Konkurrensklausuler i aktieägaravtal i relation till anställda

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt 30 högskolepoäng Konkurrensklausuler i aktieägaravtal i relation till anställda Författare: Oscar Bengtsson Ramsin Handledare: Professor Bengt Domeij

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Val av ämne - varför konkurrensklausuler i aktieägaravtal Bakgrund Syfte Metod och material Avgränsningar Disposition Konkurrensklausuler i allmänhet Inledning Sekretess och tystnadsplikt Avtalslagen 36 och Begränsning av klausulens tillämpningsområde i efterhand Konkurrensklausuler i anställningsavtal Inledning års överenskommelse Tillämpningsområdet Skälighetsbedömning enligt avtalet Ersättning års överenskommelse utanför tillämpningsområdet Praxis Kvarhålla nyckelmedarbetare Arbetstagarens position Sammanfattning Konkurrensklausuler vid företagsöverlåtelser - säljaren kvarstannar som anställd Inledning Arbetsdomstolens domars relevans för tolkningen av kommersiella avtal Relevant praxis Sammanfattning... 33

4 5 Konkurrensklausuler i aktieägaravtal Inledning Vad är ett aktieägaravtal? Varför används konkurrensklausuler i aktieägaravtal? Som ett sätt att kringgå den arbetsrättsliga regleringen Exempel Motstående och gemensamma intressen Avtalsfrihet Samhällets intresse en välfungerande arbetsmarknad En utblick mot den franska rätten Anställningsavtal Aktieägaravtal Aktieinnehavet som kompensation Likvärdigt partsförhållande en nyanserad bedömning Aktieägaravtal och anställningsavtal som ingås samtidigt Tvingad försäljning av aktier till följd av anställningens upphörande Avslutande synpunkter Källor... 51

5 Förkortningar A.a. ABL AD AvtL CF Anfört arbete Aktiebolagslag (2005:551) Arbetsdomstolen Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Civilingenjörsförbundet (Nuvarande Sveriges Ingenjörer) f. Följande sida ff. FHL HD JT NJA Prop. SAF SALF SIF SvJT Flera följande Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter Högsta domstolen Juridisk Tidskrift Nytt juridiskt arkiv Proposition Svenska arbetsgivarföreningen (Nuvarande Svenskt Näringsliv) Sveriges arbetsledarförbund (Nuvarande Ledarna) Sveriges industritjänstemannaförbund Svensk Juristtidning

6

7 1 Inledning 1.1 Val av ämne - varför konkurrensklausuler i aktieägaravtal Säljarna förbinder sig att under en tidsrymd av 3 år från dagen för detta avtals tecknande icke direkt eller indirekt bedriva med AWA- koncernen konkurrerande verksamhet eller på annat sätt medverka till att AWA- koncernens marknadssituation störes. AD 1990 nr. 44 I händelse av övergång till konkurrerande verksamhet förbinder sig den anställde i och med detta avtals undertecknande att ej bearbeta redan befintlig kund hos [Finanshuset] under 60 månader räknat från avgångsdatum. Vid brott mot denna bestämmelse skall vite utgå med femtiotusen kronor per avtalsbrott, dock högst femhundratusen kronor. AD 2010 nr. 53 Ovanstående utdrag är riktiga exempel på hur konkurrensklausuler har utformats. Det första citatet utgör en del av ett köpeavtal medan det andra återfinns i ett anställningsavtal. Den typ av handling, ett köpeavtal, anställningsavtal m.fl., som konkurrensklausulen påträffas i är av avgörande betydelse för den bedömning, av klausulens rimlighet, som kan tänkas bli aktuell vid tvist. Konkurrensklausulers skälighet i anställningsavtal har blivit föremål för domstolens bedömning i flera fall. 1 Gällande konkurrensklausulers rimlighet vid företagsöverlåtelser är praxisen mer sparsam. 2 Avseende aktieägaravtal är området relativt outrett. Konkurrensklausuler i aktieägaravtal är ett ämne som inte erhållit något större utrymme i den juridiska doktrinen eller i domstolspraxis. Det finns i dagsläget förvånansvärt lite skrivet inom området, vilket väckte mitt intresse. Till en början utgick jag från tesen att frånvaron av doktrin/praxis var motiverad av att rättsläget, avseende konkurrensklausulens tillämplighet i aktieägaravtal, ansågs oproblematisk. Min initiala utgångspunkt var följaktligen att det var allmänt vedertaget att alla konkurrensklausuler, införda i aktieägaravtal, ska bedömas 1 AD 2010 nr. 27, AD 1992 nr. 99, AD 1977 nr. 167 m.fl. 2 Många avtal av kommersiell karaktär löses i skiljedomstol. 1

8 enligt de generella tolkningsprinciper som är gängse rörande kommersiella avtal. 3 Efter en stunds begrundan av min rättsliga utgångspunkt kom jag emellertid till fram till att det finns svårigheter med konkurrensklausuler i aktieägaravtal, om de ställs i relation till anställda, som bör kunna föranleda en mer nyanserad bedömning än den strikt kommersiella avtalstolkningen. Avtalsfriheten är fundamental i svensk rätt vilket betyder att det föreligger en frihet att ingå avtal med vem, och om, i princip vad som helst. Begränsningar av en individs frihet att ingå avtal är sålunda endast motiverat i undantagsfall. Ett sådant undantagsfall kan utgöras av att styrkeförhållandet vid avtalsslutet var av sådan karaktär att det fanns ett snedfördelat beroendeförhållande mellan parterna. 4 Normalt vid affärsmässiga avtal, exempelvis aktieägaravtal, anses parterna jämbördiga, men så måste inte alltid vara fallet. Om vi utgår från scenariot att ett aktieägaravtal, med en inskriven konkurrensklausul, erbjuds en anställd i företaget, så bör bedömningen av klausulens skälighet kunna färgas av det beroendeförhållande som föreligger mellan arbetstagare och arbetsgivare. 5 Är parterna jämställda vid ett sådant avtal? Ska konkurrensklausulen i aktieägaravtalet kunna användas som ett sätt att kringgå den arbetsrättsliga praxis som finns, rörande konkurrensklausuler i anställningsavtal, genom att uteslutande bedömas som ett avtal av kommersiell karaktär? Om svaret är ja, hur stor andel aktier ska anses tillräckligt för att motivera att en konkurrensklausul är bindande för en anställd på andra än arbetsrättsliga principer? Detta var frågor jag ställdes inför vid författandet av uppsatsen. Min tanke var att undersöka huruvida det finns utrymme att applicera rådande principer, vid bedömningen av konkurrensklausulers skälighet vid anställningsavtal och företagsöverlåtelser, där säljaren kvarstannar i bolaget, på dess dito i aktieägaravtal. 3 Exempelvis att kommersiella avtal mer svårligen kan jämkas, se prop. 1975/76:81 s. 104 f. 4 NJA 1987 s. 639 avtalet mellan parterna skiljer sig väsentligen från ett avtal mellan jämställda näringsidkare. 5 Adlercreutz, Mulder, svensk arbetsrätt s. 266, Likställdheten är i de flesta fall ett undantag och det kan sägas vara typiskt för anställning, att arbetstagaren är underordnad arbetsgivaren. 2

9 1.2 Bakgrund Generellt kan sägas att avtal kan innefatta bestämmelser kring i det närmaste vad som helst. Som exempel kan nämnas, hur individer ska rösta på företagets bolagsstämma om någon blir sjuk, vem som ska få äga av katten vid skilsmässan eller vilka bilmodeller säljarna i ett företag ska använda o.s.v. Först när samtliga parter har accepterat blir avtalet rättsligt bindande. Vid förhandlingar inför avtalsskrivande finns det alltid olika intressen att beakta. Avtal föregås därför i regel av diskussioner där parterna framlägger krav för att sedermera resonera sig fram till ett avtal som alla inblandade kan enas om. I vissa fall finns dock inget förhandlingsutrymme. Vid exempelvis tillträde till ett redan existerande aktieägaravtal kan det förmodas föreligga vissa svårigheter att förhandla avtalet. Detta då existerande parter redan har överenskommit om dess utformning och giltighetstid. Då ställs istället den tillträdande parten inför endast två val, acceptera avtalet i sin helhet eller tacka nej till såväl aktier som aktieägaravtal. När avtalet väl har ingåtts ska det i regel hållas, pacta sunt servanda, men det finns undantag eller snarare begränsningar för hur långtgående en överenskommelse får vara till sin utformning. Lagstiftaren har gett domstolen möjlighet att exempelvis jämka eller ogiltighetsförklara konkurrensklausuler som bedöms sträcka sig längre än vad som kan anses vara rättsligt motiverat, 38 lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, AvtL. Tillämpningen av konkurrensklausuler överhuvudtaget bör således föregås av en bedömning av huruvida det finns ett berättigat intresse av att skriva in klausulen i avtalet, och om det finns det, hur den ska utformas. Konkurrensklausuler kan formuleras på många olika sätt. Somliga klausuler uppställer geografiska begränsningar medan andra gäller globalt. Giltighetstiden är också något som kan skilja sig markant mellan olika avtal, framförallt kan skillnaderna vara betydande mellan anställningsavtal och kommersiella avtal, 3

10 exempelvis vid företagsöverlåtelser. 6 Vidare kan syftet med klausulerna variera, målet kan vara att freda en nyköpt verksamhet, att skydda ett företag mot en tidigare anställds nära kontakter med kunder/samarbetsparters etc. eller att skydda en speciell avgränsad typ av investering/innovation. Olika investeringar och syftena med dessa är av stor vikt för utformningen av konkurrensklausulen då det utgör vägledning i vad som bör utgöra kärnan för klausulens skyddsområde. Intentionen kan exempelvis vara att säkerställa att en uppfinning inte kommer konkurrenter till känna eller att freda ett utvecklingsarbete med en metod för att lösa ett specifikt problem. Konkurrensklausulen och de generella strategiska beslut som fattas avseende skyddet av innovationen bör således anpassas efter vad som behöver skyddas i varje enskilt fall. 7 De flesta investeringar har inte bara ett stort ekonomiskt värde utan har även tagit flera år att utveckla. I vissa fall finns inget annat försvar mot det som utvecklats än just konkurrensklausuler, som exempel kan nämnas ett specifikt know- how som tagit företaget lång tid att arbeta fram. Olika investeringar kräver följaktligen ett anpassat skydd för just den specifika idé eller verksamhet som arbetsgivaren/företaget önskar skydda. Det genomgående syftet med alla konkurrensklausuler torde vara att gardera sig mot konkurrens i olika former. Mot företags/köpares intresse av att skydda en fungerande verksamhet ska ställas arbetstagares/säljares vilja att fritt kunna nyttja sina yrkeskunskaper. Det ska inte glömmas att en konkurrenshämmande klausul utgör ett stort ingrepp i individens frihet och således ska tillämpas med försiktighet. Mot detta ska även vägas den starka avtalsfriheten och principen om att avtal ska hållas. Det har i praxis utvecklats en restriktiv syn på konkurrensklausuler i anställningsavtal, de får endast undantagsvis tillämpas och ska vara tydligt 6 Se exempelvis AD 1993 nr. 218, där en klausul på fem år ansågs vara legitim i ett köpeavtal. 7 Wainikka, Att skydda innovationer Affärer, Risker och möjligheter, s. 200 ff. 4

11 avgränsade och motiverade. 8 Vid kommersiella avtal är bedömningen annorlunda. Där bedöms partsförhållandet vara mer jämlikt varvid prövningen blir på lika villkor och mer svårligen kan jämkas eller ogiltighetsförklaras Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om de tolkningsprinciper som tillämpas avseende konkurrensklausuler i anställningsavtal och vid företagsöverlåtelser går att använda, eller i vart fall har bäring på, konkurrensklausuler i aktieägaravtal. Rättsläget är som nämnts inte behandlat i någon större utsträckning i varken doktrin eller rättspraxis i Sverige. Detta gör frågan än mer intressant, inte minst ur ett praktiskt hänseende. 1.4 Metod och material Jag har i uppsatsen tillämpat en rättsdogmatisk metod innebärandes att jag granskat relevanta nationella källor. Examensarbetet utgår således från lag, förarbeten, praxis och doktrin i syfte att fastställa gällande rätt. 10 Mycket information har hämtats, bearbetats och analyserats från Adlercreutz och Flodgrens bok, konkurrensklausuler i anställningsavtal och vid företagsöverlåtelser. Boken åtnjuter hög trovärdighet inom området (konkurrensklausuler) och har ofta åberopats av domstolen. 11 Då boken är förhållandevis gammal har rättsfallens relevans särskilt granskats och analysen tagit stöd även av andra relevanta källor. På grund av att praxis och doktrin rörande konkurrensklausuler i aktieägaravtal är sparsam har tillvägagångssättet och argumentationen främst präglats av jämförelser och analys av gällande rätt. 8 AD 2013 nr Prop. 1975/76:81 s. 104 ff. 10 Peczenik, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005 s. 249 f. 11 Se bland annat, AD 1994 nr. 65, NJA 2010 s

12 1.5 Avgränsningar Uppsatsen avser inte behandla konkurrensrätt, detta då konkurrensrätten i direkt mening sällan aktualiseras vad gäller konkurrensklausuler i aktieägaravtal. Samhandelskriteriet uppfylls oftast inte då avtalen primärt används i företag med en mindre omsättning och inte i de företag som har en konkurrenspåverkande omsättning. Vidare blir den svenska konkurrenslagen sällan aktuell då klausulerna i mindre företag inte påverkar marknaden på ett märkbart sätt och således inte uppfyller rekvisitet för att falla in under den nationella konkurrensrättens bestämmelser. Uppsatsen avser inte förmedla en fullständig analys av konkurrensklausuler i aktieägaravtal. Examenarbetet syftar endast till att utreda konkurrensklausuler i aktieägaravtal som omfattar anställda. Aktieägaravtal mellan mer jämlika parter är således inte fokus för uppsatsen utan syftar, i de delar de beskrivs, endast som jämförelseunderlag för att bättre förstå det huvudsakliga fokusområdet. 1.6 Disposition Uppsatsens inledande del ger en allmän beskrivning av konkurrensklausuler och hur dessa regleras. Syftet är att ge läsaren en inblick i det regelverk som aktualiseras rörande denna typ av klausuler. Därefter redogörs det kortfattat för de bedömningskriterier som utvecklats beträffande konkurrensklausuler i anställningsavtal. Vidare följer en genomgång av praxis och tolkningar av konkurrensklausuler vid företagsöverlåtelser. Slutligen följer en problematisering och analys av gällande rätt avseende domstolens prövning av konkurrensklausuler i aktieägaravtal. Avslutningsvis följer en sammanfattning av resultatet. 6

13 2 Konkurrensklausuler i allmänhet 2.1 Inledning Vi lever idag i ett samhälle där information och framförallt informationsspridning, har en klart mer framträdande roll än tidigare i historien. Det har uttalats att vi lever i ett informationssamhälle, anledningen till detta är att det idag går att sprida och ta del av information från hela världen med några enkla knapptryck på våra datorer eller smartphones. 12 Informationen är alltid tillgänglig, dag som natt. Genom framförallt internet och den ökade globala handeln har även sättet att konkurrera förändrats, i vart fall har geografiska gränser (landsgränser) en minskad betydelse i modern tid. 13 Informationssamhället kan även sägas ha påverkat användandet av konkurrensklausuler. Det är numera lättare än tidigare att föra ut information från ett företag, hålla kontakt med tidigare kunder och konkurrera än någonsin tidigare. Genom internet kan jag sitta i Paris och konkurrera med någon som är verksam i Umeå o.s.v. Utvecklingen till ett kunskapssamhälle 14 har medfört en våg av företag som tillhandahåller avancerade tjänster av sådan karaktär att konkurrensklausuler kan anses vara motiverade. Som exempel kan nämnas företag som sysslar med utveckling av varor och/eller tjänster, exempelvis läkemedelsföretag, vissa IT- konsultföretag osv. Det allt mer informationsbaserade samhället har även bidragit till att immaterialrätten, rätten att skydda intellektuella prestationer, fått en allt mer framträdande betydelse avseende skyddet av företagstillgångar. Samtidigt har konkurrensklausuler visat sig vara ett bra komplement till den immaterialrättsliga regleringen. Skyddet av ett tillvägagångssätt eller en liknande immaterialrättslig tillgång är många gånger betydligt mer värdefull än varan som tillvägagångssättet bidragit till. Som det gamla japanska talesättet lyder: 12 Prop. 1999/00:86 s. 15, Begreppet informations- och kunskapssamhället används vidare som en benämning på en vidareutveckling av industrisamhället där information och kunskap utgör en allt viktigare resurs för att skapa nationellt välstånd.. 13 Prop. 1999/2000:86 s. 13, Informationstekniken präglas av gränslöshet. 14 Används som synonym till informationssamhälle, se fotnot 12. 7

14 Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet. Lao Zi (Taoismens grundare) Det är hur varan/tjänsten produceras som ofta utgör det största ekonomiska värdet. Att jämföra förlusten av erfarenhet och kunnande kan i enlighet med exemplet ovan utgöra en långt mer förödande förlust än att exempelvis någon stjäl en vara som företaget har producerat. Genom att det numera är enkelt att sprida information har företag som sysslar med utveckling hårda krav på att förbli konkurrenskraftiga och behålla vital information inom företaget. Lösningen kan ibland vara användandet av en konkurrensklausul. En konkurrensklausul är normalt uppbyggd kring tre komponenter. Ett konkurrensförbud, en tystnadsförpliktelse och en regel om påföljd. 15 Det är oklart hur långt tystnadsförpliktelsen sträcker sig när den är inskriven i konkurrensklausulen. Detta har föranlett att användandet av tystnadsklausuler (sekretessklausuler) ofta skrivs in i en enskild klausul, och således inte skrivs ihop med konkurrensklausulen. Detta för att särskilja bedömningen av de båda klausulerna då syftena skiljer sig åt. En konkurrensklausul har alltid, vilket namnet förmedlar, som övergripande syfte att skydda en, eller i vissa fall båda, parter mot konkurrens av olika former. Det kan röra sig om att freda ett företag från en tidigare anställds möjlighet att avslöja tillverkningshemligheter, eller annat som kan anses ha kommersiellt värde för företaget. Vidare kan konkurrensklausuler användas vid företagsköp där säljaren haft en framträdande roll i företaget som säljs. Det handlar då om att skydda köparens investering i verksamheten. En konkurrensklausul kan i vissa fall ha en avgörande betydelse för huruvida köpet blir av eller inte. Att använda konkurrensklausuler är dock på intet sätt en ny företeelse, det finns rättsfall 15 Fahlbeck, Lagen om skydd för företagshemligheter en kommentar och rättsöversikter, s

15 rörande konkurrenshämmande klausuler vid företagsöverlåtelser redan från En konkurrensklausul tillkommer normalt genom att någon part i ett avtal anser att det finns en risk i att tillåta konkurrens mellan kontrahenterna varvid denne förslår att en konkurrensklausul ska intas i avtalet. Därefter följer diskussioner mellan parterna rörande om konkurrensklausulen ska skrivas in, och hur den i så fall ska vara utformad. I andra fall föregås inskrivandet av klausulen inte av några förhandlingar alls utan accepteras rakt av. 17 Spekulativt kan en arbetstagares vilja att förhandla om konkurrensklausulen ses som ett illojalt beteende då det kan ge intryck av att planera en framtida konkurrens med arbetsgivaren. 18 Om många anställda inte vågar ta diskussionen om konkurrensklausulen i anställningsavtalet bör detta utgöra ett incitament för såväl lagstiftaren som arbetsdomstolen att ställa höga krav på konkurrensklausuler för anställda. 2.2 Sekretess och tystnadsplikt För att bättre begripa konkurrensklausulens dignitet och betydelse så måste den kontext i vilken de används förstås. Syftet med konkurrensklausuler är att skydda en, eller ibland båda parter, mot konkurrens. Det är värt att notera att det finns andra förfaranden än konkurrensklausuler att tillgå för att uppnå det syftet. Ibland kan det vara tillräckligt att använda en sekretessklausul, innebärandes en tystnadsplikt avseende den tidigare arbetsgivarens konfidentiella information. 19 Avsnittet syftar till att ge en inblick i den avvägning som bör föregå konkurrensklausulens införande i ett avtal. I många fall finns andra alternativ vilka i sammanhanget kan anses vara mer effektiva för att skydda verksamheten. En sekretessklausul har vissa fördelar, för företaget jämfört med konkurrensklausuler genom att exempelvis inte behöva vara tidsbegränsad på 16 Mitchel v. Reynolds, 1711 England, Adlercreutz, Flodgren, konkurrensklausuler i anställningsavtal och vid företagsöverlåtelser s Domeij, Förhandlade konkurrensklausuler för anställda, JT nr. 2, s Se Domeij, a.a. s. 290 f, för en liknande argumentation. 19 Prop. 1987/88:155 s

16 samma sätt. En sekretessklausul kan gälla på obestämd tid. 20 Normalt löper dock en sekretessklausul, i ett anställningsavtal, på en tid på mellan två till fem år, efter anställningens upphörande. 21 En sekretessklausul utökar den i lojalitetsplikten inkluderade tystnadsplikten att gälla även efter anställningens upphörande. Sekretessklausuler skyddar sådan information som skulle vara skyddad genom lag (1990:409) om företagshemligheter, FHL, om det skulle anses föreligga synnerliga skäl, 7 st. 2 FHL, för detta. Synnerliga skäl är ett mycket högt ställt beviskrav vilket i praktiken gör det svårt att tillämpa lagen utan ordentligt med bevisning. Bevisbördan ligger på arbetsgivaren att styrka att information var av hemlig art. En sekretessklausul kan underlätta en sådan bevisning. 22 Bevisbördan blir snarare den omvända vid användandet av en sekretessklausul då avtalet tydligt preciserar vad som ska omfattas av sekretessen. 23 En frånsteg från vad som avtalet stipulerar som konfidentiellt kan, om arbetsgivaren inte uttalat annat, endast motiveras som underförstått, vilket underlättar bevisbördan för arbetsgivaren. Detta innebär att skyddet enligt FHL förstärks avsevärt i och med en sekretessklausul. Sekretessklausuler får inte sträcka sig längre än det skyddsområdet som stipuleras i FHL avseende omfattningen av sekretessen 24 Således omfattar dessa typer av klausuler endast sådan information som näringsidkaren avser hålla hemlig och som kan vara skadlig för denne i konkurrenshänseende, se 1 FHL. Vidare finns det stora incitament med att kunna knyta ett vitesbelopp till överträdandet av klausulen/tystnadsplikten, inte minst ett avskräckande preventivt sådant. Om vite inte är avtalat ska den skadelidande parten istället visa på en ekonomisk skada, vilken i många fall är svår att uppskatta, för att sedermera yrka på skadestånd. Arbetsdomstolens bedömning av sekretessklausuler är mer frikostig än domstolens bedömning av konkurrensklausuler, i vart fall rörande giltighetstiden. Detta gör att sekretessklausuler kan ses som ett bra komplement till konkurrensklausulen. Den stora skillnaden mellan konkurrensklausuler och 20 Tonell, sekretessavtal och det rättsliga skyddet för företagshemligheter s Tonell, a.a. s Tonell, a.a. s. 64, AD 2009 nr Wainikka, företagshemligheter en introduktion, s Tonell, a.a. s

17 sekretessklausuler är att sekretessklausulen inte hindrar konkurrens i direkt mening. Den tidigare arbetstagaren får fortfarande konkurrera med den före detta arbetsgivaren. Sekretessklausulen hindrar emellertid den tidigare arbetstagaren från att yppa företagshemligheter, vilket i många fall kan utgöra själva kärnan till varför den ena parten känner rädsla inför konkurrens, och vill införa en konkurrensklausul. Sammantaget utgör sekretessklausuler ett bra komplement till vissa konkurrensklausuler, det handlar uteslutande om vad parten vill skydda sig mot och att möta upp detta på ett effektivt sätt. 2.3 Avtalslagen 36 och 38 Avtalslagen fastställer vissa begränsningar i avtalsfriheten. I 38 AvtL konstateras att konkurrensklausuler är giltiga endast i den mån de kan anses skäliga. Oskäliga klausuler har således inget lagligt skydd och kan därför inte åberopas i domstol. Paragrafen utgör ett skydd mot orimligt långtgående klausuler i såväl kommersiella avtal som anställningsavtal. I 36 AvtL fastslås att oskäliga avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende. Både 38 och 36 verkar i samklang och båda bedömningarna ska utgå från en helhetsbedömning av avtalet. 25 Det är vanligt att konkurrensklausuler förenas med en vitesklausul eller sekretessklausul. 26 Om så är fallet ska 36 tillämpas på vitesklausulen och sekretessklausulen medan 38 tillämpas på konkurrensklausulen. 27 Delarna ska, trots att de är inskrivna i samma klausul, bedömas fristående från varandra. Det är dock svårt att göra någon större åtskillnad i bedömningen mellan 36 och 38 AvtL då båda prövningarna utgår från avtalet som helhet och det sammanhang i vilken de ingår. För att bättre förstå hur ovanstående paragrafer tillämpas vid anställningsavtal såväl som vid företagsöverlåtelser kommer den praktiska tillämpningen uppmärksammas i kapitel tre till fyra. 25 Prop. 1975/76:81 s Fahlbeck, a.a. s Prop. 1975/76:81 s

18 2.4 Begränsning av klausulens tillämpningsområde i efterhand Oskäliga konkurrensklausuler ska inte tillämpas enligt 38 avtalslagen. Denna insikt i begränsningen av avtalsfriheten blir en del näringsidkare varse om först när klausulen blir aktuell att åberopa. Näringsidkaren får då en kalldusch när klausulen i sin helhet anses vara ogiltig med motiveringen att den bedöms vara för långtgående. En del före detta arbetsgivare har säkerligen på grund av denna insikt, i sitt yrkande till domstolen, inskränkt den ursprungliga klausulens lydelse, som den var författad i anställningsavtalet, i syfte att göra den inför domstolen åberopade klausulen mer skälig och därmed tillämpbar. Att efterge delar av konkurrensklausulen efter anställningens upphörande har prövats av domstolen i åtminstone två rättsfall av intresse. I AD 2010 nr. 27, hade ett konsultföretag i sitt yrkande inskränkt klausulens giltighetstid, vilken ursprungligen (i anställningsavtalet) var obestämd, samt omfattningen till att endast gälla befintliga kunder under året Domstolen godkände eftergiften av den ursprungliga klausulen och arbetstagaren tvingades betala vite på grund av överträdelse av klausulen. Rättsläget har dock förändrats sedan dess. I AD 2013 nr. 24 uttalade domstolen: En rättstillämpning där en arbetsgivare ges möjlighet att i händelse av tvist begränsa räckvidden av en konkurrensklausul, på det sätt som S.F. AB gjort, kan även leda till missbruk av vidsträckta konkurrensklausuler. Syftet med 38 avtalslagen är, som redan nämnts, det motsatta, nämligen att motverka oskäliga konkurrensklausuler och tillgodose intresset av att det på marknaden endast förekommer godtagbara sådana. Rättsläget har genom arbetsdomstolens dom förtydligats och tagit avstånd från domskälen i AD 2010 nr. 27. Den rådande uppfattningen torde nu vara att eftergifter av oskäliga konkurrensklausuler inte kan göra klausulen giltig efter anställningen upphört, vilket anses inträffa vid arbetstagarens uppsägning Domeij, a.a. s

19 En intressant aspekt med användandet av eftergifter och okunskapen bland arbetstagare och arbetsgivare som får anses råda på området är att arbetstagaren står hela risken för klausulens eventuella giltighet. Huruvida klausulen är giltig eller inte är oftast en knivig bedömningsfråga och trots juridisk rådgivning kan domstolens utfall inte med säkerhet fastställas. Om individen ska agera mot en långtgående konkurrensklausul eller inte är således ingalunda ett okomplicerat beslut. Ekonomiska skillnader mellan anställda och företag innebär också att juridisk hjälp inte alltid är tillgänglig eller ens ett alternativ. En långtgående konkurrensklausul kan därför trots att den är ogiltig efterlevas vilket inte ligger i linje med syftet med 38 avtalslagen. 13

20 3 Konkurrensklausuler i anställningsavtal 3.1 Inledning Under pågående anställning föreligger det för alla arbetstagare en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten måste inte vara avtalad utan utgör en sådan självklarhet att arbetsgivaren inte behöver understryka den. 29 Lojalitetspliktens innebörd är bland annat att den anställde inte får bedriva eller förbereda konkurrerande verksamhet under anställningen. 30 Förbudet att konkurrera med arbetsgivaren sträcker sig över hela uppsägningstiden, men hindrar det inte en arbetstagare från att söka annat arbete under pågående anställning. 31 Det är snarare en regel än undantag att avhopp planeras redan innan anställningen avslutats. 32 Vidare omfattar lojalitetsplikten en tystnadsplikt. Tystnadsplikten innebär att arbetstagaren inte får yppa sådana uppgifter som arbetsgivaren ämnat hemlighålla. 33 Efter anställningens tilländalöpande upphör lojalitetsplikten och det står den tidigare arbetstagaren fritt att konkurrera med den tidigare arbetsgivaren. 34 Det är förhållandet efter anställningens upphörande som utgör examensarbetets fokusområde. Då lojalitetsplikten upphör finns nämligen inget skydd mot konkurrens om detta inte är avtalsreglerat. 35 Många anställda besitter värdefull information och kunskap om företaget och produkterna/tjänsterna som tillhandahålls. Detta kan föranleda problem för arbetsgivaren efter anställningen avslutats. Den tidigare anställde kan vara skadlig för arbetsgivarens verksamhet exempelvis om denne direkt efter anställningen 29 Källström, Malmberg, Anställningsförhållandet, s Adlercreutz, Mulder, a.a. s Källström, Malmberg, a.a. s. 260, AD 1998 nr Nordström, Nyckelmedarbetares avhopp, Ny Juridik 2:99, s. 35, vart gränsen går för olovligt planerande ska inte behandlas i denna promemoria. 33 Källström, Malmberg, a.a. s Källström, Malmberg, a.a. s Undantaget FHL som kan ha en viss begränsande effekt i detta avseende. 14

21 väljer ta arbete hos konkurrent, alternativt startar eget, och använder sitt kunnande mot den tidigare arbetsgivaren (konkurrerar). Problemet, och risken, med att en tidigare arbetstagare väljer att konkurrera med arbetsgivaren är som mest påtaglig i kunskapsföretag. I kunskapsföretag är det de anställdas kunskap, erfarenhet och relationer som utgör företagets tillgångar. Vidare kan det i kunskapsföretag presumeras att kunderna, genom mångårigt arbete tillsammans med en specifik individ, har blivit knutna till just den personen. Att kunden uppskattar kompentensen och relationen med den anställde snarare än företaget denne jobbar för. Detta bör öka risken för att kunder väljer att följa med en sådan anställd i det fall han eller hon byter arbetsplats. En konkurrensklausul kan minska en sådan risk genom att exempelvis förbjuda konkurrens inom ett visst geografiskt område under en viss tid. Detta kan ge kunden tillräckligt stort incitament att välja att stanna hos företaget då den tidigare anställde inte är tillgänglig under en period. Det ska dock anmärkas att kunderna själva inte påverkas av en konkurrensklausul mellan den anställde och företaget. Klausulen kan heller inte hindra kunderna från att aktivt söka den tidigare arbetstagarens tjänster. Gränsen är i vissa fall hårfin. Det föreligger således en stor diskrepans mellan att exempelvis byta arbetsplats som advokat jämfört med att byta arbetsplats som butiksbiträde, i vart fall ur ett konkurrensperspektiv. Det ska dock nämnas att konkurrensklausuler även för advokater tillämpas restriktivt. 36 För att skydda arbetsgivaren mot konkurrens efter anställningens upphörande är det, som nämnts ovan, vanligt att det skrivs in konkurrensklausuler i anställningsavtalen. 37 Den förhållandevis omfattande användningen har gjort att det idag finns en rik praxis avseende klausulers skälighet. Skälighetsbedömningen tar ofta sin utgångspunkt i arbetsgivarens skyddsintresse, arbetstagarens fortsatta yrkesmöjligheter och ersättningsfrågan Hur konkurrensklausuler förhåller sig till advokater har bland annat behandlats i AD 1994 nr. 65 och Adlercreutz, Flodgren, konkurrensklausuler i anställningsavtal och vid företagsöverlåtelser s. 103 f. 37 Se bland annat, Domeij, a.a. s. 272, som refererar till en undersökning av teknikföretag. 38 Domeij, a.a. s

22 Syftet med detta kapitel är att översiktligt granska konkurrensklausuler i anställningsavtal. Målet är att hitta vägledande tolkningsprinciper avseende konkurrensklausulers skälighet. Slutligen ska det övervägas om dessa principer kan vara vägledande vid bedömningen av konkurrensklausuler i aktieägaravtal som erbjuds anställda års överenskommelse År 1969 ingicks en överenskommelse mellan SAF (nuvarande svenskt näringsliv) SIF (nuvarande Unionen), CF (Sveriges ingenjörer) och SALF (nuvarande Ledarna). Överenskommelsen behandlar begränsningen av användningsområdet för, och innehållet i, konkurrensklausuler i tjänsteavtal. Överenskommelsen går under benämningen, Överenskommelse 1969 angående begränsning av användningsområdet för och innehållet i s.k. konkurrensklausuler i tjänsteavtal. Överenskommelsen är än idag aktuell och ska användas vid tolkning av konkurrensklausuler i anställningsavtal. 39 Avtalet har antagits som kollektivavtal av flera förbund inom svenskt näringsliv och är således direkt tillämpligt i förhållande till de anställda som är medlemmar i de anslutande fackföreningarna Tillämpningsområdet 1969 års överenskommelse föreskriver stora begränsningar avseende användningen av konkurrensklausuler. Bland annat får klausuler endast tillämpas av: sådana arbetsgivare, som är beroende av självständig produkt- eller metodutveckling och som genom utvecklingsarbete av angivet slag skaffar sig tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart kunnande, vars yppande för konkurrenter skulle kunna medföra påtagliga men. 40 Med tillverkningshemligheter jämställs företagsspecifikt kunnande eller know- how som genererats genom självständig produkt- eller metodutveckling. 41 Det 39 Numera även vid konkurrensklausuler som inte i direkt mening faller in under tillämpningsområdet, mer om det senare. 40 Överenskommelse 1969 angående begränsningar av användningsområdet för och innehållet i s.k. konkurrensklausuler i tjänsteavtal p Källström, a.a. s

23 framgår inte av överenskommelsen vad som omfattas av företagsspecifikt kunnande men begreppet ska endast omfatta det kunnande som genererats genom företagets eget utvecklingsarbete. 42 Det ska således röra sig om information som företaget aktivt jobbat med att utveckla och som kan sägas ha ett konkurrensvärde för arbetsgivaren. 43 Det företagsspecifika kunnandet ligger nära begreppet företagshemligheter men ska anses vara snävare karaktär än den senare, detta då tillverkningshemligheter främst syftar på tillverkningen och inte företaget i stort. 44 I propositionen till företagshemlighetslagen uttalas att företagsspecifikt kunnande kan utgöras av hemlig information. 45 Det ska således röra sig om information som arbetsgivaren avser hålla hemlig för utomstående. Vidare uttalas att personliga egenskaper, kunskaper och erfarenheter utan anknytning till något som kan sägas vara säreget för företaget faller utanför begreppet företagshemligheter. 46 I och med att företagsspecifikt kunnande ska anses vara ett snävare begrepp än företagshemligheter faller ovanstående undantag även utanför tillämpningsområdet för 1969 års överenskommelse. Överenskommelsen kan ge läsaren intryck att det endast är teknisk produktutveckling som skyddas genom avtalet. Detta är en fråga som diskuterats i doktrin då det råder en viss oklarhet kring om även prissättning och mera kommersiellt betonad information också kan anses omfattas av överenskommelsen. 47 Troligtvis är konkurrensklausuler giltiga även inom kunskaps- och informationssektorn. 48 Det ska dock sägas att avtalets ordalydelse endast pekar mot ett skydd av tillverkningshemligheter, i ordets direkta mening, och därtill knuten know- how. Arbetsdomstolen har bland annat uttalat att: 42 Adlercreutz, Flodgren, a.a. s Bruun, konkurrensklausuler i skärningslinjen mellan konkurrens- marknads- och arbetsrätt, s Adlercreutz, Flodgren, a.a. s Prop. 1987/88:155 s A.prop. s Adlercreutz, Flodgren, a.a. s Fahlbeck, a.a. s

24 Enligt praxis kan det inte utan vidare antas att sådana konkurrensklausuler i anställningsavtal som ligger utanför överenskommelsens tillämpningsområde helt skulle sakna giltighet. En starkt restriktiv syn på sådana konkurrensklausuler är dock befogad. 49 Det finns således ett utrymme att även tillåta konkurrensklausuler som ligger utanför överenskommelsens direkta tillämpningsområde. Det ska i sådana situationer göras en helhetsbedömning av klausulen och en intresseavvägning mellan parterna. 50 Som nämnts ovan ska en sådan bedömning präglas av stor restriktivitet. Vidare får den kommersiellt betonade informationen till viss del anses skyddad redan genom lagen om skydd för företagshemligheter, gärna i kombination med en sekretessklausul, se avsnitt 2.2 sekretess och tystnadsplikt. Huvudsyftet med 1969 års överenskommelse är att ge företag ensamrätt att utnyttja det företagsspecifika kunnandet för kommersiella ändamål, detta framgår av ingressen till överenskommelsen. Ingressen ska ses som en intentionsförklaring till avtalet och ska användas som tolkningsunderlag, den kan likställas med ett förarbete i förhållande till överenskommelsen. 51 I kombination med utfyllande praxis innebär avgränsningen i överenskommelsen, avseende tillämpningsområdet, att konkurrensklausuler endast är tillåtna då det objektivt anses nödvändigt för att skydda företagsspecifik information. Detta gäller trots att klausulen enligt ordalydelsen faller utanför överenskommelsens direkta tillämpningsområde Skälighetsbedömning enligt avtalet Vid bedömningen av en klausuls skälighet ska det göras en avvägning mellan det intresse arbetsgivaren önskar skydda kontra arbetstagarens vilja att fritt utnyttja sitt kunnande. 52 Avvägningen ska göras vid varje enskilt fall. Det föreligger vid anställningsavtal med inskrivna konkurrensklausuler alltid en svårighet att åtskilja det skyddade företagsspecifika kunnandet från yrkeskunskapen, som faller utanför 49 AD 2001 nr Mer om bedömningen i avsnitt 3:3 praxis. 51 Förarbete till skriften och inte i bemärkelse av rättskälla, Adlercreutz, Flodgren, a.a. s års överenskommelse p.2. 18

25 skyddsområdet och inte går att avtala om. 53 Angående vad som utgör skälig längd för en konkurrensklausul stadgas det i 1969 års överenskommelse att klausulerna inte får sträcka sig längre än 24 månader, och om informationen (know- how) bedöms ha kort levnadstid, högst 12 månader års överenskommelse föreskriver följande i punkt 3: Den tid efter anställningens upphörande, under vilken den anställde skall vara förhindrad att befatta sig med verksamhet, vilken konkurrerar med arbetsgivaren, (bindningstiden) skall ej vara längre än den beräknade livslängden för arbetsgivarens skyddsvärda know- how eller därmed jämförbara kunnande. Med hänsyn till arbetstagarens intresse av att fritt kunna disponera över sin arbetskraft bör dock bindningstiden i normalfallet ej överstiga 24 månader eller, om ovan nämnda livslängd är kort, 12 månader. 3.3 Ersättning Konkurrensklausulers giltighet är i hög grad beroende av huruvida ersättning utgår under klausulens giltighetstid eller inte. Ersättningen ska ses som en kompensation för den inskränkning i yrkesmöjligheten som en konkurrensklausul innebär års överenskommelse stipulerar följande gällande ersättningen: Om tjänsteavtalet upphör att gälla efter uppsägning på annan grund än pensionering, är arbetsgivaren pliktig att som ersättning för den olägenhet, som gällande konkurrensförbud innebär för den anställde, till den anställde per månad utbetala skillnaden mellan den anställ- des arbetsinkomst hos arbetsgivaren vid anställningens upphörande och den (lägre) inkomst, som den anställde därefter intjänar i ny förvärvsverksamhet. Ersättningen skall dock icke överstiga 60 % av månadsinkomsten från arbetsgivaren vid anställningens upphörande och ej heller utgå för längre tid än den period, under vilken konkurrensförbudet gäller. Normalt får det anses svårt eller opraktiskt för de flesta människor att leva på 60 % av slutlönen. 55 Detta medför att arbetstagaren står inför valet att börja konkurrera i direkt anslutning till anställningens upphörande eller göra en bedömning av klausulens giltighet för att därefter konkurrera. 56 Hade 53 Adlercreutz, Flodgren, a.a. s års överenskommelse p Domeij, Anställda teknikers konkurrensklausuler, Faculty of Law Working Paper 2012:3, s Domeij, a.a. s

26 ersättningen varit högre hade alternativet funnits att helt sluta arbeta under klausulens giltighetstid, för att därefter ta en ny anställning. 57 I många fall utgår ingen ersättning alls under perioden klausulen är giltig, vilket gör att många klausuler är ogiltiga i deras nuvarande utformning. 58 Ersättning får sammanfattningsvis anses vara fundamental för konkurrensklausulers tillämplighet vilket inte minst framgår enligt 1969 års kollektivavtal. Domstolarna har lagt stor vikt vid ersättningen vid bedömningen av en konkurrensklausuls skälighet års överenskommelse utanför tillämpningsområdet Lagstiftaren har ett stort ansvar att reglera avtalsrätten så att inte svagare parter konsekvent missgynnas på grund av olika typer av beroendeförhållanden. Det är i situationer där en part kan anses vara underställd den andra parten, exempelvis i anställningsavtal, upp till lagstiftaren att skydda den svagare parten. 60 Vad gäller konkurrensklausuler så ska principen om pacta sunt servanda agera vägledande, trots eventuella beroendeförhållanden. Svensk praxis har visat en stor återhållsamhet med att åsidosätta grundsatsen om att avtal ska hållas. 61 Det ska dock nämnas att utrymme finns att bryta presumtionen om överenskommelsen anses vara för långtgående, se 38 AvtL. Lagstiftaren/domstolen har tidigare gett fysiska och juridiska personer rätt att jämka/efterge delar av konkurrensklausuler som kan anses vara för långtgående. 62 Detta för att så långt som möjligt skydda syftet med överenskommelsen, att värna om värdefull information. Det finns dock ett uttalat mål att ha ett lättöverskådligt rättsområde vilket resulterat i att klausuler numera i regel inte jämkas utan gäller 57 Domeij, a.a. s Domeij, a.a. s AD 2009 nr Adlercreutz, Mulder, a.a. s Likställdheten är i de flesta fall ett undantag och det kan sägas vara typiskt för anställning, att arbetstagaren är underordnad arbetsgivaren. 61 Tonell, a.a. s. 156, Prop. 1975/76:81 s. 10, Bernitz, Utveckling mot en standarsavtalsrätt. Standardavtalen i rättstillämpningen, SvJT 1972 s Se även NJA 1957 s AD 2010 nr

27 som den är skriven eller ogiltighetsförklaras i sin helhet. 63 Detta har motiverats med att jämkningar kan göra det svårt för arbetstagaren att veta om klausulen är giltig eller inte samt med att lagstiftaren haft en uttalad förhoppning om en sedvana där oskäliga avtalsvillkor inte används överhuvudtaget. 64 En sträng reglering tvingar då arbetsgivaren att noga överväga utformningen på konkurrensklausulerna som används. I 38 avtalslagen stadgas det att konkurrensklausuler inte får sträcka sig längre än vad som kan anses skäligt. Det har i förarbeten slagits fast att 1969 års överenskommelse ska verka vägledande vid skälighetsbedömningen enligt 38 AvtL. 65 Detta trots att parterna inte i direkt mening är bundna av avtalet års överenskommelse kan anses återspegla ett allmänt restriktivt synsätt på konkurrensklausuler och har således tillmätts betydelse vid tillämpningen av 38 AvtL. 66 Överenskommelsen åtnjuter således en status som rättskälla och ska användas vid tolkning av konkurrensklausulers skälighet i stort enligt 38 AvtL Praxis Som tidigare nämnts finns det avseende konkurrensklausuler i anställningsavtal en förhållandevis rik praxis. Avsnitt kan på grund av omfattningen av rättsfall inte anses uttömmande ur ett helhetsperspektiv. Kapitlet syftar endast till att agera underlag för tolkning rörande den skälighetsbedömning som görs av domstolen i frågor aktuella för uppsatsens fokusområde. Syftet med avsnittet är att lyfta fram de delar av domstolens bedömning som eventuellt kan anses ha relevans för konkurrensklausuler i aktieägaravtal som erbjuds anställda. För att underlätta för läsaren har jag i detta avsnitt valt, att med rubriker, lyfta fram de mest väsentliga problem domstolen tagit ställning till avseende 63 AD 2013 nr AD 2013 nr. 24, Prop. 1975/76:81 s Prop. 1975/76:81 s Bruun, konkurrensklausuler i skärningslinjen mellan konkurrens- marknads- och arbetsrätt, s Adlercreutz, Flodgren, a.a. s

28 skäligheten av en konkurrensklausul i anställningsavtal. 68 Detta gör att samma rättsfall kan förekomma under flera rubriker det är således den avgränsade frågan (rubriken) som behandlas under varje avsnitt Kvarhålla nyckelmedarbetare Substansen går hem kl. 17 och ingen vet om den kommer tillbaka imorgon. - Okänd Det ska initialt nämnas att konkurrensklausuler som enbart syftar till att kvarhålla arbetstagare av nyckelkaraktär 69 inte anses giltiga. 70 Detta utesluter dock inte användandet av klausuler som, utöver syftet att bevara särskilt viktiga medarbetare, har ett annat legitimt ändamål. 71 Att ha en vilja att kvarhålla betydelsefulla medarbetare är i sig inte skäl för ogiltighetsförklaring, trots att detta syfte är uttalat. Att tvinga en arbetstagare att jobba kvar genom en långtgående konkurrensklausul är dock inte legitimt. Att bevara kompetens inom företaget bör istället uppnås genom en bra arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter och skälig ersättning. Bedömningen av huruvida klausulen innebär att arbetstagaren kvarhålls på ett olagligt sätt beror på hur klausulen är utformad. Om klausulen i praktiken kan anses vara så begränsande att den i realiteten binder (kvarhåller) arbetsgivaren till sin anställning är den inte tillämplig/legitim. 72 Personer som är synnerligen viktiga i ett företag utgör en oumbärlig tillgång och är medarbetare företaget vill behålla inom organisationen. Detta är speciellt påtagligt i konsultföretag där arbetstagarens kundkontakter och kunskap är en av företagets största tillgångar. Samtidigt som företag har ett berättigat intresse av att behålla nyckelpersoner finns även ett berättigat intresse för arbetstagaren att fritt välja sin arbetsplats. Vid alla bedömningar av konkurrensklausuler ska både arbetstagarens 68 Mest väsentliga i förhållande till promemorians fokusområde (aktieägaravtal som erbjuds anställda). 69 Medarbetare med särskilt kunskap eller kompetens. 70 AD 1984 nr. 20, Ds 2002:56 s. 335, 71 AD 1991 nr AD 1992 nr. 9, det ansågs uttalat att syftet var att anställningen skulle bli långvarig och att klausulen skulle binda personen till företaget, dock var klausulen inte utformat på ett sådant sätt att den kunde anses oskälig. 22

29 och arbetsgivarens intressen beaktas. 73 Vid en eventuell framtida bedömning inleds förfarandet med att klarlägga syftet med klausulen, för att utreda huruvida den kan anses legitim. Vidare är det påkallat med en stor restriktivitet gällande alla klausuler som ligger utanför tillämpningsområdet för 1969 års överenskommelse. 74 Det ska således, som nämndes i avsnitt (3.2.1), handla om att skydda information som omfattas av begreppet tillverkningshemlighet. I AD 1992 nr 9 hade det i en revisors anställningsavtal skrivits in en konkurrensklausul. Klausulen förbjöd revisorn att efter anställningen utföra arbete åt bolagets, vid anställningen, befintliga kunder. Vidare begränsades konkurrensklausulen till att endast omfatta konkurrens som bedrevs mot bolagets östra region. Det rörde sig således om ett avgränsat geografiskt område. Domstolen uttalade att konkurrensklausulen hade till syfte att skydda den, vid anställningen, befintliga kundkretsen. Utformningen av klausulen var således inte sådan att den kunde anses innebära att arbetstagare med särskild kunskap eller kompetens kvarhålls i företaget på ett orimligt sätt. Vidare ansåg domstolen att arbetstagarens möjlighet att konkurrera med arbetsgivaren endast hade begränsats marginellt. Arbetsdomstolen slog därmed fast att bevarandet av ett klientel är ett berättigat intresse för konkurrensklausuler. Klausulen får dock inte sträcka sig längre än vad som kan vara rimligt för att uppnå detta intresse. 75 Sammanfattningsvis får en klausul för inte sträcka sig längre än vad som kan anses som skäligt. Det är därför viktigt att den avtalsskrivande parten (arbetsgivaren) tänker igenom utformningen på klausulen samt funderar över huruvida syftet kan anses legitimt och framförallt om klausulen ger uttryck för syftet Arbetstagarens position Vid bedömning av konkurrensklausuler i anställningsavtal är arbetstagarens position i företaget ofta av vikt för bedömningen års överenskommelse ska, 73 Ds 2002:56 s AD 2001 nr AD 1992 nr. 99, gällde en anställd vid ett IT- konsultbolag, domstolen la stor vikt vid att arbetstagaren inte haft någon anställningstrygghet, hög lön eller chefsposition. En del likheter med AD 1992 nr

30 som nämnts tidigare, agera vägledande även avseende klausuler som inte omfattas av avtalet. Detta innebär att klausuler som inte syftar till att skydda tillverkningshemligheter/know- how kan, men endast undantagsvis, anses tillämpliga. Klausuler som ligger vid sidan av tillämpningsområdet för 1969 års överenskommelse ska dock tillämpas med stor restriktivitet. 76 Normalt innebär en chefsposition att arbetstagaren får kännedom om företagsspecifik information som kan anses skyddsvärd. Det finns följaktligen ett berättigat intresse av att vilja använda konkurrensklausuler för individer med sådan kunskap. Positionen i sig är inte avgörande utan bedömningen utgår från betydelse personen haft i företaget. Särskilt vikt fästs vid chefspositioner i konsultbolag. AD 1992 nr. 99, vilken påminner om ovan beskrivna AD 1992 nr. 9, gällde en icke kollektivansluten anställd inom IT- branschen vilken hade skrivit på en konkurrensklausul. Klausulen förbjöd honom att konkurrera med bolaget (överta deras klienter) under en period av två år. Domstolen uttalade att det ska råda stor restriktivitet vid tillämpning av klausuler som ligger utanför tillämpningsområdet för års överenskommelse. I föreliggande fall syftade inte klausulen till att skydda någon företagsspecifik information utan antogs istället ha samma syfte som i AD 1992 nr. 9, nämligen att skydda bolaget från konkurrerande verksamhet avseende bolagets befintliga klientel. Domstolen konstaterar att det utöver syftet fanns en stor diskrepans mellan rättsfallen. I det aktuella fallet hade arbetstagaren inte åtnjutit någon speciellt hög lön, det rörde sig vidare om en korttidsanställning och det fanns inget annat som talade för att arbetstagaren haft en anställning som kunde likställas med den anställning som var aktuell i AD 1992 nr. 9. Avslutningsvis slog domstolen fast att, med hänvisningen till den restriktivitet som gäller vid klausuler som ligger vid sidan av års överenskommelse, att klausulen med hänvisning till 38 AvtaL inte kunde anses bidande. 76 AD 2001 nr