Utvärderingsstudie av Jönköpings kommuns satsning på IKT för att utveckla elevers lärande i de kommunala gymnasieskolorna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsstudie av Jönköpings kommuns satsning på IKT för att utveckla elevers lärande i de kommunala gymnasieskolorna."

Transkript

1 Utvärderingsstudie av Jönköpings kommuns satsning på IKT för att utveckla elevers lärande i de kommunala gymnasieskolorna. Slutrapport Januari 2013 Catarina Player-Koro Niklas Karlsson Torbjörn Ott Martin Tallvid Berner Lindström 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Metod och genomförande... 5 Resultat... 7 Urval och svarsfrekvens... 7 Kön och ålderssammansättning... 9 Lärarkategorier Lärarnas kompetensutveckling Skolutveckling Stöd och support Lärares användning av digitala lärresurser i undervisningen Hur ofta används digitala läromedel i undervisningen? Undervisningsformer Omfattning av användning av digitala lärresurser i olika undervisningsformer Vad används digitala lärresurser till? Elevers användning av digitala resurser Lärares användning av digitala resurser Lärares attityder till användning av digitala lärresurser i undervisningen Faktor 1: En produktiv lärmiljö, med IKT som redskap Faktor 2: Lärares pedagogisk- digitala kompetens Faktor 3: Mobiltelefoner och sociala medier i skolan Faktor 4: Organisationens arbete med IKT Faktor 5: IKT som problem Lärares förmåga att stödja eleverna i användandet av digitala lärresurser Förändring av arbetet med anledning av införandet av digital teknik Kommentarer Slutsatser Sammanfattande slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1. Uppdragsbeskrivning Pedagogisk utvärderingsstudie av Jönköpings kommuns satsning på 1-1 på gymnasieskolan Bilaga 2. Enkät

3 Inledning Under våren 2010 fattade Jönköpings kommun ett beslut om en omfattande satsning på att digitalisera kommunens gymnasieskolor genom ett så kallat 1:1 (en-till-en) projekt (en dator till varje elev). Det övergripande syftet med satsningen var att stödja, utveckla och underlätta elevers lärande. Projektet implementerades genom ett så kallat genomförandeprojekt vars första uppdrag bestod i att formulera ett förslag på en vision för hur IKT ska nyttjas vid de kommunala gymnasieskolorna för att uppnå de mål som var projektets utgångspunkt och fokus (Direktiv ) 1. Visionen som fick rubriken IKT ett naturligt pedagogiskt verktyg i en gymnasieskolas som möter framtiden 2 beskrev målbilden för projektet under tre rubriker: människa, samspel och spaning. Dessa kan sammanfattas som att: den ökade tillgången till digital teknik ska leda till att samtliga elever och lärare integrerar digital teknik som en del i undervisningen. den pedagogiska utvecklingen ska stärkas genom integreringen av digital teknik genom att den skapar ökade möjligheter för kunskapsinhämtning och på så sätt bidrar till en ökad måluppfyllelse för elever. skolans lärplattform ska generera nya möjligheter för kommunikation och samarbete som förväntas leda till en tidsbesparing för lärarna och på så sätt generera en högre effektivitet. Visionsdokumentet blev också utgångspunkterna för den pedagogiska utvärderingsstudie (bilaga 1) som är föremål för denna slutrapport. Utvärderingsstudien har genomförts på uppdrag från Jönköpings kommun och har haft fokus på frågan om hur IKT påverkat undervisnings- och lärandeprocesser vid kommunens gymnasieskolor. Det övergripande syfte som utvärderingsstudien utgått från har varit:..att beskriva och utvärdera hur undervisnings- och lärande processer förändras som en konsekvens av tillgången till IKT (bilaga 2) Ovanstående syfte har operationaliserats i nio delfrågor vilka varit de frågor som utvärderingsstudien syftat att besvara: 1. Vilka IKT-redskap används i undervisningen och vilka använder läraren, i vilken omfattning och för vilka pedagogiska syften? 2. Påverkas undervisningsmetoder och arbetsformer och i så fall hur? 1 Gn/2010: Satsning på informations- och kommunikationsteknik i de kommunala gymnasieskolorna för att utveckla elevers lärande. 2 Visionsdokument för utveckling av IKT i den kommunala gymnasieskolan. IKT ett naturligt pedagogiskt verktyg i en gymnasieskola som möter framtiden. Jönköpings kommun mars 201

