Språkteknologi som stöd för funktionshindrade -idag och imorgon. 2D1418 Språkteknologi Nada, KTH hösten 2004 Emma Tarandi
|
|
- Susanne Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Språkteknologi som stöd för funktionshindrade -idag och imorgon 2D1418 Språkteknologi Nada, KTH hösten 2004 Emma Tarandi
2 Automatisk sammanfattning utförd med SweSum inställd på 150 ord. En person med whiplash till exempel kan lätt bli trött och få dålig koncentrationsförmåga, och då har personen ju ett kognitivt funktionshinder också (Winberg) och kan ha stor nytta av språkteknologiska hjälpmedel. För personer med kognitiva funktionshinder finns flera olika problem vad gäller informationsbehandling. Vid problemlösningssvårigheter får personen svårt att känna igen ett problem, identifiera det och välja en lösning. Svårigheterna kan uppstå av både fysiska och kognitiva funktionshinder. Dyslektiker har väldigt olika problem, och behöver olika lösningar. Många kognitiva funktionshinder kräver ett enklare språk, kortare meningar, inga svåra ord och så vidare. Dyslektiker, och andra med olika kognitiva funktionshinder, har ofta även dåligt minne eller kanske koncentrationssvårigheter. Hjälp för kognitivt funktionshindrade Jag tror att datorstödet för dyslektiker och andra med kognitiva funktionshinder kan bli mycket bättre med framtidens språkteknologi.
3 Bakgrund Jag läser för närvarande en egen inriktning inom MDI/användbarhet, där språkteknologikursen ingår. I våras läste jag inom samma inriktning kursen IT-design för funktionshindrade. För att knyta ihop min inriktning så här långt har jag valt att skriva den här uppsatsen som en kombination av dessa två kurser. Jag har valt att inte fokusera på ett funktionshinder utan istället arbeta lite mer övergripande och titta på olika funktionshinder och vad språkteknologi gör för dem idag och vad som kan förbättras i framtiden. Vem är funktionshindrad? Vem är handikappad? Jag har valt att titta på språkteknologi kan användas för att hjälpa funktionshindrade, men med ett design-för-alla - tänkande så kan det mesta naturligtvis även gälla för icke-funktionshindrade. Man kan befinna sig under sådana omständigheter att man får svårt att höra, inte kan röra händerna och så vidare, vilket kan leda till att man kan ha stor nytta av design för funktionshindrade även om man inte är funktionshindrad, utan bara råkar vara i en situation som skapar ett handikapp (Follette Story, Mace, Mueller). Ett funktionshinder är själva skadan, medan ett handikapp uppstår först när samhället gör att man inte klarar av en viss aktivitet. Därför kan man, som jag ser det, vara handikappad till exempel när miljön är bullrig, när man åker något hoppigt, när händerna är upptagna för något annat och så vidare. Även vid splittrad uppmärksamhet kan applikationer för funktionshindrade göra stor nytta för icke-funktionshindrade. Ett exempel på lyckad design för alla: Sms och e-post rekommenderas till döva/hörselskadade av Hörselskadades riksförbund, och sms används flitigt bland de hörselskadade. Vem hade tänkt på hörselskadade när man konstruerade mobiltelefonen Visserligen hade Bell hörselskadade i åtanke när han konstruerade den vanliga telefonen, men det lyckades ju inte särskilt väl. Sms dock har gjort mobiltelefonen till ett lika kraftfullt redskap för hörselskadade som för hörande. En bidragande orsak till sms-framgången kanske kan vara ordprediktionen. Utan den hade det tagit väldigt lång tid att skriva sms. Ordprediktion i mobiltelefoner konstruerades ursprungligen för rörelsehindrade, enligt vad jag har hört, men har ju haft stor genomslagskraft för ickefunktionshindrade också. Att sen som ickefunktionshindrad vilja använda ordprediktion i till exempel en vanlig ordbehandlare är något som jag inte ser som någon särskilt sannolik önskan, men vem vet, med tillräckligt bra ordprediktorer (eller kanske till och med satsprediktorer) kanske man sitter där en dag och knappt behöver använda tangentbordet. För de som behöver lång tid på sig för att skriva, till exempel på grund av rörelsehinder eller problem med finmotoriken kan dock ordprediktion vara till stor hjälp vid datorarbete. För de som använder ögonen till att skriva, gaze input (Majaranta, Räihä), får inte förslagen bli för många (alltså måste prediktorn vara bättre) eftersom
4 ögonrörelserna är känsliga och det kan vara svårt att titta på rätt alternativ om det är många ord listade. Behovsgrupper / målgrupper Fysiskt eller kognitivt? Personer som har olika fysiska funktionshinder som kanske inte ses som behövande (bortsett från exempelvis de som har svårt att röra armarna) av språkteknologiska hjälpmedel kan ofta ändå ha ett behov. En person med whiplash till exempel kan lätt bli trött och få dålig koncentrationsförmåga, och då har personen ju ett kognitivt funktionshinder också (Winberg) och kan ha stor nytta av språkteknologiska hjälpmedel. För personer med kognitiva funktionshinder finns flera olika problem vad gäller informationsbehandling. Problemen kan delas upp i minnessvårigheter, perceptionsproblem och problemlösningssvårigheter. Med det första problemet, minnessvårigheter, får personen svårt att känna igen och ta in information. Minnessvårigheter kan också försvåra användandet av till exempel ordprediktorer då personen kan glömma vad den skulle skriva härnäst om han/hon måste välja ett ord från en lista. Vid perceptionsproblem har man svårt att ta in och bearbeta information. För mycket information i taget får inte presenteras, så språkteknologiska hjälpmedel får inte ge för många förslag. Vid problemlösningssvårigheter får personen svårt att känna igen ett problem, identifiera det och välja en lösning. Här kan man ha nytta av en språkgranskare som visar på ett fel, men att sedan välja en lösning/ordförslag kanske blir svårare (Edwards). Vilka har språksvårigheter? Över lag så är det de som har språksvårigheter av olika slag som naturligt har behov av språkteknologin. Bortsett från språksvårigheter i form av nyinlärt språk som för exempelvis invandrare så är språksvårigheter problem med att lyssna, tala, läsa och skriva. Svårigheterna kan uppstå av både fysiska och kognitiva funktionshinder. Lyssna För de som har problem att lyssna, till exempel på grund av hörselnedsättningar, kan automatisk textning vara ett bra stöd. Vid till exempel TV- sändningar är flera av programmen textade, och man kan via text-tv få fram texten om man behöver den. Men alla program är inte textade (vilket sker manuellt), och en funktion, kanske i TV:n, som automatiskt textar programmet skulle hjälpa många. En idé vore också att ha en liten handburen automatisk textare, som exempelvis döva skulle kunna använda för att kommunicera med hörande som inte kan teckenspråk. Översättningen från tal till text måste gå snabbt och ge få fel.
5 Hörselskadade idag kan få hjälp med en texttelefon. Det finns dock flera nackdelar med en sådan, bland annat så kan den inte användas till att ringa nummer som använder talsvar, och dessutom går det långsamt (HI). För att ringa till en vanlig telefon med en texttelefon måste man ringa via en förmedlingscentral (HI). Det verkar ju både omständligt och inkräktande på privatlivet om allt man vill säga ska gå via en tolk. Om man istället hade en bra text till tal- syntes så skulle man via en texttelefon kunna ringa till en vanlig telefon utan en tolk. Tala För talsvårigheter kanske någon form av ordprediktor i kombination med taltextöversättare och talsyntes skulle kunna fungera bra. Det kan kanske bli näst intill omöjligt att implementera, men vem vet vad framtidens språkteknologi kan bära med sig. Men vad vet jag, det kanske finns projekt på gång. Jag föreställer mig en automatisk översättare som skulle fungera som en personlig tolk, som personer med talproblem idag kan ha. Gravt utvecklingsstörda har ofta personliga assistenter som kan gissa vad personen försöker säga, och kan gissa ganska bra bara från små begynnelsefragment. Jag misstänker att det tar lång tid att träna upp den förmågan, och personliga assistenter som byter jobb måste innebära osäkerhetskänslor hos personen med talsvårigheter. Om det då fanns en pryl som kunde lära sig de olika uttalen från personen och ge förslag på vilka ord som börjar så eller representeras av det ljudet och därefter presenterade ordförslagen antingen via talsyntes eller text så kanske personen skulle kunna uttrycka sig mer. Läsa Lässvårigheter kan, precis som de andra problemen, bero på olika saker. Man kan ha svårt att läsa på grund av synfel eller kognitiva hinder. Det finns idag många hjälpmedel som fungerar ganska bra för båda orsakstyper. Förutom olika designpåverkansmöjligheter, som möjligheten att välja större text, olika bakgrundsfärg och liknande, så finns ju även talböcker, textsammanfattare och liknande. Många dyslektiker blir hjälpta av att få läsa en sammanfattning av texten först (HI). Skriva Skrivsvårigheter kan också bero på olika saker, jag väljer precis som med lässvårigheter att dela upp dem i kognitiva orsaker och fysiska orsaker. Bland de kognitiva orsakerna finns dyslexi, utvecklingsstörning, koncentrationssvårigheter och så vidare. Fysiska orsaker kan vara avsaknad av armar/händer, svårigheter att använda sina armar/händer på grund av förlamning, spasmer eller liknande eller att svårt att sitta och använda en dator på grund av rullstol/ sittproblem. För många typer av skrivsvårigheter finns det bra hjälpmedel, som ordprediktorer och språkgranskning. Men det finns samtidigt många brister. Dyslektiker har väldigt olika problem, och behöver olika lösningar. Att ge ordförslag kan hjälpa många, men andra kan ha svårt att känna igen ett rättstavat ord när de ser det.
