INGEN ÖVERGÖDNING. Sammanfattning

Transkript

1 INGEN ÖVERGÖDNING Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sammanfattning det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. ingen övergödning I dagsläget pekar det befintliga underlaget på en oförändrad eller svag förbättring av miljötillståndet. En förbättring har framförallt iakttagits i flera kustområden de senaste åren. Måluppfyllelsen är till stor del beroende av internationella åtgärder och återhämtningen i miljön tar lång tid. Ytterligare beslut om åtgärder inom Figur 17. Tillförsel av kväve och fosfor till havet Tusen ton Tusen ton Kväve Fosfor STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN KÄLLA: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Figuren visar tillförseln av kväve respektive fosfor från vattendrag till svenska havsområden under perioden (i tusen ton per år). Utsläpp från avloppsreningsverk och industrier vid kusten ingår inte

2 EU, inom FN:s luftvårdskonvention samt för internationell sjöfart krävs för att förutsättningarna ska kunna bedömas som uppfyllda till Även den framtida inriktningen inom EU:s jordbrukspolitik kommer att vara betydelsefull för utvecklingen av övergödningssituationen i vattenmiljöer. Miljökvalitetsmålet utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet De övergödande näringsämnena fosfor och kväve kommer dels via utsläpp till luft från sjöfart, biltrafik och energianvändning, dels via utsläpp till vatten från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp, industrier och skogsmark. I dagsläget pekar det befintliga underlaget på en oförändrad eller svag förbättring av miljötillståndet. En viss förbättring har iakttagits de senaste åren, framförallt i flera kustområden. Lantbrukets åtgärder för att minska läckaget av kväve och fosfor ger en viss effekt. Läckage av kväve och fosfor från jordbruket har minskat de senaste tjugo åren 311. Generellt sett sker en minskning av utsläpp till luft, men det finns en ökande trend av utsläpp från den internationella sjöfarten, vars belastning på Östersjön redan i dag är betydande. Trots att utsläpp av näringsämnen till luft och vatten fortsätter att minska kvarstår effekterna av övergödningen i miljön 312. Tillförseln av näringsämnen utöver den mängd som naturen kan tillgodogöra sig leder till att människors hälsa, den biologiska mångfalden och naturresurserna hotas. Övergödningen försämrar livsvillkoren för många organismer och utgör därmed ett hot mot den biologiska mångfalden. I havet orsakar övergödningen bland annat algblomning, som leder till att vattnet blir grumligt, och leder till att tångbältena minskar och artsammansättningen förändras. I havet är problemen med övergödning störst i Östersjön, huvudsakligen Egentliga Östersjön (från Ålands hav i norr till de danska sunden i söder och väster), men även i Västerhavet påverkar övergödningen miljötillståndet i havet 313. I Bohuslän visar miljöövervakningen att utbredningen av flera makroalger minskar. Övergödningen är också en av orsakerna till att ålgräsbestånden, som är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden, minskat sedan 1980-talet 314. En följd av övergödningen är försämrade syreförhållanden i havet. Syresituationen i Egentliga Östersjöns utsjöområden är fortsatt dålig. Tio procent av vattenvolymen 311 Fölster, J. et.al Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1. Institutionen för vatten och miljö, SLU. 312 Naturvårdsverket, Ingen övergödning. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport Havsmiljöinstitutet (2011): Havet Havsmiljöinstitutet (2011): Havet 2011 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 295

3 ingen övergödning i Östersjön är nu helt syrefri 315. Nya studier visar även på försämrade syreförhållanden i Östersjöns kustområden 316. Även många sjöar och vattendrag är kraftigt övergödda, och effekterna är i stort sett samma som i havet. Övergödning resulterar bland annat i igenväxning av sjöar och vattendrag, algblomningar och en kraftig förändring av växt- och djursamhällenas sammansättning, vilka arter som dominerar och mängden av dessa. Övergödningsproblematiken är störst för sjöarna i tätbefolkade områden och i odlingslandskapet, särskilt för sjöarna i södra Sverige 317. Övergödning av landekosystem till följd av luftnedfall av övergödande kväveföreningar samt gödsling kan även påverka landekosystem genom förändringar av vegetationen mot mer kvävegynnade arter. En förändring av vegetationssammansättningen kan leda till att arter försvinner från vissa områden. Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet är starkt beroende av det internationella arbetet. De viktigaste verktygen är genomförande av: vattendirektivet, havsmiljödirektivet, HELCOM:s aktionsplan för Östersjön (BSAP), EU:s takdirektiv för luftföroreningar samt Göteborgsprotokollet inom FN:s luftvårdskonvention. Även den framtida inriktningen inom EU:s jordbrukspolitik och utformningen av nästa landsbygdsprogram ( ) kommer att vara betydelsefulla när det gäller påverkan på sjöar, vattendrag och hav. Riktade ersättningar inom landsbygdsprogrammen, som är en del av jordbrukspolitiken, har visat sig ge positiva miljöeffekter 318. Ytterligare styrmedel är nitratdirektivet som syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Arbetet inom de internationella konventionerna HELCOM och OSPAR är också mycket viktiga delar i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet. HELCOM:s medlemsländer har kommit överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Aktionsplanens övergripande mål är att Östersjön ska vara i god ekologisk och miljömässig status Åtgärder för att nå målen ska ha vidtagits Bland de trender som påverkar måluppfyllelsen märks bland annat ökade utsläpp av kväveoxider till luft från den internationella sjöfarten. 315 Havsmiljöinstitutet (2011): Havet Conley et.al Hypoxia is increasing in the Coastal Zone of the Baltic Sea. Environmental Science and Technology. 317 Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen Reviderad version av rapport Rapport Naturvårdsverket, Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik. Rapport HELCOM Baltic Sea Action Plan, STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

4 Nationellt är genomförandet av vattenförvaltningsförordningen (vattendirektivet), som även omfattar kustvatten, ett viktigt verktyg för förbättring av vattenkvaliteten. Syftet med vattendirektivet är att samtliga inlands- och kustvatten inom EU ska ha uppnått god ekologisk status eller potential och kemisk status till Med havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) ska havsområdena nå tillståndet god miljöstatus till Senast 2016 ska åtgärdsprogram ha trätt i kraft i syfte att komma till rätta med identifierade miljöproblem. Borttagandet av handelsgödselskatten kan komma att öka utsläppen från jordbruket och därmed motverka måluppfyllelsen 321. Framtagandet och implementeringen av en nationell strategi för sammanhållen vattenpolitik kommer att få stor betydelse för det fortsatta arbetet med att nå målet. Under 2012 har en sammanställning gjorts av befintliga styrmedel som kopplar till miljökvalitetsmålet. I rapporten anges även några identifierade brister kopplade till befintliga styrmedel. Några exempel på synergier och konflikter mellan miljökvalitetsmål ges också. 322 Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Varken det tillstånd som miljökvalitetsmålet uttrycker, eller förutsättningarna för måluppfyllelse kan uppnås till 2020 med hittills beslutade och planerade åtgärder. Möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet är beroende av insatser på både nationell och internationell nivå. Insatser på nationell nivå behövs för att minska påverkan på sjöar och vattendrag och insatser både på nationell och internationell nivå behövs för att minska belastningen på havet och för att minska luftnedfallet av övergödande ämnen. Utsläppen i alla länder som påverkar miljön i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak behöver reduceras ytterligare, samtidigt som utsläppen till Bottenhavet och Bottenviken inte tillåts öka. Ytterligare beslut om utsläppsmål och åtgärder dels inom EU och FN:s luftvårdskonvention dels för internationell sjöfart krävs för att förutsättningarna ska kunna bedömas som uppfyllda till Återhämtningstiden efter att åtgärder har vidtagits kan vara lång. På grund av upplagrade förråd av näring i mark och sediment kan det i vissa fall handla om en fördröjning på tiotals år innan vi ser några effekter av åtgärder på miljötillståndet, såvida inga restaureringsåtgärder görs 323. Det finns också en betydande kunskapsbrist om tidsdynamiken och vilken effekt åtgärderna har i övergödda vatten. 320 Havs- och vattenmyndigheten God havsmiljö Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Remissversion Jordbruksverket Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket. Rapport 2010: Naturvårdsverket, Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen en kartläggning, Rapport Naturvårdsverket, Ingen övergödning. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Rapport 5840 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 297

5 ingen övergödning Åtgärderna inom BSAP ska i huvudsak vara genomförda innan Åtaganden för Sverige och andra länder inom BSAP bidrar, om de genomförs, positivt till möjligheterna att så småningom nå miljökvalitetsmålet. Bedömningen är dock att det kommer ta betydligt längre tid att vidta alla de åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsmålet. Dessutom krävs dels att befintliga styrmedel tillämpas mer kraftfullt dels att nya styrmedel som leder till ytterligare åtgärder utvecklas. Det finns flera andra miljökvalitetsmål som till viss del kan påverka uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet, bland annat Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan. Det finns även målkonflikter. För att vissa miljökvalitetsmål ska nås krävs exempelvis att jordbruk bedrivs, medan den belastning som jordbruk och djurhållning medför påverkar miljökvalitetsmålet Ingen övergödning negativt. Det finns även synergier mellan miljökvalitetsmål. Exempelvis bidrar anläggandet av våtmarker till minskad växtnäringsförlust och kan bidra till ökad biologisk mångfald och därmed till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- och djurliv. Regional bedömning Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens med den bedömning som gjorts på regional nivå 324. De allra flesta länsstyrelser gör bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Endast Västerbotten och Norrbotten, som har låg belastning tack vare lågt befolkningstryck, begränsat jordbruk och låg belastning från andra länders utsläpp, bedömer att miljökvalitetsmålet kan nås. Stockholms län anser sig ha störst problem i landet. Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling Påverkan på havet Den maximala belastning som man preliminärt inom HELCOM kommit överens om ska gälla för Östersjöns olika havsbassänger och länder bedöms på sikt leda till en god ekologisk miljöstatus. Tillförseln av näringsämnen liksom känsligheten varierar mellan Östersjöns bassänger, och minskningsbetingen är därför olika stora. För Bottniska viken har man bedömt att utsläppen inte behöver minska alls. Havsbassängernas minskningsbeting har fördelats mellan Östersjöns kuststater, och för Sveriges del finns beting för kväve och fosfor till Egentliga Östersjön samt för kväve till Öresund och Kattegatt. 324 Miljömålsportalen, mars 2012: STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

6 Utsläppen till Östersjön Minskar något De svenska utsläppen av näringsämnen uppvisar överlag en svagt minskande trend. Detta är tydligast för utsläppen av ammoniak och kväveoxider till luft, men gäller även för utsläppen av kväveföreningar och fosforföreningar till vatten. Flera åtgärder har genomförts på nationell nivå för att minska utsläppen av näringsämnen från mänskliga verksamheter. De tidigare delmålen om utsläpp av fosfor respektive kväve var båda nära att nås, medan delmålen om utsläpp av ammoniak och kväveoxider nåddes. Till stor del, till cirka procent, kommer emellertid både luft- och vattenburen tillförsel av näringsämnen till Östersjön från andra länder än Sverige, och den samlade tillförseln av näringsämnen till Östersjön uppvisar ingen statistisk påvisbar förändring under perioden Utsläppen från vissa länder har minskat, medan utsläppen från andra länder har ökat eller är oförändrade. Enligt nya beräkningar från HELCOM, om vad som krävs för att nå utsläppsmålen i BSAP, behöver den totala tillförseln av kväve och fosfor till Östersjön minska med cirka ton kväve per år och ton fosfor per år jämfört med situationen Sveriges samlade beting inom BSAP är ton kväve och 290 ton fosfor. Referensperioden för detta beting är För Sveriges del har belastningen av kväve till Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt beräknats minska med ton från 2000 till Detta kan sättas i förhållande till målsättningen, som är en minskning med totalt ton till Motsvarande minskning för belastning av fosfor till Egentliga Östersjön från 2000 till 2009 var 50 ton, att jämföra med målsättningen om en minskning med totalt 290 ton till Både antropogena och naturliga orsaker till övergödningen De huvudsakliga antropogena källorna för belastning av kväve och fosfor på havet är utsläpp från jordbruk, industri och kommunala reningsverk. För kväve är också det atmosfäriska nedfallet på vatten av betydelse. Även enskilda avlopp och skogsbruket bidrar men i mindre grad. Därtill kommer den naturliga bakgrundsbelastningen, som står för cirka 50 procent av tillförseln från Sverige och som inte kan påverkas med åtgärder. Belastningen i Sverige har minskat i olika utsträckning mellan olika sektorer, och belastningen har i något fall ökat. De största minskningarna sedan 1995 har skett genom förbättring av reningen i kommunala reningsverk och från industrier. Det har mellan åren 2006 till 2009 utförts färre åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksmark i form av fånggrödor och skyddszoner jämfört med tidigare, men belastningen från jordbruksmark har 325 HELCOM Fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5). Baltic Sea Environmental Proceedings No HELCOM Fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5). Baltic Sea Environmental Proceedings No SMED Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 299

7 ändå minskat. Minskningen beror bland annat på att den totala jordbruksarealen har minskat. Under 2010 höjdes ersättningen till jordbrukare som anlägger skyddszoner av bevuxen mark längs med vattendrag. Höjningen gav effekt och under 2010 noterades en ökad areal av skyddszoner jämfört med föregående år 328. Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat något sedan 1995, på grund av ett ökat antal fastigheter med enskilda avlopp 329. ingen övergödning Förutsättningar att minska påverkan på havet För det nationella åtgärdsarbetet är landsbygdsprogrammets miljöersättningar viktiga. Även bidrag till lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-bidrag, samt rådgivningsinitiativet Greppa näringen bidrar positivt till minskad belastning av näringsämnen. Konflikter mellan åtgärder för att nå Ingen övergödning och andra miljökvalitetsmål finns. Miljöersättningen för fånggröda bidrar till exempel till att minska övergödningen, men kan försämra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan 330. Tillförseln av näringsämnen kommer från flera länder, varför åtgärder med anledning av havsmiljödirektivet och de internationella havsmiljökonventionerna kommer att få en stor betydelse. Sverige har som konventionspart i HELCOM åtagit sig att leva upp till de mål som finns i BSAP. Dessa är dock inte juridiskt bindande på samma sätt som till exempel kraven i ett EU-direktiv. Åtgärder för att nå målen i BSAP till 2021 ska ha vidtagits senast Under 2010 har alla HELCOM-länder, inklusive Sverige, tagit fram nationella genomförandeplaner för BSAP, men faktiska åtgärder har bara genomförts i mindre omfattning. Vad återstår att göra? För att minska negativ miljöpåverkan till följd av tillförsel av näringsämnen till havet är framsteg inom både Sveriges och andra länders åtgärdsarbete nödvändigt. Kraftfulla politiska beslut inom samtliga länder som bidrar till övergödningsproblematiken behövs. Det är långt kvar till att utsläppsmålen inom BSAP nås, både för den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve- och fosforföreningar till Östersjön. Viktiga delar i genomförandet av havsmiljödirektivet finns ännu inte på plats. Alla länder ska fastställa god miljöstatus och miljömål senast 2012, och åtgärdsprogram ska ha antagits senast 2015 som senast vid utgången av 2016 ska ha börjat genomföras. Genomförande av direktivet ska dock använda sig av relevanta strukturer hos de regionala havsmiljökonventionerna, som till exempel BSAP, vilket förhoppningsvis påskyndar implementering av aktionsplanen (då EU-direktiv 328 Miljömålsportalen 329 SMED Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. 330 Naturvårdsverket, Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik. Rapport STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

8 till skillnad mot BSAP är rättsligt bindande). Inriktningen på EU:s jordbrukspolitik kan få en betydande roll när det gäller påverkan på havet. Åtgärder mot övergödande utsläpp har ett relativt snabbt genomslag beträffande utsläpp till luft, medan genomslaget för åtgärder mot vattenburna utsläpp tar längre tid. Många gånger uppvisar de naturliga systemen trögheter och buffrande egenskaper vilket gör att det kan ta lång tid innan tydliga resultat visar sig. Påverkan på landekosystemen Internationell sjöfart bidrar till nedfall av kväve Luftnedfall av övergödande kväveföreningar kan påverka landekosystem negativt på olika sätt, bland annat genom förändringar av vegetationen mot mer kvävegynnade arter. Indirekt kan det även innebära risk för kväveläckage från marken. Kvävenedfallet påverkar växtnäringstillståndet i landmiljön i framförallt södra Sveriges skogs-, ängs- och betesmarker som tidigare varit mer eller mindre näringsfattiga. Merparten av nedfallet över Sverige härrör från utlandet samt från internationell sjöfart. Även om det generellt sett skett en minskning av utsläpp till luft visar nya underlag att nedfallet av oorganiskt kväve via nederbörden över Sverige inte minskat mellan åren 1990 och Orsaken till detta är inte klarlagt. Den så kallade kritiska belastningen definierar ett skydd mot atmosfärisk påverkan på den biologiska mångfalden i mark och vatten. Överskridandet av kritisk belastning vad gäller övergödande kväve över Sverige har minskat med cirka 20 procent mellan 2000 och I Sverige har arbetet med att ta fram underlag för beräkning av kritisk belastning för övergödning nästan helt koncentrerats till skogsmark. Andra landekosystem kan vara känsligare än skog, men kunskapsunderlaget är ännu otillräckligt för att fastställa känsligheten för dessa miljöer 333. Det finns en ökande och oroande trend av utsläpp från den internationella sjöfarten, vars belastning på Östersjön redan i dag är betydande. Enligt SMHI:s utsläppsberäkningar kommer nedfallet av framförallt oxiderat kväve orsakat av internationell sjöfart öka till Övriga bidrag till nedfall av kväve, det vill säga landbaserade utsläpp av kväveoxid, bedöms i samma studie minska till Bidraget från internationell sjöfart till kvävedepositionen i Sverige är störst i sydvästra Sverige och avtar norrut Karlsson, G. et al Kvävedepositionen till Sverige. Jämförelse av depositionsdata från Krondroppsnätet, Luft- och nederbördskemiska nätet samt EMEP. IVL Rapport B Opublicerad rapport Cecilia Akselsson. Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap. Lunds Universitet. 333 Naturvårdsverket, Kritisk belastning för svavel och kväve. Rapport Andersson, C. et. al Halter och deposition av luftföroreningar. SMHI. Meteorologi Nr 147. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 301

9 ingen övergödning Förutsättningar att minska påverkan Åtgärdsarbetet styrs i huvudsak av de utsläppsnivåer som föreslagits i internationella avtal, såsom Göteborgsprotokollet 335 och EU:s takdirektiv 336 (NEC-direktivet). Konventionen för förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL) innehåller bland annat gränser för maximala utsläpp av kväveoxider. HELCOM har förslagit att Östersjön görs till ett kontrollområde för kväveoxider (så kallat NECA-område, NOx Emission Control Area), vilket skulle innebära skärpta utsläppskrav. Dessa krav kan träda ikraft tidigast 2016, och de scenarier som tagits fram inom HEL- COM tyder på att åtgärderna får fullt genomslag först efter Det finns även ekonomiska styrmedel som påverkar utsläppen, exempelvis kväveoxidavgiften och miljödifferentierade farledsavgifter (SJÖFS 2008:5). Åtgärder för att minska kväveoxidutsläpp inom sjöfart, energiproduktion och i trafiken bidrar samtidigt ofta till förbättrad luftkvalitet och minskad försurning. Det finns dock även konflikter mellan åtgärder för att nå övergödningsmålet och andra miljökvalitetsmål. Ett exempel är att skatt på koldioxid stimulerar byte från bensin- till dieseldrivna bilar, eftersom dieselbilar släpper ut mindre koldioxid. Detta kan vara positivt för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Dieselbilar släpper dock ut mer kväveoxider, vilket är negativt för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Vad återstår att göra? För att minska påverkan på landekosystemen krävs att man kommer överens om strängare utsläppsnivåer i det internationella luftvårdsarbetet. Det blir viktigt för Sverige att agera i dessa sammanhang. Tillräckliga minskningar kan bara åstadkommas inom ramen för ett internationellt samarbete. Bland annat behövs ytterligare åtgärder för att minska sjöfartens utsläpp. Fortsatta förbättringar vad gäller nedfallet över Sverige kan förväntas, men nuvarande bedömning är att den kritiska belastningen kommer att överskridas på cirka 30 procent av skogsmarksarealen Den senaste uppföljningen av hur EU:s medlemsländer beräknas uppfylla takdirektivets krav ger heller inte skäl till några större förväntningar. Uppföljningen, som bygger på ländernas egna uppgifter och bedömningar, uppskattar att tolv länder inte nådde sitt nationella utsläppstak för kväveoxider 2010, och att de sammanlagda utsläppen av kväveoxider ligger sex procent över vad som krävs för att nå det totala utsläppstaket Sveriges internationella överenskommelser. SÖ 2002:26. Protokollet om att minska försurning, övergödning och marknära ozon inom FN:s luftvårdskonvention. 336 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar. 337 Finnish Institute of Marine Research/Finnish Meteorological Institute Emissions of Nox from Baltic Sea shipping and first estimates of their effects on air quality and eutrophication of the Baltic Sea. 338 Opublicerad rapport. Cecilia Akselsson. Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap. Lunds Universitet. 339 NEC Directive Status Report EEA Technical Report No 3 / STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

10 Tillstånd i sjöar och vattendrag Många sjöar övergödda, men åtgärder ger resultat Med vissa undantag kan flertalet sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskapen i dag nå god status med avseende på näringstillstånd. För sjöarna i tätbefolkade områden och i odlingslandskapet är situationen sämre, särskilt för sjöarna i södra Sverige 340. Förutom tillförsel av näring har många av dessa sjöar även en så kallad internbelastning och den naturliga återhämtningstiden är därför lång. Internbelastning uppkommer när sjöns sediment frigör upplagrade näringsämnen, ofta vid syrebrist. Vattenmyndigheternas arbete med att klassificera ytvattenförekomsterna visar att mellan 20 och 40 procent av sjöarna i södra Sverige (med undantag för sydvästra Sverige) är övergödda. Motsvarande procentsiffror för norra Sverige är 3 4 procent. Tillståndet i vattendragen följer i stort sett samma mönster. Befintliga prognoser indikerar fortsatta minskningar av nedfall av luftföroreningar och utsläpp till vatten. Åtgärder inom jordbruket för att minska näringsförlusten till omgivande vattendrag har visat goda resultat. En studie av 65 jordbruksdominerande vattendrag i Syd- och Mellansverige med minimal påverkan från andra påverkanskällor visar på nedåtgående trender i halter av kväve och fosfor 341. Minskningarna var störst i de regioner där åtgärderna var mest omfattande. Förutsättningar för ett förbättrat tillstånd i sötvatten Ett flertal av EU:s direktiv, som avloppsdirektivet, dricksvattendirektivet, och framförallt ramdirektivet för vatten, har de senaste åren fått betydelse för det svenska arbetet med att förbättra statusen i sjöar och vattendrag. Genomförandet av vattenförvaltningsförordningen (2004:660), särskilt miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen, bedöms få en avgörande betydelse för att minska övergödningen i sjöar och vattendrag. Förordningen är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och kan därmed lägga grunden för ett effektivt åtgärdsarbete. Enligt förordningen ska god ekologisk status vara uppnådd till 2015, men det finns möjlighet till undantag i form av tidsfrist. De miljökvalitetsnormer som beslutades av vattenmyndigheterna under 2010 innebär för de flesta övergödda vatten en tidsfrist till Det finns i dagsläget inga säkra bedömningar av vilken effekt de beslutade åtgärdsprogrammen får fram till Vad återstår att göra? Fortsatta åtgärder för att minska näringsbelastningen från jordbruk, skogsbruk, reningsverk och enskilda avlopp behövs. Enligt undersökningar av 65 små jordbruksdominerande vattendrag i Syd- och Mellansverige har störst minskningar i såväl kväve- och fosforhalter som kväve- och fosfortransporter skett i de regioner 340 Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen Reviderad version av rapport Rapport Fölster, J. et.al Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1. Institutionen för vatten och miljö, SLU. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 303

11 ingen övergödning där åtgärderna varit mest omfattande 342. Detta pekar på vikten av ett fortsatt aktivt åtgärdsarbete. Om belastningen fortsätter minska bör förutsättningarna vara goda för att nå ett tillstånd med god status för näringsämnen i nästan alla sjöar i skogs- och fjälllandskapet. För sjöarna i odlingslandskapet blir det betydligt svårare och det kommer ta längre tid innan det finns förutsättningar för dem att nå god näringsstatus. Arbetet är främst beroende av nationella åtgärder, det är dock osäkert hur lång tid det kommer att ta. Det är i dag även oklart om de styrmedel som beslutas inom vattenförvaltningen får tillräckligt genomslag. Återhämtningstiden efter att åtgärder vidtagits kan vara lång. Tillstånd i havet Bottenhavet och Bottenviken Bottenviken betraktas som relativt näringsfattig och halterna av näringsämnen i öppet hav ligger på en stabil nivå. Större algblomningar är därför ovanliga. I Bottenhavet har fosforhalterna ökat de senaste 20 åren samtidigt som syrehalterna har sjunkit 343. Östersjön Övergödningen i Egentliga Östersjön utgör fortfarande ett stort problem. Sedan halterna av både fosfor- och kväveföreningar ökade kraftigt fram till början av 1990-talet, minskade halterna från och med slutet av 1990-talet. Denna minskande trend har fortsatt för kväve, men fosfor har istället ökat det senaste decenniet 344. Syresituationen i Egentliga Östersjöns utsjöområden är fortsatt dålig. Tio procent av vattenvolymen i Östersjön är nu helt syrefri 345. När den antropogena tillförseln av näringsämnen minskar, finns det överordnade processer som påverkar näringssituationen. Vid syrebrist frigörs till exempel fosfor från bottensedimenten samtidigt som kväve avgår genom denitrifikation 346. Det leder bland annat till ett stort överskott av fosfor i förhållande till mängden kväve. Den minskande kväve/fosfor-kvoten är i sin tur en faktor som gynnar förekomsten av cyanobakterieblomningar. Sedimentproppar tyder på att förekomsten av algblomningar har blivit vanligare från 1960-talets början Fölster, J. et.al Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1. Institutionen för vatten och miljö, SLU. 343 Havsmiljöinstitutet (2011): Havet Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen Rapport Havsmiljöinstitutet (2011): Havet Naturvårdsverket, Ingen övergödning. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Ny reviderad version. Rapport Havsmiljöinstitutet (2011): Havet STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

12 Västerhavet I Västerhavet har halterna av både kväve och fosfor minskat sedan 1990-talet och i Skagerraks öppna hav utgör inte övergödning något stort problem 348. I Kattegatt har dock bottenfaunan förändrats det senaste decenniet. Artrikedom, individtäthet och biomassa har minskat, i synnerhet hos bottenfaunan på djupa bottnar i det öppna havet 349. Förutsättningar för minskad övergödning i Havet Tillståndet i havet är beroende av åtgärdsarbete både inom och utanför Sveriges gränser. Relevant arbete inom EU och inom internationella konventioner har stor betydelse. Mycket av åtgärdsarbetet kommer att ske inom ramen för HELCOM, OSPAR, havsmiljödirektivet samt vattendirektivet. Havsmiljödirektivet pekar på att befintliga konventioner ska beaktas när man sätter mål och upprättar åtgärdsprogram. Det talar för att till exempel miljömål som upprättas inom HELCOM och OSPAR till stora delar kommer att ingå. Även utvecklingen inom EU:s jordbrukspolitik kommer att få stor betydelse när det gäller förutsättningarna att minska övergödningen i havet. Vad återstår att göra? För att på sikt uppnå god miljöstatus med avseende på övergödning krävs att utsläppen i alla länder som påverkar Östersjön och Västerhavet reduceras. Med hänsyn till nuvarande kunskap om belastning, tillstånd och den tid det tar för åtgärder att få effekt i miljön är det inte rimligt att förvänta sig att förhållandena i havet är sådana att kriterierna för god miljöstatus avseende övergödning ska kunna uppnås till För Östersjön uppskattas återhämtningstiden kunna variera från några år (exempelvis för kväve i vissa havsområden) till hundratals år (exempelvis för fosfor i kraftigt internbelastade havsområden) 350. Eftersom tillståndet i havet till stor del är beroende av andra länders åtgärdsarbete kommer relevant arbete inom EU och internationella konventioner att få stor betydelse. Havsmiljöförordningen i kombination med vattenförvaltningsförordningen utgör ett bindande ramverk med krav på mål och åtgärder i Sverige. Arbetet med att implementera dessa förordningar är viktigt för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Tillstånd i kustvatten I dagsläget pekar det befintliga underlaget på en oförändrad eller svag förbättring av miljötillståndet i Sveriges kustvatten. Tillståndsbedömningarna för Sveriges 348 Havsmiljöinstitutet (2011): Havet Naturvårdsverket, Ingen övergödning. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Ny reviderad version. Rapport 5840 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 305

13 ingen övergödning kustområden som gjorts inom vattenförvaltningen visar att övergödning framförallt är ett problem i Egentliga Östersjön och Västerhavet (Bohuslän). I Skagerraks kustområden har bottenfaunan måttlig status och djuputbredningen av makrovegetation har minskat samtidigt som utbredningen av fintrådiga algmattor har ökat. I Egentliga Östersjön är det främst halterna av olika näringsämnen och växtplankton som har måttlig status. Den generella syresituationen i Östersjöns och Västerhavets kustområden är övervägande god, men det finns flera områden som drabbas av lokal, tillfällig syrebrist 351. Områden med permanent eller årligen återkommande syrebrist finns i vissa inre kustområden. Tillståndet hos bottenfaunan i Kattegatt har under det senaste decenniet försämrats, speciellt i utsjön, men även vid kustlokalerna. Nu visar dock bottenfaunan på många platser tecken på återhämtning. Denna positiva trend är tydligast i grunda kustområden. I Bottenviken är övergödning inte ett storskaligt problem på samma sätt som i Egentliga Östersjön, men vissa kustområden bedöms vara övergödda med påverkad bottenfauna. Bottenfaunan i Bottenhavet visar på många ställen måttlig status, medan makroalger visar god status 352. Förutsättningar för minskad övergödning i kustvatten Det är till viss del våra egna vattendrag och avrinningsområden som påverkar våra kustområden. Den nationella rådigheten är större för kusten än för havet och vi kan därför uppnå lokala förbättringar i tillståndet med egna åtgärder. En stor del av näringstillförseln som påverkar kustvattnet härstammar dock från andra länder. Arbetet inom EU och internationella konventioner kommer därmed att få en stor betydelse där havsmiljöförordningen i kombination med vattenförvaltningsförordningen utgör ett bindande ramverk med krav på mål och åtgärder. Vad återstår att göra? För att förhållandena i svenska kustvatten ska vara sådana att kriterierna för god status för näringsämnen ska uppnås krävs att utsläppen från Sverige samt övriga länder som påverkar Östersjön och Västerhavet reduceras. Ett fortsatt nationellt åtgärdsarbete med insatser för att minska övergödningssituationen är viktigt. Det är även viktigt att sträva efter ett fortsatt gott internationellt samarbete, eftersom flera länder bidrar till övergödningen. Havsmiljöförordningen i kombination med vattenförvaltningsförordningen utgör ett bindande ramverk med krav på mål och åtgärder i Sverige. Arbetet med att genomföra dessa förordningar är viktigt för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. 351 Conley et.al Hypoxia is increasing in the Coastal Zone of the Baltic Sea. Environmental Science and Technology. 352 Havsmiljöinstitutet (2011): Havet STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

14 Kopplingar till generationsmålet Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning kopplar till flera delar av generationsmålet. Tydligast är kopplingen till målen om att ekosystemen har återhämtat sig, om bevarande av den biologiska mångfalden och naturmiljön samt målet om att människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan och att miljön ska ha positiv effekt på människors hälsa. Havets förmåga att långsiktigt leverera ekosystemtjänster är långt ifrån säkrad, och mycket återstår innan det går att säga att ekosystemen har återhämtat sig. En orsak till detta är övergödningssituationen, som har en påverkan på hela ekosystemet. Övergödning av kustnära områden och sjöar kan orsaka algblomningar vilket kan påverka människors hälsa. Giftiga algblomningar kan medföra stora samhälleliga och ekonomiska konsekvenser och motverkar uppfyllelsen av de delar av generationsmålet som rör människors hälsa. Samhällets konsumtionsmönster, med bland annat ökad köttkonsumtion, påverkar övergödningssituationen. Kött- och mjölkproduktion ger större näringsförluster, i relation till mängden näringsämnen i det färdiga livsmedlet, än växtproduktion. Ökade luftutsläpp från sjöfart, biltrafik och energianvändning är också kopplat till samhällets konsumtionsmönster och motverkar miljökvalitetsmålet. Generationsmålet anger att Sveriges miljöproblem ska lösas utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. I dag ökar den svenska konsumtionen av livsmedel medan den svenska jordbruksproduktionen minskar. Detta innebär att möjligheterna att nationellt minska övergödningen ökar, medan miljöeffekter av jordbruket exporteras till andra länder. Denna utveckling motverkar alltså möjligheten att nå generationsmålet. Ett aktivt arbete, både nationellt och internationellt, med att minska övergödningen är nödvändigt för att kunna uppfylla de delar inom generationsmålet som kopplar till miljökvalitetsmålet. Gemensamma insatser inom de sektorer som bidrar till övergödningen behövs inom alla de länder som bidrar till utsläppen. Vattenförvaltningsförordningen, havsmiljöförordningen, HELCOM:s aktionsplan för Östersjön, EU:s takdirektiv för luftföroreningar och Göteborgsprotokollet inom FN:s luftvårdskonvention är viktiga verktyg för att uppnå miljökvalitetsmålet. Även den kommande inriktningen av EU:s jordbrukspolitik kommer att få en viktig roll när det gäller övergödningspåverkan på havet. Ytterligare styrmedel och åtgärder för att minska övergödningen behövs och kommer att medföra positiva effekter även för möjligheten att nå generationsmålet. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 307

15 Analys av delmålen varför gick det som det gick? DELMÅL: Utsläpp av fosforföreningar (2010) Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. ingen övergödning Delmålet nåddes inte. Beräkningar visar att den antropogena vattenburna belastningen av fosfor minskade med cirka 18 procent mellan 1995 och 2009, vilket innebär att delmålet var nära att nås 353. De svenska utsläppen av fosforföreningar till vatten har under de senaste decennierna minskat gradvis. Den minskade belastningen av fosfor från punktkällor beror på lägre utsläpp framför allt från de kommunala reningsverken och från industrier. Belastningen från enskilda avlopp har ökat sedan 1995 med cirka sju procent. Även de diffusa källorna har bidragit till lägre antropogen belastning. Vad gäller jordbruket, som är en diffus källa, beror minskningen sett till perioden på minskad total areal jordbruksmark. Belastningen av fosfor från skog och hygge har däremot inte minskat under de senaste åren, trots att arealen hygge minskat med 14 procent. DELMÅL: Utsläpp av kväveföreningar (2010) Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Delmålet nåddes inte, eftersom utsläppsminskningen av kväveföreningar till vatten inte har varit tillräcklig. En minskning har dock skett, huvudsakligen inom jordbruks- och avloppssektorn. Beräkningar visar att den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) har minskat med cirka 25 procent mellan 1995 och Detta innebär att delmålet var relativt nära att nås. Anledningen till minskningen är främst de åtgärder som genomförts för att minska utsläppen av kväve från punktkällor. Även minskade utsläpp från diffusa källor, så som belastning från jordbruksmark, har bidragit. DELMÅL: Utsläpp av ammoniak (2010) Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. 353 SMED Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. 354 SMED Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. 308 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

16 Delmålet uppnåddes redan Sett över perioden kommer Sveriges utsläpp av ammoniak till luft att ha minskat med cirka 24 procent. Minskningen av utsläpp av ammoniak skedde huvudsakligen inom jordbrukssektorn. Det minskade antalet djur sedan 1995 antas vara den dominerande förklaringen till utsläppsminskningen, även under de senaste åren. Även den förbättrade gödselhanteringen bidrar till utsläppsminskningen. DELMÅL: Utsläpp av kväveoxider (2010) Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. Nya data för 2010 visar att utsläppen i Sverige av kväveoxider är ton och att delmålet därmed inte uppnåddes. Se vidare under Bara naturlig försurning. Bedömning av regionala delmål De nationella delmålen återfinns som regionala mål i huvuddelen av länen. De flesta rapporterar att målet för minskade utsläpp av ammoniak har nåtts. Orsaken anses i flera fall vara minskad djurhållning. Målen för utsläpp av fosfor- respektive kväveföreningar har nåtts i endast cirka 30 procent av länen. Hälften har nått målet för utsläpp av kväveoxider. Några län har lagt till egna mål, till exempel för enskilda avlopp. Måluppfyllelsen är i allmänhet låg också för de egna målen. Områden för ytterligare insatser Internationellt samarbete och genomförande av EU-direktiv Möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet är starkt beroende av insatser inom EU och på internationell nivå. Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och havsmiljöförordningen (2010:1341), BSAP, EU:s takdirektiv för luftföroreningar samt Göteborgsprotokollet bedöms vara de viktigaste verktygen för att uppnå miljökvalitetsmålet. Även den kommande inriktningen av EU:s jordbrukspolitik kommer att få en viktig roll när det gäller övergödningspåverkan på havet. Bland de drivkrafter som påverkar måluppfyllelsen märks bland annat en trend för ökade utsläpp av kväveoxider till luft från den internationella sjöfarten. Sveriges delaktighet i det internationella miljöarbetet kring sjöfartsfrågor inom IMO (International Maritime Organisation) och HELCOM är därför av stor vikt. Genomförandet av havsmiljödirektivet är en utmaning. Direktivet kräver regionalt samarbete och att EU:s medlemsländer sätter upp gemensamma mål för delade havsmiljöer. För att direktivet ska få önskat genomslag måste Sverige vara aktivt och drivande i de samordnande processer som leds av havsmiljökonventionerna och kommissionen. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 309

17 ingen övergödning Även om EU-direktiv, såsom vattendirektivet och havsmiljödirektivet, är bindande för medlemsländerna, är de styrmedel som beslutas för att nå de svenska miljökvalitetsnormerna inte alltid tillräckligt starka för att uppnå det mål som ställs. För att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är det mycket viktigt att de miljökvalitetsnormer som i dag finns inom vattenförvaltningen liksom de som planeras inom havsmiljöförvaltningen vad gäller övergödning följs. Vidare är det viktigt att de åtgärdsprogram som kommer att utarbetas inom havsmiljöförvaltningen implementeras effektivt och får en verkan på åtgärdsarbetet både nationellt och internationellt. För ett effektivt åtgärdsarbete är det viktigt med samverkan av olika slag och på varierande nivåer samt att samverkan och insatser sker med avrinningsområdesperspektivet i åtanke. Minskade utsläpp av kväve och fosfor till vatten Vad gäller utsläpp av näringsämnen till havet krävs det ett fortsatt åtgärdsarbete för att samtliga medlemsländer inom HELCOM ska nå sina minskningsbeting. Den senaste sammanställningen från HELCOM om utsläpp av näringsämnen till Östersjön 355 visar att utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön behöver minska med respektive ton per år. En del av minskningen kan nås genom att minska utsläppen från kommunala och enskilda avlopp samt genom åtgärder inom industri och skogsbruk. När det gäller att uppnå kvävebetingen kan också minskade utsläpp av kväveföreningar till luft bidra. Den största utsläppsminskningen behöver dock ske inom jordbrukssektorn. Rapporten från HELCOM uppskattar att den sammanlagda tillförseln av kväve från jordbruk till Östersjön behöver minska med ton årligen. Den pågående revisionen av utsläppsbetingen kan komma att förändra åtgärdsbehovet. Även om åtgärder till viss del genomförs inom jordbrukssektorn i samtliga av HELCOM:s medlemsländer, kommer denna reduktion att vara mycket svår att åstadkomma med nuvarande styrmedel. Inriktningen av EU:s jordbrukspolitik, inklusive landsbygdsprogrammet för perioden kommer att vara betydelsefull när det gäller påverkan på både inlandsvatten och havet. Direktstöden, det så kallade gårdsstödet, kommer sannolikt att från och med 2014 innehålla en miljödel, ett så kallat grönt stöd eller förgröning. På nationell nivå måste fortsatta åtgärder sättas in för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark. Här fyller miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet en viktig funktion och Jordbruksverket har ett uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag med förslag hur ett nytt nationellt landsbygds- 355 HELCOM Fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5). Baltic Sea Environmental Proceedings No STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

18 program ska vara utformat. Flera styrmedel kan behöva tas fram inom vattenmyndigheternas nya förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för perioden Studier visar på nedåtgående trender vad gäller läckage av både kväve och fosfor från jordbruksmark i Syd- och Mellansverige, särskilt i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande 356. Exempel på åtgärder som genomförts är att anpassa odlingen genom att minska andelen vårgröda samt att öka vallodlingen. Ökad anslutning av lantbrukare till Greppa näringen har visat sig bidra till minskat näringsläckage. Det är även viktigt med insatser för att förbättra reningen från enskilda avlopp. Här behövs samverkan mellan nationella, regionala och lokala aktörer. Det saknas i dag ett nationellt miljöövervakningsprogram för avrinningen från brukad skogsmark. För att erhålla en bättre bild av skogsbrukets påverkan på sötvattensystemen behövs utökad miljöövervakning. Minskade utsläpp till luft För att minska påverkan på landekosystemen behöver framsteg göras i det internationella luftvårdsarbetet. Man behöver till exempel kommer överens om strängare utsläppsnivåer. Det blir därför viktigt för Sverige att agera inom FN:s luftvårdskonvention och i samband med EU:s luftvårdsarbete. Tillräckliga minskningar kan bara åstadkommas inom ramen för ett internationellt samarbete. Åtgärder behövs bland annat inom sjöfartssektorn, där beräkningar visat att utsläppen av kväveoxider kommer att öka under perioden Fortsatt arbete för att nå utsläppsmålen inom BSAP Den största utmaningen i Baltic Sea Action Plan, BSAP, är att minska belastningen av näringsämnen. För Sveriges del visar beräkningar från konsortiet SMED (Svensk MiljöEmissionsData) att mycket arbete återstår innan målet i BSAP kan nås, både vad gäller kväve och fosfor 357. De åtgärder som föreslagits i den nationella åtgärdsplanen för att uppfylla det svenska åtagandet i BSAP 358 räcker inte för att uppnå de svenska preliminära belastningsmålen. Ytterligare styrmedel och åtgärder behöver tas fram, samtidigt som de åtgärder som i dag redan vidtas inom till exempelvis jordbrukssektorn måste fortsätta. Det kan handla om allt från ökad areal för skyddszoner till fler våtmarker i odlingslandskapet. 356 Fölster, J. et.al Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1. Institutionen för vatten och miljö, SLU. 357 SMED, Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. 358 Naturvårdsverket Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan. Förslag till nationell åtgärdsplan. Rapport FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 311