4 a. Påverkas samspelet mellan lärare och elever och mellan elever och i så fall hur? b. Påverkas lärares och elevers roller? 3. Hur integreras digitala läromedel och resurser med andra och mer traditionella läranderesurser, t.ex. läroböcker 4. Påverkas behandlingen av ämnesinnehåll, t.ex. de uppgifter eleverna får, och i så fall hur? 5. Tas hänsyn till IKT vid bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter och i så fall hur? 6. Hur påverkas elevernas kunskapsutveckling, både kunskaper och färdigheter inom skolans ämnen och mer generella kunskaper och färdigheter, bl.a. digital kompetens? 7. Hur beaktar lärarna IKT i sin planering av undervisningen? a. Vilket förhållningssätt har lärarna att använda IKT för pedagogiska syften? b. Hur argumenterar lärare för sitt sätt att använda IKT för pedagogiska syften? c. Vilka kunskaper har de om pedagogisk användning av IKT? d. Vilken digital kompetens har de? 8. Vilka strategier, metoder och åtgärder använder rektor för gymnasieskolorna för att stödja och påverka utvecklingen av den pedagogiska IT-användningen? a. Vilka är nyckelaktörerna i utvecklingsarbetet? b. Hur ser det organisatoriska lärandet ut? 9. Vilken betydelse har elevernas erfarenheter av IKT utanför skolan i undervisningen? Rapporten inleds med en beskrivning av studien, dess datainsamlingsmetoder och hur studien genomförts och analyserats. Därefter följer en genomgång av resultaten. Rapporten avslutas med en diskussion där föreliggande utvärderingsuppdrag diskuteras i relation till de resultat som framkommit vid studierna. Därefter avslutas rapporten med kommentarer och reflektioner som avser att stödja Jönköpings kommun i det fortsatta utvecklingsarbetet inom satsningen på IKT i de kommunala gymnasieskolorna. 4

5 Metod och genomförande Utvärderingen har genomförts genom en omfattande datainsamling som skett med olika redskap vilka varit både av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Dessa har varit: 1. Platsbesök på samtliga gymnasieskolor med intervjuer av skolledning (rektor, utvecklingsansvariga mm) och insamling av dokumentation (genomfördes under läsår 2011/2012). 2. Två elektroniska enkäter riktade till samtliga lärare (genomfördes 2012 och 2013). 3. Fokusgruppsintervjuer med ett urval av lärare på samtliga gymnasieskolor (genomfördes våren 2012). 4. Observationer av undervisning samt intervjuer med de lärare som valts ut för observation (genomfördes hösten 2012). 5. Deltagande vid lärarnas studiedagar (genomfördes hösten 2012 och våren 2013). Platsbesöken genomfördes som gruppintervjuer där skolledningen vid respektive skola ombads beskriva skolans organisation samt synen på digitaliseringen och dess betydelse för skolan i relation till Jönköpings IKT-satsning. Ledningen fick också ge sin bild av vilka strategier skolan har, och hur man arbetade med kunskapsspridning och verksamhetsutveckling i organisationen, samt vilka resurser som finns för detta arbete. De fick dessutom ge en nulägesbeskrivning över arbetet med IKT-satsningen samt reflektera över satsningen och hur den genomförts så här långt. Platsbesöken dokumenterades med videokamera och genom ljudupptagning. Data har därefter transkriberats och analyserats. De två enkäterna skickades i elektronisk form till samtliga lärare vid kommunens gymnasieskolor. Enkäten syftade till att ge en bild av hur lärarnas pedagogiska arbete påverkats av att skolan digitaliserats. Sammanställning och analys har skett med statistikprogrammet SPSS. Fokusgruppsintervju med lärare på respektive gymnasieskola genomfördes. Fokusgruppsintervju är en speciell form av gruppintervju där deltagare samtalar utifrån ett förutbestämt ämnesområde, i det här fallet med fokus på de pedagogiska dimensionerna av vad som händer när digitala redskap implementeras i undervisningen (Breen 2006). Samtalet, som leddes av en moderator, utgick från synen att IKT skulle betraktas som en del av en komplex lärarvardag med en förankring i såväl den kommunala som i den nationella och globala kontext som skolan befinner sig i. Utifrån detta sammanhang diskuterades sedan lärarnas upplevelser och erfarenheter av kommunens satsning på att införa en dator till varje elev i 5

6 gymnasieskolan. Samtalet dokumenterades genom ljudupptagningar och av en assisterande moderator som förde anteckningar under samtalet. Två klassrumsbesök genomfördes vid respektive gymnasieskola. Urvalet för besöket gjordes utifrån en strävan att få en fördjupad bild av lärandemiljöer som av skolorna ansågs vara speciellt innovativa. Besöken dokumenterades med videokamera efter medgivande från elever och lärare och genom fältanteckningar. Studien design har kommit att förändrats något under de två år som den pågått och skiljer sig således från den design som formulerades i uppdragsbeskrivningen för projektet (bilaga 2). Detta har skett av olika anledningar som uppstått under resans gång. Förändringarna av studien har skett i samråd med skolledningen. Vår bedömning är dock att vi ändå genom det material vi samlat in fått en rik bild av vad satsningen faktiskt inneburit för undervisningen och lärandeprocesserna i de kommunala gymnasieskolorna i Jönköpings kommun. Den första fasen av datainsamlingen som legat till grund för utvärderingen rapporterades i en delrapport som fastställdes i mars Den innehöll resultat och indikationer som framträtt vid den första fasen av datainsamling inom utvärderingsuppdraget och som huvudsakligen skedde under våren 2012, dvs. utifrån platsbesök, fokusgruppsintervjuer med lärare på samtliga gymnasieskolor och från en enkät som skickats till samtliga av gymnasieskolans lärare under våren Föreliggande dokument är den slutliga rapporten som avser att avsluta utvärderingsuppdraget. Den tar sin utgångspunkt i analyser av den andra av de två enkäter som samtliga lärare uppmanats att besvara. Observationerna och deltagandet vid studiedagarna rapporteras inte särskilt utan har fungerat som en förstärkning och fördjupning av analysen av enkäten. Det faktum att flera av oss forskare också på olika sätt deltagit i aktiviteter och möten med lärare och skolledning i Jönköping har också bidragit till att ge mening till och ökat vår förståelse för vad som kommer till uttryck och speglas av svaren i enkäten. Man skulle kunna säga att det vid vår analys skett en triangulering mellan de olika datakällorna på så sätt att resultaten från enkäten speglats mot de upplevelser, intervjuer och observationer som genomförds vi våra besök i Jönköping. Sammantaget har de olika datakällorna gett en rik bild av såväl den dagliga undervisningen som det kontext som omger undervisningen vid kommunens skolor och har skapat ett underlag för att besvara de frågor som varit studiens utgångspunkt och uppdrag. 6

7 Resultat Som beskrivits ovan så tar resultatredovisningen sin utgångspunkt i den andra av de två enkäter som samtliga lärare vid gymnasieskolorna besvarats, dvs i den enkät som genomfördes våren 2013 (enkät 2). Flera av de frågor som ställdes i enkät 2 ställdes också i den enkät som lärarna svarade på våren 2012 (enkät 1) och som redovisades i delrapporten i mars En viktig fråga är eventuella skillnader mellan resultaten i enkät 1 och enkät 2. Vi kommer därför, på de punkter vi har jämförbara data (enkäterna skiljer sig något åt) att diskutera likheter och skillnader i svarsmönster. Sammanställning avslutas med kommentarer och reflektioner över insamlad data. Urval och svarsfrekvens Enkäten skickades till lärare anställda vid de kommunala gymnasieskolorna i Jönköpings kommun. Totalt svarade 276 på enkäten av dessa har 210 personer svarat på hela enkäten och 66 personer svaret på delar av enkäten. Tabell 1 redovisar svarsfördelningen mellan skolorna. Tabell 1 Svarsfördelning uppdelat på skola (fråga 6, bilaga 2) Skickade Bevarade i sin helhet Delvis besvarade Totalt Svarsfrekvens Sandagymnasiet % Erik Dahlbergsgymnasiet % Per Brahegymnasiet % Bäckadalsgymnasiet % Summa % Svarsfrekvensen på denna fråga är 288 vilket är 12 fler än antal besvarade enkäter. Detta beror på att några lärare uppgett att de har sin tjänst förlagd till mer än en gymnasieskola. Det finns anledning att något kommentera distributionen av enkäterna och svarsfrekvenser. Den andra upplagan av enkäten distribuerades utifrån listor med namn på lärare och e- postadresser som tillhandahölls av gymnasieskolan. I de kontroller vi gjorde vid datainsamlingen och de initiala analyser av materialet som gjordes såg vi att dessa listor innehöll felaktigheter. Vi korsvaliderade därför den lista vi fått med en lista som genererades utifrån kommunens lönesystem. En typ av felaktighet var att listorna innehöll ett större antal personer som inte var lärare och således inte ingick i den grupp vi riktade enkäten till. Eftersom enkäten innehöll frågor om vilken tjänstgöring som lärare har vi kunnat sortera bort de (få) enkätsvar som gavs av personer som inte var lärare. En annan typ av felaktighet vara att enkäten inte har distribuerats till alla lärare. Vår bedömning är att det urval av lärare som svarat är representativt. De 7

8 svarsfrekvenser vi erhållit (i genomsnitt 82%) måste också betraktas som jämförelsevis höga och skall ställas i kontrast till svarsfrekvenserna i den första enkät undersökningen (i genomsnitt 53%). Våra analyser pekar på att en förklaring till denna låga siffra är felaktigheter i de distributionslistor vi fått och att svarsfrekvensen är substantiellt underskattad. Vi kan därför på goda grunder sluta oss till att de resultat vi presenterat av analyserna av den första enkäten inte behöver omgärdas med de tydliga reservationer vi förde fram i vår rapport. 8

9 Kön och ålderssammansättning Av de 276 svarande lärarna var 147 (53,3%) kvinnor och 129 (46,7%) män. Sammanställningen av lärarnas ålder gjordes genom att variabeln ålder delades in i fem kategorier (figur 1). 275 av de 276 lärare valde att svara på frågan. Antalet män respektive kvinnor i de olika ålderskategorierna framgår av figur Man Kvinna Figur 1 Antal män och kvinnor i olika ålderskategorier (fråga 1 och 2, bilaga 2) Av figur 1 framgår att av de svarande lärarna är det fler kvinnor bland de yngre ålderskategorierna (från 49 år och nedåt), medan det motsatta gäller för de äldre ålderskategorierna (50 år och uppåt). Medelvärdet och spridningen (standardavvikelsen) av kvinnornas ålder var (M = 47,8, SD = 11,8), och för männens var motsvarande siffra (M = 50,3 SD = 10.5). 9

10 Lärarkategorier Tabellen nedan visar en kategorisering av de svarande lärarna som utgår från de ämnen som lärarna angav att de undervisade inom. Kategoriseringen är en anpassning efter Statistiska centralbyråns (SCB) Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 96) 3. Tabell 2 Lärarkategorier (fråga 8 och 9, bilaga 2) Antal Andel Ma/No 53 19% Sv/So 53 19% Sv/Språk 53 19% Tekniska 2 1% Ekonomi 2 1% Särskola 6 2% Yrkesämnen 69 25% Idrott/Hälsa 8 3% Estetik 20 7% Media 2 1% Modersmål 6 2% Summa ,00% Bortfall 2 1 SSYK 96 är en klassificering av personer efter det arbete som de utför. Den tillämpas av SCB i såväl den officiella statistiken, t.ex. i löpande arbetskraftsundersökningar och yrkesregistret, som i särskilda mindre undersökningar. Hittas på 10

11 Lärarnas kompetensutveckling Ett antal av enkätens frågor syftade till att kartlägga den kompetensutveckling som lärarna anger att de haft när det gäller användning av IKT för pedagogiska, professionella och privata syften. 258 av 276 (93 %) lärare svarade på denna fråga. 163 av 258 (65%) av de lärare som besvarat frågan angav att kompetensutvecklingen i stor eller mycket stor utsträckning skett under den arbetsplatsförlagda arbetstiden. Det är betydligt fler än de som anger att kompetensutvecklingen skett på fritiden (utanför den ordinarie arbetstiden bestående av, arbetsplatsförlagd arbetstid och förtroendetid) vilket 40% av lärarna gjorde (figur 2 nedan). Det är också värt att notera den U- formade fördelningen när det gäller kompetensutveckling på fritiden. 40% av lärarna säger att kompetensutvecklingen inte alls eller i liten utsträckning skett på fritiden. Detta reflekterar en tendens i materialet att se kompetensutveckling som någonting hör till arbetsplatsförlagd arbetstid mer än till annan tid. Detta exemplifieras av att drygt 30% av lärarna säger att kompetensutveckling i stor eller mycket stor utsträckning varit förlagd till arbetstid. Å andra sidan säger 20% av lärarna att kompetensutvecklingen varit förlagd både till fritid och arbetsplatsförlagd tid. Dessa resultat grundar sig i en fördjupad analys, där svaren på enskilda frågor korstabulerats. 65% 14% 21% 34% 29% 38% 40% 19% 40% Arbetsplatsförlagd arbets^d Förtroende^d Fri^d Inte alls eller lite Varken/eller I hög eller mkt hög utsträckning Figur 2 Tidsmässig förläggning av kompetensutveckling (fråga 13, bilaga 2) Hur lärarna uppfattat att kompetensutvecklingens huvudsakliga inriktning varit visas i figur 3. På frågan om kompetensutvecklingens inriktning svarade 258 lärare. Frågan var en sluten fråga med en rangordningsskala där lärarna fick skatta i vilken utsträckning kompetensutvecklingen haft en viss angiven inriktning (bilaga 2, fråga 11). Rangordningsskalan hade fem olika svarsalternativ, där 1 = Inte alls och 5= I mycket hög utsträckning. 11

12 63,8% 65,9% 55,6% 54,1% 41,6% 41,6% 30,7% 30,2% 5,4% 2,7% 3,9% 4,3% Juridik, säkerhet, e^k Pedagogik Programvaruhantering Teknik Inte alls eller i ganska låg utsträckning I ganska stor ^ll i mycket stor utsträckning Inte relevant Figur 3 Kompetensutvecklingens inriktning (fråga 11, bilaga 2) Av de lärare som svarat på frågan ansåg 170 (65,9 %) att inriktningen på kompetensutvecklingen i ganska stor eller mycket stor utsträckning varit på programhantering. Drygt 50 % av de svarande lärarna ansåg att pedagogik respektive teknik var inriktningar som förekom i ganska stor eller mycket stor utsträckning.. Anmärkningsvärt är dock att drygt 40 % av de svarande lärarna ansåg att pedagogik och teknik var inriktningar som inte förekom eller som förekom i ganska låg utsträckning. Lärarna fick också ange hur betydelsefulla olika former av kompetensutveckling varit för dem. Även här var frågan av sluten karaktär med en rangordningskala från 1-5 där 1=Inte alls och 5= Mycket betydelsefull. En faktoranalys genomfördes för att tolka svaren. Faktoranalys är en metod som undersöker mönster i hur svaren på olika frågor (variabler) samvarierar (korrelerar) med varandra. Innebörden i detta är att det finns en eller flera underliggande dimensioner (exempelvis tankar, attityder, åsikter, kompetenser) som förklarar svaret på en uppsättning frågor. Att konstruera enkäter eller test på denna grund är ett psykometriskt standardförfarande, som ger en betydligt större styrka åt en analys än att se på svar på enskilda frågor eller uppgifter. Svaren på enskilda frågor är alltid behäftade med felaktigheter, bland annat av skälet att de kan tolkas på olika sätt. Naturligtvis strävar man efter att reducera dessa felaktigheter, vilket brukar talas om som hög reliabilitet och validitet. 12

13 Faktoranalysen på denna fråga visade på tre dimensioner (faktorer) i datamaterialet. Tabell 3 Faktoranalys former för kompetensutveckling (fråga 10, bilaga 2) Hur betydelsefulla har följande former för kompetensutveckling varit? Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3 Seminarier, workshops, studiedagar, konferenser m.m. organiserade av högskolan. 0,87 0,18 0,13 Lärarfortbildning i högskolans regi. 0,84 0,03-0,20 Högskolekurser/program, annat än lärarutbildning. 0,84-0,11 0,22 Kurser inom grundläggande lärarutbildning. 0,73 0,26-0,24 Seminarier, workshops, studiedagar, konferenser m.m. organiserade av andra aktörer. 0,69 0,33 0,10 Kurser organiserade av skolan (t.ex. PIM). 0,01 0,83-0,16 Seminarier, workshops, studiedagar, konferenser m.m. organiserade av skolan. 0,18 0,80 0,07 Handledning i anslutning till arbetet. 0,28 0,68 0,20 Praktiskt arbete med IKT (i skolan). -0,08 0,67 0,43 Statliga satsningar, typ ITIS. 0,35 0,44-0,29 Privat användning. 0,06 0,10 0,88 Faktor 1, kan betraktas som kompetensutvecklingsformer organiserade utanför kommunen av högskola och lärarutbildning. Dessa alternativ skattades av lärare som de som var minst betydelsefulla av de kompetensutvecklingsfaktorer som läraren genomgått Medelvärdet för detta svarsalternativ är 2,6 på den femgradiga skalan (se ovan). Faktor 2, samlar kompetensutveckling som anordnas av kommunen och i nära anslutning till lärarens arbete. Dessa former kompetensutvecklings skattas som mer betydelsefulla av lärarna än de former som utgör faktor 1. Medelvärdet för detta svarsalternativ är 3,2. Faktor 3, ansågs som den mest betydelsefulla formen av kompetensutveckling och definieras till stor del av ett alternativ nämligen privat användning, men också av praktiskt arbete med IKT i skolan. 178 av 258 svarande på denna fråga angav att denna form av kompetensutveckling var betydelsefull eller mycket betydelsefull. Medelvärdet är 4,0. På frågan om vem som initierat kompetensutvecklingen svarar 52% att skolan gjort detta. 41% av lärarna angav att det i hög eller mycket hög grad var de själva (figur 4). Detta skall ställas mot att 27% menar att de själva och 13% att skolan inte alls eller i liten utsträckning initierat den kompetensutveckling de deltagit i. 13

14 52% 27% 32% 41% 35% 13% Du själv Skolan Inte alls eller lite Varken/eller I hög eller mkt hög grad Figur 4 Initiering av kompetensutveckling (fråga 12, bilaga 2) Vi har också frågat i vilken utsträckning kompetensutvecklingen skett enskilt eller tillsammans med kollegor (figur 5). 54% (137 lärare) säger att den i hög eller mycket hög utsträckning skett tillsammans med kollegor och 46% (115 lärare) att den skett enskilt. Det skall noteras att dessa frågor besvaras oberoende, vilket betyder att det finns ett antal lärare (44 av 252) som anger att kompetensutvecklingen skett både enskilt och kollegialt. 49 lärare säger att den i hög eller mycket hög grad skett kollegialt och inte alls eller i liten utsträckning skett enskilt. Å andra sidan säger 31 lärare att den i hög eller mycket hög grad skett enskilt och i liten utsträckning kollegialt. 46% 54% 26% 29% 29% 17% Enskilt Med kollegor Inte alls eller lite Varken/eller I hög eller mkt hög utsträckning Figur 5 Kompetensutveckling, enskilt eller tillsammans med kollegor (fråga 14, bilaga 2) Sammanfattningsvis kan man säga att kompetensutvecklingen till största del skett på arbetstid och att lärarna ser den kompetensutveckling som görs i nära relation med det praktiska undervisningsarbetet, med stöd av PIM-kurser och kompetensutvecklingsverksamhet organiserad av skolan, som mest betydelsefull. 14

15 Detta stärks också av de diskussioner vi hade med lärare vid vårt deltagande vid kommunens studiedagar där lärarna fick ta del av varandras erfarenheter av att använda digitala lärresurser i undervisningen. En lärare uttryckte detta så här: det är skönt att få ta del av något från någon som är duktig och som vet och har erfarenheter som kan visa hur man kan jobba det finns ju inte så mycket tid (samtal med lärare studiedag hösten 2013 ). Den av kommunen organiserade kompetensutvecklingen är av större värde för läraren än den kompetensutveckling som arrangeras av externa arrangörer som exempelvis stat eller högskola. Detta kom också till uttryck vid fokusgruppsintervjuerna. Nedan följer ett citat som visar detta: vi var ju några lärare som gjorde det där PIM eller vad det hette som skolverket gjort vi trixade en massa å så inte så mycket kunskap man bockade mest av olika uppgifter men det var ju när vi fick jobba själva och kunde se hur andra jobbade som man lärde sig något (fokusgruppsintervju ). Skolledningen har också i något högre utsträckning än den enskilde initierat kompetensutvecklingen, även om siffrorna här väger mer jämt. Skolutveckling I en del av enkäten ställdes frågor kring skolutvecklingsarbete där IKT och digitala verktyg ingick som en del i utvecklingsarbetet. 164 av 253 (65%) svarade att de deltagit i denna typ av skolutveckling. Dessa former av skolutveckling initierades i de flesta fall av skol-, eller verksamhetsledningen eller IT-pedagoger. 116 av 219 (53%) svarande lärare angav att det i flesta fall eller i huvudsak var skol- eller verksamhetsledningen som initierade skolutveckling. Den enskilde individen eller kollegorna initierar skolutvecklingsarbetet i betydligt mindre utsträckning, även om det skall noteras att 27% av de svarande angett att de själva till stor del eller huvudsakligen initierat arbetet. Motsvarande siffror för kollegor/arbetslag är 21%. Detta skall ställas mot att 48% av lärarna anger att de själva inte alls eller i liten utsträckning initierat arbete (figur 6) 15

