Bildstöd i vårdprioriteringsprocessen

Transkript

1 Bildstöd i vårdprioriteringsprocessen Rapport TUCAP den 25 september 2013 Martin Sjöblom, Lindholmen Science Park

2 Bildstöd i vårdprioriteringsprocessen Rapport 1 Sammanfattning Vårprioriteringsprocessen kommer att ha bildstöd i framtiden, denna utveckling är oundviklig. Gårdagens fasta telefoni som har varit norm kommer ersättas av dagens och morgondagens bildbaserade mobilteknik. Denna förändring kommer inte ske över en natt. Vi kan se tre lösningar som erbjuder bildstöd på vägen mot den framtida bildstödda vårdprioriteringsprocessen: 1. MMS den vårdsökande skickar MMS som finns i praktiskt taget alla telefoner redan idag 2. App genom att den vårdsökande har en lämplig app på sin mobiltelefon kan bild och video erbjudas på ett sömlöst sätt 3. Standard när mobiltelefonistandarden har bild integrerat lika bra som tal kommer larmoperatören kan styra videotillgången via standardiserade funktioner. Av dessa tre vägar är den första den som rekommenderas då den erbjuder en lösning som kommer kunna fungera för en bred massa på ett robust sätt inom rimlig tid. 1

3 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND PLATSER LARM RAPPORTERAS FRÅN SITUATIONER DÅ MAN LARMAR ERFARENHETSINVENTERING REACH 112PROJEKTET I ÖREBRO VIDEO SOM STÖD FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING PROBLEM MED ATT VÄXLA TILL HÖGTALARFUNKTION ERFARENHETER MED LIVERESPONSE SOCIALA MEDIER KAN GE NÖDHJÄLP VIDEO FRÅN HELIKOPTER VIDEOKONFERENSER I VARDAGEN TEKNIKINVENTERING G VIDEO SVC SCALABLE VIDEO CODING BAMBUSER SIP OCH H.323 VIDEOTELEFONIPROTOKOLL SKYPE FACE TIME MMS - MULTIMEDIA MESSAGING SERVICE HTML TELEMEDICIN BILDFÖRBÄTTRING KOMMUNIKATIONSTEKNIK ANALYS VIDEOKVALITET OCH KOMMUNIKATIONSKVALITET LÖSNINGSFÖRSLAG MMS APP STANDARD UTSEENDE INTEGRERA BILDLÖSNINGAR PÅ SOS ALARM NÄTVERK ÅTKOMSTKONTROLL SEKRETESS ÖVERSIKTLIG LÖSNING NÄSTA STEG VILKEN KVALITET KRÄVS FÖR ATT KUNNA UTFÖRA DIAGNOSTIK HUR SKALL ANVÄNDARGRÄNSSNITTET FÖR LARMOPERATÖREN UTFORMAS

4 2 Inledning Vårdprioriteringsprocessen använder sig huvudsakligen av den 150-åriga tekniken telefoni. Den är naturligtvis kraftigt förfinad med funktioner som gruppsamtal, sömlös överflyttning mellan personer, inspelning och inte minst positionering. Dock under de sista åren har en revolution inträffat i var mans ficka med de moderna mobiltelefonernas intåg. Nu kan man ta bilder och filma och dela med vänner och släktingar med några enkla knapptryckningar. I framtiden kommer man självklart kunna larma med hjälp av bild och video, det är en oundviklig utveckling när man ser hur antalet traditionella telefonabonnemang faller från år till år medan antalet mobilabonnemang stiger snabbare även om man räknar in bredbandstelefoni 1. Mobiltelefonens möjligheter kommer bli norm och traditionell telefoni kommer vara undantag. Undersökningen tittar på vilka möjligheter som finns att stödja vårdprioriteringsprocessen med bild i närtid men även framtida utvecklingsvägar. 1 Telecommunication Markets in the Nordic and Baltic Countries per 31/

5 3 Bakgrund 3.1 P latser larm rapporteras från Människor hamnar i besvärliga situationer som kräver hjälp från larmmyndigheterna på alla möjliga platser. Platserna påverkar avgörande vilken datahastighet som kan användas. Tre typplatser har identifierats: Hemmet, Offentlig plats samt ute i naturen (glesbygd). Dessa platser har olika kommunikationsmöjligheter: Hemmet här kan man hitta fast telefoni, dator samt mobiltelefon. Man kan nå höga hastigheter uppströms på 1 Mbit/s och uppåt. Många bostäder har även bra täckning för modern mobilteknik (4G) som kan överträffa dessa hastigheter. Offentlig plats här gäller naturligtvis mobiltelefon. På de flesta platser hittar man 3G eller 4G teknik vilket innebär hastigheter på 300 kbit/s och uppåt. Natur / glesbygd i glesbygden och ute i naturen finns många platser med dålig täckning där datatrafikhastigheter kommer ligga på kbit/s eller lägre. Dessa siffror påverkas naturligtvis av hur belastat nätet är. Där många personer samlas även där bra nätverk finns tillgängligt kan dock hastigheten bli dålig ändå för att så många personer delar på den tillgängliga bandbredden. 3.2 Situationer då man larmar Det finns tre olika situationer då man ringer SOS Alarm med avseende på vilken hjälp man kan tänka sig att få från omgivningen såsom hjälp med att växla från traditionell telefoni till mer komplexa samtal där man mixar bild och ljud. 1. En ensam person blir sjuk. Den vårdsökande har ingen hjälp runt omkring. Personen ringer själv och måste hantera eventuella hjälpmedel utan hjälp. Den vårdsökande är troligtvis starkt påverkad av händelsen och kommer ha svårare än vanligt att göra saker som att till exempel ringa och skicka bilder. 2. En person (till exempel anhörig) upptäcker personen med hjälpbehov. Den anhöriga ringer SOS alarm, detta fall finns det större möjligheter att komplettera samtalet med bild och eller video. 3. Inblandad i olycka med många parter som rapporterar. Flera personer kommer ringa in och troligtvis kommer bilder läggas ut på sociala medier och liknande platser. Denna situation ger SOS alarm möjlighet att skapa en lägesbild innan ambulanser och räddningsfordon är på plats. Här ligger problemet snarare i att hitta informationen, dock är detta typfall inte intressant ur ett vårdprioriteringsperspektiv så det beskrivs inte vidare i detta dokument. 4

6 4 Erfarenhetsinventering 4.1 Reach 112projektet i Örebro Reach 112 är ett EU-projekt 2 som har undersökt hur det skulle fungera med teckentolk för att döva skall kunna larma SOS på ett naturligare och snabbare sätt. Under tre månader var det möjligt för döva att ringa in på sin vanliga bildtelefon och se bild på både tolk och larmoperatör. För en döv är det annars bara möjligt att larma via SMS (utan hjälp av hörande). Larmsamtalstiden gick ned från det SMS-baserade på cirka 20 minuter till 7 minuter för teckentolkade larmsamtal. Jämförelsevis tar ett normalt larmsamtal ungefär 5 minuter. En viktig aspekt på projektet är att larmoperatören ses av den uppringande. Tyvärr finns inga rapporter från projektet tillgängliga så man kan inte dra erfarenheter kring detta ännu. Muntligt har sagts att det är oönskat att larmoperatören syns av de vårdsökande. Ø Vårdoperatören bör inte synas Ø Det finns ett stort behov av stöd att kommunicera på andra sätt än tal 4.2 Video som stöd för hjärt- lungräddning I en norsk studie vid Nasjonalt senter for samhandling og telemedisin og Akuttmedisinsk klinikk ved Universitetssykehuset Nord-Norge 3 undersöktes om personer utan hjärtlungräddningskunskaper kan ha nytta av video vid hjärt-lungräddning. 180 högskolestudenter deltog vid undersökningen. Larmoperatörerna tyckte att videosamtalet gav bättre självförtroende för de som utförde hjärtlungräddningen, innebar tidsbesparingar samt gav bättre behandling. Ø Video kan öka larmoperatörernas förmåga att hjälpa till innan ambulans har hunnit fram 4.3 Problem med att växla till högtalarfunktion I en norsk undersökning 4 undersökte man hur äldre personer kunde slå på högtalarfunktionen på deras telefon. Där lyckades ungefär en tredjedel att sätta på högtalarfunktion utan hjälp, ytterligare en tredjedel med instruktion men slutligen en tredjedel lyckades inte sätta på högtalartelefonen. Knappt 15% råkade lägga på när man försökte slå på högtalarfunktion. Ø Det är svårt för användare att göra annat än bara tala i en mobiltelefon under ett samtal. 4.4 Erfarenheter med LiveResponse LiveResponse har varit ett lyckat experiment och är nu en produkt där bland annat några räddningstjänster får rörlig video från skadeplatser till den inre ledningen. Detta gör att ledningen kan fatta bättre beslut kring resursallokering. 2 SOS Alarms Kundtidning SOS nr beskriver tjänsten Total konversation Scand J Trauma Resusc Emerg Med May 15;21:40. doi: /

7 Projektet visar att det är möjligt att streama video över 3G eller 4G nätet med gott resultat. Här används videon för att skapa lägesuppfattning snarare än att göra diagnoser. Ø Det är möjligt att använda strömmande video för överblick med dagens teknik. 4.5 Sociala medier kan ge nödhjälp En TUCAP-undersökning har tittat på hur man kan ha nytta av sociala medier för att skapa sig en lägesbild. I en artikel på idg.se 5 som intervjuar Fredrik Bergstrand som jobbat med projektet kan man läsa om hur vissa eldsjälar har haft nytta av sociala medier för att skapa sig en lägesbild. Mycket återstår för att detta skall vara tillgängligt i fler situationer. Ø Bilder som kan vara till nytta för larmhantering kommer inte bara komma genom att personer ringer direkt till larmcentraler 4.6 Video från helikopter I projektet har personal i helikoptern via en handhållen videokamera sänt live-video till driftledare på SOS-centralen i Göteborg. Projektet var huvudsakligen en teknikdemonstration över vad som kan vara möjligt. Man drog tre slutsatser: Det är möjligt att producera ett bra videounderlag från helikopter under inflygning men man behöver bättre kamerateknik för att skapa bättre och stabilare videosekvenser Användning av video måste integreras i arbetsprocesser och systemstöd. En extern lösning har stora problem att vara användbara i en tidskritisk arbetsmiljö. Effekten av video är händelseberoende. I fall med stora eller utdragna räddningsoperationer kan bättre samverkan skapas samt innan några andra aktörer än helikoptern har hunnit komma fram till platsen har man stor nytta av bilder som snabbt bättre lägesbild. Ø Det är viktigt att uppmärksamma videokvaliteten Ø Bildstödet måste integreras i de normala processerna. 4.7 Videokonferenser i vardagen På Videra som säljer videokonferenslösningar används videokonferens precis som vanlig telefoni. Det är naturligtvis en kommersiell nödvändighet men det är en naturlig framtidsutveckling när den tillgängliga bandbredden är bättre. På företaget genomfördes till exempel anställningsintervjuer med videokonferenser. Många föräldrar vittnar om hur barnen använder sig av tekniker som Face Time, Skype och liknande för att hänga med kompisar. Denna den kommande generationen kommer säkerligen att använda sig av videokonferensteknik oftare och naturligare eftersom det har varit tillgängligt under större del av deras liv. Ø Videotelefoni är (återigen) framtidens telefoni

8 5 Teknikinventering 5.1 3G video Standard-3G video som pratades mycket om när 3G-tekniken gjorde sitt intåg heter 3G-324M. Det är en kretskopplad teknik precis som vanliga telefonsamtal. Man allokerar en koppling mellan parterna och är på så sätt garanterad utrymme. Denna teknik kräver stöd av telefontillverkaren då den integreras i mjukvaran som ligger djupt inne i telefonen. Det är inte möjligt att skapa en app som tillför 3G-324M till en telefon som idag inte har stöd för detta. Idag är stödet lågt; Apples iphones har inte stödet och bland Androidtelefonerna är det bara några av Samsungs Galaxytelefoner som har stöd för det. Det finns gateways som kan överbrygga mellan 3G-videosamtal och standarder som SIP så det är möjligt att integrera detta mot larmcentraler. 5.2 SVC Scalable Video Coding Idén med SVC är att man skall kunna skala ned kvalitén på video både med avseende på hastigheten (frame rate) såväl som upplösningen samt kvalitén på ett skalbart sätt. Skalbart betyder här att man från en ström kan ta bort information och fortfarande ha en valid (riktig) videoström med lägre kvalitet (men fortfarande hög kvalitet jämfört med den lägre datatakten). Detta gör att man bara behöver skapa en ström med högsta kvalitén och sedan kan denna videoström skalas ned vid behov (utan en tung transformering). SVC är en utökning till H.264/MPEG-4 AVC och SVC blev godkänd Vi har provat en leverantör av SVC-baserad vidokonferensutrustning Vidyo. De rekommenderar en hastighet på 768 kbit/s uppströms och 2 Mbit/s nedströms (för videokonferenser med flera deltagare). 5.3 Bambuser Bambuser är en internetbaserad funktion för att streama video över nätet men även att sprida inspelningar via sociala medier. Bambuser är ett företag som grundades Nyligen blev Bambuser mycket uppmärksammade i samband med den arabiska våren då Bambuser användes för att sprida information om vad som hände. Bambuser går att integrera i egna applikationer precis som Live Response har gjort. 5.4 SIP och H.323 Videotelefoniprotokoll Det finns två konkurrerande standarder för videosamtal SIP och H.323. H.323 är den etablerade videokonferensstandarden för företag medan SIP är internetstandarden. H.323 är äldre och binärt medan SIP är textbaserat men håller på (eller har redan) tagit över ledartröjan. Bägge protokollen klarar ungefär samma saker så det enda som avgör är vilken standard som har bäst framtid. Kompetenta produkter ser dock till att stödja bägge protokollen för att vara spelbara även i framtiden. 7

9 5.5 Skype Skype är en de facto-standard för vanliga användare. Det finns appar och till och med vanliga POTS 6 - telefoner som har stöd för Skype. Skype kräver ungefär 500 kbit/s för att ha hög kvalitet (dock inte HD som kräver 1.5 Mbit/s). Den höga kvalitén är krävs för att kunna ställa bildstödda diagnoser. Skype är möjlig att integrera i andra videokonferenslösningar via tredjepartsprodukter så det måste vara möjligt att integrera den i SOS Alarms framtida system. Alla har naturligtvis inte Skype installerat i sina telefoner men skulle kunna vara en möjlig teknik. Dock tillåter Skype idag bara 112-samtal i Australien, Finland, Danmark och Storbritannien. 5.6 Face Time När Apple Face Time presenterades på WWDC 2010 skapades det inga stora rubriker utanför de närmast sörjande. 3G video hade redan prövats sedan länge och aldrig slagit bland de breda massorna. Det är dock inte tekniken som är innovativt med Face Time det är integrationen med den vanliga telefonapplikationen som är nytänkande; under ett vanligt samtal där telefonen märker att den andra enheten har stöd för Face Time enablas en knapp där användaren kan växla till ett videosamtal. Det är på detta sätt videosamtal måste kunna integreras för att vara en verklig möjlighet. Annars är inte Apples videoteknik Face Time ett alternativ för att skicka bildinformation till larmoperatörer. Den är helt kopplad till Applebaserade enheter såsom iphones, ipads och Mac OSX-datorer och saknar helt möjlighet till extern integration. 5.7 MMS - Multimedia Messaging Service MMS är en standard för att skicka multimedia till och från mobiltelefoner. Det är en utbyggnad av SMSsystemet som bara klarade av textmeddelanden av 160 teckens längd. Från början var tanken med MMS från operatörerna att de skulle tjäna pengar på varje tagen bild och i samband med mycket tekniska problem blev inte MMS någon hit. MMS har dock långsamt växt och hade ,3 miljarder aktiva användare som skickade 50 miljarder MMS. Ett problem med MMS är att man inte kan kontrollera vilken kvalitet som videon skickas med. Detta beror på att MMS meddelanden rekommenderas att inte vara större än 300 Kbyte och därför måste videosnuttar komprimeras kraftigt innan de skickas. 5.8 HTML5 Dagens trend inom mjukvaruutveckling speciellt inriktad mot klienter använder sig av HTML5. Den erbjuder utvecklare bättre möjligheter att skapa bra applikationer. Allt fler av funktionerna som man använder på en normal PC är HTML-baserade idag. Alla stora webbaserade tjänster som Facebook, GMail, Hotmail etc. använder sig av HTML5. Fördelarna är att man kan enkelt uppgradera applikationen utan att behöva installera på klientdatorerna samt att man kan byta operativsystem utan att applikationen behövs göras om. 6 POTS Plain Old Telephony System 8

10 Funktioner som tidigare behövdes hanteras plattformsunikt kan nu integreras som till exempel kamera och positionering. Man kan nu skapa en webbsida som startar kameran (frågar användaren först) och sänder bilden med positionen till en annan plats. Med detta skulle man kunna göra en plattformsoberoende SOS Alarmklient. Problemet idag är att de mobila browsers (Chrome, Safari, Opera etc.) som finns för Android, iphone samt Windows Phone inte stödjer att komma åt kameran ännu. Men i framtiden skulle det kunna räcka att man hänvisar användaren till en speciell webbsida och så skulle 112-samtalet genomföras med bild och tal utan att man installerar någon speciell mjukvara innan. 5.9 Telemedicin Att ha bild och video tillgängligt för larmoperatörerna möjliggör att utföra analyser på patienterna som annars inte är möjliga. Det är naturligtvis sådana som vårdutbildad personal kan avgöra när bild är tillgänglig men andra biometriska data som puls och andningstakt. På MIT har man forskat på videoanalys7 och gjort uppmärksammade experiment där man kan se pulsen i en persons ansikte. Philips har gjort en ios app8 som mäter pulsen i en persons ansikte (dock utan att visualisera det med pulserandefärg). Mindre tester av appen visar att den verkar fungera för att mäta puls och andingstakt Bildförbättring Den video som kommer in till larmoperatören riskerar att ha problem med ljus och skakningar. Det finns en hel del att göra med videomaterial för att öka informationsvärdet på den. Till viss mån kan man ljusa upp videon om det var mörk då man filmade. Handhållen video kommer alltid lida av att man inte kan hålla kameran still. Man kan enkelt stabilisera videon automatiskt och på så sätt lättare se det filmade objektet. 9 Från Microsoft hittade vi ett intressant projekt9 där man tar suddiga bilder och gör dem skarpa samt tar en suddig panorerande film och gör en skarp bild av den. Med denna funktion kan man få ut mycket bättre information ur insänt material. 7 Eulerian Video Magnification for Revealing Subtle Changes in the World 8 Vital Signs Camera 9

11 5.11 Kommunikationsteknik Tekniken som är tillgänglig att kommunicera går från GSM/GPRS (2G), GSM/EDGE(2.5G), 3G, LTE/4G samt Bredband i hemmet. Teknik GSM/GPRS (2.5G) GSM/EDGE (2.75G) UMTS (3G) HSPA (3.5G) LTE (4G) ADSL ADSL2+ LAN Bandbredd( max upload ) 50 kbit/s 200 kbit/s 380 kbit/s 5 Mbit/s 50 Mbit/s 1 Mbit/s 3 Mbit/s 10+Mbit/s Många platser i Sverige har en datatrafik som är begränsad till 300 kbit/s. 10

12 6 Analys 6.1 Videokvalitet och kommunikationskvalitet Dagens kvalitet som möjliggörs via videolösningarna som finns tillgängliga idag är god. Under bra ljusförhållanden och med bra nätverk är kvalitén utmärkt. Problemet är bandbredden som är tillgänglig via mobiltelefoni. Man kan ofta få hastigheter som ger tillräcklig hastighet men långt ifrån alltid man får räkna med att kunna få till 300 kbit/s under längre tider. Video kräver mycket mer bandbredd än tal och ändå är det inte ovanligt att ett talsamtal får ljudstörningar som beror på kommunikationsstörningar. Praktiska prov visar att det är svårt att få till bra video över godtyckligt nät, på nät med bra bandbredd såsom fasta förbindelser eller lösningar med extern antenn fungerar mobil video jättebra. Förbättringar av kommunikationsförutsättningarna kan bara göras på SOS Alarms sida då man inte har kontroll över den uppringande sidan. Lösningen på detta problem är att skicka bild och video som filer, man kan filma i god kvalitet och sedan sända över filmen över den bandbredd som finns tillgänglig. Den teknik som är bäst integrerad i dagens telefoner som stödjs över lag är MMS eller möjligtvis . Med MMS och/eller kan man skicka bilder och filmer till larmoperatören som kan studera bildmaterialet när det kommit fram. 11

13 7 Lösningsförslag Det finns huvudsakligen tre lösningsspår för bildstöd i vårdprioriteringsprocessen: 1. MMS den vårdsökande skickar MMS som finns i praktiskt taget alla telefoner redan idag 2. App vårdsökande har en app installerad som ger bildstöd 3. Standard man väntar på kommande standarder så att bra integration kan skapas 7.1 MMS Nästan alla telefoner har idag stöd för MMS 10 och erbjuder funktioner för att skicka både bild och video. 1. Operatören ber om en bild på till exempel en skada och uppger ett nummer som den vårdsökande skall skicka bilden till 2. Den vårdsökande tar en bild med sin mobiltelefon och skickar den till numret. Numret är unikt för detta samtal. 3. Operatören kan efter ett litet tag se bilden/videofilmen på sin terminal och använda sig av den kompletterande informationen för att diagnosticera. Lösningen blir asynkron i det att larmoperatören inte kan påverka bildtagningen eller videofilmandet förrän bilden/videon har kommit fram till larmoperatören. Vid komplexa problem kan det ta lång tid innan larmopertören har lyckats förklara vailken typ av bild som han behöver. + Lösningen blir robust i det att man kan använda sig av lägre bandbredd då filmen skickas i den tillgängliga hastigheten och det får ta lite tid innan den är framme. + Lösningen är smidig då den inte ställer nya krav på dagens mobilklienter, inga applikationer som skall installeras innan. Man använder sig av funktioner som användaren mycket möjligt redan har provat på. 7.2 A pp App-lösningen använder den möjlighet som moderna telefoner har att man kan utöka funktionaliteten genom att installera applikationer som andra än telefonproducenterna har utvecklat. Man kan tänka sig standardapplikationer som Skype likväl som unikt skapade app:ar som baseras på videoteknik såsom Vidyo. Att skapa videoapplikationer är ganska svårt då det är mycket data som skall kontinuerligt strömma genom applikationen. Man bör därför bygga på beprövade komponenter och inte försöka utveckla från början. Man måste installera appen innan eller ladda ned och installera den under samtalet. Det kräver lugna nerver för att våga avsluta samtalet för att ta någon minut med nedladdande. Det kräver bra kommunikationsförhållande från den vårdsökande till larmoperatören. Att få till bra videosamtal är svårt och kräver bra förhållanden. + Man kan skapa en app som positionerar den vårdsökande automatiskt (inte Skype då klienten är fast). 10 MMS Multimedia Messaging Service is developed by Open Mobile Alliance openmobilealliance.org 12

14 + Man kan skapa en app som stödjer sömlös växling mellan bild och video liknande Face Time på ios-enheter 7.3 Standard En standard för videosamtal som implementeras på alla mobiltelefoner från början är naturligtvis bäst. Denna finns inte idag inte ens om man räknar standard 3G-video lösningen som kräver ett 3G nät för att fungera. I framtiden kommer den säkert vara utvecklad och innehålla saker som möjlighet för operatören att slå på kameran automatiskt utan användarens explicita tillstånd (såsom hemliga telefonnummer inte är hemliga för larmoperatören) + Alla telefonleverantörer kommer stödja standarden + Den kan bli en sömlös lösning Den finns inte definierad i standarder än mindre tillgänglig nu 7.4 Utseende I ett första steg finns det ingen möjlighet att få bild integrerat i systemet, men på sikt måste naturligtvis bildinformation kunna kopplas till ärendet utan manuella rutiner. I samtal med larmpersonal har det kommit fram flera starka önskningar: Det måste vara larmoperatören som efterfrågar bild och video. Det är bara när larmoperatören behöver mer information för att säkert kunna ställa en diagnos som man tar dessa steg. Larmoperatören skall inte synas för den uppringande. Larmoperatörens bild fyller ingen funktion i samtalet och riskerar bara orsaka onödiga problem. Larmoperatören bör kunna jobba som följer: 1. Larmoperatören inser att det behövs ytterligare information såsom bild eller video för att fortsätta analysen 2. Larmoperatören skickar en länk till det mobilnummer som samtalet redan pågår till eller ett nummer som den vårdsökande uppger. Alternativt läser larmoperatören upp numret. 3. Den vårdsökande tar bild och / eller video av det som skall visas upp 4. Larmoperatören väntar till dess att bilden dyker upp på en sida som är unik för ärendet. Klickar på den och kan se bilden/videon. 5. Det skall finnas enkla knappar för att applicera bildförbättring mer eller mindre automatiskt. 13

15 8 Integrera bildlösningar på SOS Alarm SOS Alarm har en uppgift i samhället som gör att det extremt viktigt att den är driftsäker och står emot externa störningar. Dessutom finns inte utrymme att tal kan störas eller systemet bli segt för att nätet är hårt belastat. 8.1 Nätverk Man har idag fyra parallella nät i den inre zonen som kopplas samman mellan larmcentralerna via ett VLAN 11 : Operationell data Operationellt tal Management Administrativt För att kunna hantera stora strömmande datavolymer som strömmande video innebär måste man etablera ett nät till speciellt för video. Men med en lösning som är MMS-baserad bör man kunna använda sig av det administrativa nätet. 8.2 Åtkomstkontroll All extern kommunikation som skall kunna kommunicera med den inre zonen måste skyddas med hjälp av brandväggar såväl som DMZ 12. Om man behöver tillföra en videoserver som skall konvertera externa protokoll till internt format som behövs för arbetet kommer det placeras i ett DMZ. Idag finns redan en lösning som kan lyfta bilder externt till en server som är tillgänglig på det administrativa nätet. 8.3 Sekretess Det insända materialet bör jämställas med vårdärendens ljudfiler. Det finns lagar som styr att dessa ljudfiler skall sparas i 10 år och information som skickas in i ett ärende bör sparas lika länge. Access till bildinformation bör loggas på samma sätt som all annan access till larmärenden som utförs idag. Det publika telenätet är naturligtvis inte säkert men MMS som skickas över samma infrastruktur har samma säkerhet som vanliga samtal. 11 Virtual Local Area Network 12 DeMilitarized Zone ett externt nätverk som skyddas mot intrång från internet. Det interna nätet är i sin tur skyddat från DMZ:at på samma sätt. Det är bara väl kontrollerade protokoll och maskiner från DMZ:at som får kommunicerar med det inre nätverket 14

16 8.4 Översiktlig lösning Man skapar en videoserver som hanterar bilderna genom att ta emot MMS och/eller mail och koppla ihop dem med ett ärende. Videoservern kopplas in via ett DMZ: 15

17 9 Nästa steg 9.1 Vilken kvalitet krävs för att kunna utföra diagnostik Följande frågor behöver besvaras för att kunna gå vidare med bildstöd inom vårprioriteringsprocessen: Vilken upplösning på bilder och storlek behövs Vilken upplösning på video, vilken datatakt och vilken framerate Vilken fördröjning är ok från skickandet till mottagandet 9.2 Hur skall användargränssnittet för larmoperatören utformas Man behöver även titta i detalj hur man borde utforma stödet för larmoperatören med avseende på: Styra flödet (operatören väljer), men hur. Kopplat till det medicinska indexet Hur skall man hantera videos, hur slår man på förbättringar. Hur får man stillbilder Hur initieras bildförfrågan? Hur skapas en koppling från fråga under samtal till bild hos operatören. 16