Lyckeby. foodstuff. Tjeckisk 100-åring antar utmaningen s. 2. nr 2/01 no 1/00. D e t n a t u r l i g a k r e t s l o p p e t 5
|
|
- Jakob Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nr 2/01 no 1/00 Lyckeby foodstuff Tjeckisk 100-åring antar utmaningen s. 2 D e t n a t u r l i g a k r e t s l o p p e t 5 T i l l b o r d s m e d p r o f e s s o r n 6 E n s m a k l i g a r e k y c k l i n g 8
2 I gräddfilen från öst till väst Om Danone lanserar en yoghurt med kokossmak måste vi ha ˇ en likadan i produktion inom sex månader. Det säger Jan Sindelár ˇ på mejeriet Bohusovická ˇ Mlékárna i Tjeckien. Den nya tiden ställer nya krav i gamla öst. TEXT JÖRGEN OLSSON FOTO JULIE DENESHA Jan Sindelár ˇ ˇ är produktionschef på mejeriet Bohusovická ˇ Mlékárna. Han har jobbat på där i 20 år och varit med om att lotsa företaget från statligt styre till konkurrensutsatt privat företagsamhet. Omvälvningen som inleddes i slutet av 1980-talet har gått hårt åt många industrier i det forna östblocket. Bohusovická ˇ Mlékárna har tagit sin examen på marknadsekonomins överlevnadsläger och gjort det med bravur. Det är långtifrån landets största mejeri. Men det har hittat ett antal viktiga nischer, där det skaffat sig framskjutna positioner. Till exempel är vi ett av de få mejerier som med framgång gör mjölkdrinkar i barnportioner. Vi är ensamma om småförpackningar med kaffegrädde och även ensamma om att leverera kondenserad mjölk i glasflaskor. Konkurrenterna ser oss som små men farliga, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Att moderniseringen och framtidssatsningen är på allvar framgår tydligt när man vandrar runt i fabriken. Föråldrade maskiner ersätts av den senaste mejeriteknologin, processerna effektiviseras, gamla byggnader ersätts av nya. Hela mejeriet är i förvandling. Samtidigt pågår produktionen 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Korna mjölkar alltid och bönderna levererar. Vi har stängt några timmar på juldagen och nyårsdagen i övrigt rullar det hela tiden, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ 100-årsjubileum Bohusovická ˇ Mlékárna firar i år sitt 100-årsjubileum. Mejeriet, som grundades av ett antal lokala jordbrukare, ligger ute på landsbygden i nordvästra Tjeckien, omkring tio mil från Prag. Under kommunisttiden ingick mejeriet som ett av nio i ett centralstyrt regionalt distrikt. Mejerierna producerade vad de ålades att producera kom sammetsrevolutionen i dåvarande Tjeckoslovakien och allt förändrades. De nio mejerierna upplöste sin påtvingade fusion och återgick till att producera sina gamla specialiteter. Bohusovická ˇ Mlékárna fick nya ägare i form av ett österrikiskt bolag och därmed tillgång till färskt västkapital. I dag är bolaget en del av tjeckiskägda livsmedelskoncernen Accom. Av de ursprungliga nio mejerierna finns inte många kvar i dag, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Jag tror att ett av skälen till att det gått bra för oss är att vi aldrig var rädda för konkurrensen. Vi visste att vi skulle stå oss väl vad gällde kvaliteten. Det var möjligen kapaciteten som var ett problem, och är det till viss del fortfarande. Svår omställning Men även för Bohusovická ˇ Mlékárna hängde överlevnaden på en skör tråd. Under kommunisttiden såldes deras varor bara regionalt, produktionen var strikt reglerad och priserna var fixerade. När systemet ändrades blev både mataffärer Jan Sindelár ˇ ˇ är produktionschef vid Bohusovická ˇ Mlékárna i Tjeckien. Under sina 20 år i företaget har han varit med om att gå från centraliserat statsstyre via marknadsekonomins chockterapi till dagens situation. Nu lever och utvecklas mejeriet i en sund marknadsekonomi. 2 3
3 k u n d e n Tyskland Prag Plzen Polen TJECKIEN Brno Österrike Slovakien Ungern Bohusovická ˇ Mlékárna Företaget grundades 1901 av bönderna i trakten. Företaget växte och utvecklades snabbt under sina första årtionden. Under andra världskriget fortsatte produktionen, då under tysk ledning. På 50-talet förstatligades mejeriet. Produktionen inriktades huvudsakligen på barnportioner av yoghurt och fermenterad grädde. Utvecklingen sköt fart på nytt i och med privatiseringen efter kommunismens fall Bohusovická ˇ Mlékárna kom först i österrikisk ägo men drivs nu av en tjeckisk affärsman.
4 Ett lyckat drag var att registrera in varumärket Skolmjölk. Nu får alla tjeckiska skolbarn statssubventionerade mjölkdrinkar och Bohusovická ˇ Mlékárna står för produktionen. och producenter privata och handlarna började köpa av den som sålde billigast. Då var det svårt. Dels blev vi tvungna att anpassa oss efter en ny verklighet, bland annat genom att öppna egna försäljningsställen. Dels gick marknaden ner. Vi överlevde den kritiska tiden tack vare vår fruktjuice vi var nämligen ensamma om förpackningsutrustningen, säger Jan Sindelár. ˇ I dag har mejeriet omkring 130 anställda. Till detta kommer en reservstyrka på uppåt 70 personer som rycker in vid vissa produktionstoppar. Det kan vara inför de större helgerna; jul och påsk. Men också vid den tiden då jordgubbarna mognar då ökar efterfrågan på grädde enormt. Smakprov pejlar marknaden Produktutvecklingen på Bohusovická ˇ Mlékárna pågår på två plan. Dels försöker vi bli bättre på det vi redan gör, dels försöker vi hitta nya produkter, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Att hitta nya smaker är alltid intressant, men det är svårt att veta vad folk vill ha. Några stora marknadsundersökningar har vi inte genomfört, men vi gör en hel del tester då vi delar ut smakprov på nyheter. Vi försöker väcka intresse hos de grossister som jobbar med stormarknader. Vi vill få dem att ställa ut en ny produkt till lägre pris i exempelvis tre månader. Säljer den inte då så är det ingen mening att gå vidare det är ett bra test. Billig mjölk till skolbarn Men visst har Bohusovická ˇ Mlékárna, mitt i den moderna marknadsekonomin, fortfarande nytta av ett och annat statligt påbud. För andra året i rad är man ensam om att tillverka statssubventionerade mjölkdrinkar till skolbarnen. Det var för att förebygga en hotande kalciumbrist som tjeckiska staten beslöt att alla barn i småskolan skulle få kraftigt rabatterade mjölkdrinkar. Av alla landets mejerier valdes vi ut för tillverkningen, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Nu har programmet utvidgats att gälla alla elever upp till och med nionde läsåret och den produktionen är förstås enormt betydelsefull för oss. Inte minst som vi av en ren slump några år tidigare hade registrerat varumärket Skolmjölk! Bohusovická ˇ Mlékárna och Lyckeby Stärkelsen Samarbetet mellan Lyckeby Stärkelsens tjeckiska bolag Lyckeby Amylex och Bohusovická ˇ Mlékárna startade Efter en livsmedelsmässa i Brno i mitten av 1990-talet blev vi kontaktade av en rad företag, bland annat flera stärkelseproducenter. Det var så vi märkte att Västeuropa hade börjat ta oss på allvar, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Tillsammans med Lyckeby Amylex provade Bohusovická ˇ Mlékárna modifierade stärkelser i olika produkter. Testperioden resulterade i samarbetet kring produkten Bohunka, en fermenterad grädde söt gräddfil som tillverkas i en rad olika smaker. Tidigare använde vi maltodextrin i Bohunka, men vi ersatte det med Lyckeby Stärkelsens Microlys 54. Vi testade olika, och valde det som fungerar bäst. I det här fallet var två fördelar avgörande dels blir vår produkt tjockare, dels kan vi med Microlys 54 använda lägre dos modifierad stärkelse, vilket blir billigare, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ 4 5
5 h ä l s a & m i l j ö Bonden och naturen vinnare i potatisens kretslopp När Lyckeby Stärkelsen processar potatis i bland annat Kristianstad och Lister Mjällby är det huvudsakligen stärkelsen man är ute efter. Biprodukterna heter fruktsaft och pulpa. Tillsammans med odlingsjournaler och en konstant metodutveckling är de viktiga delar i det kretslopp där både människor och miljö är vinnare. TEXT OCH FOTO JÖRGEN OLSSON F ruktsaften är mycket näringsrik. I avloppet är den ett miljöproblem, kan den tas tillvara är den värdefull. Den växtnäring som finns i knölen motsvarar ungefär den mängd man tillfört. Vi säljer tillbaka den till våra odlare, säger Erik Persson, miljöcontroller på Lyckeby Stärkelsen. Tack vare fruktsaften och den gödsel vi får från våra djur behöver vi nästan inte köpa något kväve utifrån. Extra fosfor har vi inte tillfört på 20 år, säger jordbrukare Ingvar Svensson. Han driver Lyngby gård och Vittskövle Nygård och har förutom potatisodling till chips 40 hektar Krav-areal, varav sju för stärkelsepotatis. Potatis är bra just därför att man återanvänder fruktsaften. Och en stor fördel jämfört med annan gödning, är att fruktsaften näringsmässigt är väldokumenterad. Man vet vad man får, säger Ingvar Svensson. Växtnäringen från fruktsaften omsätts på fälten och blir exempelvis hö eller spannmål alltså näring för djur och människor. Då har potatisen fullbordat sitt kretslopp, säger Erik Persson. Att ta tillvara och lagra fuktsaften innebär stora besparingar för lantbruk och miljö. Det totala näringsvärdet från den fruktsaft som samlas och återanvänds från Lyckeby Stärkelsens fabriker motsvarar ton växtnäring. För Ingvar Svensson är kretsloppstanken grundläggande: Vi bönder är kuggar i ett system. Vi förvaltar ett arv, och det arvet ska vara i bra skick när vi en gång lämnar det vidare. Den andra biprodukten, pulpan, kan antingen förädlas till fiberprodukter som Potex, eller bli djurfoder. Viktigt i Lyckeby Stärkelsens arbete kring miljö och säkerhetsfrågor är också spårbarheten. Den sker i informationsutbyte mellan odlarna och Lyckeby Stärkelsens odlingskonsulter. Odlarna får information om de senaste forskningsrönen, nya sorter med mera. I retur kommer detaljerade journaler över odlarnas arbete. Vår uppföljning gör att vi vet i stort sett allt om hur odlingen gått till. För konsumenten är det en säkerhet. För oss och odlarna är det ett bra sätt att få ny kunskap och söka eventuella fel. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete, säger Erik Persson. Ingvar Svensson odlar Krav-potatis för Lyckeby Stärkelsen och är en ivrig förespråkare för kretsloppstänkande.
6 Till bords med näringsprofessorn Hur definieras functional food? Har begreppet över huvud taget någon framtid? Det är bland annat över frågor som dessa professor Nils-Georg Asp funderar. Tillsammans med sitt team på Swedish Nutrition Foundation arbetar han fram riktlinjer för vad man egentligen får påstå om matens effekter för hälsan. TEXT OCH FOTO JÖRGEN OLSSON N ils-georg Asp, professor i industriell näringslära, är läkare i botten. Han arbetar på Lunds tekniska högskola, LTH, där han utbildar blivande civilingenjörer med specialisering på livsmedelsindustrin. Det handlar enkelt uttryckt om matens fysik och kemi. Kunskapen om hur olika komponenter i maten samspelar med varandra gör att vi kan styra näringsegenskaperna. Till exempel genom att välja rätt råvaror och ha skonsamma processer, säger han. Viktiga utvecklingsområden är också det som kallas pre- och probiotika. Prebiotika är kolhydrater som inte tas upp av kroppen i tunntarmen, utan i stället blir näringsämnen åt tarmbakterierna. Probiotika är nyttiga mikroorganismer, till exempel bakteriekulturer i yoghurt och fil. Med tanke på att det finns fler tarmbakterier i magen än det finns celler i hela kroppen, så är det betydelsefullt att hitta bra prebiotika, alltså de rätta kolhydraterna. I det sammanhanget är till exempel stärkelsens egenskaper intressanta. Stärkelse påverkar livsmedlets glykemiska index och därmed blodsockerhalten. Så kallad resistent stärkelse kan bli bakterienäring. Båda områdena är forskningsintensiva, säger Nils-Georg Asp. Genom att använda de rätta kolhydraterna stimulerar man de rätta bakterierna och får dem att leverera rätt omsättningsprodukt till tarmen. Det är ett sätt att förebygga sjukdomar i till exempel tarmväggen. regelverk för hälsopåståenden om livsmedel. I dag är det förbjudet i Sverige att hävda att ett livsmedel är förebyggande, botande eller lindrande. Det här har varit ett problem en längre tid. I 30 år har myndigheterna gett sina rekommendationer om till exempel fiber och fett. Livsmedelsbranschen har anpassat sig och gör bättre produkter men de får inte berätta om effekterna för konsumenterna. Det är orimligt, säger Nils-Georg Asp. Problematiken handlar om gränsdragning mot läkemedel, och processen kring reglerna får ytterligare en dimension i och med att de ska förankras i EU. I Sverige har vi en branschöverenskommelse, ett egenåtgärdsprogram, sedan Sedan dess har Holland och Storbritannien följt efter med liknande överenskom- Dagens regler orimliga Just ordet förebygga leder in på det andra av Nils-Georg Asps yrkesområden. När han inte återfinns på LTH arbetar han på Swedish Nutrition Foundation, SNF. Asp har varit knuten till SNF i tio år och arbetar där med att ta fram ett 6 7
7 p o r t r ä t t e t melser, men nu är det dags att ta ännu ett steg, säger Nils-Georg Asp. Dokumenterade effekter Under hösten utvidgas överenskommelsen i Sverige till att även omfatta produktspecifika fysiologiska påståenden. Då måste man kunna visa en vetenskapligt gångbar dokumentation. SNF har varit rådgivande på området sedan 1990, men nu ska vi utse en granskningsnämnd som ska bedöma dokumentationen. Regelverket behövs därför att produkter med hälsofördelar bli fler och fler. Utan ett system blir marknaden vildvuxen, säger Nils-Georg Asp. Han har sina tvivel beträffande framtiden för begreppet functional food eller mervärdesmat som det ska heta på svenska. I strikt mening ska functional food ha vetenskapligt dokumenterad effekt och tillföra något förutom näring. Funktion har ju allt vi stoppar i oss. I praktiken används termerna functional food eller mervärdesmat ganska brett om olika produkter som på ett eller annat sätt ska vara bra för hälsan, prestationen eller välbefinnandet. Viktigt se helheten Nils-Georg Asp vill se vårt näringsintag som ett sammanhang. Med det synsättet ska functional food mervärdesmat vara något som kompletterar, inte ersätter vanlig bra mat. Det vi behöver är ju en balans, och här finns mycket forskning kvar att göra. Man kan generellt påstå att de flesta skulle behöva äta 50 till 100 procent mer fiber. Men när det till exempel gäller hälsobefrämjande effekter i frukt och Affe 2001 grönt så är det bara ett fåtal som förklaras av fiber. Det är inte heller vitaminer eller mineraler, utan andra bioaktiva ämnen. Ökad kunskap om dem ger förutsättningar att välja bättre råvaror. Återigen gäller det att se till helheten: Jag framhåller gärna den viktiga kedjan från jord till bord. Den handlar om att optimera hela kedjan. Att ha det bästa utsädet, odla på bästa sätt, skörda vid rätt tid, lagra utan att skada varan, ha en så skonsam process som möjligt, att förpacka och transportera rätt och i slutänden få attraktiv smak och utseende. Nils-Georg Asp är medicine doktor och professor i industriell näringslära vid Lunds universitet. Sedan 1990 är han verkställande direktör för Swedish Nutrition Foundation. Företagets verksamhet är bland annat rådgivning vid märkning och marknadsföring av livsmedel och functional food. Man arrangerar även symposier och konferenser, delar ut forskningsanslag samt ger ut tidskriften Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning. Nils-Georg Asp har år 2001 tilldelats Skånes Livsmedelsakademis stora pris för sitt arbete med egenåtgärdsprogrammet för hälsopåståenden. Konsumentutbildning behövs Från producenternas sida finns en tro på att det går att sälja på hälsa. Samtidigt visar undersökningar att konsumenterna förvisso är intresserade av mat och hälsa, men att relativt få känner till mervärdesmat. Budskapen kring mervärdesmat är komplicerade. Konsumenterna behöver begriplig information om produktens egenskaper och här har både myndigheter och producenter ett stort ansvar. Många kan samverka skola, hälsovård, idrottsrörelse. Det är viktigt att bryta vår mycket bekymmersamma utveckling när det gäller övervikten. Rätt mat och dryck kan ge stora vinster. Och mervärdesmat i sitt sammanhang, tillsammans med basala sanningar, kan ge ett bidrag till de vinsterna.
8 Färdiglagad kyckling som faktiskt smakar fågel Färdiglagad och fryst eller butiksgrillad kyckling kan upplevas som torr och smaklös när den väl når middagsbordet. Snart är det bekymret ett minne blott. Med en naturlig tillsatsfunktion behålls saftigheten och kycklingen upplevs mörare. Detta kan dessutom innebära ekonomiska fördelar för producent och handel. TEXT BENGT JAKOBSSON I dag förädlas mycket kyckling av livsmedelsindustrin. I stället för att säljas obehandlad som färsk eller fryst, tillagas den för att sedan värmas upp i samband med att den ska ätas. Resultatet är att kycklingköttet, speciellt filéerna, ofta blir torra och trådiga. En annan stor produktgrupp med liknande problem är den kyckling som grillas i butik. Den levereras färdigkryddad och grillas och hålls varm i butiken. Ofta går det ett par timmar eller mer efter grillningen innan kycklingen ska ätas och då har den inte bara blivit torr utan också förlorat i vikt. För att få kycklingen att bättre behålla saftighet och smak har flera länder utvecklat en tradition att marinera och injicera kycklingen med saltlake. Förutom salt brukar laken innehålla dextros, askorbat och smakämnen. För att förbättra vattenbindningen används också ingredienser som polyfosfat, proteiner eller carragenan. Vissa av tillsatsämnena har i dag en negativ klang och kan dessutom ge sämre smak. En del av dem gör att kycklingen ger sämre munkänsla och får sämre bindningsförmåga när den hålls varm. Ny, unik produkt Lyckeby PM 50 är en unik, fiberbaserad produkt, utvecklad av Lyckeby Stärkelsen. Som tillsats i lakeblandningar för kyckling har den en dubbel funktion: Dels förhöjer den smaken, dels ger den bättre ekonomi. Produkten bygger på en specialbehandlad fiber, kombinerad med potatisstärkelse. Effekten blir saftigare kött. Därmed förhöjs smaken och kycklingen upplevs som mörare. I synnerhet gäller detta kyckling som blir fryst eller kyld efter grillningen. Förklaringen är att Lyckeby PM 50 får köttsaften att stanna kvar i kycklingen. Förutom de goda effekterna på smak och konsistens ger detta förbättrad produktionsekonomi, i och med att kycklingen tappar mindre i vikt när den tillagas. Recept för olika traditioner Olika traditioner vid injicering har resulterat i olika injiceringsmängder. Därför har Lyckeby Stärkelsen utvecklat en rad olika recept, enligt tabell 1 till höger. När injiceringslaken bereds vispas Lyckeby PM 50 ut i vattnet tillsammans med övriga torra ingredienser. Lyckeby PM 50 kan också blandas direkt i laken i samband med injiceringen. I båda fallen krävs att vätskan pumpas runt eller rörs om så att inte produkten sedimenterar. Detta kan 8 9
9 f u n k t i o n Kyckling som ska grillas i butik vinner i både smak och konsistens på Lyckeby Stärkelsens nya produkt Lyckeby PM 50. Vinnare är även producenter och handel. Injicerings- Lyckeby PM 50, Lyckeby PM 50, Salthalt Salthalt Utbyte mängd, % % i laken % i kyckling i laken, % i kyckling, % (slut-temp 78 o C), % också lösas genom att en liten mängd kallsvällande stärkelse kombineras med Lyckeby PM 50. Lyckeby PM 50 kan också användas i kombination med polyfosfat, olika typer av proteiner, carragenan eller liknande, vilket gör det möjligt att höja den vattenbindande förmågan ytterligare. Lyckeby PM 50 motarbetar alltså inte andra ingredienser. Av tabell 2 framgår att förutom bättre kvalitet blir också den ekonomiska bilden betydligt förbättrad vid användning av Lyckeby PM 50. Injicerings- Kostnad Kostnad Total Mängd Försäljnings- Ökad vinst mängd, % för grillad lake, kr kostnad, färdigvara, värde kr/kg jämf med 0% kyckling, kr/kg kr/kg kg injicering, kr/kg 0 28,00 0,00 16,00 0,80 23, ,00 0,24 16,24 0,95 26,60 3, ,00 0,26 16,26 0,98 27,44 3, ,00 0,28 16,28 1,02 28,56 5,08 Jämförelse mellan olika injiceringsnivåer mot icke injicerad kyckling. Allt är beräknat på 1,0 kg rå kyckling (16,00 kr/kg). Priset på grillad kyckling antas vara 28,00 kr/kg (exklusive moms).
10 M I C R O L Y S P O T E X O P A S E T M E E T E X T R E C O M Korn ny råvara för Lyckeby Stärkelsen Lyckeby Stärkelsen satsar på ännu en råvara korn. Inom tre år räknar vi med att ha produktionen av kornstärkelse igång, säger Hans Berggren, vd för Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre Tankarna har funnits i några år och under det senaste halvåret har planerna konkretiserats. Satsningen på korn som råvara är ett sätt för oss att skaffa en bredare bas, säger Hans Berggren. Han blir vd i Lyckeby Amyl, det nya bolag som bildats för den nya satsningen. När Lyckeby Stärkelsen nu börjar arbeta med ytterligare en råvara förutom potatis, är det ett sätt att bygga för framtiden. Hans Berggren: Vi vet vilka krav som kommer att ställas på framtidens stärkelseproduktion. Vi strävar mot en naturlig funktionalitet, med en så liten industriprocess som möjligt. Med kornstärkelse är detta möjligt. När det gäller potatis är vi låsta av regleringar och kan inte växa mera Intensivutbildning för Östeuropa-säljare I våras samlades Lyckeby Stärkelsens försäljningsorganisation för Ryssland, Ukraina och Baltikum i Kristianstad för några dagars intensivutbildning. Representanterna, som i sina hemländer återfinns hos såväl fristående samarbetspartners som dotterbolag, studerade de senaste applikationerna för modifierad stärkelse i bland annat chark- och mejeriprodukter. Marknaden i dessa länder växer hela tiden och på östsidan utmärker sig Lyckeby Stärkelsen genom att sälja kvalitet. Alla medarbetare där är erfarna tekniker. De kom till Kristianstad för att samtrimmas så att alla jobbar efter samma Lyckeby Stärkelsen-standard. Igång om två år Nu inleds arbetet med att projektera inför den kommande produktionsanläggningen. Byggstart kan ske om ungefär två år, och ytterligare ett år senare startar produktionen. Mycket talar för att den nya fabriken kommer att placeras i trakterna av Kristianstad. Men det kan öppnas andra alternativ. Det ska vi reda ut under projekteringen, säger Hans Berggren. Inledningsvis räknar Lyckeby Amyl med en produktion på några tusen ton per år. Många fördelar Kornstärkelsen som produceras kommer att ha kvalificerade funktioner inom livsmedelsindustrin. Kornet eller amylopektinkorn som är den sort Lyckeby Amyl kommer att använda har två viktiga positiva egenskaper. Dels en naturlig lagringsstabilitet, det vill säga att den behåller sina egenskaper. Dels är det förhållandevis lätt att förbättra kornstärkelsens processtabilitet alltså hur den klarar till exempel tryck och temperatur, säger Hans Berggren. Bland kornets fördelar kan också nämnas att processen ger en värdefull biprodukt i form av betaglukan som anses kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Stärkelsen är också finkornig och ger slutprodukterna ett glansigt och slätt utseende. Delar av försäljningsorganisationen i öst provar på de senaste applikationerna. Foto: Stig-Åke Jönsson/Malmö Bild
11 M E X M A R I B I N D E M O L Y S L Y G E L S W E L Y G E L m a t n y t t i g t Lyckeby Stärkelsen på Food Ingredients i London november 2001 Håll utkik efter vikingaseglet på Food Ingredients Europe i London 5-7 november 2001! Lyckeby Stärkelsen finns på plats, och precis som tidigare år har vi tillsammans med några andra svenska företag även detta år en vikingamonter. Vikingaskeppet har flera år i rad varit ett kännetecken för den svenska montern och därmed också Lyckeby Stärkelsen. Skeppet har vi lämnat hemma i år, men baren finns kvar och seglet är hissat. På Food Ingredients i London kommer vi i år att lansera två nya stärkelse- och fiberprodukter inom områdena yoghurt och kyckling. Vi finns i monter H 50. och i Moskva Den november är Lyckeby Stärkelsen på plats på mässan i Moskva för att upprepa framgångarna från tidigare års Food Ingredients Central & Eastern Europe. Detta har kommit att bli en mycket viktig mässa för oss på en expansiv och lovande marknad. Årets nyheter är modifierad stärkelse till mejeriindustrin, för yoghurt och margarin. Vi finns i monter D Ny produktidentifiering Lyckeby Stärkelsen har installerat ett nytt datasystem för materialplanering. I samband med detta har produktidentifieringen ändrats. Med detta system förbättras spårbarheten ytterligare. Den nya identifieringen är som följer: Exempel: LOT nr (Batch nr) De två första siffrorna (01) betyder året. De två nästa (06) står för månaden. De sex återstående (000123) är ett serienummer. Under en övergångsperiod kommer både det gamla och det nya systemet att användas Möjligheter m e d s t ä r k e l s e Välkomna till ett nytt nummer av Lyckeby Foodstuff. I det här numret vill vi spegla både den förädlade stärkelsens många användningsområden, och Lyckeby Stärkelsens spetskompetens i olika sammanhang. I Tjeckien finns vi på plats med en egen produktionsanläggning och samarbetar sedan flera år med ett av de få mejerier som överlevde privatiseringen som följde efter Bohusovická ˇ Mlékárna, som mejeriet heter, konkurrerar inte i första hand med volym utan snarare med kvalitet. Självklart är det roligt att Lyckeby Stärkelsen är med och bidrar till företagets utveckling. Talar vi framtidens mat i allmänhet och functional food i synnerhet kommer vi snabbt in på stärkelse. Det är stärkelse i stället för fett och stärkelse som gynnar den nyttiga bakteriefloran i magen Nya möjligheter öppnar sig allteftersom vår forskning och produktutveckling framskrider. En intressant nyhet är den nya stärkelseprodukten för injicering i kyckling. Den hjälper till att göra köttet mört, smakrikt och saftigt. Ännu ett direkt resultat av ett målmedvetet utvecklingsarbete. Inte minst viktigt är Lyckeby Stärkelsens miljöarbete kring den egna produktionen. Energiförbrukningen minskar stadigt. Dessutom är vi noga med att ta tillvara restprodukterna. De blir näring för både växter och djur och bidrar starkt till att minska användningen av konstgödning. Här sätter vi in både oss själva och potatisen i det kretslopp vi alla är beroende av. Hans Berggren Vd Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre AB Lyckeby foodstuff Redaktion Hans Berggren, Bengt Jakobsson, Ingela Asplund, Jörgen Olsson (redaktör) hans.berggren@lyckeby-starch.se bengt.jakobsson@lyckeby-starch.se ingela.asplund@lyckeby-starch.se jorgen@wirtenmedia.se Produktion Wirtén Media AB, Lund Form och original Edgren & Co, Lund. Adress Lyckeby Foodstuff, Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre AB, Kristianstad. Tryck och repro Trydells, Laholm.
12 Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan). Avsändare: Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre AB, Kristianstad. B LAHOLM 1 Por to betalt Por t payé P 11 Bon appétit! När du vill tillföra bättre konsistens, krämigare textur och en fylligare smak i din yoghurt prova MICROLYS modifierade stärkelser. MICROLYS är potatisstärkelser anpassade till ett stort antal olika processer som förenklar hanteringen och förlänger hållbarheten. Med MICROLYS stärkelser från Lyckeby Stärkelsen uppnår du alltid ett mer aptitligt resultat. För ny inspiration, applikationsidéer och mer information, besök vår hemsida. food.lyckeby.com WE MAKE IT MATCH TM
Ingredienser för livet
Ingredienser för livet 1 Början Ägget är starten för många av jordens levande varelser. Dess egenskaper är till nytta även för det redan levande. För omkring 70 år sedan kläcktes ur ägget en affärsidé
Läs merBranschstöd för närings- och hälsopåståenden
Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merMat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor
Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.
Läs merSpaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl
Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl Här är Potatisrapporten 2018/2019 Sverige är potatislandet nummer ett Potatisrapporten visar svenskarnas vanor och attityder kring potatis just nu.
Läs merDetta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.
Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merVad berättar livsmedelsförpackningen?
Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merHär får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs merTITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Läs merKonsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.
Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning
Läs merMaten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson
Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merEn jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik
En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merHur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Läs merKonsumenterna och GMO
Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merSökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp
Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp Minskad överproduktion i storköken Projektet handlar om att höja kompetensen inom storkök. Målet är att upprätta en struktur för kunskapsöverföring
Läs merFår det vara en sängfösare?
Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merTrerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven
Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merGör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi
Läs merMAPAX your concept for quality food.
MAPAX your concept for quality food. MAPAX förpackning i modifierad atmosfär förlänger hållbarheten på ett naturligt sätt. MAPAX YOUR CONCEPT FOR QUALITY FOOD AGA 2 MAPAX förpackning i modifierad atmosfär
Läs merSortimentöversikt LANTMÄNNEN KRONFÅGEL FOODSERVICE
Bra mat från Lantmännen Sortimentöversikt LANTMÄNNEN KRONFÅGEL FOODSERVICE 2010-01-01 Lantmännen Kronfågel är Nordens största producent av livsmedel baserade på kyckling med marknadsledande position i
Läs merFörutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.
14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra
Läs merMål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merMjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap
Mjölkens historia sida 1 Mjölkens historia Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Eleverna får med utgångspunkt från mjölkens historia arbeta med jordbrukets omvandling och
Läs merfamilj Pasta med bacon och ostsallad Kyckling med chutneyyoghurt Burgare med tacopotatis
a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 25 a Pasta med bacon och ostsallad b Kyckling med chutneyyoghurt c Burgare
Läs merNu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works
Nu lanseras ShapeWorks Dagordning Fetma Övervikt Fetma Övervikt ShapeWorks filosofi ShapeWorks system ShapeWorks process Affärstips Övervikt Fetma Övervikt Fetma Fetman ökar I de flesta EU-länder är mer
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merLivsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li
Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs merBli en mästare på att hantera maten efter din överviktsoperation. VOP -
Bli en mästare på att hantera maten efter din överviktsoperation Hur du lever och tänker runt mat styr vad du äter! Med rätt strategier kan du själv påverka resultaten av din överviktsoperation och göra
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merSpätta med rödlöksgremolata. vecka 24
Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merKött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT
Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merSMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?
Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?
Läs merNär man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.
Positiva bakterier, 26 oktober 2017 Seminarium på Særimner Text: Annigun Wedin Deltagare: Ingela Marklinder, Jenny Neikell, Phillippe Trillaud, Jürgen Körber Ingela Marklinder är docent och lärare Uppsala
Läs merMagsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.
Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin
Läs merINDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merDen hållbara maten konsumenten i fokus
Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön
Läs merInformation till dig som ska ta ReFermin
Information till dig som ska ta ReFermin ReFermin kan återställa balansen i din tarmflora En obalans i tarmfloran kan leda till att vårt immunförsvar överreagerar och börjar angripa vår egen tarm. ReFermin
Läs merRostad aubergine med köttbullar och citronyoghurt. vecka 7
Rostad aubergine med köttbullar och citronyoghurt vecka 7 inspiration Rostad aubergine med köttbullar och citronyoghurt En rätt inspirerad av det marockanska köket. Köttbullar med smak av spiskummin, pistagenötter
Läs merEKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015
EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en
Läs merDu ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merDu ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka
Läs merNyhet Öl Khamovniki. Traditionen av kvalitet bevaras i vår tid, förkroppsligas i ett unikt recept för öl Khamovniki.
Nyhet Öl Khamovniki Moskvas Ölbryggeri Mosbrew lanserade i Ryssland öl Khamovniki i slutet av 2012. Namnen kommer efter den ort i Moskva där Khamovnichesky Bryggeri låg. Ölmärket Khamovniki är känd och
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merDelårsrapport 4. Oktober September 2016
2016-11-18 Delårsrapport 4 Oktober 2015 - September 2016 Dalsspira mejeri erbjuder lokalproducerade get- och komjölksprodukter med god smak och unika egenskaper. Med Dalsspiras produkter kan alla konsumenter
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merFOREVERS LILLA GRÖNA
FOREVERS LILLA GRÖNA 1 Din egen aloe vera parlör Som FBO kan det vara svårt att veta vad man får säga och inte säga om våra Aloe vera-produkter. I den här broschyren vill vi förse dig med argument du kan
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merHÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN
Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att
Läs merFramtida utmaningar och behov för de gröna näringarna
Framtida utmaningar och behov för de gröna näringarna Omvärld och Marknad Alnarp 160127 Bengt Persson I och med industrialiseringen gick jordbruket från vad naturen kan ge till vad naturen kan producera
Läs merVad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Läs merSmakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna
Läs merFÖRPACKNINGAR på gott och ont
FÖRPACKNINGAR på gott och ont Johanna Berlin SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Konsumentföreningen Stockholm Circus 31 mars FRÅGA 1 Vilket steg i tillverkningen av mjölk påverkar miljön mest?
Läs merNyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?
Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus
Läs merKlimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013
Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merfamilj Skinkstroganoff med paprika Salsiccia med potatismos och ärtor Gratinerad lax och broccoli
a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 44 a Skinkstroganoff med paprika b Salsiccia med potatismos och ärtor
Läs merLivsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merKomplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Komplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om komplett kostersättning för viktkontroll, vilka livsmedel som omfattas
Läs merFiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd
Asp-symposium den 20 nov 2013, Lund Kolhydrater, fiber och fullkorn från vetenskap till en hälsosamt kost Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd Anita Laser Reuterswärd Teknologie
Läs merKLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merKonsumenträtt - Konsumentvett
Konsumenträtt - Konsumentvett 2011-09-29 50-70 ton mat! -2-2011-09-29 Vad betyder matkvalitet för dig? - att diskutera Smak Utseende Fräscht Mycket råvaror Fritt från tillsatser Hälsosam Näringsriktig
Läs merVi som älskar öppna landskap
Vi som älskar öppna landskap Skånemejerier så mycket mer Du känner till Skånemejerier som en leverantör av ett brett utbud av goda skånska mejeriprodukter, goda juicer från Bravo och smakrika ostar såsom
Läs merfamilj Enkelt, gott och snabbt på bordet
a3dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet Vecka 45 a Gul färsgryta med rostad lök b Vitlöksstekt kyckling med krämig rotselleri c Pasta med lammkorv och timjan ica.se/matkasse a3dagar
Läs mer