16 48% 45% 53% 25% 27% 34% 21% 37% 32% 31% 19% 28% Du själv Kollegor/arbetslag IT- pedagog Skolledning Inte alls eller lite Varken/eller Till stor del / i huvudsak Figur 6 Initiering av skolutvecklingsarbete (fråga 16, bilaga 2) På frågan om skolutvecklingsarbetet bedrivits enskilt eller tillsammans med kollegor svarar 48% (78 lärare) att det till stor del eller i huvudsak skett tillsammans med kollegor och 39% (63 lärare) att det till stor del eller i huvudsak bedrivits enskilt (figur 7). Även på denna fråga finns det en grupp 17% (28 av 162) som svarar att både det enskilda arbetet och det kollegiala samarbetet varit mycket betydelsefullt. För en något större andel, 20% (32 lärare), är det kollegiala samarbetet det som dominerar och för en mindre grupp, 11% (18 lärare), det enskilda arbetet. 26% 39% 35% 36% 16% 48% Enskilt Tillsammans med kollegor Inte alls eller lite Varken/eller Till stor del / i huvudsak Figur 7 Skolutveckling enskilt eller tillsammans med kollegor (fråga 17, bilaga 2) Sammanfattningsvis kan sägas att studien ger en bild av ett skolutvecklingsarbete som drivs från två håll, bottom-up och top-down. Det finns en liten övervikt av top-down initiativ och att det kollegiala sammanhanget och samarbetet är mer framträdande än den enskildes initiativ. Siffrorna visar också en bild av en komplex situation med lärarkår som ger mycket olika bedömningar av 16

17 skolutvecklingsarbetet och sin egen position i detsamma. Stöd och support Stöd och support är en mycket ofta förekommande fråga i skolutvecklingsarbete med IT som inslag. Vi har ställt frågor kring vem lärarna får stöd av, på vilka områden de får stöd och deras bedömning av det stöd de fått. På frågan om i vilken omfattning de fått stöd från olika aktörer (figur 8) säger (37% ) av lärarna att de i stor eller mycket stor omfattning får kollegialt stöd inom ramen för det reguljära samarbetet på skolan, mot 31% genom individuell handledning av IT-pedagog eller motsvarande och 28% genom av verksamheten organiserade seminarier, demonstrationer och studiedagar. IT-enheten är en mindre framträdande aktör. 10% anger att de i hög eller mycket stor omfattning fått stöd av IT-enheten. Vid fokusgruppsintervjuerna framkom också vid flera tillfällen kritik av stödet från IT-enheten. Citatet nedan får illustrera detta: de flesta upplever nog att det går för långsamt när allting ska gå via IS/IT. De är ju inte pedagoger de vet inte våra behov (fokusgruppsintervju ) 70% 43% 31% 26% 34% 37% 29% 38% 34% 28% 19% 10% IT- pedagog Kollegor Verksamhet IT_enheten Inte alls eller lite Varken/eller I hög eller mkt stor omfaaning Figur 8 Omfattning av stöd från olika aktörer (fråga 18, bilaga 2) På frågan inom vilka områden man fått stöd (figur 9), svarar lärarna att de fått mest stöd när det gäller tekniskt handhavande (66%) och programvaror (54%). 42% menar att de får stöd när det gäller pedagogik, medan enbart 14% säger sig fått stöd när det gäller juridik, säkerhet och etik. Att siffran för pedagogiskt stöd är lägre än för mer teknikrelaterat stöd följer ett väl etablerat mönster i liknande studier, men skillnaderna är inte anmärkningsvärt stora. 17

