Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Transkript

1 SMED Rapport Nr Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Helene Ejhed, IVL Mikael Olshammar, IVL Gunnar Brånvall, SCB Annika Gerner, SCB Jonas Bergström, SCB Holger Johnsson, SLU Karin Blombäck, SLU Jakob Nisell, SLU Hanna Gustavsson, SMHI Christer Persson, SMHI, Ghasem Alavi, SMHI På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

2 Publicering: Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: Norrköping Startår: 2006 ISSN: SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida

3 Innehåll INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 9 INLEDNING 12 DATABASER OCH BERÄKNINGSUNDERLAG 13 Area markanvändning 15 Jordbruksmark 15 Läckagekoncentrationer 15 Deposition på sjö 16 Punktkällor 16 A- och B-anläggningar (Industrier och Reningsverk) 16 Små reningsverk C-och U-anläggningar 17 Enskilda avlopp 17 RESULTAT OCH DISKUSSION 18 Markanvändning och jordbruksgrödor 18 Brutto- och nettobelastning av kväve 19 Bruttobelastning av kväve diffusa källor 19 Bruttobelastning av kväve- punktkällor 22 Bruttobelastning av kväve - totalt 23 Nettobelastning av kväve 23 Miljömålsuppföljning, antropogen nettobelastning och källfördelning av kväve 26 Bruttobelastning av fosfor 28 Bruttobelastning av fosfor diffusa källor 28 Bruttobelastning av fosfor punktkällor 29 Bruttobelastning av fosfor totalt 31 Miljömålsuppföljning, antropogen bruttobelastning av fosfor 31 Nettobelastning av fosfor 32 Antropogen nettobelastning av fosfor och källfördelning 35 SLUTSATSER 37 REFERENSER 38 APPENDIX 1. ENSKILDA AVLOPP ÅR 1995 OCH

4 APPENDIX 2. TABELLER, BELASTNING ÅR 1995, 2000, 2006, Bruttobelastning av kväve 40 Nettobelastning av kväve 42 Bruttobelastning av fosfor 47 Nettobelastning av fosfor 51

5 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdverket har SMED genomfört beräkningar av kväve- och fosforbelastningar på vatten och hav i Sverige för år Beräkningarna har genomförts med PLC5-metodik och underlag för att möjliggöra jämförelse med tidigare beräknad belastning år 1995, 2000 och Inom uppdraget har underlag och sammanställningar tagits fram till den nationella miljömålsuppföljningen av målet Ingen övergödning och uppföljning av utsläppsreduktion i förhållande till de Svenska betingen inom Baltic Sea Action Plan. Tidigare belastningsberäkningar (år 1995, 2000 och 2006) genomfördes baserat på långtidsmedelvärde av avrinning för att korttidsvariationer i klimatet inte skulle överskugga förändringar i källornas storlek. Beräkningarna genomfördes också av nettobelastningen på havet för kväve och fosfor, d.v.s. hur stor del som når havet efter avskiljning (retention) som sker vid transport genom mark, sjöar och vattendrag. I detta projekt har samma metodik utnyttjats; samma avrinning och retentionsandel har använts för att resultaten från samtliga år ska kunna jämföras med varandra. Den totala bruttobelastningen av kväve från samtliga källor är ton kväve år 2009 (utan bidrag från hygge), vilket motsvarar en minskning med totalt 11 % från år Den totala diffusa bruttobelastningen av kväve beräknades för år 2009 till ton, d.v.s. ca 6 % minskning från 1995 års bruttobelastning av kväve från diffusa källor. Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark minskade med ca 10 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år Den minskade totala arean jordbruksmark står för i stort sett hela minskningen av belastningen från jordbruksmark från år 2006 till Åtgärder i form av skyddszoner och fånggrödor har minskat under perioden och bidrar därmed inte till den lägre belastningen. Bruttobelastningen av kväve från reningsverk och industrier har minskat under perioden 1995 till 2009 med totalt 31 % respektive 34 %. Den största förändringen skedde mellan år 1995 och 2000 då kväverening infördes som reningssteg i många reningsverk och industrier. Från år 2000 till år 2009 har bruttobelastningen fortsatt att minska med 8 och 17 % från reningsverk respektive industrier. Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat något med 200 ton kväve sedan år 1995 på grund av ökat antal fastigheter med enskilda avlopp. Total nettobelastning av kväve år 2009 för hela Sverige var ton, vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Regeringens havsmiljöplan (Regeringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara utsläppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Minskningen i nettobelastning av kväve från år 2000 till 2009 utgör endast 4700 ton kväve (Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt) och mycket återstår om målet, ton kväve, ska uppnås.

6 Den antropogena belastningen efter retention (netto) var ton kväve år 2009 för hela Sverige, totalt inklusive hyggen. Punktutsläpp av kväve år 2009 var ton och står för en betydande del av minskningen av den antropogena nettobelastningen med 30 % från De antropogena diffusa källorna har minskat med 12 % (netto) från år 1995 till Delmålet för kväve inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning anger att senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Den totala antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav har beräknats till ton (utan hyggen för jämförelse med år 1995). Det innebär en minskning med ca 25 % från år 1995 till år 2009, vilket betyder att delmålet för kväve inte uppnåtts. Den totala bruttobelastningen av fosfor (diffusa källor och punktkällor) var sammanlagt 4730 ton år 2009 (4750 ton med bidrag från hyggen inkluderat). Det motsvarar en minskning med 10 % sedan år 1995.Den totala diffusa bruttobelastningen av fosfor minskar med ca 4 % från år Bruttobelastningen av fosfor från jordbruksmark minskade med ca 7 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år Orsaken till förändringen mellan 1995 och 2006 är införsel av åtgärder för minskat växtnäringsläckage, men från år 2006 till 2009 är det minskad total areal jordbruksmark som står för i stort sett hela förändringen. Bruttobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 beräknades till 880 ton, vilket motsvarar en minskning med ca 17 % från år 2006 och 30 % sedan år Kommunala avloppsreningsverk står för den största förändringen, motsvarande ca 45 % lägre belastning år 2009 jämfört med år Den viktigaste orsaken till minskningen är att ny reningsteknik införts framför allt i de största reningsverken. Industrier står också för en betydande minskning, motsvarande 33 % från år 1995 till år De totala förändringarna i utsläpp innebär att enskilda avlopp, respektive industrier står för ungefär lika stor belastning år Den antropogena bruttobelastningen av fosfor var sammanlagt 1930 ton år 2009, vilket motsvarar en minskning med ca 7 % från år Delmålet för fosfor inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning anger att till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. Den av mänsklig verksamhet orsakade vattenburna belastningen av fosfor har minskat med ca 19% från år 1995 till år 2009 och miljömålet har därmed inte uppnåtts men det är mycket nära. Enligt dessa beräkningar återstår det att minska ca 15 ton fosfor för att miljömålet ska uppnås. Det finns osäkerheter i beräkningarna och i underlag som kan vara större än återstående minskning, och när resultaten ligger så nära gränsen för delmålet samtidigt som man är långt ifrån andra mål avseende eutrofiering (se BSAP nedan), rekommenderas att använda försiktighetsprincipen. Total nettobelastning av fosfor år 2009 för hela Sverige är 3360 ton, vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Den antropogena nettobelastningen av fosfor på havet har minskat med ca 22 % (380 ton) från år 1995 för hela Sverige. En-

7 ligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) är målet att minska belastningen av fosfor med 290 ton från land till Egentliga Östersjön. Minskningen i nettobelastning av fosfor från år 2000 till 2009 till Egentliga östersjön utgör endast 50 ton fosfor och mycket återstår om målet ska uppnås.

8 Summary On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, SMED has performed calculations of nitrogen and phosphorus loads on inland waters and sea areas in Sweden for the year The calculations were carried out with PLC5 methodology to enable comparison with previously calculated load in 1995, 2000 and Within this, data and summaries were prepared for the assessment of the national environmental objective "zero eutrophication" and for assessing any improvements in relation to the Swedish emissions reduction targets in the Baltic Sea Action Plan. Earlier load calculations (year 1995, 2000 and 2006) were based on long-term mean runoff to assure that short-term climate variability would not overshadow any changes in loads from diffuse sources. Calculations were carried out of the net load on the sea for nitrogen and phosphorus, i.e. the proportion of the input to inland waters reaching the sea after retention that occurs during transport through soil, lakes and streams. In this project the same application was used, as well as the same runoff and retention has been used, in order to make the results from all years to be comparable with each other. The total gross load of nitrogen from all sources (diffuse and point source) is tonnes of nitrogen in 2009 (without contributions from clear-cutting), which represents an overall decrease of 11% from The total gross load from of nitrogen from diffuse sources was calculated for the year 2009 to tonnes, i.e. about 6% decrease from the 1995 level. The gross load of nitrogen from agricultural land, decreased by about 10% from 1995 levels and by about 2% from year 2006 to 2009.The reduction in total area of agricultural land accounts for almost the entire reduction of the load of agricultural land from 2006 to Measures in terms of protective zones and catch crops have declined over the period from 2006, and thus did not contribute to the lower load. The gross load of nitrogen from municipal wastewater treatment plants (MWWTP) and industries have declined over the period 1995 to 2009 with a total of 31 % and 34% respectively. The biggest change occurred between 1995 and 2000, when nitrogen reduction techniques were introduced in many wastewater treatment plants and industries. From 2000 to 2009, the gross load continued to decrease by 8 % and 17% from MWWTPs and industries respectively. The load from scattered dwellings not connected to MWWTPs has increased slightly with 200 tonnes of nitrogen since 1995, due to increased number of houses with private sewers. Total net load of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden is tonnes, representing a decrease from 1995 by 11%. The government's Marine Environmental Plan (Government Communication 2009/10: 213), is targeting the environmental work under the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The decrease in net load of nitrogen from the years 2000 to 2009 is only 4700 tonnes of nitrogen (Baltic Proper, the

9 Sound and Kattegat) and much remains on the BSAP target, tonnes of nitrogen, to be achieved. The anthropogenic load after retention (net) is tonnes of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden in total, including clear-cuttings. Point source emissions of nitrogen in 2009 is tonnes, accounting for a significant portion of the reduction of the net anthropogenic load by 30% from The anthropogenic non-point sources have decreased by 12% (net on the sea) from 1995 to The interim target for nitrogen in the national environmental objective of "Zero eutrophication" states that by 2010 Swedish waterborne emissions of nitrogen compounds from human activities to the seas south of the Åland Sea have declined by at least 30% from 1995 levels. The total net anthropogenic loading of nitrogen to the seas south of the Åland Sea is estimated at tons (without clear-cuts for comparison with 1995). This represents a decrease of about 25% from 1995 to 2009, which means that the interim target for nitrogen is not reached. The total gross loads of phosphorus (diffuse and point source) is 4730 tons (4750 tonnes, when clear-cuttings are included). This represents a decrease of 10% since The total gross diffuse load of phosphorus is reduced by approximately 4% from Gross load of phosphorus from agricultural land decreased by about 7% from 1995 levels and by about 2% from The reason for the change between 1995 and 2006 is the introduction of measures to decrease nutrient losses. From 2006 to 2009, the reduced total area of agricultural land accounts for virtually all of the change. Gross load of phosphorus from point sources in 2009 was estimated to 880 tonnes, equivalent to a decrease of approximately 17% from 2006 and 30% since Municipal wastewater treatment plants account for the biggest change, equivalent to about 45% lower load in 2009 compared with The main reason for the decrease is that new phosphorus reduction technology was introduced mainly in the largest treatment plants. Industries also account for a significant reduction, equivalent to 33% from 1995 to The total change in emissions results in private sewers, MWWTP respective industries accounting for approximately the same amount of load in The anthropogenic gross load of phosphorus is a total of 1930 tonnes in 2009, representing a decrease of approximately 7% from The interim target for phosphorus in the environmental objective of "Zero eutrophication" states that by the year 2010, Swedish waterborne discharges of phosphorus from human activities to the lakes, rivers and coastal waters have decreased by at least 20% from 1995 levels. The waterborne load of phosphorus from anthropogenic sources has decreased by about 19% from 1995 to 2009 and thus the environmental objective has thus not been achieved but is very close. According to these calculations, approximately 15 tons of phosphorus remains to be reduced to reach the environmental interim target to be achieved. There are uncertainties in the calculations and in the underlying data which may be larger than the remaining reduction target, but

10 since other targets as BSAP of eutrophication is far from achieved (see below) applying precautionary principle is recommended. Total net load of phosphorus in 2009 for the whole of Sweden is 3360 tons, representing a decrease from 1995 by 11%. The net anthropogenic load of phosphorus to the sea has decreased by about 22% (380 tonnes) in 1995 for the whole of Sweden. According to the Baltic Sea Action Plan (BSAP) the Swedish commitment is to reduce the load of phosphorus by 290 tons from land to the Baltic Proper. The decrease in net load of phosphorus from 2000 to 2009 to the Baltic Proper is only 50 tonnes of phosphorus and much remains on target to be achieved.

11 Inledning Den fördjupade utvärderingen (FUT) av det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning sker med fyra års mellanrum. På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED tidigare tagit fram belastningsberäkningar som underlag har uppföljning av miljökvalitetsmålet för år 1995, 2000 och 2006 med överensstämmande metodik. Resultaten har redovisats i två rapporter; "Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik" SMED rapport nr 21 (Ejhed och Olshammar 2008) och "Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik" SMED rapport nr 22 (Brandt m.fl.2008a). Beräkningarna i Ejhed och Olshammar (2008) och Brandt m.fl. (2008a) baserades på underlag och metodik som togs fram och utvecklades för rapportering av källfördelad närsaltbelastning (kväve och fosfor) på havet år 2006 för rapportering inom PLC5 (Pollution Load Compilation 5) till HELCOM (Brandt m.fl. 2008b). Tidigare belastningsberäkningar genomfördes baserat på långtidsmedelvärde av avrinning för att korttidsvariationer i klimatet inte skulle överskugga förändringar i källornas storlek. Beräkningarna genomfördes också av nettobelastningen på havet för kväve, d.v.s. hur stor del av kvävet som når havet efter den avskiljning (retention) som sker vid transport genom mark, sjöar och vattendrag. Beräkningarna har gjorts med samma retentionsandel för samtliga år. I detta projekt har samma avrinning och retentionsandel använts som i ovan nämnda rapporter för att resultaten från samtliga år ska kunna jämföras med varandra. Underlag till beräkningar av belastningen från jordbruksmark består av en stor mängd information bland annat om gödsling och skördar som tas fram och sammanställs i den nationella statistiken som SCB ansvarar för. Sammanställningarna genomförs vartannat år och 2009 är det senaste tillgängliga året varför detta år är basåret för belastningsberäkningarna i detta projekt. Syfte att kvantifiera och källfördela vattenburen belastning från punktkällor och från diffusa källor uppdelat i bruttobelastning och nettobelastning, antropogena bidrag och bakgrund för hela Sverige för fosfor (P) och för kväve (N) avseende år att jämföra antropogen bruttobelastning till inlandsvatten och kust för fosfor (P) i hela Sverige och antropogen nettobelastning på havet för kväve (N) för södra Sverige för år 2009 med belastning för år 1995, 2000, och 2006 som redovisats i tidigare FUT uppdrag.

12 Databaser och beräkningsunderlag Den vattenburna bruttobelastningen av kväve och fosfor för olika typer av markläckage, deposition på sjöar samt punktutsläpp beräknas genom att markarealen multipliceras med en läckagekoncentration för denna markanvändning och med avrinningen. Den totala bruttobelastningen erhålls genom summering av alla olika markanvändningars bidrag samt summering av punktkällornas bidrag. De punktkällor som inkluderas är enskilda avlopp, A- B- C- samt U-klassade reningsverk och industrier. Atmosfärsnedfallet (depositionen) på sjöar beräknas per område baserat på nedfallet/area och sjöarean. Nettobelastning på havet benämns den del som når havet av bruttobelastningen och beräknas genom att dra bort andelen retention (avskiljning) som sker under vattnets väg från området till havet. Dessutom beräknas den antropogena andelen av kväve och fosfor av belastningen baserat på antaganden om och beräkningar av naturlig bakgrundsnivå för all markanvändning. Metodik och antaganden för beräkning av naturlig bakgrundsnivå beskrivs utförligt i PLC5 rapporten (Brandt m.fl. 2008b). Indata och beräkningsunderlag för samtliga år (1995, 2000, 2006, 2009) har baserats på den metodik och sammanställningar som gjorts inom projektet PLC5 (Brandt m.fl 2008b); detta för att data till miljömålsuppföljningen ska vara så jämförbara som möjligt. Huvudsakliga PLC5 data är: hydrologiska indelningen, avrinningen och retentionen. Belastning från enskilda avlopp 2006 har beräknats med nytt beräkningsunderlag framtagen av Ek m.fl. (2011). Samtliga övriga data för 2006 kommer från PLC5 beräkningarna (Brandt m.fl. 2008b). I PLC5 beräkningarna användes jordbruksmarkens grödoarealer från blockdata och IAKS år 2005 och läckagekoncentratrationer för år I denna studie hänvisas därför till år 2005 när enbart jordbruksmarkens areal diskuteras.plc5-resultaten gäller för övrigt år Indata och beräkningsunderlag för år 1995 och år 2000 har tidigare beräknats med PLC5 metodik och redovisas i Ejhed och Olshammar (2008) och Brandt m.fl (2008a). Nya underlag har tagits fram för år 2009 och beräkningar har genomförts för år 2009 i denna studie. I nedanstående Tabell 1 redovisas översiktligt beräkningsunderlag för 2009 års beräkning. Detaljerad beskrivning följer under respektive rubrik. Tabell 1. Indata och beräkningsunderlag för år Om ej annat anges, är data från PLC5 Brandt m.fl.2008b (markeras med *). Indata för år 1995, 2000, 2006 redovisas i respektive rapport (Ejhed och Olshammar 2008, Brandt m.fl. 2008a, Brandt m.fl. 2008b) Indata Underlag 2009 Gränser, områden: Tillrinningsområden till havsbassänger * Huvudavrinningsområden * Kilar mellan huvudavrinningsområden * PLC5/TRK-områden * Delavrinningsområden (land- och havsområden) Utlakningsregioner * Skogsregioner * *

13 Indata Underlag 2009 Markanvändning: Skog, fjäll inkl. glaciär, myr, öppen mark, vatten, tätorter Skogsstyrelsen: Avverkade arealer skog Svensk marktäckedata: markanvändning inom tätort. Röda kartan: övrig markanvändning överlagrad med jordbruk och hygge Jordbruksmark SJV: Jordbruksblock och IAKS 2009 Medelhöjd för delavrinningsområden * Jordarter, jordbruksmark * Lutning, jordbruksmark * P-HCL-klass för matjord * Avrinning: Nederbörd, temperatur * Koppling mellan delavrinningsområden samt PLC5/TRK-områden Regleringsstrategier för större dammar * Vattenföringsserier * Typhalter Jordbruksläckagehalter för kväve och fosfor beräknade med SOILNDB resp. ICECREAMDB utifrån: Kvävematris för utlakningsregioner (22), grödor (15), jordarter (10) Fosformatris för utlakningsregioner (22), grödor (15), jordarter (10), lutning (3), P- HCL (3) Klimatserier (daglig nederbörd, temperatur, solinstrålning, luftfuktighet och vindhastighet Målavrinning, årsmedelavrinning per utlakningsregion Atmosfäriskt kvävenedfall på jordbruksmark Gödsling, normskörd, tidpunkt för jordbearbetning, sådd och skörd per produktionsområde Bakgrundstyphalter för jordbruksmark, kväve och fosfor Kväve- och fosfortyphalter för kalfjäll (inkl. glaciärer), skog-, myrmark, Norrland Kvävetyphalter för skog, södra Sverige * Kvävetyphalter för myr, södra Sverige * Fosfortyphalter för skog- och myr, södra Sverige Kväve- och fosfortyphalter för övrig öppen mark Deposition Atmosfäriskt nedfall av kväve på sjöar Atmosfäriskt nedfall av fosfor på sjöar * Utsläpp Reningsverk, A och B Reningsverk, C ( pe) * NLECCS-beräkningar(SOILNDB/ICECREAMDB) 2009,denna studie * * * SCB: Jordbruksstatistik 2009 NLECCS-beräkningar 2009, denna studie * * * MATCH-modellberäkningar år , denna studie SMP data år 2009, denna studie SMP data samt enkät år 2009 om aktiv/nedlagd och PE.

14 Indata Underlag 2009 Industri, A och B SMP data år 2009, denna studie Enskilda avlopp Uppdaterad baserat på fastighetsstatistiken och befolkningsstatistiken , denna studie Enskilda avlopp 1995 och 2000 uppdaterades med ny tillskrivningsmetodik, denna studie uppdaterades av Ek m.fl. (2011). från hårdgjorda ytor, tätorter * Retention Retention i sjöar, vattendrag och mark från HBV-NP Beräkningssystem Tekniskt BeräkningssystemVatten (TBV) * *PLC5 data (Brandt m..fl.2008b) * Area markanvändning För år 2009 har markanvändning baserad på GSD-Översiktskartan och GRID- Arendal (utanför Sveriges gränser) överlagrats med jordbruksmarkens areal från rasterskikt med Jordbruksverkets jordbruksblock år 2009 samt av hyggesareal från Skogsstyrelsens databaser. Metodik beskrivs utförligt i Brandt m.fl.(2008b) Jordbruksmark IAKS-data (Integrerat Administrativt Kontroll System) för år 2009 har levererats från Jordbruksverket som en shapefil med blockgränser och blockidentiteter. Beräkningsmetodik för sammanställning av grödoarealer och total area jordbruksmarkanpassat till modeller i denna studie beskrivs utförligt i Brandt m.fl. (2008b). Läckagekoncentrationer Läckagekoncentrationer (mg/l) och läckagekoefficienter (kg/ha) har beräknats för 22 utlakningsregioner, 15 grödor, 10 jordarter, 3 lutningsklasser och 3 fosforklasser för jordbruksmark 2009 i NLECCS systemet med modellerna SOILNDB och ICECREAMDB (beskrivs utförligt i Brandt m.fl. 2008b). Indata sammanställdes av gödselgivor (kg/ha)och gödseltyp, tidpunkt för givor samt normskördar från Gödselmedelsundersökningen 2009.Grödofördelning och arealer jordbruksmark sammanställdes som indata från jordbruksblock och IAKS data Klimatdata och målavrinning från PLC5 användes för att uppnå jämförbarhet mellan åren (Brandt m.fl. 2008b). För beräkningarna av belastning av fosfor har samma data för jordbruksmarkens innehåll av förrådsfosfor, P-HCl) använts som i PLC5. Läckagekoncentrationer för övrig markanvändning är samma som PLC5 data (Brandt m.fl. 2008b).

15 Deposition på sjö Deposition av kväve har uppdaterats i detta projekt baserat på MATCH-modellen för hydrologiska år Depositionen omfattar torr- och våtdeposition. Månadsmedelvärden har summerats till årsmedelvärden för PLC5-områden för vattenytor. Månadsvärden från MATCH-modellen fanns tillgängligt endast för åren och samma månadsfraktion har därför applicerats för medelåret Depositionen av fosfor på sjöar har klassats som en naturlig bakgrundskälla i beräkningarna och är samma som PLC5 data. Punktkällor A- och B-anläggningar (Industrier och Reningsverk) TILLSTÅNDSPLIKTIGA RENINGSVERK Utsläpp från reningsverk år 2009 har granskats i uttag från SMP-databasen. Vid saknade värden tillskrivs utsläpp för att uppnå jämförbara resultat mellan olika år. Tillskrivning baseras på tidigare år rapporterat utsläpp, anslutning och reningsteknik. Inga stora skillnader föreligger för de stora tillståndspliktiga reningsverken mellan 2006 och Omkoppling av Vaggeryd reningsverk har gjorts under perioden. INDUSTRIER Utsläpp från industrier år 2009 har granskats i uttag från SMP- databasen. Inga värden tillskrivs industriutsläppen om det saknas värden. Det innebär att utsläppen kan variera om de inte rapporteras regelbundet till databasen. Det är framför allt C och U anläggningar som inte rapporterar varje år. I samband med PLC5 (Brandt m.fl.2008b) gjordes vissa utredningar om tänkbara bidrag av närsalter från ofullständigt kända branscher. Av särskilt intresse bedömdes vara utsläpp från livsmedelsindustri, flygplatser (avisning med urea) och deponier (lakvatten). Vid stickprovsgranskning av emissionsdeklarationer från dessa branscher, upptäcktes dock en stor mängd felkodade data, där avloppsvattnet i själva verket pumpats till kommunalt reningsverk och inte direkt till recipient. Slutresultatet av analysen blev att några tidigare okända livsmedelsindustrier och ett antal flygplatser togs med i statistiken. Däremot påträffades inga säkra uppgifter om lakvatten från deponier, varför denna källa bokfördes för nollutsläpp. I samband med 2010 års granskningsprojekt i SMP, gjordes vissa specialutredningar om de osäkra industriutsläppen. Det visade sig då att åtskilliga av dessa faktiskt var korrekt kodade (även om många fortfarande var felkodade). Det största nytillskottet gäller lakvatten från deponier.

16 Detta innebär att ett antal anläggningar av lakvatten från deponier och andra branscher tillkommit i industriutsläppen år Dessa borde troligen även läggas till 2006 för att utsläppen ska kunna jämföras helt, men de nya anläggningarna utgör en relativt liten del av utsläppen och har troligen en försumbar påverkan på resultatet i denna studie. Små reningsverk C-och U-anläggningar I samband med att en enkätundersökning genomfördes avseende kommunernas små reningsverk år 2009 upptäcktes att ett hundratal av de anläggningar som togs med i PLC5 (Brandt m.fl. 2008b) numera är omkopplade till större reningsverk. I enkäten efterfrågades även årtal för omkopplingen, men denna uppgift har inte gått att få fram för alla de 100 anläggningar, som i enkäten visat sig vara omkopplade. Vissa av dessa verk bedöms ha kopplats om redan före år 2006, vilket betyder att utsläppen för detta år har överskattats. Eftersom dessa verk är små bedöms överskattningen vara liten. Enskilda avlopp Beräkningarna baseras på halter av belastning och reningseffektivitet i enskilda avlopp, teknikuppgifter samt metod av tillskrivning av saknade teknikuppgifter från Ek m.fl. (2011). Uppgifterna för 2009 har uppdaterats med befolkningsstatistik och antal enskilda avlopp från taxeringsuppgifter gällande år Belastningsberäkning från enskilda avlopp år 1995 och 2000 har uppdaterats med underlagsdata av halter av ingående belastning (g/person/dygn) och reningseffektivitet samt metod av tillskrivning från Ek m.fl. (2011). Belastningen år 2006 beräknades av Ek m.fl. (2011).

17 Resultat och diskussion Den vattenburna bruttobelastningen av fosfor och kväve för olika typer av markläckage, deposition på sjöar samt punktutsläpp redovisas nedan. Hänsyn har tagits till retention (avskiljning) och redovisas nedan som nettobelastning. Dessutom redovisas den antropogena andelen av kväve- och fosforbelastningen (mänskligt ursprung). I appendix 2 till denna rapport redovisas tabeller med resultat från år 1995, 2000, 2006 och Markanvändning och jordbruksgrödor Grunden i markanvändningen, GSD Översiktskartan och GRID-Arendal har varit densamma i beräkningar för samtliga år 1995, 2000, 2006, För år 2006 och 2009 har hyggesarean tagits med i beräkningarna av markanvändningen. Hyggesarean har minskat med 14% från år 2006 till år 2009, men bidrar med något högre belastning av kväve år 2009 än år 2006 (se Tabell 10 och Tabell 18, samt Brandt m.fl.2008b). Hyggen år 2009 förekommer troligen i större omfattning i områden med högre läckage än år Arealer för de naturliga markerna skog, fjäll, myr och öppen har också förändrats mellan år 2006 och år Framför allt har area skogsmark ökat och area öppen mark minskat. Förändringarna i de naturliga markernas areal beror till stor del på metodiken med anpassningar som gjorts för att få överensstämmelse med officiella arealer på jordbruks- och hyggesarealer från Jordbruksverket respektive Skogsstyrelsen. En viss del av förändringen beror på att hyggen och jordbruksarealer faktiskt har minskat eller ökat i delavrinningsområden med olika naturlig markanvändning enligt Röda kartan. Jordbruksmarkens area varierar mellan de olika år som jämförs i denna rapport, dels beroende på olika statistikunderlag (år 2000 och framåt fanns statistik tillgängligt i blockdata och IAKS, år 1995 grundas på Lantbruksundersökningen) och dels beroende på förändringar i odling som respons på utveckling av stöd för odling av olika grödor, som vall och träda. Till PLC5 användes 2005 års blockdata och IAKS, därför används år 2005 i diskussionen kring jordbruksmarkens area. Mellan år 2005 och år 2009 är förändringarna mellan grödor med olika läckagekoefficienter (kg/ha) och förändringar i odling (t.ex. tidpunkt för jordbearbetning) liten, vilket diskuteras mer utförligt i underlagsrapporten om jordbruksmark till denna rapport (Blombäck m. fl. 2011). Det har skett förändringar i fördelning av grödornas arealer från år 2000 till år 2009 (Figur 1). Framförallt har andelen vall ökat markant under perioden, medan arealen grönträda har minskat från år 2005 till år Den största förändringen i arealer jordbruksmark och grödofördelning skedde med att man införde arealstöd för fånggrödor och skyddszoner mellan år 2000 och År 2005 infördes också ett nytt arealstöd för vall och träda vilket troligen bidrog till ökad totalareal jordbruksmark och minskad areal öppen mark år 2006 som diskuterats av Brandt m. fl. (2008a).

18 Figur 1 Fördelning av arealer grödor på jordbruksmark år 2000, 2005 och År 2009 fanns stöden för vall och träda kvar, men total area jordbruksmark har trots det minskat med cirka 940 km 2 eller 3% sedan år 2005, troligen på grund av nedläggning av jordbruk. Reglerna om att viss areal jordbruksmark måste avsättas till träda (p.g.a. produktionsbegränsning) har tagits bort under perioden, vilket kan ha medfört minskade arealer träda. Minskade arealer står för den största andelen av förändringen av jordbruksmarkens belastning från år 2005 till 2009 (se mer detaljer om förändring av belastning nedan). Åtgärder för minskat växtnäringsläckage i form av fånggrödor och skyddszoner har minskat och bidrar inte till den lägre belastningen från jordbruksmark år 2009 (se underlagsrapporten för jordbruksmark, Blombäck m.fl. 2011, för mer detaljer). Brutto- och nettobelastning av kväve Bruttobelastning av kväve diffusa källor Resultatet av beräkningarna för år 2009 i detta projekt ger något lägre total bruttobelastning av diffusa källor av kväve (Tabell 2) än år 2006 ( ton N, Brandt m.fl.2008b). Framförallt beror detta på lägre belastning från jordbruksmark och lägre deposition på vatten. Skog och hygge har något högre belastning år 2009 (600 ton mer kväve), vilket i beräkningarna styrs av att avverkade ytor finns på mark med högre läckage och att arean skogsmark (exlusive hyggen) är större år Förändringar i area skogsmark i olika delavrinningsområden beror bland annat på metodiken att sammanställa arealer med överlagringar av jordbruksmark och hyggen, men det beror även på faktisk minskning av jordbruksarealer och hyggen från år 2006 till år Total area hygge är ca 14 % mindre år 2009 än har samma underlag för år 2006 och 2009 och skillnader i belastning kan inte beräknas.

19 Tabell 2 Bruttobelastning av kväve från diffusa källor år 2009 (ton/år) Havsbassäng Jordbruk Skog och Öppen, myr, Deposition på vatten Diffusa Källor Hygge fjäll Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt För att jämföra med resultaten för år 1995, 2000, 2006 (för jordbruksmark statisik för år 2005) för miljömålsuppföljning beräknades belastningen för hygge även enbart som bakgrund (d.v.s. som om hyggesarean var bevuxen av skog). Skogsmarkens totala bruttobelastning blev för år 2009 då ton kväve. Den totala diffusa bruttobelastningen av kväve beräknades för år 2009 till ton, d.v.s. ca 6 % minskning från 1995 års bruttobelastning av kväve från diffusa källor (Figur 2, Ejhed och Olshammar 2008, Appendix 2Fel! Hittar inte referenskälla.). ruttobelastningen av kväve från jordbruksmark minskade med ca 10 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år Figur 2. Bruttobelastning av kväve från diffusa källor och jordbruksmark. Belastning från jordbruksmark år 2006 har beräknats baserat på statistik från år 2005, BELASTNINGSFÖRÄNDRINGAR FRÅN JORDBRUKSMARK Beräkningar har gjorts av hur stor del av förändringen i jordbrukets belastning år 2006 till 2009 som beror på skillnad i grödofördelning respektive total area jordbruksmark. Beräkning av belastning på grund av motsvarande ökning av annan markanvändning som ersätter jordbruksmarken har inte genomförts i detta projekt.

20 Resultaten visar att 2009 års grödofördelning ger en försumbart högre belastning än 2005 års grödofördelning (Tabell 3). Tabell 3Resultat av jordbruksmarkens belastning på grund av grödofördelning 2009 jämfört med grödofördelning (ton/år)* Grödofördelning år Brutto belastning N Brutto belastning antropogent N Netto belastning N Brutto belastning P Brutto belastning antropogent P Netto belastning Skillnad Skillnad % *Belastning beräknad med jordbruksmarkens totalareal enligt år 2009, räknad i ett fall med 2005 års grödofördelning och i ett fall med 2009 års grödofördelning. Båda fallen beräknades med koefficienter enligt 2009 års odlingsförhållanden Resultaten visar att den sammanlagda förändringen från 2005 till 2009 års totala jordbruksmarksareal och ändrad grödofördelning sammanlagt ger 1-3 % lägre belastning år 2009 än 2005 års arealer och grödor (Tabell 4). Tabell 4 Resultat av jordbruksmarkens belastning på grund av sammanlagd förändring i grödofördelning och total jordbruksmarks area.(ton/år) Arealer år Brutto belastning N Brutto belastning antropogent N Netto belastning N Brutto belastning P Brutto belastning antropogent P Netto belastning 2005* Skillnad *Belastning från total jordbruksareal och grödofördelning år 2005 beräknades med koefficienter enligt 2009 års odlingsförhållanden. Den mindre totala jordbruksarealen 2009 jämfört med år 2005, ger som ensamt bidrag 1-3 % lägre belastning av kväve och fosfor (Tabell 5). Den minskade totala arean jordbruksmark står därmed för i stort sett hela minskningen av belastningen från jordbruksmark från år 2005 till P P

21 Tabell 5. Belastning av kväve och fosfor med bidrag enbart från skillnad i total jordbruksareal år 2009 och år 2005 (ton/år). Total jordbruksarea år Brutto- belastning N Brutto- belastning antropogent N Netto- belastning N Brutto- belastning P Brutto- belastning antropogent P Netto- belastning * Skillnad Skillnad % *I belastning för år 2009 har bidraget från grödofördelningen dragits bort. P Den förändring av belastningen från åkermark som inte kan hänföras till förändringen i totalarealen åkermark eller till grödmixen beror av förändringen i hur grödorna brukas (-100 ton för N och +10 ton för P). Detta representeras i beräkningssystemet som en förändring i läckagekoncentrationerna (typhalterna) för jordbruksmark (indata till TBV). En detaljerad genomgång av några olika brukningsfaktorers påverkan på förändringen av typhalterna av N och P från åkermark från 2005 till 2009 ges i underlagsdokumentationen för beräkningarna av läckaget av växtnäring från åkermark (bifogas som bilaga till rapporten). Några förändringar som analyseras är fånggröde- och skyddzonsareal, gödsling och jordbearbetningstidpunkt. Skillnaderna i typhalterna i den analysen visar en något större inverkan av grödornas brukning på förändringen av belastningen från åkermark än den som räknats fram med TBV enligt ovan. Denna skillnad kan hänföras till metoden för hur förändringen räknats ut. Bruttobelastning av kväve- punktkällor Bruttobelastning av kväve från punktutsläpp för år 2009 beräknades till totalt ton (Tabell 6), vilket ger ca 29 % minskning från år 1995 (Ejhed och Olshammar 2008 samt appendix 2). Tabell 6 Bruttobelastning av kväve från punktkällor år 2009 (ton/år). Havsbassäng Enskilda avlopp Karv Industri Totalt Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt

22 Bruttobelastningen av kväve från reningsverk och industrier har minskat under perioden 1995 till 2009 med totalt 31 respektive 34 % (Figur 3). Den största förändringen skedde mellan år 1995 och 2000 då kväverening infördes som reningssteg i många reningsverk och industrier. Från år 2000 till år 2009 har bruttobelastningen fortsatt att minska med 8 % och17 % från reningsverk respektive industrier. Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat med 200 ton kväve sedan år 1995 på grund av ökat antal fastigheter och boende med enskilda avlopp. Figur 3 Belastning av kväve från och industri år 1995, 2000, 2006 och 2009 (ton/år). Bruttobelastning av kväve - totalt Den totala bruttobelastningen av kväve från samtliga källor (diffusa och punktkällor) är ton kväve år 2009 (utan bidrag från hygge) vilket motsvarar en minskning med totalt 11 % från år Nettobelastning av kväve Resultaten för nettobelastning av diffusa källor på havet av kväve för år 2009 är enbart ca 1 % eller 1200 ton lägre än för år 2006 (97900 ton kväve år 2006, Brandt m.fl. 2008b och Tabell 7). Deposition på vatten och jordbruksmark bidrar med ungefär lika stor del av förändringen. Nettobelastningen från skog och hygge har ändrats något i de olika havsbassängerna, och totalt för Sverige bidrar de med liten förändring i belastningen. har beräknats med samma underlag 2006 som 2009 och belastningsförändringar kan inte utvärderas i denna studie.

23 Tabell 7 Nettobelastning av kväve från diffusa källor år 2009 (ton/år). Havsbassäng Jordbruk Skog och hygge Öppen, myr, fjäll Deposition på vatten Diffusa källor Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt För att jämföra med år 1995, 2000, 2006 för miljömålsuppföljning har belastningen från hyggen räknats som bakgrund (dvs som hyggena vore bevuxna med skog, appendix 2). Nettobelastning från skog för år 2009 blir då ton kväve och total nettobelastning av kväve från diffusa källor blir ton kväve. Nettobelastning av kväve har minskat med 5 % från diffusa källor och med 10 % från jordbruksmark sedan 1995 (Figur 4). Sedan 2006 har jordbruksmarkens nettobelastning av kväve på havet minskat med ca 2 %. Figur 4 Nettobelastning av kväve på havet hela Sverige år 1995, 2000, 2006, och 2009(ton/år). Belastning från jordbruksmark år 2006 har beräknats baserat på statistik från år 2005, Nettobelastningen av punktutsläpp av kväve år 2009 är ton (Tabell 8). Det motsvarar en minskning med 30 % från 1995 (appendix 2). har minskat med 32 % från 1995 till 2009 och industrier har minskat med 34 % från år 1995 till år Nettobelastningen av kväve från enskilda avlopp har dock inte minskat utan är nära konstant med en liten ökning med 100 ton från 1995 till 2009 (se data för 1995 och 2000 i appendix 1).

24 Tabell 8Nettobelastning av kväve från punktkällor år 2009.(ton/år) Havsbassäng Enskilda Avlopp Karv Industri Summa punktkällor Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Tabell 9 Nettobelastning av kväve år 2009 utan bidrag från hyggen (ton) Havsbassäng Punkt källor Diffusa källor Totalt utan hyggen Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Total nettobelastning av kväve år 2009 för hela Sverige är ton (Tabell 9) vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Regeringens havsmiljöplan (Regeringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara utsläppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen omfattar målet att minska belastningen av kväve med ton från land till havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt, med störst del av betinget till Kattegatt med ton/år. Referensnivån för BSAP var medelbelastningen under perioden Minskningen i nettobelastning av kväve från år 2000 till 2009 utgör endast 4700 ton kväve baserat på Tabell 9 och Brandt m.fl. (2008a, appendix 2) och mycket återstår således innan målet är uppnått (Figur 5). BSAPs beting i utsläppsreduktion är för närvarande under översyn inom HELCOM.

25 Figur 5 Nettobelastning (ton/år) av kväve från land till havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt år 2000(Brandt m.fl 2008a, appendix 2) och 2009 denna studie jämfört med BSAP:s reduktionsmål för Sverige. Miljömålsuppföljning, antropogen nettobelastning och källfördelning av kväve Figur 6 Antropogen nettobelastning (ton/år) av kväve till havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak år Blå linje motsvarar delmålet för fosfor inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Den antropogena belastningen efter retention (netto) är ton kväve år 2009 för hela Sverige, totalt inklusive hyggen (Tabell 10). Delmålet för kväve inom

26 miljömålet Ingen övergödning anger att senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 årsnivå. Enligt denna rapport är den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) ton (utan hyggen för jämförelse med år 1995). Det innebär en minskning med ca 25 % från år 1995 till år 2009, vilket betyder att målet inte uppnås (Figur 6). Enligt dessa beräkningar återstår en minskning av cirka 2600 ton kväve för att delmålet ska nås. Tabell 10 Antropogen nettobelastning (efter retention) av kväve år 2009 samtliga källor (ton/år) Havsbassäng Jordbruk Hygge Vatten, Reningsverk, Enskilda avlopp Totalt Totalt utan hygge Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Jordbruksmarkens belastning står för den största antropogena andelen kväve till de havsbassänger som berörs av miljömålet för kväve och BSAP betinget. I norra Sverige står punktkällorna och deposition på vatten för de mest betydande bidragen (Figur 7). Punktkällorna och industrier står för betydande bidrag av den minskade antropogena nettobelastningen, men även de diffusa källorna står för betydande bidrag (ca 12 % totalt diffusa källor, Tabell 10 och Ejhed och Olshammar 2008). Jordbruksmarkens antropogena nettobelastning har minskat med 12 % från år 1995 till år 2009 (Tabell 10 och Ejhed och Olshammar 2008).

27 Figur 7 Källfördelning av antropogen nettobelastning av kväve år Bruttobelastning av fosfor Bruttobelastning av fosfor diffusa källor Bruttobelastningen av fosfor från diffusa källor år 2009 (3870 ton P, Tabell 11) är något lägre än år 2006 (3930 ton P, Brandt m.fl. 2008b). Jordbruksmarkens belastning har förändrats jämfört med 2006 (30 ton lägre 2009). Orsaken till förändringen har diskuterats ovan med slutsatsen att det är minskad total areal jordbruksmark som står för i stort sett hela förändringen. Åtgärder för lägre växtnäringsförluster från jordbruksmark, t.ex. areal skyddszoner har minskat under perioden och bidrar därför inte till den lägre belastningen från jordbruksmark. Belastningen från skog och hygge är däremot konstant mellan 2006 och 2009 trots att arealen hygge minskat med 14 %. Skogsmarkens area har däremot ökat vilket bidrar till den konstanta belastningen. Belastningen från öppen mark, myr och fjäll har minskat år 2009 jämfört med 2006 beroende på att arealer har beräknats mindre år Förändringar i area av naturlig mark i olika delavrinningsområden beror bland annat på metodiken att sammanställa arealer med överlagringar av jordbruksmark och hyg-

28 gen, men det beror även på faktisk minskning av jordbruksarealer och hyggen från år 2006 till år Tabell 11 Bruttobelastning av fosfor från diffusa källor år 2009 (ton/år). Havsbassäng Jordbruk Skog, Hygge Öppen, myr, fjäll Deposition på vatten Diffusa Källor Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Figur 8 Bruttobelastning av fosfor från diffusa källor och jordbruksmark år 1995, 2000, 2006 och 200 (ton/år). Belastning från jordbruksmark år 2006 har beräknats baserat på statistik från år 2005, För att jämföra med år 1995, 2000, 2006 för miljömålsuppföljning beräknades belastningen för hygge även enbart som bakgrund (d.v.s. som om hyggena var bevuxen av skog). Skogsmarkens totala bruttobelastning blev för år 2009 då 1240 ton P. Den totala diffusa bruttobelastningen av fosfor beräknades för år 2009 till 3850 ton, d.v.s. ca 4 % minskning från 1995 års bruttobelastning av fosfor från diffusa källor (Figur 8 och appendix 2). Bruttobelastningen av fosfor från jordbruksmark minskade med ca 7 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006 (baseras på jordbruksstatistik från år 2005). Bruttobelastning av fosfor punktkällor Bruttobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 beräknades till 880 ton (Tabell 12), vilket motsvarar en minskning med ca 17 % från år 2006 och 30 % sedan år 1995 (appendix 2).

29 Tabell 12 Bruttobelastning av fosfor från punktkällor 2009 (ton/år). Havsbassäng Enskilda Industri Punktkällor Avlopp Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Bruttobelastningen av fosfor från enskilda avlopp har däremot varit konstant mellan år 2006 och 2009 samt ökat med ca 7 % sedan år 1995 (Figur 9 och appendix 2). Kommunala avloppsreningsverk () står för den största förändringen, motsvarande ca 45 % lägre belastning år 2009 jämfört med år 1995 (bruttobelastning av P från 530 ton år 1995, Ejhed och Olshammar 2008). En kraftig minskning har också skett i utsläpp mellan 2006 och 2009, vilket har flera orsaker. Den viktigaste orsaken är att de stora reningsverken, t.ex. Himmerfjärdsverket och Ryaverket har infört ny reningsteknik under perioden 2006 till Ytterligare orsaker kan vara dels förbud mot fosfat i tvättmedel som infördes i Sverige år 2008, vilket ger lägre utsläpp år 2009, och dels var år 2006 ett mycket mer nederbördsrikt år än Stor nederbörd kan ge större volymer av breddningar och sämre reningseffektivitet i verken, vilket därmed kan ha bidragit till de högre utsläppen år 2006 än Industrier står också för en betydande minskning, motsvarande 33 % från år 1995 till år De totala förändringarna i utsläpp innebär att enskilda avlopp, respektive industrier står för ungefär lika stor belastningen år 2009 (Figur 9). Figur 9 Bruttobelastning av fosfor år 1995, 2000, 2006 och 2009(ton/år).

30 Bruttobelastning av fosfor totalt Den totala bruttobelastningen av fosfor från diffusa källor och punktkällor är sammanlagt 4730 ton enligt Tabell 13 (4750 ton med bidrag från hyggen inkluderat). Det motsvarar en minskning med 10 % sedan år 1995 (appendix 2). Tabell 13 Bruttobelastning av fosfor summa diffusa källor och punktkällor år 2009 (ton) Havsbassäng Diffusa Punktkällor Totalt Källor Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Miljömålsuppföljning, antropogen bruttobelastning av fosfor Den antropogena bruttobelastningen av fosfor är sammanlagt 1930 ton år 2009 (Tabell 14), vilket motsvarar en minskning med ca 7 % från år 2006 (Brandt m.fl. 2008b) och ca 19 % från år 1995 (utan bidrag från hygge, Ejhed och Olshammar 2008). Minskningen orsakas framför allt av minskade utsläpp från och industrier som diskuterats ovan. Även de diffusa källorna har minskat belastningen med 8 % från år 1995 till år 2009 (utan bidrag från hygge). Den antropogena belastningen av fosfor från jordbruksmark har minskat med ca 9 % från år 1995 (1020 ton fosfor år 1995, Ejhed och Olshammar 2008) till år Tabell 14 Antropogen bruttobelastning av fosfor år 2009 från diffusa källor och punktkällor(ton/år) Havsbassäng Jordbruk Hygge Tätort Enskilda Avlopp Karv Industri Total Total utan hygge Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Delmålet för fosfor inom miljömålet Ingen övergödning anger att till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till

31 sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. För att kunna jämföra med belastningen år 1995, har den antropogena belastningen år 2009 beräknats utan bidrag från hyggen. Den av mänsklig verksamhet orsakade vattenburna belastningen av fosfor har minskat med ca 19 % från år 1995 till år 2009 och miljömålet har därmed inte riktigt uppnåtts men att det är väldigt nära (Figur 10). Enligt dessa beräkningar återstår det att minska ca 15 ton fosfor för att miljömålet ska uppnås. Det finns osäkerheter i beräkningarna och i underlag som kan vara större än återstående minskning, och när resultaten ligger så nära gränsen för delmålet samtidigt som man är långt ifrån andra mål avseende eutrofiering (se BSAP nedan), rekommenderas att använda försiktighetsprincipen. Inledande studier av osäkerheter för beräkningar av kvävebelastning har genomförts, men för att skatta osäkerheten för målen så behövs en uppskalning till nationella skalan för både kväve och fosfor. Figur 10. Antropogen bruttobelastning av fosfor (ton/år) från diffusa källor och punktkällor år Blå linje motsvarar delmålet för fosfor inom miljömålet "ingen övergödning" Nettobelastning av fosfor Resultaten avseende nettobelastning av fosfor från diffusa källor år 2009 är totalt 2670 ton (Tabell 15), vilket liksom för kväve enbart motsvarar en liten minskning, 1,5 % eller 40 ton från år 2006 (2710 ton fosfor år 2006, Brandt m.fl 2008b). Tabell 15 Nettobelastning av fosfor från diffusa källor år 2009 (ton/år). Havsbassäng Jordbruk Skog, Hygge Öppen, myr, fjäll Deposition på vatten Diffusa källor Bottenviken Bottenhavet Egentliga Öster

32 sjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt För att jämföra även med år 1995 och 2000 års resultat har belastningen från mark med hygge räknats som bakgrund (d.v.s. som om hyggen vore bevuxna med skog). Nettobelastning av fosfor från skog för år 2009 blir då 950 ton och total nettobelastning av fosfor från diffusa källor blir 2660 ton fosfor (bidrag från hyggen är 10 ton i Bottenhavets havsbassäng). Nettobelastning av fosfor har minskat med ca 4 % från diffusa källor och med 7 % från jordbruksmark sedan 1995 (appendix 2). Nettobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 är 700 ton (Tabell 16). Det motsvarar en minskning med ca 31 % totalt från år 1995 till år Tabell 16 Nettobelastning av fosfor från punktkällor år 2009(ton/år). Havsbassäng Enskilda Avlopp Karv Industri Punktkällor Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Minskningen beror på lägre utsläpp, framför allt från kommunala reningsverken (), men även från industrier (Figur 11), vilket diskuterats ovan om bruttobelastning från punktkällorna. Belastning från enskilda avlopp har däremot ökat något på grund av att antalet enskilda avlopp ökat. Beräkningen av nettobelastningen (efter retention) visar att utsläpp från industrier och till havet år 2009 är något större än belastningen på havet från enskilda avlopp (Figur 11). Detta är en skillnad mot beräknad bruttobelastning (före retention) där, industrier och enskilda avlopp år 2009 bidrar med i stort sett lika stora utsläpp. Detta beror på att enskilda avlopp till större del ligger i inlandet och fosfor avskiljs under transporten till havet genom retentionsprocesser. och industrier ligger till större del med utsläpp direkt till havet eller nära kusten i områden med liten retention.

33 Figur 11 Nettobelastning av fosfor från punktkällor år 1995, 2000, 2006, och år 2009(ton/år). Tabell 17 Nettobelastning av fosfor summa diffusa källor och punktkällor år 2009 utan bidrag från hyggen (ton). Havsbassäng Diffusa källor utan Punktkällor Totalt hyggen Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Total nettobelastning av fosfor år 2009 för hela Sverige är 3360 ton (Tabell 17) vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 % (appendix 2). Regeringens havsmiljöplan (Regeringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara utsläppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen omfattar målet att minska belastningen av fosfor med 290 ton från land till Egentliga Östersjön. Utgångspunkten för BSAP var medelbelastning år Minskningen i nettobelastning av fosfor från år 2000 till 2009 utgör endast 50 ton fosfor baserat på Tabell 17 och Brandt m.fl. (2008a, enskilda avlopp omräknad i denna studie) och mycket återstår innan målet är uppnått (Figur 12). BSAP beting i utsläppsreduktion är för närvarande under översyn.

34 Figur 12 Nettobelastning av fosfor (ton/år) till Egentliga östersjön från diffusa källor och punktkällor år Blå linje motsvarar målet för BSAP då 290 ton reduktion räknas från år Antropogen nettobelastning av fosfor och källfördelning Den antropogena nettobelastningen av fosfor år 2009 är 1390 ton, inklusive bidrag från hyggen (Tabell 18). Det motsvarar en minskning från år 2006 med 11 % eller 180 ton., industri och enskilda avlopp har minskat med 170 ton och jordbruk har minskat med resterande 10 ton. har beräknats med samma underlag år 2006 och år 2009 och förändringar kan därför inte beräknas i denna studie. Den antropogena nettobelastningen av fosfor på havet har minskat med ca 22% (380 ton) från år 1995 (utan bidrag från hyggen). Tabell 18Antropogen nettobelastning av fosfor från diffusa källor och punktkällor år 2009 (ton/år). Havsbassäng Jordbruk Hygge Karv, Reningsverk, Enskilda avlopp Totalt Totalt utan hygge Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Källfördelning av antropogen nettobelastning av fosfor år 2009 visar att belastning från jordbruksmark dominerar i södra Sverige och att punktkällorna har stora sam-

35 manlagda bidrag i norra Sverige (Figur 13). Bidragen av nettobelastning av fosfor från enskilda avlopp är större än bidragen från industrin till havet i samtliga havsbassänger i södra Sverige. Figur 13 Källfördelning av antropogen nettobelastning av fosfor år 2009.