DOKUMENTATION AV LUNCHPRAT BILDEN AV DET FRAMTIDA KATRINEHOLM.

Transkript

1 DOKUMENTATION AV LUNCHPRAT BILDEN AV DET FRAMTIDA KATRINEHOLM. Katrineholms kommun, Stadsbyggnadskontoret. Författare Carolin Lindholm Projektledare Helene Nord 29 October Skill

2 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Carolin Lindholm Carolin Lindholm har nyligen tagit en magisterexamen vid Linköpings Universitet efter att ha läst programmet Kultur, samhälle & mediegestaltning.

3 SAMMANFATTNING Under veckorna 40 och anordnades soppluncher av Stadsarkitektkontoret, Katrineholms kommun, på Kulturhuset Ängeln i Katrineholm. Kommunens medborgare var inbjudna att delta och meningen var att så många som möjligt skulle få ge förslag samt diskutera idéer om Katrineholms framtid gällande ombyggnation och utveckling. Under luncherna diskuterades visioner om hur Katrineholm kan se ut i framtiden och varje dag inleddes med två eller tre talare som representerade olika områden. Dessa fungerade som inspiratörer och när de presenterat sin vision om framtidens Katrineholm släpptes ordet fritt. Skill AB har skött dokumentationen under dessa dagar och detta är den sammanställning som kommer att ligga till grund för det framtida visionsarbetet i den fortsatta planeringen med översiktsplanen. En strategisk plan som föreslår hur Katrineholm bör byggas ut och utvecklas i framtiden. Under veckornas lunchprat var det åtskilliga punkter som ständigt återkom. Mötesplatser för Katrineholmarna var en av dessa, där torget tog stor plats. Vad som kan göras för att ge liv åt Katrineholms ganska tomma torg. Men det talades också mycket om andra mötesplatser i hela kommunen. Konkreta förslag var ett kafé för ungdomarna, en skatehall, medborgarkontor, restauranger, en saluhall och fritidsgårdar. Aktiviteter som skapar mötesplatser var minst lika viktigt. Generationer behöver mötas likväl som olika kulturer. Det fanns en hel del förslag på kulturevenemang som skulle fungera som mötesplatser. Kultur var ett av de stora ämnena som det talades mycket om. Det fanns visioner från många håll om att Katrineholm år 2033 skulle ha både en egen teater med en stor ensemble samt konsthallar, museer och musikscener. Att kultur ska få kosta, det var alla överens om. Det behövs utbildningar i Katrineholm för att inte alla ungdomar som vill utbilda sig måste flytta från staden. I framtiden ska Katrineholm tvärt om bli en inflyttningsort. Katrineholm som Sveriges lustgård, trädgårdsstaden, kommer att locka allt fler människor som inser värdet av den vackra kommunen som samtidigt ligger nära andra stora städer med goda pendlingsmöjligheter. Alla åldersgrupper flyttar till kommunen då de har satsat på både äldreomsorg, barnomsorg och utbildningar. Grönområdena är många och det har byggts nya bostadsområden där människor vill bo. Företagsklimatet i kommunen är det bästa i Sverige år 2033 och Logistikcentrum har blivit en succé. Handeln talades det också mycket om, vilka satsningar som behövs för att handeln ska blomstra i både centrum och på Lövåsen. Att det måste finnas en balans däremellan. Att Lövåsen och centrum måste komplettera varandra och inte konkurrera. Många talade om att Katrineholm bör bevara småskaligheten och ta till vara på Katrineholms kvalitéer för att bli konkurrenskraftig gentemot andra städer.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 1 INLEDNING 6 2 MÅNDAG 28 SEPTEMBER V Mattias Jansson, kommunchef Monica Jonsson, kommunstyrelsens v. ordförande Marie-Louise Karlsson, byggnadsnämndens ordförande Reflektioner 10 3 TISDAG 29 SEPTEMBER V Susanne Staf, Ydewalls Per Heidenfors, Lundbergs Reflektioner 13 4 ONSDAG 30 SEPTEMBER V Anders Sundquist, skådespelare Clara Waller, konstnär Jenny Wistbacka, teaterpedagog Reflektioner 19 5 TORSDAG 1 OKTOBER V Erica Larsson, Julita Rapsolja Anders Danielson, Presto Henric Rudin, Rudin & Co Reklambyrå Reflektioner 24 6 MÅNDAG 12 OKTOBER V Owe Svensson, KVBS Yassin Mahi, Viadidakt Reflektioner 27 7 TISDAG 13 OKTOBER V Anna Karlsson, Annas gröna rum Mattias Karlsson, Willys Louise Magnusson, Axelssons Reflektioner 31 8 ONSDAG 14 OKTOBER V.42 34

5 8.1 Elever från Duveholmsgymnasiet 34 9 TORSDAG 15 OKTOBER V Bror Johansson, Valla Yvonne Claug, Björkvik Arne Gustavsson, Katrineholm Reflektioner FREDAG 16 OKTOBER V Ewa Callhammar, kommunstyrelsens andra vice ordförande Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande Reflektioner Avslutning 43

6 1 INLEDNING Arbetet med en ny översiktsplan pågår i Katrineholms kommun. Vid nio tillfällen under veckorna 40 och 42 bjöd Stadarkitektkontoret, Katrineholms kommun, ain till sopplunch på Kulturhuset Ängeln i Katrineholm där alla medborgare var välkomna att delta. Under lunchen diskuterades visioner om hur Katrineholm kan se ut år Ett årtal som ligger inom överskådlig framtid men ändå tillräckligt långt fram i tiden för att talarna skall kunna visionera fritt, utan att vara alltför styrda av hur dagens samhälle ser ut. Varje dag inleddes med två eller tre talare som representerade olika områden, dessa fungerade som inspiratörer och när de presenterat sin vision om framtidens Katrineholm släpptes ordet fritt. Då kunde alla som var där uttala sig eller ställa frågor, såväl kommunanställda som privatpersoner. Skill AB har ansvarat för dokumentation under soppluncherna och sammanställning av detta som presenteras i denna rapport. 6

7 2 MÅNDAG 28 SEPTEMBER V.42 Moderator Ingalis Morfeldt, förvaltningschef på Stadsarkitektkontoret, Katrineholms kommun, inledde dagen med att hälsa alla välkomna samt presentera dagens talare. Hon betonade vikten av de kommande veckornas lunchprat. Eftersom det handlar om Katrineholms framtid är det viktigt att bjuda in medborgarna till ett samtal där också de får säga sin mening om hur de ser på utvecklingen. Denna dags talare fick inleda de kommande veckornas lunchprat om Katrineholm år Dagens talare var Mattias Jansson, kommunchef, Monica Johansson, kommunstyrelsens v. ordförande samt Marie-Louise Karlsson, byggnadsnämndens ordförande. 2.1 Mattias Jansson, kommunchef Mattias Jansson inledde dagen med att tala om Katrineholm utifrån tre frågeställningar. Han började med att tala om var Katrineholm är för oss och för andra. Att Katrineholm som geografisk plats med sina vackra områden och vackra natur är Sveriges lustgård. En stad som är central och nära samtidigt som den erbjuder närhet mellan stad och land. Här påtalade han att Katrineholm i framtiden skulle komma att bli en del av en större region. Den regionen skulle vara Stockholm men Katrineholm skulle även utnyttja sin närhet till fjärde storstadsregionen, Norrköping och Linköping. Sedan fortsatte han att tala om vad Katrineholm är. Att Katrineholm är Sveriges lustgård där den fysiska miljön ger människorna lusten att leva. Där den sörmländska landsbygden och staden finns till för varandra och att Sveriges lustgård är nära. Stad och land måste samverka för det är landet och miljön som gör Katrineholm unikt som plats. Den tredje platsen, platsen där människor möts, är också något som måste utvecklas. En samlingsplats behövs för alla Katrineholmare. Han frågade sig om torget är den tredje platsen och om torget skulle komma att flyttas österut när genomfartstrafiken i framtiden försvinner. Mattias tog också upp frågeställningen om kommunens gränser kommer att vara desamma i framtiden och om Katrineholm i så fall fortfarande skulle vara Katrineholm. Om Katrineholm över huvud taget har de gränser år 2033 som Katrineholm har idag. Han tryckte på att översiktsplanen oavsett detta måste stödja att Katrineholm är Sveriges lustgård. När han talade om vem Katrineholm är kom han till dem som är bosatta och verkar i Katrineholm. Vikten av att de som bor i Katrineholm också vill vara Katrineholm och att medborgarna i framtiden skulle bli allt fler. 2.2 Monica Jonsson, kommunstyrelsens v. ordförande Monica Jonssons tal tog utgångspunkt i hållbar utveckling. En utveckling som skulle tillfredställa dagens behov utan att äventyra de kommande generationernas möjligheter att tillfredställa sina behov. När hon talade om en hållbar samhällsutveckling så handlade det om tre dimensioner. Utveckling i en ekologisk dimension (att hushålla med naturens och Katrineholms resurser, men även om hur dessa fördelas), den sociala dimensionen (livsmönster, delaktigheter, möjligheter till mötesplatser för Katrineholmare), samt den ekonomiska dimensionen (vad det finns för hållbara ekonomiska mätoch styrsystem). 7

