Med kvaliteten i fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med kvaliteten i fokus"

Transkript

1 Med kvaliteten i fokus Friskoleföretagens kvalitetsarbete Maria Malm

2

3 Innehåll Förord 4 Academedia 6 Fridaskolorna 11 Glada Hudik 15 Internationella Engelska Skolan 19 Kunskapsskolan 24 Praktiska 29 Avslutande kommentarer 34 3

4 Förord Tjugo år med friskolor framväxandet av en ny bransch i Sverige Sedan de första friskolorna startade har mycket hänt. Under de tjugo år som svenskarna har haft möjligheten att själva välja skola åt sina barn har allt fler valt friskolor, och många nya skolor har startats. Ett ursprungligen marginellt fenomen har blivit ett vanligt inslag i Skolsverige, även om det fortfarande är många kommuner som saknar fristående alternativ. 1 Andelen elever som går i friskola har ökat för varje år och i dag går 12 procent av grundskoleeleverna och nästan en fjärdedel av gymnasieeleverna i en fristående skola. De första friskolorna var små och många av dem ideellt drivna, men så småningom har andelen skolor som drivs i bolagsform blivit större. Flera stora företag har också uppstått när framgångsrika koncept, som Pysslingen, Internationella Engelska Skolan, Praktiska och Kunskapsskolan, bland andra, spritts över landet. Vi har i dag också ett par större koncerner som samlar flera olika skolföretag under ett paraply. Trenden är att allt fler elever går i en skola som drivs av ett företag. Det fria skolvalet var framför allt en valfrihetsreform, som genom att olika alternativ uppstod och blev tillgängliga för alla, oavsett inkomster, kontakter eller bakgrund, skulle ge ökat självbestämmande och bättre möjligheter att hitta en skolform som passar varje individ. Men det handlade också om att konkurrensen skulle leda till en generell utveckling av den svenska skolan, genom att olika undervisningssätt och pedagogiska idéer skulle kunna prövas och jämföras, och de mest framgångsrika metoderna spridas till fler. De allra flesta elever och föräldrar är i dag mycket nöjda med den skola de har valt, oavsett om den är kommunal eller fristående. Men de som har valt friskolor är generellt sett ännu nöjdare. 74 procent av föräldrar till barn i kommunal skola är nöjda, jämfört med 88 procent i fristående skolor. Hela 51 procent av dem som valt friskola anser att deras skola är mycket bra, jämfört med 20 procent av dem som har barn i kommunal skola. 2 Friskolorna är alltså mycket uppskattade av dem som har störst erfarenhet av dem, nämligen eleverna och deras föräldrar. Resultaten, uttryckt som betyg på nationella prov, genomsnittliga meritvärden och behörighet till vidare studier är också genomgående bättre på fristående skolor, särskilt i grundskolan. Exempelvis hade eleverna på fristående grundskolor ett genomsnittligt meritvärde på 229,5, medan det genomsnittliga meritvärdet för eleverna på kommunala skolor var 210,6. 3 På gymnasienivå är skillnaderna mindre, men även där har friskolorna bättre resultat, till exempel när det gäller andelen elever som fullföljer sin utbildning. 4 Samtliga skolföretag som medverkar i denna rapport är aktiebolag. Det har de gemensamt med ungefär 1 I 80 % av kommunerna finns enskilda förskolor, 60 % av alla kommuner har fristående grundskolor och 40 % har fristående gymnasieskolor. 2 Enligt en undersökning genomförd av Lärarförbundet/Novus i augusti bilagor/6dff4e82d9386b4fc12578ed0050e503/$file/attityder-till-skolan-2011.pdf 3 Källa: Skolverket. 4 Av samtliga som 2008 påbörjade en gymnasieutbildning var det 68,4 % som hade slutfört studierna och fått slutbetyg inom tre år, medan 74,5 % av eleverna på fristående gymnasieskolor gjorde det. Källa: Skolverket. 4

5 70 procent av alla friskolehuvudmän. 5 I genomsnitt genererade friskoleföretagen en rörelsemarginal på 5,3 procent år 2010, vilket ligger mycket nära genomsnittet. 6 Möjligheten att göra vinst inom skolans område är omdiskuterad, och även om det mesta i de flesta företag hela vinsten återinvesteras i verksamheten, förekommer misstanken att strävan efter att göra vinst kan leda till sämre kvalitet. Både resultaten och olika undersökningar om inflytande, trygghet och trivsel bland elever, föräldrar och anställda visar tydligt att det inte finns något sådant generellt samband. Men så länge misstanken finns kvar behöver friskoleföretagen fortsätta sträva efter ännu större öppenhet när det gäller metoder och resultat. Ökad insyn och möjlighet att jämföra skolors kvalitet och resultat är också något som efterfrågas av friskolorna själva. 7 Varje framgångsrikt företag vilar på en bärande idé, som visat sig ha tydliga fördelar. Men idén är bara början. Det är sättet att omsätta denna idé i praktiken som avgör om företaget ska bli framgångsrikt och kunna fortsätta utvecklas och växa. Genom att öppet redovisa sina arbetssätt, mål, mätmetoder och åtgärder för att komma vidare och fortsätta förbättra sina verksamheter ger sex av Sveriges mest tongivande friskoleföretag här ett bidrag till det fortsatta kvalitetsarbetet i den svenska skolan. Maria Malm För Friskolornas riksförbund Juni % av friskolorna drivs som aktiebolag, 11 % som ekonomisk förening, 10% som stiftelse och 9% som ideell förening. 6 Den genomsnittliga rörelsemarginalen i skolföretagen var 5,9 %, enligt Dagens Samhälles genomgång, publicerad i nr Den genomsnittliga rörelsemarginalen i hela näringslivet var 8,0 %. 7 I en undersökning genomförd bland medlemmarna i Friskolornas riksförbund, svarade 63 % att det var Mycket viktigt och 32 % att det var Viktigt att elever och föräldrar får tillgång till saklig och jämförbar information om olika utbildningar och skolor inför skolvalet. 5

6 Academedia Fenestra, Norrskenet, PeterSvenskolan, Primaskolan, Pysslingen, Vittra, Didaktus, Drottning Blankas Gymnasieskola, Framtidsgymnasiet, IT-Gymnasiet, Ljud- och Bildskolan, Mikael Elias Gymnasium, NTI-gymnasiet, Plusgymnasiet, ProCitvitas, Rytmus, Vittragymnasiet Fakta Startade år Flera av de enskilda företagen inom koncernen är betydligt äldre. NTI bildades exempelvis Antal skolor: 247 (86 förskolor, 64 grundskolor, 97 gymnasieskolor) Antal elever: cirka Antal anställda: drygt Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 2 679,4 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 8,5 % Ägare: EQT Övriga verksamheter inom företaget eller koncernen: Inom Academedia finns också fem företag som bedriver vuxenutbildning; Academedia Masters, Eductus, Didaktus, NTI-skolan och Plushögskolan 6

7 Marcus Strömberg: Vi kan vara stolta över vad vi har i Sverige. Många andra länder kommer att ta till sig av vårt system. Academedia är Sveriges största privata utbildningskoncern, med sammanlagt barn och elever i förskola, grund- och gymnasieskola, samt drygt vuxenstuderande. Inom koncernen finns sammanlagt 16 huvudmän inom för-, grund- och gymnasieskola, det kan vara allt från små företag med bara en eller ett par skolor till större, mer spridda koncept, som Vittra, Pysslingen eller Mikael Elias Gymnasium. En viktig princip för koncernens verksamhet är övertygelsen att valfrihet och mångfald är positivt för kvalitetsutvecklingen. Därför ryms många profiler och pedagogiska metoder inom Academedia. Människor är olika och vi behöver kunna erbjuda vad varje elev behöver. Precis som den enskilde läraren behöver erbjuda variation i sin undervisning, vill vi på koncernnivå också erbjuda variation och mångfald i vårt utbud, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia. Varje huvudman har sin egen särprägel, men får hjälp med övergripande frågor. När det gäller pedagogik, lärarskicklighet och den egna utvecklingskraften i det enskilda företaget är det viktigt att det ägs av den enskilda skolan eller verksamheten, men vi ställer kvalitetskrav på exempelvis kunskapsresultat och nöjdhet. På områden som, fastighetsfrågor, ekonomi, inköp och nystarter har vi däremot gemensamma principer och riktlinjer. Inom Academedia lägger vi också stor kraft på ledarskap och medarbetarskap. Vi vill att våra elever ska mötas av de bästa medarbetarna och ledarna. Det gör att vi lägger mycket energi på gemensamma HR-frågor. Det som annars är i fokus är förstås kvaliteten i verksamheterna. Kvaliteten i våra utbildningar är helt avgörande för såväl våra elever som för oss som företag. Det är kvalitet som skapar attraktiva skolor. Vi har dessutom, som stor utbildningskoncern, ett särskilt samhällsansvar. I Sverige satsas det över 200 miljarder varje år på utbildning, vi måste ju mäta effekten av den satsningen och vi ska kräva resultat av den, säger Marcus Strömberg. Idag saknas gemensamma kvalitetsmått för den svenska skolan, något som Marcus Strömberg ser som en stor brist. Det är en avgörande brist som skadar skolsystemet och därmed i förlängningen samhället. Vi måste ha gemensamma, tydliga och transparenta kvalitetsmått som är kopplade till skolans uppdrag och som alla skolor kan och ska arbeta efter. Utan sådana är det svårt att göra jämförelser mellan olika skolor och huvudmän och dessutom svårt att utvärdera olika skolreformer, säger han. Academedia har valt att inte vänta på sådana gemensamma kvalitetsmått. Koncernen har definierat kvalitetsbegreppet, utarbetat kvalitetsaspekter och tagit fram resultatmått som täcker in allt det man ser som väsentligt för att kunna följa upp resultaten och utveckla verksamheterna i riktning mot allt högre måluppfyllelse. Vi har på ett mer konsekvent sätt än någonsin tidigare utsatt våra egna skolor för en hårdför granskning. I vår kvalitetsrapport 2011 redovisar vi vad vi hittills kommit fram till, berättar Marcus Strömberg. Rapporten är viktig eftersom den ökar insynen och gör att frågorna kan diskuteras även utanför våra egna väggar. Samtidigt måste man komma ihåg att det stora kvalitetsarbetet utförs varje dag, på alla skolor. 7

8 Genom sin storlek står Academedia för ett brett erbjudande, från förskola till gymnasium, och finns på många orter runt om i landet. Koncernens långsiktighet skapar trygghet, också för den lilla skolan, som vid behov får tillgång till de gemensamma resurserna. Academedia växer stadigt. Det vanligaste när en ny huvudman tillkommer är att det är ett befintligt företag som går in i koncernen. Det mest uppmärksammade köpet hittills är Pysslingen, sommaren 2011, bäst i Sverige på att driva förskola, enligt Marcus Strömberg. Det är en viktig princip att företaget ska vilja bli en del av Academedia. Det är som ett äktenskap, båda måste vilja för att det ska bli bra, säger Marcus Strömberg. Man startar också egna, nya, skolor, som Primaskolan i Farsta, och ökar antalet skolor i redan existarande verksamheter. Exempelvis var Rytmus musikgymnasium en enda skola när man köpte den. Nu har den första skolan inte bara vuxit och flyttat till nya lokaler, utan det har också tillkommit fyra systerskolor runt om i landet. Vi driver på den utvecklingen. Det är det som är vår expertis, alltså att växa med uppgiften, gruppera liknande verksamheter så att man kan nå samordningsvinster och lära av varandra, säger Marcus Strömberg Med över 15 år i utbildningssektorn kan Marcus Strömberg se tillbaka på en tid med stora förändringar inom skolan: Mycket har blivit väldigt mycket bättre. Vi har ett tydligare elevperspektiv och relationen mellan skolledning, lärare och elever har blivit närmare. Under min egen skoltid visste man ju inte vem rektorn var. Nu har eleverna också möjlighet att välja mer utifrån sitt eget intresse. Det märks i skolorna, motivationen är högre och vi har nästan ingen skadegörelse. Vi kan vara stolta över vad vi har i Sverige. Vi erbjuder bra skolor för alla människor. Skolpengen är en bra garant för att plånboken inte ska styra. Jag tror att många andra länder kommer att ta till sig av vårt system, säger Marcus Strömberg. Samtidigt ser han att det finns mer att göra när det gäller kunskapsresultaten: Det är ett samhällsproblem. Men jag tror att vi har bra förutsättningar att hitta de rätta nycklarna och ställa högre krav. Vi måste förbättra de pedagogiska processerna, det behöver Skolsverige. Samtidigt är det glädjande att vi ligger långt framme i till exempel engelska. Den alltmer polariserade debatten om valfrihet och om rätten att göra vinst i skolföretag tycker han är destruktiv. Den diskussionen skadar våra skolor. Där är vårt fokus att ha en så bra verksamhet som möjligt för våra elever. I debatten borde vi diskutera om vi ska tillåta alternativ eller ha planekonomi. Det är där den egentliga skiljelinjen går. De som tror att vi kan ha privata alternativ utan företag lurar sig själva. Kvalitetsarbete på Academedia Kvalitetssäkringen inom Academedia sker på tre nivåer; skolnivå, huvudmannanivå samt koncernnivå. Av utrymmesskäl beskrivs här i första hand koncernperspektivet. Inom koncernen har de olika företagen (huvudmännen) stor frihet att arbeta utifrån sina egna koncept. Det innebär att man har gemensamma mål och gemensam uppföljning, men att det finns utrymme för skilda processer och arbetsmetoder. Alla måste ha ett eget systematiskt kvalitetsarbete som ska involvera elever, föräldrar och medarbetare. Academedia anger en miniminivå för vilka undersökningar och mätningar som ska göras som huvudmännen kan komplettera vid behov. Där ingår en årlig kundundersökning och medarbetarundersökning, uppföljning av hur det går för eleverna efter avslutad skolgång, samt uppföljning av kunskapsresultat, som resultat på nationella prov och satta betyg. 8

9 Kvalitetsdefinition Academedias definition av kvalitet lyder: I vilken grad når vi de nationella målen (=funktionell kvalitet) på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (=upplevd kvalitet) och gör våra deltagare väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet (=ändamålsenlig kvalitet). Funktionell kvalitet bygger på kunskapsresultaten. I grundskolan mäts genomsnittligt meritvärde, andel som minst nått godkänd nivå i alla ämnen och andelen behöriga till gymnasieskolan. I gymnasieskolan mäts genomsnittlig betygspoäng, andel behöriga till vidare studier samt andel som fullföljt utbildningen inom fyra år. Inom både grund- och gymnasieskola mäts också resultat på nationella prov samt överensstämmelse mellan provresultat och satta betyg för att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning. Upplevd kvalitet handlar om hur elever, föräldrar och medarbetare uppfattar den verksamhet som erbjuds. Vissa av svaren i enkätundersökningarna slås samman i ett nöjd kund-index (NKI), som används av flera kommunala och fristående utbildningsanordnare i Sverige. Övriga svar redovisas under rubrikerna rekommendationsgrad, trivselgrad, trygghetsgrad och lärmöjligheter. Förutom de koncerngemensamma frågorna lägger respektive huvudman till egna frågor. Enkätundersökningarna syftar till att både fånga in hur väl skolorna arbetar med värdegrundsuppdraget och att stämma av den allmänna nöjdheten bland elever, föräldrar och medarbetare. Ändamålsenlig kvalitet är ett mått på hur det går för de elever som har lämnat utbildningen. För närvarande mäts exempelvis i vilken utsträckning studenter på studieförberedande utbildningar har gått vidare till universitet och högskola, hur stor andel av eleverna från yrkesförberedande utbildningar som har fått en anställning och om de före detta eleverna upplever att de fått med sig nödvändiga kunskaper. Grundläggande krav enligt skollagen, som att eleverna ska ha tillgång till skolhälsovård, skolbibliotek och andra resurser följs också upp. För att underlätta och stärka kunskapsöverföringen mellan olika huvudmän inom Academedia ordnas bland annat regelbundna segmentsledningsmöten, då alla verksamhetschefer inom ett segment (för- och grundskola eller gymnasieskola) träffas för avstämning och erfarenhetsutbyte. Där kan verksamhetscheferna berätta för varandra om särskilt lyckade satsningar och annat som lett till högre måluppfyllelse. Det kan exempelvis handla om hur någon lyckats vända en negativ trend, hur styrdokumenten kan levandegöras och användas som inspiration och motiveringsinstrument eller hur man jobbar för att få höga andelar nöjda elever, hur man tar emot eleverna på bästa sätt och skapar verklig delaktighet. I vardagen har också många verksamhetschefer sina arbetsplatser i samma lokaler, där det ständigt pågår ett intensivt utbyte av idéer och erfarenheter. Kvalitetsrapporter Kvalitetsrapporter utarbetas på såväl skol- som huvudmanna- och koncernövergripande nivå. Academedia ger ut sin årliga kvalitetsrapport i slutet av vårterminen. Den är en sammanfattande rapport av måluppfyllelsen inom koncernen och beskriver även det kvalitetsarbete som bedrivs enligt ett fastställt årsschema. I rapporten redovisas resultaten inom var och en av Academedias kvalitetsaspekter - kunskapsresultat, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet. Därpå följer en redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förbättra resultaten ytterligare. Några utdrag ur kvalitetsrapporten för 2011: Kunskapsmål för grundskolor, med utfallet inom parentes (Academedia/Riksgenomsnitt) *Academedias grundskolor ska ligga över rikssnittet för det genomsnittliga meritvärdet och ha en god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg (meritvärde 226/ 211) 80 % av Academediaskolorna hade meritvärden över rikssnittet. Samtliga skolor hade behållit eller förbättrat sina resultat. * Samtliga elever ska nå behörighet till gymnasieskolan (95 %/ 86 %) 9

10 * Samtliga elever ska nå målen i alla ämnen och dessutom ges förutsättningar att utvecklas så att de når sin fulla potential (86% av eleverna hade minst Godkänd i alla ämnen/ 77 %) Kunskapsmål för gymnasieskolor: * Academedias gymnasieutbildningar ska ligga över rikssnittet för betygspoäng på programnivå och ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg (genomsnittlig betygspoäng 14,0/14,1) * Samtliga gymnasieelever ska nå behörighet till universitets- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen (85,4% behörighet till högre studier/ 87,1 %) * Andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år ska ligga över rikssnittet på programnivå (79,7 %/ 76 %). * Samtliga utbildningar ska ha ett positivt förädlingsvärde (mäts som skillnaden mellan slutbetyg från grundskolan och slutbetyg i gymnasieskolan) och dessutom ge eleverna förutsättningar att utvecklas så att de når sin fulla potential Åtgärder och stöd Koncernledningen har alltid tillgång till varje huvudmans resultat. Ju tidigare ett eventuellt problem upptäcks, desto enklare är det att åtgärda. Oavsett vem som först ser att ett kvalitetsproblem är på väg att uppstå eller har uppstått, tar man hjälp av koncernens kvalitetschef. Vilken typ av åtgärder som då sätts in varierar utifrån hur problemet ser ut. Ett färskt exempel på hur det kan gå till är från en skola som nyligen fick svårigheter på grund av ett antal sammanfallande omständigheter på ledningsnivå och i lärarkollegiet. Sjukskrivningarna steg, och brister påtalades från både elever och föräldrar. Även Skolinspektionen kom med kritik. För att hantera en sådan situation krävs många olika typer av kompetenser, vilket också finns inom en stor koncern. De flesta som arbetade för att vända läget kom från skolan själv och dess huvudman, samtidigt som koncernen bidrog med specialkompetens i vissa frågor. Personalgruppen stärktes snabbt, situationen stabiliserades och eleverna fick på kort tid tillbaka en fullt fungerande undervisningssituation. Några månader senare kunde Skolinspektionen konstatera att bristerna hade åtgärdats och att verksamheten åter hade förutsättningar att fungera väl. På samma sätt som det inom Academedia ryms stora kompetensresurser finns också ekonomiska medel att plocka fram vid behov. Om en skola behöver extra stöd kan man snabbt ta beslut om att skjuta till pengar. Utgångspunkten är att det inte är kvalitet, utan bristen på kvalitet som kostar pengar. 10

11 Fridaskolorna Fakta Startade år 1992 (Verksamheten startade 1993) Antal skolor: 5 (4 för- och grundskolor, 1 gymnasieskola) Antal elever: Antal anställda: 270 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 166 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 2,7 % Ägare: personalen (33 personer) Övriga verksamheter inom företaget eller koncernen: Didaktikcentrum startade 1996 med syfte att bedriva fortbildning främst för pedagoger och skolledare. 11

12 Birgitta Arosenius: Vi utbildar tågluffare Målsättningen för Frida Utbildning är inte att bli en av de största utbildningsanordnarna, däremot har man självsäkert uttalat att man vill bli Sveriges tongivande utbildningsföretag. I koncernen ingår tre dotterbolag: Fridaskolorna AB, Didaktikcentrum AB och Frida Skolhus AB. Fridaskolorna har i dag fyra förskolor och grundskolor, som finns i Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Mölnlycke, samt en gymnasieskola i Vänersborg. På samma ort ligger Didaktikcentrum, som förutom att utbilda den egna personalen också erbjuder utbildningar till kommuner och andra friskolor. Elever och lärare på Fridaskolorna har stort eget utrymme att utforma undervisningen under eget ansvar och social gemenskap. Målsättningen är att eleverna, förutom att nå kunskap också ska utvecklas som personer. De ska våga delta i samhället, kunna uttrycka sin mening och argumentera för den, ha modet att framträda inför andra, ifrågasätta och kritiskt granska fakta och åsikter. De ska se styrkan i att samarbeta med andra och tro på sig själva. Skolan ska spegla samhället. Därför använder man olika arbetsmetoder och skapar en mängd olika arbetssituationer, med många studiebesök och utflykter. Undervisningen är ofta ämnesöverskridande. Eleverna får med ökande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, genom att själva bedöma sitt arbete, sätta egna mål för sitt lärande och tillägna sig ny kunskap. Mentorn har ansvaret för sina elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling, och stämmer av genom regelbundna målsamtal. Mentorn träffar också hela sin grupp (varje dag i grundskolan, tre gånger i veckan i gymnasieskolan) i så kallade ringsamtal, där man bland annat diskuterar värderingar, etik och bemötande. De ska ge den grundläggande trygghet som eleverna behöver för att kunna lära sig. Vi vet så lite om vilka kunskaper eleverna kommer att behöva i framtiden. Därför vill vi fokusera på att ge dem förmågor och verktyg; att kunna söka kunskap, att samarbeta, vara flexibla och beredda på oförutsedda händelser, sammanfattar Birgitta Arosenius skolornas målsättning. Grunden för hela undervisningen i Fridaskolorna är ständig dialog. Ett mantra för alla i personalen är att förändring är det naturliga och alla ska sträva efter ständig förbättring i stort och smått. Om en elev behöver lite extra stöd har man en särskild metod, som kallas strålning, då alla vuxna i skolan under en period ger extra positiv uppmärksamhet, bekräftelse och beröm till just den eleven. Småskalighet är en annan viktig del av filosofin. Varje skola är begränsad till ett visst antal elever per årskurs, cirka 30 för de yngre och 70 för de äldre, eller totalt cirka 450 elever per skola. Det är tillräckligt litet för att skolledarna ska kunna lära sig namnen på alla elever, samtidigt som man kan erbjuda tillräckligt attraktiva tjänster för lärarna, så att kompetens i alla ämnen kan upprätthållas. Hög datortäthet ses som en självklarhet. Datorerna används för informationsinhämtning, dokumentation, formgivning, men också nätverkande och kommunikation mellan lärare och elever. Från årskurs 6 har varje elev en egen bärbar dator. På gymnasieskolan får varje elev också en egen arbetsplats, på ett kontor som de delar med andra elever. Som på många andra friskolor lägger man stor vikt vid maten och måltiderna. Lärare och elever äter 12

13 alltid tillsammans. All mat ska lagas från grunden och vara ekologisk. Skolmatsalarna är inte bara till för eleverna, utan fungerar också som restauranger som är öppna för allmänheten. Kvalitetsarbete på Fridaskolorna De fyra grundpelarna hos Fridaskolorna lyder: 1. En stark gemensam värdegrund 2. Vilar på systemteori 3. Systematisk skolutveckling 4. Personligt mästerskap Allt kvalitetsarbete ska utgå från organisationens vision, krav från stat och kommun, samt den enskilda skolans mål. Utvecklingsarbetet delas in i en långsiktig, eller strategisk nivå (1-5 år), taktisk nivå (0,5-1 år), samt operativ nivå, där arbetet ska ske kontinuerligt. För den strategiska respektive den taktiska nivån ansvarar ledningen tillsammans med ett antal nyckelpersoner, medan den operativa nivån, som styrs av vision och den gemensamma inriktningen, är den där pedagoger, övrig personal, elever och föräldrar agerar. Den strategiska nivån styrs av utvecklingsplanen, som revideras varje år. Den utgår från en lägesanalys, som genomförs årligen. Då intervjuas slumpvis utvalda elever och föräldrar som får berätta vad de anser om skolan. Detta arbetssätt har man valt utifrån övertygelsen att intervju och dialog ger mer än ett enkelt frågeformulär, men man genomför också en arbetsmiljöenkät för både elever och personal varje år. I slutet av varje läsår samlar ledningen ihop materialet från undersökningarna och summerar det, tillsammans med resultat utifrån nationella styrdokument, skriftliga omdömen och betyg, i generella utvecklingsområden respektive specifika utvecklingsområden för varje enskild skola. Det kan exempelvis handla om nya styrdokument som alla måste sätta sig in i. Utvecklingsplanen utmynnar i en taktisk agenda per skola, som bland annat bestämmer inriktningen på konferenser och studiedagar under det kommande året. I ett forskningsprojekt som genomförs i samarbete med Göteborgs universitet ska Fridaskolorna undersöka vad eleverna får med sig från sin skoltid, förutom betygen. Forskarna ska också hjälpa företaget att utforma bättre intervjufrågor. Företagsledningen planerar regelbundet in verksamhetsbesök för rektorerna, som besöker varandras skolor och då särskilt fokuserar på de områden som de själva håller på att utveckla. Besöken är en del av den lägesanalys som ligger till grund för det kommande förbättringsarbetet. På varje skola är rektorn ansvarig för det lokala utvecklingsarbetet. En förutsättning för rektorns arbete är närvaro, bland annat förväntas man göra ronder varje dag, och besöka lärarnas lektioner. Med hjälp av en egenutvecklad version av affärssystemet Ataio dokumenteras undervisningen utifrån fastställda processnyckeltal, med skattningar och kommentarer. De fortlöpande metoderna för kvalitetskontroll på skolan bygger på ständig dialog. Den formella arenan för detta är främst olika typer av möten och konferenser. Arbetslagsmöten hålls flera gånger per vecka. Då planeras undervisningen och man kan diskutera olika åtgärder. Rektorerna deltar frekvent i mötena. Utgångspunkten för arbetet ska vara att förändring är det naturliga och man strävar efter ständig förbättring i stort och smått. På skolnivå sätter man i första hand upp effektmål. Eftersom de enskilda enheterna är så små och olika elevgrupper kan ha olika förutsättningar, är det viktigt att följa upp såväl processen som resultatet. 13

14 Två timmar per vecka är avsatta för kompetensutveckling på varje skola. Alla yrkeskategorier även lokalvårdare, kökspersonal och andra involveras i skolans utvecklingsarbete och får utbildning i exempelvis relationer och konflikthantering. Föräldramöten hålls minst en gång per termin. För eleverna är basen för information och diskussion den fastställda mentorstiden på mellan tre och fem timmar per vecka. Där bestämmer gruppen gemensamt vad man behöver diskutera. Stor tonvikt ligger på värderingar, etik och hur man bemöter varandra. Eleven och läraren har också något man kallar måldialog, då eleven får information om kursplanen och vad som krävs för att uppnå målen, och man diskuterar elevens resultat. Alla elever ska veta hur de ligger till. 14

15 Glada Hudikgymnasiet Fakta Startade år 2004 Antal skolor: 2 (1 grundskola, 1 gymnasieskola) Antal elever: 390 Antal anställda: 42 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (januari-december 2011): Omsättning: 27,5 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 9,5 % Ägare: Anita Westerberg och Lena Lingman. 15

16 Anita Westerberg: Det ska göra skillnad att gå på vår skola Ursprunget till Glada Hudikgymnasiet är den arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa ungdomar i åldrarna år, som dess vd och grundare Anita Westerberg startade Där fick ungdomarna, med utbildningsmaterial hämtat från bland annat idrottsrörelsen, försvarsmakten och olika managementutbildningar lära sig mer om till exempel gruppdynamik, allmän självkännedom, konflikthantering, att ge och ta kritik kort sagt innehållet i många chefsutbildningar. Detta blev vad som idag karaktäriserar Glada Hudikgymnasiets ledarskapsutbildning. Det hände ganska ofta att ungdomarna själva sade att Det här borde vi ha fått lära oss redan på gymnasiet, berättar Anita Westerberg. Det i kombination med att en kommunal tjänsteman som fått inblick i verksamheten påpekade att mycket av det man lärde ut också fanns i gymnasieskolans läroplaner födde en tanke. Varken jag eller Lena Lingman, (som är delägare och rektor) hade jobbat på skola tidigare, men vi började kolla kursplaner och såg: det där gör vi ju, och det, och det. Till sist frågade vi oss själva: Varför startar vi inte en gymnasieskola?. Den största frågan var: Hur ska vi kunna ta med oss den anda och stämning som finns i vår verksamhet? Vi satte oss och skrev ner Vad är det vi gör och säger, vad är vårt förhållningssätt, vad sker spontant? Det resulterade bland annat i skolans fyra värderingar som alla, både elever och anställda kan rabbla: Bli den du är En spade är en spade What goes around comes around Ord är billiga, handling kostar Vi hade en väldigt klar och tydlig idé om vad vi ville när vi startade, och vi bollar fortfarande saker med varandra flera gånger varje dag. Vi är båda väldigt målfokuserade och uppgiftsinriktade, säger Anita Westerberg, och konstaterar: Det ska göra skillnad att gå på vår skola, det är det som utgör hela vårt existensberättigande. Metoden för att sprida visionen och hela tiden se till att de övergripande målen styr hela verksamheten in i minsta detalj är ständiga samtal. Om något behöver åtgärdas försöker man vara snabb med att styra upp och få accept för förändringen hos eleverna, genom att förklara att det är inte ok, för det går inte ihop med vår gemensamma vision eller våra värderingar. Är det något vi är bra på så är det att möta eleverna där de befinner sig, säger Anita Westerberg. Om någon aldrig tidigare har fått lyckas med något gäller det att hitta deras talang och låta den blomma. Helheten är aldrig bättre än dess beståndsdelar, därför måste varje liten grej vara genuin och på riktigt. Det är också viktigt att fira framgångar, till exempel genom att musikeleverna har lunchspelningar i matsalen. Det är alltid väldigt uppskattat och de får varma applåder av de andra eleverna. Administration är inte rektors uppgift på Glada Hudikskolorna, däremot ska de fortsätta undervisa. De leder genom att vara förebilder. 16

17 Det är en förutsättning för att kunna processleda i vardagen. Jag tror det är omöjligt att leda en verksamhet utan att vara i den. Det krävs människokunskap i vardagen, och det har våra rektorer. Därför kan de ta vilka diskussioner som helst, med trovärdighet, säger Anita Westerberg, som själv också har sin arbetsplats i skolan och ofta träffar och pratar med eleverna. Ett mål är att fostra eleverna till goda ledare, för sig själva och för andra. Exempelvis måste den som fungerar som naturlig ledare i en grupp själv se sitt ansvar och vara en positiv ledare. Alla har ansvar för vad de gör, men om du har påverkan på gruppen måste du ta ett extra ansvar för det. Få saker är så tillfredsställande som att identifiera en negativ ledare, möta honom eller henne på ett respektfullt sätt och diskutera de här sakerna, för att sedan se hur de gradvis börjar leda i en positiv riktning i stället. Kvalitetsarbete på Glada Hudikgymnasiet På Glada Hudikgymnasiet arbetar man ofta i projekt som pågår i 4-5 veckor. Under ämnet jul kan man till exempel få in ett antal kurser, och det är upp till lärarna att gestalta det på ett sätt som ger eleverna lust att lära. För att utvärdera projektet genomför läraren en gapanalys med gruppen. Gapet är skillnaden mellan den utgångspunkt man hade innan projektet startade, och slutmålet. När man identifierat skillnaden förs en diskussion, där man gemensamt kommer fram till vilka åtgärder som behövs för att fylla gapet. Samma typ av metod används av rektor tillsammans med personalen. Efter varje projekt utvärderar gruppen undervisningen och sina egna insatser. Exempel på frågor som besvaras i projektutvärderingen: Projektet var verklighetsförankrat Redovisningen visade vad jag lärt mig Jag har fått feedback av mina lärare Jag har förtroende för mina lärare Varje elev har tydliga mål och en strategi för att nå dem, och resultaten mäts kontinuerligt. Två gånger per år hålls utvecklingssamtal med varje elev. Inför dessa får eleven göra en självskattning. Exempel på frågor: Jag kan samarbeta Jag tar ansvar Jag kan ge och ta feedback Jag kan tala inför grupp Kvalitativa och kvantitativa mål är lika viktiga. Utvärderingarna görs med hjälp av webbverktyget Incito, som används av flera skolor och företag. I mitten av varje läsår görs också en processutvärdering. Återigen används webbverktyget, och svaren analyseras på gruppnivå i diskussion med eleverna, som gemensamt med läraren tar fram åtgärder inför nästa period eller projekt. Exempel på frågor: Jag har roligt i skolan Mina lärare gör som de har sagt Jag vet hur jag ligger till och vad jag behöver träna på Jag kan vara mig själv Alla mätningar utom självskattningen är anonyma för personalen på skolan. 17

18 Några resultat från kvalitetsutvärderingen, där eleverna kan svara på en skala mellan 0 och 100: Mina lärare är bra ledare i klassrummet 86,0 Mina lärare kan sina ämnen 90,3 Jag har utvecklats som människa under läsåret 87,4 Jag har lärt mig saker som jag tror att jag har nytta av 85,1 Det är kul att studera på Glada Hudikskolan 84,0 Det känns att lärarna tror på mig och mina förmågor 87,7 Jag tror att jag kommer att lyckas i studierna 87,6 Jag rekommenderar andra att välja Glada Hudikskolan 96,0 Ständig förbättring som mål Målen kan variera. Ibland har man satt upp en siffra, andra gånger ska utvecklingen visa på en positiv trend. Visionen är att bli världens bästa skola. Två av målen ska leda dit: genom att alltid ligga över riksgenomsnittet i betygsresultat och att ständigt förbättras. Läsåret 2010/11 nådde 89 % av eleverna slutbetyg, 2011/12 klarade 100 % det. Andelen högskolebehöriga var 81 % efter läsåret 2010/11 och 90 % 2011/12. Samverkan mellan självkänsla och självförtroende För att nå målen anses två områden vara lika viktiga, och beroende av varandra: * Elevernas prestationer (akademiska resultat, betyg) som hör samman med elevens självför troende * Värdegrundsarbetet (kulturen och hur man utvecklas som människa) som bygger elevens självkänsla. Metoden för att skapa samverkan mellan de båda områdena är hämtade från klassisk ledarskapsutbildning, och det är en grundläggande del av skolans filosofi att skapandet av ett gott klimat inte tar tid från matematiken och svenskan. Det goda klimatet har ett värde i sig samtidigt som det skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kurserna. Ledarskapsutbildningen vänder sig till både personal och elever på både grundskolan och gymnasieskolan. Den bygger på ett gemensamt förhållningssätt, ett gemensamt språk att man kallar saker vid deras rätta namn (en spade är en spade) och att man därigenom kan undvika låtsaskonflikter. Coachläraren samtalar med en omotiverad elev för att finna orsaken kanske ligger problemet i elevgruppen och då diskuterar man med hela klassen hur klimatet är och vad personalen respektive eleverna själva kan göra för att förbättra det. Varje coachlärare har ansvar för en grupp på elever. I uppgiften ingår att se till hela skolsituationen. Två gånger per vecka träffar coachläraren gruppen och diskuterar hur man ligger till i förhållande till målen. Ämneslärare och coachlärare har också diskussioner om hur de på bästa sätt kan stötta varje elev. Coachläraren håller också kontakt med hemmet, vanligtvis genom e-post. På grundskolan får föräldrarna veckobrev med information varje vecka. Extra stöd Ända från starten har Glada Hudikgymnasiet erbjudit sommarskola för de elever som behöver extra hjälp, detta ansvarar lärarna för. Under terminerna finns också study halls inlagda i schemat ett par eftermiddagar i veckan, då alla ämneslärare finns på plats. Eleven kommer överens med sin coachlärare om vilka ämnen man ska fokusera på. Det kan också vara en del av en åtgärdsplan, som man kommit överens om med föräldrarna. Samtidigt som skolan erbjuder stöd är man också tydlig med att eleven själv måste anstränga sig, enligt mottot It takes two to tango. 18

19 Internationella Engelska Skolan Fakta Startade år 1992 (första skolan öppnade 1993) Antal skolor: 17 (16 grundskolor, 1 gymnasieskola) Antal elever: Antal anställda: (helårsekvivalenter) Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 697 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 4,7 % Ägare: grundaren Barbara Bergström Övriga verksamheter: English Summer School i USA och England. Dotterbolag för free schools i Storbritannien, IES International English Schools UK, Ltd 19

20 Barbara Bergström: Man måste jobba för det man får Svenskarna har svårt för begreppet disciplin. They don t understand the love that comes with it, säger Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan. Uttalandet är typiskt för henne på många sätt: För det första speglar det hennes starka övertygelse att de grundläggande värderingar som Engelska Skolan vilar på är rätt. Det är inte bara möjligt utan nödvändigt att ställa höga krav/förväntningar på eleverna och alla, oavsett bakgrund, har kapaciteten att klara dem. För det andra är det ett sätt att uttrycka omtanke om och engagemang i varje elev. Det var det engagemanget som under åren som lärare och som rektor vid starten av varje läsår fick henne att genast sätta sig och plugga in alla elevers namn, för att så snabbt som möjligt kunna bygga en personlig relation till var och en av dem. Samma sak förväntar hon sig av alla sina rektorer. För det tredje är det ett exempel på hur hon gärna växlar till engelska när hon vill uttrycka en viktig tanke. Engelska skolans betonande av ordning och uppförande kan verka lite främmande. Här hälsar man alltid när man möter en lärare, Good Morning, Mr Fyles. Man klär sig vårdat, utan häng på byxorna eller i toppar som visar magen. Även lärarna bör ha en klädsel som markerar respekten för skolan som arbetsplats. Självklart tas mössan av inomhus. Den som springer i korridoren får genast en tillrättavisning av närmaste lärare; ofta räcker det med en blick. Allt för att förbereda eleverna på den verklighet de kommer att möta efter skolan. Vid frågan om förbudet mot att springa inte är lite överdrivet lägger Barbara Bergström huvudet på sned. Brukar du springa på kontoret? Men åter till favorituttrycket, tough love. Begreppet utgör en helhet, som inte kan delas. Från detta begrepp kommer hela filosofin som styr skolan, från ordningsreglerna, där också respekt mellan eleverna betonas, mobbning accepteras inte! till de höga förväntningarna på var och en. Varje elev har potential unlimited potential! Det handlar också om motsatsen till den entitlement culture hon tycker sig se alltför ofta i det svenska samhället, där alla känner till sina rättigheter, men ingen anser sig ha några skyldigheter. Man måste jobba för det man får. Detsamma gäller betygssättningen. Tyvärr har detta lett till vissa svårigheter för gymnasieskolan, som har fått ryktet att det är alltför svårt att få höga betyg, vilket leder till att en del elever hoppar av och går sista året någon annanstans, för att lättare komma in på högskolan. Men de som genomfört hela utbildningen håller med om att de har fått the best foundation for university studies, särskilt de som gått NV-programmet, som anses svårast. Det är viktigt att alla elever blir sedda, också för föräldrarna: När jag lämnar mitt barn på morgonen vill jag kunna känna att rektorn är ansvarig. Elevernas mentorer har bland annat i uppgift att etablera en relation med hemmet. Därför ska de ringa upp föräldrarna varannan vecka, och inte bara när det har hänt något tråkigt. Barbara Bergström är också styrelseordförande och med sin företagsledning fokuserar hon på rektorerna, som ses som nyckelpersoner i organisationen och ytterst ansvariga för sina skolor. De ska vara i världsklass, och ha samma kulturella övertygelse som ledningen. Läsåret 2011/12 var 11 av 17 rektorer 20

Samhällsmarknadsdag. - så skapar vi en bättre skola. 11 mars 2013 Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Samhällsmarknadsdag. - så skapar vi en bättre skola. 11 mars 2013 Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm Samhällsmarknadsdag - så skapar vi en bättre skola 11 mars 2013 Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm AcadeMediamodellen Om AcadeMedia och vårt kvalitetsarbete Vi har cirka 46 000 barn och elever

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Lidingö kommun lidingo.stad@lidingo.se Rektor vid Källängens skola ann.krantz@lidingo.se patrik.nimmerstam@lidingo.se för grundskola efter tillsyn av Källängens skola i Lidingö kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola 2 Viktor Rydberg gymnasium Djursholm Rektorn vid Viktor Rydberg gymnasium Djursholm för gymnasieskola efter tillsyn av Viktor Rydberg gymnasium Djursholm i Danderyds kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Skälbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Skälbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Täby Enskilda Gymnasium i Täby kommun Täby Enskilda Gymnasium AB e-post: erik.drakenberg@tabyenskilda.se Rektorn vid Täby Enskilda

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Beslut Dnr :5076. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun

Beslut Dnr :5076. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun 1 (4) Huvudmannen för Drottning Blankas Gymnasieskola AB i Varberg david.axklev@dbgy.se Rektorn

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Beslut Dnr :2426. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet i Karlskrona kommun

Beslut Dnr :2426. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet i Karlskrona kommun Beslut 2010-12-13 Dnr 44-2010:2426 Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet i Karlskrona kommun Beslut Tillsyn i NTI-gymnasiet 2010-12-13 1 (3) 44-2010:2426 Tillsyn i den fristående

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Kvalitetsrapport för skolverksamheten 2011

Kvalitetsrapport för skolverksamheten 2011 Kvalitetsrapport för skolverksamheten 2011 AcadeMedias kvalitetsrapport 2011 det lönar sig att satsa på kvalitet. Det är en av orsakerna till AcadeMedias framgång de senaste åren. Vårt fokus på eleverna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus Dnr 44-2010:5384 Rytmus 2011-06-15 Theres Svenssons gata 8 417 55 Göteborg info.goteborg@rytmus.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun Beslut 2011-06-15 1(9)

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2011-10-20 Dnr 43-2011:3143 Hörby kommun kommunen@horby.se Beslut för grundskola efter tillsyn av De la Gardieskolan i Hörby kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Nya Skolan i Trollhättans kommun. Beslut. Nya skolan i Trollhättan AB.

Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Nya Skolan i Trollhättans kommun. Beslut. Nya skolan i Trollhättan AB. Nya skolan i Trollhättan AB Lasarettsvägen 17 461 52 Trollhättan Beslut 2010-05-25 Dnr 44-2009:4143 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Nya Skolan i Trollhättans kommun Skolinspektionen,

Läs mer

2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9854 Södermalmskyrkan Org.nr. 802003-3687 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Södermalmskyrkans Kristna skola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Södermalmskyrkans

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2013-01-18 Mikael Elias Gymnasium AB carina.hall@academedia.se Rektorn vid Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Stockholm helen.forsberg@teoretiska.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Emmaboda kommun kommunen@emmaboda.se Rektorerna vid Vilhelm Mobergsgymnasiet bo.oscarsson@emmaboda.se thomas.claesson@emmaboda.se för gymnasieskola efter tillsyn i Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ideella föreningen Lars Virgins Förskola, Sally Bauerskolan F-6 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Sally Bauerskolan F-6 belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-05-05 6 Jan Valeskog (S) om Stadsrevisionens omfattande kritik Jan Valeskog (S) har ställt följande frågor till mig: 1. Kommunledningen säger att resurserna

Läs mer

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning

Läs mer