Merkostnader för livsmedel vid sex specialkoster 2005

Transkript

1 Konsumentverket/KO PM 2005:09 Merkostnader för livsmedel vid sex specialkoster 2005

2 Innehåll Inledning 3 Förutsättningar för jämförelsen Matkorg - specialkoster 4 Generella merkostnader för specialkoster 4 Enklare justeringar av merkostnadsschabloner 5 Utdrag ur Svenska Näringsrekommendationer, tabell 4 resp tabell 5 7 Maten tar mer tid i anspråk för hushåll med specialkost 8 Referat av två tidsundersökningar 9 Matkorgen (jämförkost), matsedel 11 Fettreducerad kost 15 Fettreducerad kost, tabell 17 Fettreducerad kost, matsedel 18 Glutenfri kost 22 Glutenfri kost, tabell 24 Glutenfri kost, matsedel 26 Kost vid laktosintolerans 30 Kost vid laktosintolerans, tabell 31 Kost vid laktosintolerans, matsedel 33 Komjölksfri kost 37 Komjölksfri kost, tabell 39 Komjölksfri kost, matsedel 41 Komjölk- och äggfri kost 45 Komjölk- och äggfri kost, tabell 47 Komjölk- och äggfri kost, matsedel 49 Äggfri kost 52 Äggfri kost, tabell 55 Äggfri kost, matsedel 57 Merkostnader för livsmedel vid sex specialkoster 2005 PM 2005:09 ISBN Konsumentverket 2005

3 Inledning Det finns många människor som drabbas av sjukdomar och sjukdomssymptom som behandlas med specialkost. Konsumentverket har undersökt merkostnader för sex specialkoster; fettreducerad kost, glutenfri kost, kost vid laktosintolerans, komjölksfri kost, äggfri kost samt komjölks- och äggfri kost. Resultatet redovisas i denna rapport dels som allmänna kommentarer dels i form av merkostnadsschabloner. Schablonerna, som avser livsmedelskostnad för en person, behöver ofta kompletteras för att ge en rättvisande bild av den faktiska merkostnaden för hushållet. När en eller flera medlemmar av hushållet behöver följa en specialkost, påverkas ofta hela hushållet. Schablonen kan också behöva justeras när individuella förutsättningar skiljer sig väsentligt från de förutsättningar som schablonen är baserad på. Specialkosterna kan direkt jämställas med läkemedelsbehandling, i flera fall är specialkosten den huvudsakliga behandlingen av sjukdomen. Till skillnad från de allmängiltiga sambanden mellan kost och hälsa, där kostvanor snarare än enskilda måltider inverkar på hälsan, finns ett omedelbart samband mellan hälsa och en omsorgsfullt tillämpad specialkost. Exempelvis orsakar livsmedel som innehåller gluten eller mjölkprotein snabbt skador hos den som är överkänslig för dessa ämnen. Det går inte att tänja på kvalitetskraven för att på så vis kunna köpa billigare eller mer lättlagade matvaror. Det finns mycket små möjligheter att spara in tid, pengar och arbete genom bättre planering och mer genomtänkta varuval. En misskött diet medför dessutom ofta högre risk för följdsjukdomar. Förutom lidande för den enskilde medför ett ökat vårdbehov avsevärda kostnader för samhället. Vid bedömningar av merkostnaden för specialkost är det således angeläget att ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar kostnaden. De undersökta specialkosterna är vanliga och möjliga att schablonisera. Av resursskäl har antalet merkostnadsschabloner måst begränsas. Urvalet av specialkoster har gjorts efter kontakter med dietister och patientorganisationer. Vi har också tagit hänsyn till vilka specialkoster som Konsumentverket oftast får frågor om. Urvalet innebär inte någon värdering av merkostnader för specialkoster som vi inte undersökt. Under året har en översyn och revidering av verkets beräkningar av merkostnader för specialkost påbörjats. Eftersom dagens rekommendation för näringsriktig diabeteskost inte skiljer sig från de allmänna svenska näringsrekommendationerna beräknar Konsumentverket inte längre någon merkostnadsschablon för diabeteskost. Det innebär att den som behöver äta bra mat som behandling för sin diabetes bör kunna göra det utan att betala mer än vad vanlig bra mat kostar. Däremot kan det, liksom för de övriga schablonberäkningarna, finnas behov att göra justeringar för enskilda individer. Till exempel om en person har behov av en mer komplex specialkost där flera olika problem behöver lösas. För ytterligare upplysningar kontakta; Kerstin Dahlbäck tel Barbro Turesson tel Konsumentverket/KO PM 2005:09 3 (60)

4 Förutsättningar för jämförelsen Matkorg - specialkost Konsumentverkets Matkorg - utgångspunkten för jämförelserna Matkorgen talar om hur mycket näringsriktig mat kan kosta. Den är baserad på en 4-veckors matsedel och bygger på vanlig mat som är näringsriktig, varierad och prisvärd. Maten följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. De maträtter som ingår är vanliga, bland annat ingår mat från KF:s så kallade 10-i-topplista över vanliga rätter. De allra flesta livsmedlen är vanliga och tillgängliga i hela landet. Tillagningsmetoderna är relativt enkla och varierar från måltid till måltid. Matsedeln omfattar frukost, lunch, middag samt 1-2 mellanmål. Matsedeln består av en blandning av färdiglagad (bekvämmat) och hemlagad mat (råvarumat). Exempel på färdiglagad mat som ingår är köttbullar, potatissoppa, fiskpinnar och pytt i panna. Allt bröd köps. Exempel på maträtter som tillagas från råvaror är fiskgratäng, köttfärssås och pizza. Förändringar av Matkorgen för de olika specialkosterna Matkorgens matsedel har förändrats så att den kan användas av personer som följer de sex undersökta specialkosterna. I första hand har enstaka livsmedel bytts ut. I den laktosfria matsedeln lagas exempelvis pannkakor på låglaktosmjölk. Varianter av industrilagade rätter och sammansatta livsmedel som köttbullar och leverpastej har valts som (enligt ingrediensförteckningen) fyller de krav respektive specialkost ställer. När en maträtt inte har kunnat anpassas på detta sätt har den ersatts med en rätt som i görligaste mån motsvarar den utbytta rätten ur både närings- och bekvämlighetssynpunkt. För personer med extremt svår överkänslighet är det tveksamt om alla matsedlarnas industrilagade färdigrätter och smörgåspålägg kan användas. En specialkost som bygger på att all mat lagas från råvaror i hemmet skiljer sig dock väsentligt från vår referens - Matkorgen vad gäller bevämlighet, tidsåtgång och kostnader. Konsumentverkets undersökning har begränsats till en jämförelse i kronor mellan bekvämlighetsmässigt jämförbara alternativ. Prisuppgifter Prisuppgifterna är baserade på en prismätning i Örebro under april 2002 och har i samarbete med Statistiska Centralbyrån och Konjunkturinstitutet räknats om med delkonsumentprisindex samt med en prognos för prisutvecklingen under år Generella merkostnader för specialkoster Specialkost minskar möjligheten att spara genom att handla klokt För den som behöver specialkost finns det mindre besparingar att göra på att handla ekonomiskt än för dem som kan välja ur hela varuutbudet. De livsmedel som uppfyller specialkosternas krav hör oftast till de dyrare inom produktgruppen och tillfälliga prissänkningar förekommer mindre ofta. Konsumentverket/KO PM 2005:09 4 (60)

5 Dubbla varor eller en dyrare vara för hela hushållet I vår matsedel ingår en del charkuterier med begränsad hållbarhet. Det kan vara billigare för hushållet att hela familjen äter en, i och för sig dyrare, leverpastej än att köpa två olika, om detta leder till ett större svinn. Dessutom kan det finnas sociala skäl för att inte särbehandla ett barn mer än vad som är absolut nödvändigt. Om den som måste äta specialkost inte själv kan ta ansvar för att välja rätt förpackning finns det även hälsoskäl som talar för att ha en enda typ av livsmedlet tillgängligt. Exempel på merkostnader för att låta hela hushållet använda vissa specialkostvaror anges under respektive kost. Hushållets storlek påverkar kostnaden De förpackningsstorlekar som ingår i Matkorgen och som i första hand valts i specialkosterna är anpassade för ett hushåll med fyra personer. De flesta livsmedel som ingår i specialkosterna är "vanliga livsmedel". För enpersonshushåll beräknas kostnaden öka med 100 kr/månad om man väljer att köpa småförpackningar där det är möjligt. På motsvarande sätt kan storförpackningar minska Matkorgens kostnad med ca 1 %. För att kunna utnyttja storförpackningar krävs goda förvaringsmöjligheter både i frys och skafferi. Det finns sällan så många förpackningsstorlekar att välja på för specialprodukterna. Måltider utanför hemmet Konsumentverkets matkorg omfattar mat för en månad där all mat lagas i hemmet. En specialkost förorsakar speciella problem vid måltider utanför hemmet. Vuxna som är hänvisade till personalrestauranger o dyl kan vara tvungna att välja bland dyrare á la carte-rätter i stället för ordinarie "dagens rätt"-alternativ. För barn krävs många gånger specialarrangemang hemifrån i samband med måltider i förskola och hos kamrater. Över huvud taget kräver ett barn som behöver specialkost åtminstone under vissa perioder mer tillsyn än barn som kan äta all sorts mat. I Matkorgen ingår inte livsmedelskostnader för högtidsdagar eller nöjen i form av restaurangbesök. För den som äter specialkost kan det således finnas merkostnader även under dessa poster i budgeten. Enklare justeringar av merkostnadsschabloner Livsmedelsanvisning och andra ersättningar för vissa specialkostvaror. I Sverige finns för närvarande både nationella och kommunala system som berör hushållens kostnader för specialkost. Konsumentverkets schabloner för merkostnad bygger på att alla livsmedel köps i vanliga butiker. Kostnaden för specialkost jämförs i tabeller med matkorgen och jämförelsen är uppdelad i olika livsmedelsgrupper. Schablonerna kan därför justeras för dem som får vissa livsmedel på annat sätt, till exempel genom livsmedelsanvisning till fast pris. Vid en sådan justering måste man ta hänsyn till att merkostnader ofta finns i fler livsmedelsgrupper än den som berörs av anvisningen och att det i en livsmedelsgrupp kan ingå både Konsumentverket/KO PM 2005:09 5 (60)

6 vanliga livsmedel och speciallivsmedel. I den glutenfria kosten har vi redovisat hur stor andel av spannmålsposten som består av vanliga livsmedel respektive speciallivsmedel. Kombinerade specialkoster En del personer måste föra en kombinationsdiet. I rapporten har vi undersökt kombinationen komjölk- och äggfri kost. Genom att uppmärksamma vilka livsmedelsgrupper som påverkas mest i de olika specialkosterna kan man få en viss hjälp att bedöma merkostnaden för den kombinerade specialkosten. Övriga specialkoster Vid beräkningar av merkostnader vid specialkoster som inte undersökts i denna rapport kan Konsumentverkets Matkorg utgöra en bas för jämförelsen. Kostnaderna för de respektive specialkosterna måste sedan uppskattas från fall till fall. Det kan underlätta beräkningen att notera vilka livsmedelsgrupper som särskilt påverkas. Kostnaden för en livsmedelsgrupp påverkas både av om speciella krav måste ställas på enskilda produkter, t ex att en viss ingrediens inte får ingå, och av om livsmedelsgruppen utgör en större eller mindre andel av den totala kosten jämfört med Matkorgen. De generella merkostnader som diskuteras på sid 4-5 gäller även andra specialkoster än de undersökta. Vid jämförelsen med Matkorgen måste också tidsaspekter uppmärksammas. Olika åldersgrupper och andra energinivåer I rapporten presenteras merkostnader för en kvinna, en man och ett barn 4-6 år gammalt. Matsedeln är densamma med undantag för drycker. Mjölk, vatten, mjölkchoklad och läsk förekommer i matsedeln för barn och motsvaras av mjölk, vatten, lättöl, kaffe och te för de vuxna. En schabloniserad merkostnad för åldrar/energinivåer som inte finns med i våra tabeller beräknas på följande sätt: 1. Bestäm om schablonen för barn eller vuxen ligger närmast till hands att använda. 2. Räkna ut merkostnaden per energienhet (kr/kj alternativt kr/kcal) i den grupp som ligger närmast (barn, kvinna, man). Uppgifterna hämtas ur de tabeller som jämför kostnaderna för Matkorg och respektive specialkost. 3. Multiplicera merkostnaden per energienhet med den energinivå som är aktuell för den grupp/person man vill ta fram merkostnaden för, se tabell på sidan 7. Obs! Energi beräknas här i Megajoule (MJ). 1 MJ = kj (kilojoule). Exempel på justering av schablon för pojke 12 år med glutenfri kost: 1) Barnmatsedeln väljs med hänsyn till måltids- och mellanmålsdrycker. 2) Vid energinivån 7000kJ (barn 4-6år) är merkostnaden kr/år enligt tabell sid. 25. Det vill säga kr/7,0 MJ = 410 per MJ och år. 3) Enligt Svenska Näringsrekommendationer anges medelintaget för en 12-årig pojke vara 9,8 MJ. Energinivån 9,8 MJ kan då beräknas medföra en merkostnad på 410 x 9,8 = kr/år. Avrundat till närmaste 5-krona blir detta kr/år. Konsumentverket/KO PM 2005:09 6 (60)

7 Utdrag ur Svenska Näringsrekommendationer Referensvärden för energiintag hos grupper av vuxna vid moderat och låg fysisk aktivitet. Grupp Vid stillasittande arbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden 1 (PAL 2 =1,9) Medelintag (spridning) MJ/dygn Vid stillasittande arbete och ingen/begränsad fysisk aktivitet på fritiden. (PAL 2 =1,6) Medelintag (spridning) MJ/dygn MÄN år 13,9 (12,7-15,2) 11,7 (10,7-12,8) år 13,5 (12,5-14,4) 11,4 (10,6-12,2) år 12,2 (11,2-13,1) 10,2 (9,4-11,0) >75 år 11,2 (10,5-11,8) 9,4 (8,8-9,9) KVINNOR år år 4 11,0 10,8 (9,7-12,2) (10,1-11,4) 9,2 9,1 (8,2-10,2) (8,5-9,6) år 9,9 (9,1-10,5) 8,3 (7,7-9,0) >75 år 9,7 (8,9-10,5) 8,2 (7,5-8,8) 1 Sport eller annan fysisk aktivitet 4-5 gånger per vecka omfattar minst 30 min. 2 PAL = fysisk aktivitetsnivå; total energiomsättning dividerat med basalomsättning (BMR). 3 Som referenspersoner har valts en man med en kroppsvikt på 70 kg och en kvinna på 60 kg. Spridningen motsvarar + 10 kg. 4 Som referensnivå för genomsnittlig ökning av energibehov under de två sista trimestrarna av graviditeten används 1,1 MJ och under amningen 2,0 MJ/dag. Detta förutsätter att den andel av energiomsätttningen som kan hänföras till fysisk aktivitet är oförändrad. Hos många gravida/ammande uppvägs det ökade behovet av en nedsatt fysisk aktivitet. Referensvärden för energiintag hos barn i olika åldrar Grupp Ålder Vikt (kg) Medelintag (Spridning) MJ/dygn 1 Barn 1 månad 4,4 2,1 (1,5-2,7) 3 månader 6,2 2,6 (2,0-3,2) 1/2-1 år 9,0 3,6 (2,5-4,8) 1-3 år 14,7 5,9 (3,2-7,3) Pojkar 4-6 år 19,3 7,1 (5,2-9,3) 7-10 år 27,8 8,5 (6,2-11,2) år 41,3 9,8 (6,0-13,6) år 61,8 11,3 (6,7-15,1) Konsumentverket/KO PM 2005:09 7 (60)

8 Flickor 4-6 år 7-10 år år år 19,1 27,3 43,0 55,4 6,8 7,5 8,4 9,0 (4,7-9,2) (5,3-9,8) (4,9-11,3) (6,2-11,3) 1 För åldersgruppen år är PAL (fysisk aktivitetsnivå, d.v.s. total energiomsättning dividerat med basalomsättning, BMR) satt till 1,65 och 1,55 för pojkar respektive flickor och för åldersgruppen år används PAL = 1,58 respektive 1,50. Spridningen är baserad på variationer i kroppsvikt + 2 SD. Maten tar mer tid i anspråk för hushåll med specialkost Specialkost för ofta med sig att mer tid och pengar måste läggas på maten, Konsumentverket har inte tagit fram schabloner för mertid. En del uppgifter är svåra att schablonisera, mertid för matinköp påverkas till exempel av var man bor och vilket utbud som finns lätt tillgängligt. Av resursskäl har vi inte utrett frågan om vissa mertidsuppgifter skulle kunna schabloniseras. Vi ger dock några allmänna kommentarer som bör beaktas. Dessutom refererar vi två undersökningar som rör tid för arbete i samband med måltider. Mertid för matlagning, disk och inköp Ett hushåll där någon eller några, men inte alla, medlemmar behöver äta specialkost kan antingen försöka anpassa hela hushållets mathållning till specialkosten eller konsekvent genomföra en "dubbel mathållning". I det förra fallet omfattas hela hushållet av merkostnader, i det senare fallet kommer tidsåtgången för inköp och köksarbete att närma sig två hushålls. I många hushåll är tiden en knapp resurs. Särskilt i barnfamiljer kan det också finnas sociala skäl att inte särbehandla den som behöver specialkost mer än vad som är absolut nödvändigt. I början medför specialkosten en avsevärd mertid. På ett helt annat sätt än tidigare måste varje måltid övervägas. Det blir nödvändigt att lära sig mer om vilka livsmedel och maträtter som är lämpliga och vilka som kräver särskild försiktighet. Med tiden blir de speciellt anpassade maträtterna vardagsmat och hushållet får en viss rutin för hur måltiderna planeras o s v. Hushållet får en större varukännedom och erfarenhet av var produkter som passar in i specialkosten kan köpas. Mertiden minskar, men försvinner knappast helt. Det kommer alltid att fordras extra omsorg, och därmed viss mertid, att konsekvent följa en specialkost. Mertiden för att läsa ingrediensförteckningar kan aldrig rationaliseras bort. Livsmedelsindustrin är en bransch som ständigt utvecklar och förändrar sina produkter. Den som måste utesluta vissa ämnen ur sin kost kan alltså inte lita på att gammal kunskap håller. När "dubbla rätter" lagas till samma måltid uppstår alltid en viss mertid för matlagning och disk. Mertid för resor kan förekomma om de vanliga inköpsställena har ett dåligt utbud av specialprodukter och andra livsmedel som fyller specialkostens krav. Konsumentverket/KO PM 2005:09 8 (60)

9 I hushåll med svår överkänslighet och/eller dålig tillgång till butiker med specialkostanpassat varuutbud kan mertiden för matlagning bli avsevärd. I dessa fall får matlagningen i hög grad baseras på råvaror utan den tidsbesparing som hel- och halvfabrikat kan ge. Referat av två tidsundersökningar Statistiska centralbyråns tidsanvändningsundersökning Statistiska centralbyrån (SCB) har undersökt hur personer mellan 20 och 84 år använder sin tid. Hushålltyp, ålder och kön påverkar hur mycket tid den enskilde lägger ned på hushållsarbete och inköp av dagligvaror. Hushållsarbete, som består i att bland annat laga mat, baka bröd, diska, städa och tvätta tar drygt två timmar per dag för kvinnor och drygt en timme per dag för män. För sammanboende med barn utgör hushållsarbetet cirka 3,5 timme per dygn. Matlagning är den aktivitet som tar mest tid, 46 minuter per dag för kvinnor och 25 minuter för män. Diskning och avdukning mindre än halva tiden, 20 minuter för kvinnor och 10 minuter per dag för män. Sammanboende med barn lägger i genomsnitt ned cirka 90 minuter per dag på matlagning och drygt 50 minuter per dag på diskning och avdukning. Genomsnittlig tid för hushållsaktiviteter för befolkningen år. Timmar och minuter per dygn. Alla dagar. Kvinnor Män Matlagning 0,46 0,25 Brödbakning 0,04 0,00 Egenproduktion av matvaror. 0,02 0,02 Diskning, avdukning 0,22 0,11 Hushållsarbete totalt (inkl städnin tvätt mm) 2,08 1,03 Inköp av dagligvaror 0,08 0,07 Uppgifterna är hämtade från tidsanvändningsundersökningen Tid för vardagsliv - Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/1991 och 2000/2001 (SCB: s Rapport 99, tabell B: 15, B:18 och diagram 31. Här finns även andra hushållstyper.) Konsumentverkets undersökning "Tid för mat" I Konsumentverkets rapport 1992/93:19 "Tid för mat" jämförs tidsåtgången för arbete i samband med måltider som baseras helt på matlagning från råvaror (Råvarukorg), med tidsåtgången för måltider baserade på hel- och halvfabrikat (Bekvämkorg). I rapporten jämförs även tidsåtgången med och utan extra hushållsmaskiner. Konsumentverket/KO PM 2005:09 9 (60)

10 Undersökningen omfattar två veckors måltider för ett hushåll med fyra personer (man och kvinna i 35-årsåldern, pojke 13 år och flicka 5 år). Hela hushållet beräknas äta lunch utanför hemmet under vardagar. De måltider som ingår är frukost, mellanmål och middag alla dagar samt lunch lördag och söndag. Tidsåtgången har sedan räknats upp för att motsvara en hel månad. timmar/månad Råvarukorg Bekvämkorg timmar/månad Total tid utan maskiner 55,5 36,5 Total tid med maskiner Arbetstid utan maskiner Arbetstid med maskiner 41,5 28,5 Tid för efterarbete utan maskiner 12,5 11 Tid för efterarbete med maskiner 8 7 Tid fram till måltid: Middag, genomsnitt 66 minuter 34 minuter I arbetstiden igår: Aktiv tid: Tillagning, dukning, efterarbete Arbetstid: Aktiv tid + kortare väntetider (< 10 min) + ev paustid Väntetid: Mer än 10 minuters sammanhängande väntetid, beräknas kunna utnyttjas för andra uppgifter än matlagning: Total tid: Arbetstid + väntetid: Tid fram till måltid: Tillagning, dukning + väntetid I alternativen "med maskiner" användes matberedare, elvisp, diskmaskin och mikrovågsugn förutom grundutrustning (spis, kokkärl mm). Konsumentverkets undersökning om tid för mat är inte tillräckligt omfattande för att ge säkra generella slutsatser men kan ge vägledning om de tidsskillnader som föreligger mellan olika matberedningsalternativ. Sedan 1995 består Konsumentverkets Matkorg av en blandning av råvaror och bekvämvaror. Den kan därför inte direkt jämföras med de två korgar som undersökts i tidsstudien. Konsumentverket/KO PM 2005:09 10 (60)

11 Matkorgen (jämförkost) MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos mjölk, smörgås leverpastej juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka Tisdag Bondomelett u kött Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Potatissoppa Köttbullar och makaroner tomat, gurka, sallad brun sås rivna morötter Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat- och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avocado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad Konsumentverket/KO PM 2005:09 11 (60)

12 MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST Fil m müsli, äppelmos smörgås m kaviar/ medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och baconpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Blodpudding Fiskgryta m rotsaker vitkålssallad m lingon Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg, dressing pannkaka, sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, sallad, gurka isbergssallad äppelsmulpaj, grädde Konsumentverket/KO PM 2005:09 12 (60)

13 MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk och Middagssallad m bönor och majs potatis dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling ris, gröna ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva nyponsoppa Lördag Oströsti Kokt lax, potatis råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot hallon- och blåbärspaj Konsumentverket/KO PM 2005:09 13 (60)

14 MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Falukorv i ugn m äpple morotssallad m ärtor potatishalvor råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna Spagetti m tomat- och löksås och stekt ägg rödbetor Torsdag Blodpudding Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon brun sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv potatis, rivna morötter dressing apelsinsallad Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor hallon och blåbär m mjölk Söndag Blomkål m ostsås Köttgryta, ris potatis ostkaka m sylt sallad Understrukna maträtter anger att färdiglagade rätter, ofta djupfrysta, har använts. Konsumentverket/KO PM 2005:09 14 (60)

15 Fettreducerad kost Den fettreducerade kosten har utvecklats speciellt för personer där sista delen av tunntarmen har opererats bort eller där nedre delen av tunntarmen (distala ileum) är inflammerad och gallsaltomsättningen rubbad. Detta kan exempelvis vara orsakat av Crohns sjukdom (en kroniskt förlöpande tarmsjukdom av okänd orsak) eller cancer. Personer som ordineras fettreducerad kost har ofta genomgått en eller flera tarmoperationer, i en del fall har en stomi erhållits. Fettreducerad kost används i dessa fall för att behandla diarréproblem. När nedre delen av tunntarmen inte fungerar kan gallsalter inte tas upp i normal utsträckning. Gallsalterna når tjocktarmen, liksom efter en tid även fett. Tjocktarmen påverkas bl a så att vatten inte tas upp i tillräcklig omfattning. När fettet passerar tjocktarmen uppstår även fettdiarréer. Fettreducerad kost kan alltså ge en avsevärt minskad avföringsfrekvens och förbättrar även upptaget av divalenta joner som magnesium och kalcium. Fettreducerad kost bidrar också till att förhindra uppkomsten av njursten. Vid ileostomi liksom vid colostomi passerar tarminnehållet direkt ut genom bukväggen. Personer som har stomi ordineras i allmänhet inte fettreducerad kost såvida inte den nedersta delen av tunntarmen har avlägsnats. Vid stomi utgör problem med stora flöden en motsvarighet till diarréer. I vissa av dessa fall, särskilt vid påtaglig kalcium-, magnesium- eller zinkbrist ordineras fettreducerad kost. En kostomläggning resulterar då i allmänhet i att tunntarmsflödet minskar något. Det medför stora förändringar att gå över från en vanlig kost till en fettreducerad specialkost. En dietist behöver alltid vara inkopplad för att utbilda och följa upp den nya kostregimen. Observera att denna fettreducerade kost inte är lämplig för människor som behöver minska sin vikt eller sänka sitt triglycerid- eller kolesterolvärde. Matsedelns sammansättning Människor med betydande tunntarmsförändringar eller där stora delar av tunntarmen är bortopererad är ofta uttalat avmagrade och behöver en fettreducerad kost med högt energiinnehåll. Energinivån för kvinna med fettreducerad kost har därför lagts på kj (3 000 Kcal) och för man på kj (3 500 Kcal). Det medför betydligt större portioner än i Matkorgen. Samtidigt skall fettet hållas extremt lågt, g per dag. Vid högre energiintag klarar inte många att hålla så lågt fettintag. Målsättningen är då 60-70g/dag eller 20 E-% fett. Eftersom mängden mat blir så stor har vi delat upp den på fler mellanmål än i Matkorgen. Matfettet har reducerats till ett minimum. Inget matfett används till smörgåsar och mycket små mängder fett används till stekning. Fettet som används har mycket hög halt av essentiella (livsviktiga) fettsyror. Feta kött- och charkuterivaror har uteslutits. Konsumentverket/KO PM 2005:09 15 (60)

16 Energibehovet har istället tillgodosetts genom att låta stora portioner av spannmål, grönsaker, roter, magra produkter av kött och fisk ingå i matsedeln. Vissa grönsaker med kraftigt skal, eller långa "trådar" har uteslutits då de kan orsaka problem med stopp i tarmen. Smörgås ingår i måltiderna. Måltidsdrycker: minimjölk till lunch, lättöl till middag Den fettreducerade kosten finns endast beräknad för vuxna Konsumentverket/KO PM 2005:09 16 (60)

17 KONSUMENTVERKET 2005 FETTREDUCERAD KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för fettreducerad kost Livsmedelsgrupper Kvinna Man Matkorg Fettreducerad Matkorg Fettreducerad (8 500 kj) kost ( kj) (11 500kJ) kost ( kj) kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod (exkl. bröd) Matbröd Mejeriprodukter Matfett Potatis, roter Kött och charkuteri varor Fisk Ägg Grönsaker Frukt och bär Övrigt Summa en månad Summa per år Merkostnad per år Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor Konsumentverket/KO PM 2005:09 17 (60)

18 Fettreducerad kost MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos minimjölk, smörgås, mager leverpastej, mjukost (4%) juice och te MELLANMÅL I Frukt, juice II Kaffe, smörgås m mjukost(4%)/messmör skorpa/maräng, kex m marmelad, KVÄLLSMÅL Nyponsoppa, skorpa LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta med äpple broccoli, morot, ris, gurka, Tisdag Skinkomelett, pressad potatis Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat Konserverade persikor Onsdag Risotto m tonfisk Kassler på potatisbädd morot, Torsdag Potatissoppa Kycklingragu och makaroner tomat, gurka, sallad rivna morötter Syltomelett Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat och gurksallad glass med konserverade persikor Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avokado, dressing broccoli banan med djupfr jordgubbar o keso Söndag Lapskojs med salta biten, Grillad kyckling, pilaffris sallad, isbergssallad sallad Konsumentverket/KO PM 2005:09 18 (60)

19 MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST MELLANMÅL Lättfil m müsli, äppelmos se vecka 1 smörgås m orökt kaviar, skinka, juice och te KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och skinkpaj m Blomkål och skink kesella, vitkål stuvning, ris, tomat, Onsdag Stekt leverbiff, kesellasås Fiskgryta m rotsaker potatis, lingonsylt, salladskål Torsdag Salladstallrik m potatis, ägg Köttfärssås med spagetti och keso, dressing Kesoplättar med sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos brytbönor tomat blåbärssoppa m keso Lördag Rotsakssoppa Vita kroppkakor, Mannagrynskaka med sylt lingonsylt, tomat, jordgubbar och lättglass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, gurka isbergssallad Banan och kiwisallad äppelkaka m kesella, lättglass Konsumentverket/KO PM 2005:09 19 (60)

20 MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor potatis, rivna morötter morötter, dressing, pasta, Tisdag Grön ärtpuré med keso Citrusmarinerad kokt Fattiga riddare, sylt kyckling, ris, broccoli, morot Onsdag Potatisgratäng m skinka Färsgryta m korngryn, vitkålssallad m lingon potatis, broccoli, tomat sallad Torsdag Ugnspannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva Nyponsoppa med skorpor Lördag Makaronipudding, Kokt lax, senapssås, potatis salladskål, lingon broccoli, Grillade äpplen, lättglass Söndag Kyckling och potatissallad, Kassler, ris, tomat. dressing, riven morot Aprikossuffle Konsumentverket/KO PM 2005:09 20 (60)

21 MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Kokt skinka spenatmorot, brytbönor stuvning, potatis, råkostsallad Tisdag Tomatsoppa m vitlöks- Köttfärslimpa, potatis kesella, äppelriddare råkostsallad Onsdag Indonesiskt köttgryta, Spagetti m tomat- och broccoli och gurka löksås Torsdag Levergryta, potatis, Kycklingköttbullar lingonsylt potatis, sås, morot nyponsoppa m kesobanan lingonsylt Fredag Makaronisallad m kassler Kycklinggryta dressing, potatis, rivna morötter konserverade persikor Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos kesokaka, sylt. bönor hallon och blåbär Söndag Blomkål m ostsås, Köttgryta, ris potatis lättostkaka med sylt Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl a djupfrysta, har använts. Konsumentverket/KO PM 2005:09 21 (60)

22 Glutenfri kost Celiaki är en av de allra vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Under det senaste decenniet har diagnostiserad celiaki fördubblats bland barn. Förekomsten av glutenintolerans är fyra på tusen svenskar. Glutenfri kost används som behandling för tarmsjukdomen celiaki. Vid detta sjukdomstillstånd ger kostens gluten upphov till en slemhinneförändring i tunntarmen, som i sin tur leder till malabsorption, d v s en försämrad förmåga att ta upp näring från födan. Behandlingen består i att patienten ställs på glutenfri kost, varvid tunntarmslemhinnan normaliseras. Gluten består av två proteinfraktioner, glutenin och gliadin, som tillsammans ger mjölet dess bakegenskaper. Den skadliga faktorn finns i gliadinet. Kosten får alltså inte innehålla vete, råg, korn eller havre. Glutenfri kost kan även med framgång användas vid hudsjukdomen dermatitis herpetiformis, som ger en slemhinneförändring i tarmen av samma typ som celiaki. Efter en längre tids behandling med glutenfri kost synes hudförändringarna kunna försvinna eller kräva mindre medikamentell terapi. Vid obehandlad celiaki föreligger även låga halter av bl a enzymet laktas i tarmslemhinnan. Detta innebär att mjölksocker (laktos) inte bryts ned på ett normalt sätt vilket kan ge upphov till besvärande symptom. Denna initiala laktosöverkänslighet brukar försvinna när tarmslemhinnan normaliserats. Då den glutenfria kosten är avsedd för livslång behandling har vi inte uteslutit mjölk i våra kostnadsberäkningar men iakttagit en viss restriktion. Matsedelns sammansättning De största kostförändringarna gäller spannmålsprodukter som genomgående utgörs av glutenfria produkter. I kosten har använts färdigköpt bröd för att jämförelsen mellan den glutenfria kosten och Matkorgen ska bli så rättvisande som möjligt. Om hushållet bakar merparten av brödet påverkas både kostnaden och tidsåtgången. Andra livsmedelsgrupper berörs också då något av de aktuella sädesslagen ingår som ingrediens exempelvis i halv- och helfabrikat. Även tillagningsmetoderna påverkas. Livsmedel med paneringar och såser med vetemjöl har uteslutits. I vissa fall ersätts vetemjölsredningar med andra stärkelserika produkter. Det är inte ovanligt att den som börjar äta glutenfritt behöver större matportioner på grund av ett större dagligt behov. Sedan tarmens absorptionsförmåga normaliserats och den sjuke återtagit sin normalvikt bör dock inte kostens energiinnehåll vara högre än i mat för den friske, därför har den glutenfria kosten samma energiinnehåll som motsvarande i Matkorgen. Konsumentverket/KO PM 2005:09 22 (60)

23 Speciallivsmedlens andel av de olika livsmedelsgrupperna: Allt bröd i den glutenfria kosten är speciallivsmedel. Spannmålsgruppen innehåller både "vanliga livsmedel" som matris, grötris och cornflakes och speciallivsmedel som glutenfri müsli och glutenfri mix. I nedanstående tabell redovisas hur stor del av spannmålsposten som består av speciallivsmedel, t ex glutenfri müsli och glutenfri mix. Kostnaden bygger på att varorna köps i vanlig livsmedelsbutik. Kvinna Man Barn Glutenfri kost Spannmål totalt (kr/månad) varav speciallivsmedel (kr/månad) Matkorgen (som jämförelse) Spannmål totalt (kr/månad) Anpassning av hela hushållet Vi har beräknat kostnaden för en person i schablonen. Även om inte övriga medlemmar i hushållet har medicinska skäl att äta specialkost kan de av praktiska skäl ibland vilja göra det. Hushållet väljer kanske snabbmat och smörgåspålägg som alla kan äta. Här ges några exempel på sådana praktiskt betingade merkostnader : Om den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4-6 resp 7-10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för, väljer glutenfria varianter av de djupfrysta bekvämvarorna hamburgare, köttbullar och pytt-i-panna medför det en merkostnad på ca 15 kr per månad. Glutenfri leverpastej för hela hushållet innebär också en merkostnad på ca 15 kr per månad. Om hela hushållet äter glutenfritt knäckebröd ger det en merkostnad på cirka 65 kr och merkostnaden för glutenfri spagetti en gång i veckan blir cirka 85 kronor per månad. Konsumentverket/KO PM 2005:09 23 (60)

24 KONSUMENTVERKET 2005 GLUTENFRI KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för glutenfri kost Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj = 8,5 MJ) Man ( kj = 11,5 MJ) Matkorg Glutenfri Matkorg Glutenfri kost kost kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod (exkl. bröd) Matbröd Mejeriprodukter Matfett Potatis, roter Kött och charkuteri varor Fisk Ägg Grönsaker Frukt och bär Övrigt Summa en månad Summa per år Merkostnad per år Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor Konsumentverket/KO PM 2005:09 24 (60)

25 KONSUMENTVERKET 2005 GLUTENFRI KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för glutenfri kost Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år (7 000 kj = 7,0 MJ) Matkorg Glutenfri kost kr % kr % Spannmålsprod (exkl. bröd) Matbröd Mejeriprodukter Matfett Potatis, roter Kött och charkuteri varor Fisk Ägg Grönsaker Frukt och bär Övrigt Summa en månad Summa per år Merkostnad per år Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor Konsumentverket/KO PM 2005:09 25 (60)

26 Glutenfri kost MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Risgrynsgröt, kanel mjölk, smörgås (glutenfri) leverpastej (glutenfri) juice och te MELLANMÅL Kaffe (vuxna)smörgås m ost mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost kex (glutenfritt) /grönsak LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka Tisdag Bondomelett u kött, Spagetti Carbonara morot isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Klar grönsakssoppa, Köttbullar, brun sås, ostsmörgås, tomat, gurka, makaroner, morot sallad Fredag Majspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt, smörgås tomat och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Lätta torsken m potatismos och avokado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad Konsumentverket/KO PM 2005:09 26 (60)

27 MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST Fil m cornflakes, äppelmos smörgås (glutenfri) m kaviar, medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost glutenfria kex /grönsaker MIDDAG Måndag Rökt böckling, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli och skinkpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Kåldolmar, sås Fiskgryta m rotsaker potatis, lingon, gurka Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg pannkaka, sylt dressing Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker, vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare, bröd Biff Stroganoff, ris sallad, gurka isbergssallad fransk äppelkaka m grädde Konsumentverket/KO PM 2005:09 27 (60)

28 MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Snabbrisgrynsgröt, kanel Se vecka 1 mjölk, smörgås (glutenfri) leverpastej (glutenfri) juice och te LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor och potatis majs, dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling, ris, gröna ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt, Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva nyponsoppa Lördag Oströsti Kokt lax, potatis råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot hallon- och blåbärspaj Konsumentverket/KO PM 2005:09 28 (60)

29 MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST Fil m glutenfri müsli, smörgås (glutenfri) m kaviar, medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost glutenfria kex /grönsaker MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Falukorv i ugn m äpple morotsallad m ärtor potatishalvor råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna, stekt ägg, Spagetti m tomat- och rödbetor löksås, Torsdag Korvkaka Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon brun sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv, dressing potatis, rivna morötter apelsinsallad Lördag Köttsoppa, Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor. Hallon och blåbär m mjölk Söndag Gratinerad blomkål, Köttgryta, ris potatis, sallad Citronfromage Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl a djupfrysta, har använts. Konsumentverket/KO PM 2005:09 29 (60)

30 Kost vid laktosintolerans Laktosintolerans innebär en överkänslighet mot mjölksocker (laktos) och skiljer sig i flera avseenden från komjölkproteinallergi. Laktos finns i mjölk och spjälkas i tunntarmsslemhinnan till glukos och galaktos av ett specifikt enzym, laktas. Om det inte finns tillräckligt med laktas passerar laktosen ospjälkad genom tunntarmen. Laktos binder då vatten i tarmen och bryts senare ned av bakterier i tjocktarmen till organiska syror och koldioxid. Laktosintolerans ger symtom som diarré, uppspändhet, buller och kramp. Det finns olika former av laktasbrist. Den vanligaste formen är primär laktasbrist. Den primära laktasbristen är ärftlig. Frekvensen av laktosintolerans varierar mellan olika befolkningsgrupper. I allmänhet finns det vid laktosintolerans en viss restaktivitet kvar, vilket gör att en liten del laktos kan tolereras. Sekundär laktasbrist innebär att tarmslemhinnan är skadad på grund av annan sjukdom. Den laktasbristen är temporär och uppträder exempelvis vid obehandlad glutenintolerans och akuta tarminfektioner. Laktos finns naturligt endast i mjölk. Hårdost som lagrats mer än tre månader är i regel helt laktosfri. Mycket små mängder kan förekomma i ost som lagrats under kortare tid. Matsedelns sammansättning I matsedeln för laktosintolerans ingår ost och låglaktosmjölk. Denna mjölk är specialbehandlad så att laktos är spjälkad till galaktos och glukos. Mjölk och ost är viktiga kalciumkällor. Livsmedelsvarianter i de olika livsmedelsgrupperna I beräkningen av merkostnader har vi använt varor som inte innehåller laktos. Den som tål små mängder laktos behöver inte vara fullt så strikt och merkostnaden blir då något mindre. Kostnaden för kött- och charkuterivaror kan minskas med cirka 20 till 35 kronor, bröd blir några kronor billigare cirka 5 till 20 kronor och om margarinet kan innehålla mjölk blir kostnaden knappt 10 till 15 kronor lägre per månad. Spannet avser skillnaderna mellan barn och vuxna. Anpassning av hela hushållet Vi har beräknat kostnaden för en person i schablonen. Även om inte övriga medlemmar i hushållet har medicinska skäl att äta specialkost kan de av praktiska skäl ibland vilja göra det. Om hela den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4-6 resp 7-10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för väljer färdigrätterna blodpudding, hamburgare, köttbullar och pytt-i-panna utan laktos blir det drygt 20 kronor dyrare för hushållet. Motsvarande kostnad för smörgåspålägg (leverpastej och korv) blir knappt 20 kronor och för matbröd drygt 5 kronor. Merkostnaden för mjölkfritt margarin blir drygt 25 kronor. Konsumentverket/KO PM 2005:09 30 (60)

31 KONSUMENTVERKET 2005 KOST VID LAKTOSINTOLERANS Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid laktosintolerans Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj) Man ( kj) Matkorg Kost vid laktos- Matkorg Kost vid laktosintolerans intolerans kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod (exkl. bröd) Matbröd Mejeriprodukter Matfett Potatis, roter Kött och charkuteri varor Fisk Ägg Grönsaker Frukt och bär Övrigt Summa en månad Summa per år Merkostnad per år Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor Konsumentverket/KO PM 2005:09 31 (60)

32 KONSUMENTVERKET 2005 KOST VID LAKTOSINTOLERANS Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid laktosintolerans Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år kj Matkorg Kost vid laktosintolerans kr % kr % Spannmålsprod (exkl. bröd) Matbröd Mejeriprodukter Matfett Potatis, roter Kött och charkuteri varor Fisk Ägg Grönsaker Frukt och bär Övrigt Summa en månad Summa per år Merkostnad per år Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor Konsumentverket/KO PM 2005:09 32 (60)

33 Kost vid laktosintolerans MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos låglaktosmjölk, smörgås leverpastej juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) låglaktosmjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/kex MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka apelsin Tisdag Bondomelett u kött Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Potatissoppa Köttbullar och makaroner tomat, gurka, sallad brun sås rivna morötter Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avokado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad Konsumentverket/KO PM 2005:09 33 (60)

34 MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST Kokt ägg, smörgås m kaviar/ medvurst juice och te låglaktosmjölk (barn) LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) låglaktosmjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och skinkpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Blodpudding Fiskgryta m rotsaker vitkålssallad m lingon Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg, dressing pannkaka, sylt Fredag Räkor m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker, vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, sallad, gurka isbergssallad äppelsmulpaj, glass Konsumentverket/KO PM 2005:09 34 (60)

35 MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor och potatis majs, dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling, ris gröna ärtor, morot, Onsdag Oströsti Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva nyponsoppa Lördag Ravioli, Kokt lax, potatis råkostsallad hollandaisesås, ärtor stekt äpple m glass Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot hallon- och blåbärspaj Konsumentverket/KO PM 2005:09 35 (60)

36 MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 LUNCH MIDDAG Måndag Räkor m curryris Falukorv i ugn m äpple morotssallad m ärtor potatishalvor, råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna Spagetti m tomat- och stekt ägg löksås rödbetor Torsdag Blodpudding Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon brun sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv potatis, rivna morötter dressing apelsinsallad Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor hallon och blåbär m laktosfri mjölk Söndag Blomkål m ostsås Köttgryta, ris potatis Bärpaj m glass Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl a djupfrysta, har använts. Konsumentverket/KO PM 2005:09 36 (60)

37 Komjölksfri kost Komjölkproteinallergi, komjölksallergi och mjölkallergi används som beteckning för samma slags allergi. Mjölkallergi skiljer sig i flera avseenden från laktosintolerans. Allergi beror på att kroppens försvarsmekanismer inte fungerar på ett normalt sätt. En person med allergi får olika symtom när han/hon kommer i kontakt med det ämne som orsakar allergin. Mjölkallergi är en av de vanligaste födoämnesallergierna i barnaåren. Uppskattningsvis drabbas 1-2 barn av hundra. Hos de flesta barn har mjölkallergin försvunnit vid treårsåldern men en del får behålla allergin mot mjölk högre upp i åren. Det finns också vuxna som utvecklar mjölkproteinöverkänslighet. Det förekommer att barn utvecklar allergi under amningen och känsliga barn kan reagera på komjölk vid amningen om mamman äter mjölkmat. De vanligaste symtomen är kräkningar, diarré, kolik, eksem, nässelutslag, astma. Personer som har svår mjölkallergi kan få en allergichock av mycket små mängder mjölk i maten, i extremfall till och med genom att andas in mjölk, till exempel om barn leker med mjölkmat. Allergichocken är livshotande och kräver läkarvård. Vid mjölkallergi måste man utesluta alla mjölkprodukter och bakverk, såser, soppor, charkuterivaror, godis, margariner, ströbröd m.m. där mjölk eller mjölkpulver används som ingrediens. Den som har ansvar för mat till en person med komjölksallergi måste alltid läsa ingrediensförteckningen för olika livsmedel. Recept ändras ofta utan att förpackningen förändras. Skummjölkspulver, gräddpulver, torrmjölkspulver, kärnmjölkspulver, kasein, natriumkaseinat, vasslepulver, och mjölkalbumin är exempel på beteckningar som visar att livsmedlet innehåller mjölkprotein och därför måste undvikas av den mjölkallergiske. Sammansatta och industrilagade rätter kan innehålla små mängder av mjölkprotein på grund av kontamination. Ämnet ingår då oavsiktligt i slutprodukten. Kontamination sker lätt om samma lokaler och samma utrustning används för tillverkning av produkter både med och utan mjölkpulver m.m. Livsmedelsverket skriver i sin rapport 49/94 "Allergi och annan överkänslighet" att åtminstone särskilt känsliga personer bör vara försiktiga med sammansatta produkter. Det medför att den som är svårt allergisk, eller har ansvar för en svårt allergisk persons mat, kan behöva kontakta tillverkaren för att försäkra sig om att produktionen är tillrättalagd för att undvika kontamination eller för att få veta om bröd har penslats med mjölkprotein i någon form eller dylikt. Kontamination måste också undvikas i det egna hushållet. Stor omsorg kan behöva läggas ned på att göra rent för specialkostmatlagning och för att hålla isär olika livsmedel som används i hushållet. I vissa fall kan speciella kärl, kastruller och stekpannor behövas. Konsumentverket/KO PM 2005:09 37 (60)