8 Hon ser kommunen som en vacker plats år 2033 med mycket upplevelser och intryck men också med mycket natur och kultur. Hon ser också kommunen som en praktiskt och säker plats som fungerar för arbete. Att det finns kommunikationer som behövs för resor, den IT-struktur som behövs för att kunna tillfredställa behov i vardagen men samtidigt för arbete. Givetvis är kollektivtrafiken en del utav detta, Katrineholm skall även minska sina luftföroreningar. Kommunen är sparsam med de resurser som finns så att de även finns kvar att leva av i framtiden. Invånarantalet har ökat år 2033 då fler flyttar till Katrineholm på grund av livsmöjligheterna och de goda förutsättningarna att försörja sig. År 2033 har staden ett mer varierat boende och det har kompletteringsbyggts där det behövts. I områden som har dominerats av lägenheter finns nu även villor och radhus men närheten till kollektivtrafiken och fjärrvärme är också viktig. Det är även viktigt med trygghet i vardagen, att exempelvis barnomsorgen finns nära där man bor. En komplettering har skett i parker, grönområden och promenadstråk. De är nu väl belysta och man har buskat ur ordentligt så att alla känner att de kan röra sig fritt. Katrineholm har också trafiksäkrat sina gator. Det är en god kommun med kvalité och omsorg i bygget av hus och parker, och i hur de offentliga rummen utformas. Man tar till vara på den naturhistoriska miljön när det gäller Katrineholm som industriort men även att Katrineholm är Sveriges lustgård. Det är oerhört viktigt med parker och gator som fungerar som mötesplatser, torget kanske omdanas med en restaurang för att det inte ska vara så stort och ödsligt. År 2033 har Katrineholm kompletterat sina äldreboenden med fler platser för då kommer det att finnas många fler äldre. Detta måste göras i kransorterna likväl som inne i staden. Det skall också kännas att det är mitt eget, min egen lägenhet, min egen uteplats. Trygghetsboendena kommer att vara i full gång och inget bidrag skall behövas för att de äldre skall kunna bo där. Det finns personal i dessa boenden och kanske en hemtjänstlokal i samma hus. Man skall kunna äta tillsammans om man vill och det skall även finnas aktiviteter för de som vill delta. Den sociala biten är väldigt betydelsefull. I kransorterna skall det byggas trygghetsboenden i anslutning till äldreboendena så att det enkelt går att ta del av servicen som finns där. Man kan äta där och ta del av olika aktiviteter, träffa företrädare för kommunen och äldreomsorgen. Hemtjänsten fungerar bra utifrån individens behov där de kan styra en del av innehållet. När man blir gammal kan man lätt flytta till något av de trygghetsboenden som finns, seniorboenden eller andra anpassade boenden med hiss. Monica betonade att närheten till service är viktig. Närheten till bibliotek, handel och till kommunikationerna. Där människor möts. Det är viktigt med en närhet till parkerna och grönområdena och att dessa håller hög kvalité. Det skall ges möjlighet till daglig kontakt med det gröna. Till exempel är utemiljön viktig vid boendena, om de som bor där inte orkar gå ut skall de åtminstone kunna sitta och betrakta den trevliga utsikten genom fönstret. Det är viktigt att det är nära och tillängligt. På tal om tillgänglighet så skall hela staden vara tillgänglig för funktionshundrade 8

9 år Hon pratade även om att det kommer att finnas ekoparker där elever från skolorna får lära sig om träd och blommor och stadsnära djurliv. I Katrineholm har man inte bara förtätat utan också tittat på nya bostadsområden. Som småföretagare kanske man måste ha bostaden och verkstaden hängandes ihop för få ihop vardagen. Kommunen har värnat om ett levande och aktivt centrum och livskraftiga kransorter. Värnat om kransorternas karaktärsdrag och den kommunala servicen för att få fart på utvecklingen. Föreningslivet blomstrar. 2.3 Marie-Louise Karlsson, byggnadsnämndens ordförande Marie-Louise Karlsson fokuserade på infarterna i sin vision om Katrineholm år Hon underströk betydelsen av kransorterna för kommunen men visste att många andra skulle tala om det. Därav hennes val av infarterna till Katrineholm. Katrineholms förbifart är år 2033 klar sedan många år och infarterna till tätorterna är inbjudande, upplysta och trevliga. De är fyllda av konstföremål. Från Valla kommer man vidare in i ett industrioch handelsområde. Lövåsen har växt och sträcker sig ända fram till förbifarten. Hotell och bensinstationer (givetvis med biogas) har flyttat ut dit och även bilfirmor, en husvagnsfirma och en blomsterhandel finns där. När det gäller Österleden så har företag växt upp som använder sig utav Katrineholms logistikcentrum. Logistikcentrum som är fullt utbyggt med full verksamhet och som har gett kommunen en mängd arbetstillfällen. Göteborgs hamn har bland annat sin tull där. På andra sidan vägen finns det mindre byggnader, exempelvis kontor istället för att ha dessa i centrum. Där har man istället gett plats för fler lägenheter. Det är fortfarande mycket träd, grönska och blommor som visar på Sveriges trädgårdsstad. Från Nyköpingshållet möts besökare av vackra byggnader. Djurkliniken har blivit ett djursjukhus med en fin service som är känd i hela norden och som får djurägare från hela Sverige att besöka sjukhuset. Sedan leder vägen vidare till Furuliden och det finns nybyggda bostadsområden vid Djulö gärde. Högts upp på punkthusen har det byggts en terrass men underbar utsikt över Djulöområdet. Sedan fortsatte hon att tala om vägen från Norrköping. Där finns infarten till Trollestrand, ett fint område som vuxit upp. Det finns också en ny detaljplan för Djulönäs, människor vill nu bo där året om. Djulö gärde är fortfarande grönt där kossorna betar. Infarten från Vingåker är också förändrad med fler företag och byggnader. En uppsnyggad informationsplats med ny teknik gör det lätt för besökarna att hitta hur de skall ta sig fram i kommunen. Det finns infoplatser vid toaletter och bord. Infarten från Bie genom rondellen leder vidare till ett område där räddningstjänsten har övningar emellanåt och det finns en stor yta där man kan övningsköra sina första gånger. 9

