FILM I BOTKYRKA Nya talanger Nya berättelser Nya miljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FILM I BOTKYRKA Nya talanger Nya berättelser Nya miljöer"

Transkript

1 FILM I BOTKYRKA Nya talanger Nya berättelser Nya miljöer En samlad strategi för film och rörlig bild i Botkyrka kommun Augusti

2 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. INLEDNING KARTLÄGGNING INTERNATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLT PERSPEKTIV REGIONALT PERSPEKTIV 6 3. BOTKYRKA KOMMUN NULÄGE OCH UTVECKLINGSBEHOV ÖVERGRIPANDE MÅL 8 4. STRATEGISKA HANDLINGSVÄGAR 4.1 MEDIEPEDAGOGIK Förskolan Grundskolan Gymnasiet Xenter AV-mediecentralen Fritiden 4.2 TALANGUTVECKLING FÖR UNGA Växthusverksamhet och talangutveckling Filmfestivalen Vårrullen DEN PROFESSIONELLA FILMEN MED FOKUS PÅ TALANGUTVECKLING, ENTREPRENÖRSKAP OCH KLUSTER Nya berättelser, nya miljöer Botkyrka - en nod för den nya filmen i hela Mälardalen Filmpool Stockholm - Mälardalen Långfilm och näringslivsutveckling 4.4 SYNLIGHET OCH MARKNADSFÖRING Övriga aktörer 25 5 ANSVAR OCH ORGANISATION STYRNING 26 6 UPPFÖLJNING 28 2

3 1. Sammanfattning Botkyrka kommuns satsningar inom film och rörlig bild får två geografiska centra med olika inriktning. Satsningarna hänger emellertid tätt samman och många verksamheter har anknytningar och gemensamma intressen. För att behålla helheten och samordningen behövs därför en tydlig styrstruktur med en ledningsgrupp bestående av företrädare för de inblandade förvaltningarna och kommunala bolag med uppdrag att samordna de ekonomiska insatserna och uppdragen till utförarna samt en operativ samordnare/projektledare. Xenter i Tumba/Ua blir samordnare för utbildningar på alla nivåer från mediepedagogisk verksamhet för barn och ungdom inom förskola, grundskola och gymnasium till fortbildningar, yrkesutbildningar och samverkan med högskolor i regionen. Utbildningarna kan bedrivas inom Xenter eller på annan plats i kommunen. Genom samverkan med andra kommuner undersöks förutsättningarna för att Xenter utvecklas till ett mediepedagogiskt center för hela Södertörn. Eget skapande på fritiden, av barn och unga för de yngre åldrarna, ska ske i deras närområde av mediepedagoger och filmare inom Fanzingo, Kulturskolan, föreningar, studieförbund. För de äldre ungdomarna finns Filmbasen i Alby. Subtopiaområdet i Alby blir centrum för produktion och distribution av ung film och professionell, kort- och dokumentärfilm, insatser för talangutveckling och lågbudgetproduktion. Förutsättningarna för utveckling av en filmby i Subtopia med utbyggd infrastruktur, erbjudanden till och dialog med nya aktörer och en lokal filmcommission utreds. Botkyrka kommun ska verka för att erhålla uppdraget från Filmpool Stockholm Mälardalen att från 2009 etablera utvecklingsdelen inom filmpoolen för satsningar inom utbildning/kompetensutveckling, branschutveckling samt talangutveckling inom kort- och dokumentärfilm i Subtopia. 3

4 2. Inledning 2.1 Kartläggning Som underlag för arbetet har en kartläggning gjorts av verksamheter och aktörer inom film- och medieområdet i kommunen. En enkät har sänts till de kända aktörerna och besök och uppföljande samtal har skett liksom sökningar på kommunens hemsida och aktörernas egna hemsidor. Kartläggningen ger en översiktlig bild av de områden, verksamheter och de aktörer som har dokumentation om sin verksamhet. Uppgifter om hur många och vilka som är deltagare liksom effekter av arbetet har i många fall varit svårt att få fram. Det har också visat sig efter kartläggningen att en del information på hemsidorna inte är aktuell, verksamheter har förändrats eller lagts ner och nya kan ha tillkommit. Kartläggningen i det skick som gått att åstadkomma finns som bilaga 1 till detta dokument. Utifrån kartläggningen och aktörernas synpunkter har den strategi för kommunens samlade insatser inom film och rörlig bild som presenteras här arbetats fram. Kartläggning och diskussioner har skett under perioden februari maj Den maj företogs en studieresa till Helsingborg och Köpenhamn då företrädare för de största aktörerna deltog. Den 13 juni hölls ett heldagsseminarium för att förankra ett gemensamt visionsarbete. 2.2 Internationellt perspektiv De städer i världen som nu satsar på offentligt stöd till filmproduktion gör det med lite olika tyngdpunkt men argumenten är likartade. Marknaden för film och rörlig bild i olika medier är starkt växande. Att underlätta för marknaden ger därför direkt effekt för näringslivet och sysselsättningen. Filmer inspelade på en plats stärker platsens och människors image och påverkar både den egna identiteten och hur andra ser på oss. En plats känd från filmer lockar både till turism och till etablering, bosättning och företagande. De som är sysselsatta inom filmindustrin har också kontakter och samarbeten som genererar mervärde inom närliggande sektorer som reklam, dataspel och teknik. På varje regissör och skådespelare går det tio personer som är sysselsatta runt inspelningen, och därtill behövs mat, boende och annat som tillgodoses av lokala företag. Dessutom finns det kulturella värdet som är svårt att mäta i ekonomiska termer men som betyder mycket för ett samhälles egenbild. Genom att fånga olika miljöer och röster tillförs samhällsdiskussionen aktuellt underlag och mångsidighet. Den danska filmens starka konstnärliga ställning är här ett intressant exempel på hur det offentliga och branschen tillsammans satsat på talangutveckling, mötesplatser och företagskluster. Filmbyn i kommunen Hvidovre utanför Köpenhamn har på tio år utvecklats till ett kreativt centrum där såväl pedagogisk verksamhet för barn och unga, Station Next, som professionella bolag, bland andra Zentropa, har sin hemvist. Genom att inspelningstekniken förändrats under senare år till lättare utrustningar och möjligheter att bearbeta filmen digitalt ser vi en ökad internationell rörlighet. Ekonomiska förutsättningar spelar här också en roll. Behöver man tusen statister så kan det löna sig att flytta inspelningen till ett land med lägre löner. Men de stora bolagen söker också nya inspelningsplatser, nya berättelser och talanger. Hollywood 4

5 söker nya manus och alternativ till mainstreamfilmerna. Bollywood (Indiens ledande filmstudios) spelade förra sommaren in en musikalfilm i Sverige, bland annat vid Drottningholms slott. I tysk TV går en evighetslång serie vid namn Inga Lindström som spelas in i Sörmland. Stockholmsregionens fördel i det internationella scenariet är att här finns ett stort antal bolag inom olika branscher och en stor, kompetent och språkkunnig personal inom alla yrkesgrupper. Det som saknas är en samlad satsning och en tydlig paketering och marknadsföring av vad Stockholm och Mälardalen har att erbjuda. Inom den Europeiska Kommissionen har man under senare år allt mer uppmärksammat film och media som ett viktigt område. Svenska Filminstitutet medverkar i framtagandet av ny policy och under hösten 2007 har kommissionen gått ut med skrivningar där man påtalar behovet av en allmän media litteracy lika viktig som läs- och skrivkunnighet. De nordiska kulturministrarna utnämnde film och media som en gemensamt prioriterad fråga vi ett möte i maj 2008 och Nordiska Ministerrådet har sedan flera år satsningar på ung film på nätet, kallat Dvoted, och ett program för stöd till produktion av nordiska dataspel. 2.3 Nationellt perspektiv I Sverige har filmen en egen organisation vid sidan av övriga konstformer. Svenska Filminstitutet är den statliga instans som hanterar filmfrågorna medan övriga konstformer handhas av myndigheten Statens kulturråd. Den kulturutredning som ska lämna sitt betänkande i december 2008 kommer därför förmodligen inte föreslå något inom filmområdet. I maj 2008 tillsattes en särskild filmutredning med Mats Svegfors som ordförande. Utredningen ska lämna förslag till hur de framtida filmpolitiska insatserna ska finansieras och utformas. Filmutredningens slutsatser och förslag kommer att vara utomordentligt viktiga för de framtida offentliga insatserna inom filmområdet och direkt påverka branschens utveckling. Betänkandet ska lämnas i september Svenska filminstitutet ger tillsammans med landstingen/regionförbunden uppdrag och stöd till Regionala Resurscentrum för film och rörlig bild att verka för samordning och filmutvecklingen på regional nivå. Regionala resurscentrum har alltså motsvarande regional funktion och uppdrag som länsbibliotek, länsteater, länsmusik och länsmuseum. Film Stockholm har detta uppdrag i Stockholms län. Under den senaste tioårsperioden har långfilmsproduktionen flyttat ut från storstaden (= Stockholm) och etablerat sig i tre regionala produktionscentra, Film i Väst i Trollhättan, Film i Skåne i Ystad och Filmpool Nord i Luleå. Framväxten av dessa tre produktionscentra har skett stegvis. De har utgått från initiativ hos de regionala filmresurscentra i länet och därifrån engagerat landstinget/regionförbunden, kommunerna och branschen att satsa medel. Filmpool Stockholm Mälardalen etablerades som ett fjärde produktionscenter 2007 och genomgår nu samma växtprocess som de tidigare. Produktionen av kort- och dokumentärfilm har under den senaste tioårsperioden allt mer dominerats av regionala satsningar där de regionala filmresurscentra växt fram som minst lika viktiga stödjare som Filminstitutet. Regionerna har tagit stort ansvar för utveckling och nytänkande och genom sina kontakter med filmare i regionerna har man lyckats coacha och lyfta fram ett antal unga talanger. Svenska framgångar på världens filmfestivaler är idag oftast regionalt producerad kort- och 5

6 dokumentärfilm. Ett aktuellt exempel är filmen Lily av Marianne Griolet som visades i prestigefulla Kritikerveckan i Cannes i våras. Producerad med stöd av Filmbasen i Botkyrka!!! 2.4 Regionalt perspektiv Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting uttrycker i sin Rapport 1:2008 Kultur i regional utvecklingsplanering, uttalade ambitioner att verka för att kulturen får ett större utrymme i den regionala planeringen, närmast i RUFS Man har sett över länets kulturella tillgångar och strukturer och analyserar förutsättningar för att stärka området. Nedan följer några av resonemangen som har direkt bäring på Botkyrkas filmstrategi. Kulturens tillväxtdynamik tycks vara sådan att kulturindustrin med sitt starka inslag av kreativt skapande i högre utsträckning än annan industri kräver en mer sammanhållen, platsbunden kärna för att utvecklas. Kreativa centrum/kluster uppstår på begränsade ytor där inre och yttre tillväxtfaktorer får spelrum samtidigt. Närheten mellan kulturaktörer på platsen föder idéer som omsätts i nya kulturprodukter. Aktörerna och produkterna attraherar genom sitt rykte nya inflyttare och nytt kapital. Samhället kan förstärka denna dynamik och utveckling genom att satsa på relevanta utbildningar i anslutning till det kreativa centret. Tillgången till högre utbildning korrelerar starkt med hög andel invånare i kreativa yrken och universiteten är enligt Richard Florida centralpunkter för den talangdrivna kreativa ekonomin och avgörande för regional utveckling. Tillgänglighet och fungerande transportinfrastruktur är andra faktorer som är avgörande för om en plats skall kunna utvecklas till kreativt centrum. (RTK Rapport 1:2008) I rapporten har man också titta på lyckade satsningar i London och Dublin. Man har i de båda städerna satsat på ökad tillgänglighet genom att kulturutbudet återfinns på fler platser än i innerstaden. Genom förhandlingar med hyresvärdar har man kunnat erbjuda lokaler som är ekonomiskt möjliga för konstnärer, och man stödjer utbildning och yrkesvägledning, företagskluster, lokala festivaler, marknader och amatörkulturen. Man stöder också att kommunicera lokala kulturella händelser till en bredare publik i hela regionen. I regionplane- och Trafikkontorets Arbetsmaterial 1:2008, Testversion inför samrådsförslag RUFS 2010, föreslår man att visionen för Stockholms län ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Befolkningstillväxten är positiv i hela Mälardalsregionen och man föreslår satsningar på fler regionala centrum och kärnor liksom utbyggnad av kollektiva tvärförbindelser. Man föreslår satsningar inom utbildning och forskning och pekar på att företagsstrukturen successivt har förskjutits i riktning mot tjänsteproduktion och upplevelseindustri och skriver att den offentliga sektorns förmåga att skapa goda förutsättningar för företagande och ständig omvandling är avgörande. Utmaningen är att göra regionen större genom en förstärkt infrastruktur, ökad branschbredd och utveckling av idéer och förnyelseförmåga. Stockholm Business Alliance har antagit visionen att göra Stockholm till Skandinaviens huvudstad. Genom att göra gemensamma satsningar på upplevelseindustrin och Filmpool Stockholm Mälardalen kan man komma närmare det målet. Filmpool Stockholm-Mälardalen är en växande kraft och satsar under 2008 medel i cirka fem långfilmer och några kort- och dokumentärer. För att utveckla samverkan och unga talanger har man också initierat och givit stöd till en 6

7 stafettfilm där filmare från de fem länen runt Mälaren med stöd av sina regionala resurscentra producerar en kortfilm, 5 x 5, som ska premiärvisas i oktober 2008 vid Uppsala internationella kortfilmsfestival. Målsättningen för Filmpool Stockholm Mälardalen är att år 2010 vara medproducent till tio långfilmer som spelas in i regionen och att ha en särskilt avdelning och utvecklingsfond för stöd till kort- och dokumentärfilm. För att lansera regionen som inspelningsplats har filmpoolen koppling till Stockholm Film Commission. En kommissionär fungerar som guide till inhemska och internationella produktionsbolag som letar inspelningsplatser, har frågor om lokala förhållanden och tillstånd, söker lokal kompetens inom olika områden med mera, med mera. 7

8 3. Botkyrka kommun nuläge och utvecklingsbehov Mot bakgrund av det ovan beskrivna kan vi konstatera att Botkyrka kommun har utomordentliga förutsättningar och en historisk chans att utvecklas till ett spännande kluster för utveckling av nya talanger inom filmen. Botkyrkas styrkor är Den geografiska placeringen med tillgång till den koncentration av kompetent personal inom den rörliga bildens olika områden som finns i Storstockholmsområdet. Tillgången till olika inspelningsmiljöer, alltifrån storstad till naturområden. Den enorma tillgång som befolkningssammansättningen innebär, unga nya berättare med perspektiv från hela världen som har kommunen som mötesplats för kreativitet och tolerans. Den politiska viljan att utveckla filmen och upplevelseindustrin. Den kaxiga profilen långt ifrån lagom som tillsammans med den politiska viljan har en attraktionskraft för nya aktörer med ambitioner som söker ett sammanhang. En kompetent kommunförvaltning med höga ambitioner. Lång erfarenhet av att driva utbildningar inom filmområdet. Många engagerade och kompetenta aktörer verksamma inom kommungränsen redan idag. En ytterligare tillgång är den pågående satsningen inom upplevelseindustrin. Genom samverkan och samplanering mellan konstområdena kan säkerligen spännande synergier uppstå. Tumba och Alby har vuxit fram som noder i kommunens filmsatsningar. Båda har starka och ambitiösa verksamheter. Man har olika profiler men på flera områden har man samma eller likartade verksamheter. Genom filmstrategin kommer deras respektive uppdrag, rollfördelning och samarbeten att tydliggöras. Små kluster uppstår spontant då intressenter sammanstrålar och någon fungerar som sammanhållare och drivkraft. I den unga målgruppen är man emellertid extremt rörlig och när den drivande faktorn flyttar så upplöses ofta klustret. En offentlig aktör som Botkyrka kommun kan stå för stadga, kontinuitet och långsiktighet och garantera att klustrets funktion finns kvar även om enskilda medlemmar rör på sig. Filmsatsningen ligger väl i linje med Botkyrkas ambition att vara långt ifrån lagom då arbetet med nya talanger bör vara mycket nyfiket, modigt och därmed också präglat av konstnärligt risktagande, vilket är av starkt konstpolitisk och kulturpolitisk intresse. Ingen annan kommun eller aktör fyller idag dessa behov i Mellansverige. 3.1 Övergripande mål I dokumentet Botkyrkas upplevelsesatsning, antaget av kommunstyrelsen våren 2007, preciseras målen för kommunens film- och mediesatsning till att vara med och utveckla Stockholm som filmregion 8

9 förstärka de regionala resurserna för film etablera ett regionalt växthus för film och rörlig bild i Botkyrka att de filmbolag som finns i Botkyrka växer och att fler filmbolag etablerar sig i kommunen skapa nya utbildningar inom film och medier skapa ett regionalt resurscentrum för mediepedagogik. I de övergripande målen finns en tanke att den rörliga bilden ska finnas med som tema i utbildningarna såväl som i näringslivsutveckling och regional samverkan. Botkyrkas breda satsning hittills på utbildning inom medieområdet har redan resulterat i att många f d elever nu arbetar med film- och musikproduktion. Ett gott exempel är Pernilla Sandström som fick en Guldbagge 2008 som bästa filmproducent. Väldigt få filmare, musiker, artister börjar med sin konstform av kommersiella anledningar. Däremot kan de om de blir framgångsrika syssla med film / musik professionellt och verka i ett näringsliv. Från en icke-kommersiell bredd uppkommer alltså en form av spets, en elit, som blir framgångsrik från ett kommersiellt perspektiv. Ett exempel på detta som ofta citeras är den betydelse man tillmäter de kommunala musikskolorna för utvecklingen av den svenska musikexporten. För att få fram spetsen krävs satsningar på basen, bredden. Modellen ovan är hämtad ur boken FUNK en tillväxtmodell för upplevelseindustrin, av Tobias Nilsén, KK-stiftelsen Versalerna i boktiteln står för Forskning, Utbildning, Näring, Kultur och bokens slutsats är att genom att samtidigt stimulera de fyra områdena uppnår man ekonomisk tillväxt. Botkyrka kommuns strävan efter en sammanhållen strategi för filmen och den rörliga bilden är en styrka och en god förutsättning för samverkan och tillväxt. 9

10 För att politiska reformer ska förverkligas krävs både klara mål och tillräckliga resurser. Det krävs dessutom att den som ska verkställa är välvilligt inställd till beslutet. Om verkställaren inte förstår innebörden i beslutet, inte ges tillräckliga resurser eller helt enkelt har en egen agenda kan intentionerna med beslutet inte uppnås. Målet med filmstrategin måste alltså vara att tydliggöra kommunens beställning till utförarna, ställa tillräckliga och rätt sorts resurser till förfogande samt att hålla ihop, samordna och utvärdera insatserna. 10

11 4. STRATEGISKA HANDLINGSVÄGAR Botkyrka kommun har redan kommit en god bit på väg i sitt filmarbete och har en position i det regionala filmlivet. Som grund för ett långsiktigt och fördjupat arbete har fyra strategiska handlingsområden identifierats tillsammans med behov av insatser. Strategin utgår från tanken att det ska finnas en röd tråd som håller samman kommunens satsningar och en tydlig koppling till FUNK-modedllen. 4.1 Mediepedagogik När barnen börjar skolan har de redan 2 läsårs mediekonsumtion bakom sig. När de går ut från grundskolan har de skoltimmar med sig, men över timmar mediekonsumtion. För att möta eleverna där de står spelar film och medier en viktig roll. FN:s Barnkonvention stadgar: Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Europeiska kommissionen skriver: Mediekompetensen, förmågan att bedöma medieinnehållets rätta värde och göra medvetna val, blir allt viktigare för deltagandet i samhällslivet och för demokratin. Mediekompetensen är central för den som vill vara en aktiv samhällsmedborgare, precis som läs- och skrivkunnigheten var i början av 1800-talet. Mediekompetensen ger medborgaren verktygen för kritiskt tänkande och kreativ problemlösning, så att de blir upplysta konsumenter och producenter av innehåll. 11

12 Läroplanen för grundskolan stadgar: Eleverna ska ha kunskaper om medier och deras roll. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer, och uppleva känslor och stämningar. Eleverna ska utveckla sin förmåga till kreativt skapande och få ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud. Skönlitteraturen, filmen och teatern öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och upplevelser. De hjälper människan att förstå sig själv och världen, och bidrar till att forma identiteten. Skönlitteraturen, filmen och teatern ger möjligheter att utveckla empati och förståelse för andra, och för omprövning av värderingar och attityder. Detta kan forma motbilder till rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden. Strategin som rör barn och unga utgår från alla barns rätt att få uppleva och själv pröva på att skapa i rörlig bild allas möjlighet att få tillfälle att utvecklas vidare inom rörlig bild om man har det särskilda intresset. Barn- och ungdomsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen är huvudmän för den mediepedagogiska verksamheten i förskola, grundskola och fritid även om varje skol- respektive fritidsenhet styr sin egen verksamhet och Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i vissa delar är utförare. Antalet barn i kommunen i åldrarna 0 19 år var enligt SLL:s årsstatistik förra året De gick i 45 förskolor, 24 grundskolor, 16 friskolor (fsk+gr) och 3 gymnasier + 2 gymnasiefriskolor. Därtill finns fritidshem kopplat till skolorna för de yngre åldrarna och 17 fritidsgårdar för de äldre. AV-mediecentralen servar idag Botkyrka och Huddinge kommuners skolor Förskolan I Botkyrka finns 6766 barn mellan 0 och 5 år, det är ca 1100 barn i varje årskull, ojämnt spridda över kommunen. I kommunen pågår ett treårigt projekt i samarbete med Reggio Emiliainstitutet där all personal inom förskolan fortbildas inom området pedagogisk dokumentation och bilden som språk. En bärande tanke är demokratiska processer och barns eget inflytande. Resultaten av utbildningarna och arbetet i barngrupperna är av stort 12

13 intresse för hela kommunen och kan säkerligen ge inspiration till föräldrar, grundskola och andra kommuner Grundskolan I nästa åldersspann, 6 15 år, det vill säga grundskola, finns barn, ca 1000 i varje årskull. Inom grundskolan har ett fåtal skolor en egen mediepedagog och handlingsplan för film/mediearbetet. I de skolor där detta finns syns arbetet vara väl utvecklat och kan verka som inspiration för andra. Ett antal skolor och fritidsverksamheter anlitar Xenter för kortare insatser men jag uppfattar inte att det finns någon utarbetad plan för kommunen som helhet utom då det gäller erbjudanden under kulturmånaden. I kommunens skolplan står idag att Verksamheten ska främja barns och studerandes kommunikativa utveckling, vilket bland annat innebär att språk, kultur och IT-användning ska ha en framskjuten ställning. Tre kommunala skolor och en friskola har dokumenterad verksamhet inom film och media och skolbiostatistiken berättar om 6000 besök I den här åldern är barnen stora mediekonsumenter, och här finns skolbion och visningar i klassrummet som ökar. Vad vi inte vet så mycket om är däremot vad man tittar på, hur man för- och efterarbetar och om alla verkligen får se eller om det är några som får se mycket och andra inget alls. Här finns massor av lust att skapa själv och en total oräddhet inför teknik. Det finns starka motiv att använda den här lusten inom pedagogiken, både som verktyg för lärandet och som ett språk att kommunicera och uttrycka sig. Med en i skolplanen inlagd tid för eget skapande inom rörlig bild i varje stadium garanteras alla barn möjlighet att pröva på olika tekniker och uttryck. Som ett exempel för att tydliggöra tankegången skulle alla i år två kunna arbeta med digitala historier, år fem göra kortfilmer och år åtta arbeta med dokumentärt berättande. En sammanhållen filmsatsning inom grundskolan bör se till att dels samordna med kommunens e-strategi och teknikkompetensen inom skolan genom bland annat Pim-utbildningen och dels hur skolbioinsatserna samordnas med övrig mediepedagogisk verksamhet. Eftersom grundskolans verksamhet är så stor och omfattande är det av stor vikt att precisera volym och innehåll i filmsatsningen och uppdraget till utförarna Gymnasiet På gymnasienivå har Botkyrka idag länets främsta medieutbildning och en unik plats i Xenter där också den högre utbildningen på yrkesnivå finns. Kan Botkyrka profilera sig ytterligare inom medieutbildningar och datorspelsutbildning/utveckling? En ny gymnasieskola är aviserad där medielinjen inte finns med i sin nuvarande form vilket kan innebära att många skolor kommer att slopa sina medieinriktningar. Det kan innebära att Tumba gymnasium och Xenter kan få en särställning i regionen med sin samlade kompetens och teknik under förutsättning att en regional medieutbildning beviljas av Skolverket. En nedläggning av medieprogrammet kan eventuellt också innebära att det finns intresse att göra en riksrekryterande utbildning. 13

14 4.1.4 Xenter Xenter bedriver idag verksamhet inom grundskolan, fritidsverksamheten, gymnasieskolan och flera KY-utbildningar. Man har också fortbildningar för pedagoger och kurser för lärarutbildningen vid Södertörns högskola och täcker därmed in hela utbildningskedjan. Rapporten Film utanför filmen från 2007 pekade på skillnader i kvalitet i regionens utbildningar inom området. En noggrannare genomlysning skulle behöva göras för att definiera vilka utbildningar som idag saknas men där det finns en efterfrågan i branschen. Den av regeringen aviserade satsningen inom yrkesutbildningar öppnar nya möjligheter för att lokalisera branschnära utbildningar och fortbildningar till kommunen, både inom Xenter och i anslutning till Subtopia. Xenter har under åren legat under olika förvaltningar och är idag hemmahörig under arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen. Man har dock samarbeten med och finansiering också av kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen och har eftermiddagsverksamhet för mellanstadiet, kvällsverksamhet för ungdomar och organiserar kommunens skolbioverksamhet. Man har vissa år lägerverksamhet på skolloven och man är huvudman för den regionala filmfestivalen Vårrullen AV-mediecentralen De kommunala AV-mediecentralerna är idag inne i en omvandlingsperiod. Några kommuner har lagt ner sina mediecentraler, andra har en osäker plats i sin organisation. Botkyrka servar idag Huddinge med AV tjänster. Den nya tekniken innebär att de gamla arbetsmetoderna inte längre är adekvata samtidigt som den nya tekniken inte utnyttjas fullt ut. Distributionen av film och rörlig bild är idag möjlig att streama men tekniken som finns tillgänglig överallt har inte fått genomslag, istället fortsätter man på många håll att kopiera program från Utbildningsradion och sända ut till skolorna manuellt. Film blir ett allt vanligare inslag i undervisningen men tekniken i skolan hänger inte med och utbildningen och fortbildningen av pedagogerna inom fältet är minst sagt olika. Varje enskild kommun har inte tillräckliga resurser i form av ekonomi, utvecklingsidéer, teknikkunnande och mediepedagogisk kompetens. Det är på många håll också svaga kopplingar mellan AV-medieinsatserna och kommunernas satsningar inom ITområdet, vilket borde vara naturligt både för teknisk kompetens och genomförande och för att skapa innehåll i tekniken. Genom att flera kommuner går ihop om en satsning i ett mediepedagogiskt center kan man med säkerhet få en stark resurs för att serva förskola, grundskola och gymnasium i hela södra länsdelen. En sådan satsning skulle också kunna vara en modell för liknande samarbeten i norr och väster Fritiden I alla kultur- och fritidsvaneundersökningar anger barn och unga film och musik som de konstformer man helst vill utöva. I Botkyrka gjordes en sådan undersökning 2005 och på frågan om vad man skulle vilja göra om man hade möjlighet, svarade en majoritet av både tjejer och killar att de vill göra egen film. Undersökningen finns citerad på kommunens hemsida. Av fritidsgårdarna uppger några få att de ser film eller har kameror till utlån. Det är emellertid osäkert hur aktuella uppgifterna är. Xenter och Fanzingo har ibland projektverksamhet på fritidsgårdar men insatserna är inte samordnade. 14

15 Inom Kultur- och fritidsförvaltningen finns Kulturskolan och Kulturpedagogiska enheten som idag inte har någon ordinarie mediepedagogisk verksamhet. Kulturskolan är emellertid intresserad av att utveckla sitt arbete inom mediepedagogik och under sommaren 2008 genomförs ett filmläger i samarbete mellan Kulturskolan och Kulturpedagogiska enheten. Ungdomar har möjlighet att söka finansiellt stöd för egna filmprojekt genom Kulturoch fritidsförvaltningens Drömdeg. Under 2007 fick fyra filmprojekt stöd. För de yngre barnen och för de ungdomar som inte får röra sig helt fritt är närhetsprincipen absolut avgörande för att de ska kunna utveckla sina intressen. Frivillig verksamhet på eftermiddags- och kvällstid bör alltså ske i lokaler som ligger nära och är kända och accepterade av föräldrarna. Skolornas fritidsverksamhet, Kulturskolans verksamhet i skollokalerna liksom fritidsgårdar, föreningar och studieförbund med lokal verksamhet är här de som ligger närmast barnens vardag. Kulturskolan har uttalat intresse att utveckla sitt område till mediepedagogiken. Fanzingo har ungdomar år som sin målgrupp och har ett uttalat intresse av att få upppdrag inom kommunen. Genom att engagera dem också för den något yngre gruppen skulle en naturlig brygga ske till Filmbasen. Fritidsverksamheten och fritidsgårdarna ligger idag under kof vilket torde underlätta en samordning av olika aktörers insatser med målet att täcka upp alla kommunens delar så att utbudet blir tillgängligt för alla som vill utveckla sitt intresse. Särskilt bör man se till insatser som uppmuntrar flickor att också på fritiden använda filmen som berättarmedel. Man bör i starten av det här arbetet se över den tekniska utrustning som finns inom olika verksamheter och se på vilket sätt den bäst ska kunna kompleteras och hanteras för att komma många till del. Kanske kan Filmbasen vara en resurs och teknikpool för att inte alla ska behöva investera i samma slags dyra utrustning. Mot denna bakgrund ska följande uppnås / genomföras Xenter utvecklas som bas för det mediepedagogiska arbetet inom förskolan och skolans alla stadier så att alla barn vid återkommande tillfällen får pröva på olika former av eget skapande i rörlig bild samt får tillgång till skolbio. En utvecklingsplan för Södertörns mediepedagogiska center tas fram. En plan upprättas för hur det egna skapandet på fritiden för åldersgruppen upp till 16 år bäst ska tillgodoses. En kartläggning genomförs av södra länsdelens befintliga medieutbildningar med syftet att definiera tillgångar och behov. 4.2 Talangutveckling för unga Växthusverksamhet och talangutveckling Botkyrka kommun har tillsammans med Stockholms läns landsting/film Stockholm tagit initiativet till Filmbasen ett regionalt växthus för unga filmare etablerat i Subtopiaområdet i Alby. Verksamheten utvecklades under hösten 2007 och invigdes 10 april Driften utförs av Film Stockholm i samarbete med Föreningen Fanzingo. Till Filmbasen kommer man från hela länet, utanför skoltid och då man har ett intresse att verkligen pröva sin talang inom film och rörlig bild förbi det rent amatörmässiga och upp till en semiprofessionell nivå. Verksamheten består primärt i att erbjuda unga filmare i länet tom 30 år en mötesplats och stöd till produktion av film genom fria lån av videoteknik för 15

16 inspelning och redigering, professionell coachning samt ekonomiska bidrag. Även kurser och specialprojekt erbjuds. Samarbetet mellan Film Stockholm och Fanzingo baseras under 2008 enkelt uttryckt på att Fanzingo ansvarar för all drift av lokaler och infrastruktur, mötesplatsen, samt den del av verksamheten som riktar sig mot unga berättare, primärt mellan år. Film Stockholm å sin sida har sin kort- och dokumentärfilmsverksamhet stationerad till platsen och fördelar sina ekonomiska stöd från platsen. Den samlade verksamheten drivs under det gemensamma varumärket med starka kopplingar till Botkyrka och organisationerna driver även ett gemensamt nätverk av professionella coacher och branschkontakter, i vilket bland annat ingår ett formellt samarbete med ett antal teknik- och tjänsteföretag. Föreningen Fanzingo har verksamhet också inom angränsande områden som radio, tv och produktion inom kultur och medieprojekt. Fanzingo on the road är ett mobilt filmteam som stöttar nya berättare att göra en egen dokumentärfilm. Man turnerar runt i Sverige men i huvudsak i Stockholm. Scenkonstlabbet experimenterar med film och scenkonst i samarbete med Unga teaternätet och Webteatern. Fanzingo är en fristående förening och finansierar sin verksamhet med projektbidrag, bland annat från Arvsfonden. Filmbasen finansieras under 2008 med 800 tkr från Botkyrka och 1 miljon från Landstinget. Därtill investerar Film Stockholm och Fanzingo egna medel i verksamheten, som totalt omsätter 3 mnkr under innevarande år. Vad gäller Fanzingos egeninsats i verksamheten bör den anses som både bräcklig och tillfällig, då föreningen lever på projektmedel. Film Stockholm har tidigare presenterat målsättningen att en fullt utbyggd växthusverksamhet bör omsätta det dubbla, alltså ca 6 mnkr, för att möta behovet och göra en mer avgörande skillnad i länets filmliv. Avtal mellan kommunen och landstinget kring uppstarten av verksamheten slöts hösten 2007 och har förlängts för 2008 med avsikförklaring om fortsatt finansiering I det kommande arbetet behöver verksamheten vid Filmbasen få en tydligare samverkan med övriga verksamheter inom gymnasieskolorna, fritidsgårdarna och övrig frivilligverksamhet. Samverkan mellan kommunens förvaltningar behövs för att stödja detta. Det ska finnas en naturlig utvecklingsväg inom kommunen från ung amatör till semiproffs. I huvudsak är detta en fråga om information och viss gemensam planering där till exempel filmfestivalen Vårrullen kan vara en naturlig mötespunkt. 16

17 Filmbasen fyller inte ett bara en viktig funktion som stöd till länets många unga filmare. Den är också en strategiskt viktig satsning då verksamheten kan fungera som en bottenplatta, en bas, även för tillkommande professionella satsningar, aktörer och verksamheter på filmområdet i kommunen. Inte minst är Filmpool Stockholm Mälardalen en viktig aktör att agera tillsammans med. Filmbasen har på den korta tid den funnits redan låtit tala om sig i filmkretsarna genom att några av filmerna som fått utvecklingsstöd där har visats på festivaler och fått gott mottagande. Dessa framgångar är viktiga av flera skäl. Dels fungerar filmarna som goda förebilder för andra unga i kommunen och dels ökar det platsens attraktionskraft både hos de unga filmarna och den professionella filmbranschen. Målsättningen om en finansiering om ca 6 mnkr årligen kan anses ha stärkts efter det gemensamma studiebesöket 27 maj i Köpenhamn vid Danska Filminstitutets Filmverkstad och ungdomsverksamheten Station Next i Hvidovre kommun vars budgetar och ambitioner för liknande verksamheter är snarlika. Studiebesöket stärkte även uppfattningen att en tyngre teknisk utrustning är avgörande för växthusverksamhet. Detta saknar Filmbasen idag. En mer utbyggd teknisk facilitet inom Filmbasen för inspelning, redigering och efterbearbetning av bild och ljud bygger upp filmprojekten på ett avgörande sätt, skär bort stora kostnader i projekten samt, inte minst, ökar markant förutsättningarna för att skapa en verklig mötesplats för filmare i Alby. Idag saknas ännu det avgörande incitamentet för att verka på platsen. Det är i det här sammanhanget angeläget att se över kommunens samlade innehav av studiolokaler och teknisk utrustning. I Xenter finns en utbyggd teknisk kapacitet med möjligheter till inspelning och redigering av både bild och ljud. Innan man gör nya investeringar är det alltså viktigt att se hur man kan samordna och sambruka det som redan finns. Den tekniska utrustningen behöver inte heller vara avsedd endast för Filmbasens brukare. Om man vill attrahera inspelningar och bolag till kommunen är tillgången till en lokal teknikpool av stort intresse. 17

18 För att uppnå teknisk kapacitet bör samtal föras med branschen företrädd av Bratek (teknik- och tjänsteföretagens intresseförening) om att tillsammans investera i en teknikpool i Botkyrka. Syftet med teknikpoolen skulle vara att idag tillgodose behovet hos Filmbasen och de unga talangerna, men redan imorgon också ha tekniska produktionsfaciliteter och kompetens för att fullt ut möta ett professionellt behov inom produktionen av kort- och dokumentärfilm och behoven hos externa bolag som förlägger sina inspelningar till regionen. Det bör ses som en gemensam utmaning för alla inblandade parter att växla upp Filmbasens verksamhet och ekonomi. En mindre del av finansieringen kommer redan idag från subventionerade insatser från teknik- och tjänsteföretag i den regionala filmbranschen och denna del torde kunna öka. Men även själva basen med personal och teknisk infrastruktur skulle behöva lyftas ett gott snäpp för att möta det stora intresset och skapa än mer kvalitet i verksamheten. Då Filmbasen är en verksamhet som vänder sig till hela länets unga filmare och Stockholms läns landsting redan är involverad i arbetet så bör den ekonomiska utvecklingen också delas mellan kommun och landsting Filmfestivalen Vårrullen Filmfestivalen Vårrullen är Stockholms största festival för unga filmare och arrangerar den regionala uttagningen till den nationella Novemberfestivalen för ungas egna filmer. Vårrullen ligger idag organisatoriskt som ett projekt under Xenter och har sin finansiering lokalt genom kommunen (Utbildnings - och arbetsmarknadsförvaltningen) och regionalt genom Film Stockholm. Därtill är den externa finansieringsdelen (även sponsring) och de frivilliga insatserna stora. Festivalen äger årligen rum under en halvdag i april, hittills med Mångkulturellt Centrum som spelplats. Ca 400 unga filmare, filmintresserade och representanter för branschen deltar på plats. Sammantaget med övrig verksamhet som utomhusbio och verksamhet vid filmkulturella evenemang som Drömfabriken och kulturfestivaler i länet rapporterade Vårrullen hela besökare år Vårrullen har också en pedagogisk del där ett 30-tal examenselever vid Tumba gymnasiums medieutbildning får utbildning i projektledning och entreprenörskap Genom åren har ett hundratal elever utbildats inom projektet. Festivalen har även bedrivit annan relaterad verksamhet såsom utomhusbio, både inom och utom kommunen, särskilda satsningar på tjejers filmande samt byggt ett viktigt nätverk med film- och medieutbildningar inom och utom det egna länet för att samla film och filmare. Vårrullen håller på att växa ur sin nuvarande kostym och har därför påtalat behovet av organisatorisk utveckling och av en halvtids projektledare under hela året med förstärkning under festivalperioden. Vårrullen har utvecklats till att bli en vital mötesplats mellan det unga filmlivet och film- och tv-branscherna i Stockholm. Detta manifesteras bland annat i att Vårrullen är plattform för fördelning av ett antal tunga priser till unga filmare, däribland från det stora produktionsbolagets Jarowskij (som även aktivt engagerar sig i festivalen), Digidesigns ljudpris, teknik- och programvarubolaget Avid och Stockholms största teknikföretag Dagsljus. Branschen deltar i juryarbetet. Denna branschsamverkan bör vidareutvecklas med fokus på Vårrullens kärnvärden att värna den unga mångkulturella filmen. Vårrullen filmfestival har kapacitet att utvecklas till ett nav för visning och spridning av regionalt producerad ung film. Genom en tydligare koppling till kommunens 18

19 övriga strategi för filmen och till produktionsmöjligheterna inom kommunen bör man kunna bedriva en bredare året runt-verksamhet kopplad till länets biografer och andra visningsfönster, med målet att bli en central kanal för regionalt producerad ung film. Här skulle det bästa av det som produceras inom kommunens skolor och andra utbildningar kunna visas liksom alster av Filmbasens talanger och utbyte med andra regioners unga filmare. Organisatoriskt är Vårrullen en del av Xenter men många aktörer deltar och medverkar i arbetet och finansieringen av festivalen. Denna konstruktion gör att ansvaret idag är otydligt. Genom att ge Vårrullen en självständig ställning och bredda ägandet av festivalen kan man förhoppningsvis öka möjligheterna till finansiering och utvecklande samarbeten. Mot denna bakgrund ska följande uppnås / genomföras: En långsiktig plan för utveckling och finansiering av växthusverksamheten i Filmbasen ska tas fram. Samverkansformer mellan Filmbasen och teknik- & tjänsteföretag ska utvecklas. En utvecklingsplan avseende ansvar, finansiering och organisation för Vårrullen tas fram. 4.3 Den professionella filmen med fokus på talangutveckling, entreprenörskap och kluster Svensk film och dess bransch är mycket liten i internationell jämförelse. Den relativt svaga kommersiella bärkraften i svensk filmbransch gör att vi sedan länge har en situation där branschen i liten utsträckning bidrar till den konstnärliga utvecklingen av svensk film. De flesta produktionsbolag är en- och fåmansbolagen som jagar projekt att snabbt finansiera för att överleva. Det begränsade antalet större produktionsbolagen (SF, Jarowskij, Filmlance och några till) jobbar företrädesvis med serie- eller eventproduktioner för en internationell marknad för spelfilm och TV såsom Wallanderfilmerna och storproduktionerna av de tre Arnfilmerna. Inte sedan talet har talanger som en Ingmar Bergman fått chansen att utveckla sitt filmskapande på kommersiella villkor och finna en kreativ vagga inom branschen. Arbetet med att identifiera och utveckla nya förmågor och de konstnärliga aspekterna av filmen vilar istället i hög grad på landets utbildningar och offentliga stödorganisationer. Bland de högre utbildningarna märks främst Dramatiska Institutet i Stockholm och Filmhögskolan i Göteborg. Samtliga filmhögskolor saknar idag ett gediget entreprenörstänk i synen på sina studenter. Detta har uppmärksammats av Svenska Filminstitutet som nu avser att ta fram ett åtgärdsprogram. När filmaren kommer ut från sin utbildning hamnar han/hon ofta i ett tomrum. Detta hänger samman med att branschen har så höga murar kring sig att det är svårt att etablera sig som ny förmåga. I den situationen kan vikten av kreativa kluster/mötesplatser hur anspråkslösa de än kan verka på utsidan helt klart sägas vara avgörande för kreatörernas och filmens utveckling. Ett kreativt kluster/en mötesplats för filmen i Stockholm saknas idag. 19

20 Den nyetablerade Filmpool Stockholm-Mälardalen har antagit planen att etablera en utvecklingsenhet, bland annat för stöd till talangutveckling och kort- och dokumentärfilm. Man ger i år stöd till enstaka filmprojekt i genren men någon egentlig fond finns inte än och därmed inte heller riktlinjer för fördelningen av stöd vilket har skapat otydlighet. Det nyetablerade växthuset/mötesplatsen Filmbasen i Subtopiaområdet utgör en bra grogrund för ett kluster för nya talanger och ny film. Filmbasen har dock idag inte resurser att möta ett mer professionellt behov av stödfunktioner och det är viktigt att Filmbasens fokus fortsätter att vila på unga filmare tom 30 år. Subtopia är en del av det kommunala aktiebolaget Upplev Botkyrka AB. Inom området finns ett stort antal aktörer och verksamheter inom olika konstformer, i Subtopias regi eller som hyresgäster. Samverkan med upplevelsesatsningen och mellan filmen och aktörer som Cirkus Cirkör, Clowner utan gränser och Riksteatern i det närliggande Hallunda blir genom närheten en naturlig del av arbetet. Genom att befinna sig inom samma område har de redan givit upphov till nya spännande verksamheter. Detta stöder tanken om Subtopia som ett livaktigt, om än hittills litet, kluster. Det finns också många idéer om verksamheter som skulle kunna startas eller lockas till området för att ytterligare stärka synergierna och klusterutvecklingen. Sedan våren 2008 finns en halvtids tjänst i Subtopia för att samordna och utveckla filmfrågorna i området. Flera av målsättningarna i filmdelen av kommunens upplevelsesatsning rör näringslivsfrågor. Att få de företag som idag finns inom filmbranschen i kommunen att växa och att locka fler företag att etablera sig är en angelägenhet som kräver kunskap inom den speciella branschen. I det arbetet är Subtopia, Filmbasen och Xenter drivande och innehavare av användbara kunskaper och nätverk. Utvecklingsarbetet måste ske i nära samverkan mellan kommunledningsförvaltningen och aktörerna. Filmpool Stockholm Mälardalen och samverkan med andra aktörer i regionen är också en möjlighet att genom gemensamma satsningar verka för ett växande filmkluster inom kommunen. Botkyrka kommun har en historisk chans att utvecklas till ett spännande kluster för utveckling av nya talanger inom filmen. Området har en mycket spännande profil med stora möjligheter till en stark och omedelbar avkastning, inte minst imageoch mediemässigt. Men även för ambitionen att locka fler kreatörer och företag till kommunen, då det är denna grupp som har störst behov av stödfunktioner och är mest mobila och förutsättningslösa Nya berättelser, nya miljöer Svensk film lider inte bara brist på incitament för utveckling av nya talanger. Detsamma gäller även de berättelser, karaktärer, miljöer och perspektiv som gestaltas i svensk film. Alltför många filmer upprepar samma formel, för vilken det också tycks finnas en hyggligt stadig inhemsk publik. Det är ofta en provinsiell film, som har landsbygden och småstaden som spelplats. Det är kort sagt så kallad breddfilm som känns oerhört lagom. Det är dock en typ av film som exkluderar stora delar av svensk befolkning med andra livserfarenheter och intressen och som ofta behandlas med en axelryckning av kritiker och filmälskare. Samtidigt syns inom svensk film frön till nya perspektiv och berättelser, bland annat filmer där nya svenskar tar plats på ett naturligt sätt. Allt ifrån enstaka titlar som Susan Taslimis Hus i helvete (2002), Förortsungar (2006) och Ett öga rött (2007) till något mer särpräglade filmer av Josef Fares. 20

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen Filmsatsningar i Örebro län 1998-25 som beviljat stöd av Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 26:16 Projektägare Filmpol mitt II Örebro läns landsting Projektperiod 2311 25123 Utveckla film- och mediabranschen

Läs mer

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet - KUN 2012-11-20, p 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-11-05 KUN 2012/431 Handläggare: Hans Ullström Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet STHLM DEBUT 1

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland.

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Sida 1(8) Detaljbudget 2016 Film i Väst AB 1. Sammanfattning Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Film Väst investerar ekonomiskt i filmproduktion (samproduktion

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Film i Väst 2015-2017

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Film i Väst 2015-2017 1 (13) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Film i Väst 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post:

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Från Upplevelsesatning till Kreativa Botkyrka

Från Upplevelsesatning till Kreativa Botkyrka Från Upplevelsesatning till Kreativa Botkyrka Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Botkyrka kommun avseende Filmbasen regionalt växthus för unga filmare i Stockholms län

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Botkyrka kommun avseende Filmbasen regionalt växthus för unga filmare i Stockholms län - KUN 2011-03-09, p 13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-02-23 KUN 2011 /114 Handläggare: Kerstin Olander Avtal mellan Stockholms läns landsting och Botkyrka kommun avseende Filmbasen regionalt växthus för unga filmare

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205 Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Kulturgaranti. för barn och unga

Kulturgaranti. för barn och unga Kulturgaranti för barn och unga Kulturplan för barn och unga I Varbergs kommun samarbetar skolor, förskolor och kulturverksamheter för att göra kultur till en del av barnens vardag. Vi ser kultur som en

Läs mer

GENOMFÖRD PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS KULTURFÖRVALTNING OCH FILM STOCKHOLM 2008

GENOMFÖRD PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS KULTURFÖRVALTNING OCH FILM STOCKHOLM 2008 FILM- OCH MEDIEPEDAGOGISK KARTLÄGGNING AV STOCKHOLMS LÄN GENOMFÖRD PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS KULTURFÖRVALTNING OCH FILM STOCKHOLM 2008 RAPPORTFÖRFATTARE: LOTTI FRED INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Program för stadens arbete med evenemang och film

Program för stadens arbete med evenemang och film PM 2015:172 RI (Dnr 171-1020/2015) Program för stadens arbete med evenemang och film Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att ta

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke. Kulturutskottet. För kännedom: Svenska Filminstitutet

Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke. Kulturutskottet. För kännedom: Svenska Filminstitutet Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke Kulturutskottet För kännedom: Svenska Filminstitutet Till Kulturminister Alice Bah Kuhnke samt ledamöter i Kulturutskottet med anledning av de pågående diskussionerna

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med

Läs mer

Så kan vi främja ti Il växt i Sala genom att arbeta strategiskt med film, TV och digitala media

Så kan vi främja ti Il växt i Sala genom att arbeta strategiskt med film, TV och digitala media Bilaga KS 201 6 / 6/ 1 lnk. I.I I FILMREGION St\U.\ :\u,v,,\,un Kommunstyrelsens förvaltning?ulö -O i- 1 1 Fördel Sala Så kan vi främja ti Il växt i Sala genom att arbeta strategiskt med film, TV och digitala

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Alla barn har rätt till kultur

Alla barn har rätt till kultur Alla barn har rätt till kultur Artikel 31 i FNs barnkonvention erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Denna rätt ska respekteras och främjas. Kulturell och konstnärlig

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun Skolplan utbildningsnämnden Karlskrona kommun 2007-2010 Skolplan för utbildningsnämnden i Karlskrona kommun Förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet,

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

122 Diarienr: KS-2016/00229 Interpellation - Filmpolitikens framtid i Umeå

122 Diarienr: KS-2016/00229 Interpellation - Filmpolitikens framtid i Umeå Sida 1 av 5 122 Diarienr: KS-2016/00229 Interpellation - Filmpolitikens framtid i Umeå Beslut Efter ytterligare inlägg av Filip Hallbäck och Tomas Wennström beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen

Läs mer