Med kvaliteten i fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med kvaliteten i fokus"

Transkript

1 Med kvaliteten i fokus Friskoleföretagens kvalitetsarbete Maria Malm

2

3 Innehåll Förord 4 Academedia 6 Fridaskolorna 11 Glada Hudik 15 Internationella Engelska Skolan 19 Kunskapsskolan 24 Praktiska 29 Avslutande kommentarer 34 3

4 Förord Tjugo år med friskolor framväxandet av en ny bransch i Sverige Sedan de första friskolorna startade har mycket hänt. Under de tjugo år som svenskarna har haft möjligheten att själva välja skola åt sina barn har allt fler valt friskolor, och många nya skolor har startats. Ett ursprungligen marginellt fenomen har blivit ett vanligt inslag i Skolsverige, även om det fortfarande är många kommuner som saknar fristående alternativ. 1 Andelen elever som går i friskola har ökat för varje år och i dag går 12 procent av grundskoleeleverna och nästan en fjärdedel av gymnasieeleverna i en fristående skola. De första friskolorna var små och många av dem ideellt drivna, men så småningom har andelen skolor som drivs i bolagsform blivit större. Flera stora företag har också uppstått när framgångsrika koncept, som Pysslingen, Internationella Engelska Skolan, Praktiska och Kunskapsskolan, bland andra, spritts över landet. Vi har i dag också ett par större koncerner som samlar flera olika skolföretag under ett paraply. Trenden är att allt fler elever går i en skola som drivs av ett företag. Det fria skolvalet var framför allt en valfrihetsreform, som genom att olika alternativ uppstod och blev tillgängliga för alla, oavsett inkomster, kontakter eller bakgrund, skulle ge ökat självbestämmande och bättre möjligheter att hitta en skolform som passar varje individ. Men det handlade också om att konkurrensen skulle leda till en generell utveckling av den svenska skolan, genom att olika undervisningssätt och pedagogiska idéer skulle kunna prövas och jämföras, och de mest framgångsrika metoderna spridas till fler. De allra flesta elever och föräldrar är i dag mycket nöjda med den skola de har valt, oavsett om den är kommunal eller fristående. Men de som har valt friskolor är generellt sett ännu nöjdare. 74 procent av föräldrar till barn i kommunal skola är nöjda, jämfört med 88 procent i fristående skolor. Hela 51 procent av dem som valt friskola anser att deras skola är mycket bra, jämfört med 20 procent av dem som har barn i kommunal skola. 2 Friskolorna är alltså mycket uppskattade av dem som har störst erfarenhet av dem, nämligen eleverna och deras föräldrar. Resultaten, uttryckt som betyg på nationella prov, genomsnittliga meritvärden och behörighet till vidare studier är också genomgående bättre på fristående skolor, särskilt i grundskolan. Exempelvis hade eleverna på fristående grundskolor ett genomsnittligt meritvärde på 229,5, medan det genomsnittliga meritvärdet för eleverna på kommunala skolor var 210,6. 3 På gymnasienivå är skillnaderna mindre, men även där har friskolorna bättre resultat, till exempel när det gäller andelen elever som fullföljer sin utbildning. 4 Samtliga skolföretag som medverkar i denna rapport är aktiebolag. Det har de gemensamt med ungefär 1 I 80 % av kommunerna finns enskilda förskolor, 60 % av alla kommuner har fristående grundskolor och 40 % har fristående gymnasieskolor. 2 Enligt en undersökning genomförd av Lärarförbundet/Novus i augusti bilagor/6dff4e82d9386b4fc12578ed0050e503/$file/attityder-till-skolan-2011.pdf 3 Källa: Skolverket. 4 Av samtliga som 2008 påbörjade en gymnasieutbildning var det 68,4 % som hade slutfört studierna och fått slutbetyg inom tre år, medan 74,5 % av eleverna på fristående gymnasieskolor gjorde det. Källa: Skolverket. 4

5 70 procent av alla friskolehuvudmän. 5 I genomsnitt genererade friskoleföretagen en rörelsemarginal på 5,3 procent år 2010, vilket ligger mycket nära genomsnittet. 6 Möjligheten att göra vinst inom skolans område är omdiskuterad, och även om det mesta i de flesta företag hela vinsten återinvesteras i verksamheten, förekommer misstanken att strävan efter att göra vinst kan leda till sämre kvalitet. Både resultaten och olika undersökningar om inflytande, trygghet och trivsel bland elever, föräldrar och anställda visar tydligt att det inte finns något sådant generellt samband. Men så länge misstanken finns kvar behöver friskoleföretagen fortsätta sträva efter ännu större öppenhet när det gäller metoder och resultat. Ökad insyn och möjlighet att jämföra skolors kvalitet och resultat är också något som efterfrågas av friskolorna själva. 7 Varje framgångsrikt företag vilar på en bärande idé, som visat sig ha tydliga fördelar. Men idén är bara början. Det är sättet att omsätta denna idé i praktiken som avgör om företaget ska bli framgångsrikt och kunna fortsätta utvecklas och växa. Genom att öppet redovisa sina arbetssätt, mål, mätmetoder och åtgärder för att komma vidare och fortsätta förbättra sina verksamheter ger sex av Sveriges mest tongivande friskoleföretag här ett bidrag till det fortsatta kvalitetsarbetet i den svenska skolan. Maria Malm För Friskolornas riksförbund Juni % av friskolorna drivs som aktiebolag, 11 % som ekonomisk förening, 10% som stiftelse och 9% som ideell förening. 6 Den genomsnittliga rörelsemarginalen i skolföretagen var 5,9 %, enligt Dagens Samhälles genomgång, publicerad i nr Den genomsnittliga rörelsemarginalen i hela näringslivet var 8,0 %. 7 I en undersökning genomförd bland medlemmarna i Friskolornas riksförbund, svarade 63 % att det var Mycket viktigt och 32 % att det var Viktigt att elever och föräldrar får tillgång till saklig och jämförbar information om olika utbildningar och skolor inför skolvalet. 5

6 Academedia Fenestra, Norrskenet, PeterSvenskolan, Primaskolan, Pysslingen, Vittra, Didaktus, Drottning Blankas Gymnasieskola, Framtidsgymnasiet, IT-Gymnasiet, Ljud- och Bildskolan, Mikael Elias Gymnasium, NTI-gymnasiet, Plusgymnasiet, ProCitvitas, Rytmus, Vittragymnasiet Fakta Startade år Flera av de enskilda företagen inom koncernen är betydligt äldre. NTI bildades exempelvis Antal skolor: 247 (86 förskolor, 64 grundskolor, 97 gymnasieskolor) Antal elever: cirka Antal anställda: drygt Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 2 679,4 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 8,5 % Ägare: EQT Övriga verksamheter inom företaget eller koncernen: Inom Academedia finns också fem företag som bedriver vuxenutbildning; Academedia Masters, Eductus, Didaktus, NTI-skolan och Plushögskolan 6

7 Marcus Strömberg: Vi kan vara stolta över vad vi har i Sverige. Många andra länder kommer att ta till sig av vårt system. Academedia är Sveriges största privata utbildningskoncern, med sammanlagt barn och elever i förskola, grund- och gymnasieskola, samt drygt vuxenstuderande. Inom koncernen finns sammanlagt 16 huvudmän inom för-, grund- och gymnasieskola, det kan vara allt från små företag med bara en eller ett par skolor till större, mer spridda koncept, som Vittra, Pysslingen eller Mikael Elias Gymnasium. En viktig princip för koncernens verksamhet är övertygelsen att valfrihet och mångfald är positivt för kvalitetsutvecklingen. Därför ryms många profiler och pedagogiska metoder inom Academedia. Människor är olika och vi behöver kunna erbjuda vad varje elev behöver. Precis som den enskilde läraren behöver erbjuda variation i sin undervisning, vill vi på koncernnivå också erbjuda variation och mångfald i vårt utbud, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia. Varje huvudman har sin egen särprägel, men får hjälp med övergripande frågor. När det gäller pedagogik, lärarskicklighet och den egna utvecklingskraften i det enskilda företaget är det viktigt att det ägs av den enskilda skolan eller verksamheten, men vi ställer kvalitetskrav på exempelvis kunskapsresultat och nöjdhet. På områden som, fastighetsfrågor, ekonomi, inköp och nystarter har vi däremot gemensamma principer och riktlinjer. Inom Academedia lägger vi också stor kraft på ledarskap och medarbetarskap. Vi vill att våra elever ska mötas av de bästa medarbetarna och ledarna. Det gör att vi lägger mycket energi på gemensamma HR-frågor. Det som annars är i fokus är förstås kvaliteten i verksamheterna. Kvaliteten i våra utbildningar är helt avgörande för såväl våra elever som för oss som företag. Det är kvalitet som skapar attraktiva skolor. Vi har dessutom, som stor utbildningskoncern, ett särskilt samhällsansvar. I Sverige satsas det över 200 miljarder varje år på utbildning, vi måste ju mäta effekten av den satsningen och vi ska kräva resultat av den, säger Marcus Strömberg. Idag saknas gemensamma kvalitetsmått för den svenska skolan, något som Marcus Strömberg ser som en stor brist. Det är en avgörande brist som skadar skolsystemet och därmed i förlängningen samhället. Vi måste ha gemensamma, tydliga och transparenta kvalitetsmått som är kopplade till skolans uppdrag och som alla skolor kan och ska arbeta efter. Utan sådana är det svårt att göra jämförelser mellan olika skolor och huvudmän och dessutom svårt att utvärdera olika skolreformer, säger han. Academedia har valt att inte vänta på sådana gemensamma kvalitetsmått. Koncernen har definierat kvalitetsbegreppet, utarbetat kvalitetsaspekter och tagit fram resultatmått som täcker in allt det man ser som väsentligt för att kunna följa upp resultaten och utveckla verksamheterna i riktning mot allt högre måluppfyllelse. Vi har på ett mer konsekvent sätt än någonsin tidigare utsatt våra egna skolor för en hårdför granskning. I vår kvalitetsrapport 2011 redovisar vi vad vi hittills kommit fram till, berättar Marcus Strömberg. Rapporten är viktig eftersom den ökar insynen och gör att frågorna kan diskuteras även utanför våra egna väggar. Samtidigt måste man komma ihåg att det stora kvalitetsarbetet utförs varje dag, på alla skolor. 7

8 Genom sin storlek står Academedia för ett brett erbjudande, från förskola till gymnasium, och finns på många orter runt om i landet. Koncernens långsiktighet skapar trygghet, också för den lilla skolan, som vid behov får tillgång till de gemensamma resurserna. Academedia växer stadigt. Det vanligaste när en ny huvudman tillkommer är att det är ett befintligt företag som går in i koncernen. Det mest uppmärksammade köpet hittills är Pysslingen, sommaren 2011, bäst i Sverige på att driva förskola, enligt Marcus Strömberg. Det är en viktig princip att företaget ska vilja bli en del av Academedia. Det är som ett äktenskap, båda måste vilja för att det ska bli bra, säger Marcus Strömberg. Man startar också egna, nya, skolor, som Primaskolan i Farsta, och ökar antalet skolor i redan existarande verksamheter. Exempelvis var Rytmus musikgymnasium en enda skola när man köpte den. Nu har den första skolan inte bara vuxit och flyttat till nya lokaler, utan det har också tillkommit fyra systerskolor runt om i landet. Vi driver på den utvecklingen. Det är det som är vår expertis, alltså att växa med uppgiften, gruppera liknande verksamheter så att man kan nå samordningsvinster och lära av varandra, säger Marcus Strömberg Med över 15 år i utbildningssektorn kan Marcus Strömberg se tillbaka på en tid med stora förändringar inom skolan: Mycket har blivit väldigt mycket bättre. Vi har ett tydligare elevperspektiv och relationen mellan skolledning, lärare och elever har blivit närmare. Under min egen skoltid visste man ju inte vem rektorn var. Nu har eleverna också möjlighet att välja mer utifrån sitt eget intresse. Det märks i skolorna, motivationen är högre och vi har nästan ingen skadegörelse. Vi kan vara stolta över vad vi har i Sverige. Vi erbjuder bra skolor för alla människor. Skolpengen är en bra garant för att plånboken inte ska styra. Jag tror att många andra länder kommer att ta till sig av vårt system, säger Marcus Strömberg. Samtidigt ser han att det finns mer att göra när det gäller kunskapsresultaten: Det är ett samhällsproblem. Men jag tror att vi har bra förutsättningar att hitta de rätta nycklarna och ställa högre krav. Vi måste förbättra de pedagogiska processerna, det behöver Skolsverige. Samtidigt är det glädjande att vi ligger långt framme i till exempel engelska. Den alltmer polariserade debatten om valfrihet och om rätten att göra vinst i skolföretag tycker han är destruktiv. Den diskussionen skadar våra skolor. Där är vårt fokus att ha en så bra verksamhet som möjligt för våra elever. I debatten borde vi diskutera om vi ska tillåta alternativ eller ha planekonomi. Det är där den egentliga skiljelinjen går. De som tror att vi kan ha privata alternativ utan företag lurar sig själva. Kvalitetsarbete på Academedia Kvalitetssäkringen inom Academedia sker på tre nivåer; skolnivå, huvudmannanivå samt koncernnivå. Av utrymmesskäl beskrivs här i första hand koncernperspektivet. Inom koncernen har de olika företagen (huvudmännen) stor frihet att arbeta utifrån sina egna koncept. Det innebär att man har gemensamma mål och gemensam uppföljning, men att det finns utrymme för skilda processer och arbetsmetoder. Alla måste ha ett eget systematiskt kvalitetsarbete som ska involvera elever, föräldrar och medarbetare. Academedia anger en miniminivå för vilka undersökningar och mätningar som ska göras som huvudmännen kan komplettera vid behov. Där ingår en årlig kundundersökning och medarbetarundersökning, uppföljning av hur det går för eleverna efter avslutad skolgång, samt uppföljning av kunskapsresultat, som resultat på nationella prov och satta betyg. 8

9 Kvalitetsdefinition Academedias definition av kvalitet lyder: I vilken grad når vi de nationella målen (=funktionell kvalitet) på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (=upplevd kvalitet) och gör våra deltagare väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet (=ändamålsenlig kvalitet). Funktionell kvalitet bygger på kunskapsresultaten. I grundskolan mäts genomsnittligt meritvärde, andel som minst nått godkänd nivå i alla ämnen och andelen behöriga till gymnasieskolan. I gymnasieskolan mäts genomsnittlig betygspoäng, andel behöriga till vidare studier samt andel som fullföljt utbildningen inom fyra år. Inom både grund- och gymnasieskola mäts också resultat på nationella prov samt överensstämmelse mellan provresultat och satta betyg för att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning. Upplevd kvalitet handlar om hur elever, föräldrar och medarbetare uppfattar den verksamhet som erbjuds. Vissa av svaren i enkätundersökningarna slås samman i ett nöjd kund-index (NKI), som används av flera kommunala och fristående utbildningsanordnare i Sverige. Övriga svar redovisas under rubrikerna rekommendationsgrad, trivselgrad, trygghetsgrad och lärmöjligheter. Förutom de koncerngemensamma frågorna lägger respektive huvudman till egna frågor. Enkätundersökningarna syftar till att både fånga in hur väl skolorna arbetar med värdegrundsuppdraget och att stämma av den allmänna nöjdheten bland elever, föräldrar och medarbetare. Ändamålsenlig kvalitet är ett mått på hur det går för de elever som har lämnat utbildningen. För närvarande mäts exempelvis i vilken utsträckning studenter på studieförberedande utbildningar har gått vidare till universitet och högskola, hur stor andel av eleverna från yrkesförberedande utbildningar som har fått en anställning och om de före detta eleverna upplever att de fått med sig nödvändiga kunskaper. Grundläggande krav enligt skollagen, som att eleverna ska ha tillgång till skolhälsovård, skolbibliotek och andra resurser följs också upp. För att underlätta och stärka kunskapsöverföringen mellan olika huvudmän inom Academedia ordnas bland annat regelbundna segmentsledningsmöten, då alla verksamhetschefer inom ett segment (för- och grundskola eller gymnasieskola) träffas för avstämning och erfarenhetsutbyte. Där kan verksamhetscheferna berätta för varandra om särskilt lyckade satsningar och annat som lett till högre måluppfyllelse. Det kan exempelvis handla om hur någon lyckats vända en negativ trend, hur styrdokumenten kan levandegöras och användas som inspiration och motiveringsinstrument eller hur man jobbar för att få höga andelar nöjda elever, hur man tar emot eleverna på bästa sätt och skapar verklig delaktighet. I vardagen har också många verksamhetschefer sina arbetsplatser i samma lokaler, där det ständigt pågår ett intensivt utbyte av idéer och erfarenheter. Kvalitetsrapporter Kvalitetsrapporter utarbetas på såväl skol- som huvudmanna- och koncernövergripande nivå. Academedia ger ut sin årliga kvalitetsrapport i slutet av vårterminen. Den är en sammanfattande rapport av måluppfyllelsen inom koncernen och beskriver även det kvalitetsarbete som bedrivs enligt ett fastställt årsschema. I rapporten redovisas resultaten inom var och en av Academedias kvalitetsaspekter - kunskapsresultat, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet. Därpå följer en redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förbättra resultaten ytterligare. Några utdrag ur kvalitetsrapporten för 2011: Kunskapsmål för grundskolor, med utfallet inom parentes (Academedia/Riksgenomsnitt) *Academedias grundskolor ska ligga över rikssnittet för det genomsnittliga meritvärdet och ha en god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg (meritvärde 226/ 211) 80 % av Academediaskolorna hade meritvärden över rikssnittet. Samtliga skolor hade behållit eller förbättrat sina resultat. * Samtliga elever ska nå behörighet till gymnasieskolan (95 %/ 86 %) 9

10 * Samtliga elever ska nå målen i alla ämnen och dessutom ges förutsättningar att utvecklas så att de når sin fulla potential (86% av eleverna hade minst Godkänd i alla ämnen/ 77 %) Kunskapsmål för gymnasieskolor: * Academedias gymnasieutbildningar ska ligga över rikssnittet för betygspoäng på programnivå och ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg (genomsnittlig betygspoäng 14,0/14,1) * Samtliga gymnasieelever ska nå behörighet till universitets- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen (85,4% behörighet till högre studier/ 87,1 %) * Andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år ska ligga över rikssnittet på programnivå (79,7 %/ 76 %). * Samtliga utbildningar ska ha ett positivt förädlingsvärde (mäts som skillnaden mellan slutbetyg från grundskolan och slutbetyg i gymnasieskolan) och dessutom ge eleverna förutsättningar att utvecklas så att de når sin fulla potential Åtgärder och stöd Koncernledningen har alltid tillgång till varje huvudmans resultat. Ju tidigare ett eventuellt problem upptäcks, desto enklare är det att åtgärda. Oavsett vem som först ser att ett kvalitetsproblem är på väg att uppstå eller har uppstått, tar man hjälp av koncernens kvalitetschef. Vilken typ av åtgärder som då sätts in varierar utifrån hur problemet ser ut. Ett färskt exempel på hur det kan gå till är från en skola som nyligen fick svårigheter på grund av ett antal sammanfallande omständigheter på ledningsnivå och i lärarkollegiet. Sjukskrivningarna steg, och brister påtalades från både elever och föräldrar. Även Skolinspektionen kom med kritik. För att hantera en sådan situation krävs många olika typer av kompetenser, vilket också finns inom en stor koncern. De flesta som arbetade för att vända läget kom från skolan själv och dess huvudman, samtidigt som koncernen bidrog med specialkompetens i vissa frågor. Personalgruppen stärktes snabbt, situationen stabiliserades och eleverna fick på kort tid tillbaka en fullt fungerande undervisningssituation. Några månader senare kunde Skolinspektionen konstatera att bristerna hade åtgärdats och att verksamheten åter hade förutsättningar att fungera väl. På samma sätt som det inom Academedia ryms stora kompetensresurser finns också ekonomiska medel att plocka fram vid behov. Om en skola behöver extra stöd kan man snabbt ta beslut om att skjuta till pengar. Utgångspunkten är att det inte är kvalitet, utan bristen på kvalitet som kostar pengar. 10

11 Fridaskolorna Fakta Startade år 1992 (Verksamheten startade 1993) Antal skolor: 5 (4 för- och grundskolor, 1 gymnasieskola) Antal elever: Antal anställda: 270 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 166 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 2,7 % Ägare: personalen (33 personer) Övriga verksamheter inom företaget eller koncernen: Didaktikcentrum startade 1996 med syfte att bedriva fortbildning främst för pedagoger och skolledare. 11

12 Birgitta Arosenius: Vi utbildar tågluffare Målsättningen för Frida Utbildning är inte att bli en av de största utbildningsanordnarna, däremot har man självsäkert uttalat att man vill bli Sveriges tongivande utbildningsföretag. I koncernen ingår tre dotterbolag: Fridaskolorna AB, Didaktikcentrum AB och Frida Skolhus AB. Fridaskolorna har i dag fyra förskolor och grundskolor, som finns i Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Mölnlycke, samt en gymnasieskola i Vänersborg. På samma ort ligger Didaktikcentrum, som förutom att utbilda den egna personalen också erbjuder utbildningar till kommuner och andra friskolor. Elever och lärare på Fridaskolorna har stort eget utrymme att utforma undervisningen under eget ansvar och social gemenskap. Målsättningen är att eleverna, förutom att nå kunskap också ska utvecklas som personer. De ska våga delta i samhället, kunna uttrycka sin mening och argumentera för den, ha modet att framträda inför andra, ifrågasätta och kritiskt granska fakta och åsikter. De ska se styrkan i att samarbeta med andra och tro på sig själva. Skolan ska spegla samhället. Därför använder man olika arbetsmetoder och skapar en mängd olika arbetssituationer, med många studiebesök och utflykter. Undervisningen är ofta ämnesöverskridande. Eleverna får med ökande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, genom att själva bedöma sitt arbete, sätta egna mål för sitt lärande och tillägna sig ny kunskap. Mentorn har ansvaret för sina elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling, och stämmer av genom regelbundna målsamtal. Mentorn träffar också hela sin grupp (varje dag i grundskolan, tre gånger i veckan i gymnasieskolan) i så kallade ringsamtal, där man bland annat diskuterar värderingar, etik och bemötande. De ska ge den grundläggande trygghet som eleverna behöver för att kunna lära sig. Vi vet så lite om vilka kunskaper eleverna kommer att behöva i framtiden. Därför vill vi fokusera på att ge dem förmågor och verktyg; att kunna söka kunskap, att samarbeta, vara flexibla och beredda på oförutsedda händelser, sammanfattar Birgitta Arosenius skolornas målsättning. Grunden för hela undervisningen i Fridaskolorna är ständig dialog. Ett mantra för alla i personalen är att förändring är det naturliga och alla ska sträva efter ständig förbättring i stort och smått. Om en elev behöver lite extra stöd har man en särskild metod, som kallas strålning, då alla vuxna i skolan under en period ger extra positiv uppmärksamhet, bekräftelse och beröm till just den eleven. Småskalighet är en annan viktig del av filosofin. Varje skola är begränsad till ett visst antal elever per årskurs, cirka 30 för de yngre och 70 för de äldre, eller totalt cirka 450 elever per skola. Det är tillräckligt litet för att skolledarna ska kunna lära sig namnen på alla elever, samtidigt som man kan erbjuda tillräckligt attraktiva tjänster för lärarna, så att kompetens i alla ämnen kan upprätthållas. Hög datortäthet ses som en självklarhet. Datorerna används för informationsinhämtning, dokumentation, formgivning, men också nätverkande och kommunikation mellan lärare och elever. Från årskurs 6 har varje elev en egen bärbar dator. På gymnasieskolan får varje elev också en egen arbetsplats, på ett kontor som de delar med andra elever. Som på många andra friskolor lägger man stor vikt vid maten och måltiderna. Lärare och elever äter 12

13 alltid tillsammans. All mat ska lagas från grunden och vara ekologisk. Skolmatsalarna är inte bara till för eleverna, utan fungerar också som restauranger som är öppna för allmänheten. Kvalitetsarbete på Fridaskolorna De fyra grundpelarna hos Fridaskolorna lyder: 1. En stark gemensam värdegrund 2. Vilar på systemteori 3. Systematisk skolutveckling 4. Personligt mästerskap Allt kvalitetsarbete ska utgå från organisationens vision, krav från stat och kommun, samt den enskilda skolans mål. Utvecklingsarbetet delas in i en långsiktig, eller strategisk nivå (1-5 år), taktisk nivå (0,5-1 år), samt operativ nivå, där arbetet ska ske kontinuerligt. För den strategiska respektive den taktiska nivån ansvarar ledningen tillsammans med ett antal nyckelpersoner, medan den operativa nivån, som styrs av vision och den gemensamma inriktningen, är den där pedagoger, övrig personal, elever och föräldrar agerar. Den strategiska nivån styrs av utvecklingsplanen, som revideras varje år. Den utgår från en lägesanalys, som genomförs årligen. Då intervjuas slumpvis utvalda elever och föräldrar som får berätta vad de anser om skolan. Detta arbetssätt har man valt utifrån övertygelsen att intervju och dialog ger mer än ett enkelt frågeformulär, men man genomför också en arbetsmiljöenkät för både elever och personal varje år. I slutet av varje läsår samlar ledningen ihop materialet från undersökningarna och summerar det, tillsammans med resultat utifrån nationella styrdokument, skriftliga omdömen och betyg, i generella utvecklingsområden respektive specifika utvecklingsområden för varje enskild skola. Det kan exempelvis handla om nya styrdokument som alla måste sätta sig in i. Utvecklingsplanen utmynnar i en taktisk agenda per skola, som bland annat bestämmer inriktningen på konferenser och studiedagar under det kommande året. I ett forskningsprojekt som genomförs i samarbete med Göteborgs universitet ska Fridaskolorna undersöka vad eleverna får med sig från sin skoltid, förutom betygen. Forskarna ska också hjälpa företaget att utforma bättre intervjufrågor. Företagsledningen planerar regelbundet in verksamhetsbesök för rektorerna, som besöker varandras skolor och då särskilt fokuserar på de områden som de själva håller på att utveckla. Besöken är en del av den lägesanalys som ligger till grund för det kommande förbättringsarbetet. På varje skola är rektorn ansvarig för det lokala utvecklingsarbetet. En förutsättning för rektorns arbete är närvaro, bland annat förväntas man göra ronder varje dag, och besöka lärarnas lektioner. Med hjälp av en egenutvecklad version av affärssystemet Ataio dokumenteras undervisningen utifrån fastställda processnyckeltal, med skattningar och kommentarer. De fortlöpande metoderna för kvalitetskontroll på skolan bygger på ständig dialog. Den formella arenan för detta är främst olika typer av möten och konferenser. Arbetslagsmöten hålls flera gånger per vecka. Då planeras undervisningen och man kan diskutera olika åtgärder. Rektorerna deltar frekvent i mötena. Utgångspunkten för arbetet ska vara att förändring är det naturliga och man strävar efter ständig förbättring i stort och smått. På skolnivå sätter man i första hand upp effektmål. Eftersom de enskilda enheterna är så små och olika elevgrupper kan ha olika förutsättningar, är det viktigt att följa upp såväl processen som resultatet. 13

14 Två timmar per vecka är avsatta för kompetensutveckling på varje skola. Alla yrkeskategorier även lokalvårdare, kökspersonal och andra involveras i skolans utvecklingsarbete och får utbildning i exempelvis relationer och konflikthantering. Föräldramöten hålls minst en gång per termin. För eleverna är basen för information och diskussion den fastställda mentorstiden på mellan tre och fem timmar per vecka. Där bestämmer gruppen gemensamt vad man behöver diskutera. Stor tonvikt ligger på värderingar, etik och hur man bemöter varandra. Eleven och läraren har också något man kallar måldialog, då eleven får information om kursplanen och vad som krävs för att uppnå målen, och man diskuterar elevens resultat. Alla elever ska veta hur de ligger till. 14

15 Glada Hudikgymnasiet Fakta Startade år 2004 Antal skolor: 2 (1 grundskola, 1 gymnasieskola) Antal elever: 390 Antal anställda: 42 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (januari-december 2011): Omsättning: 27,5 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 9,5 % Ägare: Anita Westerberg och Lena Lingman. 15

16 Anita Westerberg: Det ska göra skillnad att gå på vår skola Ursprunget till Glada Hudikgymnasiet är den arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa ungdomar i åldrarna år, som dess vd och grundare Anita Westerberg startade Där fick ungdomarna, med utbildningsmaterial hämtat från bland annat idrottsrörelsen, försvarsmakten och olika managementutbildningar lära sig mer om till exempel gruppdynamik, allmän självkännedom, konflikthantering, att ge och ta kritik kort sagt innehållet i många chefsutbildningar. Detta blev vad som idag karaktäriserar Glada Hudikgymnasiets ledarskapsutbildning. Det hände ganska ofta att ungdomarna själva sade att Det här borde vi ha fått lära oss redan på gymnasiet, berättar Anita Westerberg. Det i kombination med att en kommunal tjänsteman som fått inblick i verksamheten påpekade att mycket av det man lärde ut också fanns i gymnasieskolans läroplaner födde en tanke. Varken jag eller Lena Lingman, (som är delägare och rektor) hade jobbat på skola tidigare, men vi började kolla kursplaner och såg: det där gör vi ju, och det, och det. Till sist frågade vi oss själva: Varför startar vi inte en gymnasieskola?. Den största frågan var: Hur ska vi kunna ta med oss den anda och stämning som finns i vår verksamhet? Vi satte oss och skrev ner Vad är det vi gör och säger, vad är vårt förhållningssätt, vad sker spontant? Det resulterade bland annat i skolans fyra värderingar som alla, både elever och anställda kan rabbla: Bli den du är En spade är en spade What goes around comes around Ord är billiga, handling kostar Vi hade en väldigt klar och tydlig idé om vad vi ville när vi startade, och vi bollar fortfarande saker med varandra flera gånger varje dag. Vi är båda väldigt målfokuserade och uppgiftsinriktade, säger Anita Westerberg, och konstaterar: Det ska göra skillnad att gå på vår skola, det är det som utgör hela vårt existensberättigande. Metoden för att sprida visionen och hela tiden se till att de övergripande målen styr hela verksamheten in i minsta detalj är ständiga samtal. Om något behöver åtgärdas försöker man vara snabb med att styra upp och få accept för förändringen hos eleverna, genom att förklara att det är inte ok, för det går inte ihop med vår gemensamma vision eller våra värderingar. Är det något vi är bra på så är det att möta eleverna där de befinner sig, säger Anita Westerberg. Om någon aldrig tidigare har fått lyckas med något gäller det att hitta deras talang och låta den blomma. Helheten är aldrig bättre än dess beståndsdelar, därför måste varje liten grej vara genuin och på riktigt. Det är också viktigt att fira framgångar, till exempel genom att musikeleverna har lunchspelningar i matsalen. Det är alltid väldigt uppskattat och de får varma applåder av de andra eleverna. Administration är inte rektors uppgift på Glada Hudikskolorna, däremot ska de fortsätta undervisa. De leder genom att vara förebilder. 16

17 Det är en förutsättning för att kunna processleda i vardagen. Jag tror det är omöjligt att leda en verksamhet utan att vara i den. Det krävs människokunskap i vardagen, och det har våra rektorer. Därför kan de ta vilka diskussioner som helst, med trovärdighet, säger Anita Westerberg, som själv också har sin arbetsplats i skolan och ofta träffar och pratar med eleverna. Ett mål är att fostra eleverna till goda ledare, för sig själva och för andra. Exempelvis måste den som fungerar som naturlig ledare i en grupp själv se sitt ansvar och vara en positiv ledare. Alla har ansvar för vad de gör, men om du har påverkan på gruppen måste du ta ett extra ansvar för det. Få saker är så tillfredsställande som att identifiera en negativ ledare, möta honom eller henne på ett respektfullt sätt och diskutera de här sakerna, för att sedan se hur de gradvis börjar leda i en positiv riktning i stället. Kvalitetsarbete på Glada Hudikgymnasiet På Glada Hudikgymnasiet arbetar man ofta i projekt som pågår i 4-5 veckor. Under ämnet jul kan man till exempel få in ett antal kurser, och det är upp till lärarna att gestalta det på ett sätt som ger eleverna lust att lära. För att utvärdera projektet genomför läraren en gapanalys med gruppen. Gapet är skillnaden mellan den utgångspunkt man hade innan projektet startade, och slutmålet. När man identifierat skillnaden förs en diskussion, där man gemensamt kommer fram till vilka åtgärder som behövs för att fylla gapet. Samma typ av metod används av rektor tillsammans med personalen. Efter varje projekt utvärderar gruppen undervisningen och sina egna insatser. Exempel på frågor som besvaras i projektutvärderingen: Projektet var verklighetsförankrat Redovisningen visade vad jag lärt mig Jag har fått feedback av mina lärare Jag har förtroende för mina lärare Varje elev har tydliga mål och en strategi för att nå dem, och resultaten mäts kontinuerligt. Två gånger per år hålls utvecklingssamtal med varje elev. Inför dessa får eleven göra en självskattning. Exempel på frågor: Jag kan samarbeta Jag tar ansvar Jag kan ge och ta feedback Jag kan tala inför grupp Kvalitativa och kvantitativa mål är lika viktiga. Utvärderingarna görs med hjälp av webbverktyget Incito, som används av flera skolor och företag. I mitten av varje läsår görs också en processutvärdering. Återigen används webbverktyget, och svaren analyseras på gruppnivå i diskussion med eleverna, som gemensamt med läraren tar fram åtgärder inför nästa period eller projekt. Exempel på frågor: Jag har roligt i skolan Mina lärare gör som de har sagt Jag vet hur jag ligger till och vad jag behöver träna på Jag kan vara mig själv Alla mätningar utom självskattningen är anonyma för personalen på skolan. 17

18 Några resultat från kvalitetsutvärderingen, där eleverna kan svara på en skala mellan 0 och 100: Mina lärare är bra ledare i klassrummet 86,0 Mina lärare kan sina ämnen 90,3 Jag har utvecklats som människa under läsåret 87,4 Jag har lärt mig saker som jag tror att jag har nytta av 85,1 Det är kul att studera på Glada Hudikskolan 84,0 Det känns att lärarna tror på mig och mina förmågor 87,7 Jag tror att jag kommer att lyckas i studierna 87,6 Jag rekommenderar andra att välja Glada Hudikskolan 96,0 Ständig förbättring som mål Målen kan variera. Ibland har man satt upp en siffra, andra gånger ska utvecklingen visa på en positiv trend. Visionen är att bli världens bästa skola. Två av målen ska leda dit: genom att alltid ligga över riksgenomsnittet i betygsresultat och att ständigt förbättras. Läsåret 2010/11 nådde 89 % av eleverna slutbetyg, 2011/12 klarade 100 % det. Andelen högskolebehöriga var 81 % efter läsåret 2010/11 och 90 % 2011/12. Samverkan mellan självkänsla och självförtroende För att nå målen anses två områden vara lika viktiga, och beroende av varandra: * Elevernas prestationer (akademiska resultat, betyg) som hör samman med elevens självför troende * Värdegrundsarbetet (kulturen och hur man utvecklas som människa) som bygger elevens självkänsla. Metoden för att skapa samverkan mellan de båda områdena är hämtade från klassisk ledarskapsutbildning, och det är en grundläggande del av skolans filosofi att skapandet av ett gott klimat inte tar tid från matematiken och svenskan. Det goda klimatet har ett värde i sig samtidigt som det skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kurserna. Ledarskapsutbildningen vänder sig till både personal och elever på både grundskolan och gymnasieskolan. Den bygger på ett gemensamt förhållningssätt, ett gemensamt språk att man kallar saker vid deras rätta namn (en spade är en spade) och att man därigenom kan undvika låtsaskonflikter. Coachläraren samtalar med en omotiverad elev för att finna orsaken kanske ligger problemet i elevgruppen och då diskuterar man med hela klassen hur klimatet är och vad personalen respektive eleverna själva kan göra för att förbättra det. Varje coachlärare har ansvar för en grupp på elever. I uppgiften ingår att se till hela skolsituationen. Två gånger per vecka träffar coachläraren gruppen och diskuterar hur man ligger till i förhållande till målen. Ämneslärare och coachlärare har också diskussioner om hur de på bästa sätt kan stötta varje elev. Coachläraren håller också kontakt med hemmet, vanligtvis genom e-post. På grundskolan får föräldrarna veckobrev med information varje vecka. Extra stöd Ända från starten har Glada Hudikgymnasiet erbjudit sommarskola för de elever som behöver extra hjälp, detta ansvarar lärarna för. Under terminerna finns också study halls inlagda i schemat ett par eftermiddagar i veckan, då alla ämneslärare finns på plats. Eleven kommer överens med sin coachlärare om vilka ämnen man ska fokusera på. Det kan också vara en del av en åtgärdsplan, som man kommit överens om med föräldrarna. Samtidigt som skolan erbjuder stöd är man också tydlig med att eleven själv måste anstränga sig, enligt mottot It takes two to tango. 18

19 Internationella Engelska Skolan Fakta Startade år 1992 (första skolan öppnade 1993) Antal skolor: 17 (16 grundskolor, 1 gymnasieskola) Antal elever: Antal anställda: (helårsekvivalenter) Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 697 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 4,7 % Ägare: grundaren Barbara Bergström Övriga verksamheter: English Summer School i USA och England. Dotterbolag för free schools i Storbritannien, IES International English Schools UK, Ltd 19

20 Barbara Bergström: Man måste jobba för det man får Svenskarna har svårt för begreppet disciplin. They don t understand the love that comes with it, säger Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan. Uttalandet är typiskt för henne på många sätt: För det första speglar det hennes starka övertygelse att de grundläggande värderingar som Engelska Skolan vilar på är rätt. Det är inte bara möjligt utan nödvändigt att ställa höga krav/förväntningar på eleverna och alla, oavsett bakgrund, har kapaciteten att klara dem. För det andra är det ett sätt att uttrycka omtanke om och engagemang i varje elev. Det var det engagemanget som under åren som lärare och som rektor vid starten av varje läsår fick henne att genast sätta sig och plugga in alla elevers namn, för att så snabbt som möjligt kunna bygga en personlig relation till var och en av dem. Samma sak förväntar hon sig av alla sina rektorer. För det tredje är det ett exempel på hur hon gärna växlar till engelska när hon vill uttrycka en viktig tanke. Engelska skolans betonande av ordning och uppförande kan verka lite främmande. Här hälsar man alltid när man möter en lärare, Good Morning, Mr Fyles. Man klär sig vårdat, utan häng på byxorna eller i toppar som visar magen. Även lärarna bör ha en klädsel som markerar respekten för skolan som arbetsplats. Självklart tas mössan av inomhus. Den som springer i korridoren får genast en tillrättavisning av närmaste lärare; ofta räcker det med en blick. Allt för att förbereda eleverna på den verklighet de kommer att möta efter skolan. Vid frågan om förbudet mot att springa inte är lite överdrivet lägger Barbara Bergström huvudet på sned. Brukar du springa på kontoret? Men åter till favorituttrycket, tough love. Begreppet utgör en helhet, som inte kan delas. Från detta begrepp kommer hela filosofin som styr skolan, från ordningsreglerna, där också respekt mellan eleverna betonas, mobbning accepteras inte! till de höga förväntningarna på var och en. Varje elev har potential unlimited potential! Det handlar också om motsatsen till den entitlement culture hon tycker sig se alltför ofta i det svenska samhället, där alla känner till sina rättigheter, men ingen anser sig ha några skyldigheter. Man måste jobba för det man får. Detsamma gäller betygssättningen. Tyvärr har detta lett till vissa svårigheter för gymnasieskolan, som har fått ryktet att det är alltför svårt att få höga betyg, vilket leder till att en del elever hoppar av och går sista året någon annanstans, för att lättare komma in på högskolan. Men de som genomfört hela utbildningen håller med om att de har fått the best foundation for university studies, särskilt de som gått NV-programmet, som anses svårast. Det är viktigt att alla elever blir sedda, också för föräldrarna: När jag lämnar mitt barn på morgonen vill jag kunna känna att rektorn är ansvarig. Elevernas mentorer har bland annat i uppgift att etablera en relation med hemmet. Därför ska de ringa upp föräldrarna varannan vecka, och inte bara när det har hänt något tråkigt. Barbara Bergström är också styrelseordförande och med sin företagsledning fokuserar hon på rektorerna, som ses som nyckelpersoner i organisationen och ytterst ansvariga för sina skolor. De ska vara i världsklass, och ha samma kulturella övertygelse som ledningen. Läsåret 2011/12 var 11 av 17 rektorer 20

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Kvalitetsrapport för skolverksamheten 2011

Kvalitetsrapport för skolverksamheten 2011 Kvalitetsrapport för skolverksamheten 2011 AcadeMedias kvalitetsrapport 2011 det lönar sig att satsa på kvalitet. Det är en av orsakerna till AcadeMedias framgång de senaste åren. Vårt fokus på eleverna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Kvalitetsrapport. AcadeMedia 2012

Kvalitetsrapport. AcadeMedia 2012 Kvalitetsrapport AcadeMedia 2012 Kvalitetsrapport 2012 Den här rapporten ger en samlad bild av nuläget när det gäller måluppfyllelsen och kvalitetsarbetet inom AcadeMedia. AcadeMedias VD inleder rapporten

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Kvalitetsrapport. AcadeMedia 2013

Kvalitetsrapport. AcadeMedia 2013 Kvalitetsrapport AcadeMedia 2013 Kvalitetsresultat i korthet 2013 Förskola AcadeMedias förskolor fortsätter att uppvisa goda resultat i alla uppmätta kvalitetsaspekter. Det så kallade LärandeIndexet (som

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Glada Hudikgymnasiet. Vad vi gör Varför vi gör det Framgångskoncept Hur vi gör

Glada Hudikgymnasiet. Vad vi gör Varför vi gör det Framgångskoncept Hur vi gör Glada Hudikgymnasiet Vad vi gör Varför vi gör det Framgångskoncept Hur vi gör Vad vi gör Fristående gymnasieskola i Hudiksvall Vision Vi skapar möjlighet för varje individ att genom medvetna val forma

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer