Studieresa till forna Jugoslavien våren 2008

Transkript

1 Studieresa till forna Jugoslavien våren 2008 Reserapporter av elever på Europaprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammetets samhällsvetenskapliga inriktning år 2 och 3 på Carlforsska gymnasiet i Västerås Ledare på resan: Per-Göran Ersson, Helena Hrvojevic, Ingrid Sjöblom, Liselotte Vesterberg och Olov Åberg.

2 2 Innehållsförteckning Torsdag 8 maj stadsvandring i Ljubljana... 3 Torsdag 8 maj stadsvandring i Ljubljana... 3 Fredag 9 maj - studiebesök på Naturvårdsverket i Ljubljana... 4 Fredag 9 maj - modern öststatskultur och dödsföraktande skutt i Zagreb... 6 Lördag 10 maj guidad tur i Sarajevo... 8 Söndag 11 maj - Parken Vrelo Bosna Måndag 12 maj - Svenska ambassaden i Bosnien Måndag 12 maj stadsvandring i Mostar Tisdag 13 maj - stadsvandring i Split Tisdag 13 maj till fredag 16 maj - hemresa från Split Onsdag 14 maj - stadsvandring i Prag Torsdag 15 maj - skolbesök i Prag Torsdag 15 maj - lilla fästningen Terezín Onsdag 7 maj till måndag 12 maj nedresan Intryck och upplevelser av de länder vi besökt... 23

3 3 Torsdag 8 maj stadsvandring i Ljubljana Efter att vi checkat in på det färgglada hotellet Celica i Ljubljana var det dags för stadsvandring. Guiden Theresia kom och mötte upp oss på eftermiddagen i det soliga vädret för att visa oss Sloveniens huvudstad. Hon var en halvsvensk/halvslovensk student som bott i Ljubljana sedan i oktober för att lära sig slovenska. Vi började med att gå mot centrum som låg ca 15 minuter från hotellet. På vägen berättade hon att staden hade ca invånare, men att det är ganska svårt att fastställa en siffra eftersom ca är studenter. När vi närmade oss stadskärnan kom vi fram till tre broar Tromosovje. Vi gick över en av broarna, vilken var utsmyckad med drakstatyer. Theresia berättade att draken är en symbol för Ljubljana och att de finns på de flesta souvenirer. Vi passerade en marknadsplats med massa stånd som för tillfället stod tomma. Marknaden är dock i full gång varje förmiddag och Theresia rekommenderade oss att gå dit på lördagsförmiddagar då den är som bäst. Vi lade märke till att många byggnader såg ut att komma från samma tidsperiod och att staden flöt ihop mer än vanligt. Vi fick veta att staden drabbats av en jordbävning någon gång i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Ljubljana förstördes nästan helt och när den skulle byggas upp igen anlitades samma arkitekt, Joze Plecnik, till de flesta stora byggen. I stadskärnan står en staty av Sloveniens Bellman, France Preseren. Han har skrivit många älskade visor och dikter och anses viktig för den slovenska kulturen. Efter att ha visat oss kärnan av Ljubljana begav vi oss mot delen av staden som man skulle kunna kalla gamla stan. Vi strövade i mysiga men trånga gränder över kullerstensgator inramade av små butiker. Bland annat såg vi en fontän med fyra statyer som symboliserar de fyra floderna och ett känt slovenskt glasblåseri. Floden som går genom Ljubljana heter Ljubljanca och gågatorna med dess mysiga caféer som gränsar till den kallas Stranden. Där kan man sitta på soliga dagar och njuta av den vackra omgivningen vilket vi lade märke till var populärt både bland turister och lokalbefolkning. Vi gick även förbi viktiga byggnader som Stadshuset, Universitetets huvudbyggnad, Nationalbiblioteket och Teatern innan det var dags för att avrunda turen. Theresia fick en symbolisk present från skolan som tack för den trevliga rundturen och sedan fick vi på egna ben utforska staden vidare. Av: Hanna T, Elina, Hannah L EUR05

4 4 Fredag 9 maj - studiebesök på Naturvårdsverket i Ljubljana Efter att vi till slut hittade till Naturvårdverket möttes vi av Jelko Urbančič som arbetar där och skulle visa och berätta lite om vad de arbetar med. Han presenterade huvudfakta och arbetsområden med hjälp av en power point - presentation. Deras arbetsområden är meteorologi, hydrologi, övervakning av vatten- och luftkvalitet, seismologi, miljöskydd, bevarande av naturresurser, biologisk mångfald och vattenhushållning. Detta arbete fördelas på 430 anställda spridda på 28 olika platser i Slovenien. En annan viktig del av deras arbete är att informera allmänheten om miljön. De har register och databaser där de t.ex. listar förorenare. Jelko förklarade att de även har laboratorium, men de fick vi inte besöka. Han berättade vidare att de samarbetar med bl.a. European Enviromental Agency. Efter Jelkos presentation tog hans kollega som var geograf över. Hon berättade att Slovenien består av fyra geografiska regioner vilket innebär att landet har mycket varierande klimat, att halva befolkningen bor på landet men att allt fler dras till de platta områdena och att denna urbanisering inte är bra för miljön. Trafiken är deras största problem, eftersom många åker bil in till städerna där jobben ligger. Efter att Slovenien gick med i EU och i och med att gränserna öppnades så har detta bidragit till trafikproblemet. I avgaserna finns till exempel små dammpartiklar som sprids och försämrar luftkvaliteten. Sedan berättade en man som arbetar med energifrågor att de förbättrar energianvändningen, men att det går långsamt. Han visade många diagram, ett av dem visade att användandet av gas som energikälla har ökat mycket och att oljeanvändningen har minskat. Ytterligare en kvinna avslutade med att berätta att deras viktigaste naturresurser är skog, vatten och mineraler samt att det de vill förbättra är avfallshanteringen. Efter presentationen fick vi ställa frågor. Avslutningsvis delades vi upp i två grupper, då vi fick gå ut och se och veta lite om deras meterologiska instrument och mätningar. På taket hade de en vindmast som mätte hastigheten och riktningen på vinden och en apparat som mätte strålningen från solen. Nere på marken mätte de nederbörden och jordtemperaturen på olika nivåer. Vi var tvungna att gå för att vi skulle checka ut från vandrarhemmet, men de hade säkert kunnat berätta mycket mer om sitt arbete. Nu fick vi i all fall veta lite om Sloveniens miljöarbete. Som tack för deras vänlighet och för att vi fick ta del av deras arbete fick de en Höganäs-ljuslykta.

5 5 Några av de meteorologiska instrument vi såg på gården. Uppe på taket, där vi bland annat såg en vindmast. Maria, Alida SPEUR05

6 6 Fredag 9 maj - modern öststatskultur och dödsföraktande skutt i Zagreb Trevliga servitörer, saffransgula fasader fulla av tags, och spårvagnar som stryker oss vid varje övergångsställe. Zagreb visar en öststatskänsla vi inte skådat tidigare. Gränsvakternas skärmar är neddragna långt över ögonbrynen som sig bör, ett knep för att skapa auktoritetskänsla. Ett turkiskt pass, några lite Coca Cola, och många skratt senare lämnar vi Sloveniens maffiavibbar och det ombyggda fängelset där vi bott bakom oss. Ännu en gräns korsas. Kroatien nästa. Zagreb. Den grå asfalten byter nyans. Vi anländer tidigt på eftermiddagen. Ett solsken värdigt en svensk midsommar slår emot oss när bussens dörrar pyser till och öppnas. Halva gruppen inser lite för sent att de borde ha besökt toaletten innan avstigning. I en halvtimme blir vi stående på trottoaren och ord om kvinnlig dumhet växlas med klyshor om att vi i alla fall hade tur med vädret. Flertalet har också glömt att en ny valuta gäller och pengarna får ligga orörda i bagageutrymmet. Med inhemska Gabriella som salig guide beger vi oss mot innerstaden. Allt från beundrandet av den enorma mängd graffiti som finns till det ständigt återkommande problemet med spårvagnar som dyker upp ur tomma intet håller oss upptagna. Grönskan som börjar dyka upp allt med sporadiskt ger goda aningar om en mer välkomnande miljö än den vi tidigare upplevt. Första stoppet på vandringen är konserthuset Mirana. Skateboardåkare trängs på entrétrappan tillsammans med kulturälskare och soldyrkare, som inte ser ut att vilja resa sig i första taget. Kort senare vandrar vi förbi två stora museer och ännu en fasad som någon vid namn Prize bestämt sig för att märka permanent. Matilda bestämmer sig för att starta en egen rundtur, visar mig en papperskorg, och förklarar med pedagogisk stämma att här ska man slänga skräp. Hunger. Det stora torget är fullt av människor. Marknadsplatsen är trots det stängd för dagen. De kolossala reklamskyltarna ramar in vår tillvaro. Försöker ge oss idén att om vi lägger ner tillräckligt mycket pengar på fotbollsskor och raklödder blir vi lika flashiga som galjonsfigurerna vi tittar på. Osvenskt. En lift längst in i en smal gränd tar oss till en utsiktsplats med parlamentet som huvudattraktion. En lättjefull minoritet stannar kvar på marken. Utan kroatiska kuna, ingen åktur. Gruppen skiljs åt och alla går ut med ett gemensamt mål. Middag. Vi hittar en uteservering med det fashionabla namnet VIP. Efter fem svettiga timmar på buss och en diet bestående av läsk låter grillad lax med saffransris som något för en konung. Servitören ler och skojar med oss, en ovanlighet mot vad vi varit vana vid tidigare under resans gång. I samma stund vi börjar äta kommer en man och ropar Danmark? Finish? Efter ett kort utbyte av artighetsfraser skriker mannen, som kör svarttaxi, tack, skål och går vidare med en visselpipa i munnen. Det gula riset komplimenterar det saffransgula fasaderna och vi frågar oss om det är en planerad strategi. Tre timmar senare undviker vi några spårvagnar och beger oss tillbaka till gruppen som samlats på torget. Sifferleken startas. Igen. Vår tanke när vi lämnar Zagreb är inte hur maten smakade. Utan snarare hur ris, fasader, museer, människor och papperskorgar på något sätt

7 7 smälter ihop i en gemytlig men modern öststatsröra. Den leende servitören sammanfattar staden. En helhet som känns äkta och välkomnande, utan att vara påstridig. Konserthuset i Zagreb. Vandring genom Zagreb där en spårvagn sveper förbi. Joacim M och Erik i SpSp05.

8 8 Lördag 10 maj guidad tur i Sarajevo Idag den 10 Maj 2008 så hade vi en guidad tur i Sarajevo, de som var guiderna var Emina, Suza, Nadina, Samanta och Louise. Vi började med att se katedralen som Samanta berättade om, den byggdes år 1884 den 25 augusti och samma månad 1889 var den klar. Under kriget klarade den sig väldigt bra och blev endast lite skadad. Den byggdes till heder av Jesus hjärta och därför kallas den för Katedrala Srca Isusova. Den var designad av Josip Vancas. Senare gick vi till den eviga facklan som ligger i början av centrum. Den eviga facklan är ett monument. I början var det tänkt att den skulle vara en symbol för de människor som offrade sina liv under andra världskriget. Jugoslaviens president Tito ville inte att den bara skulle vara en symbol för de som offrade sina liv utan också för att visa att man har segrat över nazisterna. Under 90-talet har man ristat in namn på krigsoffer som dog i Balkankriget. Idag är den eviga facklan en stor mötesplats för många besökare och det är även ett kännetecken för staden Sarajevo. Efter dessa två sevärdheter som ligger i centrum av Sarajevo gick vi vidare mot gamla stan där vi såg den berömda moskén som heter Gazi Husref-Begova Dzamija. Den byggdes 1530 av en turkisk arkitekt vid namnet Ajem Esir Ali. Han byggde den till en tidig Istanbul inspirerad stil. Den som finansierade hela moskén var Gazi Husref-Beg och på detta sätt fick moskén detta namn. Moskén är en av de viktigaste moskéerna i Bosnien och även på Balkan. Den har en kupol som är 26 meter hög och en minaret som är 45 meter hög och det var även den första moskén i världen som fick belysning. Guideturen avslutades med att vi gick till Franz Ferdinands dödsplats. Franz Ferdinand var Österrike-Ungerns kronprins som var på besök med sin fru i Sarajevo som då tillhörde Österrike-Ungern. Han mördades år 1914 av en bosnienserb vid namn Gavrilo Princip på uppdrag av den serbiska regeringen. Detta utlöste det första världskriget. Efter mordplatsen åkte vi till en by där tunneln Dobrinja finns. Där mötte vi en guide som berättade om tunneln och kriget. Vi fick gå igenom den delen som idag finns kvar av tunneln och den är 25 meter lång. Vi fick även se en film om kriget och folket som fick gå igenom tunneln. Efter filmen fick man gå in på ett museum och se olika bilder och saker som hade med tunneln att göra, som t.ex. kläder som soldaterna använde, utrustning och en hel del bilder på besökare. Tunneln byggdes mellan av soldater och volontärer, den byggdes för hand. Den var till för att man skulle fly ur staden Sarajevo, den var 800 meter lång. En man vid namnet Bajro var den som tog initiativet till att bygga tunneln och det är även han och hans familj som har bevarat tunneln efter kriget. Han är ägaren av tunneln och museet idag. Vi tycker att platsen där Franz Ferdinand mördades och tunneln var de mest intressanta platserna vi besökte.vi tycker att mordet på Franz Ferdinand var så betydelsefullt eftersom det utlöste en världsbrand, och på grund av detta så är Sarajevo för alltid världsberömt. Tunneln Dobrinja tycker vi är intressant för att det passerade en miljon människor genom den tunneln, det var den enda transportvägen utifrån Sarajevo och den var även den enda vägen att få mat och bistånd genom. Tunneln är en väldigt besökt plats i Sarajevo idag, det är många människor som kommer dit för att höra och för att se hur folk flydde. Tunneln har en stor betydelse för staden.

9 9 FRANZ FERDINANDS DÖDSPLATS Tunneln Dobrinja i Sarajevo Suza, Emina, Jessica SPEUR05

10 10 Söndag 11 maj - Parken Vrelo Bosna Söndagen den 11 maj åkte vi till en park där man kan se floden Bosna rinna, den floden gav landet sitt namn. Vattnet i floden är så pass rent att det går att dricka eftersom det rinner från berget, som man kan se från parken. Vi lämnar hotellet klockan elva och kommer fram till parkens parkering ungefär en halvtimme senare. Det första vi möts av när vi kliver av bussen är en av många tiggarbarn som vi möter under resans gång. Det första femton minuterna ägnas åt att få information om upplägget för dagen. När vi väl har fått informationen får vi välja själva hur vi ska ta oss till parken som ligger cirka 40 minuter gångväg från parkeringen. Nästan hälften av gruppen bestämmer sig för att åka droska för femton bosniska mark, vilket motsvarar cirka 75 svenska kronor. Vi väljer att gå eftersom vi anser att det är djurplågeri och vi tycker synd om hästarna. För att komma till parken går vi genom en lång allégång som kantas av både nybyggda och fallfärdiga hus. Vi får känslan av att vi befinner oss i Sverige då vi omringas av grön natur, vi har svårt att förstå att vi fortfarande är i Sarajevo på grund av den markanta skillnaden på miljön. Många familjer åker hit på helgutflykter vilket är väldigt förståeligt. När vi väl kommer till parken är det första vi får se en man som dricker vatten direkt ur den vackra bäcken samtidigt som änderna simmar förbi. Det är väldigt många barnfamiljer i parken och det finns aktiviteter som ponnyridning, lekpark och en gräsplan där barnen spelar fotboll. I parken fick vi fritid så gruppen splittrades för att göra olika saker. Solen stekte så vi bestämde oss för att gå och äta, efter att ha suttit på en bänk ett tag. Vi valde en restaurang i parken med mysig uteservering i skuggan. Maten tog längre tid än väntat så vi blev tvungna att gå emot våra principer och åka droska tillbaka till parkeringen där vi skulle mötas klockan två. Vi tycker att vi fick för lite tid i parken. På grund av den långa gångvägen och den långa tid det tog att få maten blev det väldigt stressigt och vi fick inte chansen att se oss omkring som vi ville. Det kändes jobbigt att vi blev tvungna att åka droska tillbaka till parkeringen eftersom vi tycker att det är djurplågeri då hästarna har orimligt tunga laster och alldeles för hårt underlag att springa på. Vi tyckte om parken eftersom naturen var väldigt välbevarad och mysig att vara i. Det bra vädret bidrog till att parken framstod på bästa sätt och vi hade gärna velat vara kvar längre. Vi tror även att parken är så populär för att den är fridfull och det är ett bra ställe att komma bort från storstadslivet. Om vi ska sammanfatta det hela tycker vi att det var en bra utflykt som vi gärna hade velat njuta av längre. Droska Floden Bosna Av: Matilda, Sofie & Ida EUR05

11 11 Måndag 12 maj - Svenska ambassaden i Bosnien Måndagen den 12 maj 2008 besökte vi svenska ambassaden i Bosnien. Där träffade vi en man som jobbade med politisk bevakning och ekonomisk analys. Han berättade om ambassadens uppgifter. En uppgift som vi trodde var stor var att hjälpa svenskar i nöd, men det verkar vara mest pappersarbete. De hjälper svenskar när de t ex tappat bort pass och så att de får sina mänskliga rättigheter när de t ex begått brott eller sitter i fängelse. Detta är endast en liten del av deras arbete. Ambassadens viktigaste uppgift är konsulärt arbete, upprätthålla immigrationsverket. Bosnien är inte EU - medlem men 90 % av den bosniska befolkningen vill gå med i EU, men vägen dit är lång. Sverige jobbar för att det bosniska samhället ska anpassas till resten av EU länderna. Det finns ett antal olika avdelningar för att utveckla Bosnien. Man hjälper bosnierna genom att ha en lokal obeväpnad polisstyrka som jobbar med att lära andra poliser hur de ska arbeta (EUPM). Det finns även en militär styrka på 2500 män som är beväpnade men som nästan aldrig behöver använda vapnena (EUFOR). De finns för att synas och de är generalens högra hand. En person med stor makt är EU:s särskilda representant som kan bestämma mer än vad parlamentet bestämmer Den första var Carl Bildt. Representanten kan stifta lagar, sparka politiker om han tycker att denne har uttryckt sig dumt m m. Han kan neka en lag om han tycker att den strider mot fredsöverkommelsen. Ambassaden är medelstor men de har ett stort immigrationskontor. När Bosnien hamnade i krig flydde ca 70 tusen från Bosnien. Många flydde till Sverige där de senare fick stanna kvar om de ville. De som hade flytt till andra länder var tvungna att återvända när läget var stabilt. Exempelvis Tyskland tog emot fler flyktningar än Sverige. Därför har Sverige ett bra rykte i Bosnien. Korruption är vanligt i Bosnien. Elever mutar lärare för att bli godkända, och man kan muta poliser för att komma undan med olika brott. I en undersökning visades det att 95 % av svenskarna litar på sin granne men endast 7 % av den bosniska befolkningen litar på sin granne. Man litar inte på varandra och därför är korruption en del av vardagen. I val röstar man på sitt eget parti, även om de andra partiet verkar ha bättre åsikter. I val pratar man inte om hur man ska förbättra skolor utan man bara röstar på sitt eget parti. Bosnier-serber röstar inte på bosnier-muslimer och vice versa. Detta jobbar man mot och nyligen skapades ett parti med alla tre folkgrupper som kallas för Vårt parti. Bosnien är uppdelat i två delstater, Federacija BIH och Republika Srpska Bosnien har ett av världens krångligaste politiska system. De har t ex tre presidenter där de turas om att styra landet. De har två olika presidentråd, parlament, regering m m. Det största problemet är att de inte har en gemensam polisstyrka. Det är svårt att ena folket och det krävs enorma reformer för att de ska passa in i EU. För att stoppa inbördeskriget så snabbt som möjligt var man tvungen att acceptera ett sånt krångligt politiskt system men detta är något man måste förbättra idag. Besöket var intressant och föreläsaren var väldigt duktig och påläst. Han engagerade alla vare sig man var intresserad av ämnet eller inte. Ambassaden fungerade inte riktigt som vi trodde och vi fick en mycket större inblick om hur Sverige arbetar i Bosnien.

12 12 Halva gruppen utanför svenska ambassaden i Sarajevo. Nadina, Samanta, Louise SPSP05

13 13 Måndag 12 maj stadsvandring i Mostar Staden grundades på medeltiden, men hette då någonting annat. När bron byggdes klart, 1546, ansågs den vara så vacker och speciell att staden uppkallades efter den. Det var då staden fick namnet Mostar, från ordet most som betyder bro. Under Bosnienkriget delades staden upp i två delar, de bosniska kroaterna och de bosniska muslimerna (bosniaker) levde på varsin sida av bron. År 1993 besköts bron först utav serber som befann sig uppe i bergen runt staden och sedan förstördes den helt av kroaterna efter att ha träffats av ungefär 68 granater. År 2003 påbörjades rekonstrueringen av bron med hjälp av lån från världsbanken. Ungerska ingenjörsgrupper fiskade upp resterna av den ursprungliga bron från floden för att få den så lik den ursprungliga bron som möjligt. Bron stod färdig den 30 mars 2004 och anses idag vara ett världsarv enligt Unesco. Än idag så är staden segregerad och muslimerna lever mestadels på sin sida som fortfarande är krigsskadad på vissa ställen. FN har framtvingat en gemensam förvaltning för hur de båda delarna ska styras som en gemensam stad. Förvaltningen fungerar dock inte i praktiken, de båda delarna styrs fortfarande som två separata städer. Vi tyckte att staden var mysig trots att spåren efter kriget syntes på vissa ställen. Det var speciellt att staden var så pass uppdelad, att man på ena sidan av bron såg minaret och på andra sidan ett stort kristet kors. Naturen i staden var jättevacker med det klara vattnet och fina berg som omger staden. Det är bra att de har restaurerat bron eftersom vi tycker att det är viktigt att bevara världsarv och kultur. De flesta i gruppen tyckte att det var bra att vi stannade i Mostar, men att vi var där en för kort stund, det blev lite hastigt. Trots att det var väldigt turistigt så var staden ändå mysig. Den vackra och speciella bron i Mostar. En mysig gågata i Mostar. Amanda B, Amanda St, Madelene SPEUR05

14 14 Tisdag 13 maj - stadsvandring i Split Split grundades på romartiden på 200 talet e.kr. gamla staden i Split är ett världsarv skyddat av UNESCO och resten av staden är uppbyggd runt den gamla stadskärnan. Gatusystemet från romartiden är fortfarande bevarat. Andra bevarade byggnader är t.ex. katedralen, Peristyltorget och Jupiters tempel som vi har fått se under stadsvandringen. Det första vi gick till var Peristyltorget som är huvudtorget i den gamla staden. I Split finns det två sfinxer som importerades under romartiden, varav en finns på Peristyltorget och den andra vid Jupiters tempel. Sedan gick vi vidare till katedralen som byggdes år 365 e.kr., ovanpå ett mausoleum. Katedralen i Split påstås vara den äldsta i världen. Vi gick inte in i katedralen eftersom det kostade pengar. Efter det gick vi till Jupiters tempel. Det är hopbyggt med andra hus t.ex. Johanneskyrkan. Jupiter var romarnas främsta Gud (motsvarigheten till den grekiska guden Zeus). Split är en kvadratisk stad. Diocletianus som under en tid var kejsare i romarriket kom från Split. Det har skett många folkomvandringar i området under talet mellan olika germanska stammar som heruler och väst- och östgoter. Efter romarrikets fall så tillhörde staden Venedig, men så småningom föll Venedig sönder och flera städer bröt sig ur däribland Split, Spalato som Split hette på den tiden. Det finns även ett torg från medeltiden i staden. Andra sevärdheter i Split är en utsiktspunkt utanför staden och Riva huvudpromenadsområde som inte fanns med på stadsvandringen. Vi upplevde Split som väldigt turistanpassat men ändå fint bevarat det var lite svårt att få en överblick eftersom vi var där under en så kort period. Efterord: Det vi har att påpeka om besöket var att det var ett lagom långt besök som innehöll givande information, vi alla kanske inte var så taggade för ett besök då vi tidigare på dagen hade solat och badat.

15 15 Katedralen Jupiters tempel Timmy, Erica och Tilda SPEUR05

16 16 Tisdag 13 maj till fredag 16 maj - hemresa från Split Split var en stad med karaktär som vi alla tyckte om. Den trevliga atmosfären av gammalt och nytt som blandades harmoniskt och det varma vädret fick oss att koppla av efter en 7 timmar lång resa från Sarajevo. Vi bodde på ett hotell utanför Split, men avståndet gjorde oss inte mycket eftersom det fanns fina stränder och restauranger att njuta av även här. I Split besökte vi gamla stan som är full med byggnader från romartiden. Den gamla arkitekturen gav Split karaktär och gjorde det genuint. Eftersom Split är en turiststad fanns menyer på engelska och marknaden hade väldigt mycket turistfokus, vilket gjorde att staden tappade lite av sin charm, men för många var Kroatien ett favoritland och ett land för återbesök. Klockan 8 på kvällen fortsatte vi resan till vår sista destination innan Sverige, Prag. Vi passerade Kroatien genom motorväg och nådde gränskontrollen väldigt snabbt. Kontrollen fick förvånansvärt bra utan någon riktig kontroll. Kvällen tillbringades sovandes i bussen. Nästa dag tillbringades i Tjeckiens huvudstad Prag, där vi bland annat gick på statsvandring och fick njuta av värmen. På kvällen hade vi fritid, då de flesta av oss njöt av Tjeckiens nattliv. Dagen därpå gick vi och besökte en gymnasieskola i Prag och fortsatte sedan vår resa till marknaden där det fanns massor med olika saker att köpa och njuta av. Kort därpå fortsatte vi till Terezin, en ghettostad med fängelse, där vi tillbringade eftermiddagen. Nu var vår resa slut, och den långa hemresan var det enda som väntade oss. Utan någon gräns- eller tullkontroll passerade vi Tyskland och Danmark. Vi tog färjan mot Rödby kl och var då tvungna att gå ut från bussen, vilket ingen av oss tyckte om eftersom vi var enormt trötta. De flesta av oss sov hela vägen till Sverige, medan bara några få gick av bussen under färjan mot Helsingborg. Klockan 9 väcktes vi och åt frukost på en bensinstation söder om Växjö. Efter frukosten sågs det på film i bussen, The departure och Hundtricket. Eleverna skrev också klart sina rapporter, så två bärbara datorer var igång i lärarrummet (d.v.s. nedervåningen på bussen). Vi kom hem klockan två, en timme tidigare än beräknat. Första vardagen efter hemresan var det många elever som längtade tillbaka till livet på bussen, vilket kan sammanfatta upplevelsen av resan. Gabriela, EUR2 Tre fjärdedelar av gruppen på Karlsbron i Prag.

17 17 Onsdag 14 maj - stadsvandring i Prag Klockan samlades gruppen utanför vandrarhemmet Junior. Vädret bjöd på strålande solsken och mycket varma temperaturer. Sedan började den två timmars långa vandringen genom gamla och nya Prag med PG i spetsen. Han fick känna på hur det är att vara guide i storstan. Första stoppet gjordes på Vaclavplatsen, Vaclavak på tjeckiska. Platsen var fylld av turister, spårvagnar, kullerstensgator och cigarettrök. Alla deltagare i gruppen inklusive lärarna var klädda i sommarkläder och tjeckerna tyckte nog vi var lite för lättklädda. Stopp nummer två gjordes i gamla staden vid rådhuset där vi fick ta en titt på den gamla astronomiska klockan Orloj, men tyvärr inte klockspelet då det utspelas varje heltimme. Inget besök är ju komplett utan att man tar en promenad över den världsberömda Karlsbron, som går över floden Vltava, från 1300-talet. PG varnade oss för ficktjuvar då det vimlade av hundratals turister på bron. Stämningen på bron var turistig med försäljare och porträttmålare som var ackompanjerade av gatumusikanter som bjöd på stämningsfull jazzmusik. Från bron fick vi se en skymt av det berömda Karluniversitet som grundades av kejsar Karl IV på talet. Efter detta blev det en vertikal marsch mot Pragborgen som är känd för startskottet av det 30- åriga kriget. Väl uppe hade alla andningssvårigheter av den brutala värmen och utmattning. Men dock var utsikten väldigt vacker och vi fick se Prag ovanifrån. Därefter gick vi in på borggården och PG berättade lite om Tjeckiens och Slovakiens historia och etniska problem. Sedan rörde vi oss mot Frans Kafkas hus men stoppades dock av en ondskefull vakt som ville ha inträdesavgift. Vi fick i alla fall en bild på att gatan hette den gyllene gränden. Efter det fick alla avnjuta de underbara trapporna, fast på nedgång. Därefter splittrades gruppen och gjorde sig redo för kvällen. Två timmars rundvandring kändes inte så hemskt Rådhuset Trapporna upp till borgen Caroline, Melina & Max SPEUR 3

18 18 Torsdag 15 maj - skolbesök i Prag I centrala Prag ligger Centraleuropas äldsta gymnasium Stepanska Gymnasiet. Skolan grundades 1556 av Jesuitordern och fyllde alltså 450 år för två år sedan. Eftersom skolan är i en klass för sig uppmärksammades jubileet stort med bland annat en stor parad genom staden. På gymnasiet studerar 430 elever som fått göra ett inträdesprov som inte bara omfattar kärnämnen som matematik och engelska utan även viktiga delar av andra ämnen såsom historia och samhällskunskap. Provet har med stor sannolikhet bidragit till den höga standard som skolan är känd för; överallt i skolan hänger porträtt av kända tjeckiska profiler som studerat vid Stepanska. Klockan torsdagen den 15 maj lämnade vi hotellet för en kort promenad till den centralt belägna skolan. Redan vid första anblicken av den gula fasaden förstod vi att det var en fin skola. Intrycket förstärktes ytterligare av det vänliga mottagandet och de engagerade eleverna. Vi svenskar delades upp och våra två grupper fick på varsitt håll en presentation av skolan och dess historia. Efteråt visades vi runt i skolbyggnaden för att få en uppfattning om hur livet på skolan ser ut. Lokalerna och utrustningen var på många sätt i sämre skick än vad Carlforsskas är, men ändå tycktes eleverna på Stepanska vara stoltare över sin skola än vad vi är över vår. Dessutom verkar eleverna uppskattas av skolan då många utrymmen är dekorerade av de vackra målningar och fotografier som de själva gjort. Kanske är det på grund av denna uppskattning som eleverna verkar trivas så bra och engagera sig i skolan och dess aktiviteter. Gymnasiet erbjuder både estetiska aktiviteter och olika sportevenemang utöver den vanliga utbildningen som till exempel teater, kör, konst, basket, hockey och fotboll. Många av oss förvånades över den höga kvaliteten på engelskan som eleverna visade, vilket kan vara ett resultat av möjligheterna att åka på språk- och utbytesresor till bland annat England, Tyskland, Frankrike och Finland. Enligt eleverna själva har de även väldigt bra lärare. Eftersom vi bara hade en timme på oss på skolan fanns tyvärr ingen tid för att besöka lektioner, något vi hade sett fram emot. Men när vi gick därifrån var vi ändå nöjda med besöket och det vi fått uppleva. Skolans framsida.

19 19 Eleverna och läraren som visade gruppen runt. Kornelia, Mimmi, Emilie SPEUR05

20 20 Torsdag 15 maj - lilla fästningen Terezín Klockan den 15 maj 2008 anländer vi till Lilla fästningen Terezín och vår resa tillbaka till den tid vi helst vill glömma börjar. Det första vi ser när vi kliver av bussen är Nationalkyrkogården som uppstod successivt under de tre första åren efter andra världskrigets slut. Vi får senare reda på att kvarlevorna från offer från Terezín, Terezínghettot och koncentrationslägret Litomerice vilar där. Vi möter Marek Holakovsky som under den närmsta timmen ska guida oss genom Terezín. Han leder oss till Första gården. För att komma dit måste vi passera porten med inskriften Arbeit macht frei, vilket på svenska betyder Arbete ger frihet. Första gården är indelad i två block, ett A och ett B block. I den första cellen vi besöker trängdes upp till 100 fångar på en yta gjord för 40 personer. Fångarna i denna cell var framförallt sovjetiska medborgare. Cellen bredvid den s.k. ryska cellen används för judar anhållna för politisk verksamhet. De levde under de värsta förhållandena i lägret. 60 personer tvingades sova ståendes på en yta uppskattad till 25 m2. Vi går sedan vidare till ensamcellerna. En av dem som hölls isolerade där var han som avlossade skottet som dödade prins Franz Ferdinand och som utlöste första världskriget. Vår vandring fortsätter till badrummet och till rummet för avlusning. Duscharna användes i början en gång i veckan för att senare användas allt mer sällan. Under hela kriget pågick en propagandashow. Nazisterna ville att omvärlden skulle tro att fångarna hade det bättre än vad de egentligen hade. Visnings-raksalongen som vi besöker var avsedd att visa hur mån fängelseledningen var för fångarnas hygien. Hitlertyskland sa att Terezín var ett spa för judar. Därifrån fortsätter vi genom den underjordiska gången som tar oss till avrättningsplatsen. Vi kan se spår från avrättningarna i form av skotthål i muren. På gården finns även en galge, som endast användes en gång. Vi passerar sedan Dödens Port som ledde fångarna till avrättningsplatsen. På andra sidan porten finner vi SS soldaternas område. Vi ser en bassäng som från början byggdes som en vattenreservoar, men som senare kom att användas som simbassäng. Mittemot står den s.k. Herrgården där fängelsedirektören och vakterna med familjer bodde. Den sista platsen vår guide visar oss är ett område med enskilda massceller och ensamceller (även de kom att användas som massceller under kriget). Turen avslutas i Biografen som inrättades för vaktpersonalen. Vi ser en dokumentärfilm om den propaganda som användes för Terezín. Lilla fästningen Terezín byggdes i slutet av 1700-taket och stod klar efter 10 års arbete. Redan från början användes området som fängelse. Under andra världskriget blev Terezín ett arbetsläger och för många en mellanstation. Fångar skickades vidare från Terezín till Majdanek, Auschwitz och Treblinka. När vi vandrar genom Terezín är det svårt att tro på vad man ser och får berättat. Vi har sett flertalet filmer som utspelar sig under andra världskriget och detta gör att Terezín mer liknar en filmkuliss än en historisk plats. Redan 1947 inrättades minnesmärket Terezín vars uppgift är att påminna om förintelsens följder av förtyck för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Marek Holakovsky avslutar turen med orden: We have no responsibility for the history, but we have responsibility for the future. Arbete ger frihet. Ingången till block A och B. Sovplatser i den s.k. ryska cellen. Jenny, Amanda Sa, Alexandra SPEUR05