Hur upplevs hjälpmedlet Handi av ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar

Transkript

1 RAPPORT Nr 4/2010 Hur upplevs hjälpmedlet Handi av ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar och deras närstående? Heléne Bengtsson Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten

2 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, maj 2010 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Ulla Götesson ISBN:

3 Sammanfattning Inom Region Skånes Hjälpmedelsverksamhet kan ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning få låna tids- och planeringshjälpmedlet Handi. Målet med detta hjälpmedel för denna brukargrupp är möjligheten att bli mer självständig och därmed klara sin vardag bättre. Handi ger ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning bland annat en möjlighet att få överblick över sin dag, veta vad som ska hända under dagen utan att ständigt behöva fråga en annan person. Detta kan göra att de känner sig tryggare samt mindre oroliga och stressade. Syftet med denna studie är att utvärdera vilka åsikter ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning och deras närstående har angående hjälpmedlet Handi som ett tids- och planeringshjälpmedel. Vilka förbättringar kring hjälpmedlet kan göras, så användningen av Handi blir maximal? För att nå detta syfte har två enkäter utformats. En enkät besvaras av ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning som har fått låna en Handi av Region Skåne och en annan besvaras av deras närstående. Målet är att ta reda på om ungdomarnas förväntningar har uppfyllts samt hur ofta och i vilka situationer som hjälpmedlet används. Vidare undersöks hur ungdomarna klarar att hantera sitt hjälpmedel och hur den personella kompetensen är som de kommer i kontakt med kring hanteringen av Handi. Från ungdomarnas närstående är målet att få en uppfattning om hur de upplever nyttan av Handi. Har deras förväntningar uppfyllts och hur är deras uppfattning av ungdomens tillfredsställelse och självständighet efter införandet av Handi? Även närståendes uppfattning av den information som gavs vid utlämnandet av hjälpmedlet till ungdomen samt uppföljningen av Handi är av intresse. Vid utformning av enkäterna till ungdomarna med kognitiv funktionsnedsättning och deras närstående har utvärderingsinstrumentet Quest 2.0 använts som förlaga. Quest 2.0 har en utformning och vokabulär som inte är gjord för denna brukargrupp och detta hjälpmedel. Därför har andra ord använts i frågorna och en rakare fråga har utformats. Vidare har svarsalternativen förtydligats med pictogrambilder i enkäten för brukarna. Enkäter skickades ut till 48 ungdomar i åldern år, som fått låna en Handi av Region Skåne senast den 30 april 2009, samt till deras närstående. Resultatet från enkäterna visar att 2/3 av ungdomarna använder sin Handi minst en gång i veckan. Faktorer som kan påverka användandet är Handis utseende, hur ungdomarna har tagit till sig introduktionen kring hanteringen av Handi och uppföljningsarbetet av hjälpmedlet. Information om hur Handi ska användas har några ungdomar haft svårt att tillgodogöra sig, eftersom de anser att det är för mycket information på en gång. Även uppföljningen av Handi, för att få klarlagt hur hjälpmedlet fungerar i ungdomens vardag, är viktig för användningsgraden. De flesta upplever Handi som ett pålitligt hjälpmedel som uppfyller deras förväntningar och som de klarar att hantera relativt bra. Det är emellertid inte alla som kan göra sina inställningar i den utan får hjälp med detta av närstående. Den enkät, som sändes till närstående till de ungdomar som fått Handi som hjälpmedel, är det enbart föräldrar som har besvarat. Deras huvudsakliga förväntning på Handi är att deras son eller dotter ska bli mer självständig och få bättre struktur på dagen. Detta tycker de flesta har uppfyllts. Föräldrarna känner sig ganska eller mycket trygga när deras ungdomar använder detta hjälpmedel. 3

4 Innehåll Förord...5 Inledning...6 Kognitiv funktionsnedsättning...6 Kognitivt stöd...7 Handi...8 Syfte...10 Frågeställningar...10 Metod...11 Urval...12 Etiska överväganden...12 Metoddiskussioner...13 Resultat av enkäten riktad till ungdomar...14 Bakgrundsuppgifter...14 Enhetstillhörighet...14 Anledning till ordination...14 Introduktion till hjälpmedelsanvändning...15 Användningsgrad...15 Ungdomarnas upplevelser av Handi...18 Förväntningar...21 Övrigt: Positivt och negativt om Handi...26 Viktigaste egenskaper för hjälpmedlet Handi...26 Centralmått och spridning på bedömningsfrågorna...27 Sammanfattning...28 Resultat av enkäten från närstående om Handi...30 Bakgrund...30 Närståendes uppfattning om hjälpmedlet Handi...31 Svårigheter/Problem...36 Sammanfattning...37 Diskussion...39 Resultatdiskussion...39 Åtgärder för ökad användning...40 Referenser...42 Bilagor...44 Utgivna rapporter genom FoU-enheten...54 Utgivna bulletiner genom FoU-enheten...57 Sammanställning av forskning...59 Korta rapporter

5 Förord En viktig uppgift inom förvaltningen Habilitering & Hjälpmedel är att stärka människor med funktionsnedsättningar i vardagslivet, där de lever och finns. Ett viktigt stöd går ut på att förbättra möjligheter att planera och kontrollera sin tid för att utveckla en ökad självständighet eller autonomi. I denna rapport undersöker vi hur ungdomar kan öka denna förmåga med hjälp av ett kognitivt stöd Handi ett tids- och planeringshjälpmedel, hur ungdomarna själva upplever detta, liksom deras anhöriga. Det redovisade arbetet har två sidor, dels att utröna vad hjälpmedlet kan bidra till för ungdomars och anhörigas situation, dels granska processen med ordination och information om själva hjälpmedlet. Hjälpmedelskonsulent Heléne Bengtsson inom Hjälpmedelsverksamheten har genomfört undersökningen och dokumenterat arbetet. Det ingår i det pågående kvalitetsarbetet inom verksamheten att följa upp och utvärdera, både vad gäller enskilda hjälpmedel och processerna omkring, i relation till brukares användning och upplevelser. Vi kan se föreliggande arbete som exempel på ett sådant kvalitetsarbete där Heléne Bengtsson arbetat på uppdrag av verksamhetschef Laila Söderqvist och enhetschef Ullabritt Svensson. Under arbetets gång har Heléne samarbetat med och fått synpunkter av den nätverksgrupp som finns för kognitiva hjälpmedel. Hjälpmedelskonsulent Kajsa Rosenberg i denna grupp kan särskilt lyftas fram. Hon har korrekturläst arbetet och återkommit med kommentarer. Gruppen är skåneövergripande och består av hjälpmedelskonsulenter som träffas regelbundet för att utveckla och sprida kunskap om hjälpmedel för kognitivt stöd. De arbetar också för att bedömningar görs så lika som möjligt. Arbetet har genomförts i samarbete med FoU-enheten. Forsknings- och utvecklingsledare, fil dr Stine Thorsted har varit handledare. Fram till färdig rapport har det varit ett lagarbete inom enheten och mellan verksamheten där samarbete med flera har varit viktigt i uppgifter såsom granskning av manus, korrekturläsning, layout. I maj 2010 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr Forsknings- och utvecklingschef Habilitering & Hjälpmedel 5

6 Inledning Hjälpmedel till personer med fysisk funktionsnedsättning är kända av de flesta i samhället, men kunskapen om hjälpmedel för psykiskt funktionsnedsättning är ofta sämre. Under några år har det funnits IT- baserade hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning; dessa hjälpmedel anses vara väl lämpade och har stora utvecklingsmöjligheter. I en proposition från 2008 (2008/09:193) beskriver regeringen sin policy med att hjälpmedel ska utvecklas och göras mer kända för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det behövs ökad kunskap om hjälpmedel och förändrad attityd till personer med psykisk funktionsnedsättning. För att kunna klara detta mål vill regeringen bland annat, att hjälpmedel ska utvecklas och göras mer kända för målgruppen, deras anhöriga samt olika huvudmän. Ett led i utvecklingen är att göra uppföljningar och utvärderingar på befintliga hjälpmedel inom detta område (Regeringskansliets hemsida). Föreliggande arbete följer denna rekommendation. Arbetet är en utvärdering av ungdomars och deras närståendes upplevelser av tids- och planeringshjälpmedlet Handi samt hur detta kan vara till hjälp för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Utvärderingen riktar fokus mot Hjälpmedelsverksamhetens policy inom Region Skåne, att hjälpmedel ska främja personers självständighet och på det sättet ge möjlighet till ökad delaktighet i samhället. Kognitiv funktionsnedsättning Kognitiva funktionsnedsättningar kan orsakas av utvecklingsstörning, traumatiska hjärnskador, neurologiska sjukdomar, demens, ADHD och autism eller andra neuropsykiatriska tillstånd (Rydén, 2008). Personer med kognitiv funktionsnedsättning har nedsatt tankefunktion, har en vilja men kan inte, och riskerar därför att uppfattas av sin omgivning som slö eller ointresserad. I själva verket är det alla signaler som tillförs hjärnan som personen inte klarar av att samordna (HumanTekniks hemsida). Detta medför svårigheter med att minnas, orientera sig i tid och rum, planera, ta initiativ och lösa problem samt ger problem med tidsuppfattningen. Det gör att de känner sig otrygga och inte är självständiga nog för att klara av att utföra sina vardagliga aktiviteter, få struktur på vardagen och ingå i sociala sammanhang. (Rydén, 2008). Även svårigheter i numerisk och språklig förmåga samt brist på sömn och negativ påverkan av stress kan vara problem då man har kognitiv funktionsnedsättning (Handisams hemsida), (Hjälpmedelsinstitutets hemsida). För att en individ ska kunna vara mer delaktig i sin vardag, enligt ICF 1, har det betydelse hur stort engagemang man har i sin livssituation. För att bli engagerad krävs det att personen själv kan ta in adekvat information. Personer med kognitiv funktionsnedsättning har problem med att ta emot, bearbeta, lagra och producera informationen. (Gatu, 2007). Beroende på att samhället ställer allt högre krav på självständighet och anpassningsbart beteende kommer allt fler barn och ungdomar med medelmåttiga förmågor att få anpassningssvårigheter i det vuxna livet (Duvner, 1998). När funktionsnedsättningen visar sig som begränsningar i personens aktiviteter, blir det ett funktionshinder (Socialstyrelsens hemsida). På grund av detta funktionshinder behöver personen ett kognitivt stöd. 1 International Classification of Functioning - WHO 6

7 Kognitivt stöd För att personer med psykiska/kognitiva funktionsnedsättningar ska klara av vardagen behöver de stöd från människor i sin närhet, utifrån ett individuellt behov. Detta gör att de kan våga prova på nya saker och får hjälp med vanor, rutiner och stöd som kan ge dem erfarenhet och kunskap. Härigenom blir de dock inte självständiga utan litar på medföljande person vid olika aktiviteter. För att öka självständigheten kan ett hjälpmedel vara en lösning i olika vardagliga situationer. Rätt typ av hjälpmedel kan kompensera eller vara ett komplement till personligt stöd vid ett eller flera problem (Socialpsykiatriskt forums hemsida). Brun med flera (2008) skriver, att det är viktigt att utprovaren kan se olika möjligheter vid utprovningen och kan klargöra vilka praktiska funktioner hjälpmedlet har, för att det ska fungera så bra som möjligt för en person med kognitiv funktionsnedsättning. Introduktionen av hjälpmedlet bör ske långsamt och vara så konkret som möjligt för att kunna ge det bästa resultatet. Vidare bör hjälpmedlet tränas in i en trygg och stabil miljö. Kognitiva hjälpmedel/tids- och planeringshjälpmedel För personer med kognitiv funktionsnedsättning är det viktigt att kunna vara väl förberedd och veta vad som ska hända, när och var något ska ske, vilka man ska träffa och vad de förväntar sig av personen (Gotthard, 1996). Nedan presenteras en sammanställning av gemensamma mål för tids- och planeringshjälpmedel och hur de kan användas för att kompensera och underlätta vardagen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Underlätta tidsuppfattningen Ge stöd i förståelsen av tid genom att ge överblickar över hur lång tid olika saker och händelser tar samt hur lång tid det är tills något ska hända. Planera Ge stöd i planeringen av tillvaron, dagens olika aktiviteter och aktiviteter som har flera moment och detaljer. Ge alternativ om något oväntat händer. Påminna Ge stöd att påminnas, så vardagliga saker blir gjorda utan annan persons hjälp. Källa: Bearbetad från Hellström (2001) Att förstå klockan har flera med kognitiv funktionsnedsättning svårigheter med, men nedsatt tidsuppfattning kan visa sig på olika sätt. En del barn kan inte alls lära sig klockan, medan andra kan säga vad klockan är, de förstår visarnas funktion eller vad siffror betyder. Men trots detta förstår de inte tidsintervallen, t.ex. vad en timme är, och kan därför inte hantera och utnyttja denna information om tiden. Att få hjälp med tidsuppfattning anser Janeslätt (2009) som centralt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Janeslätt (2009) har varit med och utarbetat instrumentet KaTid 2, för att kunna testa tidsuppfattning hos barn 2 Kartläggning av Tidsuppfattning 7

8 med eller utan funktionsnedsättningar. I hennes arbete framkom det att barnens tidsuppfattning hör ihop med hur deras vardag fungerar och hur de uppfattar sitt självbestämmande. Har barnen en bättre fungerande tidshantering, kan detta leda till att deras vardagliga situationer som kräver tidshantering fungerar bättre. Janeslätt menar att tidig stimulering av tidsuppfattningen, som utvecklas redan i förskoleåldern, har en stor betydelse för barnets utveckling. I yngre ålder kan det vara tillräckligt med något enkelt kognitivt hjälpmedel, t.ex. olika bilder, foton och kalender, för att underlätta de praktiska momenten att minnas och att få in en rutin hemma. Denna modell fungerar till en viss nivå, men när ungdomen behöver ytterligare planera sin dag, då ingen situation är den andra lik, behövs en variant av klocka. Hjälpmedlet behöver tränas in till att bli en naturlig del av vardagen (Hjälpmedelsinstitutets hemsida). Valet av hjälpmedel har stor betydelse, eftersom det är viktigt att personen lyckas och känner att hjälpmedlet är till nytta. I början används hjälpmedlet vid enstaka utvalda aktiviteter, men sedan bör personen stimuleras till att vilja utöka användandet i nya situationer. Även om personen först misslyckas med en aktivitet men sedan klarar den med viss justering, ger detta en motivering att fortsätta med andra nya aktiviteter (Gotthard, 1996). En aktivitet behöver inte alltid vara något som en person med kognitiva svårigheter själv utför. För denne kan det vara viktigast att känna att man har kontroll över det som sker. Friheten att planera sin tid och kanske kunna göra andra saker medan man väntar och att känna att andra inte alltid behöver bestämma och påminna är viktig och ger stor självkänsla. Den som använder ett kognitivt tidsoch planeringshjälpmedel kan på ett annat sätt själv skapa och genomföra egna uppsatta mål. Detta gör att omgivningen kan få en annan syn på personen (Granlund, 2004). Även för närstående till någon med psykisk funktionsnedsättning kan ett kognitivt hjälpmedel ge trygghet och avlasta dem en del arbete. (Hjälpmedel Kronobergs hemsida). Handi År 2000 var arbetsterapeut Kerstin Gatu, med mångårig erfarenhet inom vuxenhabilitering, med och utarbetade tids- och planeringshjälpmedlet Handi. Målet var att utveckla en handdator, som skulle kunna hjälpa personer med utvecklingsstörning att bli mer självständiga och delaktiga, alltså ett standardhjälpmedel som kan anpassas efter varje brukares behov och som ska vara lätt att hantera för både brukare och stödperson. Övriga syften för tids- och planeringshjälpmedlet Handi är: Att få överblick. Att se vad som ska hända och därigenom minska orosmoment och ge lugn. Att veta hur lång tid det är kvar. Att känna säkerhet. Att få en större frihet och slippa vara beroende. Att göra muntliga anteckningar för den som har svårt att komma ihåg och inte kan skriva minneslapp; speciellt viktigt om det är flera saker som ska göras. Att förstå tid och sammanhang bättre. Att själv kunna planera sin tid. Att själv ta ansvar för att passa tider. 8

9 För att få bäst resultat av tids- och planeringshjälpmedlet Handi, enligt Gatu, är det bra om en stödperson till personen med kognitiv funktionsnedsättning är datorintresserad och har en positiv inställning till hjälpmedlet (Gatu, 2000). Idag kan barn och ungdomar upp till 20 år, med kognitiva funktionsnedsättningar, erhålla Handi som ett tids- och planeringshjälpmedel från Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne. Handi kan ordineras till de ungdomar, som inte kan använda vanlig klocka med eller utan larm och som är i behov av de specialfunktioner, som detta hjälpmedel har, och som skiljer sig från andra produkter på öppna marknaden. Dessa riktlinjer är politiskt beslutade och styrande för Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne (Region Skånes hemsida). Riktlinjerna för de kognitiva hjälpmedlen tolkas av en kognitiv nätverksgrupp bestående av hjälpmedelskonsulenter inom Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne. Gruppens uppgift är arbeta fram ett internt tolkningsdokument så att alla boende i Skåne ska få likvärdig bedömning för sina behov. En riktlinje, som är beslutad i denna grupp för hjälpmedlet Handi, är enligt en av de medverkande hjälpmedelskonsulenterna, att detta hjälpmedel tidigast kan ordineras till ungdomar med kognitiva problem när de börjat i skolans högstadium. Motiveringen är, att vid tidigare stadier i skolan finns det ett större kontaktnät runt barnet och det görs mindre förflyttningar mellan olika lokaler m.m. När ungdomarna kommer upp i högstadiet finns det inte lika stor tillgänglighet av personell trygghet och kravet på ökad självständighet blir mer markant (personlig kommunikation ). Handi är en handdator som är ca 120x78x17 mm stor och väger 165 gram. I denna dator finns ett datorprogram med olika tids- och planeringsfunktioner. Informationen ges i tydligt typsnitt på skärmen och kan kompletteras med både bild och uppläst text (talsyntes). Dessa speciella hjälpmedelsfunktioner riktar sig till personer med kognitiva funktionsnedsättningar och kan ställas in efter ungdomens individuella behov och förutsättningar. Till Handi medföljer en bältesväska som är utformad så att Handi inte behöver tas ur när den ska användas utan kan hanteras häri. Figur 1: Handi II Källa: Gewa AB, Tillstånd till publicerad bild har beviljats. 9

10 Handi kan utnyttjas på flera olika sätt. Ungdomen kan använda den som kalender där man noterar sina aktiviteter. Med kvartsursfunktionen i Handi kan ungdomen se hur lång tid det är kvar tills en aktivitet ska utföras. Kvartsursfunktionen innebär att tiden till planerad aktivitet visas i kvartar som syns i Handi som svarta prickar, dvs. en timme är fyra svarta prickar. De svarta prickarna byter sedan färg till vitt efterhand som den förutbestämda tiden närmar sig. Den sista kvarten kan brytas ner till fem mindre prickar för att ytterligare förtydliga att det snart är dags att utföra den planerade uppgiften. Ungdomen kan även använda Handi till att göra anteckningar om t.ex. läxor, antingen i skrift eller med hjälp av rösten. Denna notering kan vid behov bli uppläst med talsyntes eller med bilder. För att det ska bli lättare att klara av akuta förändringar och krissituationer kan man lägga in en krisplan, där ungdomen snabbt kan hitta åtgärder, såsom telefonnummer till anhöriga m.m. Ett annat moment som Handi kan användas till är hantering av pengar. Den hjälper till att räkna ihop priserna på de planerade inköpen och kan ge svar på om pengarna räcker och hur mycket pengar man eventuellt ska få tillbaka. Har man bildvisning kan aktuella sedlar och mynt, t.ex. på vad man ska få tillbaka, visas som bild. Handi kan även användas för att visa hur en specifik aktivitet ska utföras. Man lägger då in foton eller skapar ett bildspel med ljud för att beskriva detta. (Gewas hemsida) Syfte Syftet med denna studie är att utvärdera vilka åsikter ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning och deras närstående har angående hjälpmedlet Handi som ett tids- och planeringshjälpmedel. Vad kan förbättras så användningen blir maximal? Frågeställningarna besvaras både utifrån barnens och ungdomarnas uppfattning och utifrån de närståendes. Frågeställningar Till barn och ungdomar: Har Handi uppfyllt förväntningarna? Hur upplever ungdomen egenskaperna hos Handi? Hur lätt är det att använda den, är den trygg och säker och är utseende och slagtålighet tillfredsställande? Hur ofta och i vilka situationer används Handi? Hur upplevs den personella kompetensen kring Handi i samband med utprovning, information vid leverans, uppföljning och teknisk service? Vilka aspekter är viktigast för att hjälpmedlet Handi ska fungera optimalt för ungdomen? Till närstående: Har andra tids- och planeringshjälpmedel provats före Handi? Hur upplever närstående nyttan av Handi? Hur självständig och tillfredsställd upplever närstående att ungdomen har blivit med hjälp av Handi? Hur upplevs hanteringen av Handi? Hur upplevs informationen vid utlämning av Handi och vid uppföljning? 10

11 Metod Uppföljningen görs med två enkäter om tids- och planeringshjälpmedlet Handi, en till brukarna och en annan till deras närstående. Båda enkäterna är framtagna med Quest 2,0 ett utvärderingsinstrument för hjälpmedel 4 som förlaga. Quest 2.0 har tre syften som ger en bra grund för att få en total uppfattning om brukarnas och deras närståendes åsikter kring hjälpmedlet Handi. Målet med Quest 2,0 5 är: Att mäta grad av tillfredsställelse med ett hjälpmedels olika egenskaper. Att mäta grad av tillfredsställelse med service. Att kartlägga vilka tre faktorer som är viktigast utifrån ungdomens perspektiv. I Habilitering & Hjälpmedelsförvaltningen är det en utmaning att finna det instrument som är mest lämpat att fånga barns och ungdomars upplevelser av de stödinsatser de får. Det gäller inte minst i detta fall. Jag har valt att utgå från utvärderingsinstrumentet Quest 2.0, som jag har modifierat på olika sätt, för att få fram en enkät som passar hjälpmedlet Handi och aktuell brukargrupp. Liknande förfaringssätt, att använda instrumentet Quest 2.0 som förlaga i ett frågeformulär, har gjorts i arbetet Provning av mobiltelefoner med äldrepanel av Sara Fundell och Andreas Richter, Hjälpmedelsinstitutet. Rimligheten i att justera instrumentet har diskuterats med projektledare Anna Lampel 6. Att modifiera ett instrument kan ge ökad flexibilitet mot brukarna men det medför att man inte kan göra jämförelser med andra undersökningar. Det senare är inte heller syftet i denna undersökning. De förändringar i Quest 2.0 som jag har gjort är att jag har formulerat mer direkta frågor med mer passande ord, men med originalets frågeinriktning. Detta för att brukarna i möjligaste mån ska förstå frågorna utan extern hjälp. I Quest 2.0 presenteras frågorna överst i enkäten med en inledande rad: Hur är du med.... Därefter kommer frågorna innehållande adjektiv som kan vara svåra att förstå i detta sammanhang. Vidare förtydligas de svarsalternativ, som kan vara svåra att förstå för brukargruppen, genom att lägga till pictogrambilder som symboliserar olika grader av het vid skalans ytterpositioner (1 och 5) samt i mitten (3). 4 Auebec User Evaluation of Satisfaction with assistive Technology. 5 Demers, Weiss-Lambou, Ska. Quest ett utvärderingsinstrument för hjälpmedel. Översatt av Kersti Samuelsson, Anna Lampel,projektledare på Provning och Utvärderingsavdelningen, Hjälpmedelsinstitutet i Stockholm. 11

12 Sex extra frågor, om ungdomens bakgrund och Handis användningsområde, formulerades och placerades i lämplig ordning i ungdomens enkät. En del av dessa frågor har fasta svarsalternativ, medan andra besvaras med hjälp av en enkel graderingsskala med plats för kommentarer, motsvarande den som finns i Quest 2.0-instrumentet. Som avslutning i Quest 2.0 ska ungdomen ange tre aspekter på aktuellt hjälpmedel, utav tolv förutbestämda, som anses vara viktiga för ungdomen. Motsvarande avslutning används i ungdomens enkät, men med justerat ordval för att tydliggöra aspekterna (se bilaga 1). En aspekt, komfort, tar jag bort då jag anser att denna aspekt inte är relevant för hjälpmedlet Handi. De ursprungliga aspekterna i instrumentet Quest 2.0 är: 1. Dimensioner 7. Komfort 2. Vikt 8. Effektivitet 3. Justering 9. Leveransservice 4. Säkerhet 10. Reparation/service 5. Varaktighet 11. Professionell service 6. Användbarhet 12. Uppföljning Den justerade enkäten lämnade jag till två arbetsterapeuter, som ordinerar Handi till aktuell brukargrupp, då deras åsikt om enkätens utseende kan vara användbar för denna brukargrupp. Vissa justeringar utfördes efter deras kommentarer. För att få ytterligare information om Handis användning och grad av het formuleras dessutom en enkät som riktar sig till ungdomens närstående, t.ex. förälder och personlig assistent. Även denna enkät är ett Quest-inspirerat formulär med en bedömningsskala 1-5 för frågorna och med möjlighet till egna kommentarer. Frågorna formulerades för att passa in för hjälpmedlet Handi och utifrån att det är en närstående till brukare som ska besvara dem. Formuläret kompletterades även med egna specifika frågor om Handi (se bilaga 2). Dock ingår inte den sista delen, alltså vilka tre påståenden som är viktigast för att hjälpmedlet ska fungera, då denna information endast är intressant att få från ungdomen själv. Urval Enkäten om hjälpmedlet Handi skickades till samtliga ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning upp till 20 års ålder som fått en Handi ordinerad och utlämnad från Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne. Hjälpmedelsverksamheten skulle ha lämnat ut Handi till ordinatören senast den 30 april Detta innebar, att 48 personer blev aktuella för att få en enkät skickad till sig. Ytterligare en enkät medsändes till respektive brukares närstående för att få fram deras åsikt om Handis funktion för ungdomen. Etiska överväganden Namnen på medverkande till denna uppföljning har tagits fram ur Hjälpmedelsverksamhetens hjälpmedelssystem SESAM. För att garantera brukarnas anonymitet har enkäterna kodats så att inga svar kan identifieras. 12

13 Analys av material De 25 ungdomar som svarar på denna enkät är framförallt i övre tonåren. Av dem som inte svarar på enkäten är det några fler som är i åldrarna 14 och 16 år. De som har tillsänts enkäten har använt Handi mellan sex månader och sex år. Flertalet av dem som svarar på enkäten har haft sin Handi antingen i ett år eller i tre till fyra år. Av dem som inte svarar på enkäten ligger dominansen vid ett samt vid tre års användning. Alltså finns det inga påtagliga skillnader i användningstid mellan dem som svarar respektive inte svarar på enkäten. Metoddiskussion Att använda den modifierade varianten av Quest 2.0 har fungerat bra. Jag har fått väl formulerade svar både från ungdomarna och från deras föräldrar. På de 48 utsända enkäterna har det dock varit en del bortfall: 23 ungdomar och 29 föräldrar har inte svarat på enkäten, trots påminnelse efter ca en månad. Vad jag kan se beror detta inte på enkäternas utformning utan mer på att en del av ungdomarna inte använder Handi hemma, endast i skolan. Två föräldrar har ringt och förklarat varför de inte kan besvara enkäterna. Deras barn har Downs syndrom, Handi används inte i hemmet och därför vet inte föräldrarna hur den fungerar eller används. En annan anledning till bortfall är kanske att enkäterna skickades ut i början av juni, i slutet av vårterminen. En tredje orsak kan vara att ungdomarna har haft svårt att förstå frågorna och inte haft möjlighet till hjälp av närstående. Ett skäl till att inte fler närstående har fyllt i enkäten, kan vara som en tonåring noterade: är myndig nu, vill själv svara på frågorna. Vid redovisning av sammanställningen, angående ungdomarnas bedömningar av Handi, använder jag medianer och kvartiler. Medianer är det mittersta svarets värde, när svaren ordnats efter storlek. Om antalet svar är jämnt (så att inget svar är det mittersta) är medianen medelvärdet av de två mittersta svarens variabelvärde. (Körner, s.73) Medianen motsvaras av den andra kvartilen. Värdena för övriga kvartiler får vi fram när vi har rangordnat och räknat 25 respektive 75 % eller ¼ respektive ¾ av de observationer som ingår i undersökningen. (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, s. 61) 13

14 Resultat av enkäten riktad till ungdomar Här redovisas enkätresultaten först från ungdomarna som har en Handi och därefter från deras närstående. Bakgrundsuppgifter Kön och åldersfördelning De ungdomar som fått enkäten om Handi är mellan tolv och tjugo år gamla. Åldersfördelning och kön, se tabell 1. Jag har även tagit fram data från Hjälpmedelsverksamhetens hjälpmedelssystem, Sesam, när motsvarande ungdomar har fått hjälpmedlet utlånat. Resultatet visas i tabell 2. Tabell 1. Brukarnas ålder och kön Ålder Totalt Pojke Flicka N=25 Tabell 2. Åldersfördelning på brukarna, när de tog emot Handi av Region Skåne Ålder Pojke Flicka N=25 Det är 16 pojkar och nio flickor som besvarat denna enkät om Handi. De flesta av dem fick sin Handi mellan 13 och17 års ålder. Vid 17 års ålder är det en markant uppgång för flickor som lånar en Handi av Region Skåne. Hjälp med ifyllnad av enkät Bland de 25 inkomna svaren är det 19 föräldrar som har hjälpt sina ungdomar att fylla i enkäten. Att få stöd från en närstående var en önskan som framfördes i enkäten. Enhetstillhörighet Inom Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne finns det fem hjälpmedelsenheter. Utav de 25 besvarade enkäterna kommer de flesta från Kristianstads hjälpmedelsenhet, tio stycken. Därefter är det sex enkäter från Lund, fem från Ystad, tre från Helsingborg och en enkät från Malmös hjälpmedelsenhet. 14

15 Anledning till ordination Första frågan i enkäten handlar om varför man har blivit ordinerad en Handi. Svarsalternativen var öppna och kunde anges antingen som problem eller önskemål. Svaren är tematiserade i följande tabell efter de svar som framkom. Det är främst aktivitetsinriktade problem som beskrivs men även benämning av olika diagnoser. Ofta nämns mer än ett problemområde; alla är medtagna i tabell 3. Tabell 3. Brukarnas problemområden för erhållen Handi Tidsuppfattning 8 Hantering av pengar 3 Planering av dagen 13 Diagnosbenämning *) 5 Ej svar 4 N=25 *) Diagnoser som nämns är Aspergers syndrom, atypisk autism, Downs syndrom och ADHD. De områden, som ungdomarna främst behöver hjälp med, är att planera sin dag och att få hjälp med tidsuppfattningen. Introduktion till hjälpmedelsanvändning Under denna rubrik redovisas hur ofta ungdomarna använder sin Handi. Vidare presenteras Handis användningsområden och när den används mest samt hur ordinatören introducerade Handi. Användningsgrad I enkäten finns det sju olika förvalda svarsalternativ att välja mellan för att svara på hur ofta Handi används (se figur 2) Flera ggr/da En ggr/da Några ggr/v En ggr/v Några ggr/m En ggr/m Aldrig Ej svar Antal svar Figur 2. Användningsfrekvens Handi. N=25. 15

16 De flesta brukarna använder Handi dagligen eller minst någon gång i veckan. Sju ungdomar svarar att de aldrig använder den. Av dem som aldrig använder Handi har två ungdomar haft den i ca ett år och de övriga mellan tre och fem år. Användningsområden Nästa två frågor handlar om i vilka olika situationer som ungdomarna använder sin Handi och när/var den används mest. I enkäten finns sju olika situationer beskrivna att välja mellan samt en rad för egen beskrivning; se nedan. Ungdomarna har uppgett flera alternativ, enligt mitt önskemål. Samtliga svar redovisas i figur Signal vid aktivitet Hantering av pengar Skildra syssla Skriftlig Anteckning anteckning med röst Info. vid kris Data om brukaren Annat Antal svar Ej svar Figur 3. Användningsområden Handi. N=25. Förtydligande text till figur 3: Att få signal när planerade aktiviteter ska starta. Att få hjälp vid hantering av pengar. Att få beskrivet hur en syssla ska göras med hjälp av bildsekvenser. Att göra skriftliga anteckningar, som sedan kan läsas upp. Att göra röstanteckningar. Att lägga in information för användning vid krissituation. Att visa vem man är med namn och foto. Annat. Vanligast används Handi för att göra ungdomen uppmärksam på en inplanerad aktivitet och därnäst att anteckna sådant man inte ska glömma. Minst används Handi till att förmedla vem man är och att göra bildsekvens på en speciell syssla för att beskriva turordningen på de olika momenten. Under annat är det en brukare som uppger att Handi används till att läsa in läxor, t.ex. text eller glosor, som Handi sedan läser upp, en metod för att underlätta inlärning. En annan situation som en brukare beskriver är när jag ska planera in viktiga möten som psykolog, skolmöten. Till och med senare i framtid, som tid och rum för en arbetsintervju. 16

17 Frågan om när ungdomarna har mest nytta av Handi besvaras på olika sätt. 13 ungdomar svarar var Handi används mest. Fem av dessa anger att Handi används mest i skolan, medan tre använder Handi både i skolan och hemma. Vidare framkom det att tre ungdomar använder Handi mest på sin fritid och två anger att den oftast används när man går till affären eller behöver göra andra matematiska uträkningar. Sju ungdomar svarar hur de använder Handi mest. Tre av dem anger att Handi mest används för att komma ihåg saker, påminna om läxor, medicintagning, gymnastikpåsen m.m. En brukare beskriver hjälpen som att Handi håller koll på mig. Vidare är det två ungdomar som påtalar svårigheter med tidsuppfattningen och använder Handi mest för att få hjälp med att hålla reda på tider, t.ex. när bussen kommer eller när ett visst TV-program börjar. En av dem upplever det så positivt att han utbrister: Nu behöver mina föräldrar inte tjata så mycket, nu hjälps vi istället åt att komma ihåg. Den andra ungdomen beskriver nyttan av Handi: Väntan blir inte så lång när jag får bättre uppfattning av tiden med hjälp av Handi, t.ex. kamraten kommer om tre timmar eller jag blir hämtad klockan åtta. Ytterligare ett svar från en brukare som alltid har nytta av Handi är att det är nästan så den har tagit en så stor del av mitt liv att jag har blivit beroende av den, den har hjälp mig mycket jämfört med när jag inte hade en Handi. Fem ungdomar svarar inte på denna fråga då de påtalar att de inte använder Handi. Introducering av Handi Vid nästa fråga undrar jag hur den service och hjälp upplevs, som ungdomarna fick i samband med presentationen av hjälpmedlet Handi. Detta moment utförs av ordinerande arbetsterapeut, ibland med stöd från hjälpmedelskonsulent Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Ej svar Antal brukare Figur 4. Upplevelse av service och hjälp från ordinerande arbetsterapeut inför ordinationen. N=25. Majoriteten av de tillfrågade är mycket a med den ordinerande arbetsterapeutens arbetsinsats i samband med ordinationen av Handi, och en kommentar är att man fick den snabbt. En brukare, som är mer eller mindre, förklarar detta med att jag inte har fått de program som vi skulle ha. En inte alls brukare önskar mer stöd av arbetsterapeuten, endast läraren som instruerar, arbetsterapeuten följer bara upp. 17

18 Ungdomarnas upplevelser av Handi Under denna rubrik redovisas svaren på ungdomarnas upplevelser av att använda Handi, dvs. hur pålitlig, trygg och säker den upplevs, hur den är att använda och att göra inställningar på. Vidare redovisas om Handi har uppfyllt ungdomarnas förväntningar. Följande frågor besvaras genom att ungdomarna kan göra sin bedömning med en siffra mellan ett och fem. Siffrorna motsvarar 1=inte alls, 2=inte särskilt, 3=mer eller mindre, 4=ganska och 5=mycket. Det finns även möjlighet att lämna egna kommentarer (se frågeformulär bilaga 1). Pålitlighet Upplevelsen av Handis pålitlighet, hur trygg och säker den är, är första frågan som ungdomen gör en bedömning om under denna rubrik (se figur 5) Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Ej svar Antal brukare Figur 5. Upplevelse av Handis pålitlighet. N=25. Handi upplevs som ett bra och pålitligt hjälpmedel av de flesta ungdomarna; de känner sig trygga. En brukare nämner att mycket information hade kanske gått förlorad om det inte varit för Handin. Men det framkommer problem också. Av de ungdomar som svarar mer eller mindre, har en ständigt krångel med batterierna på Handin. En annan upplever att den inte är perfekt då den ibland har strulat, den har hängt upp sig och det är under dessa situationer som informationen mystiskt försvunnit upp i rök, och därför upplevs inte Handi helt pålitlig. En annan, som graderar pålitligheten med ganska, har en önskan om att kunna ställa in en högre signal till morgonväckningen för att kunna känna sig mer trygg och säker med Handi. Ytterligare en, som betygsatt pålitligheten till ganska, tillägger att Handin känns dock som ett hjälpmedel för folk med grav autism. Kommentarer från de brukare som anger sig vara mycket a, är att Handi är bra som en hjälp för att komma ihåg. Vidare framhålls det att den håller koll när man själv glömmer saker som tid och plats. 18

19 Lätt eller svårt att använda Handi Hur lätt eller svår upplever ungdomarna att Handi är att använda, är nästa fråga Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Ej svar Antal brukare Figur 6. Ungdomens upplevelser av hur Handi är att använda. N=25. De flesta av ungdomarna är a med sin hantering av Handi; den upplevs mer lätt än svår att hantera, enligt figur 6. En kommentar från en brukare, som anger sig vara mer eller mindre, är att det är svårt att skriva på Handi. En brukare, som noterar ganska, upplevde den lätt att vänja sig vid och veta vilka knappar man ska trycka på för att få fram rätt påminnelse. En annan skriver, men vissa grejer har jag fortfarande problem med, behöver fortfarande lära mig. Gällande en brukare som uppger sig vara mycket framkommer det dock att hon inte själv utför alla moment i dagsläget. Den kommentar som lämnas är att för föräldrar är den lätt att använda, hoppas kunna lära dottern programmera den själv. 19

20 Göra inställningar i Handi Nästa fråga ungdomarna ska göra en bedömning om är, hur de klarar av att göra sina inställningar i Handi. Ungdomen ska kunna göra de utvalda moment, som är planerade för denna person. Dessa kan vara att lägga in en aktivitet med aktuellt klockslag, tala in ett meddelande för senare påminnelse m.m. Den grundläggande individuella basinställningen görs i ett speciellt administrationsläge i Handi av en stödperson Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Gör ej Ej svar Antal brukare Figur 7. Ungdomens upplevelse av att göra inställningar i Handi. N=25. I denna undersökning är det sex ungdomar som inte själva gör några inställningar i Handi utan får hjälp med detta moment. Det är sju ungdomar som markerar sig vara ganska a i enkäten. En av dem menar att det är lite svårt ibland men klarar det ändå. En annan brukare markerar mycket när det gäller att lägga in en aktivitet i Handi, men med tillägget inte särskilt när det ska göras t.ex. en ljudvolymjustering. 20

21 Förväntningar Är Handi effektiv, har den uppfyllt ungdomarnas förväntningar, är nästa fråga Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Ej svar Antal brukare Figur 8. Uppfyllelse av förväntningarna med Handi. N=25. De flesta av ungdomarna anser att Handi har uppfyllt deras förväntningar. En av dem påtalar att nu behöver mamma inte påminna så mycket, det känns skönt att vi hjälps åt att påminna. En brukare, som är ganska, tycker själva funktionen med Handi är bra men den är för klumpig och det är ingen telefon i den. Den brukare, som svarar inte alls, lämnar som kommentar: upplever mina problem inte så stora att detta hjälpmedel behövs, hade andra förväntningar och använder därför aldrig Handin. Faktorer som kan påverka användandet Under denna rubrik tas det upp olika faktorer som påverkar användningen av Handi i ungdomarnas vardag. Det kan vara Handis utseende och dess slagtålighet. Även det personella stödet kan påverka hur Handi används. Den första informationen om hur Handi fungerar och hur den kan användas liksom den efterföljande uppföljningen har också betydelse. Vidare har det eventuellt behövts teknisk service, och frågan är hur detta har upplevts. Avslutningsvis får ungdomarna markera vilka faktorer, utifrån de ställda frågorna, som är viktigast för att detta hjälpmedel ska kunna fungera optimalt. 21

22 Handis utseende Två frågor tar upp hur ungdomarna upplever storleken och vikten på Handi. Storleken på Handi är som sagt 120x78x17mm och vikten 165 gram Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Antal brukare Figur 9. Upplevelse av storleken på Handi. N=25. Ganska Mycket Ej svar Utav totalt sju kommentarer som framfördes vid denna fråga, är det sex som påtalar att Handi är för stor och ibland klumpig och som önskar den mindre. Men att den är för stor har olika betydelse för dessa sex ungdomar då de bedömer det olika, allt mellan inte alls till ganska. En kommentar från en inte alls brukare beskriver problemet med att den är klumpig, det gör att jag känner mig konstig när jag använder den och folk kan ta fel och tro att jag är en personal. En annan är inte särskilt med storleken och anser att Handi skulle ha storlek som en mobiltelefon. Kommentar från en brukare som anger sig vara ganska är lite för stor. Alla vill dock inte ha en mindre storlek på Handi utan en del är mycket a; en brukare beskriver detta med att den får plats i fickan men är inte för liten. Storleken på Handi upplevs som negativ, men detta gäller inte vikten, som de flesta är ganska a eller mycket a med. 22

23 Slagtålighet Vid nästa fråga undrar jag hur brukarna upplever Handis slagtålighet, dvs. hur hållbar och tålig den är vid hantering Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Vet ej Ej svar Antal brukare Figur 10. Upplevelse av Handis slagtålighet. N=25. Majoriteten upplever detta hjälpmedel som tåligt och bra att använda. Det ges två kommentarer till denna fråga. En av dem, som svarar vet ej, förklarar det med använder den stående hemma, tas ej med. Den andra kommentaren kommer från en brukare som bedömer slagtåligheten högt med tillägget har inte haft den så länge men är rädd om den. Vem informerar? Vem gav informationen om hur Handi fungerar, när den lämnades ut till ungdomen? Hur upplevdes denna information? är nästa två frågor. Tabell 4. Vem informerade om hur Handi fungerar, när den erhölls. Personal från hjälpmedelsverksamhet 6 Arbetsterapeut 12 Lärare 1 Ej svar 6 N=25 23

24 Vad anser man om denna information? Följande tabell visar omdömet på svarsgrupperna arbetsterapeut, personal från Hjälpmedelsverksamhet och lärare. (se tabell 5). Tabell 5. Upplevelse av informationen om Handi. Arbetsterapeut Hjälpmedelsverksamhetens personal Lärare Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Ej svar Totalt N=19 Det är framför allt den ordinerande arbetsterapeuten som informerar om hur Handi fungerar för ungdomen och flera har fått en bra bedömning (se tabell 5). En av de två kommentarerna till denna fråga är: mycket information, men jag tyckte att den fungerar nästan som en mobiltelefon när jag fick den, fungerar nästan lika. Den andra kommentaren från en brukare som är mycket lyder kort och gott: bra, man fattar allt. Uppföljning Nästa frågeställning gäller en bedömning på ordinatörens uppföljningsarbete. Ordinatören ska se över användandet av Handi och överväga om ytterligare insatser behövs för att få en optimal funktion av hjälpmedlet. Återkommande hjälp och stöd är viktigt för ungdomen Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Ingen uppföljnin Vet ej Ej svar Antal svar Figur 11. Omdömen av ordinatörens uppföljning av Handi. N=25. 24

25 Sammanlagt är det sju ungdomar som inte har fått någon uppföljning. Sex av dem har därför inte gjort en markering av sin bedömning utan anger det som en kommentar. En brukare anger det som kommentar vid sitt omdöme inte alls. Av dem som svarar att de inte fått någon uppföljning är det två ungdomar som anger att de inte behöver det heller. En annan som haft sin Handi i tre år och inte fått någon uppföljning skriver: Ska få hjälp så jag kan använda den, programmera den själv. En av dem som svarar inte särskilt med uppföljningen anser att det sker för sporadiskt. Ska bli bättre till hösten när jag, läraren och hemmet ska använda den oftare. Av dem som är ganska a är det en som lämnar denna kommentar: bra med uppföljning men ibland är det jobbigt att lyssna, mycket information. Teknisk service Nästa fråga i enkäten ger svar på hur ungdomarna upplever den tekniska service som kan behövas vid t.ex. reparation av Handi Inte alls Inte särskilt Mer eller mindre Ganska Mycket Ej behövt Ej svar Antal brukare Figur 12. Upplevelse av teknisk service vid problem med Handi. N=25. Av de 25 inkomna svaren är det tolv ungdomar som inte har behövt anlita teknisk service. En av de fem ungdomar som inte svarar på frågan har sin Handi inne för reparation för första gången och kan därför inte göra någon bedömning. Av de övriga åtta som besvarar denna fråga är det två som är mycket a med den tekniska servicen, då de fick sina problem med Handi snabbt åtgärdade. En brukare är inte alls, eftersom det tog flera månader att få tillbaka sin Handi efter reparationen. 25

26 Övrigt: Positivt och negativt om Handi Som sista fråga ges det möjlighet för ungdomarna att ge svar på om det finns ytterligare något positivt eller negativt angående Handi. En brukare framför som positivt att nu kan man ha ett eget liv, klarar sig själv i samhället. Men samtidigt lägger samma person till att det är pinsamt att ha den med sig, den är för stor, man vill inte vara annorlunda. Ytterligare två brukare påpekar att Handi är för stor. Den ena anser att Handi är klumpig att ta med i vissa situationer. Den andra tycker att Handi är för stor, bör likna en mobiltelefon och tillika även ha den funktionen. Jobbigt med flera apparater att hålla reda på. En annan negativ åsikt som framkommer från en brukare är dåligt att det ska tid att reparera. Ett annat problem som framförs är att klockan fortar sig och att detta inte har kunnat åtgärdas. Ungdomen är för övrigt mycket och det känns tryggt när den larmar, slipper känna stress, men önskar en nyare modell så jag kan använda den mer. Avslutningsvis är det en brukare som tycker att Handi är lätt och effektiv att hantera men som samtidigt reagerar på att den är så dyr: Har länge fungerat över vad jag skall göra om något händer med den. För det var när jag fick reda på att Handin passerade kr som jag har hållit den likt klistrad mot min kropp så jag inte skall bli av med den. Viktigaste egenskaper för hjälpmedlet Handi Avslutande uppgift för ungdomarna är att välja ut tre aspekter av elva möjliga, som anger vad som är viktigast för dem i anknytning till det aktuella hjälpmedlet. De rubriker ungdomarna väljer mellan är: Att Handi är trygg och säker. Att Handi är lätt att använda. Att man kan göra inställningar i Handi. Att Handi är effektiv. Att Handi har bra storlek. Att Handi har bra vikt. Att Handi är hållbar. Att man får bra service inför valet av hjälpmedlet Handi. Att det är bra service när Handi går sönder. Att den yrkesmässiga servicen är bra. Att uppföljningen av Handi är bra. 26

27 I nedanstående figur redovisas samtliga ungdomars tre svar på vad som anses viktigast med Handi enligt ovanstående rubriker (se figur 13) Trygg o säker Lätt att använda Göra inställningar Effektiv Storlek Vikt Hållbar Service Teknisk Yrkesmässig Uppföljning service service Ej svar Antal svar Figur 13. Viktigaste egenskaper för hjälpmedlet Handi. N=25. Den viktigaste aspekten kring Handi är att hjälpmedlet är lätt att använda. Därefter prioriterar flera att Handi ska vara trygg och säker samt effektiv, för att uppfylla ungdomens förväntning. De två egenskaper som inte alls prioriteras är teknisk service samt yrkesmässig service. Centralmått och spridning på bedömningsfrågorna En sammanställning av ungdomarnas åsikter om hjälpmedlet Handi redovisas i figur 14. Häri ingår de frågor i enkäten där ungdomarna gör en aktiv bedömning under respektive fråga. De ungdomar som inte svarar på frågan, bl.a. på grund av att de inte använder Handi, är inte inberäknade. Resultatet redovisas som medianer och kvartiler. 1:a kvartilen Medianen 3:e kvartilen Trygg och säker N=20 Lätt att använda N=20 Inställning N=14 Uppfylld förväntan N=20 Storlek N=20 Vikt N=20 Slagtålig N=18 Sevice fr. ordinatör N=20 Reparation N=8 Uppföljning N=14 Figur 14. Sammanställning av 1:a kvartilen, medianen och 3:e kvartilen på brukarnas besvarade bedömningsfrågor. 1=inte alls, 2=inte särskilt, 3=mer eller mindre, 4=ganska, 5=mycket. 27

28 Det som framkommer i denna sammanställning är att Handi har en god uppfyllelse av brukarnas förväntningar. Övervägande delen av brukarna upplever Handi som ett tryggt och säkert hjälpmedel. Den anses som slagtålig och relativt lätt att använda; dock upplevs det inte lika lätt att göra inställningar i den. De områden som har en lägre bedömning är den tekniska servicen, storleken på Handi och ordinatörens uppföljningsarbete. Sammanfattning 25 ungdomar mellan tolv och tjugo år, varav majoriteten är pojkar, har svarat på en enkät om tids- och planeringshjälpmedlet Handi. Ungdomarna som får denna typ av hjälpmedel har kognitiva svårigheter, som grundar sig i en psykisk funktionsnedsättning. De har stora svårigheter i sin vardag, t.ex. med att planera sin dag, och behöver bli påminda om bestämda tidpunkter och aktiviteter. Hur ofta Handi används varierar: 16 ungdomar använder sin Handi minst några gånger/ vecka men det är sju ungdomar som inte använder den alls. I denna enkät framkommer det att Handi har uppfyllt de flesta brukarnas förväntningar. De upplever det skönt att slippa tjat från föräldrar, och de blir mer självständiga. De områden som dessa ungdomar använder sin Handi mest till är att ge larm när planerad aktivitet ska starta samt till att anteckna sådant som man inte ska glömma. Det är ingen som använder funktionen i Handi att lägga in foto och namn för att visa vem man är för andra. Funktionerna att beskriva en speciell syssla med bildsekvenser och att göra röstanteckning används sällan. De flesta ungdomarna har mest nytta av sin Handi i skolan, där den kan hjälpa till att påminna om olika viktiga saker som medicintagning, busstider m.m. Handi upplevs som ett tryggt och pålitligt hjälpmedel av de flesta ungdomarna. De som är mindre trygga med Handi har haft problem med batteriet eller att den har hängt upp sig så information har försvunnit. Detta har gjort att dessa ungdomar blir mer osäkra på sin Handi. Övervägande delen av ungdomarna tycker att Handi är lätt att hantera men alla gör inte inställningar, som att lägga in en aktivitet eller göra en anteckning, utan får hjälp med detta. Uppfattningen om storleken och vikten på Handi varierar men en tendens visar att ungdomarna vill ha en mindre variant av Handi; vikten är inte av lika stor betydelse. Hållbarheten på Handi upplevs god, ingen anger att den har gått sönder för att man t.ex. har tappat den. Teknisk service har anlitats av nästan 1/3 av de tillfrågade. En brukare, som anger att han/hon är mycket miss, fick vänta flera månader innan hjälpmedlet blev lagat. Två andra är däremot mycket a, eftersom de fick sina problem åtgärdade snabbt. Den initiala servicen med ordinerande arbetsterapeuten, dvs. utprovningsförfarandet och tiden till erhållen Handi, upplever de flesta som bra. Det är dock ett par ungdomar som inte alls är a, då det inte blev som det var planerat och tillräckligt stöd saknades från arbetsterapeuten. 28