Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gratis är gott. Eftersmaken är sur."

Transkript

1 Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram i diskussionen om innehåll på internet, så kan man få känslan av att alla är vinnare. Film, musik, spel och annan underhållning kommer av sig självt. Som snö. Det är bara att ta för sig. Och visst vore det härligt om det var sant, men samtidigt har de flesta en känsla av att det är lite för bra för att vara sant. Även om varje exemplar är billigt, så kostar det första ofta väldigt mycket att göra. Går det att vara positiv till ny teknik samtidigt som man vill ta betalt? Det är en fråga som skär igenom hela den digitala debatten och engagerar politiker, forskare, tekniker, lobbyister, bloggare, debattörer, utredare, advokater, journalister och inte minst kreatörerna och publiken. Det är en väldigt intressant fråga och det är en väldigt viktig fråga för den kultur som vi skapar och tar del av idag är vår gemenskap. Imorgon är den vårt minne, vårt kulturarv. Det kan vara Bergman och det kan vara Grumpy Cat. Det är viktigare än vi tror. Den här frågan och många fler kommer vi att ta upp i det här undervisningsmaterialet. Vi hoppas att det ska väcka tankar och intressant debatt i och utanför klassrummet. Vilka är vi? Film- och TV-branschens Samarbetskommitté arbetar inom ramen för Filmavtalets paragraf om att främja arbetet mot olovlig hantering av film i alla visningsformer och har som huvudmål att minska olaglig fildelning och att stärka förutsättningarna för lagliga alternativ i alla fönster. Film- och TV-branschens Samarbetskommitté representerar Sveriges Filmuthyrareförening upa, Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Föreningen Film och TV-producenterna, Nätverket för regionala filmproduktionscenter samt tv-företagen SVT, TV4, MTG, SBS Discovery och CMore Entertainment.

2 Hur använder jag materialet? Materialet består av en serie texter som alla berör den svenska upphovsrätten. Texterna är indelade i kapitel. Alla texter inleds med en sammanfattning som därefter följs av en fördjupning i ämnet. Meningen med texterna är att de ska kunna användas som bas för faktainhämtning men även inspirera eleven att på egen hand problematisera frågeställningen. Den som vill kan givetvis på egen hand leta upp mer information från andra källor och därför har vi även som hjälp på traven försett varje text med några exempel på sajter där mer information finns att hämta. Tanken är att eleven här ska få en grundläggande förståelse för ämnet men samtidigt inspireras att söka upp mer information, värdera denna källkritiskt och därefter redogöra för dess betydelse i olika sammanhang. Till varje text finns länkar till mer information samt förslag på diskussionsfrågor, inlämningsuppgifter etc. Varje kapitel anknyter på olika sätt till frågan om upphovsrätt men kan användas var för sig eller som helhet. Materialet är ämnesöverskridande, har tagits fram utifrån Skolverkets riktlinjer och kan användas både i högstadieskolan och gymnasiet. Har du tänkt på hur många som jobbar innom yrken som är beroende av att upphovsrätten följs? Skolmaterial från Filmbranschens Samarbetskommitté om om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande

3 Anpassning till läroplanen Materialet är framtaget för att passa in i en rad ämneskategorier i både den svenska högstadieskolan så väl som på gymnasiet. Nedan följer utdrag ur den senaste läroplanen med exempel på möjlig ämnesintegration. Kanske hittar du själv andra ämnen där frågor om upphovsrätten ter sig naturlig? Tveka då inte att använda materialet efter enligt tycke. Lycka till! Läroplan högstadiet Grundläggande värden: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Normer & värden Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället LÄROPLANEN Ämnesvis: Samhällskunskap Ämnets syfte: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhälls frågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Skolmaterial från Filmbranschens Samarbetskommitté om om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande

4 Centralt innehåll: Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Samhällsresurser och fördelning Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Bild Bildframställning Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Svenska Språkbruk Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssök och källkritik Hur man citerar och gör källhänvisningar. Teknik Ämnets syfte Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verk samhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervis ningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösnin gar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Skolmaterial från Filmbranschens Samarbetskommitté om om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande

5 Läroplan gymnasiet Grundläggande värden Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (s. 5) Skolans uppdrag Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. (s. 7) Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. (s. 7) Kunskapsmål har kunskaper om samhälls- och arbetsliv har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhällsoch arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor. (s. 11) Läroplan ämnesvis: Historia Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. (s.67) Skolmaterial från Filmbranschens Samarbetskommitté om om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande

6 Samhällskunskap Ämnets syfte Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. (s. 144) Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kolle ktiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grup per och samhällsstrukturer. (s. 144) Svenska Ämnets syfte Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. (s. 161) Skolmaterial från Filmbranschens Samarbetskommitté om om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande

7 Vad är upphovsrätt? Sammanfattning Det vanligaste missförståndet är att upphovsrätten skyddar en idé. Men en idé kan inte skyddas, man kan inte äga en idé. Upphovsrätten skyddar verk, det vill säga slutresultatet av det arbete som kan börja med en idé. Grunden i upphovsrätten är tanken att upphovsmannen ensam har rätt till resultatet av sitt arbete, verket. Ingen annan kan bestämma vad han eller hon ska göra, upphovsmannen får ta betalt så mycket eller lite den vill, låsa in verket så ingen får se det eller ge bort det till vem som helst. Det vanligaste är förstås att sälja rättigheterna (eller delar av dem) till något företag som kan ta verket till publiken och ge upphovsmannen inkomst. Verket kan vara en film, en låt, en bok, ett spel, en tavla, en teaterpjäs, ett datorprogram eller något annat. Upphovsrätten är så viktig att den räknas som en mänsklig rättighet. Upphovsrätt uppstår automatiskt och tillfaller upphovsmannen i samma ögonblick som verket skapas. Skyddet gäller under hela upphovsmannens liv och därefter under ytterligare sjuttio år. Fördjupning Det vanligaste missförståndet är att upphovsrätten skyddar en idé. Men en idé kan inte skyddas, man kan inte äga en idé. Upphovsrätten skyddar verk, det vill säga slutresultatet av det arbete som kan börja med en idé. För att något ska räknas som verk krävs att det är tillräckligt unikt och tillräckligt bra, i lagen kallas det verkshöjd. Man kan alltså inte kopiera någon annans verk och kalla det för sitt eget, man måste tillföra något nytt. Upphovsrätten har två delar, ekonomisk och ideell. Den ekonomiska gör det möjligt för upphovsmannen att tjäna pengar och kanske leva på sitt skapande. Man kan sälja, köpa, överlåta och på andra sätt avtala om den ekonomiska delen av upphovsrätten. Det går att göra begräsningar i tid och rum eller på andra sätt komma överens om olika villkor. På så sätt gör upphovsrätten att även sådant som inte har någon fast form fungerar i det ekonomiska systemet. Den ideella upphovsrätten kan däremot aldrig överlåtas, den innebär bland annat rätten att erkännas som skapare. Upphovsrätten är grunden för hela det maskineri som gör det möjligt att exempelvis spela in film med allt vad det innebär av skådespelare, scenografi, manus, planering, studiohyra, kameror, ljudredigering, specialeffekter, klippning och mycket, mycket annat. Översättning, marknadsföring, biografer, filmfestivaler, intervjuer allt vilar på upphovsrätten som grund. Tack vare internationella överenskommelser går det att sälja filmrättigheterna till andra länder. Det är ett komplicerat maskineri som vuxit fram under hela filmens historia, parallellt med den tekniska och konstnärliga utvecklingen. Utan allt detta skulle det inte gå att göra film som den ser ut idag. Det är tänkvärt att de filmer som piratkopieras mest är samma som de som säljer flest biobiljetter och dvd:er. Den svenska upphovsrättslagen har ungefär samma regler som i resten av västvärlden. Grunderna för dessa finns i Bern-konventionen som Sverige anslöt sig till Reglerna har sedan dessa uppdaterats många gånger i takt med att samhället förändras, tekniken utvecklas och nya konstarter växer fram. Grunden förblir den ekonomiska och ideella rätten. Upphovsrätten gällerunder hela upphovsmannens liv och därefter under ytterligare sjuttio år. Men det är inte bara verket i sig som är skyddat. Även exempelvis musikers och artisters framföranden och filmoch skivproducenters inspelningar skyddas och i dessa fall gäller skyddet i femtio år. Upphovsrätt uppstår automatiskt och tillfaller upphovsmannen i samma ögonblick som verket skapas. Den behöver inte registreras eller dokumenteras. På så sätt har alla upphovsmän skydd, oavsett om de har stora eller små resurser eller mycket eller lite kunskap om reglerna.

8 Upphovsrätten är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, enligt 27 artikel, 2a paragrafen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Mer läsning: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Patent- och registreringsverket. Rapport från SCB: Privatpersoners användning av datorer och internet Regeringen om upphovsrätt. Bernkonventionen. konstn%c3%a4rliga_verk FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ttigheterna Diskussionsfrågor: Vad är upphovsrätt? Vad är upphovsrätten till för? Hur kan jag skydda min upphovsrätt?hur länge bör upphovsrätten gälla? Kan upphovsrättsreglerna förändras och i så fall varför? Retorikövning: Dela in klassen i olika grupper där den ena utgör upphovsmän och den andra distributörer, t ex skivbolag. Hur argumenterar grupperna för sina egna intressen?

9 Upphovsrättens historia Sammanfattning Upphovsrätten är lika gammal som den mänskliga civilisationen. I urgamla kulturer i Egypten, Indien och Grekland fanns regler som skyddade skapares rättigheter, precis som dagens upphovsrätt. Den moderna upphovsrätten uppkom i samband med att boktryckarkonsten spred sig i Europa under slutet av 1400-talet. Sveriges nuvarande upphovsrättslag kom till år 1960 men redan 1810 berördes frågan för första gången i svensk lag. Upphovsrätten har ofta debatterats i samhället, inte minst i samband med ny teknik och förändrade vanor hos publiken. I fallet film är exempel på sådana förändringar televisionen på femtio- och sextiotalen, videobandspelarens genombrott i det tidiga åttiotalet och internet de senaste decennierna. Grundtanken bakom upphovsrätten är fortfarande densamma: att upphovsmän ska kunna leva på och bestämma över sitt skapande. Fördjupning Lagen om upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) tillkom 1960 och reglerar som namnet antyder hur upphovsrättskyddade verk får användas. Den moderna upphovsrättens historia är dock betydligt äldre. Vi får gå tillbaka till boktryckarkonstens uppkomst under senare hälften av 1400-talet, då förläggare fick ensamrätt att trycka böcker genom s.k. privilegium. I 1400-talets Italien styrde furstar med järnhand och beställde verk på teman som de själva ville se i pränt. Den som faktiskt skapade verken var med andra ord helt beroende av den regerande furstens välvilja och smak. Idén att i kontrast med detta istället ställa upphovsmannen i centrum väcktes några hundra år senare under upplysningstiden. Föregångslandet var framför allt England och senare även Frankrike där en allmän upphovsrättslagstiftning kom till på 1790-talet under revolutionsåren. I Sverige fick författare till tryckta skrifter ensamrätt till sina verk i samband med tryckfrihetsförordningen Upphovsrätten är med andra ord inget nytt fenomen. Den har funnits i flera hundra år även om debatten om upphovsrätt har tagit ny fart de senaste åren. Upphovsrättens idémässiga rötter är ännu äldre. Tanken på att en skapare har särskilda rättigheter till sitt verk är lika gammal som den mänskliga civilisationen. Från antiken finns exempel på hur manuskript till grekiska tragedier skulle deponeras i offentliga arkiv för att garantera att innehållet inte förvanskades i uppsättningarna, en föregångare till de ideella delarna av dagens upphovsrätt. I staden Sybaris kunde kockar få tidsbegränsad ensamrätt till särskilt välsmakande maträtter som de skapat, det vill säga samma tanke som den ekonomiska delen av dagens upphovsrätt. Sverige har haft många framstående upphovsmän. Carl Michael Bellman, som levde , var en av dem. Han var ambitiös och mycket produktiv. Bland annat skrev han psalmer, dikter och visor som till exempel Gubben Noa och Fjäriln vingad syns på Haga. Trots att Bellman var en mycket berömd person, dog han utfattig eftersom han inte kunde försörja sig på sitt skapande. Vem som helst kunde kopiera och sprida hans musik och sångtexter utan att Bellman själv kunde göra något åt det och utan att han fick betalt. Idag är verkligheten en annan än på Bellmans tid. Vi tar del av medier och information via Internet, lyssnar på webbradio, läser bloggar och strömmar musik, film och tv-serier. Vi tar bilder med våra mobiltelefoner och laddar upp dessa på världsomspännande sociala nätverk. Den som vill kan göra sin röst hörd i diverse forum på nätet.

10 Ny teknik och distributionsformer har förändrat villkoren för dagens upphovsmän, men grundtanken bakom upphovsrätten är fortfarande densamma: att upphovsmän ska kunna leva på och bestämma över sitt skapande. Mer läsning: Journalistförbundet - Upphovsrättens historia. Sveriges Radio Upphovsrätten. Svd Upphovsrätten en 200-årig lag i förvandling. STIM upphovsrättens historia. Diskussionsfrågor: Hur tror du att situationen var för konstnärer före dess att upphovsrätten lagstadgades? Vad tror du drev fram tanken om upphovsrätt? Diskussionsfrågor: Boktryckarkonsten, LP-skivan och mobilt bredband - listan över tekniska landvinningar under senare århundranden kan göras lång. Vilken teknisk revolution tror du haft störst betydelse för upphovsrätten?

11 Upphovsrätt i praktiken Sammanfattning Enkelt uttryckt omfattar upphovsrätten de flesta slags konstnärliga verk. Det innebär att inte bara film, musik och böcker är skyddade av lagen. Även sådant som datorprogram, fotografier, nyhetsartiklar omfattas av upphovsrätten. Radio- och TV-utsändningar skyddas också, precis som programmen i sig. Likaså skyddas arkitektur och kartor av upphovsrätten. Även bruksföremål som möbler, porslin och textilier kan vara skyddade av mönsterskydd. Kort sagt berör upphovsrätten och immaterialrätten i stort långt fler områden än man först kanske tänker på. För att lagen ska skydda ett verk måste det uppfylla vissa krav. Det ska vara både originellt och ha en personlig särprägel. Vad detta innebär tolkas från fall till fall. Tack vare en rad internationella överenskommelser skyddas verk skapade i Sverige långt utanför landets gränser och vice versa. FN spelar här en mycket viktig roll, överenskommelser i FN-organet WIPO ligger ofta till grund för lagstiftning runt om i världen. Utöver de olika överenskommelserna regleras den svenska upphovsrätten också i hög grad av olika EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt. Fördjupning Upphovsrätten bygger till stor del på internationella överenskommelser (konventioner), t ex Bernkonventionen från 1886 och Världskonventionen om upphovsrätt från Sverige är bundet av såväl dessa överenskommelser som flera andra. På så sätt får svenska upphovsmän skydd utomlands för sina verk och utländska upphovsmän får skydd i Sverige. De internationella överenskommelserna har också gjort att olika länders lagstiftningar om upphovsrätt blivit mer lika varandra. Länderna har alltså kommit överens om vad som ska gälla när det gäller skydd för upphovsrätt. Här är Förenta Nationerna i hög grad inblandat då en del av överenskommelserna förhandlas fram i FN:s organ WIPO (World Intellectual Property Organization). Organet WIPO har till exempel ansvarat för två mycket viktiga avtal. Dels WCT (WIPO Copyright Treaty) och även WPPT (WIPO Performance and Producer Treaty) som behandlar immaterialrätt i Europa och båda ingår i den tidigare nämnda Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Immaterialrätt är det område inom juridiken som behandlar upphovsrätt, patent, varumärken, mönsterskydd, affärshemligheter och dylikt. Utöver de olika överenskommelserna regleras den svenska upphovsrätten också i hög grad av olika EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt. Upphovsrätten berör många områden. Den skyddar inte bara musik, film, konst, teater, böcker och tidningar. Men upphovsrätten skyddar många andra typer av kulturella uttryck. Ordbehandlingsprogrammet som du använder för att skriva skolarbeten är skyddat, liksom dataspel. Radio- och TV-utsändningar skyddas också, precis som programmen i sig. Likaså skyddas arkitektur och kartor av upphovsrätten. Även bruksföremål som möbler, porslin och textilier kan vara skyddade av mönsterskydd. Kort sagt berör upphovsrätten och immaterialrätten i stort långt fler områden än man först kanske tänker på. Det finns dock ramar och krav på vad som omfattas av skyddet. Grundläggande är att det som skapats ska vara originellt och dessutom ha personlig särprägel. En enkel text och simpla blanketter saknar därför ofta skydd. Dessutom har upphovsrätten ett formskydd, dvs. ett skydd för upphovsmannens personliga sätt att uttrycka sig. Varken idéer eller fakta skyddas därför av upphovsrätten. Det betyder att du med egna ord får sammanfatta en upphovsrättsligt skyddad text.

12 Mer läsning: Skolverkets fakta om upphovsrätt. Lag24 om upphovsrätt. Bonus Copyright om verkshöjd. Bernkonventionen. Diskussionsfrågor: Vad innebär att ett verk har personlig särprägel? Ge exempel på verk som både har och inte har personlig särprägel.

13 Filmens väg till din dator Vi svenskar tittar mycket på film. Under 2011 såg den genomsnittlige svensken hela 80 filmer. Det kan jämföras med hur det såg ut 1956 då siffran var 11 filmer per person och år. En stor anledning till detta handlar givetvis om att det idag är lättare att se på film än tidigare. Tänk efter! Idag kan vi se film när vi går på bio, via tv eller radio när vi sitter hemma i soffan eller till och med när vi är ute och rör oss. 20 procent av den film vi ser är svenskproducerad och varje år får ungefär 40 svenska filmer biopremiär. Men hur går det egentligen till att ta fram en långfilm? 1. Idé FRån idé till premiär Allting börjar med en idé. Det gäller även för film. En filmidé kan skapas från något helt nytt eller inspireras av något som redan finns t ex en bok, spännande person eller händelse. En producent förädlar och utvecklar idén. Till sin hjälp har producenten ett produktionsbolag som ser till att skapa ett färdigt filmprojekt. 2. Produktion För att filmprojektet ska kunna genomföras krävs pengar. Dessa kan komma från flera håll. Produktionsbolaget ser till att hitta finansiärer som vill investera i filmen. De flesta filmer får även någon form av offentligt stöd och här spelar svenska biobesökare en ovärderlig roll. Varje gång en biobiljett säljs i Sverige går en slant till Svenska Filminstitutet (SFI) som sedan delar ut dessa pengar i form av stöd till svenska filmskapare. Man kan alltså säga att du och jag hjälper till att ta fram framtidens filmer när vi går på bio, oavsett om vi ser pumpande Hollywood-action eller en finstämd kärleksfilm inspelad i Trollhättan. Slutligen tar inte minst producenten själv en ekonomisk risk. Det kan då röra sig om att belåna exempelvis sin bostad för att betala insatsen till en ny filmproduktion. Investeringar krävs för att kunna sysselsätta de personer som arbetar med filmprojektet. Det krävs allt från regissörer till filmarbetare och skådespelare för att en film ska bli till. Har du någon gång tittat på eftertexterna till en film vet du att det oftast är en närmast oöverskådlig mängd människor som är inblandade i en films produktion. Enbart produktionsledet livnär i Sverige över 3000 heltidsanställda och ett stort antal frilansare och deltidsanställda. När filmen är färdiginspelad påbörjas redigeringen. Många timmars inspelningar ska klippas ihop och redigeras till en färdig film. Ibland görs flera olika alternativa klippningar av filmer tills dess att de inblandade är nöjda med resultatet. 3. Distribution När filmen väl är klarfärdiginspelad återstår en hel del arbete för att du och jag ska kunna se den. Rättigheterna att sprida filmen vidare till biografer, tv-kanaler och streamingtjänster köps i detta läge av en distributör. Distribution är en viktig del av en films liv och ungefär 750 heltidsarbetande människor arbetar i Sverige med just detta.

14 Distributören kontaktar i sin tur alla de platser och medier genom vilka filmen kommer visas. Men alla får inte visa den samtidigt. Man brukar tala om så kallade visningsfönster. Om du någon gång undrat varför en film inte kan ses på tv samtidigt som den går på bio kan du här spåra svaret på din fråga. För att väcka intresse för en film och i slutändan få folk att känna till dess existens krävs allt som oftast att den marknadsförs. Distributören har kontakt med journalister som får information om filmen så att de förhoppningsvis pratar om den i media. I marknadsföringen ingår också att ta fram och köpa reklamplats i tv, tidningar och på nätet. Distributören ser till att annonstavlor ute på gator och torg bokas och affischeras med filmens reklammaterial. När såg du senast reklam för en film? 4. Visning Slutligen når filmen dina ögon! Alla filmer når inte biografen men generellt pratar man om oftast om fyra olika steg i en films visningsliv. Först går den på bio, därefter dyker den upp i butik som köpfilm, betal-tv och streaming tar därefter vid och allra sist visas den i vanlig TV. filmens olika visningsfönster BIO DVD / Blueray köp- och hyrfilm Betal-TV (kabel & satelit) fri-tv pay per view / TV on demand svod (straemingtjänster) 0 3,5-4, MÅNADER Ofta är resan från idé till färdig film lång, mödosam och dyr. Den kan faktiskt ta flera år innan du sitter där i biografen eller soffan med popcorn i hand och njuter av resultatet. Känns det inte då mer än rätt att de som arbetat med filmen ska få lön för mödan? Diskussionsfrågor: Varför ser vi mer film idag än förr i tiden? Hur tror du att nya distributionskanaler som streaming kommer att påverka sättet vi gör film?

15 Röster från arbetslivet I Sverige sysselsätts tiotusentals personer i branscher som är beroende av att upphovsrätten följs. Här berättar några av dem hur de kommit in i branschen, hur upphovsrätt och piratkopiering påverkar dem i deras yrken och vad de har för tips till den som själva vill börja arbeta inom kreativa och skapande yrken. Frida - Producent Berätta om dig själv. Jag heter Frida Bargo och är frilansande producent på produktionsbolaget B-Reel Feature Films. Jag producerar just nu två långfilmer - Tjuvheder, ett socialpolitiskt thrillerdrama av Peter Grönlund och Den allvarsamma leken, baserad på Hjalmar Söderbergs klassiker i regi av Pernilla August. Samtidigt utvecklar jag bland annat en tv-serie och en ny långfilm av Lisa Langseth. Jag har tidigare varit med och producerat Lisa Langseths långfilm Hotell med Alicia Vikander i huvudrollen och den Guldbaggenominerade novellfilmen Gläntan av Peter Grönlund. Hur hamnade du i ditt yrke? Efter 10 år som copywriter inom reklambranschen bestämde jag mig för att satsa på att arbeta med film istället eftersom jag tyckte mitt jobb var allra roligast när vi hade reklamfilmsinspelning. Så jag sa upp mig och startade eget. Till en början jobbade jag mest som produktionsledare för reklamfilm, men snart fick jag chansen att produktionsleda min första långfilm. Min första längre film som producent var en novellfilm som jag gjorde tillsammans med min bror, jag producerade och han skrev manus och regisserade. Vi fick inga pengar från Svenska Filminstitutet och jag brände alla mina sparpengar från reklamvärlden, men alla i teamet fick betalt och vi gjorde en bra film! Den produktionen blev min skola och sedan 2011 har jag arbetat som producent. Hur påverkas din yrkesroll av piratkopiering? Det är väldigt svårt att göra film i Sverige idag. För att skapa bra filmer är vi helt beroende av att tittarna betalar för sig. En producent eller ett produktionsbolags inkomstmöjligheter ligger i att sälja rätten att visa de filmer vi producerar. Piratkopiering gör att dessa inkomstmöjligheter minskar. Om vi inte tjänar pengar på det vi arbetar med så kan det resultera i att produktionsbolag inte har råd att producera i framtiden. Detta är ett allvarligt hot mot hela film- och mediebranschen och för mig personligen kan det i förlängningen betyda att jag inte har något jobb kvar. Hur känner du inför tanken på att någon laddar hem en film du arbetat med utan att betala för sig? Jag blir upprörd. Att ladda ner film är stöld. Jag hoppas att de flesta på sikt kommer inse att bra filmer kräver att tittarna betalar. Och jag hoppas att fler kan se att film är ett yttryckssätt som bidrar till att skapa demokrati i vårt samhälle, och att det är något som är värt att betala för. Om man ska hårddra det är piratkopiering och nedladdning i förlängningen ett hot mot yttrandefriheten. Har du tips till den som vill arbeta som producent i framtiden? Gör gör gör! Se till att vara med på produktioner genom att erbjuda dig som praktikant. Sök utbildningar och praktisera på filminspelningar medan du pluggar. Och gör som jag - producera kortare filmer själv. Om du bara brinner tillräckligt hårt så kommer du fram. Men tro inte att det är en räkmacka att nå dit du vill, var beredd på att kämpa hårt för lite eller inga pengar till en början. Men om du sliter hårt lönar det sig. Och se mycket film! (Men betala för det!)

16 Anton - manusförfattare Berätta om dig själv. Jag heter Anton Hagwall, är 44 år, och arbetar som manusförfattare. Just nu aktuell med originalmanus till långfilmen Tommy (i regi av Tarik Saleh). Jag har bakgrund som graffitimålare, hip-hopmusiker och journalist i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT och Sveriges Radio. Är författare till boken Böcker som Knäcker - en guide till den goda litteraturen. Växte upp i Solna norr om Stockholm. Skriver just nu på fler film- och tv-projekt. Hur hamnade du i ditt yrke? Jag har alltid varit fascinerad av berättelser. Självklart var film, tv och böcker en tidig källa för fantasin. Men det som framför allt har fått mig att själv vilja berätta, är saker jag har varit med om, människor jag mött, storys om livets upp och ner som jag hört eller sett och som jag har insett att om inte jag berättar dem, så kommer ingen att göra det. Det fanns helt enkelt berättelser jag saknade. Jag hade gått runt med idén till Tommy i många år, när en gammal kompis, Tarik Saleh, gjorde en långfilm (Metropia) som jag var och såg på premiären och tänkte, fan, kan han så kan jag. Så jag ringde honom. Vi hade ett möte, jag presenterade idén och frågade om han skulle vilja regissera den, och på den vägen är det. Det visade sig att jag var ganska bra på det här, så jag gav mig fan på att bli riktigt bra på det, läste allt jag kommer över, gick några kurser och skrev, skrev och skrev. Det tog ett par år och ett oändligt antal omskrivningar att bli klar med Tommy, men det har betalat sig att vara noggrann. Det har helt klart varit nyckeln in i branschen, att inte kompromissa, utan istället försöka vara så personlig som möjligt. Det har varit grunden för att filmen blev bra och har genererat en lång rad nya jobb. Jag har precis skrivit klart en ny långfilm som börjar spelas in om några veckor, har sålt ytterligare ett par idéer, arbetar med flera beställningsuppdrag och har en ny karriär på gång. Underbart. Hur påverkas din yrkesroll av piratkopiering? Jag vet inte riktigt. Det klart att man som författare eller annan konstnärlig utövare å ena sidan vill ha så mycket tittare som möjligt. Men samtidigt vill jag ju som alla andra få betalt för mitt arbete. Så, nja, nedladdning är väl inget vidare för mig som yrkesutövande. Hur känner du inför tanken på att någon laddar hem en film du arbetat med utan att betala för sig? Jag är generellt emot nedladdning. Samtidigt älskar jag att film och teve är så otroligt tillgängligt nu för tiden. Det är bra att alla, vem som helst, kan se nästan vad som helst med bara några klick på datorn. Fantastiskt. Och med nya plattformar som HBO, Netflix osv, kan den där tillgängligheten fortsätta, utan att vi som jobbar med film blir utan betalning. Har du tips till den som vill arbeta med manusförfattande i framtiden? Skriv! Skriv vad du skulle vilja se. Börja, fortsätt och skriv till slut. Sen skriver man om. Och om. Men vänta inte på att hela idén ska finnas där tills innan du börjar, för då kommer du få vänta länge. Sätt igång! Titta på film, läs allt du kommer över och skriv. Lär dig hantverket och se till att ha roligt på vägen.

17 Tomas - Producent Berätta om dig själv. Jag har arbetat med film på olika sätt sedan 20-årsåldern. Idag är jag en av sju producenter på Filmlance där vi bland annat producerat hela Beck-serien. Jag är ansvarig för hela kedjan i en films liv. Vi hittar, utvecklar och förverkligar historierna på bio, DVD eller TV. Vi väljer filmteamet, paketerar och finansierar produktionen och genomför själva inspelningen och till slut distributionen. Hur hamnade du i ditt yrke? Jag har jobbat mig fram. Från enkel produktionsassistent där jag hjälpt till att leta inspelningsplatser eller kokat kaffe till filmteamet via regiassistent och till producent som jag är idag. Jag har varit med under hela den här dynamiska perioden då filmen gått från enkla VHS-kassetter till dagens digitala distribution. Hur påverkas din yrkesroll av piratkopiering? Det gör mitt arbete svårare. Den digitala tekniken är fantastisk, den gör så mycket möjligt från att kunna skapa bra film till att få ut den till publiken. Men för mig är illegal konsumtion av film eller piracy ett stort och väldigt konkret problem som sätter käppar i hjulet för att kunna göra film. Det kostar idag ungefär 20 miljoner att producera en ny film. När vi tappar intäkter, vilket vi gör, blir det helt enkelt svårare att finansiera nästa film. Vi lägger ned mycket möda på att pengarna ska märkas i filmen. Professionellt filmskapande är ett extremt detaljarbete. När filmen sedan kanske ses via taskigt streamade kopior på någon piratsajt så syns ju inte det jobbet. Den som ser den kanske till och med tycker att den är dålig när effekterna inte kommer fram. Har du själv drabbats på något sätt? För ett år sedan så fick vår film Ego premiär på bio. Den gick bra, men precis innan vi skulle släppa DVD:n så stals filmen och lades ut på nätet. Den fick en enorm spridning och kom att laddas ned gånger på en av de illegala streamingsajterna och blev den 19:e mest sedda filmen där förra året. Filmen fick många positiva kommentarer från de som såg den, men det gav ju inte oss någonting tillbaka. Följden blev istället att filmens DVD-försäljning nära nog halverades. Något som exempelvis personligen drabbade en av filmarbetarna som fick omkring kr mindre i ersättning för sitt arbete med filmen. Hur känner du inför tanken på att någon laddar hem en film du arbetat med utan att betala för sig? Det är klart man blir ledsen, eller kanske ska jag säga mer frustrerad. Här lägger jag fyra år av mitt liv på att ta fram en film som faktiskt uppskattas av publiken. Sen går någon och stjäl den och tjänar dessutom egna pengar på mitt arbete. De som lägger ut dem plockar ju hem reklampengar på att många vill se min stulna film på deras sajt. Man kan säga att varje person som streamar min film dels stjäl en del av min lön och istället skickar pengarna till tjuven. Har du tips till den som vill arbeta som producent i framtiden? Dagens situation slår hårt mot filmen i mittfåran, så piracy känns som ett reellt hot mot mitt eget jobb som jag älskar. Men vill man jobba som producent eller något annat på produktionssidan så krävs det mest hårt jobb och ett starkt intresse. Det här är en bransch där du kan skapa ditt eget arbete. Du ska gärna ha lätt att formulera dig, gilla att läsa böcker och ett intresse för språk, bilder och berättande, ekonomi och juridik.

18 Jakob - Programerare Berätta om dig själv. Jag heter Jakob Marklund och är Lead Programmer på Coldwood Studios. Mitt intresse för spel och spelprogrammering började när jag var 11 år då jag fick min första dator, en klassisk Commodore 64. Tidigt blev jag intresserad av att själv programmera och inte enbart spela spel. Förutom spel så gillar jag musik och sjunger i ett Deathmetalband. Hur hamnade du i ditt yrke? Jag studerade till civilingenjör i teknisk datavetenskap vid Umeå Universitet och när det var dags att göra examensarbete kontaktade jag ett lokalt spelföretag. Där utvecklade jag en egen fysikmotor och fick efter examensarbetet anställning startade jag och några kompisar Coldwood Interactive, där vi har utvecklat spel till Xbox, PS2, PS3, Xbox 360, PSP samt till PC. Hur påverkas din yrkesroll av piratkopiering? Inte så särskilt mycket i det dagliga arbetet. Visst får man som PC-programmerare jobba en del med kopieringsskydd, men det är en försumbar del av arbetet. Vad skulle du vilja säga till den som spelar spel som de skaffat på illegal väg? Gillar man spel tycker jag att det är självklart att man ska stödja utvecklarna och betala för sig. På sikt är det viktigt att de som utvecklar spel som uppskattas av spelarna får betalt, annars finns det risk att man inte kan fortsätta. Har du tips till den som vill arbeta med programmering i framtiden? Spela mycket spel. Men försök också att börja experimentera med att utveckla egna spel med någon enkel spelmotor. Sedan tycker jag att man skall läsa en ordentlig universitetsutbildning som grund där man lär sig mer än bara spelprogrammering. Att vara spelprogrammerare betyder att man får ett otroligt inspirerande och varierat jobb, men det gäller att vara snabb på att lära sig nya saker.

19 Juridiska risker och domar Sammanfattning I Sverige är det olagligt att sprida upphovsrättsskyddat material utan tillstånd från upphovsmannen och för den som bryter mot detta kan påföljden både bli skadestånd och fängelse i högst två år. Detta regleras i upphovsrättslagen som infördes I takt med att tiderna förändrats och ny teknik uppfunnits har lagen självklart uppdaterats, vilket inte alltid gått lika snabbt som teknikens (och framförallt internets) utveckling. I Sverige har en rad personer dömts för brott mot upphovsrättslagen. I modern tid har det ofta handlat om brott kopplade till så kallad fildelning av upphovsrättsskyddat material som filmer, tv-serier och datorspel. Det mest uppmärksammade målet på senare år rör sajten kallad The Pirate Bay där länkar till främst illegalt distribuerat material listades. Bakom sajten låg en handfull svenskar och den 26 november 2010 dömdes tre av dessa till fängelse samt ett samlat skadestånd på 46 miljoner kronor som även skulle betalas av en annan man som tidigare dömts i tingsrätten i samma ärende. Fördjupning Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk tillkom 1960 och har sedan dess flera gånger uppdaterats i takt med att den tekniska utvecklingen ställt nya krav på lagstiftningen. Tänk dig själv hur annorlunda världen såg ut när lagen kom till! Den första månlandningen var nästan ett decennium bort och i Sverige fanns sedan fyra år tillbaka enbart en tv-kanal. Blixtsnabba bredbandsuppkopplingar var måhända något som science fiction- författare drömde om och film spelades på givna tider på kvartersbiografen. I den tiden kom alltså den första versionen av den svenska upphovsrättslagen till. Under paragraf 53 slås det fast att den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång ( ) döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år. Under åren har flera brottmål som berör den här punkten prövats i Sverige. På senare år har uppmärksamheten framförallt riktats mot brottmål där personer som varit inblandade i illegal fildelning åtalats. Inget fall har däremot fått större uppmärksamhet än den så kallade Pirate Bayrättegången som inleddes då åtal väcktes mot fyra personer den 31 januari I det här kapitlet ska vi fokusera på den rättegångsprocessen. The Pirate Bay är endast en av många sajter som sprider upphovsrättsskyddat material. I samhällsdebatten har en del debattörer försökt få dessa illegala aktörer att framstå som en sorts digitala motsvarigheter till sagovärldens Robin Hood eller entusiaster som agerar utan vinstmotiv. Sanningen är dock att piratsajter är en lönsam verksamhet. En undersökning visar att illegala piratsajter tjänade omkring 1,5 miljarder kronor enbart på reklamförsäljning under På The Pirate Bay samlas länkar till i första hand material som film, tv-serier och datorspel. Dessa är i sin tur uppdelade i små bitar som via ett datorprogram laddas hem till användarens dator från en rad andra destinationer, sätts ihop till en fungerande fil och sedan kan användas. En överväldigande majoritet av materialet på sajten har inte hamnat där med upphovsrättsinnehavarens godkännande och är därmed illegalt distribuerat. Med detta i åtanke väcktes efter en tids förarbete åtal mot fyra personer kopplade till sajten. De ursprungliga åtalspunkterna var medhjälp till brott mot upphovsrättslagen och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen.

20 Målet blev medialt mycket uppmärksammat i så väl Sverige som utomlands och när domen föll i Stockholms tingsrätt den 17 april 2009 rapporterades den flitigt i medier runt om i världen. Utfallet blev ett års fängelse för samtliga åtalade samt skadeståndskostnader på 30 miljoner kronor som skulle betalas till målsäganden en bred skara bolag verksamma inom film, musik och datorspelsbranschen. Det första överklagandet inkom formellt redan samma dag och fallet klättrade ett steg upp i det svenska rättsväsendet till Svea hovrätt. Här utreddes frågan om de åtalades skuld på nytt och återigen kom rätten fram till att de fyra åtalade var skyldiga till brott mot upphovsrättslagen. Den 26 november 2010 meddelades domen i Svea Hovrätt och tre av fyra åtalade dömdes för medhjälp till upphovsrättsintrång. Fängelsestraffen sänktes från ett år för samtliga åtalade till tio, åtta respektive fyra månader. Samtidigt höjdes skadeståndet till 46 miljoner kronor och detta ska betalas solidariskt av de dömda. En fjärde åtalad dök aldrig upp till förhandlingarna och därför stod den ursprungliga tingsrättsdomen fast för denne. Resningsansökan till Sveriges högsta juridiska instans (Högsta domstolen) avslogs och därmed ansågs fallet avslutat. Signalvärdet här är tydligt det är i Sverige olagligt att hjälpa till att sprida upphovsrättsskyddat material och påföljden kan bli fängelse och även skadestånd. Faktaruta: 7 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 53 Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 andra stycket eller mot 50, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år. Ur Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Mer läsning: Svenska Dagbladet: 26-årig man dömd för fildelning Pressmeddelande: 31-årig Linköpingsbo döms för brott mot upphovsrättslagen (illegal fildelning) till villkorlig dom och 40 dagsböter aspx Pressmeddelande: Fällande dom i det s.k. Pirate Bay-målet Ursprunglig stämningsansökan mot Pirate Bay-grundarna. Diskussionsfrågor: Vad har effekterna av domen i Pirate Bay-målet blivit för upphovsrätten? Finns det tillfällen när det är rätt att bryta mot upphovsrätten?

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

man kan inte äga en idé. Upphovsrätten skyddar verk, det vill säga slutresultatet av det arbete som kan börja med en idé.

man kan inte äga en idé. Upphovsrätten skyddar verk, det vill säga slutresultatet av det arbete som kan börja med en idé. Vad är upphovsrätt? Sammanfattning Det vanligaste missförståndet är att upphovsrätten skyddar en idé. Men en idé kan inte skyddas, man kan inte äga en idé. Upphovsrätten skyddar verk, det vill säga slutresultatet

Läs mer

Om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande En broschyr från Film- & TV-branschens Samarbetskommitté

Om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande En broschyr från Film- & TV-branschens Samarbetskommitté GRATIS FILM? Om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande En broschyr från Film- & TV-branschens Samarbetskommitté Gratis är gott! MEN Eftersmaken är sur... Det drabbar ingen fattig. Det går

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik.

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik. Stockholm 2015-07-30 Kulturdepartementet Remissvar Framtidens filmpolitik Generellt Kulturdepartementets promemoria om en ny statlig filmpolitik visar på att man från statens sida har en vilja och ambition

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete Hämtar du material från Internet till dina skolarbeten? Bränner du ditt färdiga arbete på en cd-skiva för att visa inför klassen? Publicerar du

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsratt Sjatte upplagan Norstedts Juridik AB Innehallsforteckning Forord 13 Kap. 1 Inledning 19 Immaterialratt 19 Upphovsrattens huvudprinciper 19 Historisk

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

Rapport om fildelningsjakten år 2012. Av Ung Pirats kampanj Brottskod 5101

Rapport om fildelningsjakten år 2012. Av Ung Pirats kampanj Brottskod 5101 Rapport om fildelningsjakten år 2012 Av Ung Pirats kampanj Brottskod 5101 Sammanfattning 2012 Detta är andra året som kampanjen Brottskod 5101 släpper en rapport om fildelningsjakten i Sverige. Till skillnad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner

UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner INTRODUKTION De som skapar musik, räknar liksom de som arbetar inom den akademiska sektorn, med en rättvis belöning för sin kreativitet, tid

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Lauri Kaira & Anssi Rauhala

Lauri Kaira & Anssi Rauhala Lauri Kaira & Anssi Rauhala Vad allt kan gå på tok när man kommer med fyra likadana väskor till samma nattåg? Nå vad som helst, i synnerhet när en av väskorna innehåller maffi ans knarkpengar. Make och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet Presentation Generellt om upphovsrätten, internet och mellanhänders ansvar i Sverige The Pirate Bay-målet år 2010 Black Internet-målet år 2012 Bredbandsbolaget-målet pågående Särskild talan om förverkande

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan!

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! en del av Swedish Film Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! Aktuella utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet Prova Utbildningsfilm i en månad utan kostnad! en del

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

2006 UPPHOVSRÄTTS- OCH SÄKERHETSGUIDE FÖR FÖRETAG

2006 UPPHOVSRÄTTS- OCH SÄKERHETSGUIDE FÖR FÖRETAG 2006 UPPHOVSRÄTTS- OCH SÄKERHETSGUIDE FÖR FÖRETAG 25% 02 De ansvariga på ett företag tar stora risker om det finns musik, film eller annat upphovsskyddat material på företagets servrar eller datorer utan

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Texter om lösningar 2010 09 20

Texter om lösningar 2010 09 20 Texter om lösningar 2010 09 20 Innehåll 1 Exempel på lagliga alternativ... 3 Litteratur/text... 3 Bildkonst... 3 Musik... 3 Film... 4 TV... 4 Radio... 5 Alternativa betalningsmodeller... 5 Flattr... 5

Läs mer

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion Bild- och videoteknik Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion Förproduktion Idé Synopsis Treatment Manus Storyboard Budget Casting Team Teknik Idé Jag har en grym filmidé! Filmidé Story, scen,

Läs mer

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger?

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Officialprövningeni immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål Seminarium arrangerat av Svenska Föreningen för Immaterialrätt

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen

Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-05-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Lokal pedagogisk planering Bild -Reklam, a k 6 Inledning Vad har egentligen hänt innan en reklamfilm blir till. Hur har de som gjort den tänkt? Får man verkligen luras hur som helst för att få folk att

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

LÄS MER! ALLT OM VARUMÄRKEN SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT.

LÄS MER! ALLT OM VARUMÄRKEN SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT. 200881_varuma?rken.qxd:TRADEMARKS-1.qxd 08-10-20 13.21 Sida 2 SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! JA, VERKLIGEN! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT. PONTUS, VI

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG 1 Årligen kopieras det över 1 miljard sidor i finska företag. Enligt undersökningar består 2 till 15 procent av alla kopior av upphovsrättsskyddat material såsom tidningar,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Copyright, Copyleft, Copytheft

Copyright, Copyleft, Copytheft Copyright, Copyleft, Copytheft Detta är en interaktiv PDF - klicka på bilder/filmer/ hemsidor etc så öppnas de på er dator De olika avtalen etc. ligger i samband frågorna I slutet av dokumentet finns ytterligare

Läs mer