1/2005 LTUNESARE. Årgång 67

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2005 LTUNESARE. Årgång 67"

Transkript

1 1/2005 LTUNESARE ultunesare u Årgång 67

2 nr Det är lätt att bli miljöskadad. Det handlar dock inte om gifter i maten denna gång och inte heller om avgaser, som man i djupa andetag drar in när man stretar i motvinden längs Dag Hammarskjölds väg. Nej, det jag menar är skador av det intellektuella slaget; att man blir miljöskadad av det man studerar. Att av sin svåger få epitetet kemisten vid den traditionsenliga julmiddagen är nog bara ett tecken på detta fenomen. Just nu läser jag en kurs i växtfysiologi. Det blir lätt att man slänger sig med allehanda, för oinvigda, märkliga termer och utomstående kan kasta lätt undrande blickar när man mer ingående studerar floem och xylem i den morot man gnager på. Växter är mästare på kommunikation. Utan kommunikation skulle det lätt bli obalans mellan bladverk och rotsystem. Med risk för att låta som en viss programledare får detta mig osökt att tänka på denna tidning. Vi är en stam mellan kåren och dess medlemmar; ett kommunikationsmedel. Det är dock lätt att det blir en envägskommunikation. Ibland känns det som att sända ut ett meddelande i rymden det är sällan man får något svar. Vi vill gärna ha reaktioner på det vi skriver. Nog för att det är roligt att skriva, men vi skriver också för att någon ska läsa det. Det är lite som när man lagar mat till gäster; det är roligare om man vet att gästerna tycker om det man lagar. För att vi ska lyckas med denna middag, så vore det bra att veta vad våra gäster vill ha. Min uppmaning är alltså: kommunicera mera med oss! Er nytillträdda redaktör Ida Widnersson 14 Smått & Gott s. 3 Ordförande har ordet s. 5 Intervju med Frida s. 8 Filmfestival s. 9 Nya styret s. 10 Bolognaprocessen s. 12 Studentmat s. 14 Debatt: positiv särbehandling s. 16 Svar: En bortglömd minoritet s. 17 Ensam eller på egna ben s. 18 epost adress Box 7074, Uppsala besöksadress Duhrevägen 6 telefon fax Nya IF-styrelsen s. 20 Kårrenovering s. 21 Prima anno 2005 s. 22 Nya DR-styrlesen s. 24 Teaser: Senil och Strandad s. 25 Kemin lämnar Depris s. 26 En hyllning till mannen s. 27 Åreresan s. 28 Korsordet: En himla många... s. 30 repro Fyris-Tryck AB, Uppsala tryck idétryck Grafiska Uppsala AB upplaga 3000 Nästa manusstopp februari april Nästa annonsstopp februari april redaktör Johanna Ida Widnersson Klasson layout Tim Ida Widnersson Gustafsson skribenter Tim Virginia Gustafsson, Günes, Helena Virginia Magnusson, Günes, Helena Jenny Magnusson, Sandberg Mirjam Nestor foto Karin Thedéen Jenny Sandberg foto annonsjägare Paulina Linjander, Mikaela Baumgardt Johanna Moreskog, Karin Thedéen, Christian SPIDER Worén annonser omslagsbild och Karin kassör Thedéen Anna Thuresson, Mikaela Baumgardt omslagsbild XX oberoende organ för Ultuna Studentkår 28 2 u:n 1/05

3 SMÅTT & GOTT Söka-jobb-kurs med Naturvetarförbundet Datum: 6 april Tid: Plats: Loftets stora sal Hur hittar man jobbet? Hur skriver man en bra CV och ett vinnande brev? Hur ser arbetsmarknaden ut? Vad kan man ställa för krav i anställningsavtalet? Naturvetarförbundet och Skogsakademikerna kommer och informerar. Arbetslivscenter (ALC) bjuder på lättare kvällsmat, därför krävs föranmälan. Anmäl dig på: senast den 4 april. Kom ihåg att ange eventuella matallergier. Så blir jobbet ditt! Datum: 12 april Tid: Plats: Loftets stora sal Agrifack kommer och informerar om hur du hittar lediga jobb, om den aktuella arbetsmarknaden, hur du skriver en ansökan, intervjutips och hur du förhandlar din lön. ALC bjuder på fika, därför krävs föranmälan. Anmäl dig på senast den 8 april. Kom ihåg att ange eventuella matallergier. Utlysning av LHS stipendium för behövande Stipendiet tilldelas behövande student. Sökes senast den 15 mars på särskilda ansökningshandlingar. Ansökan ställs till ULS ordförande. Detta händer... 15/3 Sista anmälningsdag för sommarkurser 19/3 Kamratmiddag Spexavslutning 22/3 Marskårmöte Verksamhetsberättelser och bokslut behandlas 24/3 Skärtorsdag Påsklovet inleds 15/4 Sista anmälningsdag för kurser hösten /4 Valborgsmiddag 4/5 Sista anmälnings- och betalningsdag till Vårbalen 10/5 Majkårmöte Kårval Arons hus Som aktiv och passiv medlem har du möjlighet att hyra kårens hus i Båstad (Arons Hus). Kontakta kårens sekreterare, Fredrik Wejde för prisinfo och lediga veckor. Vårbal, 21maj Sista anmälnings- och betalningsdag, 4 maj. Anmäl dig i balpärmen på kårexpeditionen eller via e-post, Mer info under fliken examen Balmästeriet; Ida och Monica Angående Ultunas namn Tack för intressant artikel om Ultunas namn. Det enda jag har att tillägga är att tuna ofta anses betyda tingsplats, dvs den viktiga plats där i stort ALLA i bygden (åtminstone alla fria män) träffades för att fatta gemensamma beslut för samhällets fortlevnad. Traditionen har levt kvar länge på Island. Det kan även vara intressant att notera att Guden Ulls åker låg nära Ultuna på väg in mot Uppsala. Vi tycker kanske att den åkern är alltför mager och sandig, men när man hackar jorden för hand så är Ulleråkers jord mycket bättre än Uppslaslättens styva lera. Mvh hälsningar från f.d. Ultunastudent! Lars Hylander KAMRATMIDDAG med spex för utexaminerade Ultunesare Datum: 19/3-05 Tid: Plats: Ultuna Studentkår Pris: 360 kr (inkl. spex) Betala på bg (pg har upphört) senast onsdagen den 9/3 Ange namn, inskrivningsår och ev. specialkost. Vid frågor ring KM på (lunchtid), eller maila till 1/05 u:n 3

4 FRAMTIDSAKADEMIN ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR VT 05 Stadsbiblioteket, feb Östersjön och den marina mångfalden. 30 mar Vatten, en framtida konfliktkälla? 27 apr När kommer syndafloden? Se hela vårens schema på Hej! Jag heter Anna Sonesson och är studentombudsman på Naturvetareförbundet. Passa på att gå med i Naturvetareförbundet nu! Det är nämligen gratis medlemskap under ett år och sedan kostar det 100 kronor per år under din studietid. Nu söker vi lokala studentkontakter på Ultuna. Du får tusen kronor i ersättning. Du har även möjlighet att vara med på Studentrådet den mars. Hör av dig till mig om du är intresserad på tel Du får medlemstidningen Naturvetaren arbetsmarknadsinformation gratis olycksfallsförsäkring och många andra förmåner! Hälsningar Boka in den 6 april för en söka jobb-kurs med Naturvetareförbundet på SLU! Vi är fackförbundet för naturvetare. Naturvetareförbundet organiserar idag omkring av Sveriges naturvetare. Naturvetareförbundet är en av de snabbast växande yrkesfackliga organisationerna i landet.

5 ORDFÖRANDE HAR ORDET Ultunesare! Jag får alltid en sådan energikick den här tiden på året då vintermörkret drar sig tillbaka mer och mer för varje dag. Att det är ljust ute när man vaknar gör det faktiskt lite lättare att ta sig upp på morgonen. Vad jag däremot har lite svårt att greppa är att det redan gått en och en halv månad på det nya året och det finns just nu inget som tyder på att tiden kommer att gå långsammare framöver. Men med så många kompetenta och engagerade kårfunktionärer är jag ändå övertygad om att vi kan få en hel del gjort under det kommande året. Universitetet har ett tufft år bakom sig och det kommer att krävas en del svåra beslut under kommande år för att få stabilitet i ekonomin. I och med detta så fortgår också Campusplaneringen. Att många lokaler kommer att sägas upp är oundvikligt för att få universitetets ekonomi på fötter och det är då av största vikt att den nya planeringen fungerar så bra som möjligt för alla parter. Bra arbetsmiljö i kombination med ett Campus där studenter träffas över programgränser ser jag som ytterst viktigt för att studietiden ska bli så rik och utvecklande som möjligt. i samhället leder till att det infinner sig en viss avsaknad av självförtroende bland oss som studerar här vid Ultuna. Under mitt första representationsuppdrag som ordförande för Ultuna Studentkår skymtade jag dock en strimma av ljus. Det var vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens 192: a årssammankomst den 28:e januari och jag fick ta del av ett tal hållet av Lester R Brown, författare till boken Plan B Rescuing a Planet under Stress and a Civilization in Trouble. I korta drag handlar det om vårt förhållningssätt till och nyttjande av naturen som ofta inte är så långsiktigt som man skulle kunna önska sig. Det slog mig då att detta egentligen berör allt det som vi ägnar oss åt vid SLU. Jag tror därför att den gröna sektorn med allt vad det innebär i form av ekonomi, energi, vatten, mark, djur, växter landskapsplanering m.m. går en grön vår till mötes, men det krävs att SLU blir tydligare i sin inriktning. Vi ska vara bäst på det vi gör och det kan vi om vi bara vågar och vill! Joakim Ugander Beträffande kåren så kommer mycket under året att kretsa kring kårhusrenoveringen och det är en process som kommer att märkas av på flera plan inom vår organisation. Renoveringen är mycket mer än en uppfräschning ty tiden, och med den arbetsmiljökrav, har sprungit ifrån vårt kära kårhus. Det handlar alltså om att se till att vi även i framtiden kan nyttja och ha glädje av kårhuset på det sätt som vi i dag tar för givet. Vi har sedan en tid tillbaka en mycket driven renoveringsgrupp som nu tillsammans med mig kommer att jobba på högvarv för att få detta projekt att gå i lås. Det handlar rent praktiskt dels om kontakter med sponsorer men det kommer också att ställa en hel del krav på oss som kår. Här kommer arbetet att fortgå med att få en överblickbar ekonomi så att vi utifrån detta kan göra rätt prioriteringar för framtiden. Om vi nu förflyttar oss från det höga tempo som råder inom universitetet till arbetsmarknaden så kan man bara konstatera att det i det närmaste råder stiltje. Inte på så sätt att arbetet är mindre stressigt, utan att det knappt finns någon rörlighet i form av nya anställningar. Jag har flertalet nyutexaminerade bekanta som står utan jobb. Detta i kombination med att vår i dagsläget lite diffusa sektor inte tillhör de mest statustyngda 1/05 u:n 5

6 Bankkort + Visa 250 kronor/år e-kort + 50 kronor/år Internetbetalning = 155 kronor/år 0 :-) Enkel studentmatematik: = 0 kronor. Som student har man sällan gott om pengar. Enkel studentmatematik är att kostnadsfritt är bra. Därför sätter vi priset till 0 kronor på flera av våra tjänster för dig som är student och har privatkonto med CSN-insättning. Kostnadsfritt erbjudande till studenter. Bankkort Visa, e-kort och Internetbetalning för dig som har privatkonto med CSN-insättning. Dessutom får du telefonbanken. För dig som har privatkonto för löpande in- och utbetalningar och/eller e-sparkonto för långsiktigt sparande, erbjuder vi en bra ränta. Läs mer på

7

8 INTERVJU TEXT CHRISTIAN WORÉN FOTO KARIN THEDÉEN Intervju med Frida. SLU ska vara ett universitet i tiden, med i svängen, ni vet up to date. När jag fick höra att det skulle börja en döv tjej här på Ultuna så undrade jag hur SLU har löst detta gamla problem. Jag menar, man kan ju inte vara up to date om man inte kan erbjuda utbildning till alla. utmärkt? Vid detta laget hade jag tryggt antagit att kåren hade gjort allt för att Frida (precis som alla andra) skulle trivas och få inblick i studenternas aktiviteter, men ack vad jag bedrog mig. Det visade sig att Frida knappt var medveten om vad kåren var bra för. Bakläxa kåren! Frida och jag träffades en eftermiddag på kåren efter avtalad tid för att jag skulle få fråga några saker. Det var tänkt att en av hennes två tolkar skulle följa med för att underlätta kommunikationen. Tolken visade sig vara sjuk, så vi skickade lappar mellan oss. Det var ett nytt sätt att umgås med en annan människa, inte helt enkelt om man är van att låta käften glappa. Jag frågar Frida om hon har några uppenbara problem som döv på Ultuna, hur omgivningen reagerar och hur kåren har stått till förfogande under småttingveckorna samt efteråt. I sitt svar är Frida mest positiv. Hon har inga egentliga problem med att inte höra vad folk säger (och det finns dagar när jag faktiskt avundas henne), omgivningen är mest positiv och nyfiken, fast det finns personer som blir lite nervösa och osäkra. SLU har varit mycket samarbetsvilliga och oroliga för hur det skulle gå för Frida, men efter att ha anlitat två tolkar som turas om att hjälpa henne genom föreläsningar och labbar så har det mesta ordnat sig bra. Problem kan dock uppstå när lärare släcker i taket för bildvisning m.m. Eftersom Frida går naturresursprogrammet och därigenom får göra en hel del exkursioner så undrade jag genast (som professionell i-vattnet-druttare under mina exkursioner) hur hennes tolkar klarar det sköna men ibland krävande fältarbetet. Det framgick att det var med varierande resultat. När jag började fråga om hur småttingveckorna gick så blev jag lite imponerad över hennes vilja att delta så mycket hon kunde. Visserligen pendlade hon mellan Uppsala och Stockholm och kunde därför inte vara med på allt men hon genomnjöt de båda middagarna med hjälp av lappar och tecken. Fast det visar nog mest på hur trångsynt jag själv är, varför skulle det inte gå alldeles 8 u:n 1/05

9 KÅREN TEXT DANIEL LUNDBERG ILLUSTRATIONER KRISTIN BORG Filmfestival på Ultuna Våren brukar betyda snö och slask och ett och annat brutet ben på en alltför vågad snowboardnybörjare... Från och med april 2005 kommer det även att betyda filmfestival, närmare bestämt Ultuna filmfestival. Samarbetet mellan två av kårens utskott det kulturella utskottet (KulU) och doktorandrådet (DR) har pågått sedan årsskiftet och har resulterat i filmkvällar med billig läskeblask och nästan överdrivet mycket popcorn. Filmkvällarna kommer att fortsätta att dyka upp en gång varje månad med undantag för april då den första filmfestivalen på Ultuna arrangeras, där hela helgen den april tillägnas filmvisning. Huvudtemat för filmfestivalen kommer att vara det universitetskända MAT DJUR SKOG LAND STAD, samtidigt som det täcker in tvärgående filmteman bl.a. SUPERHJÄLTAR, ANNORLUNDA DETEK- TIVER och KLASSIKER. I förlängningen kan detta betyda filmer allt från Ace Ventura Pet Detective (DJUR och ANNORLUNDA DETEKTIV) till Casablanca (STAD och KLASSIKER), men som ni snabbt förstår är kombinationerna i princip oändliga. Det slutgiltiga filmschemat sätts upp i god tid på väl valda platser på Ultuna. Som om detta inte vore nog, kommer dessutom varje film att inledas med en käck liten förfilm för att hitta den riktiga filmstämningen (något som för övrigt redan sker vid varje filmkväll). I samband med filmfestivalen kommer KulU och DR dessutom att anordna ett par tävlingar med rätt så intressanta priser för alla filmintresserade äntligen får du nytta av dina filmkunskaper! Filmkvällarna och filmfestivalen är öppna för alla SLU:s studentkårmedlemmar, så det kan vara dags att betala in den där kårräkningen... Vi ses i filmmörkret! 1/05 u:n 9

10 PRESENTATION TEXT HELENA MAGNUSSON FOTO KARIN THEDÉEN Kårens nya styrelse Nu har de flesta ledamöterna i den nya kårstyrelsen tillsatts och har börjat sitt arbete för en bättre kår. Vilka är de och vad de vill de uppnå under året? Det är ett gäng glada människor som möter mig i konferensrummet. De har mycket att göra, men en intervju hinner de med. Ekonomin mer överskådlig Den nya styrelsen vill fortsätta att samordna utskotten och se till att det fungerar. Förändringen har gjort ekonomin mer överskådlig. Vi vill hitta ett bra sätt att redovisa vad medlemmarnas pengar går till, säger Joakim Ugander. Han säger att de utifrån detta måste prioritera rätt och tänka på att kåren är en serviceorganisation. Kårobligatoriet kan komma att försvinna och då måste de ha en plan inför den situationen. Informationskanaler och öppenhet Styrelsemedlemmarna säger att kårens informationskanaler måste utvecklas, ett exempel på det är att hemsidan måste byggas om för att få en informativ och enkelt uppdaterbar webbplats. De vill att kåren ska ha en bra service och att alla ska känna sig välkomna. Peter Persson betonar att kåren ska beröra alla; även doktorander, fristående kursare och energisystemstudenter. Styrelsen vill införa någon sorts kårintroduktion även för dessa grupper. Tro det eller ej, men färre än hälften av Ultunas studenter är programstudenter. Vilka medlemmar som helst kan vända sig till oss, säger Peter Persson, vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor. Styrelsemedlemmarna har expeditionstid under lunchen, med finns ofta på plats även under andra tider. På gång i år Renoveringen av kårhuset är en fråga som är viktig i år. För övrigt händer det mycket med utbildningarna. En ny tanke är att driva vissa frågor i projektform, alltså inte bundet till ett utskott. Kontakta gärna styrelsen Expeditionstider: Mån Johan Stensson Tis Sofia Hedlund Ons Fredrik Wejde Tor Joakim Ugander Fre Peter Persson Styrelsen kan nås på tel och För e-post, se adresserna vid respektive person. Prioritera är svårt Vid frågan om vad som kommer att bli svårt under året, dominerar ett svar: Att prioritera. Det finns mycket att göra, men det gäller att se att det man gör leder åt rätt håll. Det gäller att ha överblick i det stora perspektivet. Andra svårigheter kan vara viljor som strävar åt olika håll och att lära sig att koppla bort arbetet. Engagemang I skrivande stund saknar styrelsen informationsansvarig. Än så länge sköter Johan Stensson dessa arbetsuppgifter. Joakim Ugander tror att ansvaret och tidsåtgången kan vara skrämmande men när man väl kommer in i det så är det jättekul. Peter Persson vill ha större engagemang när det gäller diskussioner om utbildningarnas syfte och innehåll. Fredrik Wejde, sekreterare, vill gärna se mer folk på kårmötena och få fler att engagera sig i vad kåren gör. Joakim Ugander Ordförande Född: 1981 Studieprogram: Agronom inriktning teknik Inskriven:2001 Joakim är snart klar med sin utbildning och ville ta chansen att jobba i styrelsen. Först skulle han ha blivit kassör, men sedan gled han över till ordförandeposten. Han tycker att det roligaste med jobbet är kontakten med människor och att hitta problemområden att utveckla. e-post: 10 u:n 1/05

11 Peter Persson Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor Född: 1980 Studieprogram: Agronom inriktning livsmedel Inskriven: 2002 Peter tycker att det är kul att jobba med studiebevakning och att det är en utmaning att leda arbetet. Tidigare har han varit med i Agronområdet. e-post: Fredrik Wejde Sekreterare (Arons Hus & Stipendier) Född: 1979 Studieprogram: Jägmästare Inskriven: 2000 Fredrik har tidigare varit balmästare och ansvarig för fiket. Han känner för kåren och ville ta ett steg till och lyfta blicken. Han tycker att allt förändringsarbete är kul. e-post: Sofia Hedlund Vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor Född: 1980 Studieprogram: Agronom inriktning husdjur Inskriven: 2002 Sofia har tidigare varit med i en PR-grupp och ser fram emot att utveckla sig själv och träffa människor. e-post: Johan Stensson Sjunde ledamot Född: 1980 Studieprogram: Agronom teknikinriktning Inskriven: 2001 Johan tyckte att det var jätteroligt att vara med i styrelsen förra året, så han ville vara med ett år till och följa upp arbetet med kåren. Nu som sjunde ledamot, vilket innebär att han bland annat stöttar styrelsen. e-post: Jarl Jönsson Kassör Född: 1981 Studieprogram: Agronomprogrammet inriktning ekonomi Inskriven: 2004 Jarl ville bli kassör för att han tycker det verkar intressant och utvecklande att kombinera studierna med verkligt ekonomiarbete. Hans mål är liksom styrelsens att fortsätta arbetet som påbörjats med att göra ekonomin mer tydlig. e-post: Informationsansvarig ej tillsatt i skrivande stund e-post: 1/05 u:n 11

12 INFO TEXT PETER PERSSON Bolognaprocessen i Europa I denna artikel vill jag reda ut begreppen kring Bolognaprocessen. Hur startade den? Hur har den utvecklats? Vilka element hör till Bolognaprocessen och vilka gör det INTE? I begynnelsen Mot slutet av 1980-talet ökade medvetenheten kring internationalisering av utbildningen. År 1987 startades ERASMUS-programmet för studentutbyten inom Europa enades OECD-länderna om Lissabonkonvetionen som behandlade erkännande och tillgodoräknande av utbildningar och kurser. Då Sorbonneuniversitetet i Paris firade sitt 800-årsjubileum passade utbildningsministrarna från Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien att ordna ett möte. Idéer om en europeisk modell för högre utbildning väcktes och diskuterades. Diskussionerna ledde till en deklaration Sorbonnedeklarationen. Där fastslog man bl.a. införandet av ett europeiskt perspektiv och att en harmonisering av högre utbildning var önskvärd. Harmoniseringen skulle ske i riktning mot ett tvåcykelsystem enligt anglosaxisk modell, d.v.s. 3 års studier på grundläggande nivå vilket leder till en bachelor-examen. Efter detta kan studenten välja att studera vidare 1-2 år på avancerad nivå för att få en master-examen. Processen går vidare i Bologna -99 I den gamla universitetsstaden Bologna i Italien träffades en rad europeiska utbildningsministrar för att konferera kring högre utbildning. Mötet ledde till en deklaration Bolognadeklarationen. Den undertecknades inom kort av omkring 30 paneuropeiska länder (d.v.s. även icke EU-medlemmar). Det finns två saker att notera: Bolognaprocessen är ett politiskt initiativ och den initierades av enskilda stater och inte av EU. Deklarationen är vidare icke-bindande, d.v.s. alla länder kan välja att ställa sig utanför delar av samarbetet om de så önskar. Bolognadeklarationen beskriver sex mål eller förutsättningar som är eftersträvansvärda. Här följer en kort beskrivning av vad de innebär och hur de genomförts/kommer att genomföras i Sverige. 1.) Införande av jämförbara och konkurrenskraftiga examina Detta innebär bl.a. att examenstrukturerna i samarbetsländerna bör harmoniseras och ett diploma supplement bifogas alla examensbevis. Ett diploma supplement skall vara skrivet på ett större europeiskt språk. Det skall beskriva den nationella utbildningsstrukturen, hur den aktuella utbildningen är upplagd, vilka kurser studenten läst samt förklara hur betygsättningen går till på det aktuella lärosätet. 2.) Högre utbildning skall ske i två cykler Detta i linje med vad som sades på Sorbonnemötet. 3.) Kvalitetssäkring För att nå målet om konkurrenskraftiga europeiska examina följer krav på bra kvalitetssäkring av utbildning. Bolognadeklarationen ledde till att ett europeiskt nätverk för kvalitetssäkring bildades. Sverige och Högskoleverket ligger förhållandevis långt framme när det gäller kvalitetssäkring av utbildning genom t.ex. nationella ämnesutvärderingar. 4.) Introduktion av ett poängsystem för ackumulering och överföring av studieresultat. Poäng och rutiner för ackumulering är något vi sedan länge har haft i Sverige. Inom ramen för Erasmus-samarbetet för studentutbyte mellan europeiska länder har ett poängsystem för överföring av resultat utvecklats. Det kallas European Credit Transfer System (ECTS). Ett års heltidsstudier skall motsvaras av 60 ECTS-poäng. ECTS kommer högst troligen bli det system med vilken man organiserar ackumuleringen och överföringen av poäng i ett Bolognaanpassat utbildningssystem. 5.) Införande av en europeisk dimension inom högre utbildning Vad detta innebär är lite oklart och svårfångat. Det kan handla om utbildningens form eller innehåll, men det kan även röra att man vill uppmuntra till samarbeten mellan lärosäten i olika länder genom samarbets- eller dubbelexamen (joint och double degrees). Idag har svenska lärosäten inga möjligheter att utfärda samarbetsexamina även om de skulle vilja (vilket de flesta vill). 6.) Ökad rörlighet Bolognaprocessen skall syfta till att hindren för rölighet mellan europeiska länder minskas/undanröjs. Detta för att det skall bli enklare för lärosätens studenter, administrativa personal och lärare att byta lärosäte och land. Uppföljning i Prag -01 och Berlin -03 Utbildningsministrarna i de Bolognaanslutna länderna bestämde att de borde träffas för ett möte vartannat år, så hittills har det hållits två möten sedan Bolognamötet Prag (2001) och Berlin (2003). Prag- och Berlinmötet ledde till två kommunikéer. I dessa lägger man till ytterligare fyra mål/förutsättningar för Bolognaprocessen: 7.) Studenters deltagande Efter påtryckningar av nationella och europeiska studentorganisationer godtog man att även studenter bör involveras i processen och förändringsarbetet. Studenter skall finnas representerade vid t.ex. ministermötena. Vidare skall utbildning enligt Bolognamodellen skall utgå från ett studentperspektiv. 8.) Utbildningens sociala dimension I arbetet med Bolognaanpassad utbildning skall dess sociala dimen- 12 u:n 1/05

13 sioner belysas och tas hänsyn till. Det kan t.ex. handla om snedrekrytering vad gäller kön, etnicitet och social bakgrund. 9.) Utbildningens attraktivitet Detta kan kanske ses som en upprepning av punkt 1 ovan och så är det kanske också. I och med denna punkt ville man främst se över och stärka den europeiska forskar-/doktorsutbildningen genom att koppla den till Bolognaprocessen. 10.) Utbildning för livslångt lärande Arbetet med Bolognaanpassad utbildning skall även syfta till att former för livslångt lärande utvecklas och att detta uppmuntras/ underlättas. Next stop Bergen Idag är nästan alla europeiska länder anslutna till Bolognaprocessen. Vitryssland och Ukraina har valt att stå utanför, däremot är Ryssland och Turkiet bland de 40 länder som anslutit sig till samarbetet. Nästa ministermöte kommer att hållas i maj i år i Bergen, Norge. Där kommer man bl.a. följa upp implementeringen av ECTS-poäng och cykelorganiseringen av utbildning. Vidare skall en arbetsgrupp i det europeiska nätverket för kvalitetssäkring att presentera en kvalitetssäkringsmanual för högre utbildning. Man skall även diskutera doktorsutbildningens inkludering i Bolognaprocessen. SFS (Sveriges Förenade Studentkårer) och den europeiska studentorganisationen ESIB (esib.org) kommer att verka för att utbildningens sociala dimensioner och för att utbildning är en offentlig angelägenhet hamnar högre på prioriteringslistan. Annars befarar man att frågan kommer att tappas bort. Klargörande ECTS-BETYG ÄR INTE BOLOGNA Det är ett vida spritt missförstånd att införandet av ECTS-betyg är något som är nödvändigt för Bolognaanpassad utbildning. Nej, det är det inte! Detta av två skäl: För det första: ECTS-betyg har aldrig nämnts i Bologna-deklarationen, endast ECTS-poäng. ECTS-betyg (med relativ betygsskala) var främst tänkt för att underlätta jämförelser mellan ERASMUSstudenter och lärosätens egna studenter. Lärare ska kunna se hur deras studenter klarade sig utomlands om de låg på samma kunskapsnivå o.s.v.. För det andra: Mycket talar för att betygssystem kommer att för en lång framtid förbli en nationell angelägenhet för de 40 länder som skrivit på deklarationen. Endast två länder funderar idag på att införa ECTS-betyg nationellt, nämligen Sverige och Danmark. I Norge har man försökt införa ECTS-betyg, men det kan nämnas att det inte verkade gå så bra. Där tog man bort sitt egna nationella betygssystem och ersatte det med ECTS-betyg. En detalj som man dock missade var att man då samtidigt gick från absoluta till relativa betyg. Stor förvirring utbröt om mot vad man skulle relatera det relativa betyget till normalfördelning inom klasser/kurser, nationen eller Europa-genomsnittet, om nu ett sådant går att finna. Läget i Sverige Vi har redan poängsystem för studieackumulering. Så övergång till ECTS-poäng är förhållandevis enkel. Diploma Supplement utfärdas tillsammans med alla svenska examina fr.o.m. 1/ Vi ligger förhållandevis långt fram vad gäller kvalitetssäkring, bl.a. genom HSV:s ämnesområdesutvärderingar. Erkännande och tillgodoräknande av utländsk examen är (än så länge) en lokal angelägenhet då bedömningar görs individuellt på landets högskolor och universitet. Våren 2004 presenterades ett förslag på hur Sverige kan göra för att Bolognaanpassa högre utbildning. Utredningen förespråkade bl.a. införandet av ECTS-betyg, (enligt en sjugradig skala), borttagandet av yrkesexamina såsom agronom, landskapsarkitekt och jägmästare. ULS och SLU ställde sig i sina remisser kritiska till införandet av ECTS-betyg och borttagande av våra yrkesexamina. Med utredningens förslag och de remisser som inkommit som grund kommer regeringen att lägga en proposition om hur Sveriges utbildning skall Bolognaanpassas. Egentligen skulle propositionen läggas i mars, men mycket talar för att den kommer att bli försenad maj alternativt september. SLU jobbar på olika nivåer med att Bolognaanpassa sina utbildningar. Lite kan dock göras innan propositionens innehåll blir känt. Vill du veta mer? Kolla in följande hemsidor: Eller kontakta: Peter Persson Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor, e-post: tel /05 u:n 13

14 MAT TEXT & FOTO VIRGINIA GÜNES ILLUSTRATIONER KRISTIN BORG Student i kök = brandrök? Känner du igen dig i fastbränt ris, vattniga såser och gafflar med plasthandtag som smälter fast i stekpannan? Känns det som att du medverkar i en komedi när du står i köket? Ta dig då tid att läsa den här artikeln. Den är nämligen till för dig, som liksom jag, upplever svårigheter med att hantera matlagningens ädla konst. Förut tyckte jag att det var min mammas uppgift att förse mig med föda. Jag var inte det minsta intresserad av matlagning, så mina kunskaper sträckte sig följaktligen inte längre än till smörgåsberedning. Sommaren innan jag skulle flytta till Uppsala blev jag smått panikslagen över mitt handikapp och började därför ihärdigt iaktta min mammas kokkonst. Jag antecknade noga varje steg i tillverkningsprocessen av kokt potatis och omelett och andra nyttiga basfödoämnen och blev till min förvåning mycket fascinerad. Att beskåda födelsen av lasagne, potatisgratäng och mustiga såser ur simpla råvaror var ju helt fantastiskt! Varför hade ingen berättat det tidigare? Plötsligt kändes inte matlagning så skrämmande längre och med flyttlasset på släp och ordspråket Närma dig köket och kärleken med djärvhet i tankarna var jag redo att anta utmaningen. Såhär i efterhand inser jag att jag grovt överskattade min förmåga den där sommardagen. Jag utvecklades snarare till en slav under måttenheterna än en djärv mästerkock. Och än idag har jag inte fått någon vidare ordning på saker och ting. Min pedantiska läggning till trots lyckas jag ändå överdosera kryddor för jämnan och bränna fast det mesta av hopkoket i kastrullbotten. Dessutom tilllagar jag alltid minst tre portioner åt gången för att jag hoppas att jag ska slippa laga mat nästa dag, men det slutar ofta med att jag fyller komposthinken istället för mina matlådor, eftersom mina tilltag sällan resulterar i tjänlig människoföda. Nu har jag tröttnat på quornfärssås med dominant pepparsmak i repris och pinsamma situationer i korridoren som: - Det luktar bränt i hela trapphuset! Jaha, det är bara du som wokar. Vad ska jag då ta mig till för att utvecklas och vidga mina vyer bortom mammas recept? Att ta hjälp av kokböcker är tämligen uteslutet eftersom det oftast krävs för mycket förarbete för att det ska vara värt det. När man väl har tagit sig förbi överskrifter som Polenta à la tapenade och Crema di mascarpone så uppenbarar sig en ingrediensförteckning längre än det periodiska systemet. Och liksom i det periodiska systemet känner man inte ens igen hälften av bokstavssammansättningarna. Innan man har undersökt betydelsen av sambal oelek och kumquat på Internet så har middagstid passerat för länge sedan och man får nöja sig med en apelsin och lite knäckebröd innan sängdags. Någon gång har det hänt att jag har försökt vara lite crazy som Britney Spears och impulshandlat exotiska ingredienser som citron och avokado för att det ska se respektingivande ut på kylskåpshyllan, men där har mitt engagemang för deras öde (slut) tagit slut och möglet har istället tagit vid. Min räddning får snarare bli mina husliga grannar som bakar bröd och pizza och gör hemgjord vaniljsås till äppelpajen. Som nyinflyttad fick jag förstås prestationsångest när jag stod där i korridorköket och kokade mina nudlar, men nu när jag har försonats med min situation ser jag bara fördelarna. Vad kan vara mer praktiskt än kompetent kökshjälp på två armlängders avstånd? Och eftersom mina korridorgrannar är de som tjänar mest på att jag inte eldar upp köket, så har de nog ingenting emot att ge mig lite tips och råd. Så nedan följer goda och lätta recept på skapelser som jag, tillsammans med Ina Melzer, en tysk utbytesstudent på Uppsala universitet och Madeleine Julin, en naturresursare, knåpade ihop en kväll i korridorköket på Kantorsgatan. Inas Pasta mit Zucchini 2 medelstora zucchini (ca 350 g) ca 300 g pasta (helst pennepasta) olivolja 250 g fetaost 1 msk citronsaft salt, peppar, torkad pepparmynta Koka pastan. Skala och skär zucchinin i tunna skivor och stek dem i olivolja tills de har fått lite färg (ca 10 min). Tillsätt citronsaft och krydda med salt, peppar och pepparmynta. Rör ner pastan och låt fräsa en stund. Tillsätt slutligen fetaost, rör om ordentligt och stek allt i några minuter till. Klart! Visste du att zucchini är det italienska namnet för den grönsak som amerikanerna kallar för squash? Snabbt brödrecept à la Kantorsgatan 1 pkt jäst 1 tsk salt 2-3 msk olja 1 msk sirap eller honung 5-6 dl ljummet vatten 1 msk hela brödkryddor 1 msk malda brödkryddor 1-1½ dl havregryn ca dl vetemjöl (till lagom konsistens) 14 u:n 1/05

15 Snabbaste studentmaten Värm fiskpinnar i brödrosten. Blanda samtidigt pulvermos med varmvatten från kranen. Idétorka? Hämta inspiration från utbytesstudenter, nätet eller din grannes kokbok. Planera dina måltider. Om du gör upp en matsedel för veckan blir det enklare att organisera dina inköp. Likna kokböcker vid bibeln istället för vid Sveriges Rikes Lag. Tolka de på det sätt som passar dig! Fransk senap och gourmetsalt kanske inte är så nödvändigt alla gånger. Blanda jäst och salt och tillsätt sedan resten av ingredienserna. Baka ut två limpor på ett bakplåtspapper och sätt in de i en kall ugn. Om man vill kan man först strö sesamfrön eller vallmofrön eller dylikt över limporna. Penslar man de med vatten eller vispade ägg först så fastnar fröna bättre. Sätt ugnen på 225ºC och grädda i ca 30 min. Degen jäser i ugnen! Maddes cornflakeskakor g smör 1-1½ dl socker 4 msk kakao 1 dl kokosflingor 3 dl cornflakes Smält ihop smör, socker och kakao i en kastrull. Tillsätt kokosflingor och cornflakes och rör om ordentligt. Det går också bra att tillsätta russin och nötter om man vill. Klicka smeten på bakplåtspapper eller i bakformar och låt svalna i kylskåp eller ute på balkongen om det är kallt. Ät! Dietiststuderande Mathilda om studenters matvanor Namn: Mathilda Strand Född: 1980 i Dalarna Studerar: Dietistprogrammet på Uppsala universitet Varför ville du bli dietist? Jag har alltid varit intresserad av hälsa, kost och idrott. Dessutom ville jag arbeta med människor, så dietistyrket kändes som ett bra val. Vad borde vi äta mer och mindre av? De flesta borde äta mer grönsaker, frukt, fisk och fullkornsbröd och minska på intaget av fett och socker, speciellt feta köttprodukter och hårt fett. Men det innebär absolut inte att man bör undvika alla sorts fetter. Mjuka eller flytande fetter, som finns i till exempel avokado, oliver, fet fisk och nötter är bra fetter som kroppen behöver. Vilka fel tror du studenter gör när det gäller mat? Jag tror att de flesta studenterna varierar maten för dåligt och struntar i grönsakerna, för att de tycker att det är enklare och går snabbare. Många hoppar nog också över frukosten och mellanmålen. Ditt bästa tips till hungriga studenter? Passa på att laga flera portioner när du lagar mat så att du kan göra matlådor. Ät en portion, använd en portion till morgondagens matlåda och frys in resten till andra tillfällen. Exempelvis är det smart att göra en stor sats köttfärssås som man bara behöver koka pasta till när det är dags att äta. Gå gärna ihop ett kompisgäng och laga mat då och då. Det blir både roligare och godare! Ett annat tips är att äta middag på en nation ibland, det är både gott och billigt. Favoriträtt? Just nu är det lax, klyftpotatis och morötter tillagade i ugn. Man delar potatisarna i klyftor och morötterna i stavar och lägger de tillsammans med laxfilé, olja, salt och peppar i en ugnsform. Maten sköter sig själv i ugnen och man kan göra annat under tiden. Slutligen kryddar man med timjan. Sedan är det bara att njuta! 1/05 u:n 15

16 DEBATT MOT POSITIV SÄRBEHANDLING Nyligen fällde Uppsala tingsrätt Uppsala universitet för etnisk diskriminering. Bakgrunden var att Uppsala universitet inför höstterminen 2003 beslutade att under två år öronmärka 30 av 300 nybörjarplatser på juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Men etnisk kvotering är inte tillåten. Domen är viktig. Den slår fast att alla människor är lika mycket värda. Ingen ska bli bortsorterad på grund av sin etniska tillhörighet. Det viktiga arbetet med att öka den etniska mångfalden får inte bedrivas på ett sånt sätt att det kränker andra människor. Det är inte bara fel att sortera människor på etnisk grund. Det är också svårt och farligt. Vi är ganska överens om vilka som är män respektive kvinnor, men när vi talar om invandring flyter religion, hudfärg, etniskt ursprung och nationalitet ihop. SFS har mycket att reda ut: Vem ska bestämma vad vi är? Vilken bakgrund ska ge företräde? Ska vi registreras efter ras som i USA? Ska studenter stämpla sin etniska bakgrund i kårleggen? Betyg är på många sätt ett trubbigt verktyg, men i jämförelse med alla andra urvalskriterier har det en fördel - det är ganska lätt att genomskåda de bakomliggande kraven. Man kan påverka betygen genom egna insatser. Ingen kan ändra sitt ursprung; alla har chansen att skaffa sig bättre betyg, även om det finns betydande sociala, ekonomiska och kulturella hinder. Invandrartjejer har generellt bättre gymnasiebetyg än svenska killar. Killar som grupp, särskilt de med utländsk bakgrund, halkar efter. Det seriösa är väl att ta itu med problemets rot gymnasieskolan - inte att börja trixa med urvalsreglerna till högskolan? Och om högskoleprovet, som flera påstår i debatten, diskriminerar invandrare bör man väl göra något åt detta, inte dra till med kompenserande diskriminering av andra? Resultatet av denna likabehandling är att högskolan, mer än någon annan del av samhället, i dag präglas av etnisk mångfald. Läsåret 2003/2004 hade 14 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) och Högskoleverket. Juristutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen toppar med 18 respektive 19 procent. Det finns skillnader mellan olika invandrargrupper och olika utbildningar. Och reell etnisk snedrekrytering bör man göra något åt. Till exempel bedriver juristutbildningen vid Stockholms universitet ett systematiskt arbete med gymnasiebesök, rättegångsspel, information till föräldrar, sommarkurser i svenska språket, mentorskapsprogram med mera. I dag har var fjärde nybörjare på utbildningen utländsk bakgrund. Etnisk kvotering och annan särbehandling leder till nya orättvisor. Indelningen i svenskar och invandrare - vi och dom - cementeras fast. Vi får mer diskriminering, inte mindre. Att det ska vara så svårt att behandla alla lika! Gunnar Strömmer Jurist vid Centrum för rättvisa, ombud för de kvinnor som fick rätt mot Uppsala universitet POSITIV SÄRBEHANDLING BEHÖVS En het debatt om positiv särbehandling har uppstått efter att Uppsala universitet dömts för olaga diskriminering av två svenska studenter. Universitetet reserverade 10 procent av platserna på juristlinjen för studenter med utländsk bakgrund för att bredda rekryteringen till juristlinjen, och för att i förlängningen skapa större mångfald inom det svenska rättsväsendet. Tingsrättens dom kommer att överklagas, och rättsläget är fortfarande oklart. Sveriges förenade studentkårer (SFS) välkomnar både debatten och överklagandet, då vi anser att positiv särbehandling behövs för att få fart på arbetet med att skapa ett mer jämlikt samhälle. Många som argumenterar mot positiv särbehandling utgår från att högskolan idag har ett objektivt fungerande antagningssystem, och att människor på det stora hela behandlas rättvist både inom utbildningssfären och på arbetsmarknaden. Diskriminering ses som enstaka och ovanliga misstag och övertramp, beroende på okunskap eller illvilja hos enskilda personer. Jag skulle ingenting hellre vilja än att leva i ett sådant samhälle, där diskriminering är något sällsynt och upprörande och där alla har samma möjligheter oavsett bakgrund, men det är tydligt för alla som vill se att vi inte är där idag. Istället är diskriminering en del av samhällsstrukturen och majoritetsbefolkningen gynnas hela tiden medan andra grupper missgynnas. Den som har invandrarbakgrund måste ständigt prestera bättre än infödda svenskar för att bedömas som likvärdig, liksom kvinnor måste prestera bättre än män för att få samma chanser. Måttstocken är helt enkelt skev och fördomar och förlegade föreställningar spelar in i en mängd situationer, även när gymnasiebetyg sätts och C-uppsatser ventileras. Antagningen till högskolans grundutbildning och forskarutbildning är ingen fredad zon som står opåverkad av samhälls normer och diskriminerande strukturer. En viktig aspekt av den strukturella diskrimineringen är att de som blir gynnade sällan uppfattar diskrimineringen. Vi tror i allmänhet att det är våra meriter och ingenting annat som ger oss tillträde till utbildning och spännande arbeten, som ger oss den lön och den status vi har. Privilegierna är osynliga för de privilegierade. Men när privilegierna hotas och måttstocken ifrågasätts blir reaktionerna oerhört starka. De senaste veckornas debatt talar sitt tydliga språk. Det räcker inte alltid att ha den formella rätten att slippa diskriminering. Det krävs kraftfullare verktyg för att motverka och förebygga diskriminering så att vi kan uppnå ett jämlikt samhälle. Positiv särbehandling av idag missgynnade grupper är ett sådant verktyg. Det gör det möjligt för missgynnade grupper att komma ikapp och få samma chanser som de som idag är gynnade. Invandrare och kvinnor blir inte diskriminerade för att de har sämre kunskaper och meriter än infödda svenskar och män, utan trots att de har lika bra meriter. Just därför behövs möjligheten till positiv särbehandling. Tobias Smedberg Ordförande SFS 16 u:n 1/05

17 DEBATT Svar till en bortglömd minoritet Hej! Tack för ditt brev i vilket du lyfter fram en intressant grupp av studenter och flera angelägna frågor. Du beskriver dig själv som representant för flera minoriteter: invandrare, icke-akademiker och student med familj och barn som dessutom bor utanför studieorten. Jag uppskattar mycket att du studerar vid SLU och tycker att det är värdefullt att få ta del av dina kommentarer. Du tar i ditt brev upp ett flertal frågor och problem med din studiesituation. Bristen på inriktningsspecifika kurser i agronomutbildningen, kraven på obligatorisk närvaro, bristen på distanskurser, tillgängligheten att kunna läsa kurser oberoende av var man bor i Sverige och möjligheten att delta i kårverksamheterna. Det sistnämnda överlåter jag till kåren att svara på, men de andra synpunkterna är jag angelägen om att få kommentera. Till att börja med vill jag framhålla att vi både har ett krav på oss och en egen målsättning att underlätta för studenter med föräldraansvar. I den studiesociala enkäten (2004) framkom att SLU kan bli bättre inom det området. Det handlar inte om andra krav för barnföräldrar, utan om god framförhållning och lyhördhet för dessa studenters konkreta situation. Ur vårt förslag till reviderad likabehandlingsplan framgår: Scheman och litteraturlistor skall finnas tillgängliga i god tid innan kursstart enligt SLU:s regelsamling för grundutbildningen. Schemaläggning av undervisning, särskilt obligatoriska moment inklusive examination, ska i största möjliga mån göras med hänsyn tagen till studenter med föräldraansvar oavsett kön. Likaså skall i största möjliga mån möjlighet ges att byta undervisningsgrupp eller genomföra alternativa undervisningsmoment där det påkallas av studentens föräldraskap. När det gäller inriktningsspecifika kurser och att de endast ges vid ett fåtal tillfällen under utbildningen beror det naturligtvis på att vi inte har råd att ge kurserna vid fler tillfällen. Antalet studenter som går våra utbildningar är relativt få, vilket gör det omöjligt att ge samma kurs vid flera tidpunkter varje år. Den möjlighet jag ser framöver är att vi kan öppna våra utbildningar för fler utgångar eller examina i samband med att Bologna-modellen träder i kraft. Våra yrkesutbildningar blir förmodligen mer fokuserade, medan mastersprogrammen kan öppnas för flera val. Dessa val kan dessutom ökas genom samverkan mellan flera olika universitet, såväl inom som utom landet. Obligatorisk närvaro gäller främst moment som rör laborationer, färdighetsträning, men även seminarieövningar som inkluderar diskussioner och dylikt. Att vårt universitet har många obligatoriska moment tillskriver jag främst att vi har ett stort antal yrkesutbildningar. Dessa bygger i mycket hög grad på att studenterna skall få tillräcklig träning i de för utbildningen yrkesspecifika momenten. Där tror jag inte att vi skiljer oss från andra yrkesutbildningar. Möjligen kan det tilläggas att programnämnderna och inte minst studentrepresentanterna har en viktig roll här. De bör bevaka att obligatoriekraven är relevanta (både omfattning och innehåll) när nya kurser inrättas eller gamla revideras. Att lärarna skall kunna ge läsanvisningar och underlag från föreläsningarna i form av power point-filer och dylikt, det är jag övertygad om att man kan lösa. Dock vill jag också framhålla att när det gäller föreläsningarna är de som regel frivilliga. De ger en möjlighet för studenten att ta del av lärarens kunskap och perspektiv. Det är inget man som student kan kräva någon kompensation för om man uteblir. Däremot är det skillnad med obligatoriekrav, där har lärosätet ett ansvar att erbjuda alternativ för den som inte kan fullgöra enligt huvudkonceptet. Är det en kurs som från början erbjuds som distanskurs, är det förstås en helt annan sak vad som kan förväntas i form av service från kursledningen. Distanskurser är också ett område som du önskar mer av. Det är något som vi är angelägna om att utveckla. Det är, precis som du skriver i ditt brev, något som vi ligger väl framme i teknikmässigt. Vårt utvecklingscentrum för lärande, UCL, arbetar också mycket aktivt med detta, vilket jag hoppas snart skall medföra att vi kommer att ha ett flertal kurser som ges via nätet. Här ser jag stora potentialer i de internationella programsatsningar som görs inom NOVA och Euroleague i kommande mastersprogram, men även för våra ordinarie utbildningar. Mycket av det du efterfrågar går förmodligen inte att lösa under din studietid och kanske inte ens i alla delar någonsin. Jag tror inte att alla utbildningar kan konstrueras så att man, oberoende av var i världen man befinner sig, kan gå dem. Dock är jag övertygad om att vi kommer få betydligt större variationer och mer flexibla undervisningsformer i framtiden. För många utbildningar kommer det nog fortfarande krävas att man är på plats och även deltar i flertalet av de olika momenten. Om man då, som jag uppfattar att du vill, ändå vill gå just på en sådan utbildning måste man förmodligen finna andra vägar att lösa problemen med boendet och familjeförsörjningen. Här hoppas jag att samhället kan hjälpa till med lösningar. Med vänliga hälsningar från Kristina Glimelius vicerektor 1/05 u:n 17

18 KÅSERI TEXT ROBIN KALMENDAL ILLUSTRATION KRISTIN BORG Ensam eller på egna ben - om den individualistiske individens utsatthet Inom en mycket snar framtid kommer du och dina klasskamrater söka tjänst som nyexaminerade agronomer, landskapsarkitekter eller vad det nu månne vara. Var då på din vakt vid anställningsintervjun. Om du får frågan vad du hoppas att få ut av din eventuella tjänst - var då snabb att istället förklara vad du hoppas kunna göra för din arbetsgivare. För dig som är intresserad av kollektivavtal, fackligt engagemang eller tjänsteförmåner kan jag hänvisa till nationalhistoriska museet. Snart när nästan alla våra föräldrar månatligen lämnas kvitto på det svindlande resultatet av ett statligt chansspel, prydligen levererat i kuvert märkta pension, har väl också deras poster i arbetslivet blivit tillsatta av yngre förmågor. Nå, bli då inte förvånad om din nya arbetsgivare kallar sig Baren- Tommy, Big-brother-Åsa eller Robinsson-Peter, för det bör väl för alla med betyg i kursen Statistik (kurskod ST0049) vara ett givet faktum att år 2010 kommer antalet dokukändisar vara i majoritet. Hur kunde vi hamna här? Allt färre befolkar gemensamma sporthallar, den offentliga sektorn privatiseras och föräldrar pratar i snitt mindre än 10 minuter med sina barn om dagen. Men det spelar kanske ingen roll? Inte om man kan följa Club Goa-Freddes spritmissbruk eller skratta åt Kalle i Paradise Hotel när han luras att sova tillsammans med en tjej som skiter i Kalle, men som vill vinna en vansinnig massa dollar. Vi befinner oss mitt i den starkaste av strömfåror för narcissistisk och individualistisk konsumtionshysteri. Vi får veta att man kan köpa såväl skönhet som lycka för pengar. Hur man än vrider och vänder på sig finns det väl alltid någonting värt att operera? studenter kommer till studieorten med två väskor och bröstet fullt av förväntan. Förväntansfulla, men ensamma. För många är det den första tiden utanför barndomshemmet och få har väl släkt och vänner hemifrån med sig i flyttlasset. Men, vill någon inflika, här i Uppsala finns gott om aktiviteter på kårer och nationer, här vimlar av studenter, fester och chanser till nya kontakter. Naturligtvis! Men betrakta då den tanke, att för den som alltid fick höra att studietiden är den bästa kan ett visst tomrum uppstå - det förväntade och förmodade överensstämmer ej alltid med det faktiska. Ponera att ingen vill kännas vid sin ensamhet, för visst är det väl så att för Ensamheten saknas varje socialt utrymme. Den offentliga sfären är endast till för dem som kan göra aktivt anspråk på sin beskärda del av den. Ensamhet likställs många gånger med förlust. Den Ensamme är en Förlorare - Förloraren är ensam (för på 2000-talet är väl nästan alla vinnare?). Men förloraren får snart sällskap - Skammen knackar på dörren till korridorrummet. Och det vet vi alla vid det här laget, mot Skammen råder bara skalpellen och dollarn bot. Att skapa ett behov har alltid varit kapitalistens ess i ärmen. Att göra människor medvetna om att det faktiskt saknas något i deras liv är lättare än vad vi tror. Och vad kan väl vara mer kraftfullt än att låta människor tro att de inte duger, för att sedan erbjuda möjligheten att med skalpellen och bantarpulvret hjälpa dem upp på det lyckliga spåret igen. Modet, har alltid spelat på dessa strängar. Om ingen sade oss att våra kläder var omoderna och trista skulle vi aldrig förköpa oss i stil med dagens kutym. Viktigt är till ytter mera visso det faktum att människor som upplever stark känsla av gemenskap och samhörighet konsumerar mindre. Alltså; det torde ligga i många vinstblinda höga herrars intressen att människan stängde in sig i sin bostad och lät bli att träffa andra, för att istället med glädje insupa all den kunskap om de förödande brister som hennes liv och varelse förkroppsligar. Nå, denna text kan betraktas som allmängiltig men publiceras i en tidning för studenter av särskilda skäl. Många saker talar nämligen för att studenttiden kanske ej alls är den allra lyckligaste av perioder i livet, utan den ensammaste. Många 18 u:n 1/05

19 INTRESSERAD AV BIOVETENSKAPLIG FORSKNING? CURRICULUM: UGSBR utgör ett överbryggande år mellan grundutbildning och forskarutbildning. Vetenskapliga frågeställningar belyses genom tre labrotationer samt teoretiska kursmoment. Andra terminens rotation kan ersätta examensarbetet i en Magisterexamen. Studenter antagna till forskarskolan finansieras med stipendier. MÅLGRUPP: Forskarskolan riktar sig till universitetsstuderande i slutfasen av sin grundutbildning. Lämpliga utbildningar är bl a program i biomedicin, medicin, farmaci, biologi, kemi, bioteknologi samt veterinärmedicin. ANSÖKAN skall vara UGSBR tillhanda senast den 15/ och skall göras via ansökningsformulär på bmc.uu.se/ugsbr INFORMATION: Ovan nämnda hemsida eller prog.-adm Birgitta Jönzén,, , prog.-dir Catharina Svensson, ,

20 PRESENTATION FOTO KARIN THEDÉEN ULS IF nya styrelsen Ultuna Studentkår har en idrottsförening med mycket bra förutsättningar/resurser för en mängd olika aktiviteter. Intresset för idrott på Ultuna är just nu lite svagt, men vi både tror och hoppas att det bara är tillfälligt. Detta gör att mycket av vårt material står outnyttjat. Vårt mål under året är därför att öka användandet av det material som vi kan stå till förfogande med, samt att stötta det intresse/engagemang som finns. Om fler personer är aktiva blir det mycket roligare och för de som ställer upp som sektionsledare kommer det att arrangeras en morot under våren. Bästa sättet att få information är vår anslagstavla i kårhuset, som uppdateras så fort det händer något inom IF, eller att komma och hälsa på oss på IF-rummet. Där finns vi varje dag mellan Vi ska även försöka använda Aktif och Ultunesaren bättre. Aktiviteter under året: - Studentiaden kommer äga rum här i Uppsala den 5-7 maj. Det kommer då att avgöras vilka som är Sveriges bästa studenter i bl.a. fotboll, innebandy, beachvolleyboll, badminton, rodd m.m.. Givetvis ska Ultuna ställa upp i så många grenar som möjligt. - En idrottsdag här på Ultuna är tänkt att äga rum i mitten av maj. Där ska det tävlas i olika idrotter t.ex. fotboll, innebandy, kubb, frisbeegolf och volleyboll. Dagen avslutas sedan med mat, pub och dans. - Givetvis ska vi representera Sverige i den traditionsenliga landskampen som i år äger rum i Norge i mitten av september. Vi hoppas att vi får med så många som möjligt ifrån Ultuna. Vi kommer också att bjuda med Alnarp och Umeå! - Förhoppningsvis kommer vi att anordna en buggkurs och en navigationskurs (Skärgårdskeppare) till hösten om intresse finns. - Och om det får plats i schemat; en hejdundrandekräftskiva! Ordförande: Patrik Andersson 20 år gammal. Ekonomagronom, första året. Från Trelleborg. Fotbollsintresserad och har Malmö FF som favorit fotbollslag. Kassör: Erik Engelbrekts Föddes 1980 i Delsbo, Hälsingland. Ekonom med naturresursinrikning inskriven Mitt idrottsliga intresse sträcker sig från fotboll till bandy där Edsbyn är det självklara valet. Sekreterare: Emma Eriksson Född 1983 på den gröna ön i väst-orust. Läser naturresursprogrammet. Är jag hemma på västkusten blir det en match eller två med Frölunda och så ägnar mig åt hästen. Här i Uppsala blir det främst allmän träning och friluftsliv. PR-ansvarig: Henrik Bergström Läser andra året på Ekonomiprogrammet med naturresursinriktning. Intresset för sport har alltid funnits och jag har själv hållit på en del med fotboll, ishockey, innebandy och samt även provat på kampsport. Nu är det dock bara korpfotboll och golf som gäller. Vice ordförande: Line Nilsson Är 21 år och läser första året på ekonomagronomprogrammet. Mina rötter är, som namnet antyder, delvis från Norge, men jag är född och uppvuxen på en liten gård utanför Halmstad i södra Halland. Mitt idrottsliv började på lågstadiet då jag började träna truppgymnastik. Nu är jag sektionsledare för volleybollen här på Ultuna. Materialförvaltare: Björn Sjölund Pluggar Bioteknologiprogrammet 1a året. Kommer från Västerås där jag har spelat bandy, fotboll, tennis och tränat kampsport. Håller för närvarande mest på med frisbeegolf, ambitionen är att strata upp en sektion för detta under våren. 7:e ledamöter Under 2005 kommer Maria Anderson och Emil Lindström, sekreterare resp. ordförande från 2004, att sitta med som sjunde ledamot i IF-styrelsen. Våran roll i styrelsen är att hjälpa nya styrelsen med att komma igång med sitt arbete och att svara på de frågor som uppstår. 20 u:n 1/05

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret 5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret Ugnsbakad lax med råris och pestosås 4 portioner, ca 30 min, 684 kcal Laxfilé 600 g Råris 4 portioner Rödlök 1 st Babyspenat 80 g Citron ½ st Grönsaksbuljongtärning

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK NOVEMBERMYS UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK Med dagens krav på ren mat fri från vitt socker, vitt mjöl, mjölk och för mycket salt, kan det lätt kännas som en utmaning när man väl står där vid spisen. Vi har

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

god morgon önskar NU KÖR VI!

god morgon önskar NU KÖR VI! god morgon önskar NU KÖR VI! Nystarta dig själv med våra nyttiga frukostar Krispigt müsliknäcke Lättbakat krispigt knäcke fullproppat med fiber, vitaminer och mineraler! 1 plåt. Tid: 15 min varav 1 tim

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos!

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos! 8 recept för alla matglada magar Fritt från gluten, mjölk & laktos! Är du känslig mot laktos, mjölk eller gluten? Inga problem. Du kan laga nästan vad du vill det gäller bara att hitta rätt produkter.

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 9 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta förp quinoa Hej! Broccoligratäng med fejkon får inleda denna vintervecka. Fejkon är ett vegetariskt alternativ till bacon och passar prefekt i

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v.4. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.4. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v.4. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.4. Köp gärna med fler matvaror! dagar v.4 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 700 gram kycklingklubbor Potatis/ris/pasta pkt quinoa, Hej! Vi har en riktigt färgglad vecka framför oss med massa goda och härliga grönsaker

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 1 Recept Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé Ca 500 gram nötfärs 1 falukorv 700 gram tunnskivad kycklingfilé 1 2 5 Potatis/ris/pasta 900 gram potatis 1 Hej! Vi inleder denna oktobervecka med vår

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och Jag och min morbror. Jag var hemma själv och satt i soffan. Jag har inget och göra. Vart är tv kontrollen någonstans? Har mamma tagit bort kontrollen? Jag får väl leta sa jag med en suck. Ring ring, är

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Kallt och gott på buffén. (5 recept).

Kallt och gott på buffén. (5 recept). 1 Kallt och gott på buffén. (5 recept). Sill, sikröra och lax i alla former går bra att förbereda till festen. Matjes i glas Ingredienser 8 personer 2 burk hela matjesfiléer, (200 g) 8 st potatisar, kokta

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja.

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja. Vitlöksbröd med flingsalt 30 34 små börd (kan göras större) 25 g jäst 4 dl vatten, fingervarmt 2 msk rapsolja 1 ½ tsk salt 8 10 dl vetemjöl ca 50 g smör, smält ca 2 vitlöksklyftor flingsalt färsk persilja,

Läs mer

städningen Kerstin Lindblad Misse N Josefsson

städningen Kerstin Lindblad Misse N Josefsson Fixa tvätten_omslag.indd 1 2011-10-24 10.26 tvätten städningen i köket 1 Fixa kök_omslag.indd 1 2011-10-24 10.25 Fixa städ_omslag.indd 1 2011-10-24 10.28 Lärarhandledning FIXA tvätten FIXA städningen FIXA

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010 10 läckra kycklingrecept Grillade kycklingfileér med pestosallad Vänd filéerna i en blandning av citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar. Stek filéerna tills de

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken Den vegetariska recepthandboken Här får du ett brett urval av smarriga rätter som inte inkluderar kött eller fisk Morotssallad med päronvinäger och mynta 4 st morot 3 msk päronvinäger 1 tsk mynta 1 msk

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Tio tips för färskpotatisen

Tio tips för färskpotatisen 1 Tio tips för färskpotatisen Färskpotatis är inte bara god som nykokt i klassisk potatissallad. Vad sägs om att rosta den eller baka in den i focaccia? Potatisfocaccia Ingredienser 20 personer 25 g jäst

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

DELA DITT BRÖD. Tunt knäcke med frön

DELA DITT BRÖD. Tunt knäcke med frön DELA DITT BRÖD Tunt knäcke med frön 1 bröd Tillagningstid: 60min ingredienser 1 dl sesamfrön 1 dl solrosfrön 1 dl pumpafrön 1/2 dl krossade linfrön 2 dl vetemjöl special (eller dinkel) 1/2 tsk salt 1/2

Läs mer

Ingredienser v. 2. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.2. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Ingredienser v. 2. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.2. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! v. Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta mm pkt pasta pkt hirs, Grönsaker rödlök gul lök vitlök citron sötpotatisar kruka basilika kruka dill salladshuvud gurka tomat

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Wontonknyten med chilidip

Wontonknyten med chilidip Thailändska smaker Thailand B J U D E R PÅ O Ä N D L I G A S M A K VA R I AT I O N E R Thailändsk matlagning bygger på tre viktiga hörnstenar: färska råvaror, balanserade smaker och snabb tillagning. Grönsaker

Läs mer

Peters magiska rödspätta. Vecka 45

Peters magiska rödspätta. Vecka 45 Peters magiska rödspätta A Vecka 45 Peters magiska rödspätta Anki från Uppsala, som bidragit med detta recept, säger sig inte vara helt förtjust i fisk, men älskar att äta rödspätta som hennes Peter lagar!

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Recept på Matskolan i Ingå juni 2012

Recept på Matskolan i Ingå juni 2012 Recept på Matskolan i Ingå juni 2012 Innehåll Scones... 2 Grahamssemlor... 3 Potatismos... 4 Fisk i tomatsås... 5 Tomatsås... 5 Snabb strimmelkyckling... 6 Köttbullar... 7 Rabarberdryck... 8 Smoothie (ca

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Laga mat med Mille: Muffins med vit choklad och majs. Så här gör du: Du behöver: (ca. 9-10 muffins)

Laga mat med Mille: Muffins med vit choklad och majs. Så här gör du: Du behöver: (ca. 9-10 muffins) Muffins med vit choklad och majs (ca. 9-10 muffins) 75 g smör 75 g socker 2 ägg 1 dl yoghurt, t.ex. grekisk Rivet skal från 1 obesprutad apelsin 180 g vetemjöl 1½ tsk bakpulver 50 g hackad vit choklad

Läs mer

Pasta med krämig vitlökssås och kräftstjärtar. Kyckling tandoori. Falukorv caprese. Sötpotatis- och kikärtsgryta

Pasta med krämig vitlökssås och kräftstjärtar. Kyckling tandoori. Falukorv caprese. Sötpotatis- och kikärtsgryta Vecka 48 Pasta med krämig vitlökssås och kräftstjärtar Kyckling tandoori Falukorv caprese Sötpotatis- och kikärtsgryta Laktosfria kassen är för dig som känner som jag, att det är viktigt med smak, gärna

Läs mer

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun Likabehandlingsplan på lätt svenska Kompetenscenter, Köpings kommun Köpings kommun Rapporten skriven av: Staffan Ekelund, skapad 2010-11-18, senast rev. 2014-01-10 Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnd,

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Foto: Arne Adler 8 portioner 1 kg nötinnanlår 2 vitlöksklyftor,

Läs mer