hanna i Prag, dar han sarnalbetade ned J:>harlle$ Kepler. Brahe deg då' 160" endast 55 år gammal och hggor!:lagravd ; TYFl"wrfrur j P:ag.

Transkript

1 RYDEBACKS GARDS HISTORIA BRAHE Nar jag "IU ska ceril:ta om Rydetllw gård och!.egeibrlken j trakter, sa börjar jag le1,he Ldda a,de, natvhge, med Tycno Bra,e Han föddes 1546 på K,;:.listorp, Som då danskt, uppfostrades hos sin ferbror Jörgen Brahe p!\ Toslerup, och upptacld:e supernovan i Cassiopeie under e'l vistelse hos sin mo'bror, Slen BilJe på Herrevadskioster. Släk:en Bra,1e hade goda kcnf.akter mecj danska hove~ (jeh kungen Fred-Ik II och u'lder en:id codde Tycko Sram:, faktisld alldeles har: rllrhe:efl i 61\ KLngsgerd vid RyaIKats)ot!8 en bil in pa K"isloftavagen, och man tror ett hen yar, mblandad i til1yerknflg av tosel i trakten, aillri redan und$/' 1500 talet, Er.e' at: ha förelas! vid K,:OO Universitet nek har: ö, Ven SOfI' forlaning av kungen, Fradri.; II, dar han utbver sina aslromiska studier aven drev ett tegelbruk. Ef[e~ FfT;!drik Ils död 158e. tog en förmyndarregering för Christian IV över- och Bra1e råkade i blåsväder; He"! "Iad bl! s"ö:t sinas~ldlghejer som länsherre (joh han hace furt elt hårt resemen:e med sin eönder. Kort efter Cnrlstlal\$ tronli!l!;ade fick Brahe 1591 lamf1a Ver för att så Småni"l9Offi hanna i Prag, dar han sarnalbetade ned J:>harlle$ Kepler. Brahe deg då' 160" endast 55 år gammal och hggor!:lagravd ; TYFl"wrfrur j P:ag. TEGELBRUKET Under den danska tiden fanns det Ingen fasl bebyggelse på Råe eller langs kusten, Kt;ngarmt agde marken och upplat inte s!renc.mark lil bosatll"ing, Daremol f,mrs:.:et fiskes;ugor, där :lanska och hcllärdslru fiskars ~odde uncer wrrmaren. när dom fi$kade. Utmed ~a kusistfackan HelsingbofQ,LanCskm"liii \/lilf förhållal'tlena gynnsamma tö-iegeltillverkning, Dar fanrs lartlllgengllg lera, ~m jr:" bemvco '!:iearbetas s!lrsk,1i mycket ocr cen öpime kusten med rnska vindar!ork,;jce leg 'et snabbt. Lägel vi:.: kusten var idealisk för transportmöjligheter vattenvagen. Kung Christian IV av :,)anma'k, samme kung som! unga år lvingade Tycl'o Brehe från Ven, harskad.:; i Skåne ocr han va, er stark och f uktad kr g$hc'te DC"! regent Han var "Da'lmarks, Norges, Wendes och Götes konung, rertig;fn Schlasvig, Holstein och D!tmars;.:hen samt greve av Oldenburg och Delfl'lMhornt'. Under hans tid pabörjades en omfatmmle byggnadsverksamhet ocll1622 gav han IJllstAnd till homncerril J~!IC'1r var der Enden 0C"l franz: Basl'an att de "ma sitta upp en tegliilovn och tegelgardmedallt tillbehör". Teg:et skul:.. i första hand användas j Danm irk thi Kungens e-gna slottsbygge'l, och många av slotten på Sj~lIand är uppförde JUSI av Rydehackstegel. 1558, nä, Sköne b!ev svemkt, uttil:rdaoos ett nytt ~i!!s:ånd för tegelb,uket som då dret,'s even JOrgen ReHl.fW'J 'N generalgt.vernören över $k!'me, Guslat,' Otto SiecbCY.;k. Teglet hrendas i en ugn som Vilr plaoorad pä sjösidan at,' den nlj\i'arande herrgårds byggnaden och skeppades ut från två länga bryggor,.s!rax noo om den ni.r",a'ande

2 badbryggan. Teglet var av god kvalitet med stor produktion av mursten och takpannor. Produktionen utökades sen med tegelrör och andra tegelvaror för jordbruket. Teglet stämplades RODEBECK, som man kan se på inmurade stenar här i väggen. GARDEN Carl Holtfreter Rydebäcks gård uppfördes av Carl Holtfreter 'från ROgen. Han var gift med en danska och gården byggdes efter dansk-tysk arkitektur. Holtfreter skapade sin rikedom 'genom smuggling och vrakgods - och t o m sjöröveri. Dopfunten i Kvistofta kyrka var på väg från Italien till en rysk storfurste som trädgårdsprydnad, när fartyget förliste utan Rydebäcks gård. Alabasterprydnaden bärgades av ortsbefolkningen och Holtfreter skänkte den till kyrkan. Kanske som en försoningsgest - kyrkoherden hade beklagat sig över att Holtfreter aldrig var närvarande vid gudstjänsterna. Men Holtfreter var även en kunnig tegelmästare och driven affärsman. Han övertog ROdebecks tegelbruk och lyckades på 16 år från fyrdubbla tegelproduktionen från till 2 miljoner tegelvaror. ROdebecks Tegelbruk tillhörde de större i Skåne. Under sin storhetstid byggde han även upp ett större brännvinsbränneri, och när det gjordes en bouppteckning i samband med hustruns död, ingick där en större samling kannor brännvin kannor. Holtfreter ägde även jordegendomar från Rya Fäladsmarker i norr till fiskeläget Fortuna i söder. Under gården lydde frälsehemman och rusthållshemman, skattlagd väderkvarn och en krog. " Storhetstiden varade fram till Då infördes en näringsfrihetsförordning, som förändrade tegelbrukets villkor radikalt. Tegelmarknaden mättades, priserna dumpades och ROdebecks produktion stagnerade. Efter 30 år lämnade en skuldtyngd Holfreter gården och drog sig tillbaka till gården Örby 14, där han levde sina sista 6 år. Han ligger begravd i Raus kyrka. Familjen Hage Wilhelmina Heise - moster Wille Familjen Hage är en dansk köpmanssläkt, utsprungligen från Mön, som under och 1900-talen spelat en framträdande roll i Danmarks ekonomiska, politiska och kulturella liv. Mest känd är kanske Christopher Hage , dansk liberal politiker och grosshandlare i Köpenhamn. Hans farbror storköpmannen Alfred Hage ägde flera egendomar: Nivå gård på Nordsjälland, Oremandsgård på Sydsjälland, och i Skåne Sireköpinge och sedermera även Rydebäcks gård. Aven på Nivå gård fanns ett tegelbruk. Alfred Hages hem på Nivå gård var öppet för framstående kulturpersonligheter och konstnärer, och blev ett veritabelt kulturcentrum. I familjen fanns 6 barn, 3 pojkar och

3 3 flickor, som alla blev gifta med kända kulturpersonligheter. Här kommer vi mest att få höra om syskonen Johannes och Wilhelmina, som stod varandra mycket nära, alltid stöttade varandra och var minst sagt livliga ihop, även i vuxen ålder. Dottern Wilhelmina förälskade sig i danske tonsättaren Peter Heise när han var en fattig organist och ville gifta sig med honom, men den förmögne fadern motsatte sig först detta. Men han var också mycket svag för sin dotter, så han gav till slut med sig, och erbjöd sig underhålla dem båda. Den stolta Wilhelmina vägrade ta emot hjälpen, så hon och Peter levde på hans påvra organistlön de första åren. Men Peter Heise blev efter hand en berömd kompositör, vars främsta kompositioner utgörs av vokalmusik för solo och kör i romantisk stil, ofta med text av samtida.danska diktare. Hans verk spelas fortfarande på Den Kongelige Teater i Köpenhamn och sjungs mycket då våren hälsas och på skolavslutningar. Tyvärr dog Peter Heise tidigt 1879 och Wilhelmine var otröstlig. Vid denna tidpunkt var Rydebäcks gård till salu efter Holtfreter, brodern Johannes bodde i Sireköpinge inte långt från Rydebäck och pappa Alfred köpte då gården till sin dotter. Guldåldern för tegelbruket var slut när Wilhelmine tog över 1880, och hon använde först gården som sommarresidens, men även vid jularna, som firades ordentligt. Därmed började en ny era på gården. Under Holtfreters tid var Rydebäcks gård lite tom och interörmässigt kal. Med Wilhelmines intåg blommade det upp - och med henne flyttade även hela den danska kultureliten in. Gården gästades under perioder av t ex skådespelaren Emil Poulsen och Carl Nielsen, Ibsen, Björnstierne-Björnson, Harald Höffding och många flera och Rydebäcks gård fick en helt ny status. De stora festerna avlöste varandra. Wilhelmina var moster till författarinnan Amelie Posse (vars morfar inom parentes var Gunnar Wennerberg), som har skrivit mycket om sina besök på gården hos moster Wille i boken "Kunskapens träd". Där står även berättat om en svartklädd dam som ibland visade sig på gården och gav sig till känna med högljutt suckande eller lågmäld sång. Hon sägs vara del') gamla piraten Holtfreters olyckliga hustru... Så Rydebäcks gård har ett alldeles eget spöke! Wilhelmine, eller moster Wille som hon kom att kallas av fler än Amelie Posse, var en både handlingkraftig och excentrisk dam. Hon drev jordbruket med kraft och deltog själv i lantbruksarbetet, men värnade kanske mer om djuren, speciellt hästarna (på Nivå gård hade man hästavel), än om folket som arbetade där. Hon lämnade alltid sovrumsfönsterna öppna, så att svalorna kunde flyga in och bygga bo under taket. Personalen klagade över att de fina tavlorna och annat blev förstört. Hon var ändå uppskattad av gårdsfolket, utom möjligen när kockan hade ledigt och hon tog sig för att laga italiensk mat. Det blev för mycket för personalen - skånska magar skulle ha skånsk mat. Men moster Wille var ockå en "klok gumma" som hade eget apotek öppet under förmiddagarna. Alla som skadat sig eller led av åkommor kunde söka hjälp där. I Skansen (nuvarande tomten precis norr om Fortuna) inredde hon ett hem för tuberkulossjuka barn från Köpenhamn mellan åren

4 Kronan på verket var när Wille Heise blev utnämnd till häradshövding, ett ämbete som hon förvaltade med mycket personlig profil. Wilhelmine Heise dog barnlös Hennes bror Johannes Hage hade redan 1872 vid faderns död återvänt till Nivå gård som han utvecklade till ett mönsterbruk. Tegelverket på andra sidan sundet blev storleverantör till många pampiga byggnader i huvudstaden. Han var mycket samhällsorienterad och byggde skola, sjukhus och kyrka och upprättade Danmarks första sjukkassa. Konsten intog en central plats i hans liv. Han ärvde en del konstverk men köpte även in själv och snart hade han nästan 200 verk med den finaste europeiska och danska konsten, bia a Rembrandt. På sina konstresor åkte han tåg. klass 3, och där tog han helt enkelt med sig den värdefulla konsten inslagen i brunpapper. ' Efter Wilhelmines död ärvdes Rydebäcks gård av brorsonen Christian Fredrik Hage, söm blev den nye patronen och kallades Hovjägmästaren. I stället för kulturen kom nu tekniken till gården i form av moderna jordbruksredskap som traktorer, mobila tröskor etc. Ägorna var stora - 2,5 miljoner kvadratmeter åkerjord i en halvcirkel österutdet myllrade av folk på gården, som bodde i ett antal statarlängor på årskontrakt. Lönen inkluderade fri bostad, en viss mängd vete och råg varje månad liksom mjölk, potatis samt säd till de egna grisarna. Statarna var närmast livegna men på Rydebäck var förhållandena relativt bra. Varje familj hade åtminstone 35 kvadratmeter uppdelade på 2 rum och kök. CF Hage var en mycket ekonomiskt sinnad man, som höll en klar distans till arbetarna på gården. Hans fru Johanna var däremot en generös person som bl a ville renovera arbetarbostäderna. Dom skiljdes Statarsystemet bibehölls ända fram till 1945, då det avskaffades genom lag. Nämnas kan också, att CF Hage 1944 tog emot judiska flyktingar, som kommit med de vita bussarna och inkvarterade dem temporärt i Skansen, där moster Wille hade haft sina fina gäster - och sina hjngsiktiga Köpenhamnsbarn. Under hans tid togs många fotografier från gården, som bl a finns uppsatta i affären och många fler ligger på Byalagets hemsida Han drev gården till sin död 1947, och familjen flyttade därifrån Detta var slutet för Rydebäcks gård som storgods. Wachtmeister 1948 flyttade "Greven" Gösta Wachtmeister in och övertog driften av gården. Den ägdes fortfarande av familjen Hage, så Wachtmeister var bara arrendator med kontrakt fram till Hans dotter Susanne gav 1999 ut en alldeles förtjusande bok om hur det var att vara barn på Rydebäcks gård, en fin present till barn och barnbarn. Stadsdelen Rydebäck När kontraktet gick ut 1964 stod ett konsortium bestående av Skånska Cement AB (Skanska), Göran Bengtssons Byggnads AB och Edvin Lundins Byggnads AB klara att starta villabebygggelsen. Starkast i konsortiet var givetvis Skanska. Men samtidigt som villasamhället Rydebäck bredde ut sig på åkrar och betesmarker

5 och Skanska tjänade stora pengar, lät man gården och tillhörande byggnader, bl a trädgårdsmästarens hus norr om gården (numera Gammelgården) och Skansen förfalla. Skansen,liksom flera andra mindre byggnader som bränneriet, gick inte att rädda. Rydebäcks byalag, som bildades 1978, var mycket aktiva i sina försök att bevara Rydebäcks gård. Helsingborgs stad ville riva den och bygga höghus. Och 1990 sa "hela Rydebäck", hushåll genom en enkät gjord av byalaget ett beslutsamt nej till LOs förslag att göra gården till kursgård.. Idag kan vi tacka en enskild person, som kunde göra det Skanska inte kunde,. Stefan Hjertmer, för att gården finns kvar. Han arbetar med fastighetsrenovering och förvaltning och letade efter en gård att rusta upp för eget bruk, när en vän tipsade honom om Rydebäck. Hela huset är nu renoverat från grunden, och det är en mycket pietetsfull renovering med så mycket original som möjligt. Mycket jobb har lagts ner på att leta genom Skåne efter dom rätta kakelugnarna, återskapa järnräcken, renovera fönster med gammalt glas och t o m stängningsanordningar i original. Stuckatur och gipspaneler har renoverats, det har mahognymålats, och Riksantikvariatämbetet har varit och godkänt det. I köket finns en en AGA spis i original med praktisk gasspis och en magnifikt utformad kåpa, givetvis kantad med ROdebecks-tegel. Rydebäcks gård är nu Stora K-märkt och längorna är lilla k-märkt. Den byggnad vi sitter i nu var vagnsskjul med en vagnssmedja i ena änden. Så nu vet nu varför galleriet heter Bruket och restaurangen Tegel.