10 Vidare vid norra stadsdelen hittar man nya bostäder, nya hus med närhet till grönska. Gamla genomfarten är borta och det har blivigt nytt och fräscht. Marie-Louise talade varmt om sina visioner om grönska och fräscha områden som ger ett härligt intryck. Vid norrsidan av Vasabron har det tillkommit ett parkeringshus och centrum har vuxit. Köpmangatan har vuxit och Drottninggatan har blivigt gågata. En anpassad gågata där trottoaren är uppbyggd och dörrarna till butikerna är breda. Muren vid torget är riven vid det här laget och runt om torget finns nu restauranger med uteserveringar och en scen för lokala talanger att visa upp sig på. En mötesplats för Katrineholmarna. Godsmagasinet har blivit en saluhall där det säljs fisk i olika former, ost, snacks och färska grönsaker. Även systembolaget har en plats där, där det säljs öl och vin. Katrineholms stadspark är lika vacker som nu och Folkets hus är upprustat, med en reception som är skissad rätt där de som kommer vet vem de skall prata med. År 2033 finns det vid Sågmon nya bostäder, dock inget som stör. På ett smakfullt och fint sätt har en ny stadsdel vuxit fram med affärer, apotek och skola. Där kommer Marie-Louise att bo år 2033 på den vackraste platsen. 2.4 Reflektioner Efter dagens talare fick åhörarna vädra sina åsikter om Katrineholm år 2033 samt ställa frågor som uppstått under första delen av sopplunchen. Många röster hördes och det var blandade tankar: - Ett roligt tänk med fina visioner. Bra prat om det offentliga rummet, men det strandnära boendet oroar. Hur kommer det bli? Marie-Louise svarade här att de inte skall luckra upp strandskyddet utan att det bara skall få byggas tillräckligt nära för att man skall få utsikten. Att man skall ha tillgång till det men samtidigt värna om det. - Håller med om att det är viktigt med kommunikationer och förbindelser. - Saknar pratet om landsbygden, den borde lyftas fram den minst lika mycket. Monica svarade här att det pratades mycket om staden nyss och att landsbygden inte skall glömmas bort trots att fokuset var på staden nyss. 10 minuter är inte mycket tid för varje talare att använda och att utelämna landsbygden var inte avsiktligt. - Vi utgår mycket från nutiden i våra visioner. Hur ser det ut år 2033, hur förflyttar vi oss? Troligtvis inte med hjälp av bensin i samma utsträckning? El-cyklar finns ju redan idag. Kultur och mötesplatser i kommunen är viktigt! - Marie-Louises vision var så fin. Angående pratet om trygghet så måste vi ha kommit längre i de problem som finns så att vi inte behöver tänka så mycket det. Vi måste titta på varför vi är rädda, varför uppstår våld? Istället för att sätta upp kameror och kapa buskar. - Vi måste värna om det vi har så vi får en hållbar utveckling. - Vi behöver en bättre restaxa i kommunen. Vi måste också kunna växa utan att tappa greppet om Katrineholm. 10

11 - Var kommer Djulöplanen in? Tänk på stigarna som försvinner under nya bostadsområden. Här svaras det att Djulöplanen är en pusselbit i detta. - Rälsbussar för transport är en idé. - Vi måste ju kunna bo där det är fint, anpassa naturen efter byggnader. I utvecklingen måste vi erbjuda attraktiva lägen. - Att bygga bostäder med utsikt över vatten och strand hindrar ju inte de som går på stranden. Men vi måste vara försiktiga med den biologiska mångfalden. - Angående regionbildningen, vill Stockholm ha oss? Det är viktigt att engagera medborgarna. - Det är viktigt att ta till vara på storstäderna! Utan dessa har vi just ingen tillväxt i Sverige. Vi måste jobba med att profilera Katrineholm så att det inte blir en sovstad till Stockholm. Hur drar vi hit människor därifrån? Jo, vi måste ta till vara på det goda här. - Hur vill vi bo? Gärna på torget med nära till vatten! Faciliteter och idyll samtidigt. Detta är något att jobba vidare på. 11

12 3 TISDAG 29 SEPTEMBER V.40 Dagens talare representerade fastighetsbranschen. På plats fanns Susanne Staf, Ydewalls samt Per Heidenfors, Lundbergs. 3.1 Susanne Staf, Ydewalls Susanne Staf hade lagt sitt fokus på stadskärnan. Hon talade om torget som fått en uppryckning år 2033, som är en central plats med mycket folk i rörelse. De cementklumpar som finns där nu har i framtiden flyttats bort och torget har öppnats upp. Fontänen som finns sägs vara Katrineholms första vattenkälla, det är roligt att veta och borde lyftas fram. I framtiden är de stora busskurerna som funnits där borttagna och bussarna går från andra sidan. Numer finns en blomstrande torghandel på torget med färska grönsaker och andra närodlade produkter. Det finns också en 15 minuters-parkering där kunder kan ställa bilen för att slippa bära den ekologiska potatis de köpt så lång väg. Att flytta vattentornet till torget är en vild fantasi men är något hon ändå vill presentera. Den skulle fungera som en reklampelare för var man är. På torget byggs även en restaurang med uteplats i samband med vattentornet och det finns en scen där unga får visa upp sina talanger, elever från musikskolan till exempel. Hela stadskärnan är också handikappanpassad sedan länge år Det finns även en informationstavla där besökare kan se var allt finns och skyltar är uppsatta som visar mot sevärdheter. Bussarna går regelbundet kring och intill centrum. År 2033 finns det fler gräsmattor, finare parkeringar och klätterträd för barnen. Även en isbana som ger möjlighet till skridskoåkning om vintern i centrum. Det finns mer butiker år På Drottninggatan finns många märkesbutiker och när vi kommer till korsningen Drottningggatan/Fredsgatan så har det byggts en stor ungdomlig galleria. På Fredsgatan gästar även Violen flera stora butiker. Det är naturliga gångstråk runt om dessa kvarter och att det numer är söndagsöppet och långöppet på lördagarna får folk att stanna kvar i staden och besöka restauranger. Godsmagasinet har även det fått små hemtrevliga affärer och det har även öppnats ett fint kafé vid Sj. På Lövåsen har Ikea öppnat. Katrineholm har fått ett badhus som blivit en jätteattraktion med äventyrsbad. Besökare kan låna cyklar på turistbyrån för att cykla runt och besöka olika platser i stadskärnan. Lilla tåget har även det gjort entré i staden, som liknar ett leksakståg och åker runt för dem som vill vila fötterna efter shoppingen. Ungdomar har sommarjobb som cykeltaxi där de skjutsar runt turister, så det finns många olika sätt att ta sig runt. För dem som ändå vill ta bilen har det byggts ett parkeringshus. Susanne talade om att det redan nu är mysigt i staden under jul och advent och att det även kommer att fortsätta så. År 2033 är Katrineholm utnämnt till årets mysigaste julstad. Invånarna stannar kvar och orten drar besökare från andra städer. Man samverkar mellan alla olika delar och krafter i staden. 12

13 Vem vet, kanske vi kan bli årets stadskärna igen? 3.2 Per Heidenfors, Lundbergs Per Heidenfors var den andre talaren denna dag. Han talade om att det ligger en utmaning i att bevara centrum och att de måste komplettera istället för att konkurrera om de skall lyckas. Dock så sade han att det är på de externa köpcentrumen som människor handlar och att det är i centrums vackra, sköna miljö som de shoppar. Det är viktigt att det planeras för kommersiella lokaler i framtiden när det skall byggas nytt. Men det borde även finnas krav på hyresvärden, att de hyr ut rätt lokal till rätt person. År 2033 tror Per på ett centrum som har brett ut sig och förtätats. Det gäller att få centrum att gå i cirklar där folk kan ta sig runt i staden istället för att de skall gå fram och tillbaka. Han tyckte att en byggnad mitt i centrum var en bra idé, det var också en intressant idé med vattentornet mitt i Katrineholms vardagsrum. Vid fastigheten Nejlikan skall det byggas ett hus och Violen byggs ut till Hantverkargatan. Vi skall också ha en arena för bandy i Katrineholm. En arena som även kan används till mässor och andra evenemang. Katrineholm har många lokaler för idrottsutövande men år 2033 finns det även ett nytt ungdomsaktivitetshus som byggs vid Fredsgatan/Kungsgatan, i kontrast till många av de fallfärdiga lokaler som finns till hands nu. Bostäderna måste också bli ordentligt uppdaterade och renoverade i framtiden, det som byggdes på och 70-talet är slitet nu. Det finns mycket från den här tiden som måste rustas upp. Hissar i alla hus efterfrågas likaså. Fastighetsägarna anpassar sig mer efter hyresgästerna år 2033 och inte tvärt om som det är idag. Han avslutar med att säga att Lundbergs vid den här tiden har funnits länge och fortfarande kommer att finnas kvar i Katrineholm. 3.3 Reflektioner - Det är mycket att fundera över här, centrums funktion för helheten. - Detta är inga omöjligheter, vi skall inte behöva vänta till år 2033, dessa förslag borde kunna läggas in undan för undan. Vissa saker kanske redan nästa år? Hus på torget? Bara att bygga! Per svarade att han hoppas på att få med de andra företagen för att bygga, att centrum inte bör ta slut vid Violen. Man bör fylla igen hålet, det är inte snyggt som det är. - Vi behöver naturliga gångstråk. När vi kommer till en sluten fasad byter vi sida när vi är ute och går. Vi kanske kan göra tomma väggar till skyltfönster? Utan att slå hål på kulturhistoria såklart. Samt fylla igen hål med något attraktivt som gör det trevligt att promenera omkring. - Bra idé med vattentornet vid torget, med en restaurang där för alla vattentornets vänner. Man kan tro att det är möjligt då kanske år 2033? - Mycket intressant med torn! 13

14 - Kul att vi pratar om tillgänglighet. Tillsammans borde vi kunna finna en lösning för att hela centrum skall kunna bli tillgängligt för alla. Det är inte bara en fråga för funktionshindrade utan även för äldre med rullatorer eller föräldrar med barnvagnar till exempel. - På Lövåsen, där frodas det också. Det måste finnas en balans framöver så att det inte blir en onödig konkurrens med det som redan finns. Här poängterade Per att hyresvärdarna måste tänka på vilka de hyr ut till, att inte hyra ut till överflödiga konkurrensverksamheter som måste slå igen inom en snar framtid. - Kommer det att löna sig att ha öppet lördag och söndag? Det är så stilla i centrum då, det rör sig inte så mycket på lördagar ens. En kraftig marknadsföring kommer att krävas för det. - Öppettider är inte en helt okomplicerad diskussion, det trycks på från olika håll i den frågan men det råder ännu delade meningar om hur det skall sluta. - En modevisning på Köpmangatan! Aktiviteter utöver det vanliga drar folk och det blir liv och rörelsen, tyvärr så kostar det ju också pengar men det är något man får försöka lösa på något sätt. - Teknikens utveckling bär på möjligheter, e-handel kommer att leda till att butikerna tjänar mer pengar och har råd att anställa mer folk, då kanske de dessutom kan ha öppet längre i takt med att de utvecklas. - Bra att röra sig i stråk där allt hänger samman, det är trots allt tråkigt med tomma ytor. - Det finns en tilltro till de lokala fastighetsägarna, de bör konstruktivt kunna styra upp utvecklingen. En lokal anknytning är av stor betydelse. Man måste vara kreativ och få fram praktiska lösningar för att lyckas. - Det är roligt med uppslutning kring en bandyhall, och gärna med plats för en velodrom. - Något som är viktigt är att tänka på ungdomarna. Någon form av ungdomens hus hoppas vi på. Det skall vara något nytt och fräscht, det som finns idag är i det närmsta förfallet. Det är viktigt att ge något fräscht som visar att vi vill satsa på ungdomarna, de är ju vår framtid. Gärna en plats som kombinerar kultur och sport. Vi måste ge plats för skateboard-åkarna som nu bara ses som i vägen, för de är ju i vägen när de inte har någon annanstans att vara. - Satsa på ungdomarna så att de inte bara få vara någonstans på undantag, samtidigt är det viktigt med möten mellan generationerna. Det borde byggas något i anslutning till ungdomens hus så att andra människor, inte bara unga, dras till området också. - Ungdomens hus måste vara nytt, attraktivt och fint. Läget skall vara centralt och bra i staden. Det får inte ligga avlägset, så att det signaleras att de får vara där borta. Ungdomarna hänger ju i staden vid McDonalds och kring en del tomma skolgårdar för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Katrineholm borde vara en föregångare i detta. - Man vill heller inte vara kontrollerande. Samtidigt är det ju de vuxna som drar sig ifrån ungdomarna och inte tvärt om. 14

15 - Samarbetet mellan fastighetsägarna är viktigt. Det är viktigt med en dialog och att titta tillsammans på vad som passar vart. Torget måste göras till något attraktivt. - Torget var förr en samlingsplats, varför är det inte det nu? Hur kunde utvecklingen bli såhär? - Eller var det en samlingsplats? Det fanns en parkering, en korvkiosk, plats för taxi, en bilparkering, inte ett vackert torg. Vi måste skapa en plats för människor att vara på. Tyvärr har handlarna sett att det hittills varit ett för litet upptagningsområde för torghandel bestående av färska grönsaker. Så på ett vis är det förståeligt att det inte existerar någon torghandel idag, men det måste bli en ändring på det. - Det skapades en naturlig samlingsplats när fontänen var tom, då åkte ungdomar skateboard där i och andra unga tittade på och hängde i krokarna. - I centrum är det läskigt att röra sig på kvällen, väldigt mörkt på torget exempelvis. Vi skulle behöva belysa detta framöver. 15

16 4 ONSDAG 30 SEPTEMBER V.40 Dagens talare representerade kultursektorn. Först ut var Anders Sundquist, skådespelare, därefter Clara Waller, konstnär, och som avslutande talare Jenny Wistbacka, teaterpedagog. 4.1 Anders Sundquist, skådespelare Anders Sundquist började med alla tala om kultur som både en rättighet och en skyldighet. En rättighet som innebär att alla skall ha tillträde och en skyldighet som betyder att alla måste se till att tillgodose sina behov av kultur och göra det till en del av vardagen. Han pratade om hur kultur innebär att påverka, uppleva, minnas, beröras, skapa behov och sammanfläta generationer i kulturupplevelser och att ledsaga. Anders är övertygad om att om man får etablissemanget, våra beslutsfattare, att bli större konsumenter av kultur så skulle det se annorlunda ut. Han presenterade några förslag på hur detta behov skall skapas som börjar med att det vid varje kulturkommunfullmäktigesammanträde skall bli ett kulturellt inslag på fem minuter. Känslan blir så att alla i kommunfullmäktige blir förväntansfulla, vad blir det för spännande idag som kan berika en? Är det sång, dans, dikt, teater, konstutställning eller något annat? Indirekt skapas då ett enormt behov hos våra beslutsfattare. Vidare, vid varje utbildning eller temadag så skall det bli ett litet kort stående kulturellt inslag. Ingenting ska vara långt, men det skall vara spännande och ständigt återkommande. Om vi inser vikten av kultur så förändras också synen på kultur och alla blir intresserade av att utveckla kulturlivet i Katrineholm. Då blir det mer kulturdiskussioner, om politikerna inser vikten av kultur. Anders ansåg inte att det som finns är dåligt, men tyckte att det kan blir mer! Mer spännande och mer mångfasetterat. När behovet är skapat hos beslutsfattarna så vill han presentera sina fyra galna idéer. Den första idén är att det skall finnas en teaterensemble i staden. Det skall finnas ett teaterhus med scener, bio och verkstäder. Han fortsatte med sitt andra förslag, att de skall köra ihop lokstallarna, Ängeln och magasinet till ett fantastiskt fint kulturhus där teater och all annan kultur finns och där denna ensemble skall verka. En teaterensemble kan dessutom göra mer för kommunen än att bara spela teater. De kan jobba med utbildningar, barnteater och hålla kurser. De har massor av kunskaper som man naturligtvis skall ta till vara på. De kan också spela allt. Från dramatik och musikaler till satir och dans. Det kommer att handla om ett tjugotal skådespelare och det skall finnas rätt teknik samt duktiga tekniker, regissörer och allt annat som man kan tänka sig. Anders fortsatte med att ta upp Katrineholmsveckan som finns idag och att det är ett fantastiskt evenemang som alla upplever tillsammans; vuxna och äldre, barn och ungdomar. En rolig upplevelse som han själv upplevde första gången i år. Han föreslog att det skall finnas ett sådant evenemang en kväll varannan månad och inte bara under Katrineholmsveckan. Då skall det finnas en scen med musik, uppsatta tält, blommor, belysning och en massa andra saker som gör det mysigt för medborgarna. 16

17 Han avslutade med att fråga sig varför alla måste åka bort för att utbilda sig? Han vill att Katrineholm skall skaffa proffsiga pedagoger samt en jättebra dans- och teaterutbildning. Avslutningsvis vill han poängtera att Djulö är en oas, ett stort område med stor potential. 4.2 Clara Waller, konstnär Clara Waller började med att skriva under på allt Anders sagt. Hon talade om att kultur skall finnas överallt varje dag. Clara tog även upp Culture planning, att samarbeta och vattna det som finns här. Att göra istället för att köpa, att man kan komma ganska långt av det. Hon pekade också på att man får ett bevisat friskare samhälle när människorna nyttjar mer kultur. Värderingarna behöver ändras i Katrineholm. Katrineholm skall hålla på sin småstadsprägling och kvalité. Inte satsa på större, billigare och mera, utan det skall bli bättre och det skall vara kvalité. År 2033 tycker hon egentligen är för långt bort. Hon vill inom en snar framtid ha ett nytt pensionärshus. Katrineholm är år 2033 en mönsterkommun för kvalité och förändring där alla samverkar för det bästa till helheten. Katrineholmsandan skall bli ett begrepp. Det skall skapas en mångkulturfestival varje år och den framarbetas av kulturförvaltningen och kulturarbetarna i Katrineholm. Det kommer att finnas ett Kulturting som hittar på vad som skall göras och sedan genomför idéerna. Kulturförvaltningen, konstföreningarna och kulturarbetarna anordnar tillsammans saker för exempelvis konsthallen. Hon vill också att lokstallarna och godsmagasinet skall hänga ihop som Anders tidigare sagt och teaterföreställningen Kvinnorna och staden tycker hon skall sättas upp på Anders scen. Vid lokstallarna finns det dessutom ett fint litet konstmuseum. Musiklivet blomstrar i staden år Teater och konserter drar folk från hela landet på en ny stor scen. Kulturskolan är obligatorisk för kommunen och varje år sätts det upp en musikal som de skapar där det såklart är utsålt varje gång. Hon påminde om att Katrineholm har en massa dockor i sin ägo och frågar sig varför det inte görs någonting av dem? Hon föreslog att det borde skapas ett dockteatercentrum men dockmakeriverkstad och dockteater. Detta skall tilltala inte bara för barn utan även vuxna. Clara föreslog också att ballong-em kunde få komma tillbaka vart femte år, att det var en mysig och kul grej den gången som det ägde rum i Katrineholm. Även att det skall finnas en loppis varannan lördag, år 2033 slänger människor inte bort någonting fungerande. Det används inte mycket bensin i framtiden och Katrineholm kommer att bli ett centrum för ekologiskt god mat av hög kvalité. Skolorna lagar sin egen mat och de har fått tillbaka sina filialbibliotek. Tågen som åker förbi Katrineholm har en charm där de talar om vad som händer i staden, all information får resenärerna även när de kliver av. Husen har härliga färger som sprider glädje hos de som är ute på promenad. Alla lägenheter har också fått balkonger. Clara talade om ett levande torg år Det finns då ett soppkök där samt torghandel med all ekologisk mat som går att tänka sig. Bondens marknad är ett givet inslag på hösten. Springkällan är framgrävd. 17

18 Hon fortsatte med att Katrineholm är parkbänkarnas stad år Parkbänkar som konstnärerna får i uppdrag att skapa. På så vis kommer ingen vara den andra lik. Hon föreslog också en gård som är centrum för konsthantverk. En annan idé var ett konstnärskollo där konstnärer blir internationellt inbjudna från en rad olika länder i världen. De bor, äter, lever och arbetar sedan tillsammans i 10 dagar. Det blir en härlig blandning av människor som egentligen inte kan prata med varandra men de arbetar och skapar tillsammans. Detta slutar i en manifestation, en utställning, föreställning, skulptur eller vad det nu kan bli som ger eko i tv. Kulturpumpen har blivigt ungdomarnas tillhåll. Där finns det plats för allt som låter och syns och det inrymmer ett otroligt stort rum, ett utrymme för exempelvis en skateboardpark. Ingen stängs ute från kulturlivet, alla är välkomna. Kulturkonsumtion är miljövänligt, vattna där du står. 4.3 Jenny Wistbacka, teaterpedagog Jenny Wistbacka började med att tala om hur hon kommit fram till vad hon skulle välja ut att prata om och att det hade varit väldigt svårt. Hon hade utgått från vad kultur är och sedan försökt smalna av det men kommit fram till att det var näst intill omöjligt. Till slut försökte hon fokusera på teater och ungdomarna. Jenny ställde en öppen fråga om hur vi vill ha det i samhället. Det finns så mycket vilja och entusiasm, så mycket talang hos ungdomarna. Hon frågade sig vart de skulle ta vägen? De som har det försvinner ju från staden. Hon uttryckte sin frustration över att pengar är det ständigt återkommande problemet, att det inte fungerar att ha det så. Att allt som alla vill får stå åt sidan för att det aldrig eller sällan finns resurser. Allt kroknar på grund av detta. Men om man gräver i kulturbegreppet så visar det sig att det är så mycket, och att människor behöver kultur. Varför är det så svårt att betala för det som kostar då? Jenny poängterade att det finns två biografer med premiärer i Katrineholm. Men för att dessa skall gå runt så behövs det eldsjälar. Det är varierad uppslutning, ibland många men ibland nästan inga besökare. Hur skall eldsjälarna orka det när det inte heller finns något ekonomiskt stöd? Jenny driver Teater Orka, inte ett helt osökt namn på teatern tillade hon. Hon berättade att hon känner sig lite knäpp för att hon orkar, men att hon måste orka. För när hon når fram till människor så betyder det allt. Människor behöver teater. Hon poängterade hur viktigt det är med teater och att människor vill ha det men att hon och alla som jobbar ideellt ändå inte får något ekonomiskt stöd för att det går inte ville också Jenny måla upp Anders bild. Det skall finnas flera teaterensembler som även turnerar. Det finns ju folk i kommunen, men var är scenen och lokalerna? Man får ta del utav underbar kultur varje dag men hela tiden handlar det om ideellt arbete, att människor skall ställa upp och att det inte finns några pengar. Hon frågade åhörarna om inte även de ville ha en teater i staden och de höll med henne. Jenny avslutade med konstaterandet att alla vill ha en teater, så då måste det ju också gå att fixa. 18

19 4.4 Reflektioner - Man blir väldigt glad och upprymd av detta! Där ser vi ju vad kulturen gör. Hoppas detta går att genomföra. - Vi ska utveckla kulturstråken. Utvecklare finns, och de som vill ta del av kulturen finns! Vi utvecklar det i och utanför staden. - Det gäller att hitta en fysisk form för detta! - Alla åldrar behöver mötas och umgås, det är ju inte det att ungdomar inte vill, det är ju vi vuxna som drar oss undan och inte vill umgås med dem. - Katrineholmsandan är en bra idé. Vi måste konkretisera och börja jobba med det i staden. Det borde vara genomgående i allt vi gör. - Mycket är väl genomförbart innan Bra med ett Kulturting varje år med alla som möts, medborgare och kulturarbetare! Så alla får vara med och diskutera. - Ett kulturting (det fanns en kulturdebatt som skulle fungera på liknande sätt förr men då hände ingenting) måste resultera i beslut samma kväll så det inte hamnar på hyllan. Ett beslut måste ut innan man skiljs. - När det gäller kulturtinget måste det knytas pengar till det, det är ett måste. Det finns också två sidor av kultur. Både att se andras verk samt att utöva konstformer själv. Det är viktigt med utövarbiten trots att man är amatör. Människor mår bättre utav att delta. Det kan handla om allt ifrån att sjunga i kör till att prova på olika konsthantverk. Det berikar människors sinne och sätt att se på livet. - Torget en nyckelroll i det hela, kan vi skapa ett bra torg som inbjuder till möte? Det måste både kunna vara ett tomt torg så att många kan mötas men samtidigt inte ödsligt. Det skall finnas saker på torget som ger en trevlig känsla när det inte är så många människor där. Torget är en viktig byggsten i planeringen. - Vid millenniumskiftet träffades medborgarna på torget, så alla vill ju något tillsammans. Det gäller bara att trycka på rätt knapp och att man hittar den tillsammans. - Ska något dra till sig människor så använd en kändis, som människor känner igen. - Kultur är nyckfullt, ibland kommer många besökare och ibland kommer ingen. Trots att det är kvalité på det som anordnas. En svår balansgång ibland. - Musikal till max, en musikal som Jenny varit med att sätta upp drog mycket folk på grund att det fanns så många engagerade. - En fråga är om torget måste ligga där det ligger? Kan Katrineholm bli staden som fick ett helt nytt torg? 19

20 - Det var mannekänguppvisning i lördags på Köpmangatan, då var det mycket folk på plats. Då handlar det inte om platsen som mötesplats, utan vad man hittar på för att det skall bli en mötesplats. - Halva torget lever och halva är dött. Den andra halvan borde aktiveras med kaféer och aktiviteter. - Det är en intressant frågeställning gällande om torget skall finnas kvar, vart är det egentligen idag? Fungerar inte torget har det ju ingen funktion. - Ibland anläggs det något slags storstadsperspektiv. Ingen storstadsmänniska utövar så mycket kultur som de i småstaden. Men ibland måste man också tänka smått. När det bor färre människor här kan man inte förvänta sig en enorm uppslutning på alla evenemang. 20