Mål nr Lagmark Gastronomi AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd

Transkript

1 Stockholm den 11 februari 2013 Kammarrätten i Göteborg Avdelning 1 Box Göteborg Mål nr Lagmark Gastronomi AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd 1. Beredda tillfälle att slutföra sin talan enligt kammarrättens beslut av den 11 januari 2013, aktbilaga 32, vill Lagmark Gastronomi AB anföra följande. Kommunen har inte visat tillräckligt samband mellan avgiftsuttag och faktiskt tillsynsarbete 2. Kommunen framhåller i sitt yttrande till kammarrätten från november 2012, aktbilaga 26 hos kammarrätten, återigen att de inte har skyldighet enligt lag att redovisa de exakta tillsynskostnader som varje serveringsställe föranleder kommunen. 3. Klaganden menar inte att kommunen måste redovisa exakt för varje krona som tillsynen kostar eller för varje minut som den bedrivs. Klaganden vidhåller dock att avgiftssystemet, vars rättsliga grund utgörs av alkohollagen (2010:1622) 8 kap. 10, för finansiering av alkoholtillsynen kräver motprestation från kommunens sida och detta i erforderlig omfattning. Centrum för rättvisa Skeppsbron 20 Box Stockholm Tel Fax info@centrumforrattvisa.se Org.nr Bankgiro Plusgiro Klaganden vänder sig inte heller mot ett schabloniserat avgiftssystem som sådant. Vad klaganden invänder mot är hur systemet tillämpas av Socialnämnden i Helsingborgs kommun i praktiken. Detta på grund av den i praktiken stora diskrepansen mellan avgiftsuttag och faktisk tillsyn. 1

2 5. En avgift som inte får motprestation i form av tillsyn, eller tillsyn i tillräcklig omfattning, utgör i själva verket en skatt. Av regeringsformen (1974:152) 8 kap. 3 p. 2 följer att kommunen inte har rätt att påföra kommunmedborgarna en alkoholtillsynsskatt utan stöd i lag. Enligt regeringsformen 1 kap. 4 ankommer det på riksdagen att stifta lag och besluta om skatt till staten. Allmänt om gränsdragningen mellan skatt och avgift 6. Gränsdragningen mellan skatt och avgift är flytande och har kommenterats i en mängd förarbeten och praxis. 7. I grundlagsmotiven beskrivs en avgift som en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation från det allmänna. En skatt beskrivs i sin tur som ett tvångsbidrag till det allmänna utan att en direkt motprestation utgår (prop. 1973:90 s. 213). Kan ingen motprestation urskönjas rör det sig ofelbart om en skatt (jfr SOU 2003:61 s. 101 ff om trängselskatt). 8. Enligt förarbetena till alkohollagen får avgifterna för alkoholtillsynen inte överstiga myndigheternas kostnader för densamma och kommunerna ska följa självkostnadsprincipen (prop. 1994/95:89 s. 80 f). Detta gäller givetvis även för schabloniserade avgiftssystem (se a. prop. s. 81). 9. Tvångsvisa avgifter förekommer även på andra håll inom den offentliga förvaltningen. Vikten av motprestation för erlagda avgifter framhävs genomgående i olika förarbeten. För t.ex. avgifter för livsmedelstillsyn är en grundläggande utgångspunkt att avgiftens storlek ska svara mot den kostnad som den offentliga kontrollen över företaget medför. Avgiften förutsätter att myndigheterna utför en motprestation som kommer den som betalat avgiften till del (prop. 2005/06:128 s. 163 ff). 10. Klaganden vill också särskilt hänvisa till att förvaltningsrätten i ett fall rörande kontrollavgifter för livsmedelstillsyn utdömt nedsättning av den årliga avgiften. Detta med hänvisning till att företagaren under en följd av år regelmässigt erhållit kontrolltid understigande vad bolaget betalat för (Förvaltningsrätten i Malmö, dom den 15 mars 2012, mål nr ). 2

