DOKUMENTATION AV LUNCHPRAT BILDEN AV DET FRAMTIDA KATRINEHOLM.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOKUMENTATION AV LUNCHPRAT BILDEN AV DET FRAMTIDA KATRINEHOLM."

Transkript

1 DOKUMENTATION AV LUNCHPRAT BILDEN AV DET FRAMTIDA KATRINEHOLM. Katrineholms kommun, Stadsbyggnadskontoret. Författare Carolin Lindholm Projektledare Helene Nord 29 October Skill

2 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Carolin Lindholm Carolin Lindholm har nyligen tagit en magisterexamen vid Linköpings Universitet efter att ha läst programmet Kultur, samhälle & mediegestaltning.

3 SAMMANFATTNING Under veckorna 40 och anordnades soppluncher av Stadsarkitektkontoret, Katrineholms kommun, på Kulturhuset Ängeln i Katrineholm. Kommunens medborgare var inbjudna att delta och meningen var att så många som möjligt skulle få ge förslag samt diskutera idéer om Katrineholms framtid gällande ombyggnation och utveckling. Under luncherna diskuterades visioner om hur Katrineholm kan se ut i framtiden och varje dag inleddes med två eller tre talare som representerade olika områden. Dessa fungerade som inspiratörer och när de presenterat sin vision om framtidens Katrineholm släpptes ordet fritt. Skill AB har skött dokumentationen under dessa dagar och detta är den sammanställning som kommer att ligga till grund för det framtida visionsarbetet i den fortsatta planeringen med översiktsplanen. En strategisk plan som föreslår hur Katrineholm bör byggas ut och utvecklas i framtiden. Under veckornas lunchprat var det åtskilliga punkter som ständigt återkom. Mötesplatser för Katrineholmarna var en av dessa, där torget tog stor plats. Vad som kan göras för att ge liv åt Katrineholms ganska tomma torg. Men det talades också mycket om andra mötesplatser i hela kommunen. Konkreta förslag var ett kafé för ungdomarna, en skatehall, medborgarkontor, restauranger, en saluhall och fritidsgårdar. Aktiviteter som skapar mötesplatser var minst lika viktigt. Generationer behöver mötas likväl som olika kulturer. Det fanns en hel del förslag på kulturevenemang som skulle fungera som mötesplatser. Kultur var ett av de stora ämnena som det talades mycket om. Det fanns visioner från många håll om att Katrineholm år 2033 skulle ha både en egen teater med en stor ensemble samt konsthallar, museer och musikscener. Att kultur ska få kosta, det var alla överens om. Det behövs utbildningar i Katrineholm för att inte alla ungdomar som vill utbilda sig måste flytta från staden. I framtiden ska Katrineholm tvärt om bli en inflyttningsort. Katrineholm som Sveriges lustgård, trädgårdsstaden, kommer att locka allt fler människor som inser värdet av den vackra kommunen som samtidigt ligger nära andra stora städer med goda pendlingsmöjligheter. Alla åldersgrupper flyttar till kommunen då de har satsat på både äldreomsorg, barnomsorg och utbildningar. Grönområdena är många och det har byggts nya bostadsområden där människor vill bo. Företagsklimatet i kommunen är det bästa i Sverige år 2033 och Logistikcentrum har blivit en succé. Handeln talades det också mycket om, vilka satsningar som behövs för att handeln ska blomstra i både centrum och på Lövåsen. Att det måste finnas en balans däremellan. Att Lövåsen och centrum måste komplettera varandra och inte konkurrera. Många talade om att Katrineholm bör bevara småskaligheten och ta till vara på Katrineholms kvalitéer för att bli konkurrenskraftig gentemot andra städer.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 1 INLEDNING 6 2 MÅNDAG 28 SEPTEMBER V Mattias Jansson, kommunchef Monica Jonsson, kommunstyrelsens v. ordförande Marie-Louise Karlsson, byggnadsnämndens ordförande Reflektioner 10 3 TISDAG 29 SEPTEMBER V Susanne Staf, Ydewalls Per Heidenfors, Lundbergs Reflektioner 13 4 ONSDAG 30 SEPTEMBER V Anders Sundquist, skådespelare Clara Waller, konstnär Jenny Wistbacka, teaterpedagog Reflektioner 19 5 TORSDAG 1 OKTOBER V Erica Larsson, Julita Rapsolja Anders Danielson, Presto Henric Rudin, Rudin & Co Reklambyrå Reflektioner 24 6 MÅNDAG 12 OKTOBER V Owe Svensson, KVBS Yassin Mahi, Viadidakt Reflektioner 27 7 TISDAG 13 OKTOBER V Anna Karlsson, Annas gröna rum Mattias Karlsson, Willys Louise Magnusson, Axelssons Reflektioner 31 8 ONSDAG 14 OKTOBER V.42 34

5 8.1 Elever från Duveholmsgymnasiet 34 9 TORSDAG 15 OKTOBER V Bror Johansson, Valla Yvonne Claug, Björkvik Arne Gustavsson, Katrineholm Reflektioner FREDAG 16 OKTOBER V Ewa Callhammar, kommunstyrelsens andra vice ordförande Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande Reflektioner Avslutning 43

6 1 INLEDNING Arbetet med en ny översiktsplan pågår i Katrineholms kommun. Vid nio tillfällen under veckorna 40 och 42 bjöd Stadarkitektkontoret, Katrineholms kommun, ain till sopplunch på Kulturhuset Ängeln i Katrineholm där alla medborgare var välkomna att delta. Under lunchen diskuterades visioner om hur Katrineholm kan se ut år Ett årtal som ligger inom överskådlig framtid men ändå tillräckligt långt fram i tiden för att talarna skall kunna visionera fritt, utan att vara alltför styrda av hur dagens samhälle ser ut. Varje dag inleddes med två eller tre talare som representerade olika områden, dessa fungerade som inspiratörer och när de presenterat sin vision om framtidens Katrineholm släpptes ordet fritt. Då kunde alla som var där uttala sig eller ställa frågor, såväl kommunanställda som privatpersoner. Skill AB har ansvarat för dokumentation under soppluncherna och sammanställning av detta som presenteras i denna rapport. 6

7 2 MÅNDAG 28 SEPTEMBER V.42 Moderator Ingalis Morfeldt, förvaltningschef på Stadsarkitektkontoret, Katrineholms kommun, inledde dagen med att hälsa alla välkomna samt presentera dagens talare. Hon betonade vikten av de kommande veckornas lunchprat. Eftersom det handlar om Katrineholms framtid är det viktigt att bjuda in medborgarna till ett samtal där också de får säga sin mening om hur de ser på utvecklingen. Denna dags talare fick inleda de kommande veckornas lunchprat om Katrineholm år Dagens talare var Mattias Jansson, kommunchef, Monica Johansson, kommunstyrelsens v. ordförande samt Marie-Louise Karlsson, byggnadsnämndens ordförande. 2.1 Mattias Jansson, kommunchef Mattias Jansson inledde dagen med att tala om Katrineholm utifrån tre frågeställningar. Han började med att tala om var Katrineholm är för oss och för andra. Att Katrineholm som geografisk plats med sina vackra områden och vackra natur är Sveriges lustgård. En stad som är central och nära samtidigt som den erbjuder närhet mellan stad och land. Här påtalade han att Katrineholm i framtiden skulle komma att bli en del av en större region. Den regionen skulle vara Stockholm men Katrineholm skulle även utnyttja sin närhet till fjärde storstadsregionen, Norrköping och Linköping. Sedan fortsatte han att tala om vad Katrineholm är. Att Katrineholm är Sveriges lustgård där den fysiska miljön ger människorna lusten att leva. Där den sörmländska landsbygden och staden finns till för varandra och att Sveriges lustgård är nära. Stad och land måste samverka för det är landet och miljön som gör Katrineholm unikt som plats. Den tredje platsen, platsen där människor möts, är också något som måste utvecklas. En samlingsplats behövs för alla Katrineholmare. Han frågade sig om torget är den tredje platsen och om torget skulle komma att flyttas österut när genomfartstrafiken i framtiden försvinner. Mattias tog också upp frågeställningen om kommunens gränser kommer att vara desamma i framtiden och om Katrineholm i så fall fortfarande skulle vara Katrineholm. Om Katrineholm över huvud taget har de gränser år 2033 som Katrineholm har idag. Han tryckte på att översiktsplanen oavsett detta måste stödja att Katrineholm är Sveriges lustgård. När han talade om vem Katrineholm är kom han till dem som är bosatta och verkar i Katrineholm. Vikten av att de som bor i Katrineholm också vill vara Katrineholm och att medborgarna i framtiden skulle bli allt fler. 2.2 Monica Jonsson, kommunstyrelsens v. ordförande Monica Jonssons tal tog utgångspunkt i hållbar utveckling. En utveckling som skulle tillfredställa dagens behov utan att äventyra de kommande generationernas möjligheter att tillfredställa sina behov. När hon talade om en hållbar samhällsutveckling så handlade det om tre dimensioner. Utveckling i en ekologisk dimension (att hushålla med naturens och Katrineholms resurser, men även om hur dessa fördelas), den sociala dimensionen (livsmönster, delaktigheter, möjligheter till mötesplatser för Katrineholmare), samt den ekonomiska dimensionen (vad det finns för hållbara ekonomiska mätoch styrsystem). 7

8 Hon ser kommunen som en vacker plats år 2033 med mycket upplevelser och intryck men också med mycket natur och kultur. Hon ser också kommunen som en praktiskt och säker plats som fungerar för arbete. Att det finns kommunikationer som behövs för resor, den IT-struktur som behövs för att kunna tillfredställa behov i vardagen men samtidigt för arbete. Givetvis är kollektivtrafiken en del utav detta, Katrineholm skall även minska sina luftföroreningar. Kommunen är sparsam med de resurser som finns så att de även finns kvar att leva av i framtiden. Invånarantalet har ökat år 2033 då fler flyttar till Katrineholm på grund av livsmöjligheterna och de goda förutsättningarna att försörja sig. År 2033 har staden ett mer varierat boende och det har kompletteringsbyggts där det behövts. I områden som har dominerats av lägenheter finns nu även villor och radhus men närheten till kollektivtrafiken och fjärrvärme är också viktig. Det är även viktigt med trygghet i vardagen, att exempelvis barnomsorgen finns nära där man bor. En komplettering har skett i parker, grönområden och promenadstråk. De är nu väl belysta och man har buskat ur ordentligt så att alla känner att de kan röra sig fritt. Katrineholm har också trafiksäkrat sina gator. Det är en god kommun med kvalité och omsorg i bygget av hus och parker, och i hur de offentliga rummen utformas. Man tar till vara på den naturhistoriska miljön när det gäller Katrineholm som industriort men även att Katrineholm är Sveriges lustgård. Det är oerhört viktigt med parker och gator som fungerar som mötesplatser, torget kanske omdanas med en restaurang för att det inte ska vara så stort och ödsligt. År 2033 har Katrineholm kompletterat sina äldreboenden med fler platser för då kommer det att finnas många fler äldre. Detta måste göras i kransorterna likväl som inne i staden. Det skall också kännas att det är mitt eget, min egen lägenhet, min egen uteplats. Trygghetsboendena kommer att vara i full gång och inget bidrag skall behövas för att de äldre skall kunna bo där. Det finns personal i dessa boenden och kanske en hemtjänstlokal i samma hus. Man skall kunna äta tillsammans om man vill och det skall även finnas aktiviteter för de som vill delta. Den sociala biten är väldigt betydelsefull. I kransorterna skall det byggas trygghetsboenden i anslutning till äldreboendena så att det enkelt går att ta del av servicen som finns där. Man kan äta där och ta del av olika aktiviteter, träffa företrädare för kommunen och äldreomsorgen. Hemtjänsten fungerar bra utifrån individens behov där de kan styra en del av innehållet. När man blir gammal kan man lätt flytta till något av de trygghetsboenden som finns, seniorboenden eller andra anpassade boenden med hiss. Monica betonade att närheten till service är viktig. Närheten till bibliotek, handel och till kommunikationerna. Där människor möts. Det är viktigt med en närhet till parkerna och grönområdena och att dessa håller hög kvalité. Det skall ges möjlighet till daglig kontakt med det gröna. Till exempel är utemiljön viktig vid boendena, om de som bor där inte orkar gå ut skall de åtminstone kunna sitta och betrakta den trevliga utsikten genom fönstret. Det är viktigt att det är nära och tillängligt. På tal om tillgänglighet så skall hela staden vara tillgänglig för funktionshundrade 8

