FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK"

Transkript

1 Ulrika Ljungberg FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Analyser, insikter och strategiska förslag till publikutveckling inom den nutida konstmusiken Genom analyser gjorda i samband med RANKs uppsökande projekt Artists In Motion - Framtidens musik för framtidens publik, vill rapporten undersöka ungdomars upplevelser i mötet med nutida konstmusik och öppna en dialog kring hur man kan skapa återväxt inom publiken.

2 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Författare: Ulrika Ljungberg Foton: Ulrika Ljungberg och Hans Parment Tryckeri: Majornas Copyprint Ansvarig utgivare: Sven Rånlund, RANK Publicerad 2012 med stöd av Statens kulturråd

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Framtidens musik för framtidens publik... 6 Vad är framtidens musik för framtidens publik? Vilka är Stockholms Saxofonkvartett? Vem är Johan Svensson? 1.2. METOD... 7 Vem är rapportförfattaren? Vad är designmetoder? Vilka metoder har använts? 2. UPPLEVELSEANALYS Vilka är deltagarna? Deltagarresan... 9 Förberedelse Presentationskonsert Experimentverkstad Eget skapande/komposition Konsert Uppföljning 2.3. Fallstudier Anders i Göteborg Alexandra i Stockholm Martin i Växjö HUR FÅR MAN UNGDOMAR TILL KONSERTERNA? Vad kan hjälpa deltagarna att ta musiken till sig Önskekonserten - hur vill deltagarna att en konsert skall vara? Varför går de inte på nutida konstmusikkonserter? Marknadsföring mot unga Marknadsföringskanaler Identitet Vilka är den nutida konstmusikens publik? Vilka skulle kunna bli den nutida konstmusikens framtida publik? Från oinvigd till entusiast - Ett publikutvecklingsförslag SLUTORD...46

4

5 INTRODUKTION publik. Därför vill man utforska nya vägar för att attrahera ny publik. Detta arbete måste göras såväl kortsiktigt som långsiktigt. Det handlar om att marknadsföra och locka publik till enskilda evenemang, men framför allt om att öka kunskapen och intresset för nutida konstmusik som fenomen för att säkra återväxten bland utövare och åhörare. Kulturyttringar värderas idag till stor del i publiksiffror och ges ekonomiskt stöd per och förstå deras önskemål och behov. Genom att komma dem till mötes kan höga krav på kvalitet fortsätta att vara vägledande utan att den konstnärliga friheten begränsas. Den enklaste och kanske mest självklara anledningen till att man vill nå ut till ny publik är att man som arrangör, kompositör, musiker och entusiast vill delge andra och sprida kunskap om det man är entusiastisk för. Man har en övertygelse om att det kan bidra till glädje och intresse även för andra, eller som eldsjälen Hans Parment uttrycker det: Man vill ha nån att samtala med. Det är intressant att möta människorna i denna framtida publik när de ännu är musikalisk kunskap och mognad att förhålla sig intellektuellt till musiken. I det projekt som ligger till grund för denna studie riktas fokus mot musikstuderande elever på gymnasie- och universitetsnivå. Under 2010 lanserade RANK Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik en serie turnerande musikresidensprojekt under rubriken Artists i Motion (AIM), där syftet var att sprida ny musik till ny publik i nya former. Med AIM-projektet Framtidens musik för framtidens publik var avsikten att introducera unga musikstuderande för den nutida konstmusiken för att långsiktigt öka deras förståelse och intresse för musiken. Projektet har därför, parallellt, fördjupat sig i ungas upplevelser och behov i mötet med den nya musiken och samtidigt undersökt vilka nya krav denna unga publik ställer på arrangörer och andra aktiva i branschen. Resultatet av dessa studier ligger till grund för denna rapport. RANK ARTISTS IN MOTION 5

6 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Vad är Framtidens musik för framtidens publik? Artists In Motion-projektet Framtidens musik för framtidens publik är ett samarbete mellan RANK-föreningarna Studio 53, Levande Musik, Samtida Musik och Media Artes. I projektet ingår att Stockholms Saxofonkvartett gör workshops med gymnasie- och universitetsstuderande med musikalisk inriktning i Göteborg, Stockholm och Växjö. Den uppsökande verksamheten har som syfte att låta eleverna mer ingående få uppleva nutida konstmusik. Deltagarna får lära känna musiken utifrån olika perspektiv, som åhörare, skapare och som utövare. Under workshopdagarna introduceras al- en konsert med musik som de själva komponerar och framför. Medverkar gör även kompositören Johan Svensson. Vilka är Stockholms Saxofonkvartett? Stockholms Saxofonkvartett är en väletablerad ensemble inom den nutida konstmusiken med en repertoar som inkluderar allt från modern kammarmusik till avancerad elektroakustisk musik. Kvartetten arbetar i Sverige och internationellt och har en aktiv roll i utvecklingen av den nutida konstmusiken. Deras nära samarbete med tonsättare har resulterat i att ensemblen har fått sig tillskrivna mer än 500 verk. Ensemblemedlemmarna Per Hedlund, Leif Karlborg, Jörgen Pettersson och Sven Westerberg är skickliga interpreter, men har också många års erfarenhet som pedagoger och föreläsare. Projektet Framtidens musik för framtidens publik baseras på en metod som Stockholms Saxofonkvartett utvecklat under många år. I sin strävan att väcka lust sina konsertverkstäder besökt allt från förskolor till musikkonservatorier och universitet runt om i världen. De vill genom dessa stimulera ungdomar till eget musicerande och eget skapande av musik. Kvartetten har även utvecklat en metod för undervisning att utifrån personliga förutsättningar uttrycka sig i musik. Stockholms Saxofonkvartett kan i sitt arbete med ungdomar referera till och visa på exempel ur sin stora repertoar och genom den inspirera till eget skapande. Ensemblemedlemmarna har också ett pedagogiskt sätt att presentera sin musik genom berättelser och anekdoter från resor och intressanta samarbeten med kompositörer och musiker. Presentationerna brukar engagera och välkomna åhörarna in i den nutida konstmusikens värld. 6 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

7 Vem är Johan Svensson? Johan Svensson är kompositör och skriver akustisk och elektronisk musik. Han har studerat komposition för Ole Lützow-Holm och Anders Hultqvist på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Han har även studerat på Gotlands Tonsättarskola och vid Växjö universitet för bland andra Henrik Strindberg, Per Mårtensson och Hans Parment. År 2009 mottog han Carl Larsson-stipendiet. Johan håller seminarier och workshops för musikstudenter och andra och har utvecklat pedagogiska övningar för att få elever att snabbt uttrycka sig musikaliskt även när de helt saknar förkunskaper. Johan är även en av grundarna till den experimentella ensamblen Mimitabu. Metod Vem är rapportförfattaren? Jag heter Ulrika Ljungberg och arbetar som designstrateg. Jag har även familjära band till en av medlemmarna i Stockholms Saxofonkvartett och har följt deras arbete och den nutida konstmusikscenen på nära håll de senaste tio åren. Jag har själv inte någon musikalisk eller pedagogisk studiebakgrund. Jag är heller inte själv aktiv inom den nutida konstmusikvärlden. Hur arbetar en designstrateg? Som designstrateg arbetar jag med designmetoder, det vill säga med designerns förhållningssätt och perspektiv. Dessa appliceras på såväl produkter som tjänster och upplevelser. Grundläggande för designerns metoder är att arbeta: Kund-/deltagarorienterat. Analysfasen lägger främst fokus på kundens, eller i det här fallet på deltagarnas/publikens upplevelser och behov i mötet med studieobjektet. Detta görs främst genom fältstudier på plats. Innovationsorienterat. Under idéfasen används analysresultatet främst som inspiration till innovativ problemlösning och produktutveckling. Genom kreativitetsförlösande metoder genereras innovativa idéer som kan hjälpa kunden att differentiera sig på marknaden, eller som i detta fall inspirera arrangörerna till diskussion kring nya sätt att arbeta mer strategiskt och målmedvetet för att nå önskade mål. Vilka metoder ligger till grund för rapporten? På plats i skolorna och i konsertsalarna har jag iakttagit och dokumenterat deltagarnas resa genom projektet för att från olika perspektiv förstå deras medvetna och omed- RANK ARTISTS IN MOTION 7

8 vetna upplevelser och behov i mötet med den nutida musiken. Rapporten baseras främst på upplevelseanalys utifrån deltagaresan, bilddokumentationer, intervjuer och deltagarnas egna berättelser genom olika stadier under projektets gång. Deltagarna har även fått arbeta med övningar som rollspel, brainstorming, dagboksanteckningar och enkäter. Rapporten baseras också på intervjuer och samtal med entusiaster och aktiva inom genren i syfte att beskriva deras bakgrund och väg till den nutida konstmusiken. Jag har även använt mig av egna erfarenheter som publik vid en mängd konsert- men fortfarande långt ifrån kunnig. Vissa frågeställningar i rapporten har inte tillräckligt underlag för en analys utan stannar vid att belysa tendenser som observerats. Detta för att uppmuntra till vidare diskussion eller fortsatta analyser inom dessa områden. Upplevelseanalys Vilka är deltagarna? Detta Artists In Motion-projekt fokuserar på en målgrupp som kommer att utgöra en betydande del av genrens framtida publik, nämligen unga musikstudenter. Som elever i sista årskursen på gymnasieutbildningar och på universitetskurser med musikalisk intresserade och mottagliga för nya utmaningar. Projektet har besökt tre olika städer och deltagargrupper. I Göteborg går eleverna sista året på det estetiska programmet med musikerinriktning. Det är alltså främst som musiker de går in i projektet. I Nacka gymnasium går eleverna även där sista året på estetiska programmet men här är inriktningen istället musikproduktion. Många spelar något instrument, men inte alla. De här eleverna är mer vana vid att arbeta med musik i datorn och för dem blir det nära mötet med de akustiska instrumenten en ny upplevelse. I Växjö är deltagarna mellan 20 och 32 år och går en ettårig kurs i Musikalisk Specialisering vid Linnéuniversitetet i Växjö. Kursen har tre inriktningar: Afroamerikansk/pop och rock, Klassisk inriktning och Komposition. Tre av studenterna läser komposition som huvudinriktning. Gemensamt för deltagarna i de tre projekten är alltså att alla studerar med någon form av musikalisk inriktning på gymnasie- eller universitetsnivå. Man kan därför anta 8 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

9 Gemensamt är också att alla har mycket liten eller ingen erfarenhet av nutida musik sedan tidigare. Däremot har de engagerade lärare som själva är intresserade av den nutida konstmusiken och aktivt verkar för att sprida kunskap om den till sina elever. Deltagande i projektet är en obligatorisk del i skolundervisningen. Deltagarna på Hvitfeldtska Gymnasiet går estetiska programmet med inriktning musiker. Här testar de hur ett krumhorn låter. Deltagarresan Vid en upplevelseanalys av en kund- eller deltagarresa undersöker man vad som händer före, under och efter upplevelsen. Det har framkommit att förberedelse och uppföljning är viktiga inslag för hur en upplevelse uppfattas. Förberedelsen påverkar den inställning med vilken man går in i ett projekt och kan bli avgörande för den mottaglighet man har, och därmed den upplevelse man får av projektet. Uppföljningen är viktig för de efterföljande effekterna som projektet får och oftast avgörande för om upplevelsen leder vidare till ett utvecklat, eget intresse. För att strukturera analysen har jag delat in workshopens upplägg i sex olika faser. Innan projektet inleds får man en förberedelse eller förklaring till vad projektet skall handla om. Workshopdagarna inleds med en presentationskonsert som följs upp med en experimentverkstad. Efter det får eleverna själva skapa och komponera i grupper. RANK ARTISTS IN MOTION 9

10 Workshopen avslutas med en konsert som är öppen för allmänheten och där deltagarna får framföra sina egna alster. Efteråt analyseras den uppföljning som görs och Flödesschema över projektets olika faser Beskrivningen av deltagarresan och upplevelseanalysen baseras främst på workshopen på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg som arrangerats av RANK-föreningen Levande Musik. Projektet har haft lite olika upplägg i de tre städerna, men effekten och upplevelsen har haft ett liknande utvecklingsförlopp vid alla tillfällena. Bakgrund På Hvitfeldtska Gymnasiet har eleverna en kurs som heter Nutida konst. I kursplanen för ämnet står det att: Kursen skall orientera om nutida uttryck inom olika konstarter. Kursen skall också klargöra nutida konstarters beroende av historien. Kursen skall även ge perspektiv på sambanden mellan konstnärliga uttryck, publik, samhälle och kulturpolitik. Därutöver skall kursen ge kunskaper om nationella och internationella strömningar och aktuella begrepp i konstdiskussionen. Under hösten 2011 har Skolverket tagit fram en ny kursplan. Ämnet Samtida kulturuttryck kommer nu att bli en kurs inom ämnet Konst och kultur där hela konsthistorien samt idé- och kulturhistoria kommer att innefattas. I den nya kursplanen står det bland annat: Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att bekanta sig med de konstnärliga uttryckens mångfald och rikedom samt öka elevernas beredskap att ta till sig även sådant som kan te sig nytt och främmande. 10 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

11 Förberedelse Vad händer? Den initiativtagande läraren i ämnet, Anna Svensdotter, och kompositören Johan Svensson presenterar projektet och låter eleverna lyssna till en inspelning av stycket Full Throttle eleverna har ingen eller liten kunskap om nutida konstmusik. Ungefär hälften säger sig ha hört liknande musik vid något tillfälle. Det har då nästan uteslutande handlat om bandinspelningar och i skolundervisningen, i många fall just vid introduktionen inför detta AIM-projekt. Några få har varit med och spelat nutida konstmusik, då i regi av antingen skolan eller musikskolan, exempelvis Salvatore Sciarrinos stycke Studi per l intonazione del mare Vad upplever de? Det visar sig vara svårt för deltagarna att förstå vad projektet skall handla om, eftersom de sedan tidigare oftast inte har någon eller ibland mycket liten erfarenhet av nutida konstmusik. Eleverna relaterar till sådant de känner till, vilket ibland leder till misstolkningar. Vissa tror att det rör sig om en masterclass och är därför nervösa när de anländer. Andra tror att de ska få traditionell teoretisk kompositionsundervisning, vilket i vissa fall leder till besvikelse när de inser att så inte är fallet. Några tror att de ska få höra jazz eftersom de automatiskt kopplar saxofoner till jazz. Några få känner sedan tidigare till Stockholms Saxofonkvartett och har en som ska hända. Presentationskonsert Vad händer? Workshopen inleds med en presentationskonsert. Stockholms Saxofonkvartett spelar först klassisk musik av Bach och sedan bland annat det verk av Daniel Nelson som eleverna hört vid introduktionen till projektet. Eleverna engageras att klappa med i den polyrytmik stycket är uppbyggt av. Kvartetten spelar även ett stycke av Per Magnusson som låtit sig inspireras av metalgruppen Meshuggahs musik. Flera av deltagarna känner till gruppen. Stockholms Saxofonkvartett spelar även stycken från Sydafrika, Mongoliet och Japan som de fått skrivna till sig i samband med sina många utlandsturnéer. Dessa presenteras genom målande, anekdotiska reseskildringar och berättelser om människor de mött. Kan man höra från vilket land musiken kommer? Vad upplever de? Reaktionerna från åhörarna är mycket blandade men alla har en åsikt, ingen lämnas oberörd. Många tycker att det är häftigt och inspirerande. Andra blir provocerade, anser inte att det är musik, att det är mer ljudkonst eller kanske till och med oljud. RANK ARTISTS IN MOTION 11

12 nervöst positiv och förväntansfull hållning. Det stycke som de har lättast att ta till sig är det som de hört en inspelning av innan musik som de känner igen. Alla är överens om att det varit till stor hjälp att styckena presenterats på ett sådant sätt att de kunnat sättas i ett sammanhang. Därigenom kan de kopplas till referenser och engagera eleverna att delta på olika sätt. Wow!!! Det här är coolt! Det var länge sedan jag lyssnade så intensivt. När dom började spela så tyckte jag inte att det var så bra, det var mest konstigt. Fast vissa låtar var ändå ganska bra. Det var häftigt, ni gjorde det intressant och roligt för oss som lyssnade. Stockholms Saxofonkvartett inleder med att framföra några musikexempel. 12 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

13 Experimentverkstad Vad händer? I denna fas är syftet att eleverna får experimentera och improvisera på sina instrument. Därigenom öppnas det för frågeställningar kring vad musik kan vara. Deltagarna får försöka skapa musik utan given harmonik eller melodi. De får experimentera och utforska nya ljud på sina instrument efter kontrasterande parametrar, till exempel extrema dynamiska skillnader från mycket svaga till starka ljud, från perkussiva ljud till mjuka legatofraseringar och polyrytmik. De får även arbeta med musikalisk form, hur ett stycke kan byggas upp och utvecklas. I denna fas introducerar man även noterar med tecken och bilder som får representera de olika ljuden. Man arbetar utifrån Lise-Lotte Norelius komposition Nightmen. Vad upplever de? Först blir eleverna lite ställda, blyga och tycker att det är pinsamt. Frihet är skrämmande. Det blir mycket fnitter. Det går lättare när de får tydligare ramar att arbeta ment på ett nytt sätt och lära sig göra nya ljud. Men vissa blir också provocerade. De får göra. Få förstår ännu på ett medvetet plan vad man velat åstadkomma med övningen. De efterfrågar verbala förklaringar och diskussioner kring vad konstmusik är. RANK ARTISTS IN MOTION 13

14 14 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

15 Först trodde jag att de ville provocera men nu förstår jag att det var för att få in oss i konstmusiken. De borde öppnat med en diskussion. Jag har blivit sugen på att testa nya ljud. Deltagarna utforskar nya ljud på sina instrument Eget skapande, komposition Vad händer? Eleverna får i uppdrag att gruppvis börja komponera musik till ett eget framträdande som skall uppföras på konserten följande kväll. Inga krav ställs och de ges inga ramar. Istället får de frågeställningar att inspireras av. Kan man bygga ett framträdande utifrån ett enda ljud, ord eller känsla? Kan man berätta en historia med kompositionsverktyg som imitation, variation, improvisation och form. Vad upplever de? Först är de nervösa. Hur ska vi hinna få ihop material till en konsert på så kort tid?, Vad vill de egentligen att vi ska göra?, Måste man göra något konstigt? När de väl börjar arbeta är det med stort engagemang och mycket kreativitet. De medger att de aldrig tidigare fått arbeta under så fria former eller inspireras till att ta ut svängarna rejält. Vissa ber om mycket hjälp och bekräftelse, andra vill arbeta själva och är mycket hemlighetsfulla. De letar ljud i sina instrument och i sin närmiljö, Alla arbetar på kompositioner som saknar melodi eller given puls. Vad som är intressant att notera är att när de ombeds beskriva vad de gör så är alla tydliga med att de gör musik. Men när de sedan får frågan om de därmed omvärderat den musik utan ljud. Det vi gör är musik men det dom gjorde var mer ljud. Nästan alla väljer att arbeta med performance av olika slag. På frågan varför, låter RANK ARTISTS IN MOTION 15

16 de förstå att å ena sidan inbjuder musiken och friheten i projektet till det. Men de säger även att de känt ett behov att komplettera musiken med andra uttryck för att förstärka budskapet. En tredje orsak är att de känt en ängslan för att det de gjort musikaliskt inte kunnat stå för sig själv. Genom att arbeta mycket med humoristiska inslag har de hittat en väg runt att behöva ta detta och sig själva på för stort allvar. Man vågar vara mer brutal. Det är svårt att få fram vad man vill säga, det är mer suddigt, det känns som att man behöver fylla ut hålen. 16 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

17 Hur kan man använda rummet i sitt framträdande? Eleverna utforskar instrumentens möjligheter. RANK ARTISTS IN MOTION 17

18 Konsert Vad händer? Eleverna uppmuntras att i största möjliga mån själva utforma och ta ansvar för konserten. Även här inspireras de att söka sig utanför traditionella konsertformer. Hur kan man lägga upp programmet på ett intressant sätt? Hur kan man arbeta med rummet, ljuset, ljudet? Vi gör en brainstorming kring hur en önskekonsert skulle kunna se ut. Vilken konsert skulle de själva vilja besöka och varför? Utifrån övningen ombeds de tänka på hur de vill att deras konsert ska vara. Varför går man på en konsert istället för att lyssna på en skiva? Vilka beståndsdelar är viktiga för en lyckad konsert? Tillsammans med Stockholms Saxofonkvartett samlas alla på och runt scenen för framförandet av Lise-Lotte Norelius stycke Nightmen. Konserten blir en show som överrumplar med kreativitet, humor och överraskningar. Alla grupper arbetar kring ett koncept eller budskap som förmedlas med alla tänkbara medel. Förutom den väl komponerade och framförda musiken har de ägnat rankmusik.se/aim-3-framtidens-musik-med-framtidens-publik) Vad upplever de? Inför konserten är eleverna förväntansfulla och en aning nervö- Inför konserten är eleverna förväntansfulla och en aning nervösa. Å ena sidan är de alla mycket nöjda med vad de har åstadkommit, å andra sidan 18 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

19 vet de inte hur det skall tas emot av familj och vänner då det skiljer sig mycket från vad de gjort tidigare. Mest nervösa är de över att de ska framföra stycket Nightmen som många fortfarande inte känner att de förstår. De framför sina stycken och performance med stor inlevelse och publiken, som främst består av vänner och familjer, bjuds på en fantastiskt genomarbetad och underhållande show. Alla, såväl deltagare som åskådare, är överväldigade över vad de fått vara med om. Efter konserten är eleverna nästan höga på adrenalin och kicken av vad de själva åstadkommit. De vet, och tycker själva, att de har gjort något fantastiskt bra och de har haft väldigt roligt. Man uppskattar musik mer efter workshopen tycker jag. Under konserten lyssnade man mycket på det som fanns runt omkring en. Allt i salen var en del av konserten. Jag vet att jag har varit väldigt kritisk men jag ville bara säga att det här faktiskt var riktigt kul! RANK ARTISTS IN MOTION 19

20 Uppföljning Vad händer? Läraren Anna Svensdotter låter deltagaren Robert Nevén berätta om sina upplevelser under projektet. I samband med konserten presenterar RANKs verksamhetsledare Sven Rånlund projektet tillsammans med Levande Musiks dåvarande ordförande, Paula af Malmborg Ward. Läraren och en av eleverna berättar om projektet. Vid entrén till konsertsalen ligger broschyrer om RANK och Artists In Motion-projekten. Veckorna går, snart hägrar studenten. Eleverna går vidare till andra utbildningar Läraren Anna Svensdotter, som själv är aktiv i RANK-föreningen Levande Musik, håller dock eleverna uppdaterade under terminen och informerar dem regelbundet om de nutida konstmusikevenemang som arrangeras i staden. Innan terminens slut får de också ett prov i ämnet och ombeds bland annat att svara på Varför är det viktigt att Här ges eleverna tillfälle att med lite distans återknyta till sina upplevelser under projektdagarna, fundera över dem i mer teoretiska termer och sätta dem i perspektiv till andra konstformer och till den moderna konsthistorien. Vad upplever de? Få av deltagarna uppfattar att deras konsert är en del av RANKs Artists In Motionprojekt och att det är arrangörsföreningen Levande Musik som står bakom. De är 20 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

21 fullt upptagna med att ladda inför sin konsert när detta presenteras. Få har sett broschyrerna eftersom de är placerade för att delas ut till publiken och inte till deltagarna. Deltagarna ges egentligen ingen guidning eller vidare slussning in i den aktiva nutida musikvärlden i deras närområde under projektdagarna. När projektet avslutas när och var de kan besöka deras evenemang. I efterhand följer dock deras lärare upp med att informera om arrangörens evenemang. Vid framtida projekt bör dock arrangörerna ta fram rutiner för att själva följa upp sina projekt, då man inte alltid kan förlita sig på att läraren har den kunskapen. nya insikter och framför allt öppnat deras sinnen för en bredare repertoar. Av de 47 elever som skriver provet i Nutida konst svarar alla utom två att de, oavsett om Nightmen och 4:33 Man börjar lyssna mer intensivt på världen runt omkring, man växer som musiker och människa. Jag tycker att det är viktigt att arbeta med och framföra stycken som 4:33 och Nightmen eftersom jag tror det vidgar ens synsätt på musik, och får en att fundera på vad som är musik egentligen. Så var det i alla fall för mig under workshopen med saxofonkvartetten, för det vi gjorde och spelade där var helt nytt för mig och kanske inte något jag tänkt på som musik innan. Men under workshopdagarna insåg jag hur mycket mer man kan göra med sina instrument och hur mycket mer som kan vara musik än det jag vanligtvis tänker mig att fundera och vidga min syn på musiken. Så jag tror sån här musik sätter igång tankar och musikerna tänker i andra banor än de gjort tidigare. Av samma anledning tror jag sån här musik är viktig för samhället för att kunna förnyas och hitta nya möjligheter. Jag tyckte om Nightmen och skulle vilja utöva sån här musik igen. helt annan syn på musiken som helhet. När vi hade spelat Nightmen några gånger insåg jag att jag hade en ny syn på vad musik och konst är för mig. Vi har sedan länge pratat om Vad är konst? Och vem har rätt att bestämma vad som är konst och inte? Dessa frågor har RANK ARTISTS IN MOTION 21

22 När vi spelade stycket Nightmen första dagen på workshopen tyckte jag att det var tråkigt, jobbigt och trodde inte det skulle ge mig någonting. Men efter tre dagar av workshop insåg jag att det gett mig jättemycket. Jag tror att det är viktigt att spela sådana stycken för då ser man musiken på ett annat sätt. Jag kom på mig själv med att lyssna på mitt instrument mycket mer. Det är häftigt när man kan hitta nya ljud och sätt att använda sitt instrument. Det är viktigt att framföra stycken liknande Nightmen eftersom dom utmanar traditionellt tänkande om musik och driver utvecklingen framåt. Anders söker aktivt efter ett personligt sätt att förhålla sig till musiken. 22 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

23 FALLSTUDIER För att få en närmare och mer personlig inblick i några av deltagarnas upplevelse följer här tre fallstudier från de tre olika workshoptillfällena. Dessa belyser även de variationer som funnits i såväl upplägget som upplevelsen på de olika orterna. Anders letar passande visselljud. Anders i Göteborg Anders går på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg. Hans upplevelse är representativ underfundig och sprudlar av kreativitet och humor. Han är även verbal och mycket ning för att kunna ta till sig denna nya erfarenhet. Därför kan han lära oss mycket om dessa ungdomars upplevelser och funderingar. RANK ARTISTS IN MOTION 23

24 Förberedelse Anders är uppväxt i en musikfamilj. Han vill studera vidare till kompositör, gärna på Framnäs Folkhögskola i Piteå. Han har stora förväntningar på projektet då han äntligen skall få lära sig att komponera. Presentationskonsert Anders tycker inte att musiken som presenteras är vacker och är mycket bestämd över att detta inte är för honom. Är det inte så att de som spelar sådan här musik gör det för att de egentligen inte kan spela? Experimentverkstad Under inövningarna av stycket Nightmen väljer Anders att vissla. Han deltar engagerat. Efteråt kommer han till mig och vill prata. Han är frustrerad. Han talar om att de i skolan fått lära sig regler för hur man komponerar. En komposition måste följa vissa givna parametrar, men den här musiken bryter mot alla dessa. Betyder det att det är meningslöst att lära sig? Och om musikerna ges så stor tolkningsfrihet, hur kan då kompositören försäkra sig om det låter som han eller hon har tänkt sig? Är det säkert att framförandet fortfarande representerar kompositören? Kan Nightmen verkligen kallas komposition? Eget skapande Anders ingår i en grupp som väljer att arbeta konceptuellt med pantomim och med sceniskt berättande. Han har själv en aktiv roll i arbetet och tycker att det är roligt. tets gång. För varje vända har hans inställning mjuknat något. Han efterlyser förklaringar. Han kan inte förklara hemma vad de håller på med. Han vill ta till sig detta men hittar inget sätt att formulera det för sig själv eller andra. Tryggheten som skolans regelverk gett honom har rubbats och han är ängslig. Han behöver hitta förklaringar, formuleringar som ger honom tillåtelse att acceptera musiken och ha roligt utan att för den skull behöva välja bort något annat. Är inte det här ljudkonst snarare än musik? Eller är det konceptmusik eller idémusik? Konsert Sista dagen söker Anders upp mig. Han säger att han kommit till insikt om att kompositörens uppgift kanske är att förnya sig själv och förädla sin stil. Han har även kommit på att en komposition som Nightmen också har givna parametrar som handlar om saker som dynamik och form istället för puls och melodi. 24 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

25 Anders grupp arbetar med pantomim. Så säger han till sist: Jag måste nog erkänna att jag fått omvärdera mina åsikter. Anders deltar engagerat under konserten och bidrar även med ett eget pausinslag. Uppföljning Efter konserten frågar jag Anders vad han skall göra efter gymnasiet och får veta att han under projektdagarna skickat in en ansökan till bland annat Kompositionsutbildningen på Framnäs folkhögskola. Han säger att han också har hört talas om en skola på Gotland, men inte hittat den. Av en händelse råkar Jörgen Pettersson i Saxofonkvartetten höra samtalet och han ringer direkt upp en lärare vid Gotlands tonsättarskola. Luren räcks över till Anders, som får chansen att på en gång ställa sina frågor. En tid efter workshopen skriver Anders en uppsats i ämnet Nutida konst. På frågan varför det är viktigt att stycken som Cage 4:33 resonerar han så här: Om man kan sätta tusen toner på varandra och ge musiken en karaktär, så varför inte noll toner? Möjligen kan någon svara att det låter ju inte alls, men det är inte sant, för det hörs saker. Prassel, hostningar, surr. Nästa motfråga blir: Men det är ju inte Cage som har komponerat! Prasslet tillhör ju någon annan! Det är sant. Men om vi tar vilket annat stycke som helst, och sätter det framför två olika personer så låter det olika. Man intonerar inte identiskt, man fraserar inte identiskt, man gör ju en tolkning. Så kompositionen kan aldrig bli fullvärdig, den hänger på en rad omständigheter, där somliga parametrar är lika för alla. Hittills har parametrarna varit nästan uteslutande tonhöjd, tempo och volym. För dessa ändamål har vårt notsystem utvecklats. Man det säger ingenting om den textmässiga fraseringen som är så enormt viktig-, ingenting om uttal, ingenting om rummets klang, ingenting alla andra omständigheter som tillsammans skapar musikens inre variation. Cage valde att RANK ARTISTS IN MOTION 25

FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Ulrika Ljungberg FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Analyser, insikter och strategiska förslag till publikutveckling inom den nutida konstmusiken Genom analyser gjorda i samband med RANKs uppsökande

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM

ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM Sverige kan stoltsera med en stor mängd fantastiska låtskrivare och artister som försett några av världens i särklass största artister med toppklassigt låtmaterial. Namn

Läs mer

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap

Läs mer

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids imotion Syfte 1 Målet med denna planering är att introducera appen imotion från Fingerlab i verksamheten i syfte att stimulera till lärande

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4 Lika olika! Manus, text, musik, sång, kör, formgivning, produktion: Maud Mamma Måd Cederlöw, www.mammamåd.se Arrangemang, musik m.m.: Andreas Hedlund (för övrig CD-info se konvolut) Urval av och omarbetning

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN BBrass MUSIKERUTBILDNINGEN MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ Musikerutbildningen brass Musikerutbildningen erbjuder specialiserade utbildningsprogram som förbereder dig

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig dag 4 2017-04-03 Agneta Stolpe påverka & påverkas Det händer något i mötet Hela du kommunicerar Alternativ & nyanser Vi påverkar varandra hela tiden tid tanke

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Varumärket Linnéuniversitetet

Varumärket Linnéuniversitetet Varumärket Linnéuniversitetet Varumärket uppfattningen om Linnéuniversitetet Alla bilder, föreställningar, känslor, tankar, associationer och värderingar som dyker upp i människors huvuden när de ser eller

Läs mer

NY MUSIK GÖTEBORG våren 2016

NY MUSIK GÖTEBORG våren 2016 NY MUSIK GÖTEBORG våren 2016 NY MUSIK GÖTEBORG - våren 2016 Sedan hösten 2014 har vi, ett antal arrangörer av ny musik i Göteborg, träffats för att diskutera hur vi tillsammans kan arbeta för att sprida

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje

Läs mer

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg. RÖRELSE OCH DRAMA Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Kommunikativ plattform

Kommunikativ plattform 2007-04-05 Kommunikativ plattform Teknikcollege Målgrupp: Studerande 1 Bakgrund Teknikcollege är ett koncept initierat för att möta framtidens kompetensbehov. Det är teknikutbildningar på gymnasial och

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater Högskoleförberedande Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater På PB får du vara dig själv. Du får vara som du vill vara och ingen kommer döma dig för det.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Scengymnasiet S:t Erik. Musik Musikal Musikproduktion Teater

Scengymnasiet S:t Erik. Musik Musikal Musikproduktion Teater Scengymnasiet S:t Erik Musik Musikal Musikproduktion Teater Estetiska programmet Med inriktning: Teater Musik Musikal Musikproduktion Högskolebehörighet och möjlighet att ta meritpoäng Vad innebär samarbetet

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

I slutet av januari 2015 reste jag och ytterligare fem medlemmar av Six Drummers till Mexico och genomförde denna workshop under en intensiv vecka.

I slutet av januari 2015 reste jag och ytterligare fem medlemmar av Six Drummers till Mexico och genomförde denna workshop under en intensiv vecka. Six Drummers i Mexico City 2014 fick jag tillsammans med mina kollegor Johannes Stjärne Nilsson och Magnus Börjeson en inbjudan från UNAM, Mexiko Citys största universitet och institutionen för film och

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

- 1 - Projektbeskrivning Delade fioler. Sammanfattning

- 1 - Projektbeskrivning Delade fioler. Sammanfattning - 1 - Sammanfattning Ett samarbete mellan tonsättare, kultur- och musikskolor och professionella musiker. Ny musik komponeras och framförs av elever och proffs tillsammans. Delade fioler är en fristående

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer