Resultat Analys Åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat Analys Åtgärder"

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsredovisning för grundskolan Resultat Analys Åtgärder 2012/2013 Högom skola Anna-Carin Olsson

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSÅRET FRAMTIDEN BESKRIVNING ÖVER SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHETENS MÅL NORMER OCH VÄRDEN/TRYGGHET UTVECKLANDE LÄRMILJÖ KUNSKAPER UTVECKLA SIN FULLA POTENTIAL ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/ BARN- OCH ELEVINFLYTANDE SKOLANS ÖVRIGA MÅL ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD (34)

3 1 Sammanfattning av verksamhetsåret 2 Framtiden 3 Beskrivning över skolans förutsättningar 2010/ / /2013 Ekonomiska förutsättningar Tilldelade skattemedel Antal elever i f-klass Antal elever i grundskolan/grundsärskolan Antal elever i fritidshem Personal Antal heltidsanställda lärare med pedagogisk högskoleexamen Antal elever/lärare omräknat till heltidstjänster 168/11,8 158/11,7 159/10,9 Antal förskollärare i f-klass Antal pedagoger i fritidshem Antal skolledare/antal personal Analys Lärdomar Enheten behöver en organisation som säkerställer att styrdokumenten följs och att alla elever når alla kunskapskrav. Den organisationen ska även vara trygg för pedagogernas arbetsmiljö och att inom budgetramen. Det ska uppnås genom att personalen ska vara mer flexibel och kunna anpassa sin verksamhet till elevernas behov. Resurserna för förskoleklass har under året var många. Personaltätheten i förskoleklass ska minskas för att komma till rätt nivå för antalet elever. Fritids har en god kvalitet på verksamheten. Vissa pedagoger har upplevt en tuff arbetssituation, som har resulterat i flera vikarier för att minska arbetsbelastningen. Kostnaden för mat är hög på skolan. Vid jämförelse med andra skolor som har liknande antal elever så har vi en merkostnad på :-. Matkostnaden ska minskas genom att servera en rätt i stället för två och att salladsbordet ses över och att inte servera mjukt bröd till lunchen. Skolan har en utökad timplan i ämnena slöjd och idrott. Det med för ett positivt resultat för eleverna i utvecklingen av det entreprenöriella förhållningssättet. Det ger ändå konsekvenser i budgeten som ska granskas under nästa läsår. 3(34)

4 En pedagog med rätt kompetens ska under nästa läsår jobba i arbetslaget åk 1-3. En personal från köket med erfarenhet av att arbeta med förskolans barngrupper ska jobba 20 % på fritids. Minska på vikariekostnaden med 80% Det kommer att serveras en maträtt till lunch. Granskning av utökad timplan i slöjd och idrott. 4 Verksamhetens mål Alla elever skall känna trygghet under skoldagen. 4.1 Normer och värden/trygghet Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 1 MÅL 1 I Sundsvalls skolor råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling Uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier enligt skollag och diskrimineringslag Fritidshem Enhetens mål utifrån området Trygghet Vår målsättning är att barnen känner sig trygga på fritids. Individnivå: Vi: tar emot eleverna efter skolans slut, noterar dem närvarande och hinner då samtidigt säga några ord till varje barn. har ett positivt bemötande mot eleven och lyssnar när de vill prata. arbetar ständigt med empati. Hur eleverna är mot varandra och mot oss. Vi arbetar för att förebygga kränkningar. berömmer positiva handlingar för att förstärka självkänslan/självförtroende. har gemensamma regler 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (34)

5 gör punktinsatser för de elever som behöver extra stöd, t ex genom att läsa av, följa och leda en elev på rätt väg så att en konflikt inte inträffar. Detta för att eleven inte ska behöva känna sig misslyckat. Gruppnivå: Vi stärker elevgruppen genom att regelbundet erbjuda samling, uppträdanden och olika aktiviteter. Vi uppmuntrar eleven att vara med på aktiviteterna. Vi jobbar med olika gruppstärkande lekar. Organisationsnivå: Bra ställ- och planeringstid för personal. Möten där vi har getts möjlighet att diskutera förhållningssätt och regler som gäller hela skolan. Strävar efter att ha kontinuitet i personalstyrkan samt att ha samma personer som vikarier. Utifrån behov har vi lagt till en extra kontroll av närvaro under eftermiddagen. Detta för att försäkra oss om att barnen befinner sig inom fritidsområdet. Egen undersökning: Under höstterminen 2012 intervjuade vi eleverna i årskurs 1 angående trygghet på fritids, se intervjufrågor nedan. Samma intervjufrågor användes under vårterminen 2013 för att följa upp tidigare gjorda intervjuer, med nuvarande årskurs 1 och 2. Nästa läsår, 2013/2014, tänker vi göra intervjuerna både höst och vår och då med årskurs 1, 2 och 3. Detta för att på ett bättre sätt mäta tryggheten på fritids. Intervjufrågor angående trygghet på fritidshemmet. Läsåret 2012/2013 1) Känner du dig trygg tillsammans med de andra barnen på fritids? Ja: 38 st Nej: 1 st Kommentar: Inte trygg med alla, ibland kan vissa vara dumma. 2) Känner du dig trygg med personalen på morgonfritids. Ja: 25 st Nej: 1 st Har ej morgonfritids: 13 st Kommentarer: Ibland vet man inte deras regler, rädd att göra fel, hittar inte ritgrejer. 5(34)

6 3) Känner du dig trygg med personalen på fritids. Ja: 39 st Nej: 0 st Kommentarer: Inga kommentarer. 4) Finns det någon plats/ställe ute/inne där du inte känner dig trygg? Ja: 6 st Nej: 33 st Kommentarer: Där dom dumma är. Klätterställningen, affären, röda rummet, klätterbusken, pingisrummet, ritrummet och kuddrummet - ibland för många barn, ibland oroligt i legorummet då andra barn river det man byggt, lite bråk om pennor i ritrummet och lite högljutt. Resultat kopplat till elevers trygghet Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshem (index) 2012/2013 Flickor Pojkar Jag tycker att det är kul att gå till fritidshemmet 92 Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet 91 Jag känner mig trygg med de vuxna på fritidshemmet 94 Jag vet vem jag kan prata med på fritidshemmet om jag eller någon annan blir illa behandlad (retad, utfryst etc.) 92 Resultat kopplat till årets kartläggning enligt likabehandlingsplanen Eleverna upplever sig mer trygga och vi får ett bättre resultat i den kartläggning vi gör enligt likabehandlingsplanen än den kommunövergripande kartläggningen. Resultatet på frågan Jag känner mig trygg med barnen är 97,4 % enligt kartläggningen likabehandlingsplanen och 91 % enligt den kommungemensamma kartläggningen. Analys Lärdomar Vi har följt upp de intervjuer vi gjorde på höstterminen med årskurs 1 och 2 för att kunna göra en mätning av fritidsverksamheten. Intervjuerna visar att eleverna känner sig mer trygga med både personal och elever sedan förra mätningen. Vi upplever att eleverna känner stor trygghet när vi har bra struktur. De vet vilken personal som är i de olika rummen och vem som har de olika aktiviteterna. 6(34)

7 Under nästa läsår följer vi upp de intervjuer/enkäter som gjorts under vårterminen för att kunna göra en mätning av fritidsverksamheten. Vi behöver utveckla vårt samarbete med förskoleklassens personal angående gemensamma regler och förhållningssätt. Vi kommer att se över de lokaler där eleverna känner sig otrygga och fortsätta vårt strukturerade arbetssätt som vi ser fungerar bra. Förskoleklass Vi har daglig kontakt med de flesta av föräldrarna och skriver även veckobrev där vi tar upp aktuella händelser och beskriver hur klimatet i elevgruppen är. Vi har under läsåret medvetet jobbat med livsfrågor med eleverna i förskoleklassen. Detta har skett regelbundet och varje vecka har vi pratat om olika ämnen som vi ser som viktiga för att eleverna ska respektera varandra och utomstående. Livsfrågorna som vi har arbetat med utgår från skolans värdegrund. Vi tränar eleverna att kunna samarbeta med alla i förskoleklassen och placerar eleverna i olika grupperingar under dagen. Eleverna får också träna sig i att samarbeta i olika övningar. Vi har också pratat allmänt om händelser på t.ex. morgonsamlingen, där eleverna även fått ta upp egna funderingar och åsikter. Resultat Elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass (index) 2012/ /2013 Flickor Pojkar Jag tycker att det är kul att gå till förskoleklassen Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen Jag vet vem jag kan prata med i förskoleklassen om jag eller någon annan blir illa behandlad (retad, utfryst etc.) Ej tillförlitligt resultat Ej tillförlitligt resultat Ej tillförlitligt resultat Ej tillförlitligt resultat Resultat kopplat till årets kartläggning enligt likabehandlingsplanen Vi har sett att alla elever vågar prata och agera inför gruppen och även inför andra. Eleverna tycker att det är roligt att komma hit till förskoleklassen och har en positiv inställning till våra aktiviteter. Alla elever har kompisar som de leker med både under förskoleklass tiden och hemma. Eleverna känner förtroende för oss vuxna och vågar prata med oss om någonting inträffat eller om de vill prata om vardagliga saker. 7(34)

8 Analys Lärdomar Med hjälp av frågor till tre olika ansiktsuttryck har eleverna själva tillsammans med en lärare fått uttrycka med egna ord hur de tycker det är i förskoleklassen. Det visade sig att eleverna tyckte det var positivt att komma till förskoleklassen och att vara här. Vi deltar även i enkätundersökningar angående trivsel och trygghet på skolan. Några av eleverna uppgav i hälsosamtalen att de hade hört och sett att det hänt att några elever blivit retade på skolan. Vi kommer att regelbundet fortsätta jobba mot mobbing och kränkande behandling inom ämnet livskunskap. Vi kommer att arbeta med samarbeteslekar, litteratur, film och samtal om ämnen som vi ser som viktiga för att eleverna ska må bra, känna sig trygga och respektera varandra. Vi ska även genom enkäter ställa frågor till eleverna där de får svara på frågor om trivseln i förskoleklassen. Vi kommer också att ha samtal där vi och föräldrarna pratar om elevernas kunskaper, hälsa och välbefinnande. Vi ska skapa ett förtroende mellan barn, föräldrar och pedagoger.grundskola ÅK 1-3 Vi har samling/genomgång varje morgon kring dagens aktiviteter Vi har fasta elevplatser i matsal, klassrum, kapprum, omklädningsrum och i idrottssalen Vi går tillsammans in i matsalen, sitter vid matbordet en bestämd tid. Vi har luncher tillsamman med eleverna Vi har rastvärdar på våra raster Vi har ett system där äldre elever är faddrar till yngre elever Vi har klassråd Vi strävar efter ett lyssnande förhållningssätt Vi låter eleverna fortsätta det påbörjade arbetet Vi bekräftande elevernas funderingar och frågor Vi låter eleverna svara på två enkäter, en på hösten och en på våren, för att kartlägga ev. utsatthet och platser där kränkningar kan förekomma. Vi har två resurspersoner riktade till elever med speciella behov. Vi utreder och kartlägger händelser när vi får signaler om kränkningar tillsamman med elever och vårdnadshavare Vi arbetar medvetet med det främjande och förebyggande värdegrundsarbete Vi har arbetat i en studiecirkel om mobbing och kränkningar. Resultat 8(34)

9 Elevskattning med hjälp av föräldrarna i årskurs 1-2 (index) 2012/2013 Flickor Pojkar Jag tycker att det är kul att gå till skolan 78 Jag känner mig trygg med barnen i skolan 78 Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan 90 Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (retad, utfryst etc.) 86 Elevskattning årskurs 3-5, 6-9 (%) 2011/ /2013 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Jag känner mig trygg i skolan år 3-5 Andel flickor/pojkar Andel flickor/pojkar Alla 94 Jag känner mig trygg i skolan år Jag vet vem jag kan prata med på skolan om jag eller någon annan blir retad eller mobbad (åk 3-5) Jag vet vem jag kan prata med på skolan om jag eller någon annan blir retad eller mobbad (åk 6) Ja Flickor Pojkar Alla / Nej Flickor Pojkar Resultat kopplat till årets kartläggning enligt likabehandlingsplanen Vi har tittat på svaren från alla enkäter gjorda under läsåret och hittat mönster på elever som upplever sig utsatta, platser som upplevs otrygga och beteenden som upplevs kränkande. Det är 7 elever av 159 elever, 4,4 %, som upplever sig utsatta. Det är korridoren, grå huset, rutschkanan och matsalen som upplevs som otrygga platser. Kränkningar upplevs på raster. Det är när andra säger elaka saker och när andra inte respekterar att man tycker olika som upplevs kränkande. Den kommunövergripande enkäten från åk 3-6 visar på ett positivt resultat i de flesta svaren. Under rubrikerna värdegrundsarbetet, elevtrakasserier och lärartrakasserier har Högom skola en positiv förändringt jämfört med förra året i åk 4-5. Åk 3 har däremot en negativ förändring än i fjol i dessa frågor. Åk 6 resultat visar en positiv förändring inom alla rubriker, sexuella trakasserier, lärartrakasserier, sociala trakasserier, fysiska,verbala trakasserier, duktiga lärare. Trygga lärare och värdegrundsarbetet Enkäten som är gjord på enheten upplever ingen elev i åk 3 att de är utsatta av andra. Den kommunövergripande enkäten för åk 1-2 visar ett lägre resultat än den egna kartläggningen. Analys Lärdomar 9(34)

10 De insatser som är gjorda är inte tillräckliga för att alla ska känna sig trygga. Kvalitetsenkäten i åk 1-2 har besvarats av drygt 40% av vårdnadshavarna, vilket ger anledning till ifrågasättande av resultatets överensstämmande med verkligheten. Enkäten som är kommunövergripande är komplicerad och omfattande för många av våra elever. Vi tycker det är bekymmersamt att inte alla vet vem de ska vända sig till när de blir retad eller mobbad. Vi upplever att det finns en kultur där eleverna tycker att de skvallrar när de berättar för en vuxen. Vi ska medverka till att öka svarsfrekvensen av enkäten för åk 1-2 genom att skicka hem papperskopior till vårdnadshavarna. Vi ska påverka så att den övergripande enkäten för kommunen blir lättare att svara på för eleverna. Vi ska arbeta med värdegrundstärkande övningar. De första dagarna på läsåret ska alla planera tid för dessa övningar. Vi ska påbörja ett faddersystem första dagen på läsåret. Vi ska använda oss av enkäter och sociogram regelbundet. Vi ska sträva efter att ha ett gemensamt förhållningssätt där regler och konsekvenser är detsamma. Vi ska jobba med begreppet skvaller och att det ska kännas naturligt för alla elever att prata med en vuxen när något händer. Vi ska involvera vårdnadshavarna i de främjande insatserna. Det ska ske på det första föräldramötet. Vi ska informera om skolans regler vid skolstarten och föräldramötet. Skolan ska starta en trygghetsgrupp där rektor, specialpedagog och fritidspersonal ska ingå. Personalen ska arbeta med eleverna likheter och olikheter och att alla ska respektera varandra även när elever har svårt för social samvaro Vi ska starta upp terminen med att ha klassrumsdörren öppen för att eleverna i åk 6 för att de ska ha möjlighet att börja sin dag i klassrummet. Det skulle innebära att det blev färre elever i korridoren på morgonen. Alla elever har uterast. Vi har rastvärdar som gör aktiviteter på rasterna tillsammans med eleverna. Det ska finnas leksaker i förrådet och det ska vara lockande att gå ut på 10(34)

11 rast. Det ska uppnås genom att bygga en hinderbana på skolgården som ska locka till aktiviteter. Vi ska sträva efter att engagera skolrådet att göra uteaktiviteter. Det finns en diskussion om att öppna skolan kl. 8,15 för att inga konflikter ska uppstå på morgonen innan lärarna har kommit till klassrummet. 4.2 Utvecklande lärmiljö MÅL 2 Sundsvalls skolor har en utvecklande lärmiljö Resultat 2010/ / /2013 IT Andel (%) pedagoger PIM Antal skolledare PIM Antal personal/dator 25/15 19/20 18/20 Antal elever/dator 168/10 158/20 157/20 Antal digitala klassrum Utbildning Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning Fritidshem Enhetens mål utifrån området Utvecklande lärmiljö Alla elever skall få möjlighet att träna att skriva på dator. Alternativa verktyg till de som behöver för sin kunskapsutveckling. Lärarna använder sig av sina digitala klassrum varje vecka Individnivå: Fyra dagar i veckan har eleverna möjlighet att använda fritidshemmets datorer. Hälften av tiden är reserverad för flickor och hälften för pojkar. 2 Med systematisk kunskapsbildning menas hur vi på ett systematiskt sätt bygger upp kunskap och fördjupar vår förståelse i ett gemensamt ämne/frågeställning. Det kan t.ex. handla om lärledare, lärgrupper, matematikprojekt, BFL, Kvalité i fritidshem, Nolltolerans) 11(34)

12 Till dessa datorer finns program som eleverna använder t ex Anki & Pytte, Nicke & Nilla, Över stock och sten, Krakel Spektakel, ABC Lek och Lär, Lego, Horse Adventures och Läspärlor. Gruppnivå: Många gånger sitter eleverna i grupp framför datorn och löser problemen tillsammans. Organisationsnivå: Elevdatorerna är inte kopplade till Internet och de är i stort behov av uppgradering eller utbyte av hårddiskar. Bättre begagnade platta skärmar finns och fungerar tillfredsställande. Hörlurar och högtalare fungerar inte tillfredsställande. Resultat 60% av personalen är utbildad inom PIM 3 Det går 2,5 personal per personaldator. Det går 25 barn per elevdator. Ett digitalt klassrum finns. Analys Lärdomar Andel personal som är utbildad inom PIM 3 räcker i dagsläget. Personaldatorerna räcker i antal och är för tillfället väl fungerade. Elevdatorerna däremot behöver uppgraderas och ses över. Vi behöver dessutom ytterligare en elevdator. Ett digitalt klassrum räcker för vår verksamhet just nu. Uppgrader och uppkoppla datorer som eleverna arbetar med. Uppgradera hörlurar och högtalare till elevdatorerna. Hemsidan ska uppdateras och hållas levande. Fritids e-post ska börja användas. Nyinköpt Ipad ska börja användas av personal och elev med behov. Vårt digitala klassrum kan vi börja använda mer aktivt t.ex via AV-centralen. Förskoleklass Vi använder IT i olika ämnen genom att streama film, se på bilder och kartor, använda texter och för information. Vid till exempel filmvisning i ämnet livskunskap där eleverna har fått se filmer som tagit upp olika dilemman som att våga säga ifrån eller att inte få vara med. Resultat 12(34)

13 Personalen använder IT i den utsträckning som verksamheten behöver. Eleverna använder inte IT i verksamheten. Analys Lärdomar Vi måste utveckla elevernas IT användning Vi måste få mer kunskap om vilka verktyg och program som eleverna kan använda sig av för att kunna hämta in kunskap. Eleverna ska få möjlighet att använda IT enligt IT-planen. Elever i behov av stöd och särskilt stöd ska få möjlighet att använda dator i inlärning Grundskola Rektor har bokat in utbildning under sommardagarna ht 2012 för personalen kring lärprogram och de digitala projektorernas möjligheter att förbättra lärmiljön. Underhållet att projektorer och datorer fungerar ihop har inte varit det bästa och det har inte varit lätt att få hjälp, det måste bli bättre. Fortsatt medvetet förhållningssätt kring placering och utformning av en lugn och inbjudande lärmiljö, med olika verktyg för elevers olika behov, t.ex. datorer med tillhörande lärprogram ett fungerande skolbibliotek, en matteverkstad där grupper av elever kan arbeta. Vi skulle vilja att eleverna får mer hjälp att komma igång med att använda den egna datorn i skolarbetet, lära sig programmen mm. Det behövs fler digitala läromedel, till exempel inlästa läromedel. Alla datorer måste kunna kopplas upp mot Internet för att eleverna ska kunna ha full nytta av dem. Samordning av resurserna till klasserna från fritidshemmens personal med schemaläggningen så eleverna får mesta möjliga hjälp. På slöjden använder eleverna IT för att fota sina alster och sparar det i sin slöjdbok Eleverna har använt IT i olika ämnen ex. easy teach, redovisar med power point, söker information, spel för inlärning, streama film, scanna läromedel mm. Resultat Vi har ökat vårt användande av digitala klassrummet. Vi har ökat vårt användande av program för läs- och skrivinlärning på datorn. Analys Lärdomar I det digitala klassrummet fångar barnens intresse och motivation. Datorer behöver kompletteras och förnyas och kunna kopplas upp mot trådlöst nätverk. Det är resurskrävande att hjälpa eleverna att komma igång med olika program. It ska vara är ett naturligt redskap för kunskapsinhämtning. 13(34)

14 Vi har inte lärt eleverna att källkritiskt granska information. Personalen behöver få utbildning för att utveckla lärmiljöerna och det digitala verktygen. Arbetet med hemsidan och net21 blir ett praktiskt verktyg som får personalen mer aktiv i kunskapsinhämtning av digitala verktyg. Vi behöver en grupp som håller i IT-utvecklingen på skolan och som driver utvecklingen för hela skolan. IT-grupp bildades vt-13 och ska finnas med i utvecklingsorganisationen skola på vetenskapliggrund. IT-gruppen ska utveckla det digitala kompetensen och maskinparken på skolan. Vi ska verkställa IT-planens mål för varje årskurs, där att källkritiskt granska information finns med. Ev att tillsammansdagarna ska vara ett forum för IT-utveckling och inlärning för eleverna. Vi ska samla vissa bärbara datorer i ett skåp med hjul för att kunna lätt användas i olika klassrum. Vi ska köpa in USB-minnen Näst läsårs mål 1.Den digitala tekniken ska utnyttjas systematiskt i lärprocessen med fokus på ett etiskt användande. 2.Alla elever ska ha en god digital kompetens som utvecklats fortlöpande genom hela skoltiden utifrån ett etiskt förhållningssätt. 3.All pedagogisk personal ska ha en god digital kompetens som utvecklas fortlöpande under anställningstiden. IT ska vara en naturlig del i pedagogernas arbete. Pedagogerna ska ha en djup förståelse för hur förutsättningarna för lärande förändras i och med detta. Pedagogerna ska vara trygga i IT och det etiska förhållningssättet. 4.3 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 3 MÅL 3 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (34)

15 Alla elever når kunskapskraven i samtliga ämnen Alla elever i behov av särskilt stöd når målen Inga elever har ogiltig frånvaro Vi har: tydliggjort kunskapskraven för eleverna enligt LGR-11. utvecklat vårt kunnande gällande bedömning. skapat en lugn och inbjudande lärmiljö utvecklat matteverkstaden och att grupper av elever kan jobba där, på plats. utökat användandet av alternativa verktyg. intensivläsning för elever med behov av särskilt stöd läxscheman för elever med behov av mer struktur individanpassning av läromedel och läxor. en kombination av lustfyllt och strukturerat lärande. använt individuella skrivtavlor vid t.ex. bedömning. daglig fysisk aktivitet jobbat med de resurser vi har för att alla elever ska få det stöd de har rätt till för att nå kunskapskraven. kartlagt alla elevers färdigheter och förmågor i svenska fortsatt undervisa utifrån forskningsbaserade läsinlärningsmetoder införskaffat flerstimulerande och lättlästa böcker som eleverna använder regelbundet. Resultat Andel elever som nått samtliga kunskapskrav i nedanstående ämnen i åk 3 Flickor Pojkar Ämne Godtagbara kunskaper (%) Godtagbara kunskaper (%) Matematik NO (Biologi, Fysik, Kemi) SO (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap) Svenska Svenska som andraspråk Andel elever som nått samtliga kunskapskrav på E-nivån i nedanstående ämnen i åk 6 Ämne Flickor Nått minst betyg E (%) Pojkar Nått minst Betyg E (%) Bild Biologi (34)

16 Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk (M1): franska Moderna språk (M1): spanska Moderna språk (M1): tyska Modersmål Musik NO Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd SO Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik Andel elever som nått samtliga kunskapskrav på E-nivå i nedanstående ämnen i åk 9 Ämne Bild Biologi Elevens val: Moderna språk (M2) Elevens val: Teckenspråk (M2) Engelska Fysik Geografi Hem- och Konsumentkunskap Idrott och Hälsa Historia Kemi Matematik Flickor Nått minst betyg E (%) Pojkar Nått minst betyg E (%) 16(34)

17 Moderna språk (M1): Franska Moderna språk (M1): Spanska Moderna språk (M1): Tyska Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program Flickor Pojkar Behöriga (%) Behöriga (%) Meritvärde Flickor Pojkar Meritvärde för elever i särskild undervisningsgrupp Flickor Pojkar Andel elever med ogiltig frånvaro i årskurs 6, 7, 8 och 9. Flickor (%) Pojkar (%) Åk Åk 7 Åk 8 Åk 9 17(34)

18 Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år Andel elever i årskurs 1 som knäckt läskoden 4. Flickor (%) Pojkar (%) Andel elever som har skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) enligt grundskoleförordningens och skollagens krav 5 Andel elever som inför utvecklingssamtalet får skriftliga individuella omdömen om sin kunskapsutveckling i samtliga ämnen som han/hon får undervisning i under den aktuella terminen. Undantag: ämnen som periodläses - då ges omdömet när ämnet läses. Andel elever som i sina skriftliga omdömen får utvecklingsråd avseende kunskapsutvecklingen som speglar elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Andel elever som har en individuell utvecklingsplan (IUP) som elev, vårdnadshavare och lärare tillsammans har upprättat under utvecklingssamtalet. I planen sammanfattas vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så lång som möjligt. JA (%) Nej NEJ(%) Analys Lärdomar De resurser som skolan har är inte alltid tillräckliga för att eleverna med särskilda behov kan utveckla alla kunskapskrav. Den kartläggning som alla elever få göra från f-klass till åk 6 i ämnet svenska gör att vi synliggör elevernas utveckling och att vi tidigt kan fånga upp eleverna i behov av särskilt stöd. Vi ser goda resultat med metoden intensivläsning och parläsning för att utveckla läsförståelse och läshastighet. Det skapar också en mottagare för elevens läsning. De åtgärdsprogrammen vi gör är konkreta. Vi ska få in rutiner med att följa upp åtgärdsprogrammen oftare. Vi upplever att det är viktigt med en lugn och strukturerad lärmiljö. Vi ska under nästa år få en gemensam struktur för lärmiljön som alla pedagoger ska arbeta efter. Vi fortsätter med individanpassade läromedel för eleverna. Vi kommer att arbeta mer med flexibla grupper utifrån elevernas behov. Det är viktigt att ha ett stor utbud av skönlitteratur med olika genrer för att stimulera läslusten hos eleverna. Vi ska jobba med begrepp och tankemönster i ämnet matematik och att eleven ska träna på att kunna sätta ord på vad och hur de gör. 4 Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår. 5 Skollagen 10 kap. 13 och LGR 11 avsnitt 2.7 och skolförordningen 2011:185 kap 18(34)

19 Specialpedagogens insats med undervisning i små grupper är viktig därför att många elever behöver lugn och ro. Viktigt att eleverna får direkt feedback från pedagogerna. Specialpedagogens insatser bör vara mer flexibla och utgå från elevens behov. Vi ska göra fler uppgifter som är öppna och utveckla förmågorna, för att alla elever ska kunna arbeta med dem efter sin egen förmåga. Vi ska arbeta mer med gruppuppgifter där elever med svårigheter får möjlighet att samarbeta med andra och få lärdom genom samtal. Vi ska ge möjlighet till att eleverna använder kompensatoriska hjälpmedel i större utsträckning. Vi behöver omorganisera åk 1-3 för att få mer flexibilitet och att alla elever ska ha mentorer och ämneslärare för att kunna utvecklas mot kunskapskraven. Vår nya organisation innebär att pedagogerna för åk 1-3 ska vara mentorer för ett antal elever. Vi ska ha ämnesansvar och arbeta med sina ämnen i flera årskurser. Den nya organisationen ska ge en större flexibilitet för oss att undervisa utifrån elevers behov och att vi blir kunniga inom mindre antal ämnen än när de var klasslärare. Det ska även ge tid för elever som är i behov av stöd och särskilt stöd. Vi ska fortsätta tydliggöra kunskapskraven och förmågorna enligt LGR-11. Vi ska utveckla bedömning för lärande i alla ämnen. Eleven ska veta vad de kan och vad som är nästa steg. Vi ska undervisa mer i studieteknik. Vi ska utveckla genrerpedagogik Vi ska utveckla kamratbedömning Vi ska utveckla hur våra pedagogiska planeringar och de ska som anpassas till kursplanens krav. Vi ska använda Skolverkets testuppgifter som modeller. Gäller både enskilda- och gruppuppgifter. Vi ska ta Skoldatateket hjälp för att få råd och handledning för att på bästa sätt tillgodose elevernas behov. Vi ska påbörja vårt projekt att vi ska vara en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla utvecklingsområden ska leda till ett lärande och det ska synas i verksamheten och det ska vara kopplat till forskning och styrdokumet. Vi kommer att få stöd av CFK under vårt arbete. Förskoleklass Eleverna har utvecklats mycket under året som gått. Vissa kunskaper som eleverna inte hade vid terminsstarten i höstas har de nu lärt sig. T.ex. så kan alla elever de flesta bokstäverna i alfabetet. De elever som redan tidigare kunde läsa, läser nu mer flytande. Alla elever visar ett stort intresse för att läsa och skriva. De frågar ofta vad det står när de ser en text, de skriver brev eller små meddelanden på lappar. Eleverna visar även intresse för att använda sig av matematik kunskaper. T.ex. i lek med kassaapparat räknar de ut kostnader för vad som inhandlats och hur mycket som ska ges tillbaks som växel. 19(34)

20 Eleverna visar intresse för nya kunskaper och sitt eget lärande inom alla våra ämnesområden. Analys Lärdomar Vi ser att eleverna ofta använder sig av de kunskaper som de tillskansat sig inom framförallt ämnesområden svenska och matematik. Vi har sett att det skett utveckling och framsteg hos elevernas. I förskoleklassen byts elevgruppen ut varje år och vi vuxna måste se till de behov som finns i den nya klassen. Utifrån de elevernas behov och kunskaper anpassar vi lärande miljö och material.vi personal deltar i fortbildningsdagar som anordnas. Fortlöpande delger vi personal varandra våra kunskaper och reflekterar tillsammans.vi kompletterar kontinuerligt elevernas arbetes och lekmaterial. Vi har som målsättning i svenska att alla elever ska känna till ljuden på bokstäverna i alfabetet. De ska kunna lyssna på en berättelse och kunna återge handlingen. Alla elever ska våga prata inför barngruppen.vår målsättning i matematik är att eleverna ska känna igen siffrorna noll till nio och kunna rabbelräkna siffrorna fram och baklänges. De ska veta att de siffrorna är de enda som finns och att även höga tal är kombinationer av siffrorna 0-9. Eleverna ska kunna känna igen antal på tärningar, spelkort, fingrar och siffror. De ska kunna förknippa siffrorna med rätt antal. 4.4 Utveckla sin fulla potential MÅL 4 I Sundsvalls skolor får elever utveckla sin fulla potential och förmåga Fritidshem Enhetens mål utifrån området Utveckla sin fulla potential Få fler elever motiverade att sträva högre i sin måluppfyllelse. Att lärarna ställer höga förväntningar och krav på eleverna. Varje barn ska utvecklas utifrån sina förmågor och förutsättningar. Varje barn ska utvecklas och göra framsteg i sitt lärande. Vi strävar efter att se varje barn och deras kapacitet. Alla barn ska ges tillfälle att enskilt och i grupp få utvecklas och uttrycka sig. Resultat Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshemmet 2012/ (34)

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014/2015. Gångvikens skola, en. En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro.

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014/2015. Gångvikens skola, en. En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro. Verksamhetsplan Gångvikens skola, en En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro. Verksamhetsplan Grundskolan Petra Carlsvärd Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1 Värdegrund... 3 2 Analys

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Frälsegårdsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan läsåret 2016/2017 Normer och värden: Lgr 2011 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013 Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5

Läs mer

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan HAGASKOLAN Annelie Hjelm & Gunilla Eriksson 1 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt!

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer