Resultat Analys Åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat Analys Åtgärder"

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsredovisning för grundskolan Resultat Analys Åtgärder 2012/2013 Högom skola Anna-Carin Olsson

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSÅRET FRAMTIDEN BESKRIVNING ÖVER SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHETENS MÅL NORMER OCH VÄRDEN/TRYGGHET UTVECKLANDE LÄRMILJÖ KUNSKAPER UTVECKLA SIN FULLA POTENTIAL ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/ BARN- OCH ELEVINFLYTANDE SKOLANS ÖVRIGA MÅL ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD (34)

3 1 Sammanfattning av verksamhetsåret 2 Framtiden 3 Beskrivning över skolans förutsättningar 2010/ / /2013 Ekonomiska förutsättningar Tilldelade skattemedel Antal elever i f-klass Antal elever i grundskolan/grundsärskolan Antal elever i fritidshem Personal Antal heltidsanställda lärare med pedagogisk högskoleexamen Antal elever/lärare omräknat till heltidstjänster 168/11,8 158/11,7 159/10,9 Antal förskollärare i f-klass Antal pedagoger i fritidshem Antal skolledare/antal personal Analys Lärdomar Enheten behöver en organisation som säkerställer att styrdokumenten följs och att alla elever når alla kunskapskrav. Den organisationen ska även vara trygg för pedagogernas arbetsmiljö och att inom budgetramen. Det ska uppnås genom att personalen ska vara mer flexibel och kunna anpassa sin verksamhet till elevernas behov. Resurserna för förskoleklass har under året var många. Personaltätheten i förskoleklass ska minskas för att komma till rätt nivå för antalet elever. Fritids har en god kvalitet på verksamheten. Vissa pedagoger har upplevt en tuff arbetssituation, som har resulterat i flera vikarier för att minska arbetsbelastningen. Kostnaden för mat är hög på skolan. Vid jämförelse med andra skolor som har liknande antal elever så har vi en merkostnad på :-. Matkostnaden ska minskas genom att servera en rätt i stället för två och att salladsbordet ses över och att inte servera mjukt bröd till lunchen. Skolan har en utökad timplan i ämnena slöjd och idrott. Det med för ett positivt resultat för eleverna i utvecklingen av det entreprenöriella förhållningssättet. Det ger ändå konsekvenser i budgeten som ska granskas under nästa läsår. 3(34)

4 En pedagog med rätt kompetens ska under nästa läsår jobba i arbetslaget åk 1-3. En personal från köket med erfarenhet av att arbeta med förskolans barngrupper ska jobba 20 % på fritids. Minska på vikariekostnaden med 80% Det kommer att serveras en maträtt till lunch. Granskning av utökad timplan i slöjd och idrott. 4 Verksamhetens mål Alla elever skall känna trygghet under skoldagen. 4.1 Normer och värden/trygghet Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 1 MÅL 1 I Sundsvalls skolor råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling Uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier enligt skollag och diskrimineringslag Fritidshem Enhetens mål utifrån området Trygghet Vår målsättning är att barnen känner sig trygga på fritids. Individnivå: Vi: tar emot eleverna efter skolans slut, noterar dem närvarande och hinner då samtidigt säga några ord till varje barn. har ett positivt bemötande mot eleven och lyssnar när de vill prata. arbetar ständigt med empati. Hur eleverna är mot varandra och mot oss. Vi arbetar för att förebygga kränkningar. berömmer positiva handlingar för att förstärka självkänslan/självförtroende. har gemensamma regler 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (34)

5 gör punktinsatser för de elever som behöver extra stöd, t ex genom att läsa av, följa och leda en elev på rätt väg så att en konflikt inte inträffar. Detta för att eleven inte ska behöva känna sig misslyckat. Gruppnivå: Vi stärker elevgruppen genom att regelbundet erbjuda samling, uppträdanden och olika aktiviteter. Vi uppmuntrar eleven att vara med på aktiviteterna. Vi jobbar med olika gruppstärkande lekar. Organisationsnivå: Bra ställ- och planeringstid för personal. Möten där vi har getts möjlighet att diskutera förhållningssätt och regler som gäller hela skolan. Strävar efter att ha kontinuitet i personalstyrkan samt att ha samma personer som vikarier. Utifrån behov har vi lagt till en extra kontroll av närvaro under eftermiddagen. Detta för att försäkra oss om att barnen befinner sig inom fritidsområdet. Egen undersökning: Under höstterminen 2012 intervjuade vi eleverna i årskurs 1 angående trygghet på fritids, se intervjufrågor nedan. Samma intervjufrågor användes under vårterminen 2013 för att följa upp tidigare gjorda intervjuer, med nuvarande årskurs 1 och 2. Nästa läsår, 2013/2014, tänker vi göra intervjuerna både höst och vår och då med årskurs 1, 2 och 3. Detta för att på ett bättre sätt mäta tryggheten på fritids. Intervjufrågor angående trygghet på fritidshemmet. Läsåret 2012/2013 1) Känner du dig trygg tillsammans med de andra barnen på fritids? Ja: 38 st Nej: 1 st Kommentar: Inte trygg med alla, ibland kan vissa vara dumma. 2) Känner du dig trygg med personalen på morgonfritids. Ja: 25 st Nej: 1 st Har ej morgonfritids: 13 st Kommentarer: Ibland vet man inte deras regler, rädd att göra fel, hittar inte ritgrejer. 5(34)

6 3) Känner du dig trygg med personalen på fritids. Ja: 39 st Nej: 0 st Kommentarer: Inga kommentarer. 4) Finns det någon plats/ställe ute/inne där du inte känner dig trygg? Ja: 6 st Nej: 33 st Kommentarer: Där dom dumma är. Klätterställningen, affären, röda rummet, klätterbusken, pingisrummet, ritrummet och kuddrummet - ibland för många barn, ibland oroligt i legorummet då andra barn river det man byggt, lite bråk om pennor i ritrummet och lite högljutt. Resultat kopplat till elevers trygghet Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshem (index) 2012/2013 Flickor Pojkar Jag tycker att det är kul att gå till fritidshemmet 92 Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet 91 Jag känner mig trygg med de vuxna på fritidshemmet 94 Jag vet vem jag kan prata med på fritidshemmet om jag eller någon annan blir illa behandlad (retad, utfryst etc.) 92 Resultat kopplat till årets kartläggning enligt likabehandlingsplanen Eleverna upplever sig mer trygga och vi får ett bättre resultat i den kartläggning vi gör enligt likabehandlingsplanen än den kommunövergripande kartläggningen. Resultatet på frågan Jag känner mig trygg med barnen är 97,4 % enligt kartläggningen likabehandlingsplanen och 91 % enligt den kommungemensamma kartläggningen. Analys Lärdomar Vi har följt upp de intervjuer vi gjorde på höstterminen med årskurs 1 och 2 för att kunna göra en mätning av fritidsverksamheten. Intervjuerna visar att eleverna känner sig mer trygga med både personal och elever sedan förra mätningen. Vi upplever att eleverna känner stor trygghet när vi har bra struktur. De vet vilken personal som är i de olika rummen och vem som har de olika aktiviteterna. 6(34)

7 Under nästa läsår följer vi upp de intervjuer/enkäter som gjorts under vårterminen för att kunna göra en mätning av fritidsverksamheten. Vi behöver utveckla vårt samarbete med förskoleklassens personal angående gemensamma regler och förhållningssätt. Vi kommer att se över de lokaler där eleverna känner sig otrygga och fortsätta vårt strukturerade arbetssätt som vi ser fungerar bra. Förskoleklass Vi har daglig kontakt med de flesta av föräldrarna och skriver även veckobrev där vi tar upp aktuella händelser och beskriver hur klimatet i elevgruppen är. Vi har under läsåret medvetet jobbat med livsfrågor med eleverna i förskoleklassen. Detta har skett regelbundet och varje vecka har vi pratat om olika ämnen som vi ser som viktiga för att eleverna ska respektera varandra och utomstående. Livsfrågorna som vi har arbetat med utgår från skolans värdegrund. Vi tränar eleverna att kunna samarbeta med alla i förskoleklassen och placerar eleverna i olika grupperingar under dagen. Eleverna får också träna sig i att samarbeta i olika övningar. Vi har också pratat allmänt om händelser på t.ex. morgonsamlingen, där eleverna även fått ta upp egna funderingar och åsikter. Resultat Elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass (index) 2012/ /2013 Flickor Pojkar Jag tycker att det är kul att gå till förskoleklassen Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen Jag vet vem jag kan prata med i förskoleklassen om jag eller någon annan blir illa behandlad (retad, utfryst etc.) Ej tillförlitligt resultat Ej tillförlitligt resultat Ej tillförlitligt resultat Ej tillförlitligt resultat Resultat kopplat till årets kartläggning enligt likabehandlingsplanen Vi har sett att alla elever vågar prata och agera inför gruppen och även inför andra. Eleverna tycker att det är roligt att komma hit till förskoleklassen och har en positiv inställning till våra aktiviteter. Alla elever har kompisar som de leker med både under förskoleklass tiden och hemma. Eleverna känner förtroende för oss vuxna och vågar prata med oss om någonting inträffat eller om de vill prata om vardagliga saker. 7(34)

8 Analys Lärdomar Med hjälp av frågor till tre olika ansiktsuttryck har eleverna själva tillsammans med en lärare fått uttrycka med egna ord hur de tycker det är i förskoleklassen. Det visade sig att eleverna tyckte det var positivt att komma till förskoleklassen och att vara här. Vi deltar även i enkätundersökningar angående trivsel och trygghet på skolan. Några av eleverna uppgav i hälsosamtalen att de hade hört och sett att det hänt att några elever blivit retade på skolan. Vi kommer att regelbundet fortsätta jobba mot mobbing och kränkande behandling inom ämnet livskunskap. Vi kommer att arbeta med samarbeteslekar, litteratur, film och samtal om ämnen som vi ser som viktiga för att eleverna ska må bra, känna sig trygga och respektera varandra. Vi ska även genom enkäter ställa frågor till eleverna där de får svara på frågor om trivseln i förskoleklassen. Vi kommer också att ha samtal där vi och föräldrarna pratar om elevernas kunskaper, hälsa och välbefinnande. Vi ska skapa ett förtroende mellan barn, föräldrar och pedagoger.grundskola ÅK 1-3 Vi har samling/genomgång varje morgon kring dagens aktiviteter Vi har fasta elevplatser i matsal, klassrum, kapprum, omklädningsrum och i idrottssalen Vi går tillsammans in i matsalen, sitter vid matbordet en bestämd tid. Vi har luncher tillsamman med eleverna Vi har rastvärdar på våra raster Vi har ett system där äldre elever är faddrar till yngre elever Vi har klassråd Vi strävar efter ett lyssnande förhållningssätt Vi låter eleverna fortsätta det påbörjade arbetet Vi bekräftande elevernas funderingar och frågor Vi låter eleverna svara på två enkäter, en på hösten och en på våren, för att kartlägga ev. utsatthet och platser där kränkningar kan förekomma. Vi har två resurspersoner riktade till elever med speciella behov. Vi utreder och kartlägger händelser när vi får signaler om kränkningar tillsamman med elever och vårdnadshavare Vi arbetar medvetet med det främjande och förebyggande värdegrundsarbete Vi har arbetat i en studiecirkel om mobbing och kränkningar. Resultat 8(34)

9 Elevskattning med hjälp av föräldrarna i årskurs 1-2 (index) 2012/2013 Flickor Pojkar Jag tycker att det är kul att gå till skolan 78 Jag känner mig trygg med barnen i skolan 78 Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan 90 Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (retad, utfryst etc.) 86 Elevskattning årskurs 3-5, 6-9 (%) 2011/ /2013 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Jag känner mig trygg i skolan år 3-5 Andel flickor/pojkar Andel flickor/pojkar Alla 94 Jag känner mig trygg i skolan år Jag vet vem jag kan prata med på skolan om jag eller någon annan blir retad eller mobbad (åk 3-5) Jag vet vem jag kan prata med på skolan om jag eller någon annan blir retad eller mobbad (åk 6) Ja Flickor Pojkar Alla / Nej Flickor Pojkar Resultat kopplat till årets kartläggning enligt likabehandlingsplanen Vi har tittat på svaren från alla enkäter gjorda under läsåret och hittat mönster på elever som upplever sig utsatta, platser som upplevs otrygga och beteenden som upplevs kränkande. Det är 7 elever av 159 elever, 4,4 %, som upplever sig utsatta. Det är korridoren, grå huset, rutschkanan och matsalen som upplevs som otrygga platser. Kränkningar upplevs på raster. Det är när andra säger elaka saker och när andra inte respekterar att man tycker olika som upplevs kränkande. Den kommunövergripande enkäten från åk 3-6 visar på ett positivt resultat i de flesta svaren. Under rubrikerna värdegrundsarbetet, elevtrakasserier och lärartrakasserier har Högom skola en positiv förändringt jämfört med förra året i åk 4-5. Åk 3 har däremot en negativ förändring än i fjol i dessa frågor. Åk 6 resultat visar en positiv förändring inom alla rubriker, sexuella trakasserier, lärartrakasserier, sociala trakasserier, fysiska,verbala trakasserier, duktiga lärare. Trygga lärare och värdegrundsarbetet Enkäten som är gjord på enheten upplever ingen elev i åk 3 att de är utsatta av andra. Den kommunövergripande enkäten för åk 1-2 visar ett lägre resultat än den egna kartläggningen. Analys Lärdomar 9(34)

10 De insatser som är gjorda är inte tillräckliga för att alla ska känna sig trygga. Kvalitetsenkäten i åk 1-2 har besvarats av drygt 40% av vårdnadshavarna, vilket ger anledning till ifrågasättande av resultatets överensstämmande med verkligheten. Enkäten som är kommunövergripande är komplicerad och omfattande för många av våra elever. Vi tycker det är bekymmersamt att inte alla vet vem de ska vända sig till när de blir retad eller mobbad. Vi upplever att det finns en kultur där eleverna tycker att de skvallrar när de berättar för en vuxen. Vi ska medverka till att öka svarsfrekvensen av enkäten för åk 1-2 genom att skicka hem papperskopior till vårdnadshavarna. Vi ska påverka så att den övergripande enkäten för kommunen blir lättare att svara på för eleverna. Vi ska arbeta med värdegrundstärkande övningar. De första dagarna på läsåret ska alla planera tid för dessa övningar. Vi ska påbörja ett faddersystem första dagen på läsåret. Vi ska använda oss av enkäter och sociogram regelbundet. Vi ska sträva efter att ha ett gemensamt förhållningssätt där regler och konsekvenser är detsamma. Vi ska jobba med begreppet skvaller och att det ska kännas naturligt för alla elever att prata med en vuxen när något händer. Vi ska involvera vårdnadshavarna i de främjande insatserna. Det ska ske på det första föräldramötet. Vi ska informera om skolans regler vid skolstarten och föräldramötet. Skolan ska starta en trygghetsgrupp där rektor, specialpedagog och fritidspersonal ska ingå. Personalen ska arbeta med eleverna likheter och olikheter och att alla ska respektera varandra även när elever har svårt för social samvaro Vi ska starta upp terminen med att ha klassrumsdörren öppen för att eleverna i åk 6 för att de ska ha möjlighet att börja sin dag i klassrummet. Det skulle innebära att det blev färre elever i korridoren på morgonen. Alla elever har uterast. Vi har rastvärdar som gör aktiviteter på rasterna tillsammans med eleverna. Det ska finnas leksaker i förrådet och det ska vara lockande att gå ut på 10(34)

11 rast. Det ska uppnås genom att bygga en hinderbana på skolgården som ska locka till aktiviteter. Vi ska sträva efter att engagera skolrådet att göra uteaktiviteter. Det finns en diskussion om att öppna skolan kl. 8,15 för att inga konflikter ska uppstå på morgonen innan lärarna har kommit till klassrummet. 4.2 Utvecklande lärmiljö MÅL 2 Sundsvalls skolor har en utvecklande lärmiljö Resultat 2010/ / /2013 IT Andel (%) pedagoger PIM Antal skolledare PIM Antal personal/dator 25/15 19/20 18/20 Antal elever/dator 168/10 158/20 157/20 Antal digitala klassrum Utbildning Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning Fritidshem Enhetens mål utifrån området Utvecklande lärmiljö Alla elever skall få möjlighet att träna att skriva på dator. Alternativa verktyg till de som behöver för sin kunskapsutveckling. Lärarna använder sig av sina digitala klassrum varje vecka Individnivå: Fyra dagar i veckan har eleverna möjlighet att använda fritidshemmets datorer. Hälften av tiden är reserverad för flickor och hälften för pojkar. 2 Med systematisk kunskapsbildning menas hur vi på ett systematiskt sätt bygger upp kunskap och fördjupar vår förståelse i ett gemensamt ämne/frågeställning. Det kan t.ex. handla om lärledare, lärgrupper, matematikprojekt, BFL, Kvalité i fritidshem, Nolltolerans) 11(34)

12 Till dessa datorer finns program som eleverna använder t ex Anki & Pytte, Nicke & Nilla, Över stock och sten, Krakel Spektakel, ABC Lek och Lär, Lego, Horse Adventures och Läspärlor. Gruppnivå: Många gånger sitter eleverna i grupp framför datorn och löser problemen tillsammans. Organisationsnivå: Elevdatorerna är inte kopplade till Internet och de är i stort behov av uppgradering eller utbyte av hårddiskar. Bättre begagnade platta skärmar finns och fungerar tillfredsställande. Hörlurar och högtalare fungerar inte tillfredsställande. Resultat 60% av personalen är utbildad inom PIM 3 Det går 2,5 personal per personaldator. Det går 25 barn per elevdator. Ett digitalt klassrum finns. Analys Lärdomar Andel personal som är utbildad inom PIM 3 räcker i dagsläget. Personaldatorerna räcker i antal och är för tillfället väl fungerade. Elevdatorerna däremot behöver uppgraderas och ses över. Vi behöver dessutom ytterligare en elevdator. Ett digitalt klassrum räcker för vår verksamhet just nu. Uppgrader och uppkoppla datorer som eleverna arbetar med. Uppgradera hörlurar och högtalare till elevdatorerna. Hemsidan ska uppdateras och hållas levande. Fritids e-post ska börja användas. Nyinköpt Ipad ska börja användas av personal och elev med behov. Vårt digitala klassrum kan vi börja använda mer aktivt t.ex via AV-centralen. Förskoleklass Vi använder IT i olika ämnen genom att streama film, se på bilder och kartor, använda texter och för information. Vid till exempel filmvisning i ämnet livskunskap där eleverna har fått se filmer som tagit upp olika dilemman som att våga säga ifrån eller att inte få vara med. Resultat 12(34)

13 Personalen använder IT i den utsträckning som verksamheten behöver. Eleverna använder inte IT i verksamheten. Analys Lärdomar Vi måste utveckla elevernas IT användning Vi måste få mer kunskap om vilka verktyg och program som eleverna kan använda sig av för att kunna hämta in kunskap. Eleverna ska få möjlighet att använda IT enligt IT-planen. Elever i behov av stöd och särskilt stöd ska få möjlighet att använda dator i inlärning Grundskola Rektor har bokat in utbildning under sommardagarna ht 2012 för personalen kring lärprogram och de digitala projektorernas möjligheter att förbättra lärmiljön. Underhållet att projektorer och datorer fungerar ihop har inte varit det bästa och det har inte varit lätt att få hjälp, det måste bli bättre. Fortsatt medvetet förhållningssätt kring placering och utformning av en lugn och inbjudande lärmiljö, med olika verktyg för elevers olika behov, t.ex. datorer med tillhörande lärprogram ett fungerande skolbibliotek, en matteverkstad där grupper av elever kan arbeta. Vi skulle vilja att eleverna får mer hjälp att komma igång med att använda den egna datorn i skolarbetet, lära sig programmen mm. Det behövs fler digitala läromedel, till exempel inlästa läromedel. Alla datorer måste kunna kopplas upp mot Internet för att eleverna ska kunna ha full nytta av dem. Samordning av resurserna till klasserna från fritidshemmens personal med schemaläggningen så eleverna får mesta möjliga hjälp. På slöjden använder eleverna IT för att fota sina alster och sparar det i sin slöjdbok Eleverna har använt IT i olika ämnen ex. easy teach, redovisar med power point, söker information, spel för inlärning, streama film, scanna läromedel mm. Resultat Vi har ökat vårt användande av digitala klassrummet. Vi har ökat vårt användande av program för läs- och skrivinlärning på datorn. Analys Lärdomar I det digitala klassrummet fångar barnens intresse och motivation. Datorer behöver kompletteras och förnyas och kunna kopplas upp mot trådlöst nätverk. Det är resurskrävande att hjälpa eleverna att komma igång med olika program. It ska vara är ett naturligt redskap för kunskapsinhämtning. 13(34)

14 Vi har inte lärt eleverna att källkritiskt granska information. Personalen behöver få utbildning för att utveckla lärmiljöerna och det digitala verktygen. Arbetet med hemsidan och net21 blir ett praktiskt verktyg som får personalen mer aktiv i kunskapsinhämtning av digitala verktyg. Vi behöver en grupp som håller i IT-utvecklingen på skolan och som driver utvecklingen för hela skolan. IT-grupp bildades vt-13 och ska finnas med i utvecklingsorganisationen skola på vetenskapliggrund. IT-gruppen ska utveckla det digitala kompetensen och maskinparken på skolan. Vi ska verkställa IT-planens mål för varje årskurs, där att källkritiskt granska information finns med. Ev att tillsammansdagarna ska vara ett forum för IT-utveckling och inlärning för eleverna. Vi ska samla vissa bärbara datorer i ett skåp med hjul för att kunna lätt användas i olika klassrum. Vi ska köpa in USB-minnen Näst läsårs mål 1.Den digitala tekniken ska utnyttjas systematiskt i lärprocessen med fokus på ett etiskt användande. 2.Alla elever ska ha en god digital kompetens som utvecklats fortlöpande genom hela skoltiden utifrån ett etiskt förhållningssätt. 3.All pedagogisk personal ska ha en god digital kompetens som utvecklas fortlöpande under anställningstiden. IT ska vara en naturlig del i pedagogernas arbete. Pedagogerna ska ha en djup förståelse för hur förutsättningarna för lärande förändras i och med detta. Pedagogerna ska vara trygga i IT och det etiska förhållningssättet. 4.3 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 3 MÅL 3 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (34)

15 Alla elever når kunskapskraven i samtliga ämnen Alla elever i behov av särskilt stöd når målen Inga elever har ogiltig frånvaro Vi har: tydliggjort kunskapskraven för eleverna enligt LGR-11. utvecklat vårt kunnande gällande bedömning. skapat en lugn och inbjudande lärmiljö utvecklat matteverkstaden och att grupper av elever kan jobba där, på plats. utökat användandet av alternativa verktyg. intensivläsning för elever med behov av särskilt stöd läxscheman för elever med behov av mer struktur individanpassning av läromedel och läxor. en kombination av lustfyllt och strukturerat lärande. använt individuella skrivtavlor vid t.ex. bedömning. daglig fysisk aktivitet jobbat med de resurser vi har för att alla elever ska få det stöd de har rätt till för att nå kunskapskraven. kartlagt alla elevers färdigheter och förmågor i svenska fortsatt undervisa utifrån forskningsbaserade läsinlärningsmetoder införskaffat flerstimulerande och lättlästa böcker som eleverna använder regelbundet. Resultat Andel elever som nått samtliga kunskapskrav i nedanstående ämnen i åk 3 Flickor Pojkar Ämne Godtagbara kunskaper (%) Godtagbara kunskaper (%) Matematik NO (Biologi, Fysik, Kemi) SO (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap) Svenska Svenska som andraspråk Andel elever som nått samtliga kunskapskrav på E-nivån i nedanstående ämnen i åk 6 Ämne Flickor Nått minst betyg E (%) Pojkar Nått minst Betyg E (%) Bild Biologi (34)

16 Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk (M1): franska Moderna språk (M1): spanska Moderna språk (M1): tyska Modersmål Musik NO Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd SO Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik Andel elever som nått samtliga kunskapskrav på E-nivå i nedanstående ämnen i åk 9 Ämne Bild Biologi Elevens val: Moderna språk (M2) Elevens val: Teckenspråk (M2) Engelska Fysik Geografi Hem- och Konsumentkunskap Idrott och Hälsa Historia Kemi Matematik Flickor Nått minst betyg E (%) Pojkar Nått minst betyg E (%) 16(34)

17 Moderna språk (M1): Franska Moderna språk (M1): Spanska Moderna språk (M1): Tyska Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program Flickor Pojkar Behöriga (%) Behöriga (%) Meritvärde Flickor Pojkar Meritvärde för elever i särskild undervisningsgrupp Flickor Pojkar Andel elever med ogiltig frånvaro i årskurs 6, 7, 8 och 9. Flickor (%) Pojkar (%) Åk Åk 7 Åk 8 Åk 9 17(34)

18 Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år Andel elever i årskurs 1 som knäckt läskoden 4. Flickor (%) Pojkar (%) Andel elever som har skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) enligt grundskoleförordningens och skollagens krav 5 Andel elever som inför utvecklingssamtalet får skriftliga individuella omdömen om sin kunskapsutveckling i samtliga ämnen som han/hon får undervisning i under den aktuella terminen. Undantag: ämnen som periodläses - då ges omdömet när ämnet läses. Andel elever som i sina skriftliga omdömen får utvecklingsråd avseende kunskapsutvecklingen som speglar elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Andel elever som har en individuell utvecklingsplan (IUP) som elev, vårdnadshavare och lärare tillsammans har upprättat under utvecklingssamtalet. I planen sammanfattas vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så lång som möjligt. JA (%) Nej NEJ(%) Analys Lärdomar De resurser som skolan har är inte alltid tillräckliga för att eleverna med särskilda behov kan utveckla alla kunskapskrav. Den kartläggning som alla elever få göra från f-klass till åk 6 i ämnet svenska gör att vi synliggör elevernas utveckling och att vi tidigt kan fånga upp eleverna i behov av särskilt stöd. Vi ser goda resultat med metoden intensivläsning och parläsning för att utveckla läsförståelse och läshastighet. Det skapar också en mottagare för elevens läsning. De åtgärdsprogrammen vi gör är konkreta. Vi ska få in rutiner med att följa upp åtgärdsprogrammen oftare. Vi upplever att det är viktigt med en lugn och strukturerad lärmiljö. Vi ska under nästa år få en gemensam struktur för lärmiljön som alla pedagoger ska arbeta efter. Vi fortsätter med individanpassade läromedel för eleverna. Vi kommer att arbeta mer med flexibla grupper utifrån elevernas behov. Det är viktigt att ha ett stor utbud av skönlitteratur med olika genrer för att stimulera läslusten hos eleverna. Vi ska jobba med begrepp och tankemönster i ämnet matematik och att eleven ska träna på att kunna sätta ord på vad och hur de gör. 4 Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår. 5 Skollagen 10 kap. 13 och LGR 11 avsnitt 2.7 och skolförordningen 2011:185 kap 18(34)

19 Specialpedagogens insats med undervisning i små grupper är viktig därför att många elever behöver lugn och ro. Viktigt att eleverna får direkt feedback från pedagogerna. Specialpedagogens insatser bör vara mer flexibla och utgå från elevens behov. Vi ska göra fler uppgifter som är öppna och utveckla förmågorna, för att alla elever ska kunna arbeta med dem efter sin egen förmåga. Vi ska arbeta mer med gruppuppgifter där elever med svårigheter får möjlighet att samarbeta med andra och få lärdom genom samtal. Vi ska ge möjlighet till att eleverna använder kompensatoriska hjälpmedel i större utsträckning. Vi behöver omorganisera åk 1-3 för att få mer flexibilitet och att alla elever ska ha mentorer och ämneslärare för att kunna utvecklas mot kunskapskraven. Vår nya organisation innebär att pedagogerna för åk 1-3 ska vara mentorer för ett antal elever. Vi ska ha ämnesansvar och arbeta med sina ämnen i flera årskurser. Den nya organisationen ska ge en större flexibilitet för oss att undervisa utifrån elevers behov och att vi blir kunniga inom mindre antal ämnen än när de var klasslärare. Det ska även ge tid för elever som är i behov av stöd och särskilt stöd. Vi ska fortsätta tydliggöra kunskapskraven och förmågorna enligt LGR-11. Vi ska utveckla bedömning för lärande i alla ämnen. Eleven ska veta vad de kan och vad som är nästa steg. Vi ska undervisa mer i studieteknik. Vi ska utveckla genrerpedagogik Vi ska utveckla kamratbedömning Vi ska utveckla hur våra pedagogiska planeringar och de ska som anpassas till kursplanens krav. Vi ska använda Skolverkets testuppgifter som modeller. Gäller både enskilda- och gruppuppgifter. Vi ska ta Skoldatateket hjälp för att få råd och handledning för att på bästa sätt tillgodose elevernas behov. Vi ska påbörja vårt projekt att vi ska vara en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla utvecklingsområden ska leda till ett lärande och det ska synas i verksamheten och det ska vara kopplat till forskning och styrdokumet. Vi kommer att få stöd av CFK under vårt arbete. Förskoleklass Eleverna har utvecklats mycket under året som gått. Vissa kunskaper som eleverna inte hade vid terminsstarten i höstas har de nu lärt sig. T.ex. så kan alla elever de flesta bokstäverna i alfabetet. De elever som redan tidigare kunde läsa, läser nu mer flytande. Alla elever visar ett stort intresse för att läsa och skriva. De frågar ofta vad det står när de ser en text, de skriver brev eller små meddelanden på lappar. Eleverna visar även intresse för att använda sig av matematik kunskaper. T.ex. i lek med kassaapparat räknar de ut kostnader för vad som inhandlats och hur mycket som ska ges tillbaks som växel. 19(34)

20 Eleverna visar intresse för nya kunskaper och sitt eget lärande inom alla våra ämnesområden. Analys Lärdomar Vi ser att eleverna ofta använder sig av de kunskaper som de tillskansat sig inom framförallt ämnesområden svenska och matematik. Vi har sett att det skett utveckling och framsteg hos elevernas. I förskoleklassen byts elevgruppen ut varje år och vi vuxna måste se till de behov som finns i den nya klassen. Utifrån de elevernas behov och kunskaper anpassar vi lärande miljö och material.vi personal deltar i fortbildningsdagar som anordnas. Fortlöpande delger vi personal varandra våra kunskaper och reflekterar tillsammans.vi kompletterar kontinuerligt elevernas arbetes och lekmaterial. Vi har som målsättning i svenska att alla elever ska känna till ljuden på bokstäverna i alfabetet. De ska kunna lyssna på en berättelse och kunna återge handlingen. Alla elever ska våga prata inför barngruppen.vår målsättning i matematik är att eleverna ska känna igen siffrorna noll till nio och kunna rabbelräkna siffrorna fram och baklänges. De ska veta att de siffrorna är de enda som finns och att även höga tal är kombinationer av siffrorna 0-9. Eleverna ska kunna känna igen antal på tärningar, spelkort, fingrar och siffror. De ska kunna förknippa siffrorna med rätt antal. 4.4 Utveckla sin fulla potential MÅL 4 I Sundsvalls skolor får elever utveckla sin fulla potential och förmåga Fritidshem Enhetens mål utifrån området Utveckla sin fulla potential Få fler elever motiverade att sträva högre i sin måluppfyllelse. Att lärarna ställer höga förväntningar och krav på eleverna. Varje barn ska utvecklas utifrån sina förmågor och förutsättningar. Varje barn ska utvecklas och göra framsteg i sitt lärande. Vi strävar efter att se varje barn och deras kapacitet. Alla barn ska ges tillfälle att enskilt och i grupp få utvecklas och uttrycka sig. Resultat Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshemmet 2012/ (34)

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Kyrkskolan Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Nacka kommuns vision för förskola, fritids och skola Välkommen till oss! Sigfridsborgs skola med förskolor

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen Rektor Peter Gehlin

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer