Brand scoopet. TEMA Förmåge projektet. När det brinner i skolan sida 6. Ett släcksystem för alla behov? sida 8

Transkript

1 Brand scoopet Nr 3/2013 När det brinner i skolan sida 6 Ett släcksystem för alla behov? sida 8 "Skiftlagen får operativa mål att sträva efter samtidigt som det ställer krav på organisationen att anpassa och utveckla utbildningsoch övningsverksamheten efter enheternas behov." Kristoffer Wahter, sida 15 TEMA Förmåge projektet sida DESSUTOM World Police and Fire Games 2013 i Belfast! Räddningst jänsten Storgöteborgs personaltidning Nr 3/2013

2 FRÅN LEDNINGEN Inför 2014 kommer RSG för första gången att ha en övergripande verksamhetsplan som tar sikte på ett flertal verksamhetsområden. Lars Klevensparr Mycket på gång under hösten DÅ VAR SOMMAREN 2013 TILL ÄNDA, hoppas att ni alla haft en härlig ledighet med möjlighet till både avkoppling och reflektion! VERKSAMHETSMÄSSIGT/OPERATIVT har inget anmärkningsvärt skett. Enligt Anders Ekbergs och min bedömning har bemanningen fungerat tillfredsställande med tillskott av sommarvikarier och inköpt kompetens. Ett stort tack till Er alla som varit delaktiga i planering och genomförande! att fortlöpande tillsammans med Kommunikationsstaben via Insidan hålla er informerade om aktuella frågor, nu senast om bl a RITS-avtal och den oroande utvecklingen i samband med skjutningar mm i Göteborg. Vi är en aktör bland många som måste medverka till ett tryggare samhälle. JAG HAR FÖR AVSIKT kommer RSG för första gången att ha en övergripande verksamhetsplan som tar sikte på ett flertal verksamhetsområden. Just nu pågår ett intensivt arbete med framtagandet, jag hoppas och önskar att ni alla så småningom tar Er tid att ta del av innehållet. Verksamhetsplanen kommer nämligen successivt att påverka oss alla inom RSG, oavsett var man befinner sig i organisationen. Det blir slutligen Förbundsfullmäktige som beslutar om verksamhetsplanen. Under hösten startar också arbetet med en översyn av nuvarande handlingsprogram ( ). Det är angeläget att dessa två dokument synkroniseras och att de utarbetas tillsammans med representanter från Förbundsstyrelse och de fackliga organisationerna. UNDER HÖSTEN kommer ett antal strategiska JAG VILL AVSLUTNINGSVIS nämna att det i skrivande stund pågår arbete med att formulera en kravspecifikation för upphandling av konsulttjänster för en analys av RSG:s nuvarande organisation. Ambitionen är att påbörja översynen under oktober/november och att resultatet av denna översyn ska levereras under det första kvartalet Det är min övertygelse att vi ska undvika alltför stora förändringar, men om det framkommer behov av justeringar, ska det beaktas för verksamhetens bästa möten att hållas. RSG står som värd för storstadspresidiemöte, där ordförande och vice ordförande samt förbundsledning fån Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Syd samt RSG under två dagar ska avhandla best practice när det gäller handlingsprogram, finansieringsproblematik samt social oro som företeelse. INFÖR 2014 RSG:S STYRELSE kommer också tillsammans med ledningsgruppen under två dagar diskutera ett antal utvecklingsområden i seminarieform, som tidigare har nämnts bl.a. på ledarplats i Brandscoopet. Lars Klevensparr Direktör Box 5204, Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning. ANSVARIG UTGIVARE Mia Dahlström WEBB REDAKTÖR Anna Dyne E-POST brandscoopet@rsgbg.se LAYOUT Rickard Örtegren NÄSTA MANUSSTOPP 18 november TRYCK Trydells Tryckeri AB SYNPUNKTER PÅ BRANDSCOOPET? Maila synpunkter på tidningen till brandscoopet@rsgbg.se. Om du har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktören förbehåller sig rätten att avgöra om publicering ska ske och att korta insänt material.

3 I DETTA NUMMER Omslagsbilden Övning på Lerums övningsanläggning Foto: Lotta Nilsson 11 Samverkan eller åverkan? 4 Debatt! Garageprojektet 5 Tillsyn När det brinner i skolan 6 Forskningsresultat från Brandforsk Ett släcksystem för alla behov? 8 Kristoffer Wahter om förmågebeskrivningarna. Förmågebeskrivningen Så funkar det 16 Hur ska man använda de nya förmågebeskrivningarna i praktiken? Övningsbanken Angered först ut 18 Dödsbrand på Kyrkåsliden 9 Angereds lag 4 provar en övning ur den nya övningbanken Brandsinspektioner under Gothia cup 10 Team Syd Brandinspektion Introduktion för blivande poliser 11 Team Öst Ökat samarbete med polisen Vad innebär Förmågeprojektet för deltid och specialkompetenser? 19 Vad är sommar för dig? Röster om Förmågeprojektet Stationschef Mikael Jakobsson, Lerum om vad han tror om Förmågeprojektet Förmågeprojektet Röster om Förmågeprojektet Ledningen 21 Introduktion Ledningen om Förmågeprojektet Förmågebeskrivningen Vad är det? 14 Om de nya förmågebeskrivningarna. Vad tycker du? Baksidan De första stegen mot en effektivare operativ förmåga 15 ASE Alternativ släckenhet Efterarbete 19 Personal 22 I ett långt veterantåg till Luleå, WPFG 2013 i Belfast Baksidan: Årets sommarbilder! Om du ser den här symbolen i anslutning till en artikel betyder det att du kan läsa och kommentera den på Insidan. Om du vill kan du vara anonym

4 DEBATT Sjuktransport Göteborgs södra skärgård Samverkan eller åverkan? Peter Harrysson arbetar som stationschef på Frölunda brandstation. Här delger han sina tankar om RSG:s hantering av sjuktransporter i Göteborgs södra skärgård. Vad tycker du? Fortsätt debattera frågan på insidan! har Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) själva tagit över ansvaret för ambulanstransporterna i Göteborg. SU påbörjade även en upphandling förra året för att upphandla sjuktransporterna till och från Göteborgs Södra skärgård. RSG valde då att inte medverka vid denna upphandling eftersom man ansåg att det låg utanför RSG:s huvuduppdrag. Valet föll då på en privat aktör. Beslutet överklagades av Vrångö transport som nu vunnit i kammarrätten. Detta innebär att SU nu får börja om i upphandlingsförfarandet. SOM BEKANT NU ÄR DET DAGS FÖR RSG att lyfta blicken och titta till samhällets bästa och samverka för att hitta en kostnadseffektiv verksamhet där vi stolta kan stå upp för att vi växlat in kommuninvånarnas skattepengar på ett effektivt sätt. Gammalt groll och ömma tår mellan tidigare ledningar på RSG och SU hör inte hemma i en verksamhet som ska genomsyras av Trygghet, Säkerhet och Omtanke. Nu när större delen av ledningarna i RSG och SU är utbytt, så är min bedömning att det finns goda förutsättningar till en objektiv granskning av frågeställningen. flera båtar och har ca femtio skarpa uppdrag per år. Båtarna är dyra i drift och övningstiden är omfattande då båtarna rör sig relativt sällan. Besättning- en måste övas och detta göra att täckning av andra stationer måste ske regelbundet. Kan vi hitta ett samutnyttjande i våra båtar kan vi dessutom reducera våra båtkostnader radikalt. torde också vara att vi samutnyttjar den beredskapspersonal vi idag har på öarna i södra skärgården. I dag nyttjas personalen på IVPA (I Väntan På Ambulans) utanför det uppdrag de har för RSG enl LSO. Personalen gör ett fantastiskt arbete med att se till så att befolkningen på våra skärgårdsöar kan känna sig trygga oavsett om det börjar brinna eller om de blir sjuka. Att genom ny organisation fördela brand- respektive sjukuppdrag på olika beredskapsstyrkor på dessa små öar ter sig inte praktiskt genomförbart och dessutom genererar onödigt höga kostnader för båda aktörerna. DEN RIMLIGA LÖSNINGEN och föra en diskussion för att hitta en kostnadseffektiv verksamhet för våra medborgare. Låt en gnutta av entreprenörsblod rinna genom de kommunala venerna ända fram till Asta 85 år på Köpstadsö som uttrycker - Det här gjorde ni bra! LÅT OSS NU ÖPPNA DIALOGEN MED SU RSG FÖRVALTAR IDAG 4 man känner stolthet för sitt arbete och det är den Räddningstjänsten jag vill hjälpa till att leda DET ÄR DÅ

5 noterat TILLSYN Garage projektet I februari 2012 bildades en projektgrupp för att arbeta fram material som skulle ligga till grund för framtida tillsyner av garage. BAKGRUNDEN TILL PROJEKTET var våra erfarenheter från bränder i garage, exempelvis Siriusgatan och Betzensgatan. Efter dessa insatser framkom vissa brister så som långa inträngningsvägar, svårventilerade utrymmen, hög brandbelastning mm. Dessa svårigheter kan arbetas bort med hjälp av ett förebyggande arbete som bland annat ska leda till en bättre och tryggare insats. Målet var då att utföra tillsyn på femton komplexa parkeringsgarage per år. bestod av Martin Lindsten, Henrik Rosenqvist, Bo Karlsson och PROJEKTGRUPPEN Morgan Grundén. Projekttiden var februari till april 2012, under denna period skulle man arbeta fram checklistor och protokoll, finna objekt som skulle tillsynas m.m. Avslutningsvis bjöd gruppen in konsultbranschen, för att visa resultatet av vårt arbete samt diskutera nuvarande och framtida byggnationer. GARAGEPROJEKTET DRIVS IDAG vidare av Staffan Hjelm och Morgan Grundén, under 2014 kommer ytterligare femton garage tillsynas Morgan Grundén Brandinspektör RSG fick rätt i Förvaltningsrätten Under 2011 gjorde RSG tillsyn på Brogårdens äldreboende. En ny aktör Attendo Care - hade tagit över verksamheten och minskat nattbemanningen från fyra till två personal. RSG bedömde, att i denna osprinklade byggnad, där det bor 63 äldre med hjälpbehov för utrymning, blev brandskyddsnivån för låg. Hösten 2011 beslutade därför RSG att förelägga Attendo Care om att öka nattbemanningen på Brogårdens äldreboende till tidigare nivå med fyra personal. Attendo Care överklagade detta till Länsstyrelsen, vilka avslog överklagandet. Attendo Care överklagade sen till nästa instans Förvaltningsrätten. Även Förvaltningsrätten avslog överklagandet i början av sommaren och gick alltså på RSG:s bedömning i frågan. Attendo Care har nu begärt prövningstillstånd i högsta instans Kammarrätten. Vi vet alltså inte ännu om vår bedömning i detta ärende kommer att gälla eller inte. Vi förbereder oss nu på att till Kammarrätten ytterligare argumentera för vår bedömning. Mer information om detta ärende, bland annat vår argumentation för att kräva bemanningsåtgärd av verksamheten istället för sprinklerinstallation av fastighetsägaren, kan du hitta på Insidan, alternativt kontakta Bo Carlsson, UVA, eller Erland Gustafsson, Team Syd. Arbete med att införa NAVET, det nya moderna verktyget för att ha koll på ekonomin, fortsätter på ekonomiavdelningen Navet är det beslutsstödssystem som är valt för att arbeta med budget, prognos och analys. Första etappen har varit att införa delarna för prognos och analys. De delarna är klara och cheferna har i början på september lagt sin tredje prognos i Navet. Under hösten kommer budgetdelen att färdigställas och budgeten för 2014 ska läggas i Navet. Nästa etapp är att införa ett ekonomisystem för hantering av kundfakturor, leverantörsfakturor, anläggningsregister. Även Gasell kommer att ersättas. Detta arbete har påbörjats och kommer att fortgå under Camilla Ronstad

6 FORSKNING Forskningsresultat från Brandforsk om anlagda skolbränder När det brinner i skolan Anlagda skolbränder är ett svårlöst samhällsproblem med många bakomliggande orsaker. Ett unikt tvärvetenskapligt projekt har under fem år samlat kunskap och erfarenheter från arbetet med skolbränder, inte minst från vår egen organisation. Pernilla Alsterlind, samordnare, berättar här om resultaten. Text Pernilla Alsterlind har forskare från universitet och högskolor i Sverige forskat på anlagda skolbränder. Forskningen samlar på ett unikt sätt kunskap och erfarenheter kring problemet både utifrån beteendevetenskap och brandskyddsteknik. UNDER FEM ÅR Anlagda skolbränder är ett svårlöst samhällsproblem som har flera olika orsaker. En jämförande studie mellan kommuner visar att det är en kombination av insatser som leder till att skolbränder minskar i större kommuner. Insatserna är samverkan mellan förvaltningar/myndigheter och sekundära sociala insatser särskilt riktade mot brandutsatta skolor i kombination med antingen kameraövervakning eller rondering. Brandforsk ger en rad rekommendationer gällande olika typer av insatser. Insatserna delas in i kategorierna strukturellt, socialt och situationellt förebyggande arbete. Situationellt förebyggande avser att minska antalet bränder genom att påverka den fysiska skolmiljön. Det ska bli svårare och riskablare att begå brott och svårare att bortförklara. Socialt förebyggande riktas till människor och avser att minska personers benägenhet att anlägga bränder genom att påverka och 6 utveckla önskvärda attityder och beteenden. Det finns tre underkategorier av sociala insatser. RSGs sociala brandförebyggande strategi innehåller alla tre. Primära insatser syftar till att motverka problem innan det inträffat, HÄFA i 5:an / Du Behövs! Sekundära insatser riktar sig till grupper som bedöms vara i riskzonen att anlägga brand, Konsekvenslektion Tertiär insats riktar sig till identifierade brandanläggare, Konsekvenssamtal Strukturellt arbete mot anlagda skolbränder innebär att förståelsen om anlagda bränder måste sättas in i ett större sammanhang och omfatta ett bredare arbete med trygghet och säkerhet. Förebyggande brandskydd måste med andra ord ses i relation att förbättra människors levnadsförhållanden och ökad samverkan mellan samhällsaktörer. I områden som präglas av social oro är det framgångsrikt med ett långsiktigt förtroendebyggande vilket förebygger risken för att anlagd brand används som en konflikthanteringsstrategi. Hur kommer det sig att ungdomarna eldar på skolan? Endast tre procent av eleverna enligt BRÅ:s skolundersökning uppger att de tänt eld på något värdefullt under det senaste året. Att anlägga brand är ovanligt och merparten av de som uppger att de anlagt brand också begår andra brott, främst skadegörelse och inbrott. En analys av underliggande orsaker visar att förhållande som betyg, inställning till skolan samt fritidsaktiviteter har betydelse för risken att anlägga brand. Varför ungdomarna anlägger bränder visar en genomlysning av sextio mordbrandsdomar. Fem typer av motiv till skolbränder visar sig vara vanligt förekommande: Skadegörelse; ofta pojkar 15 år eller yngre som agerar i grupp. Ej skoltid. Psykiska problem; ofta även dömd till rättspsykiatrisk vård eller vård inom socialtjänsten. De agerar oftast ensam och är myndiga. Ej skoltid. Avbryta skolverksamhet; lika ofta pojkar som flickor 15 år eller yngre och agerar i par. Anläggs under skoltid på toalett eller förvaringsutrymmen

7 Att arbeta med att möta barn och ungdomar med stjärnan på armen ställer både krav på personlig lämplighet och att det finns organisatoriska stödstrukturer och bra arbetsvillkor för brandmannen. Dölja annan brottslighet; ofta pojkar år som agerar i grupp. Alkohol och droger är vanliga inslag. Ej skoltid. i risker och konsekvenser utan att använda avskräckande exempel. Denna kunskap finns inom RSG. Skolbrand som bieffekt; ofta pojkar som agerar i grupp. Avsikten kan vara att skrämma andra, värma sig etc. Ej skoltid. Generellt rekommenderas att det relationsfrämjande arbetet bör vila på förståelsen om att förtroendefulla sociala relationer är väsentliga, ibland mer än specifika metoder, när det gäller att påverka personer att inte begå brott. Och att relationer tar tid och kräver engagemang för att utvecklas. Utöver detta ska insatserna vara välstrukturerade och handlingsinriktade, bygga på att ge positiv bekräftelse och verka för skapande av social inlärning och normer. RSG:s sociala förebyggande arbete har utvärderats inom Brandforsk Vi har sedan länge arbetat med socialt brandförebyggande insatser vilket innebär att här finns mycket erfarenhet och kunskap. Sofia Persson vid Göteborgs Universitet har sedan 2008 intervjuat, observerat och utvärderat vår verksamhet. Det är den tidigare HÄFAenhetens arbete och Häfa i 5:an/Du Behövs! som utvärderats. Rapporten Att släcka innan det brinner har syftet att på ett konstruktivt och kritisk sätt beskriva och ge rekommendationer till RSG. Rapporten framhäver betydelsen av tillitsfulla relationer som centralt för att bryta en bana som brandanläggare. Vår verksamhet får ett gott betyg och framförallt för vårt fokus på positiva och främjande inslag i våra insatser. Generellt i sociala förebyggande insatser är det viktigt att utbilda Att arbeta med att möta barn och ungdomar med stjärnan på armen ställer både krav på personlig lämplighet och att det finns organisatoriska stödstrukturer och bra arbetsvillkor för brandmannen. Socialt och fysiskt brandskydd på skola De situationellt brandförebyggande insatserna som framhävs inom forskningen är att minska möjligheterna att komma intill skolbyggnaden med fordon, installera okrossbart glas, bygga bort skyddade skrymslen intill fasad. Vidare ska skolan skydda ventilerade takfötter och ta bort brännbart material i närheten eller i anslutning till skolans fasad. Det är viktigt att identifiera särskilt utsatta områden/skolor och installera tekniska system. Skolan kan genom att skapa ett gott samarbetsklimat och sociala relationer i skolmiljön förebygga skadegörelse inklusive anlagd brand. Detta innefattar att skapa normer och värderingar som präglas av nolltolerans kring eldande. Slutsatsen är att vi med gemensamma krafter gör skillnad. Hur använder RSG forskningsresultaten? Med avstamp i att Brandforsk har redovisat sina resultat har styrgruppen för förbundets arbete mot anlagda skolbränder initierat en workshop kommande november. Deltagande är berörda samverkansparter från skola, fritid, politiker, forskare och vår anlagd brand grupp. Styrgruppen består av representanter från Göta Lejon Försäkrings AB, LF och RSG. Workshopen leds av Maria Lundgren Dellgran och Leif Tjernström från Ung och Trygg som arbetar förebyggande mot ungdomskriminalitet 7

8 ASE ALTERNATIV SLÄCKENHET Ett släcksystem för alla behov? Under en tid har RSG funderat på hur vi ska förbättra vår förmåga att snabbt och effektivt hantera omfattande bränder i större byggnader och minska vattenskador samtidigt som vi skapar en säkrare arbetsmiljö för den egna personalen. UA:s Daniel Gillesén berättar mer om de nya Alternativa släckenheterna - ASE. Text Daniel Gillesén och den bedömda förmågan hos olika systemlösningar drogs slutsatsen att inget enskilt släcksystem kunde tillfredsställa alla behov. Slutsatsen blev att en snabb tillgång till skärsläckare och CAFS-system ihop med fler och större fläktar på skadeplatsen, skapar goda förutsättningar för slagkraftiga åtgärder mot ett stort antal skadeförlopp. Detta ger vid större eller komplicerade bränder, ett effektivare resursutnyttjande än dagens släckning med dimstrålrör och dimspikar kopplade på traditionella slangsystem och förhöjda lågtryck. MOT BAKGRUND AV BEHOVSANALYS Mer utrustning eller fler enheter? En tidig avvägning skedde vid valet om räddningsenheterna kan kompletteras med mer utrustning än idag eller om mindre lättare enheter kan komplettera dagens beredskap. Den väg som valts är att införa två mindre enheter (ASE) samtidigt som fler kompletterande släcksystem systematiskt införs på förbundets räddningsenheter vid nybilsinköp. På detta sätt nås en snabb resursuppbyggnad över ett stort geografisk område, samtidigt som systemen växer in naturligt för fler medarbetare, vilket underlättar nyttjandet. har rönt stort intresse runt om i landet, bl.a. på grund av att den gjort stor nytta på många insatser och medfört positiva erfarenheter. RSG har haft skärsläckaren sedan 2000 men samlat på sig erfarenheter mer systematiskt de senaste sex åren. Uppföljningen visar bland annat att skärsläckaren utfört viktiga uppgifter vid cirka 200 av 460 insatser under två år. Vid ett 20-tal av dessa insatser bedömts den haft avgörande betydelse, och även efter uppföljningsperioden finns flera goda exempel. Öjersjö och Lindome De två enheterna placeras på Öjersjö och Lindome stationer och är avsedda att förstärka På detta sätt nås en snabb resursuppbyggnad över ett stort geografisk område, samtidigt som systemen växer in naturligt för fler medarbetare. organisationen i sektorarbetet på skadeplats med systemen ovan ihop med två personer. De kommer endast undantagsvis vara första enhet på plats. Ett fyraårigt avtal är upphandlat med avsikt att beställa två fordon efter sommaren med cirka ett halvårs leveranstid Erfarenheter av vår skärsläckare De räddningstjänster i Sverige som idag har lätta räddningsfordon, använder ofta någon form av högtryckssystem eller CAFS. RSG:s skärsläckare, placerad på mindre enhet på Frölunda, har varit en av de första skärsläckarna som rullat intensivt i en storstad. Den

9 EFTERARBETE Dödsbrand på Kyrkåsliden ASE Alternativ släckenhet, ASE, kan kortfattat beskrivas som en tvåmansenhet som i ett fem ton tungt fordon med hjälp av digitalt navigeringsstöd, snabbt kan ta sig fram med följande utrustning: Värmekamera (IR) Högtryckssläcksystem med skärförmåga. Tryckluftsskumsystem (CAFS) i området l/min Två övertrycksfläktar (PPV) i området m3/h (i fri luft) för att kunna trycksätta eller rökventilera stora lokaler, samt tillbehör för att producera lättskum och vattendimma i luftsströmmen. Huvudsyften Skapa en bättre arbetsmiljö vid bränder i lokaler där riskerna med invändig släckning eller kylning av brandgaser genom rökdykning bedöms som stora i förhållande till vad som kan uppnås, t.ex. bränder i parkeringsgarage eller industrilokaler. Minska vattenskador och öka förmågan att hålla begränsningslinjer, främst i vindar och takkonstruktioner, bl.a. i radhus och flerfamiljshus. Minska vattenskador vid bränder i dolda utrymmen såsom t.ex. bjälklag och väggkonstruktioner. Skapa en ökad förmåga till att hindra rökspridning till stora icke-brandutsatta lokaler och ventilera ut rök i brandutsatta stora lokaler. Efter dödsbranden på Kyrkåsliden den 3 augusti har RSG tillsammans med Partille kommuns POSOM-grupp bedrivit ett efterarbete. Bland annat har man genomfört ett möte med närboende och grannar. Bengt Holm berättar mer. Text Bengt Holm 3 augusti fick räddningstjänsten larm till Kyrkåsliden i Partille. Det var en villa som brann och det hela slutade med en totalförstörd villa samt att en kvinna som var på besök omkom. I samband med branden etablerades, som brukligt är efter en sådan omfattande brand, en kontakt mellan RSG, och Partille kommuns POSOM-grupp. TIDIGT PÅ LÖRDAGEN Frågeställningar Eftersom man i ett tidigt skede förstod att arbetet skulle bli mycket omfattande kopplade man in Josefin Åkerström från Team öst. Josefin jobbar i vanliga fall med brand i bostad. Efterarbetet som Josefin gjorde utmynnade i bland annat ett möte med närboende och grannar. Inför mötet tog Josefin kontakt med Partille kommun, som bjöd in till själva mötet, för att försöka ta reda på vilka tänkbara frågor som skulle dyka upp. De frågeställningar som framkom var: Orsak Fakta kring branden. Här togs bara de olika tidsaspekterna upp. När kom larmet in, när fick brandstationerna larmet, när var brandpersonalen framme etc. Det var den tredje branden i området på några år. Finns det något samband? Det är känt bland de boende att det är "ont" om vatten i området. Var detta något som påverkade släckningsarbetet? Möte med närboende och grannar På mötet var RSG representerat av Josefin Åkerström, Peter Johansson 1:e Brandinspektör, Team Öst, Mats Karlsson, Insatschef och Bengt Holm, från Kamratstödsgruppen. Medverkade gjorde även en representant från POSOM/Partille och en person från polisen Kortedala. Från de som bodde i området kom tio personer. Sammanlagt var det sexton personer som träffades i kommunhuset i Partille. Mötet började med att alla presenterade sig och sin roll. Därefter fick de närmaste grannarna berätta sin historia hur de hade agerat vid branden och där var det framförallt två personer som hade gjort en fantastisk insats. Efter det gavs ordet fritt till den, av de övriga, som ville prata om sin upplevelse av branden. Sedan berättade Mats Karlsson om brandförloppet, om hur RSG agerade vid branden och olika klockslag i samband med branden. Polisen beskrev deras uppdrag i samband med branden och hur de agerat. Därefter var det dags för kommunens representant från POSOM att berätta hur de agerat efter branden. Vattentillgången Den största diskussionen blev kring vattentillgången i området. Där meddelade Peter att kontakt tagits med kommunen för att se över problemet. Till slut så diskuteras hur händelsen speglades i media. Josefine avslutade mötet med att informera om hur man som husägare kan skydda sig mot en liknande brand. Känslan och gensvaret från de besökande gav intrycket att alla var nöjda med mötet och alla de svar de fått på sina frågor

10 TEAM SYD Brandinspektion Brandinspektioner under Gothia cup Malin Jennefalk berättar om våra erfarenheter från årets Gothia cup, där 1102 lag med spelare och ledare var inkvarterade på skolor i vårt område. Text Malin Jennefalk, team syd ETT STORT ANTAL SKOLOR omvandlades till boende i klassrum och gymnastiksalar. Under de här dagarna besökte Räddningstjänsten ett flertal av skolorna för att säkerställa en trygg utrymning och samtidigt få en bra bild och kontroll över hur verksamheten bedrivs. De flesta skolor är väl anpassade för den här omvandlingen. I år fick bland annat Nya Lundenskolan samt Fässbergsgymnasiet i Mölndal besök av Brandinspektör Sven-Erik Andersson på Team Syd. Det finns alltid två brandskyddsutbildade personer tillgängliga på skolorna. Dessa personer har utbildats av Räddningstjänstens utbildningsavdelning. Möten i tidigt skede Vidare fick några klassrum snabbt göras i ordning för att bli godkända för övernattning och korridorer rensades på brännbara möbler och annat som kan blockera vid en utrymning. Att i ett tidigt skede möta personalen, svara på frågor och se över lokalerna skapar en tryggare miljö för allihop, säger Sven-Erik En sådan här lösning med en överbliven luftmadrass går ju inte, säger Brandinspektör Sven-Erik Andersson när han ser en luftmadrass som lagts över taklamporna. Laddare locktänger och hårtorkar Trots en tydlig brandinformation och genomgång med de aktiva spelarna vid ankomst kan det ibland bli trångt i klassrummen och alla riktlinjer följs inte. Exempelvis ska det finnas en tydlig utgång mellan sängarna, det får inte stå några möbler i vägen för utrymning, eller som kan antändas i korridorer eller rum. Laddare, locktänger, hårtorkar m.m. får inte lämnas i kontakterna. Våta handukar får inte hängas upp på lampor eller elelement för torkning. En sådan här lösning med en överbliven luftmadrass går ju inte, säger Brandinspektör Sven-Erik Andersson när han ser en luftmadrass som lagts över taklamporna

11 TEAM ÖST Ökat samarbete med polisen Introduktion för blivande Poliser I maj fick vi på Kortedala brandstation en förfrågan från polisen om att hålla en introduktionsutbildning för nya polisaspiranter. Detta är ett led i ett ökat samarbete med polisen. Text Thomas Ericsson, Styrkeledare Kortedala Lag 4 TANKEN ÄR att under januari och juni då nya polisen introduceras på sina distrikt ska de få en utbildning av oss. Den 18 juni kom tio nya poliser till Kortedala Brandstation. Det blev en eftermiddag med teori och praktik. Vi började med en presentation av RSG, hur många stationer vi är, hur många vi kommer vid en insats, färg på hjälmar d.v.s. vem är vem, vad vi gör på en olycksplats samt hur vi organiserar oss. Vi tittade även på lagar och förordningar, LSO där även polisen är nämnd i texten och förväntas hjälpa till i vissa situationer. Så tog vi upp några av våra instruktioner, som rutiner vid trafikolycka, bärgning av fordon och sanering vägbana, för att klargöra vad vi gör och inte. Allt detta för att få en så bra samverkan som möjligt på olycksplats. Vid en brand får räddningsledaren nästan alltid frågan om det är någon spridningsrisk. Vi diskuterade frågan och många poliser frågar men vet egentligen inte vad det innebär. Hoppas att dessa tio nu vet varför de frågar. Om polisen skulle vara först på en olycka med farliga ämnen. Hur tänker de då med tanke på sin egen säkerhet? Inte helt solklart men vi hade en bra diskussion. på programmet. Alla polisaspiranter gjorde alla övningar men några med lite tveksamhet. Selen till höghöjdsarbetet passade inte riktigt ihop med polisernas bälte fullt med deras utrustning. Vi erbjöd oss att hålla i dessa men det fick vi inte konstigt nog, eller? Hur som helst blev dagen väldigt uppskattad och vi skapade kontakter och samarbetet på olycksplats kommer garanterat bli lättare Svårt med selen Efter en fika var det dags för övningar på gården. Klättra i stege, brand i kläder, handbrandsläckare och prova på rökdykning stod

12 TEMA Förmåge projektet

13 Det är ett gediget förarbete som ligger bakom beslutet att gå från RAM-dokumentet till Förmågebeskrivningarna. Många har varit med och påverkat innehållet så här långt. I maj i år beslutade räddningschefen om införande. Nu har arbetet påbörjats med att "aktivera" Förmågebeskrivningarna på stationsnivå. En stor informations och utbildningsrunda har påbörjats och pågår hela hösten. En heldag på teamkonferenserna ägnas åt hur arbetet ska fortsätta på stationsnivå. I detta nummer av Scoopet får vi en inblick i vad de nya Förmågebeskrivningarna betyder för RSG. Projektgruppen Daniel Gillesén Per Nyqvist Tony Engdahl Kristoffer Wahter Robert Lööv Peder Lindström Carin Fhyr Magnus Karlsson Lars Mattsson Eva-Marie Wiik-Hultén 13

14 TEM A Förmågeprojektet Förmågebeskrivningen Vad är det? Förmågebeskrivningen består av nio dokument som beskriver den förmåga som RSG ska ha för dessa nio olika områden. Dokumenten specificerar vad som kan förväntas av en enhet vid dessa olyckstyper. FÖRMÅGEBESKRIVNINGEN ska kunna användas för att t.ex. utforma lämpliga övningar för enskild enhet eller vid en analys av förbundets samlade förmåga vid en viss händelsetyp. Förmågebeskrivningarna är levande dokument vilket innebär att de kan komma att förändras och anpassas efter förändrade förväntningar, t.ex. att ny teknik införs som ger nya möjligheter. Förmågebeskrivningarna är väldigt omfattande men ändå inte heltäckande för alla situationer som kan uppstå. UVA ansvarar för att ta fram, utveckla och uppdatera förmågebeskrivningarna. Tydlighet och kvalitetssäkring Med förmågebeskrivningarna får styrkorna en tydlig bild av vad som förväntas av dem och kan anpassa övningsverksamheten efter detta. Det blir även en form av kvalitetssäkring då skiftlagen eftersträvar att hålla en lägsta gemensamma nivå. Dessutom utgör förmågebeskrivningarna underlag för prioritering då det finns begränsat med utbildnings- och övningstid. Stödverktyg För att skiftlagen ska kunna planera, genomföra och utvärdera sin egen övningsverksamhet utifrån förmågebeskrivningarna håller UA tillsammans med teamen, PA och UVA att arbeta fram nya stödverktyg som exempelvis en utbildningsportal, övningsbank, filmbank, m.m. Läs mer om dessa stödverktyg nedan, på nästa uppslag 14 DE NIO OMRÅDENA 1. Brand i byggnad 2. Brand i skog och mark 3. Brand i brandfarlig vätska eller gas 4. Trafikolycka 5. Vattenlivräddning 6. Farliga ämnen (CBRN) 7. Terrängtransport 8. Prehospitalt akut omhändertagande 9. Övrig brand och räddning

15 De första stegen mot En effektivare operativ förmåga Skiftlagen får operativa mål att sträva efter samtidigt som det ställer krav på organisationen att kunna anpassa och utveckla utbildnings- och övningsverksamheten efter enheternas behov. KRISTOFFER WAHTER, RÄDDNINGSLÄRARE OCH DELAKTIG I PROJEKTET. NU SKA FÖRMÅGEBESKRIVNINGARNA INFÖRAS, HUR kommer att underlätta skiftlagens övningsverksamhet avseende planering, genomförande och utvärdering. KOMMER DE ATT PÅVERKA VERKSAMHETEN? Jag tror att det kommer bli ett lyft för den operativa verksamheten då det blir en tydlighet i vad våra enheter ska klara av. Skiftlagen får operativa mål att sträva efter samtidigt som det ställer krav på organisationen att kunna anpassa och utveckla utbildnings- och övningsverksamheten efter enheternas behov. Det är inte bara förmågebeskrivningarna som introduceras nu vi har även arbetat fram olika stödverktyg som förhoppningsvis FINNS DET NÅGRA UTMANINGAR? Självklart finns det det. Först och främst är förmågebeskrivningarna nytt för oss alla. Det kommer ta ett tag innan övningsverksamheten har satt sig, då vi ser vad som behöver finjusteras eller utvecklas. En annan utmaning är att skapa förutsättningar för att kunna bedriva en kvalitativ övningsverksamhet fullt ut, och där är vi inte framme än exempelvis vad gäller övningsanläggningar. Sedan måste förmågebeskrivningarna kontinuerligt uppdateras i och med att vi utvecklar metodik, taktik och teknik. Detta får till följd att vi måste måste ha en flexibel övningsverksamhet som kan anpassas efter t.ex. förändrad taktik eller nya arbetsmiljökrav. DET LÅTER SOM ATT DET FINNS MASSOR KVAR ATT GÖRA? Visst är det så, vi har fortfarande en lång väg att gå men nu tar vi de första stegen mot en effektivare operativ förmåga

16 TEM A Förmågeprojektet Förmågebeskrivningen Så funkar det Fömågebeskrivningarna kommer att innebära ökad tydlighet av förväntningarna på varje enskild enhet. Kopplat till dessa förväntningar kommer det att finnas olika stödverktyg såsom en övningsbank med kvalitetssäkrade övningar med stöd för styrkorna att själva planera, genomföra och utvärdera sin övningsverksamhet. Även om övningarna kommer att standardiseras kommer det att finnas utrymme för en personlig touch. UA kommer att ta del av utvärdringarna och kan justera övningarna efter styrkornas utvärderingar. Och om man har en bra idé för hur en övning kan genomföras kan man lägga dem i den nya idébanken i Daedalos. På det här uppslaget kan du läsa mer om hur förmågebeskrivningen och stödverktygen fungerar. På nästa sida kan du läsa om när Angered provade en av de nya övningana Förmågebeskrivningen med stödverktyg 16 Planera Genomföra Utvärdera Utifrån förmågebeskrivningarna bedömer laget sina behov och planerar sina egna övningar Laget genomför sina övningar Efteråt följer laget upp de mätbara målen, på så vis utvecklas förmågebeskrivningen

17 Nästa sida: Angered testar en övning ur övningsbanken! Exempel på stödverktyg Utbildningsportal Filmbank Övningsbank Idébank En portal för den operativa utbildnings- och övningsverksamheten, på RSG:s interna hemsida. Här presenteras t.ex. nyheter och kommande övningar. Via portalen nås även andra stödverktyg, som filmbanken. Via utbildningsportalen kommer det bland annat gå att nå en filmbank. I filmbanken finns möjligheter att till exempel se förläsningar, förevisningar och instruktionsfilmer. Övningsbanken är en plats i Daedalos där det är möjligt att hämta övningar för att kunna genomföra med eget skiftlag. UA kvalitetssäkrar och uppdaterar övningsbanken. Idébanken är en plats i Daedalos där vem som helst kan dela med sig information till andra genom att exempelvis lägga upp tips på övningar eller producerat utbildningsmaterial. Exempel ur övningsbanken Trafik: Bil på tak Övningsbeskrivning Utbildningsmaterial Säkerhetsplan Utvärderingsmall Övningsbeskrivningen beskriver hur en enskild övning för en specifik förmåga kan eller ska genomföras. Utbildningsmaterialet kan exempelvis bestå av powerpoints, filmer, e-leraningsprogram, etc. Säkerhetsplanen klargör hur en säker arbetsmiljö ska upprätthålls under övningen. Exempelvis skyddsutrustning. Utvärderingsmallen är ett stöd för att kunna utvärdera övningen, reflektera och ge feedback ang. övningarna. Övningsbeskrivning Övn. nr: Säkerhetsplan 1 Information till övningsledaren: En riskanalys har gjorts av representanter från UA, arbetsmiljöhandläggare från PA och skyddsombud från teamen. Syftet med riskanalysen är att minimera risker och begränsa skador i samband med övningen. Säkerhetsplanen är ett förtydligande av riskanalysen. Övningsledaren/Säkerhetsansvarig för övningen skall läsa och förstå säkerhetsplanen innan övningen genomförs praktiskt. Alla övningsdeltagare skall delges säkerhetsplanen. Övningen är framtagen av representanter från UA och personal från teamen. Alla övningar innehåller: Övningsbeskrivning Utbildningsmaterial Säkerhetsplan Utvärderingsmall Detta material kan användas som stöd när övningen planeras, genomförs och utvärderas. UA ansvarar för att övningen är uppdaterade, kvalitetssäkrade och riskbedömda. Uppmärksammade risker rapporteras till UA. Utbildningsavdelningen Räddningstjänsten Storgöteborg När det gäller uttag av patient vid bil på tak kommer vi gå igenom tre metoder: Uttag utan klipp Uttag bakåt med klipp Uttag åt sidan med klipp 2.1 Säkerhetsgenomgång: Läs säkerhetsplan 4214 Säkerhetsplan Bil på tak och genomför egen riskbedömning. Det gäller att ha en grundplan (Plan A) och en reservplan (Plan B) för hur uttaget skall genomföras. 2 Mål med övningen: Övningsdeltagarna skall förstå metodiken för att kunna genomföra ett säkert uttag vid trafikolyckor där personbilen ligger på taket Beroende på bilens position och patienternas skador går det att välja olika metoder för att genomföra losstagning och uttag. 1.1 Övningens omfattning: Denna övning omfattar losstagning av skadade som befinner sig i en personbil som hamnat på taket. Nyckelord: Säkert uttag, bil på tak, uttag bakåt, uttag åt sidan. 1.3 Lämpliga förkunskaper: Följande övningar är lämpliga att ha genomfört innan denna övning: 4002 Allmän fordonskunskap 4008 Organisation vid trafikolyckor 4108 Avspärrning vid trafikolyckor 4111 Säkra olycksplatsen 4114 Stabilisering 4204 Losstagningsutrustning Bil på tak Bil på tak 1 Info till övningsledaren: 1.2 Tidsomfattning: Uppskattat tidsuttag för övningen, t.ex. 60 min fördelat på 30 min teori och 30 min praktik. Övn. nr: Övningsledare/Säkerhetsansvarig: Vid varje övning skall det finnas en säkerhetsansvarig som inför övningen skall: Läsa igenom och förstå säkerhetsplanen Genomföra en säkerhetsgenomgång enligt säkerhetsplanen och enligt egen riskbedömning Säkerställa att skyddsutrustning finns tillgänglig och används Säkerställa sjukvårdsförberedelser enligt säkerhetsplanen Säkerställa larmvägar 1 Utvärdering Övn. nr: Bil på tak Övningens omfattning: Denna övning omfattar losstagning av skadade som befinner sig i en personbil som hamnat på taket. Nyckelord: Säkert uttag, bil på tak, uttag bakåt, uttag åt sidan. Mål med övningen: Övningsdeltagarna skall förstå metodiken för att kunna genomföra ett säkert uttag vid trafikolyckor där personbilen ligger på taket Utvärderingsgenomgång: Utvärdera insatsen eller övningen med stöd av utvärderingsmodellen: 1.2 Personlig skyddsutrustning: Under övningen skall följande personliga skyddsutrustning bäras: Branddräkt Hjälm Skyddsstövlar Handskar 1.3 Skyddsutrustning övrig: På våra räddningsfordon har vi skyddsutrustning för trafikolyckor. Några exempel på utrustning som skall bäras vid behov är: Skyddsglasögon Hörselskydd Munskydd/andningsskydd 1.4 Verktyg, risker övrigt: Det är viktigt att vi vet hur verktygen på våra räddningsfordon handhavs och dess användningsområde. Används verktygen på fel sätt kan det leda till personskador. Det är viktigt att känna till övningsfordonets konstruktion. Exempelvis om vi klipper vi på fel ställen kan det leda till personskador. Utbildningsavdelningen Räddningstjänsten Storgöteborg Erfarenhetsåterföring: Ett system för erfarenhetsåterföring är under uppbyggnad. Övrigt: Diskutera frågor som inte täcks av utvärderingsmodellen. Utbildningsavdelningen Räddningstjänsten Storgöteborg 17

18 TEM A Förmågeprojektet Övningsbanken: Angered först ut Den 25 augusti var det dags att prova en av övningarna ur det nya konceptet med övningsbanken skarpt. Angereds lag 4 fick äran att vara först ut. ÖVNINNGSBANKEN är ett av de nya stödverktyg som tas i bruk tillsammans med Förmågebeskrivningarna. Var och en av de nio förmågeområdena har en uppsättning övningar kopplade till sig, tydligt uppdelade efter nivå. Genom att läsa förmågebeskrivningen för en viss olyckstyp kan laget själva bedömma var de har övningsbehov. I övningbanken hittar de sedan lämpliga övningar och stöd för att planera, genomföra och utvärdera övningen. Angereds lag 4 provade övningen Kättingdragsmetoden, som ligger under området Trafikolycka Genom att läsa förmågebeskrivningen kan laget själva bedömma var de har övningsbehov. 18 Planera Genomföra Utvärdera Martin och Stephan håller en teoretisk genomgång av kättingsdragsmetoden med hjälp av utbildningsmaterialet som finns i övningsbanken. Efter den teoretiska genomgången genomför man övningens praktiska delar med hjälp av övningsbeskrivningen och säkerhetsplanen som finns till varje övning. Övningen utvärderas med hjälp av den utvärderingsmall som finns till varje övning. Goda exempel, förbättringspunkter, arbetsmiljö och samarbete belyses

19 I förlängningen ger det en kompetenshöjning med tydliga mål att sträva efter. PETER JOHANSSON Styrkeledare, Angered Vad har du som styrkeledare för förväntningar på Förmågeprojektet? - Förmågeprojektet tror jag kommer att underlätta för oss på stationerna framför allt vad gäller övningar. Vi har prövat att använda övningsbanken och det fungerade bra, det finns uppdaterat material och mycket övningar där. Ett bra verktyg för att vi ska kunna upprätthålla rätt kunskaper både teoretiskt och praktiskt. JONAS NOLDAL Brandman, Angered Vad har du som brandman för förväntningar på Förmågeprojektet? -Tydlig och lättöverskådlig övningsbank som bidrar till att utveckla, förbättra och effektivisera övningsverksamheten. Vad innebär förmågeprojektet för värn och specialkompetenser? DANIEL GILLESÉN har varit projektledare för Delprojekt 1 som tagit fram beskrivningarna av enhetsförmågorna. I projektet insåg vi att även värnen bör omfattas, men vi måste utreda vad det innebär för en frivillig verksamhet och om värnen ska ha olika mål för sin förmåga. Strukturen på beskrivningarna av enheternas förmåga tillåter att värnens förmåga kompletteras senare. Målet är att denna utredning ska vara klar om cirka två år, säger Daniel. Prioriteringar Orsaken till att det dröjer är dels att eventuella barnsjukdomar i de redan framtagna och fastställda dokumenten ska tas om hand och justeras först. Dessutom måste man under kommande år prioritera förmågebeskrivningar för räddningsbåten på Frölunda, den nya gårdshävaren, alternativ släckenhet (ASE, se sida 8), storskalig belysning och djurräddning. Avtalade resurser Förmåga som berör avtalade resurser, t.ex. flygplatsräddningstjänst, MSB:s nationella förstärkningsresurser, RITS, SMC, SWIFT-USAR bör formuleras av respektive uppdragsgivare och ingår inte i delprojektet MARTIN LINDGREN Brandman, Angered Vad har du som brandman för förväntningar på Förmågeprojektet? -I förlängningen ger det en kompetenshöjning med tydliga mål att sträva efter. Det kommer säkert även att underlätta i det operativa arbetet om vi förbundsövergripande övar likartat och kvalitetssäkrat

20 TEM A Förmågeprojektet Röster om förmågeprojektet: Stationschef Mikael Jakobsson, stationschef Lerum, fick några frågor av Brandscoopet om förmågebeskrivningarna. Mikael, hur tänker du introducera förmågeprojektet på Lerums brandstation? med Insatsledare Johan Hellsing har vi genomfört den förväntade informationsomgången på samtliga lag för Lerum heltid. Angående Lerums RIB-verksamhet så har ledningsgruppen fått information, samt en pärm med aktuell information om förmågeprojektet för vidare information till brandmännen. TILLSAMMANS HUR TROR DU ATT DETTA KOMMER ATT PÅVERKA VERKSAMHETEN, BÅDE FÖR ER OCH FÖRBUNDET I STORT? Resultatet som redovisas är mycket efterlängtat och har diskuterats lokalt på de flesta stationer under många år. RSG får nu ett bra verktyg för att kvalitetssäkra verksamheten. Sannolikt kommer många andra räddningstjänster att vilja få ta del av innehållet och de nya metoderna för att kvalitetssäkra verksamheten. Den kreativitet som finns på alla stationer och de övningar som skapats och genomförts, kan nu få möjlighet att förmedlas till övriga stationer genom den gemensamma idébank som skapas i framtiden. För Lerums del hoppas vi på utveckling för all personal men även på att vårt gemen20 samma övningsfält i Stenkullen får möjlighet att bli en del i RSG:s förmågeutveckling. FINNS DET NÅGRA SVÅRIGHETER I DETTA OCH I SÅ FALL VILKA? Större krav och förväntningar kommer att ske på våra övningsfält. Personalresurser med tillhörande kompetenser för att pedagogiskt utbilda varandra med kvalité. Ökad kompetens för den som ansvarar för övningar och även förmågan att planera, förbereda, genomföra och därefter dokumentera övningar, kommer att krävas. Det är dock svårigheter som är utryckningspersonalens vardag, vilket därmed sannolikt kommer att skapa många nya kreativa lösningar. VAD HAR DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR PÅ FÖRMÅGEPROJEKTET? Det kommer sannolikt att underlätta för samtliga stationer att inom en snar framtid planera och genomföra sina egna övningar. Kunskapsöverförningen från insatser kan snabbare omvandlas till övningsmoment för nyvunnen kunskap från de insatser man deltagit i. Denna kunskap kan då även förmedlas till samtliga inom RSG, i stället som det är nu Resultatet som redovisas är mycket efterlängtat och har diskuterats lokalt på de flesta stationer under många år. RSG får nu ett bra verktyg för att kvalitetssäkra verksamheten. att kunskapen riskerar att stanna kvar på den egna stationen. Avgränsningar kommer sannolikt att bli tydligare mellan det som är en förväntan på en enskild enhet mot en annan enhet på en annan station. Som exempel kan nämnas, skillnaden mellan de stationer som ansvarar för Trafik 1, Trafik 2 och Trafik 3 etc. Förmågedokumentet kommer att leda till en ökad kvalité för personalens arbetsmiljö och de intervaller som kvalitetssäkringen innebär, förväntas bli mycket bra och skapar då en grund för fortsatt utveckling

21 Röster om förmågeprojektet: Ledningen I och med att vi beslutat att skrota det gamla RAM-dokumentet och införa Förmågebeskrivningarna så tar RSG ett bestämt steg mot en ännu mer enhetlig, professionell och välövad utryckningsorganisation. Text Carin Fhyr, KS Vår utmaning är att hålla förmågebeskrivningarna levande och anpassa dessa efter vår omvärld som är i ständig förändring levande och anpassa dessa efter vår omvärld som är i ständig förändring, säger Lars Klevensparr, direktör. Kvalitet på operativ förmåga och förebyggande arbete Lars Klevensparr och Anders Ekberg att på ett tydligare sätt än tidigare, beskriva den förväntade förmågan på enhetsnivå, säger Anders Ekberg, räddningschef. Beslutet att införa det nya styrdokumentet har föregåtts av en grundlig utredning av bl.a. projektledare Daniel Gillesén på UVA. Paral RSG HAR IDENTIFIERAT ETT BEHOV, lellt med arbetet att ta fram förmågebeskrivningarna har projektledare Kristoffer Wahter på UA arbetat med ett projekt där förmågebeskrivningarna ska stöttas av övnings- och utbildningsverksamhet. Det här är både bra och gediget. Vår utmaning är att hålla förmågebeskrivningarna Arbetet med att säkerställa förbundets operativa förmåga ska genomföras parallellt med att RSG håller en hög kvalitet på det förebyggande arbete på stationsnivå. Detta är en utmaning som måste klaras av. Ledningen är medveten om problematiken med att planera och genomföra övningar och få tiden att räcka till. Därför måste organisationen hitta arbetssätt där effektivitet och kvalitet går hand i hand. RSG måste helt enkelt vara öppen för justeringar under resans gång. Förmågebeskrivningarna är ett led i att kvalitetssäkra RSGs operativa styrka och hitta en gemensam miniminivå för hela förbundet. Det är viktigt att vi håller en jämn kompetensnivå på alla våra enheter runt om i vårt förbund, avslutar Anders Ekberg

22 Personal I ett långt veterantåg till Luleå De senaste 20 åren har vi deltagit i veteranbrandbilsrallyn runt om i norden. I år var det Luleå som arrangerade rallyt. Mölndalsbilen på torget Trekanten i Luleå centrum. Foto: Elisabeth Hedenström. och frågan var: hur ska vi från Syd- och Mellansverige ta oss så långt norrut? Lasse Karlsson, som tidigare jobbat på kårens verkstad i många år, kläckte idén att vi skulle höra med Bergslagernas Järnvägssällskap här i Göteborg. Resultatet blev ca 160 personer och ett 600 meter långt tågsätt. Flera tog med sig sin fru så det kvinnliga deltagandet var stort. LULEÅ LIGGER JU INTE NÄSTGÅRDS PÅ MORGONEN lastades fordon från Västsverige vid Mölndals nedre stajuni juni tion. Därefter kom passagerarna och slutligen anlände tåget från Helsingborg, med deltagare från söder. Våra vagnar kopplades på och så bar det iväg mot Eskilstuna där fler vagnar och folk väntade. tisdag onsdag LULEÅ. Besök gjordes i Gammelstads kyrkstad som ingår i Unescos världsarvslista. Ytterligare en aktijuni vitet denna dag var ett besök på Rödbergsfortet. Något midnattsrally på kvällen blev det inte på grund av regn! torsdag fredag NU SKEN SOLEN och vi åkte en båt- söndag PUNKTLIGT AVGICK TÅGET från Lu- rundtur i skärgården. Ombord serverades vi förfriskningar i vänjuni tan på lunchen som visade sig vara en buffé med lokala delikatesser. leå och så lämnade vi midnattssolens land bakom oss. Hemfärden gick juni mot respektive stationer för avlastning: Eskilstuna, Mölndal och Helsingborg. SÅ KOM DAGEN VI ALLA VÄNTAT PÅ ÅRS RALLY är planerad till södra delen av 28 lördag Den började med ett förarmöte och därefter körde bilarna i kortege juni från F-21 in mot centrum av Luleå för start. Vädret var strålande med sol och blå himmel. En linfärja tog oss över Lule älv. Vidare genom det fagra norrbottniska landskapet till Karlsvikshyttan, där vi fick lunch. Åter mot Luleå, där bilarna ställdes upp för att luleåborna skulle få titta ordentligt på de gamla brandbilarna. Som vanligt är det populärt att sitta upp i bilarna och Mölndalsbilen drog till sig många barn som fick prova hjälmar och klättra på bilen. Under banketten på kvällen delades priser ut till de fordon som juryn utsett som vinnare. Mölndalsbilen fick pris för Bästa tidstypiska enhetliga klädsel vårt land då Ystad står som värd. Besök gärna vår hemsida, där finns mer att läsa om Luleåresan samt fler bilder. Bertil Söderberg ordförande Är du intresserad av det vi sysslar med? Kom gärna upp till Kålltorps brandstation en torsdagskväll då vi jobbar. Innan du kommer, kontakta först Ola Nilsson eller Bertil Söderberg