3 11. Beträffande den kommunala fastighetsavgiften har regeringen konstaterat att förekomsten av en avgift enligt statsrättslig mening förutsätter en tillräckligt precis och individuellt bestämd motprestation (prop. 2007/08:27 s. 69). 12. I SOU 2004:100 om offentlig tillsyn har beträffande tillsynsavgifter konstaterats att det ur rättssäkerhetssynpunkt är av stor vikt att det framgår vilka kostnader som ska täckas av ett avgiftsuttag. Ju större avvikelse från sambandet mellan avgiften och samhällets kostnader för tillsynen, desto angelägnare är det att riksdagen anger grunderna för avgiftsuttagen. En svag koppling mellan avgift och kostnad bör vara föremål för riksdagens prövning (SOU 2004:100 s. 97). 13. I sammanhanget ska framhävas vad som anförs i Alkoholutredningen angående förhållandet mellan tillsynsavgifter och utförd tillsyn. Enligt utredningen måste tillsyn på plats hos verksamheten verkligen äga rum eftersom kommunerna ha rätt att ta ut avgifter för sin alkoholtillsyn. Detta är en förutsättning för upprätthållandet av legitimiteten i systemet och förtroendet hos tillståndshavare som Lagmark Gastronomi AB (SOU 2009:22 s. 216). Avgiftssystemet i Helsingborgs kommun 14. Helsingborgs kommun har valt att tillämpa ett avgiftssystem som innebär att avgiftens storlek avgörs i förhållande till storleken på verksamheters omsättning genom försäljning av alkohol. Nämnda ordning motiveras enligt kommunen av en rättvisesträvan genom att de serveringsställen som har större försäljning av alkohol också har större tillsynsbehov. Detta framgår bl.a. av kommunens yttrande till kammarrätten av den 15 juni I SOU 2004:100 berörs frågan om lämpliga konstruktioner för avgiftsuttag för finansiering av offentlig tillsyn. Utredningen hänvisar till två avgiftskonstruktioner; antingen baseras avgiften på de kostnader som en verksamhet åsamkar tillsynsutövaren, eller så baseras avgiften på företagets ekonomiska storlek. Det senare är fallet i Helsingborgs kommun. 16. Beträffande den avgiftskonstruktion som tillämpas i Helsingborgs kommun framhäver utredningen särskilt att systemet innebär en risk för att det kostnadssamband som är centralt för statsrättsliga avgifter frångås (SOU 2004:100 s. 96). 3

4 17. Helsingborgs kommun har alltså valt att tillämpa en avgiftsmodell som innebär större risk för ett otillräckligt samband mellan avgift och motprestation. Yttre tillsyn av Lagmark Gastronomi AB i praktiken 18. Som klaganden gjort gällande i sitt yttrande till kammarrätten av den 12 oktober 2012 framgår av kommunens egna tillsynsprotokoll att Lagmark Gastronomi AB de senaste fem åren fått sex tillsynsbesök om sammanlagt 89 minuter. Under denna period har Lagmark betalat totalt kr i avgifter. Det ger en kostnad på omkring kr per timme eller ca 930 kr per minut. 19. Torbjörn Lagmark, ägare till Lagmark Gastronomi AB, uppger att ett typiskt tillsynsbesök går till så att inspektörerna kommer till restaurangen, presenterar sig och stämmer av vem som är serveringsansvarig för dagen. Inspektörerna ställer därefter en rad frågor om läget på restaurangen vid den aktuella tidpunkten. Frågorna avser graden av nykterhet, om något alkoholfritt alternativ erbjuds och om detta framgår av skyltar och liknande i lokalen. Frågorna baseras på protokoll som kommunen följer. Torbjörn Lagmark uppger att inspektörerna i princip alltid ställer samma frågor och att frågorna inte är särskilt komplicerade. Ett besök tar sällan längre än fem minuter. 20. Torbjörn upplever att han inte får tillsyn i den omfattning han betalar för och att den lilla tillsyn som utförs inte är ändamålsenlig. Torbjörn upplever att det är ett generellt problem i Helsingborg att kommunen tar ut mycket höga avgifter men bedriver mycket lite tillsyn. Han känner därför inte förtroende för hur Helsingborgs kommun bedriver sin tillsynsverksamhet. Inre tillsyn av Lagmark Gastronomi AB i praktiken 21. Som klaganden tidigare anfört under skriftväxlingen bestrider Lagmark Gastronomi AB inte att kommunens tillsynsarbete även kan omfatta andra moment än de faktiska besöken på plats hos Lagmark. Socialnämnden i Helsingborg har emellertid inte visat om eller i vilken omfattning sådant inre tillsynsarbete har bedrivits avseende Lagmark Gastronomi AB. Detta framgår bland annat av klagandens yttrande av den 12 oktober

5 Sammanfattning 22. Av det ovan sagda kan klaganden konstatera att Helsingborgs kommun, trots riskerna för otillräckligt samband mellan avgifter och utförd tillsyn genom valt avgiftssystem, inte visat att varken yttre eller inre tillsyn svarar mot de avgifter klaganden erlagt på sätt som varken är att anse lagligt eller skäligt. 23. Med hänsyn till kravet på tydligt samband mellan avgift och tillsyn framhåller klaganden att ökade administrativa kostnader för kommunen, genom redovisning av eventuella tillsynsåtgärder, inte rättfärdigar ett avgiftsuttag som inte utförs på sådant sätt som systemets legitimitet förutsätter. 24. Enligt gällande rätt krävs att det offentliga utför motprestation för avgifter som påförs enskilda för tillsyn av deras verksamheter. För det fall att erforderlig motprestation inte utgår, som i förevarande fall, är avgiften istället att betrakta som en skatt i statsrättslig mening. Detta kan enligt svensk grundlag endast riksdagen besluta om genom stiftande av lag. Helsingborgs kommun har, genom bristfällig tillämpning av det schabloniserade avgiftssystemet och sin otillräckliga tillsyn av Lagmark Gastronomi AB i förhållande till påförda avgifter, agerat i strid med såväl regeringsformen som alkohollagen. Som ovan Sebastian Scheiman Anna Rogalska Hedlund 5