FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK"

Transkript

1 Ulrika Ljungberg FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Analyser, insikter och strategiska förslag till publikutveckling inom den nutida konstmusiken Genom analyser gjorda i samband med RANKs uppsökande projekt Artists In Motion - Framtidens musik för framtidens publik, vill rapporten undersöka ungdomars upplevelser i mötet med nutida konstmusik och öppna en dialog kring hur man kan skapa återväxt inom publiken.

2 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Författare: Ulrika Ljungberg Foton: Ulrika Ljungberg och Hans Parment Tryckeri: Majornas Copyprint Ansvarig utgivare: Sven Rånlund, RANK Publicerad 2012 med stöd av Statens kulturråd

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Framtidens musik för framtidens publik... 6 Vad är framtidens musik för framtidens publik? Vilka är Stockholms Saxofonkvartett? Vem är Johan Svensson? 1.2. METOD... 7 Vem är rapportförfattaren? Vad är designmetoder? Vilka metoder har använts? 2. UPPLEVELSEANALYS Vilka är deltagarna? Deltagarresan... 9 Förberedelse Presentationskonsert Experimentverkstad Eget skapande/komposition Konsert Uppföljning 2.3. Fallstudier Anders i Göteborg Alexandra i Stockholm Martin i Växjö HUR FÅR MAN UNGDOMAR TILL KONSERTERNA? Vad kan hjälpa deltagarna att ta musiken till sig Önskekonserten - hur vill deltagarna att en konsert skall vara? Varför går de inte på nutida konstmusikkonserter? Marknadsföring mot unga Marknadsföringskanaler Identitet Vilka är den nutida konstmusikens publik? Vilka skulle kunna bli den nutida konstmusikens framtida publik? Från oinvigd till entusiast - Ett publikutvecklingsförslag SLUTORD...46

4

5 INTRODUKTION publik. Därför vill man utforska nya vägar för att attrahera ny publik. Detta arbete måste göras såväl kortsiktigt som långsiktigt. Det handlar om att marknadsföra och locka publik till enskilda evenemang, men framför allt om att öka kunskapen och intresset för nutida konstmusik som fenomen för att säkra återväxten bland utövare och åhörare. Kulturyttringar värderas idag till stor del i publiksiffror och ges ekonomiskt stöd per och förstå deras önskemål och behov. Genom att komma dem till mötes kan höga krav på kvalitet fortsätta att vara vägledande utan att den konstnärliga friheten begränsas. Den enklaste och kanske mest självklara anledningen till att man vill nå ut till ny publik är att man som arrangör, kompositör, musiker och entusiast vill delge andra och sprida kunskap om det man är entusiastisk för. Man har en övertygelse om att det kan bidra till glädje och intresse även för andra, eller som eldsjälen Hans Parment uttrycker det: Man vill ha nån att samtala med. Det är intressant att möta människorna i denna framtida publik när de ännu är musikalisk kunskap och mognad att förhålla sig intellektuellt till musiken. I det projekt som ligger till grund för denna studie riktas fokus mot musikstuderande elever på gymnasie- och universitetsnivå. Under 2010 lanserade RANK Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik en serie turnerande musikresidensprojekt under rubriken Artists i Motion (AIM), där syftet var att sprida ny musik till ny publik i nya former. Med AIM-projektet Framtidens musik för framtidens publik var avsikten att introducera unga musikstuderande för den nutida konstmusiken för att långsiktigt öka deras förståelse och intresse för musiken. Projektet har därför, parallellt, fördjupat sig i ungas upplevelser och behov i mötet med den nya musiken och samtidigt undersökt vilka nya krav denna unga publik ställer på arrangörer och andra aktiva i branschen. Resultatet av dessa studier ligger till grund för denna rapport. RANK ARTISTS IN MOTION 5

6 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK Vad är Framtidens musik för framtidens publik? Artists In Motion-projektet Framtidens musik för framtidens publik är ett samarbete mellan RANK-föreningarna Studio 53, Levande Musik, Samtida Musik och Media Artes. I projektet ingår att Stockholms Saxofonkvartett gör workshops med gymnasie- och universitetsstuderande med musikalisk inriktning i Göteborg, Stockholm och Växjö. Den uppsökande verksamheten har som syfte att låta eleverna mer ingående få uppleva nutida konstmusik. Deltagarna får lära känna musiken utifrån olika perspektiv, som åhörare, skapare och som utövare. Under workshopdagarna introduceras al- en konsert med musik som de själva komponerar och framför. Medverkar gör även kompositören Johan Svensson. Vilka är Stockholms Saxofonkvartett? Stockholms Saxofonkvartett är en väletablerad ensemble inom den nutida konstmusiken med en repertoar som inkluderar allt från modern kammarmusik till avancerad elektroakustisk musik. Kvartetten arbetar i Sverige och internationellt och har en aktiv roll i utvecklingen av den nutida konstmusiken. Deras nära samarbete med tonsättare har resulterat i att ensemblen har fått sig tillskrivna mer än 500 verk. Ensemblemedlemmarna Per Hedlund, Leif Karlborg, Jörgen Pettersson och Sven Westerberg är skickliga interpreter, men har också många års erfarenhet som pedagoger och föreläsare. Projektet Framtidens musik för framtidens publik baseras på en metod som Stockholms Saxofonkvartett utvecklat under många år. I sin strävan att väcka lust sina konsertverkstäder besökt allt från förskolor till musikkonservatorier och universitet runt om i världen. De vill genom dessa stimulera ungdomar till eget musicerande och eget skapande av musik. Kvartetten har även utvecklat en metod för undervisning att utifrån personliga förutsättningar uttrycka sig i musik. Stockholms Saxofonkvartett kan i sitt arbete med ungdomar referera till och visa på exempel ur sin stora repertoar och genom den inspirera till eget skapande. Ensemblemedlemmarna har också ett pedagogiskt sätt att presentera sin musik genom berättelser och anekdoter från resor och intressanta samarbeten med kompositörer och musiker. Presentationerna brukar engagera och välkomna åhörarna in i den nutida konstmusikens värld. 6 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

7 Vem är Johan Svensson? Johan Svensson är kompositör och skriver akustisk och elektronisk musik. Han har studerat komposition för Ole Lützow-Holm och Anders Hultqvist på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Han har även studerat på Gotlands Tonsättarskola och vid Växjö universitet för bland andra Henrik Strindberg, Per Mårtensson och Hans Parment. År 2009 mottog han Carl Larsson-stipendiet. Johan håller seminarier och workshops för musikstudenter och andra och har utvecklat pedagogiska övningar för att få elever att snabbt uttrycka sig musikaliskt även när de helt saknar förkunskaper. Johan är även en av grundarna till den experimentella ensamblen Mimitabu. Metod Vem är rapportförfattaren? Jag heter Ulrika Ljungberg och arbetar som designstrateg. Jag har även familjära band till en av medlemmarna i Stockholms Saxofonkvartett och har följt deras arbete och den nutida konstmusikscenen på nära håll de senaste tio åren. Jag har själv inte någon musikalisk eller pedagogisk studiebakgrund. Jag är heller inte själv aktiv inom den nutida konstmusikvärlden. Hur arbetar en designstrateg? Som designstrateg arbetar jag med designmetoder, det vill säga med designerns förhållningssätt och perspektiv. Dessa appliceras på såväl produkter som tjänster och upplevelser. Grundläggande för designerns metoder är att arbeta: Kund-/deltagarorienterat. Analysfasen lägger främst fokus på kundens, eller i det här fallet på deltagarnas/publikens upplevelser och behov i mötet med studieobjektet. Detta görs främst genom fältstudier på plats. Innovationsorienterat. Under idéfasen används analysresultatet främst som inspiration till innovativ problemlösning och produktutveckling. Genom kreativitetsförlösande metoder genereras innovativa idéer som kan hjälpa kunden att differentiera sig på marknaden, eller som i detta fall inspirera arrangörerna till diskussion kring nya sätt att arbeta mer strategiskt och målmedvetet för att nå önskade mål. Vilka metoder ligger till grund för rapporten? På plats i skolorna och i konsertsalarna har jag iakttagit och dokumenterat deltagarnas resa genom projektet för att från olika perspektiv förstå deras medvetna och omed- RANK ARTISTS IN MOTION 7

8 vetna upplevelser och behov i mötet med den nutida musiken. Rapporten baseras främst på upplevelseanalys utifrån deltagaresan, bilddokumentationer, intervjuer och deltagarnas egna berättelser genom olika stadier under projektets gång. Deltagarna har även fått arbeta med övningar som rollspel, brainstorming, dagboksanteckningar och enkäter. Rapporten baseras också på intervjuer och samtal med entusiaster och aktiva inom genren i syfte att beskriva deras bakgrund och väg till den nutida konstmusiken. Jag har även använt mig av egna erfarenheter som publik vid en mängd konsert- men fortfarande långt ifrån kunnig. Vissa frågeställningar i rapporten har inte tillräckligt underlag för en analys utan stannar vid att belysa tendenser som observerats. Detta för att uppmuntra till vidare diskussion eller fortsatta analyser inom dessa områden. Upplevelseanalys Vilka är deltagarna? Detta Artists In Motion-projekt fokuserar på en målgrupp som kommer att utgöra en betydande del av genrens framtida publik, nämligen unga musikstudenter. Som elever i sista årskursen på gymnasieutbildningar och på universitetskurser med musikalisk intresserade och mottagliga för nya utmaningar. Projektet har besökt tre olika städer och deltagargrupper. I Göteborg går eleverna sista året på det estetiska programmet med musikerinriktning. Det är alltså främst som musiker de går in i projektet. I Nacka gymnasium går eleverna även där sista året på estetiska programmet men här är inriktningen istället musikproduktion. Många spelar något instrument, men inte alla. De här eleverna är mer vana vid att arbeta med musik i datorn och för dem blir det nära mötet med de akustiska instrumenten en ny upplevelse. I Växjö är deltagarna mellan 20 och 32 år och går en ettårig kurs i Musikalisk Specialisering vid Linnéuniversitetet i Växjö. Kursen har tre inriktningar: Afroamerikansk/pop och rock, Klassisk inriktning och Komposition. Tre av studenterna läser komposition som huvudinriktning. Gemensamt för deltagarna i de tre projekten är alltså att alla studerar med någon form av musikalisk inriktning på gymnasie- eller universitetsnivå. Man kan därför anta 8 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

9 Gemensamt är också att alla har mycket liten eller ingen erfarenhet av nutida musik sedan tidigare. Däremot har de engagerade lärare som själva är intresserade av den nutida konstmusiken och aktivt verkar för att sprida kunskap om den till sina elever. Deltagande i projektet är en obligatorisk del i skolundervisningen. Deltagarna på Hvitfeldtska Gymnasiet går estetiska programmet med inriktning musiker. Här testar de hur ett krumhorn låter. Deltagarresan Vid en upplevelseanalys av en kund- eller deltagarresa undersöker man vad som händer före, under och efter upplevelsen. Det har framkommit att förberedelse och uppföljning är viktiga inslag för hur en upplevelse uppfattas. Förberedelsen påverkar den inställning med vilken man går in i ett projekt och kan bli avgörande för den mottaglighet man har, och därmed den upplevelse man får av projektet. Uppföljningen är viktig för de efterföljande effekterna som projektet får och oftast avgörande för om upplevelsen leder vidare till ett utvecklat, eget intresse. För att strukturera analysen har jag delat in workshopens upplägg i sex olika faser. Innan projektet inleds får man en förberedelse eller förklaring till vad projektet skall handla om. Workshopdagarna inleds med en presentationskonsert som följs upp med en experimentverkstad. Efter det får eleverna själva skapa och komponera i grupper. RANK ARTISTS IN MOTION 9

10 Workshopen avslutas med en konsert som är öppen för allmänheten och där deltagarna får framföra sina egna alster. Efteråt analyseras den uppföljning som görs och Flödesschema över projektets olika faser Beskrivningen av deltagarresan och upplevelseanalysen baseras främst på workshopen på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg som arrangerats av RANK-föreningen Levande Musik. Projektet har haft lite olika upplägg i de tre städerna, men effekten och upplevelsen har haft ett liknande utvecklingsförlopp vid alla tillfällena. Bakgrund På Hvitfeldtska Gymnasiet har eleverna en kurs som heter Nutida konst. I kursplanen för ämnet står det att: Kursen skall orientera om nutida uttryck inom olika konstarter. Kursen skall också klargöra nutida konstarters beroende av historien. Kursen skall även ge perspektiv på sambanden mellan konstnärliga uttryck, publik, samhälle och kulturpolitik. Därutöver skall kursen ge kunskaper om nationella och internationella strömningar och aktuella begrepp i konstdiskussionen. Under hösten 2011 har Skolverket tagit fram en ny kursplan. Ämnet Samtida kulturuttryck kommer nu att bli en kurs inom ämnet Konst och kultur där hela konsthistorien samt idé- och kulturhistoria kommer att innefattas. I den nya kursplanen står det bland annat: Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att bekanta sig med de konstnärliga uttryckens mångfald och rikedom samt öka elevernas beredskap att ta till sig även sådant som kan te sig nytt och främmande. 10 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

11 Förberedelse Vad händer? Den initiativtagande läraren i ämnet, Anna Svensdotter, och kompositören Johan Svensson presenterar projektet och låter eleverna lyssna till en inspelning av stycket Full Throttle eleverna har ingen eller liten kunskap om nutida konstmusik. Ungefär hälften säger sig ha hört liknande musik vid något tillfälle. Det har då nästan uteslutande handlat om bandinspelningar och i skolundervisningen, i många fall just vid introduktionen inför detta AIM-projekt. Några få har varit med och spelat nutida konstmusik, då i regi av antingen skolan eller musikskolan, exempelvis Salvatore Sciarrinos stycke Studi per l intonazione del mare Vad upplever de? Det visar sig vara svårt för deltagarna att förstå vad projektet skall handla om, eftersom de sedan tidigare oftast inte har någon eller ibland mycket liten erfarenhet av nutida konstmusik. Eleverna relaterar till sådant de känner till, vilket ibland leder till misstolkningar. Vissa tror att det rör sig om en masterclass och är därför nervösa när de anländer. Andra tror att de ska få traditionell teoretisk kompositionsundervisning, vilket i vissa fall leder till besvikelse när de inser att så inte är fallet. Några tror att de ska få höra jazz eftersom de automatiskt kopplar saxofoner till jazz. Några få känner sedan tidigare till Stockholms Saxofonkvartett och har en som ska hända. Presentationskonsert Vad händer? Workshopen inleds med en presentationskonsert. Stockholms Saxofonkvartett spelar först klassisk musik av Bach och sedan bland annat det verk av Daniel Nelson som eleverna hört vid introduktionen till projektet. Eleverna engageras att klappa med i den polyrytmik stycket är uppbyggt av. Kvartetten spelar även ett stycke av Per Magnusson som låtit sig inspireras av metalgruppen Meshuggahs musik. Flera av deltagarna känner till gruppen. Stockholms Saxofonkvartett spelar även stycken från Sydafrika, Mongoliet och Japan som de fått skrivna till sig i samband med sina många utlandsturnéer. Dessa presenteras genom målande, anekdotiska reseskildringar och berättelser om människor de mött. Kan man höra från vilket land musiken kommer? Vad upplever de? Reaktionerna från åhörarna är mycket blandade men alla har en åsikt, ingen lämnas oberörd. Många tycker att det är häftigt och inspirerande. Andra blir provocerade, anser inte att det är musik, att det är mer ljudkonst eller kanske till och med oljud. RANK ARTISTS IN MOTION 11

12 nervöst positiv och förväntansfull hållning. Det stycke som de har lättast att ta till sig är det som de hört en inspelning av innan musik som de känner igen. Alla är överens om att det varit till stor hjälp att styckena presenterats på ett sådant sätt att de kunnat sättas i ett sammanhang. Därigenom kan de kopplas till referenser och engagera eleverna att delta på olika sätt. Wow!!! Det här är coolt! Det var länge sedan jag lyssnade så intensivt. När dom började spela så tyckte jag inte att det var så bra, det var mest konstigt. Fast vissa låtar var ändå ganska bra. Det var häftigt, ni gjorde det intressant och roligt för oss som lyssnade. Stockholms Saxofonkvartett inleder med att framföra några musikexempel. 12 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

13 Experimentverkstad Vad händer? I denna fas är syftet att eleverna får experimentera och improvisera på sina instrument. Därigenom öppnas det för frågeställningar kring vad musik kan vara. Deltagarna får försöka skapa musik utan given harmonik eller melodi. De får experimentera och utforska nya ljud på sina instrument efter kontrasterande parametrar, till exempel extrema dynamiska skillnader från mycket svaga till starka ljud, från perkussiva ljud till mjuka legatofraseringar och polyrytmik. De får även arbeta med musikalisk form, hur ett stycke kan byggas upp och utvecklas. I denna fas introducerar man även noterar med tecken och bilder som får representera de olika ljuden. Man arbetar utifrån Lise-Lotte Norelius komposition Nightmen. Vad upplever de? Först blir eleverna lite ställda, blyga och tycker att det är pinsamt. Frihet är skrämmande. Det blir mycket fnitter. Det går lättare när de får tydligare ramar att arbeta ment på ett nytt sätt och lära sig göra nya ljud. Men vissa blir också provocerade. De får göra. Få förstår ännu på ett medvetet plan vad man velat åstadkomma med övningen. De efterfrågar verbala förklaringar och diskussioner kring vad konstmusik är. RANK ARTISTS IN MOTION 13

14 14 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

15 Först trodde jag att de ville provocera men nu förstår jag att det var för att få in oss i konstmusiken. De borde öppnat med en diskussion. Jag har blivit sugen på att testa nya ljud. Deltagarna utforskar nya ljud på sina instrument Eget skapande, komposition Vad händer? Eleverna får i uppdrag att gruppvis börja komponera musik till ett eget framträdande som skall uppföras på konserten följande kväll. Inga krav ställs och de ges inga ramar. Istället får de frågeställningar att inspireras av. Kan man bygga ett framträdande utifrån ett enda ljud, ord eller känsla? Kan man berätta en historia med kompositionsverktyg som imitation, variation, improvisation och form. Vad upplever de? Först är de nervösa. Hur ska vi hinna få ihop material till en konsert på så kort tid?, Vad vill de egentligen att vi ska göra?, Måste man göra något konstigt? När de väl börjar arbeta är det med stort engagemang och mycket kreativitet. De medger att de aldrig tidigare fått arbeta under så fria former eller inspireras till att ta ut svängarna rejält. Vissa ber om mycket hjälp och bekräftelse, andra vill arbeta själva och är mycket hemlighetsfulla. De letar ljud i sina instrument och i sin närmiljö, Alla arbetar på kompositioner som saknar melodi eller given puls. Vad som är intressant att notera är att när de ombeds beskriva vad de gör så är alla tydliga med att de gör musik. Men när de sedan får frågan om de därmed omvärderat den musik utan ljud. Det vi gör är musik men det dom gjorde var mer ljud. Nästan alla väljer att arbeta med performance av olika slag. På frågan varför, låter RANK ARTISTS IN MOTION 15

16 de förstå att å ena sidan inbjuder musiken och friheten i projektet till det. Men de säger även att de känt ett behov att komplettera musiken med andra uttryck för att förstärka budskapet. En tredje orsak är att de känt en ängslan för att det de gjort musikaliskt inte kunnat stå för sig själv. Genom att arbeta mycket med humoristiska inslag har de hittat en väg runt att behöva ta detta och sig själva på för stort allvar. Man vågar vara mer brutal. Det är svårt att få fram vad man vill säga, det är mer suddigt, det känns som att man behöver fylla ut hålen. 16 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

17 Hur kan man använda rummet i sitt framträdande? Eleverna utforskar instrumentens möjligheter. RANK ARTISTS IN MOTION 17

18 Konsert Vad händer? Eleverna uppmuntras att i största möjliga mån själva utforma och ta ansvar för konserten. Även här inspireras de att söka sig utanför traditionella konsertformer. Hur kan man lägga upp programmet på ett intressant sätt? Hur kan man arbeta med rummet, ljuset, ljudet? Vi gör en brainstorming kring hur en önskekonsert skulle kunna se ut. Vilken konsert skulle de själva vilja besöka och varför? Utifrån övningen ombeds de tänka på hur de vill att deras konsert ska vara. Varför går man på en konsert istället för att lyssna på en skiva? Vilka beståndsdelar är viktiga för en lyckad konsert? Tillsammans med Stockholms Saxofonkvartett samlas alla på och runt scenen för framförandet av Lise-Lotte Norelius stycke Nightmen. Konserten blir en show som överrumplar med kreativitet, humor och överraskningar. Alla grupper arbetar kring ett koncept eller budskap som förmedlas med alla tänkbara medel. Förutom den väl komponerade och framförda musiken har de ägnat rankmusik.se/aim-3-framtidens-musik-med-framtidens-publik) Vad upplever de? Inför konserten är eleverna förväntansfulla och en aning nervö- Inför konserten är eleverna förväntansfulla och en aning nervösa. Å ena sidan är de alla mycket nöjda med vad de har åstadkommit, å andra sidan 18 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

19 vet de inte hur det skall tas emot av familj och vänner då det skiljer sig mycket från vad de gjort tidigare. Mest nervösa är de över att de ska framföra stycket Nightmen som många fortfarande inte känner att de förstår. De framför sina stycken och performance med stor inlevelse och publiken, som främst består av vänner och familjer, bjuds på en fantastiskt genomarbetad och underhållande show. Alla, såväl deltagare som åskådare, är överväldigade över vad de fått vara med om. Efter konserten är eleverna nästan höga på adrenalin och kicken av vad de själva åstadkommit. De vet, och tycker själva, att de har gjort något fantastiskt bra och de har haft väldigt roligt. Man uppskattar musik mer efter workshopen tycker jag. Under konserten lyssnade man mycket på det som fanns runt omkring en. Allt i salen var en del av konserten. Jag vet att jag har varit väldigt kritisk men jag ville bara säga att det här faktiskt var riktigt kul! RANK ARTISTS IN MOTION 19

20 Uppföljning Vad händer? Läraren Anna Svensdotter låter deltagaren Robert Nevén berätta om sina upplevelser under projektet. I samband med konserten presenterar RANKs verksamhetsledare Sven Rånlund projektet tillsammans med Levande Musiks dåvarande ordförande, Paula af Malmborg Ward. Läraren och en av eleverna berättar om projektet. Vid entrén till konsertsalen ligger broschyrer om RANK och Artists In Motion-projekten. Veckorna går, snart hägrar studenten. Eleverna går vidare till andra utbildningar Läraren Anna Svensdotter, som själv är aktiv i RANK-föreningen Levande Musik, håller dock eleverna uppdaterade under terminen och informerar dem regelbundet om de nutida konstmusikevenemang som arrangeras i staden. Innan terminens slut får de också ett prov i ämnet och ombeds bland annat att svara på Varför är det viktigt att Här ges eleverna tillfälle att med lite distans återknyta till sina upplevelser under projektdagarna, fundera över dem i mer teoretiska termer och sätta dem i perspektiv till andra konstformer och till den moderna konsthistorien. Vad upplever de? Få av deltagarna uppfattar att deras konsert är en del av RANKs Artists In Motionprojekt och att det är arrangörsföreningen Levande Musik som står bakom. De är 20 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

21 fullt upptagna med att ladda inför sin konsert när detta presenteras. Få har sett broschyrerna eftersom de är placerade för att delas ut till publiken och inte till deltagarna. Deltagarna ges egentligen ingen guidning eller vidare slussning in i den aktiva nutida musikvärlden i deras närområde under projektdagarna. När projektet avslutas när och var de kan besöka deras evenemang. I efterhand följer dock deras lärare upp med att informera om arrangörens evenemang. Vid framtida projekt bör dock arrangörerna ta fram rutiner för att själva följa upp sina projekt, då man inte alltid kan förlita sig på att läraren har den kunskapen. nya insikter och framför allt öppnat deras sinnen för en bredare repertoar. Av de 47 elever som skriver provet i Nutida konst svarar alla utom två att de, oavsett om Nightmen och 4:33 Man börjar lyssna mer intensivt på världen runt omkring, man växer som musiker och människa. Jag tycker att det är viktigt att arbeta med och framföra stycken som 4:33 och Nightmen eftersom jag tror det vidgar ens synsätt på musik, och får en att fundera på vad som är musik egentligen. Så var det i alla fall för mig under workshopen med saxofonkvartetten, för det vi gjorde och spelade där var helt nytt för mig och kanske inte något jag tänkt på som musik innan. Men under workshopdagarna insåg jag hur mycket mer man kan göra med sina instrument och hur mycket mer som kan vara musik än det jag vanligtvis tänker mig att fundera och vidga min syn på musiken. Så jag tror sån här musik sätter igång tankar och musikerna tänker i andra banor än de gjort tidigare. Av samma anledning tror jag sån här musik är viktig för samhället för att kunna förnyas och hitta nya möjligheter. Jag tyckte om Nightmen och skulle vilja utöva sån här musik igen. helt annan syn på musiken som helhet. När vi hade spelat Nightmen några gånger insåg jag att jag hade en ny syn på vad musik och konst är för mig. Vi har sedan länge pratat om Vad är konst? Och vem har rätt att bestämma vad som är konst och inte? Dessa frågor har RANK ARTISTS IN MOTION 21

22 När vi spelade stycket Nightmen första dagen på workshopen tyckte jag att det var tråkigt, jobbigt och trodde inte det skulle ge mig någonting. Men efter tre dagar av workshop insåg jag att det gett mig jättemycket. Jag tror att det är viktigt att spela sådana stycken för då ser man musiken på ett annat sätt. Jag kom på mig själv med att lyssna på mitt instrument mycket mer. Det är häftigt när man kan hitta nya ljud och sätt att använda sitt instrument. Det är viktigt att framföra stycken liknande Nightmen eftersom dom utmanar traditionellt tänkande om musik och driver utvecklingen framåt. Anders söker aktivt efter ett personligt sätt att förhålla sig till musiken. 22 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

23 FALLSTUDIER För att få en närmare och mer personlig inblick i några av deltagarnas upplevelse följer här tre fallstudier från de tre olika workshoptillfällena. Dessa belyser även de variationer som funnits i såväl upplägget som upplevelsen på de olika orterna. Anders letar passande visselljud. Anders i Göteborg Anders går på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg. Hans upplevelse är representativ underfundig och sprudlar av kreativitet och humor. Han är även verbal och mycket ning för att kunna ta till sig denna nya erfarenhet. Därför kan han lära oss mycket om dessa ungdomars upplevelser och funderingar. RANK ARTISTS IN MOTION 23

24 Förberedelse Anders är uppväxt i en musikfamilj. Han vill studera vidare till kompositör, gärna på Framnäs Folkhögskola i Piteå. Han har stora förväntningar på projektet då han äntligen skall få lära sig att komponera. Presentationskonsert Anders tycker inte att musiken som presenteras är vacker och är mycket bestämd över att detta inte är för honom. Är det inte så att de som spelar sådan här musik gör det för att de egentligen inte kan spela? Experimentverkstad Under inövningarna av stycket Nightmen väljer Anders att vissla. Han deltar engagerat. Efteråt kommer han till mig och vill prata. Han är frustrerad. Han talar om att de i skolan fått lära sig regler för hur man komponerar. En komposition måste följa vissa givna parametrar, men den här musiken bryter mot alla dessa. Betyder det att det är meningslöst att lära sig? Och om musikerna ges så stor tolkningsfrihet, hur kan då kompositören försäkra sig om det låter som han eller hon har tänkt sig? Är det säkert att framförandet fortfarande representerar kompositören? Kan Nightmen verkligen kallas komposition? Eget skapande Anders ingår i en grupp som väljer att arbeta konceptuellt med pantomim och med sceniskt berättande. Han har själv en aktiv roll i arbetet och tycker att det är roligt. tets gång. För varje vända har hans inställning mjuknat något. Han efterlyser förklaringar. Han kan inte förklara hemma vad de håller på med. Han vill ta till sig detta men hittar inget sätt att formulera det för sig själv eller andra. Tryggheten som skolans regelverk gett honom har rubbats och han är ängslig. Han behöver hitta förklaringar, formuleringar som ger honom tillåtelse att acceptera musiken och ha roligt utan att för den skull behöva välja bort något annat. Är inte det här ljudkonst snarare än musik? Eller är det konceptmusik eller idémusik? Konsert Sista dagen söker Anders upp mig. Han säger att han kommit till insikt om att kompositörens uppgift kanske är att förnya sig själv och förädla sin stil. Han har även kommit på att en komposition som Nightmen också har givna parametrar som handlar om saker som dynamik och form istället för puls och melodi. 24 FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

25 Anders grupp arbetar med pantomim. Så säger han till sist: Jag måste nog erkänna att jag fått omvärdera mina åsikter. Anders deltar engagerat under konserten och bidrar även med ett eget pausinslag. Uppföljning Efter konserten frågar jag Anders vad han skall göra efter gymnasiet och får veta att han under projektdagarna skickat in en ansökan till bland annat Kompositionsutbildningen på Framnäs folkhögskola. Han säger att han också har hört talas om en skola på Gotland, men inte hittat den. Av en händelse råkar Jörgen Pettersson i Saxofonkvartetten höra samtalet och han ringer direkt upp en lärare vid Gotlands tonsättarskola. Luren räcks över till Anders, som får chansen att på en gång ställa sina frågor. En tid efter workshopen skriver Anders en uppsats i ämnet Nutida konst. På frågan varför det är viktigt att stycken som Cage 4:33 resonerar han så här: Om man kan sätta tusen toner på varandra och ge musiken en karaktär, så varför inte noll toner? Möjligen kan någon svara att det låter ju inte alls, men det är inte sant, för det hörs saker. Prassel, hostningar, surr. Nästa motfråga blir: Men det är ju inte Cage som har komponerat! Prasslet tillhör ju någon annan! Det är sant. Men om vi tar vilket annat stycke som helst, och sätter det framför två olika personer så låter det olika. Man intonerar inte identiskt, man fraserar inte identiskt, man gör ju en tolkning. Så kompositionen kan aldrig bli fullvärdig, den hänger på en rad omständigheter, där somliga parametrar är lika för alla. Hittills har parametrarna varit nästan uteslutande tonhöjd, tempo och volym. För dessa ändamål har vårt notsystem utvecklats. Man det säger ingenting om den textmässiga fraseringen som är så enormt viktig-, ingenting om uttal, ingenting om rummets klang, ingenting alla andra omständigheter som tillsammans skapar musikens inre variation. Cage valde att RANK ARTISTS IN MOTION 25

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan 2015-2016 Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Vi hoppas du förstår vilken förmån du som är ung och bor i Skinnskatteberg har. Du har chansen att utan avgift få lära dig att:

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Projektbeskrivning Folkmusik i de kommunala kultur-/musikskolorna

Projektbeskrivning Folkmusik i de kommunala kultur-/musikskolorna Projektbeskrivning Folkmusik i de kommunala kultur-/musikskolorna Bakgrund Skånes Spelmansförbund har med stöd av Musik i Syd utropat 2007 till Folkmusikår i Skåne. Extrasatsningar skall genomföras på

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Kurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ

Kurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ Page 22 of 39 Kurser termin 3 och 4, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1009 BG1011 BG1012 BG1013 BG1014 Huvudinstrument 2, kandidat, jazz,

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Får jag lov? Tre enkla tips till dig som vill använda musik i en politisk kampanj

Får jag lov? Tre enkla tips till dig som vill använda musik i en politisk kampanj Får jag lov? Tre enkla tips till dig som vill använda musik i en politisk kampanj Denna guide är framtagen och författad av Musikförläggarna Grafisk form: Spektra Illustration: Magnus Bard Tryck: TMG Sthlm

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på

Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på 11 Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på När vi skulle bestämma projekt till den här boken var det viktigt för oss att hitta ett innehåll som skulle kunna intressera såväl oss själva

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

1 av 2 2009-08-04 12:27

1 av 2 2009-08-04 12:27 Musikern som harpan valde - Kultur - www.st.nu http://st.nu/kultur/1.1229012?m=print 1 av 2 2009-08-04 12:27 Publicerad 29 juli 2009 Textstorlek Park Stickney är turnerande världsartist på harpa, främst

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Återkommande teman är kommunikation, livsstil och hälsa. Ofta deltar vi i konferens- och utbildningssammanhang.

Återkommande teman är kommunikation, livsstil och hälsa. Ofta deltar vi i konferens- och utbildningssammanhang. Tor & David Med gitarr på ryggen gav vi oss ut på en tandemcykelturne sommaren 1995. Sedan dess har vi gjort över 1200 uppträdande i vitt skilda miljöer och sammanhang. Under åren har underhållningen

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

GRAFISKA RIKTLINJER 1

GRAFISKA RIKTLINJER 1 GRAFISKA RIKTLINJER 1 ETT PARTITUR FÖR ÖGAT Det går kanske inte att jämföra grafiska riktlinjer med ett partitur. Men lite fritt tolkat kan man säga att en grafisk manual innehåller alla element som behövs

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer