid. Vad vi handlar, hur vi reser, vår inomhustemperatur och hur mycket el datorer, lampor och hushållsmaskiner etc. förbrukar spelar roll. I bostadssektorn bedömer Energimyndigheten potentialen till minskad och mer effektiv energianvändning vara stor. Här följer enkla exempel för dig som vill sänka dina koldioxidutsläpp hemmavid. Här får du tips på vad du kan göra själv i arbetet för att bromsa växthuseffekten: Gå, cykla eller åk kollektivt så ofta du kan istället för att köra bil. Samåk till och från jobbet, skolan eller möten. Använd bränslesnåla bilar och kör mjukt. Om alla höll hastighetsgränserna skulle koldioxidutsläppen i Sverige minska med cirka en miljon ton. Åk tåg istället för att flyga inrikes. Köp och använd energieffektiva hushållsapparater och energisnåla lampor. Titta på var varorna i butiken kommer ifrån. Välj gärna närproducerat. Välj Bra Miljöval-märkt el (Elektricitet som inte orsakar utsläpp av koldioxid). Avge ett personligt klimatlöfte på www. klimatloftet.snf.se Ställ krav på dina politiker i kommunen, i riksdagen och inom EU. Anpassa inomhustemperaturen. Ofta kan du sänka temperaturen någon grad utan att frysa. Om du åker bort en längre tid kan du sänka värmen till cirka 15 grader inne. Sänk temperaturen i rum som du sällan är i och stäng dörren mot de kalla utrymmena. Vädra med snabbt tvärdrag. Stäng av elementen under fönstren när du vädrar. När du vädrat klart vänta en halvtimme innan du sätter på elementen igen. Ställ inte möbler för nära elementen eftersom värmen har svårt att nå resten av rummet då. Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Dra för gardinerna eller dra ner persiennerna på nätterna så behåller du värme i rummet värme som annars skulle försvinna ut genom fönstren. Isolera vinden. Cirka 15 % av ett hus värmekostnad försvinner genom taket. Genom att isolera upp till 50 cm kan man spara pengar på både kort och lång sikt. Om du fasadrenoverar, passa på att isolera väggarna. Källa: och Klimatbladet nr Natur-Ak tuellt nr

19 Forshaga Naturvårdsförening Styrelse Verksamhetsår 2007 Ordförande Annebeth Mangsbo Prästgårdsvägen Deje Sekreterare Thomas Andersson Gärdesgatan Forshaga com Kassör Inger Nygård Norra Lundgatan Forshaga Ordinarie ledamöter Cecila Pärn Norra Parkgatan Forshaga com Marita Björkman Annebergsgatan Forshaga Annika Björck Stallgatan Forshaga Cicci Wik Lingonstigen Forshaga Suppleanter Synnöve Kilhage Visterud Forshaga Sven-Erik Dahl Ängarna Svensudda Deje Revisorer Bengt G Jonsson Norra Parkgatan Forshaga Kurt Larsson Lyckanvägen Deje Revisorsersättare Anders Bygert Öjenäs Prästgård Forshaga Valberedning Bengt G Jonsson Norra Parkgatan Forshaga Vakant plats i valberedningen Tidningen NATUR-Aktuellt Redaktör/Ansvarig utgivare: Cicci Wik Cvea Kommunikation Lingonstigen Forshaga Telefon Mobil: E-post: Tryckt hos Forshaga Kommun Omslagsbilder: Cicci Wik Hemsida: Webredaktör: Thomas Andersson Telefon: Natur-Ak tuellt nr

20 Följande Nya medlemmar hälsas välkomna i Forshaga Naturvårdsförening: Magnus Gullbrand Forsgatan 5 Forshaga Karin, Örjan, Johan & David Karlsson Stackvägen 24 Forshaga Vill du också bli medlem i Svenska Naturskyddsföreningen? Om du har tillgång till internet-uppkoppling är det enklaste sättet att bli medlem att gå in på och anmäla sig. Om du inte har datorvana och/eller inte har internet kan du skriva eller ringa till något av SNF:s kanslier på dagtid: SNF Stockholm Rikskansli Box 4625, Åsögatan Stockholm E-post Tel Fax Naturskyddsföreningen i Värmland Gjuteriet Verkstadsgatan Karlstad Telefon: Eller kontakta någon i styrelsen för Forshaga Naturvårdsförening. Kontaktuppgifter finner du på sidan 19 i den här tidningen. Värva en medlem och få 100 kronor i presentkort Vi behöver bli fler! Om Svenska Naturskyddsföreningen kan växa så har vi tillsammans också kraft att förändra! Därför vill vi uppmuntra dig som medlem att värva en vän. För varje medlem du värvar så får du ett presentkort värt 100 kronor att handla för i Naturbutiken ( 20 Natur-Ak tuellt nr

Aktuellt NATUR- Verksamhetsberättelse 2008. Björnforskare i Butorp. Forshaga blir Fairtrade City 9/3. till årsmöte. Naturskyddsföreningen

Aktuellt NATUR- Verksamhetsberättelse 2008. Björnforskare i Butorp. Forshaga blir Fairtrade City 9/3. till årsmöte. Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen Forshaga NATUR- Aktuellt NUMMER 157 December 2008 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun Björnforskare i Butorp 9/3 Välkomna till årsmöte med Buffé Verksamhetsberättelse

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

* Aktör= besöksmål, restaurang, hotell, förening, hembygdsgård, butik, café, evenemang, aktivitet mm

* Aktör= besöksmål, restaurang, hotell, förening, hembygdsgård, butik, café, evenemang, aktivitet mm Vad är Upplev Lundaland? Under Kristi himmelfärd den 13-16 maj arrangeras Upplev Lundaland. Arrangemanget vänder sig till alla besökare och invånare som bor i Lundaland ( Kävlinge, Staffanstorp, Lund,

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Våren 2012 Madonna med Liljor/Fabergé I detta nummer kan du läsa om nya lokaler, årsmötet, resor och utflykter samt kurser m.m. 1 Nya lokaler Som de flesta

Läs mer

Välkommen på årsmöte!

Välkommen på årsmöte! 2015-02-06 Välkommen på årsmöte! Den 28:e februari är det dags för Djurens Rätt Lunds årsmöte, där vi sammanfattar året som varit och planerar för 2015. Mötet äger rum 11.00-13.00 på Svaneskolan, Möllegatan

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Kära medlem i Naturskyddsföreningens Örebrokrets!

Kära medlem i Naturskyddsföreningens Örebrokrets! Kära medlem i Naturskyddsföreningens Örebrokrets! Vi samkör i höst med Hopajolas/Länsstyrelsens månadens reservat, samt Karlskogakretsen. Info om höstprogrammet hittar du här, och på vår facebooksida.

Läs mer

Stadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011

Stadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 Föreningens säte

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten 4. Informationsverksamhet 1. ORDFÖRANDEN

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Stadgar Antagna Reviderade , och

Stadgar Antagna Reviderade , och Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Bildad den 15 juni 2009. Stadgar fastställdes vid bildandet. 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Vänerskärgården med

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

KALLELSE ÅRSMÖTE 2015

KALLELSE ÅRSMÖTE 2015 KALLELSE ÅRSMÖTE 2015 Medlemmar i Blåsippans samfällighetsförening kallas härmed till årsmöte. Onsdagen den 18 mars kl 19:00 i Furubergsskolans matsal. Dagordning 1. Årsmötets öppnande 2. Godkännande av

Läs mer

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 2015-05-28 Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 1. Föreningens Firma Föreningens firma är Leader Mellansjölandet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen har som vision att

Läs mer

Rätt inomhusklimat så fungerar värmen

Rätt inomhusklimat så fungerar värmen Rätt inomhusklimat så fungerar värmen 1 20 21 grader i Stockholmshems lägenheter en temperatur de flesta är nöjda med. 2 Värme inomhus Ett bra inomhusklimat är viktigare än vad man kan tro, både för att

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Midsommar Garphyttan 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014/2015. Kultisgänget Örebro Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sida 1

Midsommar Garphyttan 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014/2015. Kultisgänget Örebro Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sida 1 Midsommar Garphyttan 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014/2015 Kultisgänget Örebro Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sida 1 Årsmöte torsdagen den 8 oktober 2014 i samband med dansen. Plats: Södermalmshemmet Dagordning:

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

6-2009 God Jul och Gott Nytt år

6-2009 God Jul och Gott Nytt år 6-2009 God Jul och Gott Nytt år Hejsan! Ordföranden har ordet Vi är halvvägs in i december och julen står snart för dörren i år som tidigare år. Utomhus tror jag dock fortfarande det är höst det är enbart

Läs mer

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? 2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

DEC 2007 ÅRGÅNG 35 INNEHÅLLET: KLUBBINFO KALLELSE ÅRSMÖTE EFTERLYSNING MEDLEMSAVGIFT BÅT KVÄLL SMFF FRIENDSHIP RACE MSEC 07/08 GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

DEC 2007 ÅRGÅNG 35 INNEHÅLLET: KLUBBINFO KALLELSE ÅRSMÖTE EFTERLYSNING MEDLEMSAVGIFT BÅT KVÄLL SMFF FRIENDSHIP RACE MSEC 07/08 GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! -NYTT Nyköpings Modellklubb DEC 2007 ÅRGÅNG 35 INNEHÅLLET: KLUBBINFO KALLELSE ÅRSMÖTE EFTERLYSNING MEDLEMSAVGIFT BÅT KVÄLL SMFF FRIENDSHIP RACE MSEC 07/08 GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! Hej! NMK-NYTT ÄR MEDLEMSTIDNING

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013

Verksamhetsberättelse för 2013 Verksamhetsberättelse för 2013 Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av: Magnus Ljung, ordförande Dolores Wallgren, sekreterare Lars-Åke Eckervald, kassör Birgitta Halvorsen Inger Johanzon Tor Leijgård

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala.

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala. Sida 1 av 5 SPF Seniorerna Svartbäcken Uppsala Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala. Närvarande 55 medlemmar.

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Nu lyfter vi igen! Utveckling genom lokala idéer

Nu lyfter vi igen! Utveckling genom lokala idéer Nu lyfter vi igen! Utveckling genom lokala idéer Nu börjar ett nytt kapitel... Välkommen till oss med din idé! VARMT VÄLKOMMEN till Folkungaland och den nya programperioden. Nu går det åter att söka medel

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Malin Nilssoṉ 13. Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp. Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson

Malin Nilssoṉ 13. Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp. Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson Tentamen Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2013-08-27, kl. 09.00-12.00 Hjälpmedel: Färgkritor, pennor,

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Vårprogrammet 2008. Kallelse till årsmöte Upprop inför Gillets deltagande i mässan Rum & Trädgård

Vårprogrammet 2008. Kallelse till årsmöte Upprop inför Gillets deltagande i mässan Rum & Trädgård Vårprogrammet 2008 Så har året vänt ännu en gång. Frökatalogerna har kommit. Visst återstår största delen av vintern men nog börjar det väl bli dags att planera den kommande växtsäsongen? Välkommen att

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte med Koloniföreningen Steffens Minne.

Protokoll fört vid årsmöte med Koloniföreningen Steffens Minne. Protokoll fört vid årsmöte med Koloniföreningen Steffens Minne. Plats: Föreningshuset Steffens Minne Tid: 2016-04-24 Närvarande: 44 röstberättiga medlemmar 1 Föreningens ordförande Maria Ahlén öppnade

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VÄNNÄS LANDSBYGDSRÅD 2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VÄNNÄS LANDSBYGDSRÅD 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VÄNNÄS LANDSBYGDSRÅD 2011 Styrelsens sammansättning fr.o.m. årsmötet 2011 Ordinarie Ordförande: Suppleanter Katarina Hampusson Sofia Blomquist Anna Gradin Inger Granström Anders Nilsson

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

LITE ATT KOMMA IHÅG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! LICENSKURS Licenskurs i Rally kontakta Danne 016-140957 073-5844814 Licenskurs i Folkrace kommer att. meddelas via hemsidan. Kontakta Anita 070-6504532 eller

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Inbjudan till Sveriges företag. Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30

Inbjudan till Sveriges företag. Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30 Inbjudan till Sveriges företag Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30 Kära företag! Lördag den 31 mars 2012 klockan 20.30 är det dags att släcka! År 2011 deltog över 5 000 städer i 135 länder i Earth Hour.

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

PDF Created with deskpdf PDF Writer - Trial ::

PDF Created with deskpdf PDF Writer - Trial :: Protokoll 2008-06-28 1 Ärende Årsmöte Datum 2007-06-28 Plats Tånga Hed, Vårgårda Dagordning för Vulcan Riders Swedens Årsmöte 2008-07-08 1. Val av ordförande att leda mötesförhandlingarna. 2. Val av sekreterare.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer

NATUR- A ktuellt NUMMER 159 SEPTEMBER 2008 Miljövänliga veckan 30 september

NATUR- A ktuellt NUMMER 159 SEPTEMBER 2008 Miljövänliga veckan 30 september Naturskyddsföreningen Forshaga NATURAktuellt NUMMER 159 SEPTEMBER 2008 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun Miljövänliga veckan 30 september Modevisning Klädförsäljning och

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Klarälvsparken i Karlstad

Bostadsrättsföreningen Klarälvsparken i Karlstad Bostadsrättsföreningen Klarälvsparken i Karlstad 1 juli 2012 Till Medlemmar i föreningen Informationsbrev #3 2012 Har du kontinuerligt tagit del av den information som :inns på föreningens hemsida är det

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Kallelse till. Tid: Fredagen den 5 februari 2010 kl 19.00. Lekeberga Gård, Lekeberga

Kallelse till. Tid: Fredagen den 5 februari 2010 kl 19.00. Lekeberga Gård, Lekeberga Kallelse till i Tid: Fredagen den 5 februari 2010 kl 19.00 Plats: Lekeberga Gård, Lekeberga Klubben bjuder på kaffe, smörgåstårta och underhållning. (glöm inte ange om du är allergisk mot något livsmedel)

Läs mer

Protokoll Nyköpings BIS Dok.beteckning Styrelseprotokoll Friidrott Utgåva P1.0-1 2010-06-10. Protokoll. Sida 1 av 6

Protokoll Nyköpings BIS Dok.beteckning Styrelseprotokoll Friidrott Utgåva P1.0-1 2010-06-10. Protokoll. Sida 1 av 6 Protokoll Sida 1 av 6 Protokoll från styrelsemöte i Nyköpings BIS Friidrott torsdagen den 20/5 2010. Deltagare närvarande: (vid pennan) Kent Andersson Mikael Carlsson Lars Hallberg Thomas Andreasson Siv

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer