WiFi i det offentliga rummet EN STUDIE AV HINDER OCH MÖJLIGHETER MED ATT ERBJUDA FRITT WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET

Transkript

1 WiFi i det offentliga rummet EN STUDIE AV HINDER OCH MÖJLIGHETER MED ATT ERBJUDA FRITT WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition Studerade kommuner Internationella fallstudier Paris London Tallinn Helsingfors Svenska fallstudier Jönköping Leksand Fallstudier av Öresundskommuner København Helsingborg Malmö Halsnæs Albertslund Analys Visioner Fritt WiFi En turismsatsning Fritt WiFi En förutsättning för utveckling Fritt WiFi En medborgerlig rättighet Fritt WiFi En förutsättning för Smart city-lösningar Fritt WiFi En fråga om kapacitet och täckning Samverkan Samverkan med privata tjänsteleverantörer Samverkan med fastighetsägare Samverkan med lokala näringsidkare Begränsad samverkan med andra kommuner Teknik och infrastruktur Kapacitet Hastighet Anslutning och inloggning Användning och täckning Ekonomi Kostnad att implementera och underhålla Olika affärsmodeller Samhällsplanering WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

3 3.6 Juridik och regelverk Lovgrundlag i Danmark Lagstiftning i Sverige Medel för att undvika konkurrenssnedvridning Datalagring Rekommendationer Samarbejde om et Øresundsregionalt WiFi netværk Rekommendationer till kommunerna Appendix Case study Paris Introduktion Vision & projekt Samverkan med andra aktörer Ekonomi Teknik & infrastruktur Samhällsplanering Utvärdering av insatsen Regelverk och barriärer Case study London Introduktion Vision & projekt Samverkan med andra aktörer Ekonomi Teknik & infrastruktur Samhällsplanering Utvärdering av insatsen Case study Tallinn Deltagere Genomförande Introduktion Vision & projekt Samverkan med andra aktörer Ekonomi Teknik & infrastruktur Samhällsplanering Utvärdering av insatsen Regelverk och barriärer Case study Helsingfors Deltagere Genomförande Introduktion Vision & projekt Samverkan med andra aktörer Ekonomi Teknik & infrastruktur Samhällsplanering Utvärdering av insatsen Regelverk och barriärer WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 3

4 Case study Jönköping Deltagere Genomföring Introduktion Vision och projekt Samverkan med andra aktörer Ekonomi Teknik & infrastruktur Samhällsplanering Utvärdering av insatsen Regelverk och barriärer Case study Leksand Deltagere Genomförande Introduktion Vision & projekt Samverkan med andra aktörer Ekonomi Teknik & infrastruktur Samhällsplanering Utvärdering av insatsen Regelverk och barriärer Case study Københavns kommune Deltagere: Gennemførelse: Introduktion Vision & projekter Samarbejde med andre aktører Økonomi Teknik & infrastruktur Regler og barrierer Case study Helsingborg kommune Deltagere: Gennemførelse: Introduktion Vision & projekter Samarbejde med andre aktører Økonomi Teknik & infrastruktur Samfundsudvikling Evaluering af projekterne Regler og barrierer Case study Malmö kommune Deltagere: Gennemførelse: Introduktion Vision & projekter Samarbejde med andre aktører Økonomi Teknik & infrastruktur Samfundsudvikling Evaluering af projekterne WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

5 Regler og barrierer Case study Halsnæs kommune Deltagere: Gennemførelse: Introduktion Vision & projekter Samarbejde med andre aktører Økonomi Teknik & infrastruktur Samfundsudvikling Evaluering af projekterne Regler og barrierer Case study Albertslund kommune Deltagere: Gennemførelse: Introduktion Vision & projekter Samarbejde med andre aktører Økonomi Teknik & infrastruktur Evaluering af projekterne Regler og barrierer Källor Paris London Tallinn Helsingfors Jönköping Leksand WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 5

6 1. Inledning Sweco fick i mars 2015 i uppdrag av Öresundskomiteen att undersöka möjligheter och hinder med att kommuner erbjuder gratis WiFi i det offentliga rummet. Denna rapport är resultatet av uppdraget och beskriver hur kommuner i Öresundsregionen ser på införandet av offentligt WiFi samt hur kommuner, både internationellt och nationellt, som har kommit långt i sitt arbete att erbjuda gratis WiFi, arbetar med frågan och hur implementeringen gick till. Detta för att kunna ge handfasta råd och rekommendationer till kommuner i Öresundsregionen som vill tillgängliggöra WiFi i det offentliga rummet. Denna rapport ska därför ses som en inspirationsskrift till kommuner och aktörer med intresse för digital infrastruktur. 1.1 Bakgrund Öresundskomiteens politiker gav under senhösten 2014 kommitténs sekretariat i uppdrag att initiera en process för att stärka det Öresundsregionala samarbetet kring digital infrastruktur. Ett led i detta var att temat för Öresundstinget 2014 var Gränslös IT - hur bidrar IT till liveability i Öresundsregionen? På sessionen medverkade bland annat representanter för satsningar i Helsingborg och Köpenhamn. En av slutsatserna från sessionen, som presenterades för riks-, region- och kommunpolitiker var: WiFi är som asfalt det behövs för att kunna köra. Slutsatserna ledde fram till att Öresundskomiteen vill djupare undersöka möjligheterna och förutsättningarna för utveckling av den digitala infrastrukturen i Öresundsregionen. Att kunna erbjuda offentligt WiFi i stadsrummet anses som en konkurrensfördel och Öresundskomiteen ville därför undersöka vilka möjligheter och barriärer som finns för att öka tillgängligheten till internet i det offentliga rummet för medborgare och besökare i Öresundsregionens kommuner. 6 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

7 1.2 Syfte Det övergripande syftet med denna rapport är att öka kunskapen hos kommuner i Öresundsregionen om hur andra kommuner valt att göra för att kunna tillgängliggöra internet för sina medborgare och besökare och på så sätt väcka intresse och skapa incitament för Öresundsregionala kommuner att bygga liknande digitala infrastrukturer. Rapporten är därför fokuserad på att ge handfasta tips till kommuner som är intresserade av att implementera offentligt internet och listar anledningar varför andra kommuner varit lyckosamma samt vilka utmaningar de varit tvungna att överkomma för att kunna realisera satsningen. 1.3 Metod Slutsatserna och rekommendationerna i denna rapport bygger på intervjuer med representanter från fem Öresundsregionala kommuner, fyra internationella kommuner och två svenska kommuner som implementerat WiFi i det offentliga rummet. Intervjuerna med de Öresundsregionala kommunerna har skett genom personliga intervjuer med företrädare för kommunen på olika nivåer. Både politiker och tjänstemän har intervjuats för att ge en bild av vilka visioner som driver arbetet men även för att få en förståelse för de tekniska och ekonomiska frågorna. De fyra internationella fallstudierna samt de två svenska fallstudierna av Leksand och Jönköping bygger främst på desk research och telefonintervjuer med företrädare för satsningen. Urvalet av kommuner har gjorts i nära dialog med Öresundskomiteeen som även varit med och tagit fram den intervjuguide som använts under de semistrukturerade intervjuerna med kommunala företrädare. 1.4 Disposition Denna rapport är uppbyggd enligt följande: I nästa kapitel ges en kort presentation till de studerade kommunernas satsningar på offentligt WiFi. De kompletta fallstudierna ges som appendix till denna rapport. I kapitel tre analyseras de studerade kommunerna utifrån fem olika aspekter som också varit vägledande för intervjuerna med kommunala företrädare. I kapitel fyra ges våra rekommendationer utifrån analysen av de elva studerade kommunerna. I appendix ges de kompletta fallstudierna. WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 7

8 2. Studerade kommuner I detta kapitel ges en kort introduktion till de elva kommuner vi studerat för att kartlägga hur man kan gå till väga när det kommer till att tillgängliggöra WiFi i det offentliga rummet samt vilka möjligheter detta ger. Kartläggningen har även inkluderat en analys av vilka hinder som funnits för att implementera gratis WiFi på offentliga platser i kommunen. Nedan ges en översikt över de studerade kommunerna utifrån ett antal parametrar. Då det inte har etablerats WiFi-surfzoner i Köpenhamn och Albertslund ingår inte dessa i tabellen. Kommune Dækning ¹ Kapacitet Hastighed Registr. / Indlogn. Paris London - The Square mile 190 surfzoner 300 accesspkt Ca.10 brugere/ accesspkt 127 accesspkt. Ingen begrænsning 8 Mbits Ja. Navn, e- mail 5 Mbps Ja, og password Tidsbeg. Ingen. Ny indlogning efter 2 timer. Tallinn 30 accesspkt. 15 Mbits Ingen Ingen Ingen Helsingfors 15 accesspkt. 54 Mbits Ingen Ingen Ingen Jönköping 25 accesspkt. Ingen begrænsning Leksand 6 accesspkt. 500 brugere / Helsingborg Malmö - Stadsbiblioteket Folkets Park Malmö Live Hylliebadet Halsnæs/ Region Nordsjælland 80 surfzoner 750 accesspkt 6 accesspkt. 100 accesspkt. 40 accesspkt. 9 surfzoner 9 accesspkt. accesspkt. Ingen begrænsning Ubegrænset samtidige brugere / pkt. Ingen begrænsning Ingen Betaling Ingen Ingen Ingen ² Ingen Ingen 5 Mbits Ja. 2 timer / døgn Ingen 5 Mbits. Ingen Ingen Ingen Som på biblioteket Ja, Via bibliotek.nr. Ingen 1 time Ingen 2-10 Mbits Ja min. Ingen ¹: Dækningen i tabellen omfatter de surfzoner og accesspunkter, der er placeret i gaderummet. Der findes i de fleste kommuner indendørs WiFi net, der er åbne for offentligheden, som til eksemple på biblioteker. Sådanne kan give WiFi tilgang i et større eller mindre område udenfor bygningen i gaderummet. Der er således en vis gråzone når tabelllen angiver WiFi net i det offentlige gaderum og tallene skal derfor opfattes om retningsgivende. I tallene fra Paris og Helsingborg ingår også visse surfzoner i det offentlige rum der betjenes via accesspunkter placeres i offentlige bygninger. ² I Jönköping bliver man omdirigeret til en opstartssida når man tilslutter sig til det trådløse netverket. 2.1 Internationella fallstudier I vår studie har ett antal internationella fallstudier ingått för att kunna presentera städer som ligger långt framme på området att erbjuda gratis WiFi. 8 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

9 2.1.1 PARIS I Paris erbjuds en gratis internettjänst som heter Paris WiFi. Tjänsten lanserades i juli 2007 och var ett steg i stadens stora satsning av programmet PARVI (Paris ville numérique) som betyder Den digitala staden Paris. Programmet påbörjades av dåvarande borgmästare Bertrand Delanoë för att få Paris att bli en modern och digital metropol. Paris WiFi är tillgängligt på över 190 kommunala platser i Paris och understöds av 300 olika accesspunkter där användaren lätt kan koppla upp sig. Accesspunkterna är placerade i bland annat parker, trädgårdar, rådhuset, caféer, bibliotek och museum. Från en accesspunkt är det möjligt att surfa med en hastighet som ligger mellan 4 och 5 Mbps men hastigheten påverkas negativt om flera användare surfar samtidigt. För att förhindra att kapaciteten sjunker för mycket kan inte fler användare logga in på nätet om kapaciteten faller till 1 Mbps. För att logga in på nätverket ansluter sig användaren till nätverket PARIS_WI-FI_ från listan av tillgängliga nätverk och därefter omdirigeras man automatiskt till Paris WiFis hemsida när man öppnar sin webbläsare. På hemsidan loggar användaren in på nätverket genom att ange sitt för- och efternamn samt sin mailadress. Det behövs inget lösenord för att använda tjänsten. Det går att använda internet under en obegränsad tid men efter två timmar måste användaren åter logga in. Satsningen initierades tillsammans med det franska mobilföretaget SFR och telekommunikationsföretaget Alcatel-Lucent och kostade 2 miljoner Euro att etablera. Idag drivs nätverket av telekommunikationsföretaget Nomotech LONDON I London har medborgare och besökare tillgång till WiFi-nätverk på flera offentliga platser runtom i staden. Tillgång till trådlöst WiFi-nätverk på offentliga platser anses betydelsefullt för Londons ställning som en attraktiv och tillgänglig stad. Stadens borgmästare Boris Johnson har uttryckt en önskan om att omvandla London till ett teknologiskt nav i världen och ser tillgång till trådlöst WiFi i hela staden som en lösning för att åstadkomma en sådan utveckling. Gratis WiFi-uppkoppling finns i de mest populära områdena i centrala London, från High Street i Kensington till Parliament Square i Westminster. I Londons finanscentrum City of London som populärt kallas The Square Mile finns tillgång till gratis trådlöst nätverk på offentliga platser. Det finns även tillgång till trådlöst nätverk i stadens tunnelbana och i flera av stadens telefonkiosker. WiFi-nätverket i The Square Mile lanserades 2007 och består av 127 accesspunkter som täcker över 95 procent av ytan i City of London. Nätverket drivs av nätverksoperatören The Cloud som finansierar nätet med intäkter från annonser i webbläsaren när man surfar och det finns ingen tidsbegränsning för användande Varje månad kopplar över enheter upp sig mot nätverket TALLINN Tallinn ligger i framkant när det kommer till digital infrastruktur och innovativa IT-lösningar. Det finns WiFi- hotspots på ett flertal offentliga platser i staden som varit i bruk sedan Nätverket är gratis att använda. För att kunna koppla upp sig mot stadens nätverk behöver användarna ansluta sin enhet till det trådlösa nätverket som heter TallinnWIFI, inga ytterligare steg krävs. Nedladdningshastigheten är 15 Mbps per accesspunkt som delas mellan användarna. Om det uppstår svårigheter att använda sig av nätverket kan teknisk hjälp ges av tjänsteleverantören via telefon. Det finns ingen tidsbegränsning för hur länge man kan vara uppkopplad. För att kunna erbjuda fritt WiFi samarbetar staden med telekommunikation och internetleverantören Elion Enterprises som ansvarar för nätverkets tekniska aspekter och WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 9

10 staden investerar cirka EUR årligen för att kunna erbjuda fritt WiFi i hela staden genom sitt kontrakt med Elion Enterprises. Enligt Tallinns stad kan tillgång till fritt WiFi bidra till att stärka stadens attraktivitet. Både medborgare och besökare använder sig av nätverket. Staden har successivt utvidgat nätverket och satsningens ambition att göra internet tillgängligt för fler människor i Tallinn har nått framgång HELSINGFORS Helsingfors stad erbjuder invånare och besökare gratis WiFi på ett 15-tal surfpunkter i stadens centrum. Nätverket har funnits i bruk sedan 2006 och har uppskattningsvis användare dagligen. Kostnaden för Helsingfors stad att erbjuda öppet trådlöst WiFi uppkattades uppgå till euro under 2006, året då nätverket togs i bruk. Nätverkets årliga driftskostnad har beräknats uppgå till mellan och Euro. Helsingfors stads nätverk har en maxhastighet på 54 Mbit per sekund. På Helsingfors stads hemsida finns en karta som visar var stadens accesspunkter finns lokaliserade. Nätverket är tillgängligt för alla och kräver varken inloggning eller lösenord. Det finns heller ingen tidsbegränsning för hur länge man kan vara uppkopplad. Det finns även ett flertal kommersiella aktörer som erbjuder gratis WLAN (Wireless Local Area Network), bland annat företaget NextMesh vars trådlösa nätverk fungerar inom hela centrala Helsingfors. Det finns även tillgång till gratis trådlöst nätverk på Helsingfors flygplats. Utöver tillgängliggörandet av internet i det offentliga rummet ligger Helsingfors i framkant när det kommer till andra innovativa IT-lösningar. Helsingfors stad har utvecklat ett flertal digitala tjänster som på olika sätt optimerar stadsmiljön och förbättrar livskvaliteten i staden. Det rör sig om tjänster som ger medborgare trafikinformation i realtid och öppen tillgång till offentliga uppgifter. I Helsingfors utvecklas även en app som ska göra det smidigare för stadens resenärer att lokalisera en buss, bil eller hyrcykel som transportmedel närhelst de behöver det. 2.2 Svenska fallstudier I Sverige har det inte varit lika stor diskussion huruvida en kommun kan gå in och erbjuda WiFi som det varit i Danmark vilket har gjort att man har kommit längre i Sverige. Två exempel på svenska städer som ligger långt fram när det gäller att erbjuda gratis WiFi är Jönköping och Leksand. Båda städerna introducerade sina nät JÖNKÖPING I Jönköping erbjuder nätverksoperatören Junet fritt WiFi i centrala Jönköping och nätverket har funnits i bruk sedan Inspirationen till satsningen hittades i Silicon Valley där Google skapat ett liknande koncept. Nätverket är gratis att använda och har ingen maxkapacitet när det gäller antalet användare och hastigheten är generellt hög på runt Mbps. Nätet har ingen inloggning utan du ansluts automatiskt och du kan vara inloggad i två timmar. Nätverkets primära syfte är att stärka besöksnäringen men även sprida en bild av Jönköping som en uppkopplad stad. Patrik Olderius från Destination Jönköping bedömer att internetåtkomst i det offentliga rummet är en hygienfaktor och att nätverket ökar Jönköpings attraktionskraft. Den initiala kostnaden för installationen av nätverket var uppskattningsvis en miljon kronor och nätverket finansieras delvis genom partneravtal och delvis med goodwill från Junets sida. 10 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

11 2.2.2 LEKSAND Leksands kommun i Dalarna har sedan år 2013 erbjudit invånare och turister gratis WiFi. Kommunen var efter Jönköping en av de första i Sverige att införa gratis WiFi och ser satsningen på gratis WiFi som främst en turismsatsning då Leksands kommun har många turister som kommer dit för att åka skidor, se på ishockeymatcher eller besöka Leksand sommarland. Varje år har kommunen runt gästnätter. Free WiFi Leksand Stadsnät är ett samarbete mellan IT-system Dalarna, Dala Energi Stadsnät och Leksands Kommun. Dala Energi Stadsnät står som ägare av nätet och ITsystem Dalarna sköter driften av nätverket. Leksand har sex accesspunkter som gör det möjligt att använda gratis WiFi i kommunens centrala delar och kostade SEK att installera. Sedan 2013 har den totala kostnaden för underhåll av systemet varit cirka SEK. Varje accesspunkt kan hantera upp till 500 användare på samma gång och för att inte överbelasta varje accesspunkt har bandbredden begränsats till 5 Mbit per användare. Användaren kan fritt utnyttja nätet och för att logga in på nätet måste användaren registrera sig med sin på en inloggningssida samt godkänna olika krav kring användandet. Det finns en tidsbegränsning på två timmar för hur länge man kan vara uppkopplad. 2.3 Fallstudier av Öresundskommuner KØBENHAVN København har til dato ikke etableret WiFi i det offentlige rum. Der har været først diskussioner på Rådhuset angående frit WiFi, men der er i dag ikke et politisk flertal for at prioritere dette område. Spørgsmålet angående åbent WiFi i det offentlige rum er placeret hos Kultur- og Fritidsforvaltningen, da det betragtes som en tjeneste rettet mod turister. Her ser København besøgende fra BRIC landene som mest interessante, men vurderer at også besøgende fra EU lande vil benytte et sådant tilbud. Derimod ser man ikke borgere og besøgende med dansk mobilabonnement som særlig relevante. Som en del af Københavns satsning indenfor Smart City løsninger planlægger Copenhagen Solution Lab i 2015 at etableret et større testområde omkring Rådhuspladsen. I dette område skal Smart City løsninger kunne testes i stor skala forud for en eventuel udrulning. I 2015 kan en række use-cases blive testet, hvoraf City WiFi for turister er et projekt. Wonderful Copenhagen, som Københavns kommune er medstifter af, har i længere tid arbejdet med mulighederne for et åbent og gratis WiFi net, der dækker et større område. Wonderful Copenhagen undersøger mulighederne for en tjeneste, hvor besøgende med en indlogning får adgang til et stort antal WiFi netværk både i cafeer, restauranter, hoteller, interesseorganisationer og ude i det offentlige rum. Region Hovedstaden har i sit udkast til forslag til den regionale vækst- og udviklingsstrategi anført, at Hovedstaden i 2020 skal have et Copenhagen WiFi. Dette skal give borgere, virksomheder og turister et let tilgængeligt mobil- og internettilbud, hvilket gør det attraktivt at besøge, drive virksomhed og bosætte sig i hele regionen. Et centralt element heri er sammen med staten, kommunerne og relevante kommercielle operatører at skabe en positiv business case for etablering af et sammenhængende Copenhagen-net Københavns kommune har tilsluttet sig KL s (Kommunernes Landsforening) høringssvar til den telelov, der blev gennemført i januar-maj 2015, og som regulerer kommunernes mulighed for at tilbyde WiFi. København forholder sig ligesom Öresundskomiteen kritisk til WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 11

12 tidsbegrænsningen på en time samt kravet om, at kommunen ikke selv må forestå denne tjeneste HELSINGBORG Helsingborg har siden 2012 arbejdet aktivt med WiFi i det offentlige rum. Der er fire områder, der driver den frie WiFi satsning: det er vigtigt for demokratiet det styrker erhvervslivet det er vigtigt for turismen fordi de fleste mennesker i dag betragter adgang til Internet på rimelige vilkår som en rettighed. Helsingborg stad Hertil kommer at WiFi vil være en basis kommunikations teknologi ved udbygning af Smart City løsninger, hvor store mængder information indsamles via sensorer og skal formidles til borgere og besøgende. I juni 2013 blev de første 8 surfzoner i det offentlige rum idriftsat, primært på pladser og i parker i den centrale bydel. Herefter er der udbygget med yderligere 2 surfzoner. De 10 udendørs placerede WiFi anlæg omfatter 29 accesspunkter, hvilket dækker kvadratmeter svarende til 0,04 promille af kommunens areal. Hertil kommer et større antal områder i gaderummet, der betjenes af accesspunkter placeret i offentlige bygninger, se tabellen i afsnit 2. I 2015 vil der blive etableret yderligere 3 WiFi zoner, der skal betjene områder ved Campus, Viskan og Oceanhavnen. Surfzonerne er i området markeret med skilte, og der findes information herom på kommunens webside. Nettet planlægges og etableres med stor respekt for andre etablerede aktører. Det tilstræbes, at der ikke er adgang inde fra bygninger og at nettet ikke udgør noget sammenhængende område. I Helsingborg ser man et stort potentiale i et samarbejde med indkøbscentre, restauranter m.fl. for herved at skabe et virtuelt netværk. En gang logget på Helsingborg WiFi altid logget på. Etableringen af det åbne WiFi både indendørs og ude i det offentlige rum har kostet 2,3 mio. kr. Den årlige driftsomkostning for hele WiFi nettet er beregnet til kr. Det skønnes af driftsomkostningerne pr. accesspunkt pr. år er 811 SEK. I Helsingborg er der ingen indlogning, ingen tidsbegrænsning og anvendelsen er gratis. Nettet har en hastighed på 5 Mbit og ubegrænset kapacitet. Såfremt der opstår yderligere behov, er planen at udbygges kapaciteten, så aktuelt behov er dækket. Fra starten af juni 2013 til midten af november 2014 var der i alt aktive opkoblinger. Konkurrensverket iværksatte i oktober 2014 en undersøgelse med Helsingborg kommune som pilotkommune. Undersøgelsen skal fastlægge om kommunernes gratis WiFi skævvrider 12 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

13 eller hæmmer konkurrencen. Konkurrensverket arbejder med sagen, og der er pr. 20. april 2015 ikke fremkommet nogen konklusion MALMÖ Den langsigtede vision i Malmö er at etablere et antal surfzoner på strategiske steder rundt om i byen. Det vurderes, at et par hundrede accesspunkter vil dække behovene. Denne tjeneste skal primært rettes mod egne medborgere og studerende men skal også kunne anvendes af besøgende. Udbygning med surfzoner i dele af byen, hvor visse beboere ikke har Internet adgang hjemme, vurderes at styrke især ungdommens sociale netværk og deres engagement i sociale aktiviteter. Der er i Malmö politisk enighed om at investere i dette område. Der har i en årrække været etableret WiFi i Folkets Park. Dette er etableret i samarbejde med selskabet Perspektiv Bredband. Dette netværk tilbyder 1 times gratis Internet adgang, hvorefter det er muligt at købe mere tid. I 2014 etableredes en surfzone udenfor Stadsbiblioteket. I denne surfzone kræves indlogning via bibliotekskortet, anvendelsen er gratis og uden tidsbegrænsning. Hastigheden er den samme som på biblioteket, og der er tilstrækkelig med kapacitet. Under Hockey WM for kvinder i marts 2015 etableredes et gratis WiFi net. Dette havde en hastighed på 5 Mbit. Indlognings oplysninger blev sendt til brugeren via SMS. I foråret 2015 etableres sammen med private aktører et WiFi net i og ved Malmö Live, et nyt etableret kvarter med koncert- og kongreshus, hotel og restauranter, ligesom der i sommeren 2015 etableres en surfzone i og ved Hylliebadet. Malmö vurderer, at det koster kr. at etablere et accesspunkt i det offentlige rum, alt beroende på hvor dette skal sættes op. Drift og vedligeholdelse af nettet vil indgå i den ordinære drifts af hele kommunens netværk. Malmö ser frem til en afgørelse fra Konkurrensverkets undersøgelse af Helsingborg kommunens tilbud om frit WiFi i det offentlige rum, således at de indenfor disse retningslinjer kan fortsætte udbygningen HALSNÆS I Halsnæs kommune ses WiFi i det offentlige rum som en måde at forstærke det mobile netværk, der flere steder i kommunen har dårlig dækning, og som et tilbud til turister der besøger områdets lystbådehavne, campingpladser, naturområder og byernes torve. Traditionelle informationstavler og papir foldere etableres i begrænset omfang, hvorfor en direkte adgang til Internet fra besøgsstedet synes særdeles relevant. VisitNordsjælland har i samarbejde med Halsnæs etableret en digital informationsstander med indbygget WiFi accesspunkt udenfor Nordcentret i Frederiksværk. Informationsstanderen giver oplysninger om overnatning, restauranter, seværdigheder, aktiviteter m.m. Halsnæs har i dag ingen konkrete projekter om etablering af yderligere WiFi surfzoner. Etablerings- og driftsomkostningerne for surfzonen i Frederiksværk er dækket af VisitNordsjælland. Om Halsnæs skal etablere WiFi i det offentlige rum, bør dette være gratis, uden indlogning og uden tidsbegrænsning. Det skal være troværdigt, så brugerne føler sig trygge ved at bruge nettet. WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 13

14 2.3.5 ALBERTSLUND Albertslund har etableret åbne WiFi netværk i alle kommunale bygninger, der primært er forbundet med eget fiberkabel. Der vil udenfor mange af disse bygninger være WiFi dækning. Kommunen har i forbindelse med projekt DOLL (Danish Outdoor Lightning Lab) i hele Hersted industripark opsat intelligent vejbelysning med armaturer, som har egen IP-adresse og trådløs sender. Dette netværk omfatter 10 km veje og stier. Området udgør et nationalt testcenter for udendørs belysning og anvendes af danske og udenlandske firmaer og organisationer. Dette omtales som et industrielt WiFi net. Der er i Albertlund interesse for at etablere et WiFi område i midt byen og visionen er et WiFi net for hele kommunen. Albertslund har ønske om at etablere en kommune portal, der formidler alt information fra kommunen, fra de lokale boligområder og fra de mange lokale foreninger. En sådan portal tænkes drevet i samarbejde med Albertslund Posten og anses være essentiel for medborgenernes enkle adgang til relevant information. I projekt DOLL er der indenfor digital kommunikation et samarbejde med bl.a. Cisco, Global Connect, TDC m.fl. under temaet The Internet of Everything. Albertslund kommune har lang erfaring med at samarbejde med private virksomheder i såkaldte Offentlig-Privat Innovationssamarbejde (OPI) og ser, at udbygningen af WiFi også kan ske i en sådan konstellation. Om WiFi nettet etableres, som en del af en modernisering og energi effektivisering af gadebelysningen, vil besparelsen i energi, i henhold til Albertslund, langt opveje omkostningerne. 14 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

15 3. Analys I detta kapitel presenteras Swecos analys av de fallstudier som genomförts inom ramen för uppdraget. Analysen följer de teman som intervjuerna med kommunerna följt och inledningsvis diskuteras de visioner som ligger till grund för målsättningen att erbjuda gratis WiFi. Vilka motiv har man haft för satsningen och vad är det man vill åstadkomma? Efter det beskrivs vilken samverkan som studerade kommuner haft med andra aktörer för att kunna ge tips om vilka relationer som behöver vara på plats när ett trådlöst nät ska implementeras Vidare har intervjuerna berört tekniken och infrastrukturen för att få en förståelse av hur man som kommun kan gå till väga för att tillgängliggöra internet i högre utsträckning. Relaterat till detta är kostnaden för investering och underhåll i den digitala infrastrukturen som också gås igenom i detta kapitel. Kapitlet avslutas med avsnitten samhällsplanering och juridik och regelverk. Samhällsplanering tar upp hur vissa studerade kommuner har använt WiFi som ett led i att utveckla staden som attraktiv plats att vistas i och juridik och regelverk tar upp de legala barriärer som finns när en kommun i Danmark eller Sverige ska erbjuda WiFi på offentlig plats. De huvudsakliga slutsatserna i kapitlet är: Motiven till varför en kommun inför fritt WiFi varierar mellan de studerade kommunerna men generellt ses fritt WiFi i Danmark främst som en turismsatsning och en del av smart city-lösningar medan kommunala företrädare i Sverige ser satsningarna på att tillgängliggöra WiFi främst som en medborgerlig rättighet. Enligt flertalet av de studerade kommunerna är god samverkan mellan kommunen och privata företag, som till exempel bredbandsleverantörer och fastighetsägare, en avgörande framgångsfaktor när det kommer till att tillgängligöra WiFi i det offentliga rummet. Samarbete med lokala näringsidkare som restauranger, kaféer och butiker är en framkomlig väg för att skapa ett fritt WiFi-nät som har täckning både inomhus och utomhus. Förutom City of London har inga av de studerade kommunerna ambitionen att skapa sammanhängande WiFi-nät som täcker större delen av kommunen. Istället vill man skapa surfzoner i miljöer där kommunens medborgare och besökare främst rör sig. Den nedladdningshastighet som kommunerna valt att erbjuda via sitt offentliga WiFi varierar från hastigheter som är lägre än vad du får via mobilnätet till hastigheter som är i nivåer som överstiger 4G. De städer som har hög användning av sina nätverk till exempel London och Helsingborg har valt helt öppna lösningar där ingen inloggning behövs för att komma in på nätverket. Fritt WiFi på offentliga platser ses i flera städer som en del av samhällsplaneringen och ger möjlighet att erbjuda digitala tjänster som på olika sätt kan optimera stadsmiljön. Lagstiftningen i Sverige och Danmark skiljer sig åt i nuläget då det i Danmark finns en lag som begränsar användandet av det WiFi en offentlig aktör erbjuder till en timme. I Sverige är lagrummet otydligare och Konkurrensverket utreder för tillfället om fritt WiFi är konkurrenssnedvridande. WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 15

16 3.1 Visioner Motiveringen till varför man har tagit steget och infört gratis WiFi i det offentliga rummet varierar mellan de studerade kommunerna. I de flesta fall motiveras fritt WiFi med ett antal olika argument och sällan har en kommun valt att införa det enbart som exempelvis en möjlighet att marknadsföra staden eller som en turismsatsning utan det framhålls en rad argument till varför fritt WiFi behövs. Nedan redogörs de olika motiv som ligger bakom insatserna FRITT WIFI EN TURISMSATSNING I många fall bottnar introduktionen av fritt WiFi i en turismsatsning. Utländska turister har inte samma möjligheter att få lika billig tillgång till internet som medborgare i staden har genom sina telefonabonnemang. Därför innebär fri tillgång till gratis WiFi en möjlighet för turister att få information om besöksmålet som kan förhöja besöksupplevelsen. Både Paris och London introducerade sina satsningar på basis av att göra sina städer mer attraktiva för turister. I Londons fall var OS 2012 en katalysator för stadsdelarna Westminster, Kensington och Chelsea att tillsammans med mobiloperatören O2 att erbjuda gratis WiFi. Likadant såg näringslivschefen i Leksand Per Strid, med ett förflutet som marknadschef för Vasalopppet, att det fanns en stor potential i att erbjuda gratis WiFi i kommunen för att kunna ge en extra service till besökare. Även Helsingborg och Jönköping införde gratis WiFi delvis mot bakgrund av att kunna erbjuda utländska besökare fritt WiFi. I intervjun med representanter för Halsnaes kommune lyftes också turismaspekten som viktigt när det kommer till att erbjuda fritt WiFi. Kommunen är i hög utsträckning en landsbygdskommun där besöksnäringen utgör en stor del av inkomsterna och därför ses fritt WiFi som en möjlighet att erbjuda turisminformation online. Till exempel skulle traditionella informationstavlor kunna ersättas av WiFi-hotspots, vilket öppnar upp möjligheter för mer interaktiva kartor där skräddarsydd information kan erbjudas. I Jönköping har marknadsföringsbolaget Destination Jönköping samma tankar och undersöker möjligheterna att med stöd av sitt WiFi-nätverk skapa en digital turistbyrå som gör det möjligt att upptäcka Jönköping via mobiltelefonen. Med hjälp av appar skulle turister och andra besökare kunna erbjudas rundturer och digitala guider när de passerar olika platser i staden. Man resonerar som så att besökare som tar kort och delar med sig sina upplevelser genom sociala nätverk är även effektiva marknadsföringskanaler för Jönköping som destination. 16 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

17 För att marknadsföra gratis WiFi och visa var det finns tillgängligt används i Leksand ett klistermärke som även visar vilka aktörer som är med och finansierar projektet FRITT WIFI EN FÖRUTSÄTTNING FÖR UTVECKLING Vissa av de städer som vi undersökt och som introducerade WiFi tidigt ser fritt WiFi som en möjlighet att gynna teknikutveckling. De främsta exemplen på detta är Tallinn och London som tidigt valde att utveckla fritt WiFi på offentliga platser för att kunna erbjuda snabb och allmän tillgång till Internet. Fritt WiFi ses i dessa städer som ett verktyg som gynnar staden och dess medborgare och enligt Tallinn, som introducerade sitt nätverk redan 2005, kan tillgång till trådlöst nätverk på offentliga platser skapa möjligheter för ekonomisk utveckling genom att medborgarna får bättre tillgång till internet än vad som tidigare fanns. Även fallstudien av London bottnar i denna typ av motiv för introducering av satsningen. Londons borgmästare Boris Johnson uttryckte tidigt en önskan om att omvandla London till världens teknologiska nav och Johnson ser tillgång på WiFi-nätverk i hela staden som en lösning för att åstadkomma en sådan utveckling. Även Helsingborg ser sin satsning som viktig för att kunna ge goda förutsättningar för näringslivet i staden. Det är enligt staden viktigt att som arbetsgivare att kunna erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta flexibelt och oberoende av var medarbetaren befinner sig. Något som fritt trådlöst internet möjliggör FRITT WIFI EN MEDBORGERLIG RÄTTIGHET I vissa av intervjuerna med kommuner som har eller planerar att introducera fritt WiFi framhålls att dagens samhälle kräver att medborgarna är uppkopplade och sköter många av sina möten med myndigheter online. Detta gör att fritt WiFi ses som något som det offentliga bör erbjuda sina medborgare. Representanter för Malmö stad menar att vissa marginaliserade grupper i Malmö saknar internet men att det krävs för exempelvis läxarbetet. Det anses därför som nödvändigt att förutom att kommunen erbjuder traditionell infrastruktur i form av vägar och gator även erbjuder en digital infrastruktur. Även i Helsingborg ses en god digital infrastruktur som grundläggande för att ge alla medborgare möjlighet att delta i den demokratiska processen som i dag i stor utsträckning sker digitalt genom brukande av kommunens elektroniska tjänster FRITT WIFI EN FÖRUTSÄTTNING FÖR SMART CITY-LÖSNINGAR I Köpenhamn och Albertslund ses WiFi även som en förutsättning för att kunna erbjuda stadens invånare och besökare smart city-lösningar. Smart city-lösningar är lösningar som kan effektivisera flöden och processer i staden med hjälp av främst informationsteknologi. Ett exempel är appar som hjälper bilister att hitta parkeringsplats och på så sätt kan minska utsläpp. I arbetet med att skapa Smart city-lösningar har Köpenhamns kommun genom organisationen Copenhagen Solution Lab avgränsat ett testområde från Rådhusplatsen ner till hamnen i centrala Köpenhamn. Inom detta område ska det etableras en digital infrastruktur för att kunna testa smart city-lösningar i stadsrummet. Etablering av testområdet genomförs under 2015 och är tänkt att fungera operativt i fyra år. Testområdet skapas i samarbete mellan privata och offentliga aktörer och kan användas för fullskaletest av exempelvis följande Smart City-lösningar: Smart parkering Avfallshantering Övervakning av luftkvalitet och buller Hantering av överflödigt vatten och klimatanpassningar Undersökningar av mobilitet och trafik WiFi för turister Tjänster för medborgare och turister WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 17

18 Albertslund har kommit något längre när det gäller att erbjuda Smart city-lösningar med stöd av offentligt WiFi. Där har man i en del av kommunen utrustat tio kilometer väg och gångoch cykelbanor med intelligent vägbelysning genom lyktstolpar som har internetåtkomst. Det primära syftet är att kunna styra gatubelysningen intelligent och därigenom spara stora mängder energi. Till exempel utrustas belysningen med sensorer som gör det möjligt att styra belysningen till att anpassas när bilar och personer passerar FRITT WIFI EN FRÅGA OM KAPACITET OCH TÄCKNING I fallstudierna av både Halsnaes och Malmö nämns täckning och kapacitet som motiv för att introducera WiFi i det offentliga rummet. I främst Halsnaes nämns bristande täckning som en orsak för kommunen att gå in och finansiera WiFi-hotspots. I mindre tätbebyggda delar av kommunen vittnar intervjupersonerna om att tillgången till mobilnätet är så pass dålig att kommunala investeringar är motiverade: Affärsvillkoren är ur spel om man inte kan koppla upp sig på telenätet på grund av dålig täckning. I Halsnaes ser man det dock främst som statens uppgift att säkerställa full mobiltäckning. I Malmö nämns problemet med att datakapaciteten i telenätet ibland inte räcker till och att ett införande av fritt WiFi skulle kunna täcka upp för dippar i kapacitet. Detta gäller främst vid olika evenemang och därför satsar kommunen på att utrusta nyinvigda Malmö Live med ett stort antal accesspunkter så att nätet klarar av många användare samtidigt. Søren Kvist på Copenhagen Solutions Lab menar också att offentligt WiFi kan avlasta datatrafik från mobilnätet och nämner att det har varit motivet till att WiFi införts i andra europeiska städer. 3.2 Samverkan Ett kännetecken för de kommuner som har implementerat fritt WiFi är att processen präglats av god samverkan mellan relevanta aktörer. De aktörer som pekats ut som extra viktiga i intervjuer med kommunerna är privata tjänsteleverantörer och fastighetsägare SAMVERKAN MED PRIVATA TJÄNSTELEVERANTÖRER Att samverka med en privat tjänsteleverantör har varit framgångsfaktorer i främst Jönköping och Leksand där de privata bredbandsleverantörerna Junet respektive Dala Energi själva tagit initiativet till att erbjuda gratis WiFi och där de båda bolagen också står för en stor del av underhållet. Incitamenten för de privata företagen att erbjuda WiFi gratis är att de får möjlighet att marknadsföra sina övriga produkter och kan stimulera till ett ökat användande. Även i London och Paris har städerna arbetat tillsammans med privata företag för att kunna erbjuda gratis WiFi. I stadsdelarna Kensington, Chelsea och Westminster står teleoperatören O2 för möjligheten att surfa gratis, vilket finansieras genom intäkter från annonser som visas i webbläsaren när man utnyttjar nätet. Vid lanseringen av Paris WiFi 2007 samarbetade staden med det franska mobilföretaget SFR och telekommunikationsföretaget Alcatel-Lucent. Ett tvåårskontrakt tecknades med de två företagen där SFR ansvarade för drift, övervakning, underhåll av WiFi-nätverk, kundservice och webbportalen. Alcatel-Lucents uppgift i införandet av tjänsten var att integrera och distribuera nätverken. Sedan införandet har Paris stad bytt leverantör två gånger. Först bytte man till Orange 2009 och efter att haft Orange som partner i fyra år bytte man 2013 till telekomföretaget Nomotech som är den nuvarande leverantören. I Danmark har VisitNordsjælland samarbetat med TDC för att kunna skapa nätverksförbindelse till de informationstavlor för turister som finns i bland annat Frederiksvaerk. 18 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO

19 3.2.2 SAMVERKAN MED FASTIGHETSÄGARE I arbetet med att implementera en satsning på fritt WiFi i det offentliga rummet blir det viktigt att kunna sätta upp accesspunkter på strategiska punkter runt om i staden. Detta kräver vanligtvis samordning med fastighetsägare för att få tillåtelse att sätta upp accesspunkter. Under Malmö stads pilotprojekt med att erbjuda WiFi utanför Stadsbilioteket skedde en grundlig samverkansprocess med andra fastighetsägare om var accesspunkterna kunde sättas upp. Den goda förankringen hos fastighetsägarna ses av Malmö stad som en viktig framgångsfaktor till att pilotprojektet varit framgångsrikt. Även i Leksand var fastighetsägarna centrala aktörer för att lansera satsningen. Accesspunkterna behövde fästas på fastigheters väggar i centrum och då krävdes en dialog och godkännande från dess ägare. I Danmark ger masteloven, under förutsättning att kommunen tillåter det och under vissa tekniska begränsningar, teleoperatörer tillgång till att sätta kommunikationsutrustning på byggnader som är mer än 8,5 meter höga. Ett exempel från Helsingborg hur en accesspunkt är uppsatt på en fasad. Helsingborg stad SAMVERKAN MED LOKALA NÄRINGSIDKARE I Köpenhamn och Helsingborg finns intressanta idéer kring hur det offentliga kan skapa en gemensam plattform för att sammanlänka olika näringsidkares nätverk. Det kan röra sig om restauranger, butiker och andra aktörer som redan idag erbjuder egna nätverk. Helsingborg har fört en dialog med till exempel Väla köpcentrum, Svenska kyrkan och en rad restauranger om att dessa aktörer ska benämna sitt nät både Helsingborg och sitt egna namn. På så sätt kan ett nätverk skapas där man automatiskt loggas in på de olika nätverken när man kommer in på en restaurang eller når en surfzon utomhus. I Leksand har diskussioner inletts kring möjligheter för olika partners och butiker från Centrumföreningen att ha reklam på laddningssidan för Free WiFi Leksand Stadsnät. Än så länge förs endast samtal om ett sådant samarbete mellan Centrumföreningen och de lokala handlarna men samarbetet tycks vara gynnsamt för alla parter. I Köpehamn har man liknande tankar men inte kommit lika långt. Wonderful Copenhagen har lyft frågan och ser framför sig att restauranger, caféer och andra näringsidkare ansluter sig till en gemensam marknadsföringsplattform för att erbjuda WiFi till främst turister. WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO 19

20 3.2.4 BEGRÄNSAD SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER I de studerade kommunerna är det få som har samverkat med andra kommuner. De enda exempel som nämnts är att det mellan Halsnaes och närliggande kommuner finns viss samverkan genom samarbetet inom ramen för VisitNordsjällands WiFi-satsning och att i Paris har staden samarbetat med regionen Île-de-France. På frågan om hur ett heltäckande nät i Öresundsregionen skulle kunna se ut menar representanter från Helsingborgs stad att ett framtida gemensamt fysiskt nät med övriga kommuner och regioner i Öresundsregionen inte är realistiskt. Däremot skulle ett förpliktigande samarbete mellan kommunerna kunna etableras och att man inom detta skapar ett gemensamt namn för nätet men ger utrymme för varje enskild kommun att ha sitt eget nätverksnamn också. En gemensam plattform för samverkan bör beröra gemensamma strategier för saker som inloggningssätt, tidsbegränsningar, hastighet, datamängder, reklammarknadsföring med mera. 3.3 Teknik och infrastruktur I detta avsnitt beskrivs de tekniska lösningar som använts av de studerade kommunerna för att realisera visionen om att erbjuda medborgare och besökare fritt WiFi på utvalda offentliga platser KAPACITET Den vanligaste lösningen som använts i de kommuner som var tidigt ute med att erbjuda fritt WiFi är att utnyttja det befintliga fibernätet och sedan utifrån detta ansluta accesspunkter som sprider radiosignalerna trådlöst. En accesspunkt fungerar då lite förenklat som en brygga mellan radiosignalerna i det trådlösa nätverket och signalerna i det trådbundna nätverket. Antalet accesspunkter som städerna valt att installera beror givetvis på storleken på kommunen och vilken ambition man har med satsningen. I Paris finns cirka 300 accesspunkter, Helsingfors har 15 och Leksand enbart 6. I Helsingborg finns 29 accesspunkter placerade utomhus och mer än 700 accesspunkter placerade inomhus, som ger WiFi-åtkomst i utomhus, i gaturummet. Uppgifter kring hur många personer som kan använda en accesspunkt innan kapaciteten går ner varierar på grund av att kommunerna har valt olika kapacitet för sitt trådlösa nät. I Helsingborg kan nätet i dag hantera upp till samtidiga användare medan i Leksand har antalet användare begränsats till 500 personer för att undvika att kapaciteten dalar för mycket. I fallet Paris visas ett meddelande att på hemsidan för inloggning till Paris WiFi att antalet användare är uppfyllet och man får då vänta tills någon loggar ut. Övriga kommuner har inte infört några begränsningar gällande antalet personer som kan vara inloggade och i exempelvis Jönköping klarar systemet, enligt Mattias Lind på Junet, utan problem tusentals samtidiga användare. De städer som redan har ett befintligt fibernät har på ett väldigt enkelt sätt kunna implementera satsningen på gratis WiFi. Särskilt utmärkande är Helsingborg, Leksand och Jönköping där den lokala bredbandsleverantören på ett enkelt och snabbt sätt kunde ansluta accesspunkter till det befintliga fibernätet och inom bara några månader kunde erbjuda fritt WiFi till medborgare och besökare. Detta kräver givetvis god kontakt med privata fastighetsägare där accesspunkterna ska sättas upp. I dessa fallen har denna samverkan fungerat utan några som helst problem HASTIGHET Bland de studerade kommunerna finns stora variationer i hur snabbt man kan surfa. Hastighet mäts i megabit per sekund (Mbps), alltså hur många megabit data man kan ladda upp på respektive ladda ner från internet. 20 WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET SWECO