Plan för hantering av kriser över hela hotskalan
|
|
- Åsa Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 168-1 Plan för hantering av kriser över hela hotskalan från mindre allvarliga händelser till extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige den 11 juni 2008, 107 Handlingsplan enligt Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
2 2(20)
3 3(20) INNEHÅLL 1 INLEDNING Syfte Disposition 5 2 MÅL FÖR KOMMUNENS KRISHANTERING Kommunfullmäktiges mål och övriga direktiv 6 3 KOMMUNALT SÄKERHETSARBETE Internt säkerhetsarbete Brottsförebyggande arbete Säkerhetsskydd Skydd mot olyckor 7 4 KOMMUNENS KRISHANTERING Risk- och sårbarhetsanalys Krishanteringsförmåga Krishanteringsorganisation Ansvar, likhet och närhet Riskanalysgrupp Säkerhetsansvarig Beredskap och alarmering - tjänsteman i beredskap 11 5 KRISLEDNINGSORGANISATION Tjänstemannaorganisationen Den politiska ledningen vid en kris 13 6 SAMVERKAN Kommunens geografiska områdesansvar Samverkansaktörer Bistånd från annan kommun POSOM 16 7 INFORMATION Inriktning av kommunens informationsverksamhet Organisation och rollfördelning 17 8 UTBILDNING OCH ÖVNING Övnings- och utbildningsplan Krisledning, TiB och informationsfunktionen Samtliga anställda Nyanställda i kommunen 18 9 FINANSIERING Statligt bidrag Nämndbidrag Försäkring 19
4 4(20) 10 AVVECKLING OCH UTVÄRDERING Översyn av planen 20 BILAGOR Praktisk handbok för central krisledning
5 5(20) 1 INLEDNING Kommunens plan för hantering av kriser över hela hotskalan är både ett praktiskt hjälpmedel vid en uppkommen kris såväl som en vägledning för hur det förebyggande arbetet skall bedrivas. Under de första timmarna, då det i övrigt råder stor osäkerhet om vad som hänt och om vad som skall göras, ställs stora krav på främst funktionerna ledning, samordning, samverkan och information. Genom en tydlig larmordning och organisation för oförutsedda händelser kan kommunen göra bedömningen om och hur den skall agera. 1.1 Syfte Planens syfte är i första hand att ge en överblick över kommunens hela krisberedskapsorganisation genom att tydliggöra ansvars- och rollfördelningen inom tjänstemannaorganisationen och mellan tjänstemannaorganisationen och de förtroendevalda, för det förebyggande arbetet såväl som för ledning vid en inträffad kris. Till planen kopplas mer detaljerade anvisningar som kontinuerligt uppdateras av kommunstyrelseförvaltningen. Dessa anvisningars syfte är att fungera som en praktisk vägledning för den kommunövergripande krisledningen och dess stödfunktioner. Planen skall även vara ett stöd vid händelser som inte direkt drabbar kommunal verksamhet då det ingår i det geografiska områdesansvaret. 1.2 Disposition Planen delas in i en grundplan och en praktisk del. Den första delen inleds med en kort redovisning av kommunens mål för krisberedskap, varpå det ges en generell översikt av kommunens säkerhetsarbete, krishanterings- och ledningsorganisation, samverkan, information, utbildning, finansiering och utvärdering. Planens andra del fungerar som en praktisk vägledning för kommunens centrala krisledningsorganisation.
6 6(20) 2 MÅL FÖR KOMMUNENS KRISHANTERING Omvärlden förändras och därmed hotbilden. För att möta de krav som ställs i en föränderlig värld arbetar kommunen aktivt med risk- och sårbarhetsanalyser samt med förebyggande och skadereducerande åtgärder. Det finns tydliga mål för säkerhetsarbetet och planer som vägledning vid en inträffad kris. Förtroendevalda och anställda utbildas och övar regelbundet. 2.1 Kommunfullmäktiges mål och övriga direktiv Nynäshamns kommuns arbete med krisberedskap utgår från gällande lagstiftning och regeringens övergripande mål för Sveriges säkerhet: samhällsviktig verksamhet fungerar på ett acceptabelt sätt under en kris samhället hanterar konsekvenserna av en kris för samhället på kort och lång sikt på ett förberett, strukturerat och likartat sätt, oavsett vilket slags kris det gäller samhällets samlade resurser används på ett effektivt sätt under den operativa hanteringen av en kris. Krishanteringsförmågan skall byggas upp från lokal nivå via regional till nationell nivå. Kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. 1 Därigenom skall även en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås i enlighet med lagstiftningens intentioner. Planering för kriser skall ske med en helhetssyn och hanteringen skall sträva efter att fungera över hela hotskalan från mindre allvarliga händelser till extraordinära händelser. Skadeförebyggande åtgärder skall prioriteras. Kommunstyrelsen skall tillse att det finns goda förutsättningar för förvaltningarna att arbeta med säkerhetsfrågor och krisberedskap. Det innebär att det skall finnas: samövade människor med rätt kompetens, arbetsverktyg och metoder som stödjer den verksamhet som skall bedrivas, ett tydligt regelverk där ansvar och roller framgår, samt tekniska system och infrastruktur som stödjer kommunikation, beslutsfattande och genomförande. En effektiv krishantering kräver att ovanstående punkter är samordnade och att det finns en plan för hur de skall användas vid en kris. Detta skall uppnås genom ett aktivt arbete med krishantering enligt kommungemensamma mål och direktiv fram till och med år 2010: nämnderna avsätter resurser för säkerhetsarbete och skadeförebyggande åtgärder nämnderna har uppdaterade rutiner för krishantering Som en del av Södertörns brandförsvarsförbund skall kommunen arbeta även för att uppnå förbundets mål. Förbundet arbetar främst med att förebygga och hantera konsekvenserna av olyckor som kan leda till räddningsinsats i samverkan med medlemskommunerna. 1 1 SFS 2006:544
7 7(20) 3 KOMMUNALT SÄKERHETSARBETE Kommunalt säkerhetsarbete består av intern säkerhet, brottsförebyggande arbete, säkerhetsskydd och skydd mot olyckor. Säkerhetsarbetet syftar till att den kommunala verksamheten skall kunna pågå med ett minimum av driftsstörningar, olyckor, skador etcetera. Det är genom ett aktivt och systematiskt arbete i varje verksamhet som kommunens krishanteringsförmåga byggs upp. 3.1 Internt säkerhetsarbete Internt säkerhetsarbete inkluderar bl.a. försäkringsskydd och tillbuds- och skaderapportering. Arbetet angränsar till kommunens arbetsmiljöarbete. Det interna säkerhetsarbetet samordnas av kommunens säkerhetsansvarige. Varje verksamhetschef har ansvaret för att säkerhetsarbetet blir genomfört i praktiken. 3.2 Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande arbete omfattar de åtgärder kommunen genomför för att förebygga brott, stimulera andra aktörer att arbeta brottsförebyggande samt att förmedla kunskap. Kommunens brottsförebyggande råd har till uppgift att samordna arbetet och har tagit fram ett brottsförebyggande program. 3.3 Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd innefattar informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning och regleras i lag. 2 Säkerhetsansvarig vid kommunstyrelseförvaltningen har det samordnande ansvaret för säkerhetsskyddet. Kommunstyrelsen och annan berörd nämnd har ansvaret för att IT-säkerheten sköts i praktiken och varje verksamhetschef har ansvaret för att den interna informationen hanteras säkert. 3.4 Skydd mot olyckor Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Kommunen arbetar, genom Södertörns brandförsvarsförbund (Sbff), främst med sådana olyckor som kräver räddningsinsats. Detta beskrivs närmare i Sbff:s handlingsprogram och riskanalys. Utöver Sbff:s arbete skall kommunen; genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. som fastighetsägare och verksamhetsutövare ha det yttersta ansvaret för sitt brandskydd genom ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). arbeta förebyggande med så kallade vanliga olyckor (oavsett räddningstjänstinsats). arbeta i enlighet med Södertörns brandförsvarsförbunds mål. 2 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och förordningen (1996:633) 3 1 kap. 1 lag (2003:778) om skydd mot olyckor
8 8(20) 4 KOMMUNENS KRISHANTERING Kommunens krisberedskapsplanering syftar till att skapa ett robust samhälle med förmåga att effektivt hantera kriser och extraordinära händelser inom kommunens geografiska område Risk- och sårbarhetsanalys Krishantering är en systematisk process som utgår från riskinventering samt risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), vilket visas i figuren nedan. Krishantering innebär även att ha förmåga att reagera på oförutsedda händelser och förbereda för återhämtning och återuppbyggnad av samhället efter en kris. I processen identifieras både förebyggande och skadereducerande åtgärder. 5 Denna plan skall baseras på nämndvisa risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste kunna upprätthållas vid en extraordinär händelse inklusive sådan verksamhet som bedrivs av hel eller delägda kommunala företag. 6 Kommunens övergripande RSA skall rapporteras in till länsstyrelsen samt redovisas för kommunchef, berörda förvaltningschefer och ansvariga politiker. Analysen skall även vara ett stöd för översiktsplaneringen i kommunen. Figur 1: Krishanteringscykeln INVENTERING & RSA ÅTERUPPBYGGNAD FÖREBYGGANDE ÅTERHÄMTNING SKADEREDUCERING RESPONS BEREDSKAP 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 4 SFS 2006: SFS 2006:544 6 Kommunöverenskommelsen; överenskommelse mellan Svenska Kommunförbundet och staten från den 23 juni 2004 kring kommunernas uppgifter och ersättning i det nya krishanteringssystemet
9 9(20) Krishanteringsförmåga Kommunens krishanteringsförmåga bedöms utifrån om följande punkter uppfylls: 7 planer (aktualitet, förankring i verkligheten och inom organisation) utrustning och anläggningar (kvantitet och kvalitet) kompetens/utbildning (nivå, relevans, omfattning, tillgång till specialister) samverkan (nätverk, avtal om resursutnyttjande, informationskanaler) övning (frekvens och omfattning, internt och i samverkan med andra) beredskap (jour- och larmberedskap, insatstid från larm till leverans av tjänst) uthållighet (personalstyrka, skiftschema, backup för nyckelpersoner) erfarenheter från övningar och incidenter 4.2 Krishanteringsorganisation Mindre skador och tillbud, med begränsade konsekvenser, är vanligt förekommande i kommunen. Större kriser sker mycket sällan, men kan då få förödande konsekvenser. Alla händelser uppkommer och hanteras på olika nivåer i kommunens organisation enligt de tre grundläggande principerna i krishanteringssystemet: ansvar, likhet och närhet. Ytterst ansvariga är alltid de förtroendevalda. I denna plan tillskrivs även tjänstemannaorganisationen och vissa specifika funktioner ansvar utifrån vad som ingår i respektive tjänst Ansvar, likhet och närhet Kommunens krishanteringsorganisation följer krishanteringssystemets tre principer om ansvar, likhet och närhet: 8 ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt skall överensstämma i fred, kris och krig närhetsprincipen innebär att kriser skall hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga Ovanstående principer sammanfattas i figuren på nästa sida där det illustreras hur varje verksamhet skall upprätta arbetsinstruktioner etcetera, varje förvaltning skall upprätta krishanteringsplaner och att kommunen skall ha en övergripande lednings- och informationsplan. De dubbelriktade pilarna mellan förvaltningarna, riskanalysgruppen och säkerhetsansvarig illustrerar det samarbete som bör finnas. 7 Bedömningsgrunderna är hämtade från IBERO/Länsstyrelsen. 8 Svenska kommunförbundet (2004). Kommunledning i stormens öga om ett nytt krishanteringssystem. ISBN
10 10(20) Figur 2: Schematisk bild av en kommuns krishanteringsorganisation. Facknämnd Kommunstyrelsen Säkerhetsansvarig Kommunchef Ledningsgrupp Kommunens plan Riskanalysgrupp Förv. Förv. Förv. Förv. Förv. Förvaltningarnas planer Enhet Enhet Enhet Enhet (Verksamhet) Verksamheternas instruktioner, checklistor, manualer mm Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för att samordna det övergripande säkerhetsarbetet inom kommunen enligt denna plan. Respektive nämnd och styrelse har ansvaret inom sitt verksamhetsområde där förvaltningschefen är ansvarig tjänsteman. Varje nämnd/förvaltning skall analysera vilka risker som kan drabba den egna verksamheten samt upprätta en plan för att hantera dessa verksamhetsspecifika risker Riskanalysgrupp Kommunens riskanalysgrupp arbetar med förvaltningsövergripande säkerhetsfrågor, främst med risk- och sårbarhetsanalyser, identifiering av så kallad samhällsviktig verksamhet och framtagande av förslag på förebyggande samt skadereducerande åtgärder. Gruppen leds av säkerhetsansvarige och består av förvaltningschefer alternativt personer utsedda av respektive förvaltningschef, samt representanter för kommunala förbund och bolag. De som medverkar i riskanalysgruppen skall ha mandat att företräda sin verksamhet. Risk- och sårbarhetsanalyser förutsätter till stor del kvalitativa värderingar. Dessa måste göras av människor med god insikt i de områden som värderingarna avser Säkerhetsansvarig Kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsansvarige ansvarar för gemensamma system och handlingsprogram samt fungerar som kompetensutvecklare och rådgivare inom kommungemensamma säkerhetsfrågor. Säkerhetsfunktionen skall inom sitt område: planera, samordna och följa upp 9 Kommunöverenskommelsen; överenskommelse mellan Svenska Kommunförbundet och staten från den 23 juni 2004 kring kommunernas uppgifter och ersättning i det nya krishanteringssystemet
11 11(20) ha ett särskilt ansvar för övergripande frågor tillhandahålla specialistkunskap svara för utveckling av gemensamma system och handlingsprogram med syfte att höja säkerheten i kommunen samverka med externa aktörer 4.3 Beredskap och alarmering - tjänsteman i beredskap En viktig del av kommunens krishanteringsförmåga är funktionen tjänsteman i beredskap (TiB). TiB är en tjänstemannafunktion med förmåga att initiera och samordna kommunens inledande arbete vid en inträffad kris (se kapitel 5.1). Varje anställd är skyldig att rapportera till närmaste chef om det uppstår en situation som kan utvecklas till en kris eller extraordinär händelse. Chefen bedömer om händelsen kan hanteras inom verksamheten eller om förvaltningschefen behöver kontaktas. Förvaltningschefen gör i sin tur bedömningen om förvaltningen har förmåga att hantera händelsen eller om TiB skall larmas. 10 TiB kan även larmas via Södertörns brandförsvarsförbunds räddningscentral eller Polisen vid olyckor och händelser då kommunen kan förväntas agera. TiB:s främsta uppgift är att ta emot larm utanför ordinarie kontorstid, men även kunna förmedla akuta ärenden under kontorstid då ansvarig handläggare inte finns tillgänglig. TiB skapar en lägesbild och tar ställning till om händelsen är av sådan art att kommunen behöver agera och i så fall i vilken omfattning. Efter en första bedömning av läget informeras och rings lämpliga funktioner in. Det kan innebära att kalla in endast en berörd förvaltningschef, extra personal till reception och växel eller hela krisledningen inklusive flertalet stödfunktioner och samverkansaktörer. Figur 3: Larmordning Kommunchef Förvaltningschef LARM Sbff, polisen, myndigheter TiB Information Samverkansaktörer Förvaltningschef Information Stödfunktioner Informationsfunktion Verksamhetschef Kommunstyrelsen Samtliga anställda 10 Enligt krishanteringssystemets tre principer; ansvar, närhet och likhet. Se kap
12 12(20) 5 KRISLEDNINGSORGANISATION Vid en kris är det extra viktigt med en tydlig organisation det skall vara klart i förväg vem som har befogenhet att fatta beslut och påbörja insatser. Krisledningsorganisationen följer den ordinarie ansvarsfördelningen mellan de politiska organen och tjänstemannaorganisationen. Tjänstemannaorganisationen sköter huvuddelen av verksamheten genom ren verkställighet, och i vissa fall enligt delegation från nämnderna. I särskilt brådskande ärenden finns särskilda delegationer inom flera förvaltningar. 5.1 Tjänstemannaorganisationen Kommunens ordinarie tjänstemannaorganisation är indelad i förvaltningar som leds av respektive förvaltningschef. Förvaltningscheferna lyder under kommunchefen. Krisledningsorganisationen bygger på denna indelning, men kompletteras med en tjänsteman i beredskap (TiB), olika stödfunktioner och samverkansaktörer beroende av inträffad händelse. Funktionen TiB kännetecknas av att den: är tillgänglig året runt och dygnet runt för att initiera och samordna det inledande arbetet oavsett vistelseplats och kunna inställa sig på sin arbetsplats inom 2 timmar, kan nås/larmas av andra relevanta aktörer, har befogenhet att vidta åtgärder och agera. Det kan exempelvis innebära att omgående kalla in övrig personal för att bemanna informationsorganisationen och påbörja inrättandet av en krisledningsfunktion, har befogenhet att svara för kommunens initiala uppfattning. Det innebär att den som larmar också kan få en första respons om kommunens agerande/ställningstagande. Kommunchefen beslutar om vilka tjänstemän som skall bemanna funktionen tjänsteman i beredskap. En TiB skall; ha god kännedom om kommunen, vara van att fatta beslut och ha gått särskild utbildning. Vid larm kallar TiB in en krisledningsgrupp bestående av berörda förvaltningschefer och de funktioner som behövs för att hantera uppkommen situation. Se figur 4. Gruppens uppgift vid en kris är att exempelvis utarbeta beslutsunderlag till TiB och samordna tillgängliga resurser i kommunen. TiB är ledningsansvarig tills kommunchefen beslutar annat. 11 Tjänstemannen ansvarar för att beslut, genomgångar och erforderlig samverkan sker. Respektive förvaltningschef ansvarar för att leda sin förvaltning samt att berörd personal har kännedom och utbildning för att kunna ingå i krishanteringsorganisationen. 11 TiB kan komma att leda krisledningen genom hela förloppet.
13 13(20) Figur 4: Översikt av kommunens krisledningsorganisation KOMMUNSTYRELSEN/ KRISLEDNINGSNÄMND STÖD- FUNKTIONER: Information Dokumentation Experter IT Övriga TiB (KOMMUNCHEF) KRISLEDNINGSGRUPP SAMVERKAN: Sbff Polisen POSOM Myndigheter Frivilligorg. Övriga F Ö R V A L T N I N G A R N A TiB har till uppgift att vid behov fatta beslut om följande: ge rekommendationer till allmänheten om återhållsamhet i konsumtionen av exempelvis el, värme eller vatten prioritera bland kommunala verksamheter stänga kommunala verksamheter fördela reservkraft omfördela personal mellan kommunala verksamheter flytta verksamhet (t.ex. patienter i dygnet runt vård) begära bistånd från annan kommun eller från statlig myndighet besluta om inriktning för kommunens information till kommuninvånarna Ovanstående kan bli aktuellt vid exempelvis ett omfattande elavbrott eller vid störning i vattenförsörjningen, som bedöms vara så länge att samhällsviktiga verksamheter inte kan upprätthållas. TiB skall vid beslut som medför allvarliga konsekvenser för liv, hälsa, miljö och ekonomi om möjligt samråda med kommunchefen och krisledningsgruppen. 5.2 Den politiska ledningen vid en kris Kommunstyrelsens (KS) och respektive nämnds arbete bedrivs enligt ordinarie rutiner om inte krisledningsnämnden (KLN) aktiveras. KLN får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. 12 Krisledningsnämndens ordförande, eller vice ordförande när ordföranden har förhinder, bedömer när en extraordinär händelse medför att krisledningsnämnden skall aktiveras. 13 KLN får aktiveras endast när en överhängande risk för en extraordinär händelse är för handen. Det finns dock inte något krav på att KLN måste sammankallas. Kommunstyrelsens ordförande (KSO) skall hållas underrättad av TiB om 12 2 kap 4 lag (2006:778) 13 3 lag (2006:544)
14 14(20) händelseutvecklingen och beslutet att aktivera krisledningsnämnden bör fattas i samråd med TiB. Ordföranden i KLN får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. 14 Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Har krisledningsnämnden inte aktiverats beslutar kommunfullmäktige, eller respektive nämnd, om mål och inriktning för verksamheten. Respektive nämnd bör besluta att delegera brådskande ärenden till respektive ordförande eller annan ledamot i enlighet med 6 kap 36 kommunallagen. I det fall det anses nödvändigt att aktivera krisledningsnämnd utgörs den av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bör delegera de krisledningsbeslut som inte ankommer på TiB till ett utskott. Delegationen till ett utskott gör det i brådskande fall möjligt att snabbt kalla in en beslutsför krisledningsfunktion som kan vara i ständig beredskap under den tid krisen pågår. Har krisledningsnämnden aktiverats fullgör den kommunens uppgifter enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. KLN fattar beslut om inte hanteringen delegeras. Ett utskott bör fatta beslut i de frågor där; åtgärderna kan få betydande ekonomiska konsekvenser, när viktiga samhällsfunktioner störs, väsentliga miljövärden förstörs, eller betydande enskilda intressen skadas. Detta hindrar inte att viss beslutanderätt delegeras till TiB, om skäl finns för det. Tjänstemannaorganisationen lämnar i förekommande fall förslag om insatsens omfattning. Händelser och delar av händelser som kan betraktas som räddningstjänst enligt Lagen om skydd mot olyckor handläggs av Södertörns brandförsvarsförbund. I vissa fall kan en händelse samtidigt både klassas som räddningstjänst och som en extraordinär händelse, varför samverkan bör ske mellan de inblandade lag (2006:544)
15 15(20) 6 SAMVERKAN Kommunen har, genom det geografiska områdesansvaret, ansvar för att samordna och främja samverkan. 6.1 Kommunens geografiska områdesansvar Områdesansvaret innebär inte på något sätt att kommunen tar över andra aktörers ansvarsområden. Däremot bygger det på att aktörerna av egen vilja medverkar till en samordning av krishanteringen i det geografiska området. Sammanfattningsvis innebär det geografiska områdesansvaret att kommunen skall: göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer regelbundet sammankalla representanter för de lokala krisaktörerna verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas verka för att de lokala krisaktörernas åtgärder vid en extraordinär händelse samordnas verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas kunna lämna en samlad information till länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen Ett bra kontaktnät ger förutsättningar för snabba samverkansmöjligheter när ett operativt krishanteringsarbete skall påbörjas. Kommunen möter, genom säkerhetsansvarige, regelbundet länsstyrelsen och andra kommuners säkerhetsfunktioner. På liknande sätt har flera andra tjänstemän kontakter över kommungränserna. 6.2 Samverkansaktörer Alla berörda aktörer har inte en sådan representation i kommunen att de kan medverka i samordningen. Det gäller bland annat en del statliga myndigheter och statligt ägda bolag. Kontaktuppgifter till samverkansaktörer återfinns i den operativa planens telefonlista och kan även förmedlas via länsstyrelsen Bistånd från annan kommun För att få bistånd från annan kommun gäller att biståndet måste begäras. 15 Detta innebär ett undantag från lokaliseringsprincipen vid en extraordinär händelse. 16 Stödet måste ligga inom ramen för de allmänna kompetensreglerna som finns i 2 kapitlet kommunallagen eller för de kommunala befogenheter som framgår av speciallagstiftning. 15 Enligt 4 kapitlet 1 första stycket lagen (2006:544) om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap stadgas att kommuner och landsting. 16 Enligt 2 kapitlet 1 kommunallagen (1991:900).
16 16(20) POSOM POSOM är en förkortning för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande. POSOM är en beredskapsgrupp som träder in i samband med stora olyckor och oönskade händelser. Gruppen skall ge psykosocialt stöd till människor som är drabbade och kan kallas in då samhällets ordinarie resurser inte räcker till. Huvuduppgiften för gruppen är att försöka lindra akuta situationer och därigenom förebygga psykisk ohälsa på sikt. Aktivering av POSOM-gruppen kan ske då det finns ett behov av psykosocialt stöd samt att den ordinarie organisationen inte bedöms vara tillräcklig. Endast socialchef eller brandförsvarets stabsbefäl kan avgöra när POSOM-gruppen skall inkallas. Socialchefen skall tillse att räddningstjänstens stabsbefäl har erforderliga instruktioner för när POSOM kan aktiveras samt aktuella kontaktuppgifter till gruppen.
17 17(20) 7 INFORMATION Snabb och korrekt information är helt avgörande för hur en kris utvecklas, framförallt för att ledningen skall kunna fatta beslut i rätt tid. 7.1 Inriktning av kommunens informationsverksamhet Vid en allvarlig händelse är kravet på korrekt och liktydig information högt, ryktesspridning måste så långt som möjligt undvikas. För att motsvara kraven skall all information samordnas av utsedd informationsansvarig och dennes arbetsgrupp. 7.2 Organisation och rollfördelning Informationsfunktionen är en del av kommunens krisledningsorganisation och är underställd TiB/kommunchefen. Informationsarbetet organiseras och leds av kommunens informationsfunktion, vars uppgift är att samordna all information. En talesperson skall omgående utses av TiB/kommunchefen, i samråd med kommunalråd eller berörd nämnds ordförande och informationsfunktionen. Funktionens grundläggande uppgifter är att informera internt och externt samt att kommunicera med medier. Informationsfunktionen består av: informationsansvarig växel och reception talesperson informatörer som arbetar med omvärldsbevakning, analys och webbpublicering
18 18(20) 8 UTBILDNING OCH ÖVNING Förutsättningen för att denna plan skall kunna vara ett underlag för kommunens krishanteringsåtgärder är att berörd personal har kunskap om planens innehåll och att kunskaperna stärks genom utbildnings- och övningsverksamhet. Även personal som inte ingår i den direkta krishanteringsorganisationen skall ges information om planens innehåll. Handlingsplanen skall finnas tillgänglig på kommunens interna och externa webbplats. 8.1 Övnings- och utbildningsplan Förtroendevalda och anställd personal skall ha den utbildning och övning som behövs för att kunna förebygga och hantera en uppkommen kris. Det är varje chefs ansvar att detta efterlevs. Säkerhetsansvarig vid kommunstyrelsen ansvarar för att informera om utbildningar och anordna övningar i samråd med kommunchefen. Var och en som ingår i kommunens krishanteringsorganisation ansvarar för att ha tillräcklig utbildning och kännedom om krishantering och kommunens organisation Krisledning, TiB och informationsfunktionen Krislednings- och informationsfunktionen, inklusive TiB, skall regelbundet få utbildning och övning enligt nedanstående. Typ av utbildning/övning Målgrupp Frekvens och omfattning Riktade utbildning; kurser och studiebesök TiB, Krisledningsgruppen, Krisledningsnämnden Löpande efter behov Seminarieövning Ledningsövning med spelscenario Krisledningsgruppen (Krisledningsnämnden) Krisledningsgruppen, Krisledningsnämnden 1 ggr/år Halvdag Vartannat år Heldag Samtliga anställda Samtliga anställda i kommunen skall ha minst grundutbildning i Systematiskt brandskyddsarbete (SBA), enligt utbildningsplan från Södertörns brandförsvarsförbund Nyanställda i kommunen Samtliga nyanställda skall få en introduktion till hur kommunen arbetar med säkerhet.
19 19(20) 9 FINANSIERING Säkerhetsarbete och krishantering finansieras genom statligt bidrag och nämndbidrag. Genom riskfinansiering, i form av försäkring, täcks de ekonomiska förluster som inte gått att förebygga eller reducera. 9.1 Statligt bidrag Staten betalar en årlig ersättning för kommunernas särskilda uppgifter i krishanteringssystemet. Staten skall ersätta kommunerna för följande uppgifter: kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalyser geografiskt områdesansvar utbildning och övning av central krisledning rapportering till länsstyrelsen åtgärder för höjd beredskap Länsstyrelsen skall följa upp och bedöma krishanteringsförmågan utifrån målbilden. Krisberedskapsmyndigheten kan besluta om att sänka ersättningen eller helt dra in den om en kommun inte fullföljer sina uppgifter. 9.2 Nämndbidrag Enligt kommunfullmäktiges direktiv i mål och budget skall nämnder avsätta resurser för säkerhetsarbete och skadeförebyggande åtgärder. Säkerhetsarbete och förebyggande åtgärder skall inarbetas i varje verksamhets ordinarie rutiner. 9.3 Försäkring Varje förvaltning skall bära en självrisk för inträffade skador. Skador som överstiger förvaltningens självrisk finansieras av ett centralt konto. Riskfinansiering och eventuell försäkring skall samordnas för alla kommunens verksamheter.
20 20(20) 10 AVVECKLING OCH UTVÄRDERING TiB alternativt kommunchefen, beroende på vem som lett händelsehanteringen, beslutar i samråd med kommunens centrala ledningsgrupp och samverkansaktörer när krisens akuta läge är över. Kommunchefen initierar omgående efter beslut om avslutning och avveckling en utvärdering av händelsen och kommunens insatser. Utvärderingen skall delges kommunstyrelsens arbetsutskott senast åtta veckor efter avslutningen. Vid utvärderingen av ledningsarbetet skall all dokumentation samlas in, intervjuer genomföras med egen och samverkande personal, genomfört arbete analyseras och förbättringar föreslås. Därefter skall beslutade ändringar införas i planer, åtgärdslistor och tas med i övningar Översyn av planen Översyn av grundplanen sker för varje mandatperiod. Den operativa planen skall revideras kontinuerligt. Det innebär att justeringar görs så fort lagstiftning eller andra föreskrifter, som berör kommunens ansvar inom området, förändras. Säkerhetsansvarig är ansvarig för att planen är uppdaterad.
Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merLedningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, kanslienheten Per-Evert Granlund, 0531-52 61 60 Per-evert.granlund@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 1(11) KF 29/2011 rev KS 300/12 rev KF 28/16 Ledningsplan vid
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merK R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Läs merPlan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merKrisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Läs merKRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014
STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPlan för extraordinära händelser Essunga kommun
Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKrisledningsplan för Perstorps kommun
Datum 2012-09-06 Gäller fr.o.m. 2012-11-28 Antagen: kommunfullmäktige 2012-11-28 Ersätter: kommunfullmäktige 1999-11-15 Krisledningsplan för Perstorps kommun Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merPLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING
Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Läs merSäkerhetspolicy för Tibro kommun
Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan
Läs mer4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Läs merKrisledningsplan för Hässleholms kommun
www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:
Läs merDirekttelefon Referens Lag och annan statlig reglering
Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för
Läs merPlan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun
Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer
Läs merLednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)
Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan
Läs merRevisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård
Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merKrisledningsplan för Örkelljunga kommun
RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan
Läs merSäkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164
120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och
Läs merReglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser
Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden
Läs merPolicy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete
1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete Denna policy innehåller riktlinjer och instruktioner för Täby kommuns skydds- och säkerhetsarbete. 1. Inledning Täby kommun har
Läs merStrategi för hantering av samhällsstörningar
Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser
KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
Läs merSäkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 141 KS 412/17 Policy för säkerhet och krisberedskap Beslut Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att bereda förslag till ny krisledningsplan
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merLEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016
LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-17 Innehåll INLEDNING... 3 KRISHANTERINGENS GRUNDPRINCIPER... 3 REVIDERING...
Läs merReglemente för krisledningsnämnden
Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) reglerar kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser.
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.41 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Fastställd 2018-03-12, 11 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merReglemente för krisledningsnämnden i Årjängs kommun
REGLEMENTE 1(5) Antagen av Kommunfullmäktige Paragraf 11 Reglemente för krisledningsnämnden i Årjängs kommun 2(5) Innehåll 1 Reglemente för krisledningsnämnden... 3 1.1 Krisledningsnämnd... 3 1.1.1 Tillämplighet...
Läs merCentral krisledningsplan för Helsingborgs stad
SID 1(10) Central krisledningsplan för Helsingborgs stad PROGRAM POLICY RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(10) Helsingborgs
Läs merKrisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab
1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser. Mariestads kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2016-01-25 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 Syfte... 4 Innehåll... 4 2 Grundprinciper för kommunens
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merDnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN
2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merLedningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser
1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga
Läs merSida 1(5) STYRDOKUMENT. Datum Kommunledningsstaben. Krisledningsnämndens reglemente. Styrdokument
STYRDOKUMENT 1(5) Kommunledningsstaben Krisledningsnämndens reglemente Styrdokument 2(5) Styrdokument Dokumenttyp Reglemente Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-09-25, 135 Dokumentansvarig Kommunchefen
Läs merLaholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser
Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...
Läs merKrisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)
2014-08-14 Dnr 2010.031 163 Omsorgsförvaltningen Ann Lindqvist Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden 2010-09-22, 141. Reviderad 2014-08-04 (endast befattningsbenämningar)
Läs merKrisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse
Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:
Läs merKommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merTöreboda kommun. Plan för hantering av extraordinära händelser. Töreboda kommun
Töreboda kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Töreboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14, x Dnr: Ks xxxx/x Revideras 2019 Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Innehåll... 3
Läs merSäkerhetspolicy. för Katrineholms kommun. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ. Katrineholms kommun \. Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Förslag till
Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Katrineholms kommun \. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ Förslag till Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun 2009-03-02 Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun Syfte
Läs merLedningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018
1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merReglemente för krisledningsnämnden i Överkalix kommun
Reglemente för krisledningsnämnden i Överkalix kommun Detta reglemente utgör styrdokument för kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid enligt Lagen om kommuners och
Läs mer1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser
1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...
Läs merStyrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige
Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar
Läs merReglemente. Reglemente för krisledningsnämnden KS Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Riktlinjer. Strategi.
KS14-282 003 Reglemente för krisledningsnämnden 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Reglemente för krisledningsnämnden I kommuner och landsting ska det finnas
Läs mer- Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser
Utdrag ur Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser - Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför behöver vi en plan?...4
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merLedningsplan vid extraordinär händelse
Ledningsplan vid extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige den 2016-02-29 9 Ledningsplan vid extraordinär händelse Sidan 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 1. Mål och ansvar... 3
Läs mer1(18) Krisledningsplan. Styrdokument
1(18) Styrdokument 2(18) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunstyrelsen 2018-02-06, 44 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(18) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Syfte med krisledningsplanen...4
Läs merKommunens plan för hantering av extraordinära händelser. vägledning från krisberedskapsmyndigheten. kbm rekommenderar 2004:1
Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser vägledning från krisberedskapsmyndigheten kbm rekommenderar 2004:1 kbm rekommenderar 2004:1 Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser
Läs merHandlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan
Läs merPlan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan
Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens
Läs merKrisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan
Läs merStrategi för Risk- och krishantering
Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merKrisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merKrisledningsplan för Uppsala kommun (version 1.0)
Handläggare Datum Diarienummer Anders Kylesten 2015-04-16 KSN-2015-0305 Krisledningsplan för Uppsala kommun (version 1.0) Krisledningsplanen för Uppsala kommun träder i kraft den 1 juni 2015. I samband
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merRemiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer
Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson 2019-04-08 Dnr 2019/177-160 Barn- och utbildningsnämnden Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer Sammanfattning
Läs merLedningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun
Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande
Läs merReglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-14 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merNYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Reglemente för Krisledningsnämnd. Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år]
Reglemente för Krisledningsnämnd Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Innehållsförteckning Reglemente för krisledningsnämnden...2 1 Krisledningsnämndens
Läs mer