KOLLEGAN PÅ FLYGPLATSEN TROLLHÄTTANS BEREDSKAP ÄR BRA STORT KALAS FÖR 100-ÅRING TROLLHÄTTANS STADS PERSONALTIDNING NR 2 FEBRUARI 2015

Transkript

1 TROLLHÄTTANS STADS PERSONALTIDNING NR 2 FEBRUARI 2015 KOLLEGAN PÅ FLYGPLATSEN TROLLHÄTTANS BEREDSKAP ÄR BRA STORT KALAS FÖR 100-ÅRING STADSPORTEN 6 /

2 INNEHÅLL LEDARE 4 Ung befolkning i en ung stad Vår vision är Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Och vi utvecklas och arbetar i visionens riktning. 6-7 Att vi fortsätter öka i invånarantal ger framtidstro. Den senaste uppgiften vi har nu är att vi under 2014 ökade med ytterligare 356 personer och har drygt invånare. I Trollhättan har vi i jämförelse med andra kommuner en ung befolkning, medelåldern ligger runt 40 år. Men Trollhättan har inte bara en ung befolkning vi är också relativt sett en ung stad. Trollhättan fick stadsrättigheter år Det betyder att Trollhättan fyller 100 år nästa år. Och det vill vi fira! Med ett jubileumsfirande med olika händelser under hela året vill vi under jubileumsåret ta avstamp inför framtiden. Och vi vill att det ska bli ett firande där alla har möjlighet att vara delaktiga. Det kan handla om att vara med vid olika händelser, men också skapa händelser. Det finns mycket information om detta på vår hemsida och kultursekreterare Jenny Persson presenterar sig och sitt uppdrag i detta nummer av Stadsporten. Ledaren 2 Trygghetspunkter 3 Elevhälsoplan 4 Broschyren 5 Flygplatsen åringen 8 Viktigaste jobbet 9 12 Nyanställd 10 Earth Hour 11 Tipstävlingen 11 Årsmöten 11 Till sist 12 Lönelunch 12 Kommunikationer är viktigt för en orts attraktivitet. Och vi har goda kommunikationer numera. De senaste 10 åren har det förbättrats betydligt med fyrfältsvägen mellan Trollhättan och Uddevalla, fyrfältsvägen mellan Trollhättan och Göteborg och järnvägens dubbelspår. Vi har dessutom vår flygplats som ägs av Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekils kommuner gemensamt och som trafikeras av Golden Air. Flygplatsen innebär att vi kan ta oss på till Stockholm/Bromma på en timme. Det har stor betydelse för många av våra företag, men också invånare som har sin arbetsplats i huvudstaden. Läs mer om vår flygplats på mittupslaget. I detta nummer av Stadsporten berättar vår säkerhetschef Mats Björk också om det senaste utvecklingsarbetet i vår beredskap om det skulle uppstå en krissituation. Det handlar om att vi kompletterat vår beredskap med trycksatt reservvattenförsörjning. Både el- och vattenförsörjning är förstås kritiska funktioner för att våra verksamheter i Trollhättans Stad ska fungera. Slutligen är det väl härligt att konstatera att ljuset återvänder, och känslan av att våren är i antågande? STADSPORTEN UTGES AV: Informationskontoret, Trollhättan, Telefon: , E-post: stadsporten@trollhattan.se. ANSVARIG UTGIVARE: Per Ivarsson. TRYCK: Mediatryck. REDAKTIONSKOMMITTÉ: Annika Wennerblom, stadsdirektör Andreas Gleisner, Utbildningsförvaltningen, Susanne Jörgensen, Vision, Carin Pettersson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Kristina Rynvall, Omsorgs förvaltningen, Lena Andersson, Stadsbyggnadsförvaltningen, Henrik Larsson, Kommunal, Thomas Johansson, personalföreningen Rabatten, Annelie Sundblad, Miljöförvaltningen, Maria Kristiansson, Personal kontoret, Åsa Olsson, Kontoret tillväxt och utveckling, Åsa Zetterberg, Lärarförbundet. OMSLAGSBILD: Anna Råhnängen, vd på Fyrstads fl ygplats. Läs mer på sidan 6-7. FOTO OMSLAG: Joachim Nywall MANUSSTOPP för nästa nummer: 10 mars 2015 Annika Wennerblom Stadsdirektör 2 STADSPORTEN 2 / 2015

3 NYHETER TEAB:s Anders Örn och Trollhättans Stads säkerhetschef Mats Björk framför en av de 16 mobila reservkraftsaggregat som finns i kommunen. VÅR BEREDSKAP ÄR BRA Vi har många mobila reservkraftsaggregat och 29 trygghetspunkter, så visst kan man tala om att Trollhättans beredskap är bra. Vi ligger en bra bit över nivån av vad som krävs, säger säkerhetschef Mats Björk. TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON Det är varken extremt oväder eller en pågående krissituation när Stadsporten tittar in i beredskapsgaraget vid centralförrådet. Ändå är det inte helt stiltje. Några av de 16 mobila reservkraftsaggregat som Trollhättans Stad äger tillsammans med Trollhättans Energi är nämligen inte på plats. Två är just nu ute och servar abonnenter efter att stormen Egon dragit fram, och några har vi lånat ut till Uddevalla kommun, berättar Anders Örn, underhållstekniker på TEAB. UNIK TRYGGHET På plats i garaget är också Trollhättans Stads säkerhetschef, Mats Björk, som understryker vikten av samarbetet med energibolaget. TEAB är ansvarigt för infrastrukturen i kommunen rörande vatten, el och renhållning, och det är viktigt i vår strävan efter en bra beredskap att vi samarbetar, säger Mats. Ja, vi hjälps åt allesammans för stadens skull, tillägger Anders. Trygghetspunkterna handlar om kommunens satsning på trygghet för sina invånare. Det är särskilda anordningar på viktiga byggnader i kommunen, som säkerställer att el och trycksatt vatten kan kopplas in i händelse av kris. Nu har 29 fastigheter runt om i kommunen fått den beteckningen, vilket är ett väldigt gott betyg. Jag skulle påstå att vi är näst intill unika i Sverige, säger Mats Björk. INGEN SKILLNAD MÄRKTES Stadshuset var först ut att klassas som trygghetspunkt. Centralköket där maten till stadens skolor lagas fick sin beteckning i november. Vi beger oss till kökets källare, där Mats Björk visar upp nödvattenutrustningen, vilken består av trycksättningsmaskiner och stora lagertankar. Tankarna fylls med vatten från en kontrollerad källa, och genom seriekoppling ansluts de till nödintaget. Vi testade det före jul, och ingen i köket märkte av när vi bytte till det andra systemet, berättar Mats. Som en följd av satsningen på trygghetspunkter har Trollhättan bjudits in att medverka vid konferensen Reservkraftsdagarna i regi av bland andra Livsmedelsverket och Energimyndigheten. Man kan alltså med rätta konstatera att Trollhättan har spänt bågen högt, och Mats håller med om att beredskapen är god. Ja. Allmänheten kan vända sig till trygghetspunkterna på viktiga kommunala anläggningar vid en krissituation för att få färskt vatten, mat och övernattningsmöjligheter. Han känner sig tillfreds med åtgärderna och kommunens ambitionsnivå. Vi har kommit långt, och det är roligt att jobba med frågorna. Vi har målmedvetet varit robusta under årens lopp. Ibland har vi tagit fram förslag vilka fått stå tillbaka när det varit besparingstider, men vi har inte gett upp utan fortsatt arbetet för ökad trygghet och säkerhet i Trollhättan. STADSPORTEN 2 /

4 NYHETER HELHETSGREPP OM ELEVHÄLSA I den barn och elevhälsoplan som Utbildningsförvaltningen arbetar fram tas ett helhetsgrepp på arbetet med barn- och elevhälsa inom förvaltningens verksamheter. Målet är att peka ut riktningen för hur både förebyggande insatser och stödåtgärder ska hanteras ute på skolorna. TEXT OCH FOTO: ANDREAS GLEISNER Birgitta Lundskog är chef för Området för elevstöd och modersmål, och den som leder processen med att skriva fram planen. Vi har sett en efterfrågan ute i skolorna där personal och rektorer vill ha stadsövergripande riktlinjer kring elevhälsoarbetet, och i samband med skolinspektionens besök blev frågan aktuell igen. Vi räknar med att ha en plan färdig för implementering under april eller maj, säger Birgitta Lundskog. GEMENSAM SYN Syftet med en Barn- och elevhälsoplan är att staka ut en stadsövergripande väg, en gemensam syn på hur arbetet med att främja barns och elevers hälsa ska bedrivas. De övergripande riktlinjerna grundar sig i skollagen, och kommer att anpassas till de lokala förhållanden som gäller ute på varje skola och enhet. Jag hoppas att den här planen kan bidra till att grundidén om att ett hälsofrämjande arbetssätt ska genomsyra hela förvaltningen, och att rektorer och personal kan hitta stöd för sitt lokala arbete, säger Birgitta Lundskog Fokus ligger på att identifiera och främja friskfaktorer som bidrar till elevernas utveckling och måluppfyllelse. Det Barn- och elevhälsoplanen för Utbildningsförvaltningen kommer att skapa en samsyn i verksamheten och ge det hälsofrämjande arbetet större kraft, hoppas Birgitta Lundskog, chef för Området för elevstöd och modersmål. gäller både elevhälsans uppdrag men också arbetet ute i klassrummen som sker varje dag. Också det är en faktor som Birgitta Lundskog pekar ut som viktig för att nå framåt med elevhälsoarbetet. Barns- och elevers hälsa är inte alls bara en fråga för elevhälsoteamen, utan något som berör alla som arbetar med barnen. När vi jobbar med elevhälsa och hälsofrämjande åtgärder ser vi alltid till hela människan, och fokuserar inte bara på svårigheterna som ska lösas, säger Birgitta. Varje skola har ett visst friutrymme att anpassa sitt lokala arbete utifrån de ramar som ges i planen, men riktningen är tydlig och Birgitta Lundskog menar att det har stor betydelse att det råder en samsynk kring de grundläggande principerna inom hela förvaltningen. I planen försöker vi förtydliga vårt uppdrag så som lagstiftaren uttryckt det. Vi tolkar styrdokumenten och sätter lagen i ett sammanhang som betyder något för oss i Trollhättan. Då kan vi samla alla professioner i skolan och få dem att dra åt samma håll, och det är en nyckel till att nå framgång, säger Birgitta Lundskog. 4 STADSPORTEN 2 / 2015

5 NYHETER Samarbete över förvaltningsgränsen. Fredrik Linnarsson (Miljöförvaltningen) på promenad tillsammans med Tina Gillberg och Anders Jansson från Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Tillsammans har de tagit fram en flerspråkig broschyr som förenklar och förklarar lagar och regler för näringsidkare. I högra hörnet ses broschyren med arabisk text. Samarbetet fixade broschyren En flerspråkig broschyr för näringsidkaren är resultatet av ett gott förvaltningsövergripande samarbete. Jag är väldigt imponerad över hur bra den blev, säger drogförebyggande samordnare Tina Gillberg. TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON För att driva en livsmedelsaffär, kiosk eller servering krävs så klart att man följer rådande lagstiftning, men det är inte alltid enkelt särskilt inte om man har ett annat modersmål än svenska. Både Miljöförvaltningen och Arbetsmarknads- och socialförvaltningen arbetar med frågor som rör livsmedelshantering och alkoholtillstånd. De gör inspektioner tillsammans, men har nu fördjupat sitt samarbete genom att ta fram en flerspråkig broschyr som på ett enkelt sätt förklarar vilka regler som gäller. Det har funnits språkförbistringar när vi jobbar med en del företagare. Vi tog fram broschyren för att de flesta skulle förstå, förklarar livsmedelsinspektör Fredrik Linnarsson. Att ta fram en folder i exemplar på svenska, engelska och arabiska är emellertid dyrt om man inte tänker till. Det gjorde man. Tillsammans med drogförebyggande samordnare Tina Gillberg spånades en idé fram, där man skulle ansöka om medel hos Folkhälso rådet för att ta fram en gemensam broschyr. Om vi samverkade mellan förvaltningarna hade vi större chans att få igenom förslaget, eftersom samverkan visar på utveckling, förklarar Tina Gillberg. TYDLIGGÖRANDE MATERIAL Folkhälsorådet uppskattade samarbetstanken och ambitionen att nå en förbättrad folkhälsa om man ökar kunskapen hos företagarna varför man beviljade att stötta projektet med kronor. Motsvarande belopp skulle förvaltningarna själva ställa upp med i form av arbetstimmar. Det är ett bra material som tydliggör värdet och vikten av det arbete som vi utför. Jag är väldigt imponerad över hur bra den blev, den har fångat upp substansen i den svenska lagtexten, säger Tina Gillberg. POSITIV RESPONS De har nu än mer förstått nyttan av samarbete mellan varandra, men gläds också över att kunna tydliggöra och underlätta för företagarna om vilka regler som gäller i dessa frågor. Ett par exemplar av broschyren har redan delats ut i samband med tillsyn, och vid nästa informationsträff för företagarna kommer broschyren att finnas tillgänglig. Glädjande är också responsen från kollegor utanför Trollhättan. Det är många kommuner som har hört av sig och tyckt att broschyren är bra, säger Fredrik Linnarsson. STADSPORTEN 2/

6 REPORTAGE FLYGET OCKSÅ EN DEL AV VÅR verksamhet Indirekt är vi kollegor VD:n för Fyrstads Flygplats AB och jag. För det är så hon gärna vill se det. Vi känner oss delaktiga i kommunens väl och ve. Vi använder kommunens pengar och försöker att förvalta dem på bästa sätt, säger Anna Råhnängen. TEXT: PER IVARSSON FOTO: JOACHIM NYWALL Trollhättans Stad har cirka anställda, men tittar vi på hela koncernen är siffran närmare Här finns stora kommunala bolag, men också en ganska liten spelare som spelar en stor roll: Fyrstads Flygplats AB. Den hjälper till att sätta Trollhättan och regionen på kartan personer passerar årligen säkerhetskontrollen på Malöga. Det är svårt att räkna på vad man får tillbaka på en satsad skattekrona. Vi är 17 anställda, men tillsammans med personal från bland annat Braathens är vi närmare 100 anställda som arbetar här, säger Anna Råhnängen. LÅNGVARIGT SAMARBETE Flygplatsen ägs av kommunerna Trollhättan (49 procent), Vänersborg (34), Uddevalla (16) och Lysekil (1). Fysiskt sett ligger landningsbanan i Trollhättans kommun, medan terminalen vilar på mark tillhörande Vänersborgs kommun. Och det passar ju bra eftersom det är de två största ägarna, så här har vi prov på ett långvarigt samarbete som har fungerat i 30 år, säger Anna. Flygplatsen tillkom under 30-talet för att man skulle testa bombplan som tillverkades på Saab, och fram till 1983 stod Trollhättan som ensam ägare innan bolaget med de fyra ägarkommunerna bildades. Då anlades terminalbyggnaden, start- och landningsbanan förlängdes och flygledartornet byggdes. FLEXIBEL PERSONAL Det är emellertid fortfarande en liten flygplats, vilket ställer stora krav på den fåtaliga personalen. Där har Anna Råhnängen haft tur. Min personal är fantastisk, helt otrolig. De har stort ansvarstagande och stort säkerhetstänk. Det skapar en trygghet för mig, men framförallt för resenärerna, säger Anna. Alla har många roller, och man rycker in där det behövs. Ett purfärskt exempel på det är cafeterian, där säkerhetschefen Håkan Johansson denna dag serverar kaffe till gäster eftersom ordinarie cafépersonal inte är på plats. LJUS FRAMTID I dagsläget finns bara Bromma som flygdestination, men fler kan vara på väg. Näringslivsstrategin har som mål att utöka antalet destinationer, och utifrån önskemål från företag i Fyrbodal pågår samtal kring detta just nu. Golden Air trafikerar linjen till Bromma, och gör till våren ett test med en resa till Prag respektive Budapest. Biljetterna gick åt i ett nafs. Det var ett jättestort intresse! Golden Air provar gärna nya destinationer, och vi vill gärna ha fler turister till Trollhättan. Fler faktorer gör också att Anna väljer ljusa penseldrag för att måla flygplatsens framtid. Vi har en väl fungerande verksamhet, samt en del inplanerade projekt framöver som stärker möjligheterna att kunna ta emot snäppet större flygplan. Så känslan är att vi står inför en fas där vi kan ta ett kliv, avslutar kollegan på Malöga. En betydande del av den kommun sen heter Anna Råhnängen. 6 STADSPORTEN 2 / 2015

7 REPORTAGE ala verksamheten bedrivs i bolagsform eller tillsammans med andra parter. Fyrstads flygplats ingår i koncernen Trollhättans Stad, och VD:n på flygplat- STADSPORTEN 2 /

8 AKTUELLT Kultursekreterare Jenny Persson håller i trådarna när 100-åringen Trollhättan ska firas under Brett 100-årsfirande önskas 2016 fyller Trollhättan 100 år. Det ska firas rejält, och bygger på engagemang från många. Delaktighet är nummer ett. Vi vill att alla ska känna sig välkomna, säger kultursekreterare Jenny Persson. TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON Det är gästen som gör festen, det ordspråket känns verkligen applicerbart när kultursekreterare Jenny Persson berättar om Trollhättans 100-årsfirande, ett jättekalas som ska pågå under hela 2016 Jenny, och Kultur- och fritidsförvaltningen som står bakom jubileumsfirandet, vill att det ska bli ett festligt år där alla Trollhättebor eller de som har en anknytning hit ska känna delaktighet. Det hoppas man skapa bland annat genom att låta medborgare skicka in sin egen Trollhätteberättelse eller filma sitt smultronställe. Det här känns jätteroligt! Det ska bli kul att se hur många berättelser och filmer vi får in det är nog det som jag är mest nyfiken på just nu, säger Jenny, som är projektanställd, och började sin anställning vid årsskiftet. SKALET REDAN PÅ PLATS Riktlinjerna och ramarna för firandet var på plats redan innan Jenny anställdes, och det är inte hennes uppgift att ensam fylla skalet med innehåll. Jenny ansvarar för kommunikationen men hon kommer också att dyka upp i flera delprojekt i någon form. Klart är att det blir ett stort födelsedagskalas i augusti nästa år, och att lite extra krut läggs på befintliga arrangemang som exempelvis Blå Natten. Nämnas kan också jubileumsutställningen på Konsthallen. Det är ett ambitiöst program, och det kommer att krävas att alla jobbar på. Det blir ett hektiskt 2016, men så länge det är roligt kommer det att underlätta, och det skapar en gemenskap. Jenny är utbildad kommunikatör, och har arbetat med projekt inom kulturella och kreativa näringar samt turism på Innovatum. Hon har också varit kommunikatör på Vara konserthus. Varför passar detta projekt dig? De sökte någon som skulle ta hand om kommunikationen. Jag har erfarenhet från det inom kulturområdet, så där är jag lite på hemmaplan plattformässigt. Och sedan är det ju ett 100-års jubileum, det är ju hur kul som helst! Fotnot: Vill du veta mer om 100-årsfirandet? Det finns på vår hemsida: Trollhattan.se/100 8 STADSPORTEN 2 / 2015

9 AKTUELLT VIKTIGA JOBB GÖR SKILLNAD Närmare en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden de närmaste tio åren. Även Trollhättans Stad kommer att ha ett stort rekryteringsbehov. Med kampanjen Sveriges viktigaste jobb vill vi visa att kommunala jobb är viktiga, vi gör verkligen skillnad, berättar informationschef Peter Asp. Genom kampanjen Sveriges viktigaste jobb vill Trollhättans Stad öka kunskapen om välfärdsjobben. Det vill säga alla jobb som finns i den kommunala sektorn. Inom Trollhättans Stad finns 350 olika yrkeskategorier och gemensamt är att vi alla arbetar med service för att underlätta och skapa en bra vardag för våra medborgare. Nu tar vi ett grepp för att försöka visa några av alla yrken som vi har, berättar Linnéa Antonsson och Anders Jangtoft på personalkontoret. Lena Saarenpää, undersköterska, Blåvingens äldreboende. MILJÖ MED MÖJLIGHETER 20-talet medarbetare i skiftande yrken presenteras i bild och text där de får berätta om sitt yrkesval samt utveckla varför det är ett viktigt och stimulerande arbete. Räknar man in de kommunala bolagen så har vi omkring medarbetare i den kommunala verksamheten i Trollhättan. Vi är ortens överlägset största arbetsgivare och vi utför så mycket viktigt. Det känns verkligen bra att vi kan belysa något av det vi gör och förhoppningsvis får allmänheten upp ögonen för alla möjligheter som finns i vår verksamhet, konstaterar Linnea Antonsson. Martin Gustafsson, sjukgymnast, Tallbackens rehab. KAN BLI EN FORTSÄTTNING? Kampanjen med de 20 medarbetarna kommer i första hand att finnas på Trollhättans Stads hemsida, faller det väl ut så kanske det kan bli en fortsättning med annat material. Det här kan också komma till pass när vi marknadsför våra jobb på mässor och liknande. Det är viktigt att vi visar vilka betydelsefulla arbeten som finns i den kommunala verksamheten, säger Anders Jangtoft. Ida Addinsall, socialsekreterare, barn och unga. STADSPORTEN 2 /

10 PÅ JOBBET HÄR ÄR VÅRA NYA ARBETSKAMRATER MAX REHNBERG, socialsekr, ASF HENRIK FRIDOLFSSON, pedagog, Lyrfågelskolan/ Akvarellen ALI MOHAMED OMAR, studiehandledare, Välkomsten LINDA FRANSSON, anläggningsarbetare, Parkunderhåll ELISABETH FALENÄS, lärare, Stavreskolan och fritidshem CHRISTINE PERSSON, förskollärare, Kopparholmen MARIA SCHWARTZ, lärare, Välkomsten ANNA-KARIN ÖBRANT, enhetschef, ASF VERONICA FREDRIKSSON, sjuksköterska, Humlegården CARL HALLBLAD, Förrätningslantmätare, SBF. Socialsekreterare Max Rehnberg är ett nytt ansikte i Trollhättans Stad. Max fick sitt kanonjobb Han har bara varit anställd fyra veckor, men socialsekreterare Max Rehnberg har redan bilden klar. Det här känns som ett kanonjobb, säger 24-åringen. TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON Familjestöd har fått förstärkning i form av en reslig östgöte från Mjölby, som via studier på socionomprogrammet i Örebro och senare Malmö nu återfinns i ett rum på stadshusets första våning. Fast det är egentligen en ren tillfällighet att vi hittar honom här. Min sambo läser till flygledare, och fick placering på Såtenäs. Så därför sökte vi oss hitåt, berättar Max. Han examinerades i somras, men har hunnit samla på sig erfarenheter av arbete både inom rättspsykiatrin och kriminalvården. Socialsekreterare blir däremot ett nytt kapitel. Det här känns som ett kanonjobb, något som jag vill göra flera år framöver, säger han. En bidragande faktor till det positiva utlåtandet kan säkerligen ansvariga och nya kollegor inom Familjestöd ta åt sig äran av. Det kändes nästan bättre än jag trodde att komma hit Jag har blivit så väl mottagen, fått en jättebra introduktion så det känns väldigt tryggt. INGET KVINNOYRKE Förutom dialekten sticker han ut lite gentemot övriga 17 socialsekreterare i gruppen genom att vara just man. Det märkte jag redan under utbildningen. Av 140 studenter som började på socionomprogrammet var cirka stycken killar, och det återspeglas ganska väl på den här arbetsplatsen. Det sitter väl någonstans långt bak att det är ett kvinnoyrke. Men inte för dig? Nej, det handlar mer om ett intresse av vad man vill jobba med, jag har aldrig tänkt på det som ett kvinnoyrke. Jag har alltid varit intresserad av människor, så det känns naturligt för mig, säger Max. Max och hans sambo har flyttat runt en del, och just nu bor de hos hans pappa i Uddevalla men den kringflackande tillvaron är snart ett minne blott. Vi är väl på väg att slå ned bopålarna här. Vi vill hitta någonstans med rimliga pendlingsavstånd för både min sambo och mig. Trollhättan, Vänersborg eller Grästorp ligger bra till. Vi ska faktiskt på husvisning idag, avslöjar han. 10 STADSPORTEN 2 / 2015

11 PÅ JOBBET/NÖJE Vinn biobiljetter! Rätta svar i förra numret: Vann biobiljetter gjorde: Ulrika Kullander, Kontoret tillväxt och utveckling, Christian Karlsson, Kontoret tillväxt och utveckling, Carina Lindström, Kontoret Produktion och service, Birgitta Nandin, IT-avdelningen, Hans-Olof Svensson, Stavreskolan. Earth Hour uppmärksammades världen över 2014, exempelvis på Indonesien. Earth Hour närmar sig TEXT: PER IVARSSON FOTO: WWF Den 28 mars är det dags för Earth Hour, och en bra anledning att fokusera på klimatfrågan lite extra. Väldigt mycket har hänt i klimatarbetet i Trollhättans Stad de sista tio åren. Fjärrvärmeverket drivs på nästan 100 procent biobränsle och all el i Trollhättans Stad är så kallad grön el. Förnybara bränslen finns i 40 procent av fordonen (arbetsfordon drivs på diesel) och allt fler av oss cyklar. Och det finns både elcyklar och elbilar i bilpoolen, säger miljöstrateg Åsa Olsson. ÅRSMÖTEN: TSIF OCH RABATTEN Trollhättans Stads Idrotts- och Fritidsförening (TSIF) När: 23/3 kl 17.00, Anmälan senast 16/3 till maria.svante@hotmail.com OBS: TSIF är i akut behov av engagerade människor till styrelsen. Prata med De sista åren har vi också blivit varse att livsmedelssektorn står för ungefär 20 procent av utsläppen av växthusgaser. Och för att minska klimateffekterna av maten arbetar flera skolor med att minska matsvinnet, säger Åsa Olsson och tillägger: Det vore roligt om så många som möjligt deltar i Earth Hour, och släcker ljuset den 28 mars klockan Du kan anmäla ditt deltagande på wwf.se Maria Svantesson om du är nyfiken på arbetet. Personalföreningen Rabatten När: 19/3, kl 17:00, Sessionsalen, stadshuset. Anmälan: Senast 9/3 via mejl: eva.ame.johansson@trollhattan.se Nu kör vi igen: 1. Från vilket landskap kommer den nyanställde socialsekretaren Max Rehnberg? 1. Värmland. X. Halland. 2. Östergötland. 2. Hur många mobila reservkraftsaggregat äger Trollhättans Stad tillsammans med TEAB? X Var har Jenny Persson arbetat som kommunikatör? 1. Göteborgsoperan. X. Vara Konserthus. 2. Västtrafik. 4. Hur många anställda har Fyrstads Flygplats AB? X Var ansökte MF och ASF medel för att ta fram den flerspråkiga broschyren? 1. Integrationsinstitutet. X. Svensk Handel. 2. Folkhälsorådet. Mejla ditt svar till stadsporten@ trollhattan.se senast den 6/3 så är du med i utlottningen som kan ge dig två biobiljetter! STADSPORTEN 2 /

12 40 ÄR MITT I LIVET Jag har ganska nyss fyllt 40. Samma dag som ABBA vann med låten Waterloo i Brighton kom jag till världen. 40 år senare bor jag på landet med fru och fyra barn. Huset som vi kallar vårt hem har stått på jorden i 150 år, eken i vår trädgård är dubbelt så gammal som huset. Själv är jag någonstans halvvägs in i livet. Författaren Bodil Malmsten sa en gång att livet börjar vid 40 och slutar vid 42. Jag tror att livet börjar när man föds, att det hela tiden förändras och aldrig tar slut. 42 känns väldigt nära på något sätt Jag drabbades inte av den ökända krisen när jag fyllde 40. Jag hade föreställt mig tatueringar, att jag skulle köpa en cab eller möjligtvis ta MC-kort, men inget av detta har hänt. Jag har i och för sig börjat musicera igen efter 15 års uppehåll, det kan ju vara ett tecken på någon slags rädsla över att åldras. Jag har blivit en av de som säger att åldern spelar ingen roll eller man är inte äldre än man känner sig. Som Churchill sa att förstå sin ålder är att förstå dess glädje. Varje gång jag står i Systembolagets kassa så hoppas jag att de frågar om legitimation. Min lycka var total när detta faktiskt inträffade för ett tag sedan. Men glädjen var kortvarig, enligt min fru så gör personalen detta systematiskt för att öka sin popularitet bland kunderna Idag vet jag hur jag som person fungerar, jag har med mig erfarenheter som gör att jag känner mig trygg i mig själv. Kanske är det just det som Churchill menade med att förstå den här ålderns glädje. När andra världskriget höll på att vända och de allierade vann slaget vid el-alamein i slutet av 1942, sa Churchill detta är inte slutet, inte ens början på slutet, men kanske slutet på början. Ungefär så känner jag. När jag tänker på ålder fascineras jag av eken på vår tomt. Den kommer, liksom jag, vara kvar länge. När jag precis skrivit klart denna krönika så ringer min pappa och mamma som är på semester i Thailand, och säger att de ska träffa familjen Ek ikväll på en restaurang. Även de njuter och förstår glädjen av sin ålder. Johan Bengtsson Stadsbyggnadschef Åsa Lundh Dahlqvist och Andreas Gleisner från Vision informerar medlemmar under lönelunchen. Vision bjöd på mättande information För andra året i rad erbjuder fackförbundet Vision löneluncher för sina medlemmar. Det är viktigt för oss att få träffa våra medlemmar, säger ord förande Åsa Lundh Dahlqvist. TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON Den lilla salen Västanvind på Högskolan Väst är fylld med lunchande gäster från Omsorgsförvaltningen. Förutom att de tillhör samma organisation, är ytterligare en gemensam nämnare medlemskapet i fackförbundet Vision vilket är anledningen till att de har samlats här denna dag. Samtidigt som maten slinker ned lyssnar de på två av fackets företrädare i Trollhättans Stad: Ordförande Åsa Lundh Dahlqvist och vice ordförande Andreas Gleisner. De kommer med tips till sina medlemmar inför det stundande lönesamtalet, och svarar på frågor kring det och annat som rör arbetssituationen. VIKTIGT ATT MÖTAS För Stadsporten berättar Åsa Lundh Dahlqvist att det är andra året man har löneluncher för sina medlemmar, och detta är den tredje av åtta inplanerade luncher i år. Vi tror på att prata med våra medlemmar är det bästa sättet för oss att få veta hur det ser ut, men det är också ett bra tillfälle att kunna förmedla kunskap till dem före lönesamtalet. På så sätt får de reda på lite mer, och vet om vilka krav som man har rätt att ställa. Hur har responsen varit? Den har varit jättegod! Vi träffade över 200 medlemmar förra året på löneluncherna, och det gav också möjlighet att prata om andra saker. Varifrån kom idén med luncherna? Jag minns inte exakt hur den uppkom, men vi diskuterade generellt hur vi ska kunna träffa våra medlemmar. På kvällstid har alla sina livspussel, och det kan vara svårt att komma ifrån, men äta lunch ska ju alla Vilken är den vanligaste frågan ni får? Den vanligaste frågan gäller hur lönesamtalet ska fungera, det gäller alla yrkeskategorier rakt igenom. Sedan finns det positiva exempel på samtal som har varit bra, och dem vill vi lyfta fram. Det ska man bygga vidare på.