9 år Hon pratade även om att det kommer att finnas ekoparker där elever från skolorna får lära sig om träd och blommor och stadsnära djurliv. I Katrineholm har man inte bara förtätat utan också tittat på nya bostadsområden. Som småföretagare kanske man måste ha bostaden och verkstaden hängandes ihop för få ihop vardagen. Kommunen har värnat om ett levande och aktivt centrum och livskraftiga kransorter. Värnat om kransorternas karaktärsdrag och den kommunala servicen för att få fart på utvecklingen. Föreningslivet blomstrar. 2.3 Marie-Louise Karlsson, byggnadsnämndens ordförande Marie-Louise Karlsson fokuserade på infarterna i sin vision om Katrineholm år Hon underströk betydelsen av kransorterna för kommunen men visste att många andra skulle tala om det. Därav hennes val av infarterna till Katrineholm. Katrineholms förbifart är år 2033 klar sedan många år och infarterna till tätorterna är inbjudande, upplysta och trevliga. De är fyllda av konstföremål. Från Valla kommer man vidare in i ett industrioch handelsområde. Lövåsen har växt och sträcker sig ända fram till förbifarten. Hotell och bensinstationer (givetvis med biogas) har flyttat ut dit och även bilfirmor, en husvagnsfirma och en blomsterhandel finns där. När det gäller Österleden så har företag växt upp som använder sig utav Katrineholms logistikcentrum. Logistikcentrum som är fullt utbyggt med full verksamhet och som har gett kommunen en mängd arbetstillfällen. Göteborgs hamn har bland annat sin tull där. På andra sidan vägen finns det mindre byggnader, exempelvis kontor istället för att ha dessa i centrum. Där har man istället gett plats för fler lägenheter. Det är fortfarande mycket träd, grönska och blommor som visar på Sveriges trädgårdsstad. Från Nyköpingshållet möts besökare av vackra byggnader. Djurkliniken har blivit ett djursjukhus med en fin service som är känd i hela norden och som får djurägare från hela Sverige att besöka sjukhuset. Sedan leder vägen vidare till Furuliden och det finns nybyggda bostadsområden vid Djulö gärde. Högts upp på punkthusen har det byggts en terrass men underbar utsikt över Djulöområdet. Sedan fortsatte hon att tala om vägen från Norrköping. Där finns infarten till Trollestrand, ett fint område som vuxit upp. Det finns också en ny detaljplan för Djulönäs, människor vill nu bo där året om. Djulö gärde är fortfarande grönt där kossorna betar. Infarten från Vingåker är också förändrad med fler företag och byggnader. En uppsnyggad informationsplats med ny teknik gör det lätt för besökarna att hitta hur de skall ta sig fram i kommunen. Det finns infoplatser vid toaletter och bord. Infarten från Bie genom rondellen leder vidare till ett område där räddningstjänsten har övningar emellanåt och det finns en stor yta där man kan övningsköra sina första gånger. 9

10 Vidare vid norra stadsdelen hittar man nya bostäder, nya hus med närhet till grönska. Gamla genomfarten är borta och det har blivigt nytt och fräscht. Marie-Louise talade varmt om sina visioner om grönska och fräscha områden som ger ett härligt intryck. Vid norrsidan av Vasabron har det tillkommit ett parkeringshus och centrum har vuxit. Köpmangatan har vuxit och Drottninggatan har blivigt gågata. En anpassad gågata där trottoaren är uppbyggd och dörrarna till butikerna är breda. Muren vid torget är riven vid det här laget och runt om torget finns nu restauranger med uteserveringar och en scen för lokala talanger att visa upp sig på. En mötesplats för Katrineholmarna. Godsmagasinet har blivit en saluhall där det säljs fisk i olika former, ost, snacks och färska grönsaker. Även systembolaget har en plats där, där det säljs öl och vin. Katrineholms stadspark är lika vacker som nu och Folkets hus är upprustat, med en reception som är skissad rätt där de som kommer vet vem de skall prata med. År 2033 finns det vid Sågmon nya bostäder, dock inget som stör. På ett smakfullt och fint sätt har en ny stadsdel vuxit fram med affärer, apotek och skola. Där kommer Marie-Louise att bo år 2033 på den vackraste platsen. 2.4 Reflektioner Efter dagens talare fick åhörarna vädra sina åsikter om Katrineholm år 2033 samt ställa frågor som uppstått under första delen av sopplunchen. Många röster hördes och det var blandade tankar: - Ett roligt tänk med fina visioner. Bra prat om det offentliga rummet, men det strandnära boendet oroar. Hur kommer det bli? Marie-Louise svarade här att de inte skall luckra upp strandskyddet utan att det bara skall få byggas tillräckligt nära för att man skall få utsikten. Att man skall ha tillgång till det men samtidigt värna om det. - Håller med om att det är viktigt med kommunikationer och förbindelser. - Saknar pratet om landsbygden, den borde lyftas fram den minst lika mycket. Monica svarade här att det pratades mycket om staden nyss och att landsbygden inte skall glömmas bort trots att fokuset var på staden nyss. 10 minuter är inte mycket tid för varje talare att använda och att utelämna landsbygden var inte avsiktligt. - Vi utgår mycket från nutiden i våra visioner. Hur ser det ut år 2033, hur förflyttar vi oss? Troligtvis inte med hjälp av bensin i samma utsträckning? El-cyklar finns ju redan idag. Kultur och mötesplatser i kommunen är viktigt! - Marie-Louises vision var så fin. Angående pratet om trygghet så måste vi ha kommit längre i de problem som finns så att vi inte behöver tänka så mycket det. Vi måste titta på varför vi är rädda, varför uppstår våld? Istället för att sätta upp kameror och kapa buskar. - Vi måste värna om det vi har så vi får en hållbar utveckling. - Vi behöver en bättre restaxa i kommunen. Vi måste också kunna växa utan att tappa greppet om Katrineholm. 10

11 - Var kommer Djulöplanen in? Tänk på stigarna som försvinner under nya bostadsområden. Här svaras det att Djulöplanen är en pusselbit i detta. - Rälsbussar för transport är en idé. - Vi måste ju kunna bo där det är fint, anpassa naturen efter byggnader. I utvecklingen måste vi erbjuda attraktiva lägen. - Att bygga bostäder med utsikt över vatten och strand hindrar ju inte de som går på stranden. Men vi måste vara försiktiga med den biologiska mångfalden. - Angående regionbildningen, vill Stockholm ha oss? Det är viktigt att engagera medborgarna. - Det är viktigt att ta till vara på storstäderna! Utan dessa har vi just ingen tillväxt i Sverige. Vi måste jobba med att profilera Katrineholm så att det inte blir en sovstad till Stockholm. Hur drar vi hit människor därifrån? Jo, vi måste ta till vara på det goda här. - Hur vill vi bo? Gärna på torget med nära till vatten! Faciliteter och idyll samtidigt. Detta är något att jobba vidare på. 11

12 3 TISDAG 29 SEPTEMBER V.40 Dagens talare representerade fastighetsbranschen. På plats fanns Susanne Staf, Ydewalls samt Per Heidenfors, Lundbergs. 3.1 Susanne Staf, Ydewalls Susanne Staf hade lagt sitt fokus på stadskärnan. Hon talade om torget som fått en uppryckning år 2033, som är en central plats med mycket folk i rörelse. De cementklumpar som finns där nu har i framtiden flyttats bort och torget har öppnats upp. Fontänen som finns sägs vara Katrineholms första vattenkälla, det är roligt att veta och borde lyftas fram. I framtiden är de stora busskurerna som funnits där borttagna och bussarna går från andra sidan. Numer finns en blomstrande torghandel på torget med färska grönsaker och andra närodlade produkter. Det finns också en 15 minuters-parkering där kunder kan ställa bilen för att slippa bära den ekologiska potatis de köpt så lång väg. Att flytta vattentornet till torget är en vild fantasi men är något hon ändå vill presentera. Den skulle fungera som en reklampelare för var man är. På torget byggs även en restaurang med uteplats i samband med vattentornet och det finns en scen där unga får visa upp sina talanger, elever från musikskolan till exempel. Hela stadskärnan är också handikappanpassad sedan länge år Det finns även en informationstavla där besökare kan se var allt finns och skyltar är uppsatta som visar mot sevärdheter. Bussarna går regelbundet kring och intill centrum. År 2033 finns det fler gräsmattor, finare parkeringar och klätterträd för barnen. Även en isbana som ger möjlighet till skridskoåkning om vintern i centrum. Det finns mer butiker år På Drottninggatan finns många märkesbutiker och när vi kommer till korsningen Drottningggatan/Fredsgatan så har det byggts en stor ungdomlig galleria. På Fredsgatan gästar även Violen flera stora butiker. Det är naturliga gångstråk runt om dessa kvarter och att det numer är söndagsöppet och långöppet på lördagarna får folk att stanna kvar i staden och besöka restauranger. Godsmagasinet har även det fått små hemtrevliga affärer och det har även öppnats ett fint kafé vid Sj. På Lövåsen har Ikea öppnat. Katrineholm har fått ett badhus som blivit en jätteattraktion med äventyrsbad. Besökare kan låna cyklar på turistbyrån för att cykla runt och besöka olika platser i stadskärnan. Lilla tåget har även det gjort entré i staden, som liknar ett leksakståg och åker runt för dem som vill vila fötterna efter shoppingen. Ungdomar har sommarjobb som cykeltaxi där de skjutsar runt turister, så det finns många olika sätt att ta sig runt. För dem som ändå vill ta bilen har det byggts ett parkeringshus. Susanne talade om att det redan nu är mysigt i staden under jul och advent och att det även kommer att fortsätta så. År 2033 är Katrineholm utnämnt till årets mysigaste julstad. Invånarna stannar kvar och orten drar besökare från andra städer. Man samverkar mellan alla olika delar och krafter i staden. 12

13 Vem vet, kanske vi kan bli årets stadskärna igen? 3.2 Per Heidenfors, Lundbergs Per Heidenfors var den andre talaren denna dag. Han talade om att det ligger en utmaning i att bevara centrum och att de måste komplettera istället för att konkurrera om de skall lyckas. Dock så sade han att det är på de externa köpcentrumen som människor handlar och att det är i centrums vackra, sköna miljö som de shoppar. Det är viktigt att det planeras för kommersiella lokaler i framtiden när det skall byggas nytt. Men det borde även finnas krav på hyresvärden, att de hyr ut rätt lokal till rätt person. År 2033 tror Per på ett centrum som har brett ut sig och förtätats. Det gäller att få centrum att gå i cirklar där folk kan ta sig runt i staden istället för att de skall gå fram och tillbaka. Han tyckte att en byggnad mitt i centrum var en bra idé, det var också en intressant idé med vattentornet mitt i Katrineholms vardagsrum. Vid fastigheten Nejlikan skall det byggas ett hus och Violen byggs ut till Hantverkargatan. Vi skall också ha en arena för bandy i Katrineholm. En arena som även kan används till mässor och andra evenemang. Katrineholm har många lokaler för idrottsutövande men år 2033 finns det även ett nytt ungdomsaktivitetshus som byggs vid Fredsgatan/Kungsgatan, i kontrast till många av de fallfärdiga lokaler som finns till hands nu. Bostäderna måste också bli ordentligt uppdaterade och renoverade i framtiden, det som byggdes på och 70-talet är slitet nu. Det finns mycket från den här tiden som måste rustas upp. Hissar i alla hus efterfrågas likaså. Fastighetsägarna anpassar sig mer efter hyresgästerna år 2033 och inte tvärt om som det är idag. Han avslutar med att säga att Lundbergs vid den här tiden har funnits länge och fortfarande kommer att finnas kvar i Katrineholm. 3.3 Reflektioner - Det är mycket att fundera över här, centrums funktion för helheten. - Detta är inga omöjligheter, vi skall inte behöva vänta till år 2033, dessa förslag borde kunna läggas in undan för undan. Vissa saker kanske redan nästa år? Hus på torget? Bara att bygga! Per svarade att han hoppas på att få med de andra företagen för att bygga, att centrum inte bör ta slut vid Violen. Man bör fylla igen hålet, det är inte snyggt som det är. - Vi behöver naturliga gångstråk. När vi kommer till en sluten fasad byter vi sida när vi är ute och går. Vi kanske kan göra tomma väggar till skyltfönster? Utan att slå hål på kulturhistoria såklart. Samt fylla igen hål med något attraktivt som gör det trevligt att promenera omkring. - Bra idé med vattentornet vid torget, med en restaurang där för alla vattentornets vänner. Man kan tro att det är möjligt då kanske år 2033? - Mycket intressant med torn! 13

14 - Kul att vi pratar om tillgänglighet. Tillsammans borde vi kunna finna en lösning för att hela centrum skall kunna bli tillgängligt för alla. Det är inte bara en fråga för funktionshindrade utan även för äldre med rullatorer eller föräldrar med barnvagnar till exempel. - På Lövåsen, där frodas det också. Det måste finnas en balans framöver så att det inte blir en onödig konkurrens med det som redan finns. Här poängterade Per att hyresvärdarna måste tänka på vilka de hyr ut till, att inte hyra ut till överflödiga konkurrensverksamheter som måste slå igen inom en snar framtid. - Kommer det att löna sig att ha öppet lördag och söndag? Det är så stilla i centrum då, det rör sig inte så mycket på lördagar ens. En kraftig marknadsföring kommer att krävas för det. - Öppettider är inte en helt okomplicerad diskussion, det trycks på från olika håll i den frågan men det råder ännu delade meningar om hur det skall sluta. - En modevisning på Köpmangatan! Aktiviteter utöver det vanliga drar folk och det blir liv och rörelsen, tyvärr så kostar det ju också pengar men det är något man får försöka lösa på något sätt. - Teknikens utveckling bär på möjligheter, e-handel kommer att leda till att butikerna tjänar mer pengar och har råd att anställa mer folk, då kanske de dessutom kan ha öppet längre i takt med att de utvecklas. - Bra att röra sig i stråk där allt hänger samman, det är trots allt tråkigt med tomma ytor. - Det finns en tilltro till de lokala fastighetsägarna, de bör konstruktivt kunna styra upp utvecklingen. En lokal anknytning är av stor betydelse. Man måste vara kreativ och få fram praktiska lösningar för att lyckas. - Det är roligt med uppslutning kring en bandyhall, och gärna med plats för en velodrom. - Något som är viktigt är att tänka på ungdomarna. Någon form av ungdomens hus hoppas vi på. Det skall vara något nytt och fräscht, det som finns idag är i det närmsta förfallet. Det är viktigt att ge något fräscht som visar att vi vill satsa på ungdomarna, de är ju vår framtid. Gärna en plats som kombinerar kultur och sport. Vi måste ge plats för skateboard-åkarna som nu bara ses som i vägen, för de är ju i vägen när de inte har någon annanstans att vara. - Satsa på ungdomarna så att de inte bara få vara någonstans på undantag, samtidigt är det viktigt med möten mellan generationerna. Det borde byggas något i anslutning till ungdomens hus så att andra människor, inte bara unga, dras till området också. - Ungdomens hus måste vara nytt, attraktivt och fint. Läget skall vara centralt och bra i staden. Det får inte ligga avlägset, så att det signaleras att de får vara där borta. Ungdomarna hänger ju i staden vid McDonalds och kring en del tomma skolgårdar för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Katrineholm borde vara en föregångare i detta. - Man vill heller inte vara kontrollerande. Samtidigt är det ju de vuxna som drar sig ifrån ungdomarna och inte tvärt om. 14

15 - Samarbetet mellan fastighetsägarna är viktigt. Det är viktigt med en dialog och att titta tillsammans på vad som passar vart. Torget måste göras till något attraktivt. - Torget var förr en samlingsplats, varför är det inte det nu? Hur kunde utvecklingen bli såhär? - Eller var det en samlingsplats? Det fanns en parkering, en korvkiosk, plats för taxi, en bilparkering, inte ett vackert torg. Vi måste skapa en plats för människor att vara på. Tyvärr har handlarna sett att det hittills varit ett för litet upptagningsområde för torghandel bestående av färska grönsaker. Så på ett vis är det förståeligt att det inte existerar någon torghandel idag, men det måste bli en ändring på det. - Det skapades en naturlig samlingsplats när fontänen var tom, då åkte ungdomar skateboard där i och andra unga tittade på och hängde i krokarna. - I centrum är det läskigt att röra sig på kvällen, väldigt mörkt på torget exempelvis. Vi skulle behöva belysa detta framöver. 15

16 4 ONSDAG 30 SEPTEMBER V.40 Dagens talare representerade kultursektorn. Först ut var Anders Sundquist, skådespelare, därefter Clara Waller, konstnär, och som avslutande talare Jenny Wistbacka, teaterpedagog. 4.1 Anders Sundquist, skådespelare Anders Sundquist började med alla tala om kultur som både en rättighet och en skyldighet. En rättighet som innebär att alla skall ha tillträde och en skyldighet som betyder att alla måste se till att tillgodose sina behov av kultur och göra det till en del av vardagen. Han pratade om hur kultur innebär att påverka, uppleva, minnas, beröras, skapa behov och sammanfläta generationer i kulturupplevelser och att ledsaga. Anders är övertygad om att om man får etablissemanget, våra beslutsfattare, att bli större konsumenter av kultur så skulle det se annorlunda ut. Han presenterade några förslag på hur detta behov skall skapas som börjar med att det vid varje kulturkommunfullmäktigesammanträde skall bli ett kulturellt inslag på fem minuter. Känslan blir så att alla i kommunfullmäktige blir förväntansfulla, vad blir det för spännande idag som kan berika en? Är det sång, dans, dikt, teater, konstutställning eller något annat? Indirekt skapas då ett enormt behov hos våra beslutsfattare. Vidare, vid varje utbildning eller temadag så skall det bli ett litet kort stående kulturellt inslag. Ingenting ska vara långt, men det skall vara spännande och ständigt återkommande. Om vi inser vikten av kultur så förändras också synen på kultur och alla blir intresserade av att utveckla kulturlivet i Katrineholm. Då blir det mer kulturdiskussioner, om politikerna inser vikten av kultur. Anders ansåg inte att det som finns är dåligt, men tyckte att det kan blir mer! Mer spännande och mer mångfasetterat. När behovet är skapat hos beslutsfattarna så vill han presentera sina fyra galna idéer. Den första idén är att det skall finnas en teaterensemble i staden. Det skall finnas ett teaterhus med scener, bio och verkstäder. Han fortsatte med sitt andra förslag, att de skall köra ihop lokstallarna, Ängeln och magasinet till ett fantastiskt fint kulturhus där teater och all annan kultur finns och där denna ensemble skall verka. En teaterensemble kan dessutom göra mer för kommunen än att bara spela teater. De kan jobba med utbildningar, barnteater och hålla kurser. De har massor av kunskaper som man naturligtvis skall ta till vara på. De kan också spela allt. Från dramatik och musikaler till satir och dans. Det kommer att handla om ett tjugotal skådespelare och det skall finnas rätt teknik samt duktiga tekniker, regissörer och allt annat som man kan tänka sig. Anders fortsatte med att ta upp Katrineholmsveckan som finns idag och att det är ett fantastiskt evenemang som alla upplever tillsammans; vuxna och äldre, barn och ungdomar. En rolig upplevelse som han själv upplevde första gången i år. Han föreslog att det skall finnas ett sådant evenemang en kväll varannan månad och inte bara under Katrineholmsveckan. Då skall det finnas en scen med musik, uppsatta tält, blommor, belysning och en massa andra saker som gör det mysigt för medborgarna. 16

17 Han avslutade med att fråga sig varför alla måste åka bort för att utbilda sig? Han vill att Katrineholm skall skaffa proffsiga pedagoger samt en jättebra dans- och teaterutbildning. Avslutningsvis vill han poängtera att Djulö är en oas, ett stort område med stor potential. 4.2 Clara Waller, konstnär Clara Waller började med att skriva under på allt Anders sagt. Hon talade om att kultur skall finnas överallt varje dag. Clara tog även upp Culture planning, att samarbeta och vattna det som finns här. Att göra istället för att köpa, att man kan komma ganska långt av det. Hon pekade också på att man får ett bevisat friskare samhälle när människorna nyttjar mer kultur. Värderingarna behöver ändras i Katrineholm. Katrineholm skall hålla på sin småstadsprägling och kvalité. Inte satsa på större, billigare och mera, utan det skall bli bättre och det skall vara kvalité. År 2033 tycker hon egentligen är för långt bort. Hon vill inom en snar framtid ha ett nytt pensionärshus. Katrineholm är år 2033 en mönsterkommun för kvalité och förändring där alla samverkar för det bästa till helheten. Katrineholmsandan skall bli ett begrepp. Det skall skapas en mångkulturfestival varje år och den framarbetas av kulturförvaltningen och kulturarbetarna i Katrineholm. Det kommer att finnas ett Kulturting som hittar på vad som skall göras och sedan genomför idéerna. Kulturförvaltningen, konstföreningarna och kulturarbetarna anordnar tillsammans saker för exempelvis konsthallen. Hon vill också att lokstallarna och godsmagasinet skall hänga ihop som Anders tidigare sagt och teaterföreställningen Kvinnorna och staden tycker hon skall sättas upp på Anders scen. Vid lokstallarna finns det dessutom ett fint litet konstmuseum. Musiklivet blomstrar i staden år Teater och konserter drar folk från hela landet på en ny stor scen. Kulturskolan är obligatorisk för kommunen och varje år sätts det upp en musikal som de skapar där det såklart är utsålt varje gång. Hon påminde om att Katrineholm har en massa dockor i sin ägo och frågar sig varför det inte görs någonting av dem? Hon föreslog att det borde skapas ett dockteatercentrum men dockmakeriverkstad och dockteater. Detta skall tilltala inte bara för barn utan även vuxna. Clara föreslog också att ballong-em kunde få komma tillbaka vart femte år, att det var en mysig och kul grej den gången som det ägde rum i Katrineholm. Även att det skall finnas en loppis varannan lördag, år 2033 slänger människor inte bort någonting fungerande. Det används inte mycket bensin i framtiden och Katrineholm kommer att bli ett centrum för ekologiskt god mat av hög kvalité. Skolorna lagar sin egen mat och de har fått tillbaka sina filialbibliotek. Tågen som åker förbi Katrineholm har en charm där de talar om vad som händer i staden, all information får resenärerna även när de kliver av. Husen har härliga färger som sprider glädje hos de som är ute på promenad. Alla lägenheter har också fått balkonger. Clara talade om ett levande torg år Det finns då ett soppkök där samt torghandel med all ekologisk mat som går att tänka sig. Bondens marknad är ett givet inslag på hösten. Springkällan är framgrävd. 17

18 Hon fortsatte med att Katrineholm är parkbänkarnas stad år Parkbänkar som konstnärerna får i uppdrag att skapa. På så vis kommer ingen vara den andra lik. Hon föreslog också en gård som är centrum för konsthantverk. En annan idé var ett konstnärskollo där konstnärer blir internationellt inbjudna från en rad olika länder i världen. De bor, äter, lever och arbetar sedan tillsammans i 10 dagar. Det blir en härlig blandning av människor som egentligen inte kan prata med varandra men de arbetar och skapar tillsammans. Detta slutar i en manifestation, en utställning, föreställning, skulptur eller vad det nu kan bli som ger eko i tv. Kulturpumpen har blivigt ungdomarnas tillhåll. Där finns det plats för allt som låter och syns och det inrymmer ett otroligt stort rum, ett utrymme för exempelvis en skateboardpark. Ingen stängs ute från kulturlivet, alla är välkomna. Kulturkonsumtion är miljövänligt, vattna där du står. 4.3 Jenny Wistbacka, teaterpedagog Jenny Wistbacka började med att tala om hur hon kommit fram till vad hon skulle välja ut att prata om och att det hade varit väldigt svårt. Hon hade utgått från vad kultur är och sedan försökt smalna av det men kommit fram till att det var näst intill omöjligt. Till slut försökte hon fokusera på teater och ungdomarna. Jenny ställde en öppen fråga om hur vi vill ha det i samhället. Det finns så mycket vilja och entusiasm, så mycket talang hos ungdomarna. Hon frågade sig vart de skulle ta vägen? De som har det försvinner ju från staden. Hon uttryckte sin frustration över att pengar är det ständigt återkommande problemet, att det inte fungerar att ha det så. Att allt som alla vill får stå åt sidan för att det aldrig eller sällan finns resurser. Allt kroknar på grund av detta. Men om man gräver i kulturbegreppet så visar det sig att det är så mycket, och att människor behöver kultur. Varför är det så svårt att betala för det som kostar då? Jenny poängterade att det finns två biografer med premiärer i Katrineholm. Men för att dessa skall gå runt så behövs det eldsjälar. Det är varierad uppslutning, ibland många men ibland nästan inga besökare. Hur skall eldsjälarna orka det när det inte heller finns något ekonomiskt stöd? Jenny driver Teater Orka, inte ett helt osökt namn på teatern tillade hon. Hon berättade att hon känner sig lite knäpp för att hon orkar, men att hon måste orka. För när hon når fram till människor så betyder det allt. Människor behöver teater. Hon poängterade hur viktigt det är med teater och att människor vill ha det men att hon och alla som jobbar ideellt ändå inte får något ekonomiskt stöd för att det går inte ville också Jenny måla upp Anders bild. Det skall finnas flera teaterensembler som även turnerar. Det finns ju folk i kommunen, men var är scenen och lokalerna? Man får ta del utav underbar kultur varje dag men hela tiden handlar det om ideellt arbete, att människor skall ställa upp och att det inte finns några pengar. Hon frågade åhörarna om inte även de ville ha en teater i staden och de höll med henne. Jenny avslutade med konstaterandet att alla vill ha en teater, så då måste det ju också gå att fixa. 18

19 4.4 Reflektioner - Man blir väldigt glad och upprymd av detta! Där ser vi ju vad kulturen gör. Hoppas detta går att genomföra. - Vi ska utveckla kulturstråken. Utvecklare finns, och de som vill ta del av kulturen finns! Vi utvecklar det i och utanför staden. - Det gäller att hitta en fysisk form för detta! - Alla åldrar behöver mötas och umgås, det är ju inte det att ungdomar inte vill, det är ju vi vuxna som drar oss undan och inte vill umgås med dem. - Katrineholmsandan är en bra idé. Vi måste konkretisera och börja jobba med det i staden. Det borde vara genomgående i allt vi gör. - Mycket är väl genomförbart innan Bra med ett Kulturting varje år med alla som möts, medborgare och kulturarbetare! Så alla får vara med och diskutera. - Ett kulturting (det fanns en kulturdebatt som skulle fungera på liknande sätt förr men då hände ingenting) måste resultera i beslut samma kväll så det inte hamnar på hyllan. Ett beslut måste ut innan man skiljs. - När det gäller kulturtinget måste det knytas pengar till det, det är ett måste. Det finns också två sidor av kultur. Både att se andras verk samt att utöva konstformer själv. Det är viktigt med utövarbiten trots att man är amatör. Människor mår bättre utav att delta. Det kan handla om allt ifrån att sjunga i kör till att prova på olika konsthantverk. Det berikar människors sinne och sätt att se på livet. - Torget en nyckelroll i det hela, kan vi skapa ett bra torg som inbjuder till möte? Det måste både kunna vara ett tomt torg så att många kan mötas men samtidigt inte ödsligt. Det skall finnas saker på torget som ger en trevlig känsla när det inte är så många människor där. Torget är en viktig byggsten i planeringen. - Vid millenniumskiftet träffades medborgarna på torget, så alla vill ju något tillsammans. Det gäller bara att trycka på rätt knapp och att man hittar den tillsammans. - Ska något dra till sig människor så använd en kändis, som människor känner igen. - Kultur är nyckfullt, ibland kommer många besökare och ibland kommer ingen. Trots att det är kvalité på det som anordnas. En svår balansgång ibland. - Musikal till max, en musikal som Jenny varit med att sätta upp drog mycket folk på grund att det fanns så många engagerade. - En fråga är om torget måste ligga där det ligger? Kan Katrineholm bli staden som fick ett helt nytt torg? 19

20 - Det var mannekänguppvisning i lördags på Köpmangatan, då var det mycket folk på plats. Då handlar det inte om platsen som mötesplats, utan vad man hittar på för att det skall bli en mötesplats. - Halva torget lever och halva är dött. Den andra halvan borde aktiveras med kaféer och aktiviteter. - Det är en intressant frågeställning gällande om torget skall finnas kvar, vart är det egentligen idag? Fungerar inte torget har det ju ingen funktion. - Ibland anläggs det något slags storstadsperspektiv. Ingen storstadsmänniska utövar så mycket kultur som de i småstaden. Men ibland måste man också tänka smått. När det bor färre människor här kan man inte förvänta sig en enorm uppslutning på alla evenemang. 20

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 1 City vårt gemensamma vardagsrum City ska vara och upplevas som vårt gemensamma vardagsrum fullt av aktiviteter och möten. Evenemang

Läs mer

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö En stad där livspusslet går ihop. Närhet till stadsliv, naturliv och kulturliv. /Sebastian Villabos på Remium Aktiv Förvaltning, Klas Qvarnström

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på? Enkätsvar från medborgarpanel Sammanfattning Idag ingår 43 personer i medborgarpanelen och av dessa har 32st svarat på utskickad enkät. Trots en relativt liten population så ger svaren en fingervisning

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Åtvidaberg Satsar. Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05

Åtvidaberg Satsar. Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05 Åtvidaberg Satsar Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05 Dagordning 1. Vad har ske6 sedan föregående möte 2. Förslagsverket PartnerTech 3. Workshop Centrumutveckling 4. Konkreta projekt 5. Redovisning

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER 1 (5) DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER Vad tycker du är viktigt för utvecklingen i Landvetter? Positivt och viktigt att det ska bli en idrottshall. Det är viktigt med polisiär närvaro för att

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Nya Lappis. Stockholm

Nya Lappis. Stockholm Nya Lappis Stockholm Inledning Stockholms bostadsbrist är enorm. Det byggs för lite och för ineffektivt. Människor som vill flytta hit möts av decennielånga köer och stängs effektivt ute. Det gör att framtidens

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Medborgardialog Rådhustorget

Medborgardialog Rådhustorget Medborgardialog Rådhustorget Dialogen har genomförts i form av en webenkät och en synpunktskarta. Totalt har det kommit 106 svar. Sammanställning av enkätsvar Enkäten har funnits tillgänglig på Umeå kommuns

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av gruppdiskussioner vid stordialog

DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av gruppdiskussioner vid stordialog DIALOG SKÄGGETORP Sammanfattning av gruppdiskussioner vid stordialog 160602 Workshop Stordialog 160602 STORDIALOG SKÄGGETORP - GRUPPDISKUSSION 1. VAD TYCKER NI ÄR BRA OCH DÅLIGT I DE OLIKA ALTERNATIVEN?

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Linköpings identitet. Medborgardialog 2012-04-10

Linköpings identitet. Medborgardialog 2012-04-10 Linköpings identitet Medborgardialog 2012-04-10 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst Synpunkter på Stortorget Båda förslagen har positiva inslag. Torget är omtyckt av många men det har blivit mer igenväxt.

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Bilaga 2 Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Definitioner: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER Workshopen arrangerades i Gula Villan i Aneby. Ett 60-tal personer medverkade i den fyra timmar långa workshopen. Aktiviteten inleddes med ett föredrag av Peter Eklund,

Läs mer

Med stadens puls utanför fönstret CENTRUM BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR.

Med stadens puls utanför fönstret CENTRUM BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. Prinsen, Drottninggatan Med stadens puls utanför fönstret BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. Att bo bra är viktigt för oss och för våra hyresgäster. Vi förvaltar bostäder, skapar service och förutsättningar

Läs mer

Det ska va kul att ha barn i stan 2010-08-31

Det ska va kul att ha barn i stan 2010-08-31 Det ska va kul att ha barn i stan 2010-08-31 Det ska va kul att ha barn i stan Antalet barn i Stockholms innerstad har tredubblats sedan 1980, och en tredjedel av alla 64 000 stockholmare mellan noll och

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Förläng våren med en ALLA KAN VECKA Yoga & Sång i Nerja 9-16 April 2014

Förläng våren med en ALLA KAN VECKA Yoga & Sång i Nerja 9-16 April 2014 Förläng våren med en ALLA KAN VECKA Yoga & Sång i Nerja 9-16 April 2014 Nu är det möjligt! För Alla som vill! Har vi glädjen att kunna erbjuda en yogakurs kombinerat med Alla kan sjunga på din resa till

Läs mer

Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna

Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna 1. Statistik 1.1 Statistik över förslagslämnare Figur 1. Åldersfördelning av total andel förslag (196 st) Figur 2. Fördelningen på bostadsområde

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN!

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! VILKA TEMAN FÖR SPANING? Miljö Jobb / Skola Fritiden Kultur / Mediavanor Lagar och regler Pengar / Ekonomi Teknik Öppet tema MILJÖ Vi måste börja skapa

Läs mer

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Klimatdialog 2010 BACKA

Klimatdialog 2010 BACKA Klimatdialog 2010 BACKA UNGA OCH BESLUTSFATTARE SAMARBETAR I BACKA På initiativ av stadsdelen Backa har unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under våren 2010 tillsammans skapat förslag kring

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 DANDERYDS KOMMUN Centrala Danderyd Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 Tisdag 8 oktober träffades 32 engagerade Danderydsbor i Kevingeskolans matsal för att

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Röster från kvinnor 40-49 år

Röster från kvinnor 40-49 år OP 2010 Röster från kvinnor 40-49 år 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Ta tillbaka hundskatten så vi slipper gå i hundskit i stadsparken och på trottoarerna. Då

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

från törnrosasömn till ett levande Amiralen

från törnrosasömn till ett levande Amiralen från törnrosasömn till ett levande Amiralen 2 visionsdokument för kvarteret amiralen visionsdokument för kvarteret amiralen 3 Ett hus för möten Mellan människor och mellan många olika funktioner. Ett hus

Läs mer

138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande

138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande Blanketter för publikundersökning fanns att hämta på Bella Gästis och att ladda ned från hemsidan. 138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande (under perioden 9 juli 30 september hämtades ca. 4600

Läs mer

Medborgarenkät 2014. Vellinge.se

Medborgarenkät 2014. Vellinge.se Medborgarenkät 2014 Bakgrund Centrum- och handelsutvecklingen i Vellinge Kommun ska bl. a vara med i att utveckla samverkan och förståelse mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln/företagen och invånarna

Läs mer

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden

Läs mer

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Framtidens Österåker Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Österåker 2040 Österåkers kommun tar fram en ny översiktsplan som är en långsiktig plan för mark- och vattenanvändning

Läs mer

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu! Varför en vision? Det finns en sådan stolthet och vilja till utveckling i Hjo, men för att samla våra krafter och få draghjälp av varandra behöver vi också en gemensam målbild en vision som talar om för

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Sporthallen i Malmberget

Sporthallen i Malmberget Sporthallen i Malmberget Maria Holmström 1 Innehållsförteckningen Inledning. Syfte. Bakgrund. Mål. Min vision. Bilder på Sporthallen. Sid:3 Sid:3 Sid:4 Sid:5-6 Sid:7 Sid:8-9 2 Indelning Den här rapporten

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Brandbergen tar klivet in i framtiden. En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan.

Brandbergen tar klivet in i framtiden. En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan. Brandbergen tar klivet in i framtiden En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan. Undersökningen gjordes i november 2014 av Arvsfondsprojektet Speak app.

Läs mer

Resan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Resan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA sällan (sida 11, rad 17),, inte ofta mullrar (sid 3, rad 1), högt ljud har hand om (sid 3, rad5), passar, tar hand om alperna (sid 4, rad 3), höga berg

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Kommande bostadsprojekt.

Kommande bostadsprojekt. Kommande bostadsprojekt. K Malmbryggshagen tredje etappen 112 bostäder K Strandängen, Brandholmen 179 bostäder K Jakten, Brandholmen 130 bostäder K Västra Skeppsbron, Hamnen 200 bostäder K Linjalen, Fågelbo

Läs mer

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY CARINA LUNDEHOLM Skåning. Smålänning. Kommunalråd. Kommunikationskonsult. CCJ KOMMUNIKATION AB Reklambyrå i Huskvarna, startade 1978. 11 medarbetare.

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Socialdemokraterna i Linköping 29 juni 2012 Mer om vår politik hittar du på: socialdemokraterna.se/linkoping Med lösningarna i fokus. 2000-talets

Läs mer

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Målet är att göra Jönköping till Skandinaviens mest attraktiva stadskärna i sin storlek. Ganska kaxigt, tycker kanske en del. Men faktum

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Designdialog Lyckeby Workshop 1. Grupparbete BILDPROTOKOLL ÖVNING 2. Designdialog Lyckeby Workshop 1 2015-10-20

Designdialog Lyckeby Workshop 1. Grupparbete BILDPROTOKOLL ÖVNING 2. Designdialog Lyckeby Workshop 1 2015-10-20 BILDPROTOKOLL ÖVNING 2 Designdialog Lyckeby Workshop 1 Workshopen bestod av två övningar, en SWOT-analys och en framtidsspaning. Övning 1 gjordes individuellt och övning 2 gjordes i grupp. I Swotanalysen

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer