Hälsoprojekt Sunt Liv
|
|
- Sven-Erik Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till Folkhälsokommittén Västra Götaland Slutrapport Hälsoprojekt Sunt Liv År 3 av 3 Sunt liv är ett hälsoprojekt med kost och motion som huvudaktivitet. Målgrupp är unga människor med begåvningshandikapp inskrivna i Handikappomsorgen i Falköpings kommun. Det övergripande målet är att minska segregationen gällande funktionshindrades hälsa. Med projektet vill vi: 1. Skapa bättre hälsostatus 2. Öka kunskapen om kost och hälsa 3. Skapa goda vanor kring matsituationen 4. Skapa goda vanor för fysisk aktivitet 5. Utveckla metoder för att kunna utbilda och handleda en grupp som inte nås via samhällets gängse kanaler Sökande: Socialförvaltningen i Falköpings kommun. Samverkanspartners: Vara folkhögskola och SISU Idrottsutbildarna. Projektledare: Bosse Andersson, fritidsledare/skötare och Barbro Skoglund, fritidsledare/undersköterska, Dagcenter Freja i Falköping, tel Båda personerna har mångårig bakgrund i idrottsligt föreningsliv och arbete inom handikappomsorg. Vi jobbar nu med Sunt Liv 3 dagar per vecka. Projektdeltagare: Personer med begåvningshandikapp som behöver stöd och vägledning för ett hälsosammare liv. Denna grupp har p.g.a. sitt handikapp svårt att förstå innebörden av en hälsosam livsstil och därmed svårt att förutse vad ohälsa leder till. Vi ser att följderna blir hög vikt, försämrad kondition, oftare förekommande diabetes samt dålig tandstatus. 7 personer/år i 3 år. Deltagarna har en pågående insats enligt LSS i Falköpings kommun.
2 Slutrapport, inkl delrapport år 3 Projektet rivstartade hösten 2007 och verksamheten är sedan dess i full gång. Varje grupp går ett läsår med start i augusti och avslutning sommaren året därpå. All verksamhet sker på dagtid. Projektets syfte är att underlätta för unga personer med lätt/medelsvårt funktionshinder att flytta till eget boende, ofta i form av stödboende. Vi har sett att det finns många svårigheter att leva hälsosamt, när utbudet och marknadsföringen av onyttig snabbmat är enormt samt förståelsen och motivationen för motion är begränsad hos målgruppen. Vi kommer nu att dels redovisa vad vi gjort under år 3, dels sammanfatta projektet samt dessutom berätta om framtiden för vår hälsoverksamhet. Deltagare: De första åren hade vi en grupp på 7 deltagare/år, som gick i Sunt Liv 3 dagar per vecka. Vi har sedan provat att man kan vara med 1-3 dagar/vecka och samtidigt fortsätta med ordinarie daglig verksamhet övriga dagar i veckan. Vi har kommit fram till att 1 dag/v passar de flesta. Eftersom det kan vara svårt att ändra sina rutiner för mycket så har det varit en fördel för flera deltagare, framför allt de med Asbergers syndrom, att fortsätta jobba med sin dagliga verksamhet som förut övriga dagar i veckan. I gengäld är det möjligt och önskvärt att man är med i Sunt Liv under flera år framöver, för att komma in i goda vanor kring kost och motion. På detta sätt når vi fler deltagare på ett år, eftersom vi nu har 2-3 grupper i gång samtidigt. Som framgår av följande rapport når vi ytterligare cirka 25 personer direkt med vår hälsoverksamhet genom bl.a. All-gympan. Dessutom berörs hela Freja dagcenters verksamhet av den ökade medvetenheten kring hälsa. Deltagarna har verkligen utvecklats och blivit mer självständiga under åren. Vi jobbar hårt med att hitta metoder och goda vanor som underlättar det självständiga livet på ett positivt och hälsosamt sätt. Det är viktigt att individerna i grupperna fungerar tillsammans, så det finns alltid tillfälle att prova på Sunt Liv under några dagar, för att både vi projektledare och deltagaren ska känna att det fungerar bra, innan men börjar i gruppen. Elever som går sista året i gymnasiesärskolan erbjuds också tillfälle att praktisera några dagar för att introducera Sunt Liv inför arbetslivet. Genom projektledarnas personkännedom och kontakter med bl.a. skolpersonal, korttidshem, kurator och arbetscoach vet vi vilka ungdomar som tillhör målgruppen unga funktionshindrade personer som snart flyttar eller nyligen har flyttat hemifrån och vi kan därför rekrytera rätt deltagare. Verksamhet: I kursiv stil följer utdrag ur projektansökan. Därefter redovisar vi i vanlig stil vad vi gjort under projektåren. Arbeta både individuellt och i grupp. Teori på en för individen lämplig nivå, t.ex. motivationsarbete, kostens betydelse för hur man mår, allmänbildande samhällskunskap, information om alkohol, narkotika och tobak samt sex och samlevnad. Metod: grupparbete, studiebesök, kollage, dagbok för egen reflektion. Vi har valt att kalla all form av teori för Sunt Liv-skola. För att stärka självkänslan har deltagaren presenterat sig själv med hjälp av ord och bilder.
3 Tips för ett sunt liv? Vad är svårt med att bo själv? Sömn? Tips till varandra blev flera bra kollage. Det visade sig vara mycket svårt med mått- och mängdlära i samband med recept, så vi har konstruerat ett spel för att träna på matsked, tesked, deciliter o.s.v. Vi kallar det Måttspelet, se bilaga 1. Introducerat tallriksmodellen. När Fredrik Paulun höll föreläsning för kommunanställda så var vi med. Gruppen har gjort diverse studiebesök: miljö-utställning med återvinning, veterinären för att höra om husdjurens behov av bra och regelbunden kost och motion (relaterat till deltagarnas egna behov), besök på biblioteket, besök på Hälsoäventyret Oasen i Vara (utbildningsprogrammen Bra Bränsle och Skelettet Åke och hans vänner), Filmer och samtal om kroppen: hjärta, puls, cirkulation, viktens påverkan på kroppens funktioner. Må bra-tema: Vad får mig att må bra, resp. inte må bra? Kompismassage, 1:a hjälpen, känslor. Vi har lärt oss om städning, livsmedelshygien (på ett lätt sätt), konsumentupplysning (telefonförsäljning är ett stort problem!) m.m., m.m. Fysisk aktivitet baserad på lågintensiv förbränningsträning. Vi vill visa de möjligheter som finns för att hitta den motionsform som passar var och en. Varje måndag har vi All-gympa, där förutom Sunt Liv-gruppen även andra deltagare från Handikappomsorgen i Falköping kan delta. Runt 25 personer brukar vara med. Under 90 minuter har vi styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning, bollsport, stretchning och avslappning. Målet med all vår motion är att locka till aktivitet på ett roligt sätt, så att deltagaren känner hur gott det är för kroppen att röra sig så man vill fortsätta motionera på egen hand. Vi vill även att deltagaren känner sig bekväm och säker i motions-situationen, d.v.s. vet var man byter om, vad man har på sig, om det kostar något m.m. All sådan kunskap och erfarenhet stärker självkänslan. Andra exempel på aktivitet: Friluftsdagar med vandring och matlagning ute i naturen. Gympagruppen och flera andra deltagare (50 pers) deltog i Special Göteborgsvarvet, 4 km. De här aktiviteterna har vi också provat: cirkelträning, innebandy, body-pump, stavgång, stepup, koordinationsträning, show down, spinning, motionsspår på Mösseberg, badminton, simning, styrketräning, goal ball, basket, hinderbana, frisbeegolf, Naturpasset samt Fotopasset. För att locka till motion har gruppen gjort frågor kring Mössebergs djurpark, se bilaga 2. På Motions- och fruktkorten kryssar vi i när vi motionerat minst 30 minuter och ätit frukt, se bilaga 3. Det är viktigt med konkreta mål så när alla deltagare samlat ett visst antal kryss tillsammans firar vi med någon aktivitet inte med tårta... I våras firade vi med att åka gokart! Vi pratar också motivation till motion. Varför kroppen mår bra av rörelse och hur vi vill må om t.ex. 25 år. Sunt Liv har tagit fram en lista över Tokiga bortförklaringar! till varför man inte kan/hinner motionera alla överbevisade! Se bilaga 4. Öka kroppskännedomen genom bl.a. taktil stimulering, massage, gymnastik och rollspel. Introduktionskurs i kompis-massage, som vi utför regelbundet. Kommunens sjukgymnast har varit med på vår All-gympa och visat bra rörelse- och koordinationsträning, som vi sedan fortsatt med. Afrikansk dans.
4 Vi märker att deltagarna får en bättre självkänsla när de får kontroll på kroppen. Flertalet av deltagarna har inte någon bakgrund inom idrott eller skolgymnastik och kanske svårt med motoriken, så motionen har inte varit prioriterad förut. Vi försöker locka fram glädjen. Gemensam matlagning. Även inköp och planering inför helgen. Vi börjar dagen med gemensam frukost för att skapa goda kostvanor. Vi har kommit fram till att beteckningen Nyckelhålsmärkt är ett enkelt och pedagogiskt sätt att underlätta vid inköp. Oavsett om man ska handla frukostflingor, korv, ost eller yoghurt fungerar det att titta efter nyckelhålet. Det pågår ju alltid en diskussion om nyckelhålsmärkningen är relevant, men för vår grupp är den ett bra instrument och det blir i alla fall inte onyttigt att köpa sådana livsmedel. Vi har fått väldigt bra kontakt med en Ica-affär i området där flera deltagare bor. Personalen i affären har guidat oss genom Frukt- och Gröntavdelningen och vi har även fått ett studiematerial ämnat för grundskolan. Jättebra! Gruppen har undersökt hur mycket socker det är i olika varor. När vi handlar mat i affären jobbar vi ofta med arbetsuppgifter, t.ex. Finns det färdiglagad mat som är nyckelhålsmärkt? Leta reda på en frukt eller grönsak som du aldrig smakat på och skulle vilja prova. Vad heter den? Köp den! Se bilaga 5. Vi kan alltid göra olika val i mataffären. Även snabb, färdiglagad mat kan vara mer eller mindre nyttig. Det finns ju nyckelhålsmärkning även på snabbmaten, så vi försöker öka medvetandet kring allas ansvar att göra bra val för sitt eget bästa. Den gemensamma frukosten är en viktig start på dagen. Då kan man bredda sina vanor och våga prova det man inte brukar ha på sitt eget frukostbord. Vår grupp lagar lunch flera gånger i veckan. Då är vi i ett skolkök, så att var och en har egen spis och verkligen får göra alla stegen i matlagningen själv. På fredagarna gör vi matlådor, så deltagaren har ett nyttigt mål mat till helgen. Sunt Liv lagade sund och god nyckelhålsmärkt lunch till all daglig verksamhet i Falköping, 75 portioner, vid ett tillfälle. Det ska vi göra igen, för det var uppskattat av alla parter! Under sista projektåret har vi lagt större fokus på att deltagarna lär sig göra bra kvällsmat och mellanmål. De flesta äter bra mat på jobbet, så lunchen är inte det största problemet sett över hela veckan. Hur stor en portion ska vara är viktigt att lära sig samt att 1 portion/pers oftast räcker utmärkt, d.v.s. att man inte bör ta om av maten. Den typen av vanor underlättar vardagen för vår målgrupp. Vi har hittat en kokbok för microvågsugn, skriven på lätt-läst sätt, med instruktioner mestadels via bilder. Även de som läser bra föredrar den här kokboken. Tyvärr är inte recepten särskilt nyttiga, så vi försöker göra om recept till ett liknande upplägg. För att verkligen få igång matlagningen hemma har deltagarna fått i hemläxa att göra vissa måltider. Det har varit framgångsrikt och uppskattat. Läxan kan också bestå i att leta upp tre varor med nyckelhål i det egna köket. Känslan att lyckas och känna sig stolt bygger också upp självkänslan. När vi gör våra inköp i mataffären tittar vi efter olika alternativ, så man lär sig att välja nyttig mat. Observera att Sunt Liv inte är någon bantningskurs! Rör man på sig regelbundet är det helt ok att äta en kaka ibland. Vi strävar efter att hitta balans och att deltagarna förstår att det ena hänger ihop med det andra.
5 Mätbara mål: Deltagarna genomför konditionstest vid tre tillfällen per år. Detta genomförs på Vara folkhögskola, som är en samarbetspartner i projektet. Vi gör också Hälsoprofilbedömning, inkl blodtrycksmätning och kontroll av vikten. Genom ett eget konstruerat Frukt- och motionskort (bilaga 3) kan vi följa hur vanorna ändrats över året. Hela verksamheten på Freja dagcenter har ett större utbud av fysisk aktivitet nu, mycket tack vare Sunt Livs inflytande, så personerna som vistas inom daglig verksamhet får automatiskt möjlighet att röra på sig flera gånger per vecka. Till exempel kan vi ta en kille som tidigare knappt motionerade något alls. Nu är han med på All-Gympan på måndagar, motionerar med Sunt Liv:s onsdagsgrupp och går en långpromenad med Servicegruppen på fredagar. Dessutom äter han frukt till efterrätt varje dag på dagcenter. Då förändringsarbetet är på lång sikt är det svårt att se tydliga resultat, men vi märker absolut att goda vanor ger en hälsosam förbättring. Framför allt ser vi inte att ungdomar i eget boende går upp kraftigt i vikt när de nyligen flyttat från föräldrarna, vilket vi såg innan projektet startade. Personalutbildning: En viktig del av projektet är att vi erbjuder omsorgspersonalen i Falköping relevanta utbildningsdagar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna och Vara folkhögskola. Vi har tagit hjälp av dietist Pernilla Larsson från Trollhättan. Hon föreläste om Maten hur påverkar den vår hälsa?. Därefter fick personalgrupperna arbeta med olika frågeställningar kring hur vi kan hjälpa och stötta omsorgstagarna till ett sunt liv. Vi kan nämna att administrationen på vår socialförvaltning blev inspirerade av oss och anlitade samma föreläsare för fler utbildningsdagar. Beteendevetare Anette Olvén har medverkat vid en av utbildningsdagarna. Hon föreläste om vilka enorma möjligheter personalen på stöd- och gruppbostäder har att inspirera och coacha omsorgstagarna till ett hälsosamt liv, genom att stötta, puscha, uppmuntra och engagera sig. Spridning: Vid kommunens Kvalitetsdag presenterade vi projektet. C:a 400 besökare. Radio Skaraborg gjorde reportage om projektet både i uppstarten och efter ett halvår. Vi var även med i riksradions Klartext. Ett flertal praktikanter har varit med oss, bl.a. från Högskolan Väst (Hälsopromotionutb), Omvårdnadsprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping samt från Fritidsledarutbildningen på Vara folkhögskola. Socialnämnden har besökt oss ett flertal gånger. Sunt Liv lagade sund och god lunch till all daglig verksamhet i Falköping, 75 portioner, vid ett tillfälle. Det ska vi göra igen, för det var uppskattat av alla parter. Öppet Hus i Sunt Livs lokaler för att visa hur projektet jobbar, över 50 besökare som bjöds på nyttigt tilltugg (för att visa bra alternativ). Projektledarna hade föreläsning och utställning på Idébytardagen i Mariestad, där gamla Skaraborgs kommuner deltog. Det var många åhörare som visade stort intresse för projektet. Likaså var vi inbjudna att föreläsa på en rikskonferens i Stockholm (FOMS för tjänstemän som arbetar med fritid för funktionshindrade, ca 300 pers). Responsen var enorm, och vi är nu inbjudna att föreläsa i bl.a. Växjö och Göteborg. Tydligen lyckas vi entusiasmera och inspirera folk med våra idéer runt Sunt Liv. Vi har varit med på gymnasiesärskolans föräldramöten, för att föräldrar och elever ska få tid på sig att planera in Sunt Liv efter skoltidens slut. Deltagarna fixade en tipspromenad i närheten av dagcenter för andra omsorgstagare och personal. Syftet var att aktivera och inspirera andra människor till rörelse.
6 Projektet samarbetar med Vara folkhögskola på flera sätt, främst genom Fritidsledarutbildningen. Elever har gjort studiebesök hos Sunt Liv och vi har varit på skolan för att göra konditionstester. Genom att inspirera eleverna för vi ut vårt budskap i verksamhet runt om i regionen. Under senaste året har vi haft utbyte och/eller föreläst för: Tidaholms Fritid, Tibro kommun, Lidköpings kommun, Sandvikens kommun och Ållebergsgymnasiet i Falköping, för att nämna några. Vi har även exporterat Sunt Liv-idéerna till ett tjeckiskt nätverk, som vi både haft på besök här och som vi besökt i Prag/Pardubice. Statens folkhälsoinstituts uppmärksamhetsvecka Ett friskare Sverige uppmuntrade oss med nya västar till laguppdelningen på All-Gympan. Då blev det även ett reportage i Falköpings Tidning. Journalisten Jan Kallenberg från Västra Götalandsregionens Vårdguiden skrev ett fint reportage om Sunt Liv, se bilaga 6. Falköpings kommun fick en topplacering i LUFSA-projektet där flera västsvenska kommuner jämfördes vad gäller boende och daglig verksamhet för funktionshindrade. Många kommuner föll på att de inte kunde erbjuda friskvård, vilket Falköping fick höga betyg på. Resultat: Projektet har mottagits oerhört positivt inom vår verksamhet och i andra kommuner! Vi hör på samtalsämnen t.ex. bland personal på gruppbostäder att det har blivit mer fokus dels på nyttig och hälsosam mat och dels på rörelse och motion. I projektet har vi visat de olika anläggningar som kommunen kan erbjuda och dess möjligheter. Alla deltagare har på så sätt hittat någon form av motion som de tycker om, t.ex. styrketräning, spinning, stavgång eller gym. Kostvanorna har förändrats till det bättre under projektets första år: mera frukt och grönt, Coca Cola har bytts ut mot mineralvatten, bättre frukostvanor, färre pizzor, deltagarna har blivit bättre på att laga egen mat. Sunt Liv har inspirerat till ett hälsotänk inom hela verksamheten. Som en positiv bieffekt har vi funnit att deltagarna utvecklas socialt. Flera deltagare behöver längre tid än ett år på sig för att ändra gamla vanor. Koordinationsträning har visat sig vara välbehövlig, då många har svårigheter med att känna till sin egen kropp. Det känns som att vi har hittat rätt i de metoder vi kommit fram till, det material vi samlat ihop eller skapat, den pedagogik vi använder samt det sätt vi coachar, inspirerar och entusiasmerar deltagare och besökare i verksamheten. Men samtidigt fortsätter vi att söka nya lösningar på de problem som uppstår. Vi har en mycket lång väg att gå innan hälsotänket är utbrett så att det genomsyrar all verksamhet. Projektdeltagarnas handikapp och vanor är inte alltid lätta att bemästra. Fortsättning: Redan i början av år 2010 beslutade Falköpings kommuns socialnämnd att Sunt Livs verksamhet permanentas och övergår i kommunal verksamhet. De två projektledarna fortsätter driva verksamheten tre dagar per vecka genom Freja dagcenter. Förutom två Sunt Liv-grupper med 7 deltagare i varje grupp så håller ledarna i All-Gympa, Sitt-Gympa (för personer med mer omfattande funktionshinder), Lätt-Gympa och Stavgångsgruppen. Vi tycker att vi har hittat många bra arbetsmetoder och fått fram egna lösningar som har visat sig funktionella. Vi har även fått god respons från andra grupper/kommuner som använt sig av våra metoder när de startat upp liknande verksamheter. En något, ur hälsoperspektivet, oroväckande trend sprider sig i kommunerna, nämligen att lätt förståndshandikappade personer erbjuds hjälp av hemtjänsten istället för ett stödboende. I de fall vi sett handlar det då enbart om städning 2 timmar/vecka. Dessa ungdomar behöver
7 stöttning i viktigare angelägenheter än städning. Vi har några Sunt Liv-deltagare i den situationen. Deras problem kan lika väl vara att de glömmer/inte kommer sig för att äta något alls på eftermiddag/kväll/morgon till skillnad mot de allra flesta som äter för mycket mat. Den goda respons vi fått när vi presenterat vårt projekt stärker oss i vår övertygelse om att vi är på rätt väg. Vi ser fram mot att kunna fortsätta verksamheten och utveckla de idéer och tankar vi har i praktiskt arbete då vi märkt att det är en bra modell att använda för den målgrupp som vi vänder oss till. Bilagor 1/ Måttspelet 2/ Frågor på Mössebergs Djurpark. 3/ Motions- och fruktkort 4/ Tokiga bortförklaringar 5/ Arbetsuppgifter på Supermarket 6/ Länk till Jan Kallenbergs reportage: För bilagor, kontakta Bosse elller Barbro. Kontaktuppgifter: Bosse Andersson Barbro Skoglund Dagcenter Freja Dagcenter Freja Frejagatan 6 Frejagatan Falköping Falköping bo.andersson@falkoping.se barbro.skoglund@falkoping.se
Delrapport SUNT LIV år 1
Delrapport SUNT LIV år 1 Nu har första gruppen med deltagare avslutat sitt år i Sunt Liv. Projektet rivstartade hösten 2007 och verksamheten är i full gång. Varje grupp går ett läsår med start i augusti
Läs merHälsoprojekt Sunt Liv
Till Folkhälsokommittén Västra Götaland Slutrapport Hälsoprojekt Sunt Liv År 3 av 3 Sunt liv är ett hälsoprojekt med kost och motion som huvudaktivitet. Målgrupp är unga människor med begåvningshandikapp
Läs merHälsoprojekt Sunt Liv
Till Folkhälsokommittén Västra Götaland Ansökan om fortsatta projektmedel för Hälsoprojekt Sunt Liv År 2 av 3 Sunt liv är ett hälsoprojekt med kost och motion som huvudaktivitet. Målgrupp är unga människor
Läs merHälsoprojekt Sunt Liv
Till Folkhälsokommittén Västra Götaland Ansökan om projektmedel för Hälsoprojekt Sunt Liv Projektnamn: Sunt Liv Projektet ska erbjuda utbildning i form av ett hälsoprojekt med kost och motion som huvudaktivitet.
Läs merSammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007
Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007 1. Fanns det något bra med Hälsodagen? Det var roligt Frukost och priser Ja absolut! Jag tycker att
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30
3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö
Läs merKunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merStångenässkolan. en hälsofrämjande skola
Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla
Läs merInsamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1
Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från
Läs merKunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merLåt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merSund Livsstil. Attendo Broarp Utredning och behandlingshem
Sund Livsstil Attendo Broarp Utredning och behandlingshem Innan projektets start hade Broarp en elevgrupp med eskalerande osunda vanor. En del var kraftigt överviktiga som en följd av detta, andra var
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merFriskvårdsprojektet delrapport januari juni 2016
1 Friskvårdsprojektet delrapport januari juni 2016 Friskvårdsprojektet Delrapport januari - juni 2016 Lennart Blank Borås augusti 2016 2 Innehåll 1. Sammanfattning sid. 3 2. Bakgrund sid. 4 3. Syfte sid.
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merPresentation. Sofi Andersson Tele Skåneidrotten. Regionalt ansvarig för Senior Sport School i Skåne
Presentation Sofi Andersson Sofi.Andersson@skaneidrotten.se Tele. 010-476 56 67 Skåneidrotten Regionalt ansvarig för Senior Sport School i Skåne Arbetar från Ystad, men har Skåne som arbetsfält. Skåneidrotten
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merFalköpings kommun Feriepraktik Enkät till chefer, handledare/kontaktpersoner och medarbetare
Falköpings kommun Feriepraktik 2017 Enkät till chefer, handledare/kontaktpersoner och medarbetare Ansvarig chef 17,9% 14 Handledare/kontaktperson 37,2% 29 Medarbetare 41% 32 På annat sätt: 3,8% 3 På annat
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merProjektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013
Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.
Läs merDokumentation Dialogmöte 3, Ungas psykiska hälsa Sydnärke ungdomsråd
Dokumentation Dialogmöte 3, Ungas psykiska hälsa Sydnärke ungdomsråd 2018-19 Målet med Sydnärke ungdomsråd är att få en regelbunden dialog mellan unga och beslutsfattare i aktuella frågor som rör unga,
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för
Läs merTeori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Läs merHÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011
HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med
Läs merRutiner kring mat, rörelse och hälsa
Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs
Läs merFör ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.
Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan
Läs merMotivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil
Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.
Läs merUnder årskurs 2 har du tvättid på lektionstid som bokas av dig själv och du sköter tvätten efter de strategier som är framarbetade under årskurs 1.
All verksamhet på Allmän kurs - BAS utgår från individens behov och förmåga. Vi gör en kartläggning i början av terminen över vilket stöd du behöver i olika situationer, både i skola, på fritiden och på
Läs merVarför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..
Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför kan det vara bra att planera sin träning? Diskutera med bänkkompisen Den bästa träningen är den som blir av Så välj en aktivitet/aktiviteter
Läs merFriskvårdsprojektet Rapport 2016
1 Friskvårdsprojektet Rapport 2016 Friskvårdsprojektet Rapport januari - december 2016 Lennart Blank Borås januari 2017 2 Innehåll 1. Sammanfattning sid. 3 2. Bakgrund sid. 4 3. Syfte sid. 4 4. Målgrupp
Läs merFRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA
FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker i skolan. Syftet är att stimulera barn till att äta tillräckligt
Läs merAnnika Malm. Maten som får dig att må bra - antiinflammatorisk livsstil
Annika Malm Maten som får dig att må bra - antiinflammatorisk livsstil Annika Malm - vem är jag? Jag är lärare och kostrådgivare som hjälper kvinnor att hitta en sund balans till hälsa och mat. Jag vill
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merHälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Hälsoäventyret Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyrets vision är att barn och unga ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som
Läs merLÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merServiceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola
Läs merStöd till dig som har en funktionsnedsättning
Stöd till dig som har en funktionsnedsättning norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Stöd för ett självständigt liv Att ha en funktionsnedsättning kan innebära att vissa delar av livet är svåra
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merTräningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:
TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning
Läs merHälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9
Hälsoprojekt - att arbeta mot en egen målsättning Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt Den personliga hälsan bygger på livsstil och levnadsvanor. Motion och träning är en viktig del av levnadsvanorna
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merSenior Sport School Handbok
Senior Sport School Handbok Senior Sport School (SSS) Varför Senior Sport School? Medellivslängden ökar i Sverige och människor mår allt bättre även längre upp i åldrarna. Men mycket mer kan göras för
Läs merPRELIMINÄRT PROGRAM FÖR AFTONBLADET SÖNDAGS MÅ- BRA RESA
PRELIMINÄRT PROGRAM FÖR AFTONBLADET SÖNDAGS MÅ- BRA RESA Måndag 9/1 15.30 17.00 Bassängtid simma i din egen takt och väck kroppen efter flygresan 18.00 Rundvandring på anläggningen 18.20 Välkomstmöte Tisdag
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merFöljande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:
Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till
Läs merKost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs mer1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?
det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper
Läs merVILL NI VARA MED OCH SKAPA
VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan
Läs merVAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.
VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med. SVENSKA Vi läser svenska grund på måndagar. Vi skriver ord och meningar i olika teman, tex årstider,
Läs mermina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)
namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker
Läs merInomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.
Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska
Läs merFolkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
Läs merAtt träna med ÄSS -ett dokument för simmare och föräldrar-
Att träna med ÄSS -ett dokument för simmare och föräldrar- Simträning i ÄSS våra riktlinjer Detta är ett dokument som på ett enkelt sätt ska förklara hur vi arbetar med träningsverksamheten i ÄSS. För
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merAKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att
Läs merUtvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare
Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om
Läs merRapport projektet En hemlighet känd av många
Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merLektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Läs merDokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23. Frågeställning:
Dokumentation Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23 Frågeställning: Hur/på vilket sätt skapar vi hälsa i skolan för ALLA? Genomförare & dokumentation: Märta Schewenius, Ungdomsutvecklare
Läs merFöräldraengagemang. Hur får vi fler föräldrar att engagera sig?
Föräldraengagemang Hur får vi fler föräldrar att engagera sig? Röda tråden i en förening Föräldrautbildning genom KUL Inledning Röda tråden hjälper föreningen att starta grupper som har goda förutsättningar
Läs merKontaktuppgifter & arbete
Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merAtt främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.
Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merScenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet
Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet diagnosen levde hon ett stressigt liv och inte Elsa och hennes läkare misstänkte snabbt att det var det hon drabbats av. Det blev en stor omställning för henne,
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merJag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr
Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen
Läs merTillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs merVeckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen
Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Viktiga telefonnummer: Fritids: 508 156 24 (detta nummer finns vi ALLTID på) Näcken (sjukanmälan): 508 156 24 Taxiändringar/frågor: 50815621 Tom Hagman, rektor:
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merKURSBESKRIVNING ALLMÄN KURS - BAS ÖSTERLENS FOLKHÖGSKOLA SKOLÄMNEN
KURSBESKRIVNING ALLMÄN KURS - BAS ÖSTERLENS FOLKHÖGSKOLA All verksamhet på Allmän kurs - BAS utgår från individens behov och förmåga. Vi gör en kartläggning i början av terminen över vilket stöd du behöver
Läs merInga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg
Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra
Läs merMåltiden. en del i lärandet
Måltiden en del i lärandet Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt
Läs merSom medlem i Hälsas Viktklubb får du:
Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för
Läs merHandledning. SV och tidningen MåBra. -ett hälsosamt samarbete!
SV och tidningen MåBra -ett hälsosamt samarbete! Läcker och hälsosam mat med SV och MåBra! SV har startat ett samarbete med Aller media och tidningen MåBra. Tillsammans med MåBra kan SV centralt erbjuda
Läs merVad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merInga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg
Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra
Läs merHälsoguider för nyanlända
Hälsoguider för nyanlända Vibe Ramberg, Sävsjö vårdcentral, Vrigstad filial Elina Rehn Sävsjö vårdcentral, Vrigstad filial Mattias Jonsson, Sektion Folkhälsa Susanne Lundblad, Qulturum Bakgrund Flippen
Läs merHandbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA
Handbok Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA DET HÄR ÄR GLA Hej GLA ett modernt sätt att lära sig Vi vill ge fler elever,
Läs merInspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Läs merSmarta skolkaféer i Halland
Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt
Läs mer