6 Dagens och morgondagens språkteknologi Ordbehandlare ger felstavningsvarningar till den som använder dem. Bra för dyslektiker, tänker man lätt. Språkkollen i ordbehandlare är dock inte anpassade för dyslektiker (Särnå). Ordbehandlaren har mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå ord som skiljer sig mycket från det rätta ordet, och kan då inte ge några rättstavningsförslag. Jag testade min ordbehandlare med några ord, och felstavningen sykla genererade inga förslag, även om man kan tycka att det inte skiljer sig så mycket från cykla. Även om datorn kan ge förslag vid ett felstavat ord så behöver inte det betyda att dyslektikern kan välja rätt förslag. De kan ha svårt att se vad felstavningen är, även om de får se att ordet är felstavat. Dessutom kan datorns språkkoll få problem med ords flertydighet. Ett ord som finns i ordlistan godkänns, även om det står på helt galen plats och alltså egentligen borde vara ett helt annat ord. Datorn släpper alltså igenom en mening som Lampan är släkt, trots att det är ett klart fall av felstavning för de som vet att man släcker en lampa, inte släker. I den formen skulle ordet inte godkännas, men just i exempelmeningen slipper det igenom eftersom ordet släkt ju finns i ordlistan. För att komma ifrån sådana problem måste den semantiska språkkontrollen bli mycket bättre. Det där med semantik är ju dock kanske ett av de främsta problemet inom språkteknologi. Datorn har svårt att förstå saker som vi inte har rakt av berättat för den. Semantisk kontroll Även inom andra områden och för andra funktionshinder kommer en förbättrad semantisk kontroll göra stor nytta. Många kognitiva funktionshinder kräver ett enklare språk, kortare meningar, inga svåra ord och så vidare. Att ändra om en komplicerad text till så kallad lätt att läsa hjälper många, och man behöver ju inte ha ett kognitivt funktionshinder för att uppskatta en sådan förenklad text. Många texter idag är onödigt krångligt skrivna, till exempel alla dessa politiska texter, lagtexter och så vidare. Här har vi åter igen ett bra exempel på Universal design, om man designar så att den som har mest problem med något kan använda det så kan även många andra ha glädje av den nya designen/funktionen. Med en bra semantisk analys skulle man kunna automatiskt översätta alla elektroniska texter till lätt att läsa. För en sådan översättning krävs det ju av maskinen att den kan formulera om meningar, förklara ord, få med allt och ändå förkorta texten. Ordprediktion bra och dåligt Tidigare nämndes ordprediktion som hjälpmedel. Detta har många föreslagit som ett bra hjälpmedel för dyslektiker, men det är inte alltid sant. Dyslektiker, och andra med olika kognitiva funktionshinder, har ofta även dåligt minne eller kanske koncentrationssvårigheter. Då blir det med ordprediktion svårare att komma ihåg vad man höll på att skriva för mening om man ska sitta och
7 välja ord (Dickinson, Gregor, Newell). Dessutom kan det ju som ovan nämnt också vara svårt för en dyslektiker att se om ett ord är rätt för deras ändamål, de har svårt att skilja på likartade ord (Dickinson, Gregor, Newell). Metoden är dessutom tidsödande. Hjälp för kognitivt funktionshindrade Jag tror att datorstödet för dyslektiker och andra med kognitiva funktionshinder kan bli mycket bättre med framtidens språkteknologi. Framförallt så tror jag att en kraftigt förbättrad semantisk analys kan göra stora framsteg. Då kommer flera av dyslektikers och andras stavfel komma att hittas, och ordförslag kan bli bättre, det vill säga mer pricksäkra och färre till antal. Att dessutom möjliggöra personliga inställningar för de typer av fel som man själv gör underlättar nog också för många med kognitiva funktionshinder. Idag finns ju möjligheten att skriva in sina vanliga felstavningar och deras rätta varianter för autokorrigering, men jag tror på möjligheten att justera språkkontrollen på en mer övergripande nivå, till exempel om man har svårt att stava olika sche-ljud, svårt med determinerare, ofta blandar ihop första och sista bokstaven, och så vidare och så vidare. Detta kanske också kan åstadkommas med en bra maskininlärning, och en kombination av dessa vore ju ännu bättre. Automatisk översättning En annan aspekt av språkteknologin som kan komma göra stor nytta är den automatiska översättningen. Den är ju inte bara bra för att översätta svenska texter till tyska och så vidare, utan även för att anpassa texterna till olika funktionshinder. Att automatiskt kunna översätta mellan tal och text, text och sammanfattad text, text och lättläst (som är ett speciellt språk för utvecklingsstörda (HI)), braille (punktskrift), bliss (ett symbolspråk för till exempel förståndshandikappade), teckenspråk (som är ett officiellt eget språk i Sverige, teckenspråkiga räknas som en språkminoritet och har rätt till information på sitt eget språk) och så vidare skulle hjälpa många. Det innebär ju inte en rak översättning i flera av dessa fall, utan i till exempel braille kan ett eller två tecken representera flera bokstäver i vanligt skriftspråk. Dessutom är brailleskrift väldigt utrymmeskrävande, så ofta kan man behöva göra sammanfattningar (Edwards). Teckenspråk har en egen grammatik, och att översätta abstrakta, komplicerade meningar till exempelvis bilderna i bliss kräver nog en hel del. Att skriva om till lätt att läsa/enkel svenska (HI) är något som idag kan göras automatiskt, men det kan göras mycket bättre. Till exempel så finns det enligt HI texter som låter läsaren välja abstraktionsnivå. Jag vet dock inte om detta är något som gjorts automatiskt eller manuellt. Där har vi ju annars då en enorm potential för språkteknologi. Ett program som låter användaren välja abstraktionsnivå, hur svåra ord som får finnas med, hur långa meningarna får
8 vara, hur lång hela texten får vara, som automatiskt sammanfattar texten på ett enkelt sätt. Där har vi en bra applikation för dyslektiker och förståndshandikappade. Att man dessutom kan välja typsnitt, färger, storlek på text och liknande är inget som har med språkteknologi att göra, men ändå är sådant jag vill ta upp som funktioner i ett sådant språkhjälpgränssnitt. Textsammanfattning Jag har valt att göra min sammanfattning av den här rapporten med SweSum, och resultatet blev sådär. Med resultatet vill jag visa på att de automatiska sammanfattarna kan bli mycket bättre och då fylla en mycket stor funktion för funktionshindrade. Den automatiska sammanfattningen får inte med allt som texten handlar om, och då kan de som bara orkar läsa en sammanfattning gå miste om stora mängder information. För människor med dålig koncentrationsförmåga, utvecklingsstörningar, dyslexi och andra kognitiva funktionshinder är det jobbigt att läsa långa texter. Abstracts och liknande som ofta finns i rapporter kan bli lite väl övergripande, och kanske också väl krångliga att förstå. Automatisk textsammanfattning, och med sammanfattning menar jag här främst textabstraktion, inte extraktion, är då ett bra hjälpmedel, som säkert kommer att utvecklas och bli bättre i framtiden. Även för vissa andra hjälpmedel som översättningar till bliss behövs automatisk sammanfattning eftersom bliss tar så stor plats. Kombinationen sammanfattning och översättning kan säkerligen också användas när man ska översätta till lättläst. Slutsats De områden inom språkteknologi som jag ser som havandes störst potential att förbättra vardagen för funktionshindrade är automatisk översättning, taltext-översättningar, talsyntes samt förbättringar av ordprediktorer, språkkontroller och automatisk sammanfattning. Språkteknologin idag hjälper redan många funktionshindrade, men då främst de som har läs- eller skrivsvårigheter. Det främsta problemet för många funktionshindrade är kommunikationen med omvärlden, och där kan språkteknologin göra mycket.
9 Litteratur/referenser HI (Hjälpmedelsinstitutet), samt föreläsning i kursen IT-design för funktionshindrade Computers and people with disabilities Alistair D.N. Edwards Ongoing investigation of the ways in which some of the problems encountered by some dyslexics can be alleviated using computer techniques Anna Dickinson, Peter Gregor och Alan F. Newell 2002 Fundamental Principles and Priority Setting for Universal Usability Gregg Vanderheiden 2000 Föreläsningsanteckningar från kursen IT-design för funktionshindrade Fredrik Winberg 2004 Insights from the Aphasia Project; Designing Technology For and With People who have Aphasia Joanna McGrenere, Rhian Davies, Leah Findlater, Peter Graf, Maria Klawe, Karyn Moffatt, Barbara Purves, Sarah Yang 2003 The universal design file Molly Follette Story, Ronald L. Mace, James L. Mueller 1998 Twenty Years of Eye Typing: Systems and Design Issues Päivi Majaranta, Kari-Juoko Räihä 2002 Dyslexi specifik läs- och skrivsvårighet Johanna Särnå 2004 Att leva med hörselnedsättning Hörselskadades riksförbund 2003 Tidigare lärdomar från kursen IT-design för funktionshindrade Föreläsningar i Språkteknologi + utdelat material är en mycket intressant sida skriven på olika symbolspråk
Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT
IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.
Läs merSymbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel
Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel Paulina Modlitba Medieteknik-01 2D1418 Språkteknologi Kungliga tekniska högskolan, Stockholm Innehållsförteckning 1. Språkteknologi och
Läs merEgenskaper för digitala läromedel och film
Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som
Läs merKursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Schema. Kursupplägg. Schema (forts.) Schema (forts.)
IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se CID, IPlab, NADA Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning
Läs mer2
Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning
Läs merHjälpmedelsinstitutet
Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet
Läs merMessa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?
Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,
Läs merSpråkteknologi och Open Source
Språkteknologi och Open Source Erik Edin F01 erikedin@kth.se 15 oktober 2004 1 1 Open Source Open Source är en rörelse som syftar till att skriva datorprogram som släpps fria utan kommersiella intressen.
Läs merSå här fungerar Stava Rex
Så här fungerar Stava Rex Stava Rex är ett program som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text. Stava Rex kan rätta grava stavfel och hjälper till att skilja på lättförväxlade ord. Stava Rex kan
Läs merAnvända SpellRight 2 i Word 2010
Använda SpellRight 2 i Word 2010 1. Skriva i Word 1. Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare
Läs merLathund för Stava Rex
Lathund för Stava Rex för PC Stava Rex är ett avancerat svenskt rättstavningsprogram som kan rätta grava stavfel, lättförväxlade ord samt enklare grammatikfel. Stava Rex klarar av att rätta text i de vanligaste
Läs merKursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Kursupplägg. Vad ingår inte i kursen? Kurslitteratur. Kurslitteratur (forts.)
IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning
Läs merFältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist
Fältstudier Torsdagen den 13 november 15-17 K2 Ann Lantz alz@nada.kth.se Sinna Lindqvist Sinna@nada.kth.se Fältstudier Fält Målgrupp Funktionshinder Design för alla 24-timmars myndigheten Web Accessibility
Läs merMatris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen
Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar
Läs merKompensatoriska Tekniska Hjälpmedel - appar och andra verktyg. Cecilia Widlund, leg. logoped Logopederna Sverige AB
Kompensatoriska Tekniska Hjälpmedel - appar och andra verktyg Cecilia Widlund, leg. logoped Logopederna Sverige AB 26 september 2017 Dagens upplägg Appar AudioNote Popplet Diktering Talsyntes Spreeder
Läs merBruksanvisning. BLISSKARTA för Rolltalk Designer Artikelnr: 105 815
Bruksanvisning BLISSKARTA för Rolltalk Designer Artikelnr: 105 815 Innehåll Installation av Blisskarta... 3 Blisskartan - startsida... 3 Testa programmet... 4 Skapa en genväg till programmet från skrivbordet...
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merKursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner
IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet
Läs merTillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?
en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan
Läs merAnvända Stava Rex i Word 2010
Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord
Läs merFöljande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.
Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor
Läs merKom igång med SpellRight
Kom igång med SpellRight SpellRight är ett program som rättar engelska stavfel. Programmet är i första hand avsett för personer som har svenska som modersmål och skriver på engelska som andraspråk. Starta
Läs merSkärmtangentbordet som är enkelt att använda både med mus, touchskärmar och interaktiva whiteboards
Skärmtangentbordet som är enkelt att använda både med mus, touchskärmar och interaktiva whiteboards Tel: 031-769 00 60 info@frolundadata.se www.frolundadata.se Introduktion WizKeys är flexibelt och kostnadseffektivt
Läs mera. Fysiska: Syn och hörselnedsättningar, eller andra som gör att du har svårt att röra dig obehindrat i samhället, tex om du är rullstolsburen.
Specialpedagogik (Specialpedagogik är ett kunskaps och forskningsområde som har sin grund i pedagogiken. Historiskt har specialpedagogisk forskning framför allt berört möjligheten att anpassa undervisningen
Läs merPresentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget
Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder
Läs merRekommendationer för digital tillgänglighet hos läromedel
Rekommendationer för digital tillgänglighet hos läromedel När du utvecklar läromedel i digital form finns det några saker att ta hänsyn till om du vill att ditt läromedel ska passa för många. Här har vi
Läs merMina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.
Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund
Läs merKristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning
Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och
Läs merUr behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten
Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella
Läs merVälkommen till ClaroStava svenska mac med tal artnr 12312
Välkommen till ClaroStava svenska mac med tal artnr 12312 Välkommen till ClaroStava för Mac. Med ClaroStava kan du kontrollera din text. Du kan kontrollera texten både för rättstavning och lättförväxlade
Läs merUTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ
UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg
Läs merInnehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning?
Språkinlärning: mänsklig och datorstödd Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Språkteknologikursen KTH Innehåll Några olika typer av system för datorstödd språkinlärning Vad handlar språkinlärning om? Språkteknologins
Läs merAppar vi arbetat med
Appar vi arbetat med Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 5 juni 2013 ipad projekt Vt-2013 appar vi jobbat med, Sida 1 Choiceboard Creator Vi har använt denna app för att välja sång. Man kan ställa in så det
Läs merBeskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:
Detta är en bearbetad version av Kulturrådets Handledning inför arbetet med Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder. Ambitionen är att alla kulturinstitutioner
Läs merWizkeys skärmtangentbord
BRUKSANVISNING Artikelnummer: 145638 / 145638V Wizkeys skärmtangentbord funktionsverket Kom igång med Wizkeys WizKeys är flexibelt och kostnadseffektivt skärmtangentbord som inkluderar ordprediktion och
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva
Läs merLathund för SpellRight
Lathund för SpellRight för PC SpellRight är ett avancerat rättstavningsprogram för personer med svenska som modersmål, som skriver på engelska som sitt andraspråk. Programmet rättar grava stavfel, lättförväxlade
Läs merAutomatisk textsammanfattning
Språkteknologi 2001-10-14 Nada Kungliga Tekniska högskolan Automatisk textsammanfattning Per Karefelt (d98-pka) Marcus Hjelm (d98-mhj) Sammanfattning (manuell) Denna rapport belyser en del av de problem
Läs merEasyReader (FriendlyReader)
EasyReader (FriendlyReader) Arne Jönsson, Sture Hägglund Mål Ø Öka den digitala delaktigheten genom att underlätta för personer med lässvårigheter att tillgodogöra sig textuellt baserad information på
Läs merDyslexi/Läs- och skrivsvårigheter
Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika
Läs merTimo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007
Timo Tidtavla Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Att förstå tid Det är inte alltid så lätt att hålla reda på tider och dagar. Vem är inte helt beroende av sin almenacka eller filofax? Ibland
Läs merSinnena den mänskliga hårdvaran
Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.
Läs merTill dig som är ung med funktionshinder
Till dig som är ung med funktionshinder Nya vänner Träna Samtala Träffas i grupp U.N.G. Ung Nätverk Grupp På U.N.G. kan du träffa nya vänner. U.N.G. är till för dig i åldern 13 25 år med lindrig till måttlig
Läs merHjälper dig att kontrollera din text efter felstavningar och lättförväxlade ord. Manual
ClaroStava svenska PC med tal Ett rättstavningsprogram artnr 12315 Hjälper dig att kontrollera din text efter felstavningar och lättförväxlade ord. Manual ClaroStava delas upp på två knappar. Kontroll:
Läs merAnvändarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare)
Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Per-Olof Gatter ing01@kth.se 1 ...Abstract This document is made as an assignment in the course Speech and Gramming checker tools. It is an continuation
Läs merAtt göra-lappar för digital tillgänglighet
Att göra-lappar för digital tillgänglighet 18 konkreta åtgärder för att: - Göra digitala tjänster enklare, tryggare och mer effektiva - Uppfylla nya lagkrav - Nå fler användare webbriktlinjer.se Vad är
Läs merBoken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.
Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre
Läs merenspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Läs merSPRIDA Kommunikationscenter. Centrum för hjälpmedel
SPRIDA Kommunikationscenter Centrum för hjälpmedel Vad gör SPRIDA? En funktionsnedsättning kan göra det svårt att kommunicera eller att på olika sätt delta i samhället. Det kan vara att kunna göra sig
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merVanliga frågor för VoiceXpress
Vanliga frågor för VoiceXpress 1) Hur stort ordförråd (vokabulär) innehåller VoiceXpress? VoiceXpress innehåller ett mycket omfattande ordförråd, och svaret på frågan varierar en aning beroende på hur
Läs merBemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Läs merteckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
Läs merAppar och funktioner för smarta mobiler och lärplattor
Appar och funktioner för smarta mobiler och lärplattor Johanna Kristensson, leg. logoped, språk-, läs- och skrivutvecklare Olika alternativa verktyg som kompenserar för en nedsatt läs- och skrivförmåga
Läs merFriendlyReader. Språkteknologi för sammanfattningar och ökad läsbarhet. Målgruppsegmentering. Arbetsgång
FriendlyReader Språkteknologi för sammanfattningar och ökad läsbarhet Mål:! Öka den digitala delaktigheten genom att underlätta för personer med lässvårigheter att tillgodogöra sig textuellt baserad information
Läs merGuider för specialprogrammen
Guider för specialprogrammen Talsyntes: Voxit Budgie 2.3 OCR-behandling: ScanSoft OmniPage Rättstavningsprogram: Stava Rex Spell Right Läslinjal: Screen Ruler Om du vill vara säker på att kunna använda
Läs merAppar vi arbetat med. ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "1
Appar vi arbetat med ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "1 Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 2013 ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "2 Choiceboard Creator Vi
Läs merAle för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.
Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merInlämningsuppgift : Finn. 2D1418 Språkteknologi. Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1
Inlämningsuppgift : Finn 2D1418 Språkteknologi Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1 1. Inledning...3 2. Teori...3 2.1 Termdokumentmatrisen...3 2.2 Finn...4 3. Implementation...4 3.1 Databasen...4
Läs merLäs- och skrivstöd för dator
Assisterande verktyg Läs- och skrivstöd för dator från 190211 Louise Kjellson Logoped louise.kjellson@ Bild: pixabay.se Centralt skolstöd består av olika verksamheter som syftar till att stötta och utveckla
Läs mer3. Hämta och infoga bilder
Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det
Läs merDelkurs 1: Utvecklingsstörning
Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean
Läs merKorttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD
Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:
Läs merGymnasiesärskola. - Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet
Gymnasiesärskola - Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet Datainsamlingsperiod: 2017-05-01 till 2017-10-09 svarande: 63 Publiceringsdatum: 2018-01-31 Begripsam www.begripsam.se
Läs merE&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Läs merUPPDRAGSGIVARE: Malmö stöd. VÅR REFERENS: Andreas Cederbom DATUM:
Tillgänglighetskrav på redaktionellt arbete Dessa krav är till en del baserade på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ Kraven har preciserats av Funka Nu i samarbete med handikapprörelsen i Sverige,
Läs merCD-ORD. Ett komplett läs- och skrivverktyg. Elevdata
CD-ORD Ett komplett läs- och skrivverktyg - med uppläsning av text, skärmläsning och ordförslag på flera språk samt möjlighet att spara i ljudfil Elevdata CD-ORD Verktyget för alla, som behöver stöd i
Läs merPersonlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001
Personlig anpassning av Microsoft Word 2003 Vers 20101001 Innehållsförteckning Startåtgärdsfönster... 3 Anpassa antalet ikoner... 3 Lägga till ett nytt verktygsfält... 4 Återställ till normalläge... 4
Läs merÄr demokratin möjlig med halvläsare?
Är demokratin möjlig med halvläsare? Lena Köster-Bergman har läst Margareta Grogarns Dålig läsning. - Kan man ha demokrati i ett samhälle där det finns människor som är halvläsare? Det tror inte Margareta
Läs merAtt ha en hörselnedsättning i arbetslivet
Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merSegmenteringen Segment 1: Punktskrift Segment 2: Skärmläsning Segment 3: Skärmförstoring Segment 4: Läser bra men stavar dåligt
Segmenteringen Inom EasyReader- projektet har en målgruppssegmentering gjorts som ligger till grund för persona och scenarier. Här presenteras kortfattat de segment som projektet skapade. Segment 1 till
Läs merManual - ClaroRead Chrome (Premium) artnr 12703
Manual - ClaroRead Chrome (Premium) artnr 12703 Tillägget ClaroRead Chrome installerar du i din Google Chrome webbläsare. Med hjälp av tillägget kan du bland annat läsa upp webbsidor och google docs på
Läs merenter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB
enter Hej! Jag heter Dan Alberyd och är Svenska Enters samordnare för Kompetensutvecklingen av speciallärare/pedagoger. Vi är mycket glada för att vi har fått förtroendet att utbilda speciallärarna/pedagogerna
Läs merÖ ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r
Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra
Läs merHur prioriterar personer med lässvårigheter 19 viktiga parametrar för läsbarhet?
Hur prioriterar personer med lässvårigheter 19 viktiga parametrar för läsbarhet? Stefan Johansson stefan.johansson@begripsam.se 0708 23 10 64 2019-05-11 1 1 Bakgrund Begripsam har med hjälp av studenter
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merAnna Ringberg Språkkonsultlinjen Examensarbete HT 2006 Bilaga. Vad kallar du personerna på bilderna?
Vad kallar du personerna på bilderna? En En En Nämn minst 5 ord som du förknippar med rullstolsburen Nämn minst 5 ord som du förknippar med rullstolsbunden 4: Kategorisering av attribut till rullstolsburen
Läs merEn Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen
Fallerej Förlag - konkreta lösningar - En Kvart Om Dagen Har Ditt barn läs- och skrivsvårigheter? Svårt att skilja på b och d Svårt att komma ihåg bokstäverna Läser långsamt Tappar bokstäver Svårt att
Läs merRÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden
RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet
Läs merProjekt: Begriplig samhällsinformation. Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se
Projekt: Begriplig samhällsinformation Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se En kort bakgrund: Våra tester visar att många har svårt att förstå innehållet på offentliga webbplatser. 2006 undersökte
Läs merSjälvhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg
Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..
Läs merTOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade
TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av den tolkservice som erbjuds. - Teckenspråkstolkning Teckenspråkstolkning innebär
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merSatsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping
Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv
Läs merBlöta stövlar. ORDLISTA Kapitel 1 KAPITEL 2 KAPITEL 3 KAPITEL 4 KAPITEL 5 KAPITEL 7 KATARINA VON BREDOW ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA Kapitel 1 kladd (sida 4, rad 15) här: saker som behöver torkas bort kanel (sida 4, rad 18) en slags krydda lägger märke till (sida 6, rad 4) ser och kommer ihåg KAPITEL
Läs merVälkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson
Välkommen till en resa i mitt liv Motala 2009 Mikael Andersson Är r Du CP, eller JA, det är r jag!!! Vi börjar b 1965 När r jag föddes f uppstod det syrebrist till hjärnan Ett par kritiska dygn följde,
Läs merBorde den svarta lådan vara grå?
Borde den svarta lådan vara grå? Grey box-principen minskar missförstånden 2012-06-28: Sven-Håkan Olsson VAD TILLFÖR GREY-BOX? Tanken med black box är bra, men inte sällan kan man komma runt missförstånd
Läs merBank och försäkring för alla
Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd 2003-05-12 1 Bank och försäkring för alla Det talade ordet gäller Inlägg av Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd vid IT-kommissionens hearing Tjänstedesign för
Läs merADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
+ ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den utmärks av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Kännetecknande för ADHD: svårt
Läs merIT policy för elever vid
IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att
Läs merSvensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merStudera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor
Information för dig med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Planering Överblick och ordning är nycklarna. Steg 1: Gör en översiktlig
Läs merAtt använda Stava Rex i Word 2007
Att använda Stava Rex i Word 2007 1. Skriva i Word Skriv av följande mening med fel och allt: Stänga av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord som Word uppfattar
Läs merSynnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Läs mer