Lyckeby. foodstuff. Tjeckisk 100-åring antar utmaningen s. 2. nr 2/01 no 1/00. D e t n a t u r l i g a k r e t s l o p p e t 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lyckeby. foodstuff. Tjeckisk 100-åring antar utmaningen s. 2. nr 2/01 no 1/00. D e t n a t u r l i g a k r e t s l o p p e t 5"

Transkript

1 nr 2/01 no 1/00 Lyckeby foodstuff Tjeckisk 100-åring antar utmaningen s. 2 D e t n a t u r l i g a k r e t s l o p p e t 5 T i l l b o r d s m e d p r o f e s s o r n 6 E n s m a k l i g a r e k y c k l i n g 8

2 I gräddfilen från öst till väst Om Danone lanserar en yoghurt med kokossmak måste vi ha ˇ en likadan i produktion inom sex månader. Det säger Jan Sindelár ˇ på mejeriet Bohusovická ˇ Mlékárna i Tjeckien. Den nya tiden ställer nya krav i gamla öst. TEXT JÖRGEN OLSSON FOTO JULIE DENESHA Jan Sindelár ˇ ˇ är produktionschef på mejeriet Bohusovická ˇ Mlékárna. Han har jobbat på där i 20 år och varit med om att lotsa företaget från statligt styre till konkurrensutsatt privat företagsamhet. Omvälvningen som inleddes i slutet av 1980-talet har gått hårt åt många industrier i det forna östblocket. Bohusovická ˇ Mlékárna har tagit sin examen på marknadsekonomins överlevnadsläger och gjort det med bravur. Det är långtifrån landets största mejeri. Men det har hittat ett antal viktiga nischer, där det skaffat sig framskjutna positioner. Till exempel är vi ett av de få mejerier som med framgång gör mjölkdrinkar i barnportioner. Vi är ensamma om småförpackningar med kaffegrädde och även ensamma om att leverera kondenserad mjölk i glasflaskor. Konkurrenterna ser oss som små men farliga, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Att moderniseringen och framtidssatsningen är på allvar framgår tydligt när man vandrar runt i fabriken. Föråldrade maskiner ersätts av den senaste mejeriteknologin, processerna effektiviseras, gamla byggnader ersätts av nya. Hela mejeriet är i förvandling. Samtidigt pågår produktionen 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Korna mjölkar alltid och bönderna levererar. Vi har stängt några timmar på juldagen och nyårsdagen i övrigt rullar det hela tiden, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ 100-årsjubileum Bohusovická ˇ Mlékárna firar i år sitt 100-årsjubileum. Mejeriet, som grundades av ett antal lokala jordbrukare, ligger ute på landsbygden i nordvästra Tjeckien, omkring tio mil från Prag. Under kommunisttiden ingick mejeriet som ett av nio i ett centralstyrt regionalt distrikt. Mejerierna producerade vad de ålades att producera kom sammetsrevolutionen i dåvarande Tjeckoslovakien och allt förändrades. De nio mejerierna upplöste sin påtvingade fusion och återgick till att producera sina gamla specialiteter. Bohusovická ˇ Mlékárna fick nya ägare i form av ett österrikiskt bolag och därmed tillgång till färskt västkapital. I dag är bolaget en del av tjeckiskägda livsmedelskoncernen Accom. Av de ursprungliga nio mejerierna finns inte många kvar i dag, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Jag tror att ett av skälen till att det gått bra för oss är att vi aldrig var rädda för konkurrensen. Vi visste att vi skulle stå oss väl vad gällde kvaliteten. Det var möjligen kapaciteten som var ett problem, och är det till viss del fortfarande. Svår omställning Men även för Bohusovická ˇ Mlékárna hängde överlevnaden på en skör tråd. Under kommunisttiden såldes deras varor bara regionalt, produktionen var strikt reglerad och priserna var fixerade. När systemet ändrades blev både mataffärer Jan Sindelár ˇ ˇ är produktionschef vid Bohusovická ˇ Mlékárna i Tjeckien. Under sina 20 år i företaget har han varit med om att gå från centraliserat statsstyre via marknadsekonomins chockterapi till dagens situation. Nu lever och utvecklas mejeriet i en sund marknadsekonomi. 2 3