18 86% 66% 34% 54% 46% 42% 58% 14% Tekniskt handhavande Programvaror Pedagogik Juridik, säkerhet, e^k Ja Nej Figur 9 Stöd inom olika områden (fråga 19, bilaga 2) Lärarnas bedömning av om det stöd de fått är tillräckligt är en spegelbild av frågan om de fått stöd (jfr figur 9 och figur 10). Detta kan man exempelvis se om man jämför frågan om lärarna anser att de fått stöd när det gäller juridik, säkerhet och etik, där 86% svarar nej (figur 9), med resultaten om lärarna anser att de fått tillräckligt stöd inom detta område där 64% svarat att så inte är fallet (figur 10). När det gäller pedagogik anser 46% att de fått otillräckligt stöd. När det gäller tekniskt handhavande anser 31% att de fått otillräckligt stöd. Notabelt är att cirka 30% av lärarna menar att de fått tillräckligt stöd när det gäller tekniskt handhavande och programvaror och 20% när det gäller pedagogik. Här är också viktigt att påpeka att de lärare som upplever att de fått otillräckligt stöd ofta känner en stark frustration och har en känsla av otillräcklighet. Detta framkom vid flera tillfällen under fokusgruppsintervjuerna med lärarna. Nedan följer ett citat som speglar detta: jag känner att jag behöver mer support jag känner mig så dum som om inga av mina kompetenser duger längre när jag stöter på ett problem vill jag kunna lyfta luren och ringa nån annars står jag ju där och hela lektionen faller (fokusgruppsintervju ). 18

19 64% 39% 34% 35% 34% 31% 27% 46% 33% 21% 26% 11% Tekniskt handhavande Programvaror Pedagogik Juridik, säkerhet, e^k Inte ^llräckligt Varken/eller Tilllräckligt Figur 10 Lärares bedömning av tillräckligheten i det stöd de fått (fråga 20, bilaga 2) Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna framförallt får stöd av kollegor när det gäller praktiska frågor kopplade till IKT. Nästan hälften av lärarna anser dock att de får otillräckligt med stöd i pedagogiska frågor kopplade till IKT och bara cirka 10% av lärarna anser att de fått tillräckligt med stöd i frågor som rör juridik, säkerhet och etik. Att inte få det stöd man behöver upplevs också av flera lärare som ett stort hinder som skapar oro och dålig självkänsla. Lärares användning av digitala lärresurser i undervisningen I 2013 års enkät finns fler frågor som handlar om användning av IKT och digitala lärresurser i undervisningen än vad som var fallet i den enkät som skickades ut våren Anledningen är dels att resultatet från förra enkäten väckte nya frågor samt att ett behov av att fördjupa kunskapen om betydelsen av digitala lärresurser också framkommit både i analysen av data och vid intervjuer och besök som gjorts vid skolorna under året. Syftet är med andra ord att på detta sätt generera en mer fördjupad och nyanserad bild över betydelsen av 1:1 projektet för undervisningen och skolarbetet i kommunens gymnasieskolor. Hur ofta används digitala läromedel i undervisningen? En aspekt av användning är hur ofta IKT används i undervisningen. En fråga som avser att mäta detta ställdes både våren 2012 och våren Det finns dock en väsentlig skillnad i frågans formulering. I 2013 års enkät preciserades frågeställningen på så sätt att vi då efterfrågade en planerad användning av digitala lärresurser. Tabell 4 (nedan) visar frekvensfördelningen våren

Rapport om utvärdering av Sandagymnasiets Chromebookprojekt ht 2013. Therése Haglind 2013-12-08

Rapport om utvärdering av Sandagymnasiets Chromebookprojekt ht 2013. Therése Haglind 2013-12-08 Rapport om utvärdering av Sandagymnasiets Chromebookprojekt ht 2013 Therése Haglind 2013-12-08 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Metod och genomförande... 3 1.1.1 Enkät... 3 1.1.2 Fokusgruppintervjuer... 4

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Rapport 1 av Studie 1

Rapport 1 av Studie 1 Rapport 1 av Studie 1 Ett projekt om undervisningsplanering och IKT genomfört med en lärargrupp vårterminen 2013 Therése Haglind 2014-01-15 Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Metod och genomförande... 5 1.1.1

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg,

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg 1:1 satsning med surfplattor i år F-3 och 4-5. I huvudsak läromedelsfritt i de flesta ämnen. Fortsatt fokus på att utveckla uppgifter och lärmiljöer

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer