Dnr KS/2014: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF 7:1 Kommunstyrelsen KS 221 Sammanträdesdatum /42 Dnr KS/2014: Årsplan 2015 med budget Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta årsplan 2015 med budget med de redaktionella ändringar som Jacob Högfeldt (M) yrkar på. Yrkanden Jacob Högfeldt (M) yrkar bifall till liggande förslag och lägger även ett ändringsyrkande på en del redaktionella ändringar i bilaga 1 då liggande förslag innehåller en tabell med inaktuella siffror. Beslutsgång Ordföranden ställer liggande förslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt liggande förslag. Vidare ställer ordföranden Jacob Högfeldts (M) ändringsyrkandet mot liggande förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ändringsyrkandet. Bakgrund Kommunen ska enligt kommunallagen varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. Av planen ska det framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska även anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Beredning Årsplan 2015 med budget beskriver inriktningen för kommunens verksamhet och ekonomi. Resultatbudget, drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Vid beräkningen av drift- och investeringsramar för år ligger budgeten för 2014 till grund. I driftbudgeten ingår uppräkningar och justeringar för löner, priser, volymer samt krav på effektiviseringar. De finansiella målen för planperioden är; Ej justerat Oförändrad skattesats. Resultatmål år 2015 ska vara 0,3 procent av skattenetto. År 2016 och framåt ska resultatet uppgå till minst 2 procent. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF 7:2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum /42 Investeringarnas självfinansieringsgrad år 2015 ska uppgå till 94 procent. Från och med år 2016 ska alla investeringar vara självfinansierade. Låneskulden per invånare ska minska. Skatteintäkter baseras på en oförändrad kommunal skattesats med 21,73 kronor. Resultatmålet år 2015 om 0,3 procent motsvarar ett överskott om 3,1 miljoner kronor. Resultatmålet om 2 procent åren motsvarar 36,9 miljoner kronor respektive 38,4 miljoner kronor. Kommunens investeringsnivå sänks från 90 miljoner kronor år 2014 till 53 miljoner kronor 2015, 77 miljoner kronor år 2016 och 65 miljoner kronor år Investeringar i verksamhetsfastigheter utförs av kommunens helägda bolag Strängnäs Fastighets AB som planeras ha en investeringsnivå om 50 miljoner kronor årligen. Kommunfullmäktiges övergripande mål ligger fast under En ny vision och styrmodell ska tas fram under 2015 och förankras brett i samhället och politiken. Arbetet ska vara klart inför år Årets resultat för kommunen budgeteras till 3,1 miljoner kronor. Investeringarna är självfinansierade till 94 procent och budgeteras till 53 miljoner kronor. Årsplan 2015 med budget kommer att revideras med anledning av de tekniska justeringar i budgetramar som ny politisk organisation medför. Nämndernas mål kommer att kompletteras till den reviderade upplagan. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapport per 31 augusti och i samband med årsredovisning. Löpande ekonomisk rapportering om hur verksamheterna går lämnas därutöver till kommunstyrelsen och nämnder för månaderna februari, april och oktober. justerat Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Årsplan 2015 med budget , Årsplan 2015 med budget , Beslutet skickas till Samtliga nämnder SEVAB Strängnäs Energi AB Strängnäs Fastighets AB Fackliga företrädare Kommunrevision Kommunfullmäktige Ej Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 KF 7:3

4 KF 7:4

5 KF 7:5 Årsplan 2015 med budget Dnr KS/2014:

6 KF 7:6 Innehållsförteckning Förord... 3 Majoritetsförklaring Organisation, ledning och styrning... 8 Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Kommunfullmäktiges mål Befolkningsutveckling Näringsliv och arbete Ekonomisk plan BILAGA 1. Driftbudgetramar per nämnd BILAGA 2. Investeringar BILAGA 3. Exploateringar Årsplan 2015 kommer att revideras till följd av ny politisk organisation som förändrar nämndernas uppdrag och medför tekniska justeringar av nämndernas ekonomiska ramar. I den reviderade upplagan kommer nämndmålen att redovisas i en bilaga.

7 KF 7:7 Förord Ny tydlig majoritet i möjligheternas kommun Strängnäs kommun är möjligheternas kommun. Nära Storstockholms arbetsmarknad och puls men med historia, kultur och natur inpå knuten i våra fyra unika orter, Strängnäs, Mariefred, Åkers styckebruk och Stallarholmen. Med god tillgång på kommunikationer och tomträtter är målet för inflyttning och tillväxt minst 1 procent. Vi bär på en tung ryggsäck, 2014 prognostiseras kommunens resultat till hela minus 22 miljoner kronor. Vårt främsta mål är att värna välfärdens kärnområden och vi måste utveckla skola och äldreomsorg för att skapa kvalitet och långsiktigt hållbara verksamheter. För att vi ska kunna utveckla vår kommun krävs svåra beslut och våra prioriteringar är kanske inte alltid lätta att förstå för alla. Då blir det extra viktigt med stor öppenhet och tydlighet. Vi kommer inte att under 2015 kunna göra alla de satsningar som vi önskar utan tvingas hantera åtgärder som är viktiga för att inte urholka vår ekonomi ytterligare. Härigenom skapas en bas för långsiktigt ansvar och framtida satsningar. Socialnämndens verksamheter behöver utvecklas och vi ser ett behov av att modernisera och tänka nytt, utan att tumma på kvalitet och långsiktighet. Tvärtom, tillsammans ska vi bli bättre! Medarbetarna ska känna att vi sluter upp bakom dem och invånarna ska uppleva att vår ambition är långsiktigt hållbara trygghetssystem. Kommunens näringsliv består av några större företag och många små egenföretagare. Vi ska se till att företagsklimatet förbättras. Att företag etableras, utvecklas och stannar kvar i kommunen skapar arbetstillfällen och genererar skatteintäkter vilket gör att vi gemensamt bygger en bättre välfärd. Det ska vara positivt att vara företagare i Strängnäs kommun, vi ska förbättra företagsklimatet genom förbättringsprogrammet Topp Med stor ödmjukhet tar vi oss an uppgiften att leda kommunen de kommande åren. Vi tror på vår kommun. Vi är därför redo att slita hårt under de kommande åren för att vi ska nå våra gemensamma mål och göra Strängnäs kommun till en ännu bättre plats en möjligheternas kommun! Jacob Högfeldt (M) Monica Lindell Rylén (S)

8 KF 7:8 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess.

9 KF 7:9 Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare.

10 KF 7:10 Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål.

11 KF 7:11 Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska- miljöjämställdhets- tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB)

12 KF 7:12 Organisation, ledning och styrning Strängnäs kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och bolagsform. Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, styrelser och nämnder. Kommunfullmäktige Valberedning Kommunrevision Kommunstyrelse Valnämnd Krisledningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Teknik- och servicenämnd Överförmyndarnämnd gemensam med E-tuna Styrelse SEVAB Strängnäs Energi AB Styrelse Strängnäs Fastighets AB Organisationsskiss Strängnäs kommuns politiska organisation. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan som leder och samordnar planeringen, utvärderingen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för vissa övergripande frågor såsom IT-strategi. Kulturnämnden ombildas och byter namn till kultur- och fritidsnämnd och övertar vissa uppgifter från tidigare teknik- och fritidsnämnden. Nämnden ansvarar bland annat för biblioteksverksamhet, fritidsgårdar och inriktning av kommunens fritids- och idrottsanläggningar. Plan- och byggnämnden ombildas och byter namn till samhällsbyggnadsnämnden samt övertar uppgifter från nämnden för hållbart samhälle. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar bland annat för plan- och byggfrågor och miljöfrågor. Teknik- och servicenämnden ombildas från teknik- och fritidsnämnden och är den nämnd som bland annat ansvarar för drift och underhåll av gata och park samt kommunens inre servicetjänster. Barn- och utbildningsnämnden

13 KF 7:13 ansvarar för förskola och utbildning. Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg, insatser för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsåtgärder. Överförmyndarnämnd är gemensam med Eskilstuna kommun från och med årsskiftet. Fastighetsbolaget Strängnäs Fastighets AB (SFAB) äger och förvaltar kommunens verksamhetsfastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB (SBAB), främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder. SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) med dotterbolag är kommunens teknikbolag. Bolaget producerar, distribuerar, köper och säljer energi för el, värme, stadsnät, eldistribution och avfallshantering. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB bildat ett samägt bolag för gemensam drift av anläggningar (Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, ESEM) samt ett gemensamt elförsäljningsbolag. Årsplanens roll och styrmodell Årsplan 2015 beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå, förutsättningar i vår omvärld och ekonomiska förutsättningar för kommunens verksamheter under de kommande tre åren. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett tydligt samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Strängnäs definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Kommunens styrmodell bygger på mål- och resultatstyrning som styrform för att ständigt utveckla en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Det är kommunfullmäktige som anger inriktningen för all kommunalt finansierad verksamhet. För att åstadkomma en balanserad styrning grupperas målen utifrån fyra perspektiv: Samhälle och miljö, Medborgare, Brobygget och Ekonomi. Brobygget är det namn och den symbol vi i Strängnäs kommun valt för att synliggöra och lyfta fram våra värderingar och principer. Under 2015 kommer styrmodellen att vidareutvecklas, tillsammans med att Strängnäs vision 2030 tar form bygger vi systemet som ska hjälpa oss att uppfylla vår vision. I årsplanen beskrivs politikens viljeinriktning under mandatperioden. I nämndens plan sker en återkoppling till kommunfullmäktigemålen och nämndmål sätts utifrån uppdrag och ansvarsområde. Nämndplanen blir till sist en utgångspunkt för verksamheternas egna mål och aktiviteter. Att återrapportera och synliggöra resultat på varje nivå, från verksamhet till nämndnivå, från nämnd till kommunfullmäktigenivå blir en av framgångsfaktorerna i förbättringsarbetet. I grunden ligger vår värdegrund som beskriver vårt förhållningssätt till dem vi är till för och till varandra. Ledorden i värdegrunden är utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet.

14 KF 7:14 Ekonomiskrapport per okt Nov: KF fastställer Årsplan Jan: Budgetdirektiv Årsredovisning Mar Ekonomiskrapport per feb Okt: Nämnden beslutar om mål & budget Apr: Dialog Delårsrapport per aug Sep: Dialog Aug/sep: Nämndens plan arbetas fram. Årsklocka för budget och uppföljning Jun: KF beslut ar om ekonomiska ramar Apr: Nämnden tar budgetförutsättningar Maj: Budgetberedning Ekonomiskrapport per apr Budgetprocessen startar i januari med att kommunstyrelsen beslutar om budgetdirektiv till nämnderna. Övergripande förutsättningar för kommunen presenteras och nämnderna får i uppdrag att återkomma med sina förutsättningar. I april genomförs dialoger utifrån föregående års resultat, nuläge och nya behov och nämnderna beslutar om budgetförutsättningar. Därefter sker politiska prioriteringar utifrån den politiska majoritetens vilja och kommunfullmäktige beslutar om ekonomiska ramar i juni. Nämnderna arbetar fram sin plan och beslutar om den i oktober. Kommunfullmäktige fastställer i november årsplan med övergripande mål och budget för nästkommande år. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Löpande ekonomiskrapportering om hur verksamheterna går lämnas därutöver till kommunstyrelsen och nämnder för februari, april och oktober. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av årsplanen och den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. Vid befarade negativa avvikelser ska en åtgärdsplan omgående upprättas av förvaltningen. En åtgärdsplan visar hur och när ett negativt resultat ska återställas. Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen varje månad tills nämnden har en budget i balans.

15 KF 7:15 Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Medborgare och brukare ställer allt tydligare och högre krav på stöd och service. Vi behöver bli bättre på att möta upp dessa behov inom flera områden. En förutsättning för att vi ska kunna leva upp till medborgarnas krav på god service av hög kvalitet är att vi ökar kostnadseffektiviteten. Detta är inte bara en fråga på kort sikt utan även en viktigt strategisk fråga. Det är här och nu vi förbereder oss för att långsiktigt svara upp mot vår grundläggande princip Medborgarens behov i centrum, hållbart över tiden. Det är här och nu som vi lägger grunden för att skapa de nödvändiga resurserna till välfärden i framtiden. I Kommunförbundets rapport Kommunala framtider en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050 utgick man från att om den offentliga konsumtionen skulle öka i samma takt som BNP, bruttonationalprodukten, skulle resultatet bli en kommunalskatt på 50 procent en bit in på 2040-talet. Andra undersökningar visar på liknande scenarier. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi kom fram till en trolig ökning av kommunalskatten med 42 procent. Professor Anders Klevmark lyfte i sin studie fram en sannolik ökning av kommunalskatten med 24 procent år Det är framför allt två faktorer som kommer ha stark påverkansgrad. 1. Välfärden tar idag mer resurser än någonsin. Kraven och välfärdskostnaderna ökar idag snabbare än skatteunderlaget. Det växande kravet på välfärd kostar ungefär 1 procent per år. 2. Idag försörjer 100 personer i arbetsför ålder 70 personer som är för unga eller för gamla att arbeta. Om tio år ska varje 100 arbetande försörja 80. (DS 6/2014) Vi har gjort framsteg och positiva förflyttningar i vårt utvecklingsarbete. Inom vissa områden är det mer synligt än inom andra. Långsiktigt kommer våra framgångar delvis bero på vår förmåga att synliggöra goda exempel, spridningen av dessa och hur väl vi vågar pröva nytt och utveckla nya arbets- och förhållningssätt. Idag lyfter vi bland annat goda exempel genom Nyhetsbrevet Brobygget och på kommunens intranät. Det har även funnits intresse för vårt utvecklingsarbete från externa intressenter. Ett exempel på detta var när kommunchefen Peter Lundberg under året tilldelades priset som Årets förändringsledare. Priset delades ut på Change Management Forum och instiftats av Swedish Learning Association, Kungliga Tekniska Högskolan och Implement AB.

16 KF 7:16 Brobygget vår verksamhetsstrategi. En ny modell för exploateringsprojekt har tagit fram som gett mycket positiva effekter när det gäller kostnadskontrollen. Svinnet i skolköken har minskat med över 40 procent, vilket innebär en årlig besparing på kronor. Socialkontoret har uppnått tillräckligt hög andel kvalitetsregistreringar och tilldelats en ekonomisk bonus från socialstyrelsen. Ett stort antal effektiviseringar har genomförts inom olika arbetsprocesser: Andelen genomförandeplaner har ökat inom äldreomsorgen från 76 procent till 90 procent. Andelen e-fakturor har ökat från 22 procent till 46 procent från april till augusti. Andelen upphandlingar med miljökrav ökat från 73 procent till 87 procent. Minskat handläggningstiden inom personalavdelningen 2-3 veckor till 2-3 dagar. Antalet sammanfattningar i daganteckningar inom LSS har ökat från procent på mindre än ett år. Förskolan Grävlingen har minskat antalet dörröppningar vilket frigjort mer tid till barnen. Administrativa arbetstiden för Fronter (skolans läsplattform) har minskat med 80 procent. Inför 2015 kommer utvecklingsavdelningen kraftfullt förflytta resurser som stöd till socialkontorets omställningsprocess. Både i form av att driva och leda utvecklingsfrågor men även coachningsstöd riktat till involverade chefer och medarbetare. En annan prioriterad fråga är att fortsätta utvecklingen av styrmodellen. Vi behöver skapa mer långsiktighet och på ett mer kraftfullt sätt prioritera vår energi på våra kärnverksamheter. Arbetet med ständiga förbättringar kommer gå in i en fas där spridningen och alla medarbetares delaktighet och engagemang säkerställs. Under året kommer målet vara att alla medarbetare på alla nivåer ska leverera minst en genomförd förbättring under året. Totalt minst 2000 genomförda förbättringar under 2015.

17 KF 7:17 Kommunfullmäktiges mål I årsplan 2015 ligger kommunfullmäktiges övergripande mål fast ytterligare ett år. För att skapa långsiktighet i utvecklingen av kommunalt finansierade välfärdstjänster har arbetet med att ta fram en inriktning i ett längre perspektiv än en mandatperiod påbörjats. En ny vision och styrmodell som kommer lägga grunden för styrning och planering av år 2016 och framåt ska tas fram under våren. Kommunfullmäktiges mål är tio till antalet och grupperade i fyra perspektiv. Samhälle och miljö, Medborgare, Brobygget och Ekonomi. Perspektiven Samhälle och miljö och Medborgare riktar sig utåt till brukare och medborgare samt andra intressenter. Perspektiven ger uttryck för vad Strängnäs kommun vill åstadkomma för att skapa ett hållbart samhälle och en attraktiv kommun. Brobygget och är det namn och den symbol som synliggör kommunens verksamhetsstrategi. Den riktar sig inåt organisationen och är ett viktigt stöd för att åstadkomma ökade värden för brukarna, medborgarna och samhället. Ekonomin är ytterst en förutsättning för i vilken omfattning verksamheten kan utföras och omfattar åtgärder för att säkerställa en ekonomi i balans på kort och på längre sikt. I årsplanen presenteras kommunfullmäktiges mål tillsammans med indikatorer för måluppfyllelse. Bedömningen om en god ekonomisk hushållning i kommunen sker utifrån faktiska resultat och de aktiviteter som verksamheterna åtagit sig att genomföra i syfte att nå målen. Nämndernas prioriterade mål med återkoppling till kommunfullmäktiges mål redovisas i bilaga 4 9. Läs mer om nämndmålen i respektive nämnds styrdokument Mål och budget Samhälle och miljö Kommunfullmäktiges mål 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Befolkningsförändringen under senaste femårsperioden har varit 5,3 procent och det är framför allt inflyttningen som gör att invånarantalet ökar. Bra utbildning, god vård och omsorg, kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är starka konkurrensfaktorer som bidrar till kommunens attraktivitet. Nybyggnation av verksamhetsfastigheter ska uppfylla krav på kvalitet, miljö- och klimatanpassning samt vara tillgänglig för alla. Grönområden och rekreationsområden ska utvecklas och bli än mer attraktiva. Miljöeffektivt resande ska stimuleras bland annat genom planering för bostadsbyggande i anslutning till tätorter och tågstationer och utbyggnad av gång- och 9 Årsplan 2015 kompletteras med nämndernas mål när besluten är fattade.

18 KF 7:18 cykelvägar. Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer och närheten till Stockholm har relativt lätt att attrahera invånare och dubbelspårsutbyggnaden av järnvägen kommer att göra kommunen än mer attraktiv som bostadsort. Indikatorer för måluppfyllelse Befolkningen ska öka med minst 1 procent, det motsvarar cirka 340 personer. Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer ska vara minst 800 stycken. 200 nya bostäder ska färdigställas. Kommunfullmäktiges mål 2. Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. Kommunens agerande ska genomsyras av en positiv attityd till företag och entreprenörskap, ha en god beredskap för företagsetableringar och bra tillgänglighet och service. För fler i arbete genomförs insatser som särskilt riktar sig till ungdomar, personer med utländsk bakgrund och personer som riskerar långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Utifrån ett helhetsperspektiv ska arbetet med arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvecklas vidare. Inom besöksnäringen arbetar kommunen med inriktning på att tillsammans med företag i branschen få nya besökare, framför allt från utlandet. Målet för länet och kommunen är att fördubbla omsättningen inom besöksnäringen till år Handeln är en bransch som delvis tillhör besöksnäringen då shopping i sig är en upplevelse i kombination med restaurangbesök och liknande och att främja dessa aktörer är ytterligare ett prioriterat näringslivsområde. Indikatorer för måluppfyllelse Företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs kommunranking ska årligen förbättras med cirka 50 platser med sikte på topp 50 år Arbetslösheten i kommunen ska minska mer än i förhållande till den takt som finns för hela riket. Omsättningen i besöksnäringen ska öka från 2013 års utfall om 218 miljoner kronor.

19 KF 7:19 Kommunfullmäktiges mål 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Kommunen har stora möjligheter att påverka energiförbrukning, materialåtervinning och källsortering i sina verksamhetslokaler. Utbyggnad av vatten och avlopp i omvandlingsområden fortsätter. Bristfälliga enskilda avloppsanläggningar, i anslutning till sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status, ska åtgärdas. Vattenförvaltning ska förstärkas för att förbättra vattenkvalitén i Mälaren och andra sjöar och vattendrag. Genom att öka andelen ekologiska livsmedel och genom att minska matsvinnet bidrar kommunen till att minska sin klimatpåverkan. Miljöstrategin utgör grunden för fortsatta insatser inom miljöområdet. Indikatorer för måluppfyllelse Energiförbrukning i kommunens lokaler ska minska. Andel ekologiska livsmedel ska öka från dagens 27 procent till 30 procent år Kommunen uppfyller det nationella målet och målet enligt måltidspolicyn om att andelen ekologiska livsmedel ska uppnå 25 procent år Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar ska öka. Kommunen ska klättra i Miljöaktuellts ranking från plats 227 år 2014 till plats 200 år Miljöaktuellts ranking tar tempen på det kommunala miljö- och hållbarhetsarbetet. Medborgare Kommunfullmäktiges mål 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. För att barn och unga ska kunna utveckla sin fulla förmåga ska arbetet bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv. Målet kan uppnås genom en ökad samverkan mellan förskola, skola, elevhälsa, socialtjänsten och landstinget. Vid behov ska barn och unga få rätt insatser så tidigt som möjligt. Pedagogiskt, socialt och hälsofrämjande stöd kring barn och deras familjer förväntas bidra till förbättrade kunskapsresultat i skolan. Indikatorer för måluppfyllelse Andel föräldrar som tycker att deras barn får det stöd det behöver i förskolan ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 85 procent.

20 KF 7:20 Andel elever som tycker att lärarna på skolan hjälper till i skolarbetet när eleverna behöver det ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 85 procent. Andel ungdomar i åldern år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats ska öka jämfört med senaste resultat om 63 procent. Kommunfullmäktiges mål 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Att förbättra resultaten i grundskolan är en av kommunens viktigaste utmaningar. I förskolan läggs grunden för ett livslångt lärande och verksamheten ska upplevas rolig, trygg och lärorik. Grundskolan och gymnasieskolan ska fokusera på att höja elevernas kunskapsresultat och att ge en god grund för fortsatta studier. Arbetet med mer systematisk uppföljning av studieresultat på individnivå, extra stöd till behövande elever och ett ständigt lärande lärare emellan fortsätter. Indikatorer för måluppfyllelse Andel föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 89 procent. Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 80 procent. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat som publiceras i december. Resultatet 2013 blev 78 procent. Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat som publiceras i december. Resultatet 2013 blev 91 procent. Kommunfullmäktiges mål 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Att invånarna känner trygghet är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Känslan av otrygghet på gator, torg och i boendemiljöer ska förebyggas genom olika insatser som samordnas av kommunen i samarbete med bland annat socialtjänsten, polisen, föreningslivet och föräldrar. Att känna trygghet och arbetsro i skolan skapar förutsättningar för en bra lärmiljö. Att tillgodose behovet av vård och omsorg bidrar till trygghet, välbefinnande och en god hälsa för den enskilde.

21 KF 7:21 Indikatorer för måluppfyllelse Andel föräldrar som upplever att barnet känner sig tryggt i förskolan ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 96 procent. Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat. Av elever i årskurs 5 känner sig 92 procent trygga i skolan, för elever i årskurs 8 var siffran 88 procent. Brukarnas bedömning om hemtjänst för äldre ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 90 procent. Brukarnas bedömning om särskilt boende för äldre ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 78 procent. Kommunfullmäktiges mål 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Medborgardialogen utvecklas ständigt både via fysiska möten och på digitala arenor. Tjänster som kan utföras via webben utökas successivt. På kommunens hemsida samlas idag ett 50-tal e-tjänster inom olika områden, allt från felanmälan, ansökan om bygglov, lån av e-böcker och lämna e-förslag till politiken. Förskolan och skolan har ett viktigt demokratiuppdrag där det ingår att förmedla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter samt att förankra grundläggande demokratiska värderingar. Elevernas upplevelse av hur lärarna ger dem stöd och utrymme för inflytande när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll blir därför centrala frågor. Indikatorer för måluppfyllelse Delaktighetsindex ger en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Delaktighetsindex ska vara lika eller bättre än 2014 års index om 39. Informationsgivningen på kommunens webbplats vara lika eller bättre än 2014 års granskning som resulterade i informationsindex 81. Andel elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat. Av elever i årskurs 5 upplevde 87 procent att lärarna tog hänsyn till elevernas åsikter, siffran var 59 procent för elever i årskurs 8 och 74 procent för gymnasieelever.

22 KF 7:22 Brobygget Kommunfullmäktiges mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Sveriges kommuner och landsting beskriver kommunsektorn som en framtidsbransch. De närmaste tio åren behöver kommuner, landsting och regioner anställa närmare en halv miljon nya medarbetare. Det är pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på välfärdstjänster som driver på den utvecklingen. Särskilt goda utsikter för framtida anställning bedöms det bli för förskollärare, undersköterskor och tekniker. I Strängnäs kommun fortsätter arbetet med att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Vår arbetsgivarpolitik lägger grunden för ett välfungerade chefoch ledarskap och ger därigenom förutsättningar till ett engagerat medarbetarskap. Vi ska fortsätta utveckla vårt systematiska arbetsmiljöarbete och samverkan, se över flera av de personalpolitiska riktlinjerna och utveckla vårt lönebildningsarbete. Varje chef har också ett ansvar att förkovra sig utifrån de verktyg som vi ger, till exempel att utveckla sin kommunikation genom Klart ledarskap. Sedan år 2011 har sjukfrånvaron årligen ökat med cirka 0,8 procentenheter. Konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron är en satsning på inköp av tjänster där sjuk- och friskanmälningstjänst, diagnosstatistik och rådgivning ingår. Indikatorer för måluppfyllelse Hållbart medarbetarengagemang, HME, medarbetarenkät genomförs för första gången i Strängnäs kommun. Enkäten utvärderar de delar av arbetsgivarpolitiken som handlar om att styra mot bra resultat genom att ge förutsättningar för ett stort medarbetarengagemang. Enkäten kommer att genomföras årligen. Andel medarbetare som känner sig engagerade i arbetet 10 ska öka jämfört med senaste resultat 2014 om 89 procent. Andel medarbetare som har kontroll på sin arbetssituation ska öka jämfört med senaste resultat 2014 om 65 procent. Sjukfrånvaron ska minska från prognostiserade 7 procent för år 2014 till 6,3 procent år Ny definition som ersätter trivsel på jobbet, vilket 2014 års resultat om 89 procent avser.

23 KF 7:23 Kommunfullmäktiges mål 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. Det ökade kravet på välfärdstjänster och faktum att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget ställer stora krav på att ständigt arbeta med förbättringar. Vi behöver utveckla och verka för att lärande sker genom bland annat omvärldsspaning, samverkan, samordning såväl lokalt som över kommun- och länsgränser. Arbetet för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna ska fokusera på att skapa bättre flöden i olika arbetsprocesser. Förbättringsarbetet ska organiseras och systematiseras nära brukarna och medborgarna. Självklart ska medborgare uppleva en bra service, god tillgänglighet och ett respektfullt bemötande i kontakterna med kommunen. Indikatorer för måluppfyllelse Verksamheters utvecklingsarbete ska generera minst genomförda förbättringar under år Alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp. Ekonomi Kommunfullmäktiges mål 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Den rådande konjunkturen har påverkat de ekonomiska förutsättningarna för kommunen och medför ett lågt budgeterat resultat 2015 trots effektiviseringskrav på verksamheterna. Det innebär också att investeringstakten sänks för att avskrivningskostnader och låneskuld inte ska fortsätta att öka. Indikatorer för måluppfyllelse Resultatmålet kommer år 2015 att uppgå till 0,3 procent. År 2016 och framåt ska resultatmålet uppgå till minst 2 procent. Investeringarnas självfinansieringsgrad kommer år 2015 att uppgå till 94 procent. Från och med år 2016 ska alla investeringar vara självfinansierade. Alla styrelser och nämnder ska ha en budget i balans.

24 KF 7:24 Befolkningsutveckling Strängnäs kommun är med sitt centrala läge i Mälardalen attraktivt som boendeort, framförallt med tanke på närheten till arbetsmarknaderna kring såväl Eskilstuna, Enköping som Västerås men framförallt kring den expansiva Stockholmsregionen. Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med knappt 300 invånare per år de senaste trettio åren. Går vi ännu längre tillbaka i tiden, till 1950, så har befolkningen ökat med drygt 200 invånare i snitt per år. Befolkningsökningen innebär i stort en tillväxt på cirka 1 procent per år. Antalet invånare i kommunen uppgick till personer den 31 augusti 2014, vilket är en ökning med 379 personer under årets första åtta månader. Diagram 1. Befolkningsutveckling Befolkningsstruktur Åldersprofilen i Strängnäs kommun följer i stort profilen för länet. Dock finns vissa skillnader i åldersspannen 5-14 och år där Strängnäs har en större andel befolkning än länet. I ålderspannet år har Strängnäs en mindre andel än länet. Jämför vi Strängnäs kommun med riket i spannet år och gruppen år blir skillnaden än mer markant. Andelen äldre, 85 år och äldre år, är något mindre i Strängnäs än för såväl länet som riket. En del av förklaringen är troligen den tuffa arbetsmarknaden samt att Strängnäs saknar vidareutbildning efter gymnasiet som gör att ungdomar flyttar på sig efter gymnasieexamen. Närheten till Stockholm gör att många väljer att flytta dit i ung ålder. En del av de som flyttar från Strängnäs i unga år återvänder ungefär tio år senare med familj och barn.

25 KF 7:25 Befolkningsfördelningen i olika åldersgrupper har förändrats sedan 1970-talet. Andelen över 65 år har ökat från drygt 15 procent år 1970 till dagens 21 procent och år 2020 beräknas andelen vara drygt 23 procent eller nästan personer fler än idag. Andelen som är i arbetsför ålder, år, kommer att minska med ungefär 2 procentenheter eller ungefär 450 personer i Strängnäs kommun fram till år Andelen som är 1-18 år beräknas öka med drygt 700 personer till ett totalt antal av ungefär personer fram till år Totalt beräknas befolkningen öka med knappt personer om ökningen fortsätter att vara 1 procent per år. Diagram 2. Befolkningsandelar från 1970-talet och framåt. 20% 15% 10% 5% 0% ,1% 1,5% 1,0% 1,1% 1-5 7,6% 6,7% 6,0% 5,9% 6-9 5,8% 5,0% 5,3% 4,9% ,2% 4,0% 3,7% 3,9% ,2% 3,8% 3,5% 4,0% ,3% 4,4% 3,4% 3,7% ,4% 7,8% 6,8% 5,6% ,0% 6,5% 4,7% 4,6% ,6% 13,0% 11,1% 10,9% ,4% 15,5% 14,4% 13,1% ,7% 14,2% 18,9% 19,1% ,6% 13,3% 16,4% 17,6% ,9% 2,5% 2,5% 3,0% 85-1,0% 1,7% 2,4% 2,5%

26 KF 7:26 Befolkningsprognos Åren beräknas befolkningen öka med personer, en ökning med 3 procent. I förskoleåldern förväntas en mindre ökning med 30 barn. Barn i grundskoleåldern ökar med 270 barn och det motsvarar en ökning med drygt 6 procent. Gymnasieåldrarna år är i stort sett oförändrade fram till år 2016 för att sedan sakta börja öka. Gruppen unga vuxna, år, minskar med cirka 8 procent. Åldersgruppen ökar med cirka 400 personer det motsvarar 7 procent. Personer 80 år och äldre beräknas öka med 80 personer vilket motsvarar knappt 5 procent. Tabell 1. Befolkningsutveckling Ålder Ökning Procentuell ökning ,7% ,5% ,6% ,1% ,2% ,8% ,3% ,1% ,6% ,0% 80-w ,7% Summa ,0% Årlig ökning Ökning i % 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% Förhållanden den 31 december varje år. Näringsliv och arbete Näringslivet i Strängnäs kommun dominerades under lång tid av stora offentliga arbetsgivare, bland annat P10 och Sundby sjukhus. Efter att dessa verksamheter lades ned har näringslivets karaktär förändrats. Idag finns över registrerade arbetsställen och majoriteten av dessa är enmans- eller fåmansföretag. I kommunen finns knappt tio arbetsställen med mer än hundra anställda. Ett viktigt område är att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat i Sveriges 290 kommuner har Strängnäs

27 KF 7:27 kommun förbättrat sin placering något, från plats 217 till plats 203. Åtgärdsprogram pågår under namnet topp , vilket bygger på Strängnäs kommuns värdegrund. Det består av fem förbättringsområden och 80 åtgärdsförlag som ska förbättra företagsklimatet de närmaste åren. Åtgärdsprogrammet utgår från företagarens behov och arbetar med ständiga förbättringar i en anda av öppenhet och dialog. Se mer information på kommunens webbplats Transport- och logistiksektorn är ett annat utvecklingsområde där ett samarbete med Eskilstuna kommun pågår för nya etableringar till främst Gorsingeområdet vid korsningen E20 och Riksväg 55. Under 2014 invigdes Strängnäs Business Park som drivs av näringslivskontoret i Strängnäs kommun. Syftet med verksamheten är att utveckla och stärka entreprenörskap och företagande i Strängnäs kommun och Mälardalen för att därigenom öka tillväxten i näringslivet. För att lyckas med det har vi samlat näringslivsaktörer, företagarorganisationer, entreprenörer och företag i vårt regionala nätverk av samarbetspartners. I dagsläget har Strängnäs Business Park drygt 30 samarbetspartners. Här återfinns bland annat Nyföretagarcentrum, ALMI och Ung Företagsamhet (UF). Fler i arbete Kommunen fortsätter satsa på både förebyggande och direkta arbetsmarknadsåtgärder. Satsningen syftar till att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa samt att kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd ska halveras fram till år Arbetslinjen ska vara övergripande för både organisation och för individen. Att gå från ett bidragsberoende till arbete och egenförsörjning är både en prioriterad samhällsekonomisk fråga, men också en fråga om livskvalitet för individen i form av tillhörighet och att känna sig behövd. År 2015 innebär en satsningen inom socialnämnden ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ett nära samarbete ska också finnas med utbildningskontoret och näringslivskontoret. Under 2014 har Jobbtorg Strängnäs implementerats och ett förändrat arbetssätt etablerats. Till 2015 ska enheterna Arbete och sysselsättning och Jobbtorg Strängnäs samarbeta för att utifrån ett helhetsperspektiv arbeta med kommunens arbetsmarknadsåtgärder och i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Satsningar kommer att göras för långtidsarbetslösa och personer med ohälsa som varit beroende av försörjningsstöd under en lång period. Satsningen innebär att personer ska rehabiliteras till arbete eller få ersättning från annan myndighet. Ett särskilt fokus ska vara mot ungdomars utsatta situation.

28 KF 7:28 Ekonomisk plan Strängnäs kommun är en tillväxtkommun. Fördelen med en ökande befolkning är en ökad skatteintäkt. Men en ständigt ökande befolkning ställer också krav på utökad kommunal service vilket också innebär kostnader. Dessa kostnadsökningar syns till exempel inom förskola, vård och omsorg där behoven växer år från år. Detta påverkar både den kommunala driften och behovet av att investera i nya verksamhetslokaler. Tillsammans innebär detta en stor ekonomisk utmaning för kommunen som ställer krav på kommunens förmåga att omdisponera redan befintliga resurser. Världsekonomin är till viss del tudelad med ett allt starkare USA, ett svagt euroområde som behöver mer stimulans och svagare tillväxtländer. Den svenska ekonomin tar inte riktigt fart som förväntat. Hushållens konsumtion är fortsatt stark och bygginvesteringarna ökar men samtidigt är exporten och övriga investeringar relativt svaga. Inflationen är fortsatt låg och arbetslösheten är kvar på relativt höga nivåer, vilket till viss del förklaras att fler söker sig till arbetsmarknaden. Mot bakgrund av den optimism som ändå präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan, antar SKL att exporten får bättre fart under årets andra hälft och nästa år. Man räknar också med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015 men att den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Diagram 3. Skatteunderlagsutveckling (%) SKL, okt 2014 inkl 5,5 1,3 2,2 3,0 4,0 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 budgetpropositionen Skatteunderlagets utveckling närmar sig de nivåer som rådde innan finanskrisen. SKL bedömer att en bra utveckling av skatteunderlaget 2015 täcker kommunernas kostnadsökningar som följer av ökad befolkning. Trots detta kommer ett antal kommuner att behöva höja skatten medan ett fåtal kommuner sänker den. Det höga kostnadstrycket gör att resultaten inte förbättras trots den goda utvecklingen av skatteunderlaget.

29 KF 7:29 Skattesats Genomsnittlig kommunal skattesats för länet ligger år 2014 på 21,96 kronor. Skattesatsen totalt i Strängnäs ligger på 32,50 kronor (inklusive landstingsskatten 10,77), att jämföras med Trosas 32,03 kronor, som ligger lägst i länet och med Vingåkers 33,50 kronor som ligger högst. Diagram 4. Skattesats bland Sörmlandskommuner år kr 35 kr Strängnäs totalt 32,50 30 kr 25 kr 20 kr 10,77 15 kr 10 kr 5 kr 0 kr 22,13 22,33 22,18 22,18 21,48 22,28 21,73 21,26 22,73 21,96 Prognos 2014 Årets resultat 2014 beräknas bli ett underskott om 21,6 miljoner kronor att jämföras med budgeterade överskottet om 0,5 miljoner kronor. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämndens prognoser har försämrats under året. Åtgärder för att minska befarade underskott har inte gett effekter i den omfattning som har krävts. Nämndernas samlade underskott beräknas uppgå till 37,5 miljoner kronor vid årets slut. Om resultat blir negativ vid årets slut måste det regleras och det egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Kommunfullmäktige måste i detta fall anta en åtgärdsplan för hur återställningen ska ske.