3 k u n d e n Tyskland Prag Plzen Polen TJECKIEN Brno Österrike Slovakien Ungern Bohusovická ˇ Mlékárna Företaget grundades 1901 av bönderna i trakten. Företaget växte och utvecklades snabbt under sina första årtionden. Under andra världskriget fortsatte produktionen, då under tysk ledning. På 50-talet förstatligades mejeriet. Produktionen inriktades huvudsakligen på barnportioner av yoghurt och fermenterad grädde. Utvecklingen sköt fart på nytt i och med privatiseringen efter kommunismens fall Bohusovická ˇ Mlékárna kom först i österrikisk ägo men drivs nu av en tjeckisk affärsman.

4 Ett lyckat drag var att registrera in varumärket Skolmjölk. Nu får alla tjeckiska skolbarn statssubventionerade mjölkdrinkar och Bohusovická ˇ Mlékárna står för produktionen. och producenter privata och handlarna började köpa av den som sålde billigast. Då var det svårt. Dels blev vi tvungna att anpassa oss efter en ny verklighet, bland annat genom att öppna egna försäljningsställen. Dels gick marknaden ner. Vi överlevde den kritiska tiden tack vare vår fruktjuice vi var nämligen ensamma om förpackningsutrustningen, säger Jan Sindelár. ˇ I dag har mejeriet omkring 130 anställda. Till detta kommer en reservstyrka på uppåt 70 personer som rycker in vid vissa produktionstoppar. Det kan vara inför de större helgerna; jul och påsk. Men också vid den tiden då jordgubbarna mognar då ökar efterfrågan på grädde enormt. Smakprov pejlar marknaden Produktutvecklingen på Bohusovická ˇ Mlékárna pågår på två plan. Dels försöker vi bli bättre på det vi redan gör, dels försöker vi hitta nya produkter, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Att hitta nya smaker är alltid intressant, men det är svårt att veta vad folk vill ha. Några stora marknadsundersökningar har vi inte genomfört, men vi gör en hel del tester då vi delar ut smakprov på nyheter. Vi försöker väcka intresse hos de grossister som jobbar med stormarknader. Vi vill få dem att ställa ut en ny produkt till lägre pris i exempelvis tre månader. Säljer den inte då så är det ingen mening att gå vidare det är ett bra test. Billig mjölk till skolbarn Men visst har Bohusovická ˇ Mlékárna, mitt i den moderna marknadsekonomin, fortfarande nytta av ett och annat statligt påbud. För andra året i rad är man ensam om att tillverka statssubventionerade mjölkdrinkar till skolbarnen. Det var för att förebygga en hotande kalciumbrist som tjeckiska staten beslöt att alla barn i småskolan skulle få kraftigt rabatterade mjölkdrinkar. Av alla landets mejerier valdes vi ut för tillverkningen, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Nu har programmet utvidgats att gälla alla elever upp till och med nionde läsåret och den produktionen är förstås enormt betydelsefull för oss. Inte minst som vi av en ren slump några år tidigare hade registrerat varumärket Skolmjölk! Bohusovická ˇ Mlékárna och Lyckeby Stärkelsen Samarbetet mellan Lyckeby Stärkelsens tjeckiska bolag Lyckeby Amylex och Bohusovická ˇ Mlékárna startade Efter en livsmedelsmässa i Brno i mitten av 1990-talet blev vi kontaktade av en rad företag, bland annat flera stärkelseproducenter. Det var så vi märkte att Västeuropa hade börjat ta oss på allvar, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ Tillsammans med Lyckeby Amylex provade Bohusovická ˇ Mlékárna modifierade stärkelser i olika produkter. Testperioden resulterade i samarbetet kring produkten Bohunka, en fermenterad grädde söt gräddfil som tillverkas i en rad olika smaker. Tidigare använde vi maltodextrin i Bohunka, men vi ersatte det med Lyckeby Stärkelsens Microlys 54. Vi testade olika, och valde det som fungerar bäst. I det här fallet var två fördelar avgörande dels blir vår produkt tjockare, dels kan vi med Microlys 54 använda lägre dos modifierad stärkelse, vilket blir billigare, säger Jan Sindelár. ˇ ˇ 4 5

5 h ä l s a & m i l j ö Bonden och naturen vinnare i potatisens kretslopp När Lyckeby Stärkelsen processar potatis i bland annat Kristianstad och Lister Mjällby är det huvudsakligen stärkelsen man är ute efter. Biprodukterna heter fruktsaft och pulpa. Tillsammans med odlingsjournaler och en konstant metodutveckling är de viktiga delar i det kretslopp där både människor och miljö är vinnare. TEXT OCH FOTO JÖRGEN OLSSON F ruktsaften är mycket näringsrik. I avloppet är den ett miljöproblem, kan den tas tillvara är den värdefull. Den växtnäring som finns i knölen motsvarar ungefär den mängd man tillfört. Vi säljer tillbaka den till våra odlare, säger Erik Persson, miljöcontroller på Lyckeby Stärkelsen. Tack vare fruktsaften och den gödsel vi får från våra djur behöver vi nästan inte köpa något kväve utifrån. Extra fosfor har vi inte tillfört på 20 år, säger jordbrukare Ingvar Svensson. Han driver Lyngby gård och Vittskövle Nygård och har förutom potatisodling till chips 40 hektar Krav-areal, varav sju för stärkelsepotatis. Potatis är bra just därför att man återanvänder fruktsaften. Och en stor fördel jämfört med annan gödning, är att fruktsaften näringsmässigt är väldokumenterad. Man vet vad man får, säger Ingvar Svensson. Växtnäringen från fruktsaften omsätts på fälten och blir exempelvis hö eller spannmål alltså näring för djur och människor. Då har potatisen fullbordat sitt kretslopp, säger Erik Persson. Att ta tillvara och lagra fuktsaften innebär stora besparingar för lantbruk och miljö. Det totala näringsvärdet från den fruktsaft som samlas och återanvänds från Lyckeby Stärkelsens fabriker motsvarar ton växtnäring. För Ingvar Svensson är kretsloppstanken grundläggande: Vi bönder är kuggar i ett system. Vi förvaltar ett arv, och det arvet ska vara i bra skick när vi en gång lämnar det vidare. Den andra biprodukten, pulpan, kan antingen förädlas till fiberprodukter som Potex, eller bli djurfoder. Viktigt i Lyckeby Stärkelsens arbete kring miljö och säkerhetsfrågor är också spårbarheten. Den sker i informationsutbyte mellan odlarna och Lyckeby Stärkelsens odlingskonsulter. Odlarna får information om de senaste forskningsrönen, nya sorter med mera. I retur kommer detaljerade journaler över odlarnas arbete. Vår uppföljning gör att vi vet i stort sett allt om hur odlingen gått till. För konsumenten är det en säkerhet. För oss och odlarna är det ett bra sätt att få ny kunskap och söka eventuella fel. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete, säger Erik Persson. Ingvar Svensson odlar Krav-potatis för Lyckeby Stärkelsen och är en ivrig förespråkare för kretsloppstänkande.

6 Till bords med näringsprofessorn Hur definieras functional food? Har begreppet över huvud taget någon framtid? Det är bland annat över frågor som dessa professor Nils-Georg Asp funderar. Tillsammans med sitt team på Swedish Nutrition Foundation arbetar han fram riktlinjer för vad man egentligen får påstå om matens effekter för hälsan. TEXT OCH FOTO JÖRGEN OLSSON N ils-georg Asp, professor i industriell näringslära, är läkare i botten. Han arbetar på Lunds tekniska högskola, LTH, där han utbildar blivande civilingenjörer med specialisering på livsmedelsindustrin. Det handlar enkelt uttryckt om matens fysik och kemi. Kunskapen om hur olika komponenter i maten samspelar med varandra gör att vi kan styra näringsegenskaperna. Till exempel genom att välja rätt råvaror och ha skonsamma processer, säger han. Viktiga utvecklingsområden är också det som kallas pre- och probiotika. Prebiotika är kolhydrater som inte tas upp av kroppen i tunntarmen, utan i stället blir näringsämnen åt tarmbakterierna. Probiotika är nyttiga mikroorganismer, till exempel bakteriekulturer i yoghurt och fil. Med tanke på att det finns fler tarmbakterier i magen än det finns celler i hela kroppen, så är det betydelsefullt att hitta bra prebiotika, alltså de rätta kolhydraterna. I det sammanhanget är till exempel stärkelsens egenskaper intressanta. Stärkelse påverkar livsmedlets glykemiska index och därmed blodsockerhalten. Så kallad resistent stärkelse kan bli bakterienäring. Båda områdena är forskningsintensiva, säger Nils-Georg Asp. Genom att använda de rätta kolhydraterna stimulerar man de rätta bakterierna och får dem att leverera rätt omsättningsprodukt till tarmen. Det är ett sätt att förebygga sjukdomar i till exempel tarmväggen. regelverk för hälsopåståenden om livsmedel. I dag är det förbjudet i Sverige att hävda att ett livsmedel är förebyggande, botande eller lindrande. Det här har varit ett problem en längre tid. I 30 år har myndigheterna gett sina rekommendationer om till exempel fiber och fett. Livsmedelsbranschen har anpassat sig och gör bättre produkter men de får inte berätta om effekterna för konsumenterna. Det är orimligt, säger Nils-Georg Asp. Problematiken handlar om gränsdragning mot läkemedel, och processen kring reglerna får ytterligare en dimension i och med att de ska förankras i EU. I Sverige har vi en branschöverenskommelse, ett egenåtgärdsprogram, sedan Sedan dess har Holland och Storbritannien följt efter med liknande överenskom- Dagens regler orimliga Just ordet förebygga leder in på det andra av Nils-Georg Asps yrkesområden. När han inte återfinns på LTH arbetar han på Swedish Nutrition Foundation, SNF. Asp har varit knuten till SNF i tio år och arbetar där med att ta fram ett 6 7

7 p o r t r ä t t e t melser, men nu är det dags att ta ännu ett steg, säger Nils-Georg Asp. Dokumenterade effekter Under hösten utvidgas överenskommelsen i Sverige till att även omfatta produktspecifika fysiologiska påståenden. Då måste man kunna visa en vetenskapligt gångbar dokumentation. SNF har varit rådgivande på området sedan 1990, men nu ska vi utse en granskningsnämnd som ska bedöma dokumentationen. Regelverket behövs därför att produkter med hälsofördelar bli fler och fler. Utan ett system blir marknaden vildvuxen, säger Nils-Georg Asp. Han har sina tvivel beträffande framtiden för begreppet functional food eller mervärdesmat som det ska heta på svenska. I strikt mening ska functional food ha vetenskapligt dokumenterad effekt och tillföra något förutom näring. Funktion har ju allt vi stoppar i oss. I praktiken används termerna functional food eller mervärdesmat ganska brett om olika produkter som på ett eller annat sätt ska vara bra för hälsan, prestationen eller välbefinnandet. Viktigt se helheten Nils-Georg Asp vill se vårt näringsintag som ett sammanhang. Med det synsättet ska functional food mervärdesmat vara något som kompletterar, inte ersätter vanlig bra mat. Det vi behöver är ju en balans, och här finns mycket forskning kvar att göra. Man kan generellt påstå att de flesta skulle behöva äta 50 till 100 procent mer fiber. Men när det till exempel gäller hälsobefrämjande effekter i frukt och Affe 2001 grönt så är det bara ett fåtal som förklaras av fiber. Det är inte heller vitaminer eller mineraler, utan andra bioaktiva ämnen. Ökad kunskap om dem ger förutsättningar att välja bättre råvaror. Återigen gäller det att se till helheten: Jag framhåller gärna den viktiga kedjan från jord till bord. Den handlar om att optimera hela kedjan. Att ha det bästa utsädet, odla på bästa sätt, skörda vid rätt tid, lagra utan att skada varan, ha en så skonsam process som möjligt, att förpacka och transportera rätt och i slutänden få attraktiv smak och utseende. Nils-Georg Asp är medicine doktor och professor i industriell näringslära vid Lunds universitet. Sedan 1990 är han verkställande direktör för Swedish Nutrition Foundation. Företagets verksamhet är bland annat rådgivning vid märkning och marknadsföring av livsmedel och functional food. Man arrangerar även symposier och konferenser, delar ut forskningsanslag samt ger ut tidskriften Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning. Nils-Georg Asp har år 2001 tilldelats Skånes Livsmedelsakademis stora pris för sitt arbete med egenåtgärdsprogrammet för hälsopåståenden. Konsumentutbildning behövs Från producenternas sida finns en tro på att det går att sälja på hälsa. Samtidigt visar undersökningar att konsumenterna förvisso är intresserade av mat och hälsa, men att relativt få känner till mervärdesmat. Budskapen kring mervärdesmat är komplicerade. Konsumenterna behöver begriplig information om produktens egenskaper och här har både myndigheter och producenter ett stort ansvar. Många kan samverka skola, hälsovård, idrottsrörelse. Det är viktigt att bryta vår mycket bekymmersamma utveckling när det gäller övervikten. Rätt mat och dryck kan ge stora vinster. Och mervärdesmat i sitt sammanhang, tillsammans med basala sanningar, kan ge ett bidrag till de vinsterna.

8 Färdiglagad kyckling som faktiskt smakar fågel Färdiglagad och fryst eller butiksgrillad kyckling kan upplevas som torr och smaklös när den väl når middagsbordet. Snart är det bekymret ett minne blott. Med en naturlig tillsatsfunktion behålls saftigheten och kycklingen upplevs mörare. Detta kan dessutom innebära ekonomiska fördelar för producent och handel. TEXT BENGT JAKOBSSON I dag förädlas mycket kyckling av livsmedelsindustrin. I stället för att säljas obehandlad som färsk eller fryst, tillagas den för att sedan värmas upp i samband med att den ska ätas. Resultatet är att kycklingköttet, speciellt filéerna, ofta blir torra och trådiga. En annan stor produktgrupp med liknande problem är den kyckling som grillas i butik. Den levereras färdigkryddad och grillas och hålls varm i butiken. Ofta går det ett par timmar eller mer efter grillningen innan kycklingen ska ätas och då har den inte bara blivit torr utan också förlorat i vikt. För att få kycklingen att bättre behålla saftighet och smak har flera länder utvecklat en tradition att marinera och injicera kycklingen med saltlake. Förutom salt brukar laken innehålla dextros, askorbat och smakämnen. För att förbättra vattenbindningen används också ingredienser som polyfosfat, proteiner eller carragenan. Vissa av tillsatsämnena har i dag en negativ klang och kan dessutom ge sämre smak. En del av dem gör att kycklingen ger sämre munkänsla och får sämre bindningsförmåga när den hålls varm. Ny, unik produkt Lyckeby PM 50 är en unik, fiberbaserad produkt, utvecklad av Lyckeby Stärkelsen. Som tillsats i lakeblandningar för kyckling har den en dubbel funktion: Dels förhöjer den smaken, dels ger den bättre ekonomi. Produkten bygger på en specialbehandlad fiber, kombinerad med potatisstärkelse. Effekten blir saftigare kött. Därmed förhöjs smaken och kycklingen upplevs som mörare. I synnerhet gäller detta kyckling som blir fryst eller kyld efter grillningen. Förklaringen är att Lyckeby PM 50 får köttsaften att stanna kvar i kycklingen. Förutom de goda effekterna på smak och konsistens ger detta förbättrad produktionsekonomi, i och med att kycklingen tappar mindre i vikt när den tillagas. Recept för olika traditioner Olika traditioner vid injicering har resulterat i olika injiceringsmängder. Därför har Lyckeby Stärkelsen utvecklat en rad olika recept, enligt tabell 1 till höger. När injiceringslaken bereds vispas Lyckeby PM 50 ut i vattnet tillsammans med övriga torra ingredienser. Lyckeby PM 50 kan också blandas direkt i laken i samband med injiceringen. I båda fallen krävs att vätskan pumpas runt eller rörs om så att inte produkten sedimenterar. Detta kan 8 9

9 f u n k t i o n Kyckling som ska grillas i butik vinner i både smak och konsistens på Lyckeby Stärkelsens nya produkt Lyckeby PM 50. Vinnare är även producenter och handel. Injicerings- Lyckeby PM 50, Lyckeby PM 50, Salthalt Salthalt Utbyte mängd, % % i laken % i kyckling i laken, % i kyckling, % (slut-temp 78 o C), % också lösas genom att en liten mängd kallsvällande stärkelse kombineras med Lyckeby PM 50. Lyckeby PM 50 kan också användas i kombination med polyfosfat, olika typer av proteiner, carragenan eller liknande, vilket gör det möjligt att höja den vattenbindande förmågan ytterligare. Lyckeby PM 50 motarbetar alltså inte andra ingredienser. Av tabell 2 framgår att förutom bättre kvalitet blir också den ekonomiska bilden betydligt förbättrad vid användning av Lyckeby PM 50. Injicerings- Kostnad Kostnad Total Mängd Försäljnings- Ökad vinst mängd, % för grillad lake, kr kostnad, färdigvara, värde kr/kg jämf med 0% kyckling, kr/kg kr/kg kg injicering, kr/kg 0 28,00 0,00 16,00 0,80 23, ,00 0,24 16,24 0,95 26,60 3, ,00 0,26 16,26 0,98 27,44 3, ,00 0,28 16,28 1,02 28,56 5,08 Jämförelse mellan olika injiceringsnivåer mot icke injicerad kyckling. Allt är beräknat på 1,0 kg rå kyckling (16,00 kr/kg). Priset på grillad kyckling antas vara 28,00 kr/kg (exklusive moms).

10 M I C R O L Y S P O T E X O P A S E T M E E T E X T R E C O M Korn ny råvara för Lyckeby Stärkelsen Lyckeby Stärkelsen satsar på ännu en råvara korn. Inom tre år räknar vi med att ha produktionen av kornstärkelse igång, säger Hans Berggren, vd för Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre Tankarna har funnits i några år och under det senaste halvåret har planerna konkretiserats. Satsningen på korn som råvara är ett sätt för oss att skaffa en bredare bas, säger Hans Berggren. Han blir vd i Lyckeby Amyl, det nya bolag som bildats för den nya satsningen. När Lyckeby Stärkelsen nu börjar arbeta med ytterligare en råvara förutom potatis, är det ett sätt att bygga för framtiden. Hans Berggren: Vi vet vilka krav som kommer att ställas på framtidens stärkelseproduktion. Vi strävar mot en naturlig funktionalitet, med en så liten industriprocess som möjligt. Med kornstärkelse är detta möjligt. När det gäller potatis är vi låsta av regleringar och kan inte växa mera Intensivutbildning för Östeuropa-säljare I våras samlades Lyckeby Stärkelsens försäljningsorganisation för Ryssland, Ukraina och Baltikum i Kristianstad för några dagars intensivutbildning. Representanterna, som i sina hemländer återfinns hos såväl fristående samarbetspartners som dotterbolag, studerade de senaste applikationerna för modifierad stärkelse i bland annat chark- och mejeriprodukter. Marknaden i dessa länder växer hela tiden och på östsidan utmärker sig Lyckeby Stärkelsen genom att sälja kvalitet. Alla medarbetare där är erfarna tekniker. De kom till Kristianstad för att samtrimmas så att alla jobbar efter samma Lyckeby Stärkelsen-standard. Igång om två år Nu inleds arbetet med att projektera inför den kommande produktionsanläggningen. Byggstart kan ske om ungefär två år, och ytterligare ett år senare startar produktionen. Mycket talar för att den nya fabriken kommer att placeras i trakterna av Kristianstad. Men det kan öppnas andra alternativ. Det ska vi reda ut under projekteringen, säger Hans Berggren. Inledningsvis räknar Lyckeby Amyl med en produktion på några tusen ton per år. Många fördelar Kornstärkelsen som produceras kommer att ha kvalificerade funktioner inom livsmedelsindustrin. Kornet eller amylopektinkorn som är den sort Lyckeby Amyl kommer att använda har två viktiga positiva egenskaper. Dels en naturlig lagringsstabilitet, det vill säga att den behåller sina egenskaper. Dels är det förhållandevis lätt att förbättra kornstärkelsens processtabilitet alltså hur den klarar till exempel tryck och temperatur, säger Hans Berggren. Bland kornets fördelar kan också nämnas att processen ger en värdefull biprodukt i form av betaglukan som anses kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Stärkelsen är också finkornig och ger slutprodukterna ett glansigt och slätt utseende. Delar av försäljningsorganisationen i öst provar på de senaste applikationerna. Foto: Stig-Åke Jönsson/Malmö Bild

11 M E X M A R I B I N D E M O L Y S L Y G E L S W E L Y G E L m a t n y t t i g t Lyckeby Stärkelsen på Food Ingredients i London november 2001 Håll utkik efter vikingaseglet på Food Ingredients Europe i London 5-7 november 2001! Lyckeby Stärkelsen finns på plats, och precis som tidigare år har vi tillsammans med några andra svenska företag även detta år en vikingamonter. Vikingaskeppet har flera år i rad varit ett kännetecken för den svenska montern och därmed också Lyckeby Stärkelsen. Skeppet har vi lämnat hemma i år, men baren finns kvar och seglet är hissat. På Food Ingredients i London kommer vi i år att lansera två nya stärkelse- och fiberprodukter inom områdena yoghurt och kyckling. Vi finns i monter H 50. och i Moskva Den november är Lyckeby Stärkelsen på plats på mässan i Moskva för att upprepa framgångarna från tidigare års Food Ingredients Central & Eastern Europe. Detta har kommit att bli en mycket viktig mässa för oss på en expansiv och lovande marknad. Årets nyheter är modifierad stärkelse till mejeriindustrin, för yoghurt och margarin. Vi finns i monter D Ny produktidentifiering Lyckeby Stärkelsen har installerat ett nytt datasystem för materialplanering. I samband med detta har produktidentifieringen ändrats. Med detta system förbättras spårbarheten ytterligare. Den nya identifieringen är som följer: Exempel: LOT nr (Batch nr) De två första siffrorna (01) betyder året. De två nästa (06) står för månaden. De sex återstående (000123) är ett serienummer. Under en övergångsperiod kommer både det gamla och det nya systemet att användas Möjligheter m e d s t ä r k e l s e Välkomna till ett nytt nummer av Lyckeby Foodstuff. I det här numret vill vi spegla både den förädlade stärkelsens många användningsområden, och Lyckeby Stärkelsens spetskompetens i olika sammanhang. I Tjeckien finns vi på plats med en egen produktionsanläggning och samarbetar sedan flera år med ett av de få mejerier som överlevde privatiseringen som följde efter Bohusovická ˇ Mlékárna, som mejeriet heter, konkurrerar inte i första hand med volym utan snarare med kvalitet. Självklart är det roligt att Lyckeby Stärkelsen är med och bidrar till företagets utveckling. Talar vi framtidens mat i allmänhet och functional food i synnerhet kommer vi snabbt in på stärkelse. Det är stärkelse i stället för fett och stärkelse som gynnar den nyttiga bakteriefloran i magen Nya möjligheter öppnar sig allteftersom vår forskning och produktutveckling framskrider. En intressant nyhet är den nya stärkelseprodukten för injicering i kyckling. Den hjälper till att göra köttet mört, smakrikt och saftigt. Ännu ett direkt resultat av ett målmedvetet utvecklingsarbete. Inte minst viktigt är Lyckeby Stärkelsens miljöarbete kring den egna produktionen. Energiförbrukningen minskar stadigt. Dessutom är vi noga med att ta tillvara restprodukterna. De blir näring för både växter och djur och bidrar starkt till att minska användningen av konstgödning. Här sätter vi in både oss själva och potatisen i det kretslopp vi alla är beroende av. Hans Berggren Vd Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre AB Lyckeby foodstuff Redaktion Hans Berggren, Bengt Jakobsson, Ingela Asplund, Jörgen Olsson (redaktör) Produktion Wirtén Media AB, Lund Form och original Edgren & Co, Lund. Adress Lyckeby Foodstuff, Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre AB, Kristianstad. Tryck och repro Trydells, Laholm.

12 Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan). Avsändare: Lyckeby Stärkelsen Food & Fibre AB, Kristianstad. B LAHOLM 1 Por to betalt Por t payé P 11 Bon appétit! När du vill tillföra bättre konsistens, krämigare textur och en fylligare smak i din yoghurt prova MICROLYS modifierade stärkelser. MICROLYS är potatisstärkelser anpassade till ett stort antal olika processer som förenklar hanteringen och förlänger hållbarheten. Med MICROLYS stärkelser från Lyckeby Stärkelsen uppnår du alltid ett mer aptitligt resultat. För ny inspiration, applikationsidéer och mer information, besök vår hemsida. food.lyckeby.com WE MAKE IT MATCH TM

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Vad betyder uppgifterna Flingor av ris och fullkornsvete, berikade med vitaminer (B1, B2, B3, B6, folsyra, B12, C) och järn Nettovikt: BÄST FÖRE-DAG Juni 2008 1 2 Kvantitet Produktens

Läs mer

Hemligheterna med att laga nyttig mat

Hemligheterna med att laga nyttig mat Hemligheterna med att laga nyttig mat Presenteras av: www.101kalorier.com/home.html Alla recept under 101 Kalorier! www.101kalorier.com Alla recept under 101 Kalorier! 1 Innehållsförteckning 1. Nyttig

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

FÖRPACKNINGAR på gott och ont FÖRPACKNINGAR på gott och ont Johanna Berlin SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Konsumentföreningen Stockholm Circus 31 mars FRÅGA 1 Vilket steg i tillverkningen av mjölk påverkar miljön mest?

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003 Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Squares xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Längre liv, bättre liv Under de senaste årtiondena har forskare undersökt en skenbart längre livslängd hos många människor bosatta i regionerna som omger Caucusbergen,

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Inbjudan att teckna aktier i. DalsSpira Mejeri AB. inför notering på

Inbjudan att teckna aktier i. DalsSpira Mejeri AB. inför notering på Inbjudan att teckna aktier i DalsSpira Mejeri AB inför notering på DalsSpira Mejeri erbjuder konsumenter ett hälsosamt alternativ av svenska get- och komjölksprodukter. Bolaget ska vara det själv klara

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer: ANMÄLAN 1 (5) Om registrering av livsmedelsverksamhet enligt artikel 6 punkt 2 i förordning (EG) nr 852/2004. Anmälan avser Ny livsmedelsverksamhet Förändring av befintlig livsmedelsverksamhet Ny ägare:

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra!

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Kronfågel är bra mat från Lantmännen Värt att veta Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Allt som oftast kyckling Kycklingrecepten fi nns överallt omkring oss i kokböcker, tidningar, TV, radio och

Läs mer

Kosttillskott och livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när)

Kosttillskott och livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när) Kosttillskott och livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när) - i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. 20 mars 2014 Maja Berggren och Margareta Söderstedt Sammanfattning Under 2013 och början

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken Billig mat en dyr affär Korta fakta om handelns egna märken Vad är det vi äter? - korta fakta om den billiga maten Den mat som livsmedelsarbetarna producerar säljs inte på samma sätt som förr. Dagens matbutiker

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works Nu lanseras ShapeWorks Dagordning Fetma Övervikt Fetma Övervikt ShapeWorks filosofi ShapeWorks system ShapeWorks process Affärstips Övervikt Fetma Övervikt Fetma Fetman ökar I de flesta EU-länder är mer

Läs mer

Förädlad ekologisk mat hur vill vi ha den? 1. Varför är ekologisk korv grå? Förädlad ekologisk mat hur vill vi ha den?

Förädlad ekologisk mat hur vill vi ha den? 1. Varför är ekologisk korv grå? Förädlad ekologisk mat hur vill vi ha den? Förädlad ekologisk mat hur vill vi ha den? 1 Varför är ekologisk korv grå? Förädlad ekologisk mat hur vill vi ha den? 2 Förädlad ekologisk mat hur vill vi ha den? Till dig som handlar ekologiskt Länge

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer