Sydtoppen REGIONALA UTSIKTER ÖVERSIKT 04 O K T O B E R 2013 SYDTOPPEN SVENSK EKONOMI OCH PROGNOSREVIDERINGAR SYDSVERIGE 08

Transkript

1 Innehåll REGIONALA UTSIKTER O K T O B E R 2013 Sydtoppen ÖVERSIKT 04 SYDTOPPEN SVENSK EKONOMI OCH PROGNOSREVIDERINGAR SYDSVERIGE 08 TAR TÄTEN I TILLVÄXTLIGAN MÄLARDALEN 09 STARK JOBBTILLVÄXT VÄSTSVERIGE 10 SKUGGAR RIKET ÖVRIGA RIKET 11 STABILISERING INOM INDUSTRIN 2 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

2 Innehåll Redaktör och författare Lena Sellgren Senioranalytiker Tel Gått till tryck 4 oktober 2013 Besök oss på: Källor: Macrobond och officiell nationell statistik om inget annat anges. ÖVERSIKT Sydtoppen... 4 Svensk ekonomi och prognosrevideringar... 7 Regioner SYDSVERIGE Sydsverige tar täten i tillväxtligan... 8 MÄLARDALEN Stark jobbtillväxt i Mälardalen... 9 VÄSTSVERIGE Västsverige skuggar riket ÖVRIGA RIKET Stabilisering inom industrin Appendix Tabellsamling per region Definitioner REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

3 Översikt Sydtoppen Sydsverige tar täten i tillväxtligan Stark jobbtillväxt i Mälardalen Västsverige skuggar riket Ökad export stabiliserar tillväxten i Övriga riket Ljusare utsikter i alla regioner Svensk ekonomi utvecklas svagt i år men regionalt är utvecklingen splittrad då storstäderna drar ifrån. Tillväxten i samtliga fyra regioner 1 som vi studerar i denna rapport återhämtar sig under prognosperioden. Sysselsättningen fortsätter att visa en positiv trend i storstadsregionerna medan den stagnerar i Övriga riket. Arbetslösheten har planat ut de senaste månaderna men är fortfarande betydligt högre än före finanskrisen i alla regioner. rask takt. Sydsverige brottas dock alltjämt med en hög strukturell arbetslöshet. Mer industriintensiva regioner, framför allt Övriga riket men även Västsverige, har drabbats hårt av den svaga efterfrågan i omvärlden med vikande industriproduktion och svag export. När återhämtningen i den globala ekonomin tar fart gynnas dock dessa båda regioner. Till skillnad från tidigare lågkonjunkturer har dock inte svensk exportindustri någon draghjälp av en svag krona. Bruttoregionalprodukt (BRP) Utvecklingen av BNP i de olika regionerna, den s.k. bruttoregionalprodukten (BRP), skiljer sig åt. Sydsverige tar täten i tillväxtligan i år och växer betydligt snabbare än Västsverige och Övriga riket både i år och nästa år. Även Mälardalen växer snabbt. Nästa år blir tillväxten cirka 3 procent i Sydsverige och Mälardalen, drygt 2 procent i Västsverige och cirka 1,5 procent i Övriga riket. Tjänsteintensiva Mälardalen har inte påverkats av lågkonjunkturen i samma utsträckning som övriga regioner och har därför haft en stabilare utveckling. Även den sydsvenska ekonomin har haft ett antal år med relativt stabil tillväxt men den dämpades tillfälligt förra året. En bidragande orsak var sannolikt avmattningen i Danmark. De danska hushållens efterfrågan är på väg tillbaka och bidrar till att Sydsverige återhämtar sig i förhållandevis Antal sysselsatta 1 För avgränsningar av regionerna, se appendix på sidan 18. Regional utveckling, bruttoregionprodukt och sysselsättning Bruttoregionprodukt (BRP) BRP, mdkr Real procentuell förändring per år P 2012P 2013P 2014P Mälardalen ,6-1,4 4,7 3,4 1,5 1,6 3,1 Stockholms län 999 3,9 0,6 3,6 3,2 1, Sydsverige 384 2,9-4,7 6,6 2,6 0,4 2,4 3,0 Västsverige 540 3,8-7,3 8,4 3,5 1,4 0,1 2,2 Stor-Göteborg 365 4,2-6,9 7,7 4,0 1, Övriga riket ,4-7,8 7,9 2,2 0,3-0,3 1,6 Totalt (BNP) ,1-5,0 6,6 2,9 1,0 0,8 2,5 Antal sysselsatta Tusental Procentuell förändring per år P 2014P Mälardalen ,1-1,1 1,6 2,6 1,3 1,8 1,4 Stockholms län ,2-0,7 1,8 2,7 1, Sydsverige 562 1,0-2,1 1,6 0,4 0,2 2,5 1,4 Västsverige 764 1,1-3,0 0,8 3,1 1,1 0,3 0,5 Stor-Göteborg 498 1,6-3,0 0,5 3,1 1, Övriga riket ,2-3,4 1,0 2,2 0,1-0,2 0,0 Totalt ,7-2,4 1,2 2,3 0,7 0,9 0,7 Källor: SCB:s nationalräkenskaper och arbetskraftsundersökning samt Nordea 4 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

4 Översikt Näringslivsstrukturerna styr Den regionala utvecklingen styrs i huvudsak av näringslivsstrukturen i regionerna. De senaste 30 åren har näringslivets tjänstesektor ökat i betydelse. Andelen sysselsatta i tjänstesektorn i riket som helhet har ökat från 37 procent 1993 till drygt 45 procent Samtidigt har andelen sysselsatta i både näringslivets varuproducerande sektor och offentlig sektor minskat och uppgår nu till 24 respektive 31 procent. Räknat i personer har antalet sysselsatta i näringslivets tjänstesektor ökat med personer sedan 1993 samtidigt som antalet sysselsatta i offentlig sektor har minskat med personer. I tillverkningsindustrin har antalet sysselsatta minskat med personer sedan 1993 och med hela personer sedan Den minskade sysselsättningen i industrin kan förklaras av en tuff konkurrens med ökad outsourcing och ökad internationell specialisering. En successiv regional koncentration av produktionen sker även inom riket och i stor utsträckning till storstädernas fördel. Sammantaget sätter det press på industrin att effektivisera och rationalisera bort lågproduktiv verksamhet. Regioner där näringslivets tjänstesektor är relativt stor har haft en förhållandevis stark utveckling både på kort och längre sikt. För regioner med ett stort beroende av tillverkningsindustrin är bilden däremot splittrad. Sett till det senaste halvåret har sysselsättningsutvecklingen i såväl Västsverige som i flera av länen utanför storstadsregionerna varit svagare än i riket som helhet, se diagram på sidan 6. I flera skogslän i norr har sysselsättningen minskat det senaste halvåret, medan den har ökat med 3,5 procent i Västernorrland om än från en låg nivå. Strukturförändring i näringslivet Mälardalen mest tjänsteintensivt I Mälardalen är nästan 60 procent sysselsatta inom näringslivets tjänstesektor medan motsvarande siffra för Övriga riket uppgår till 35 procent. Tjänstesektorn har gynnats av den stabila inhemska ekonomin och fortsätter att gynnas av starka hushåll. Mälardalen och i synnerhet Stockholms län har därför klarat sig förhållandevis väl under lågkonjunkturen och utsikterna framöver är ljusa. Hushållen är den främsta tillväxtmotorn och får nästa år extra bränsle från en expansiv valbudget. Både den sydsvenska och västsvenska ekonomins sammansättning påminner om genomsnittet i riket, men med viss förskjutning mot industrin i Västsverige. Beroendet av industrin är klart störst i Övriga riket. Industriintensiva regioner som har en större andel export är mer beroende av efterfrågan i omvärlden. Tillväxten har därför varierat betydligt mer i dessa regioner än i tjänsteintensiva regioner. Både Västsverige och Övriga riket återhämtade sig snabbt efter nedgången Men efter den påföljande skuldkrisen i Europa har Övriga riket ännu inte börjat återhämta sig. Sysselsättningen har stagnerat och ekonomin krymper i år. Regionen Övriga riket är en stor region med en splittrad näringslivsstruktur. Samtliga län i Övriga riket är mindre tjänsteintensiva än riket som helhet. Flyttströmmar Nettoinflyttningen till storstadsregionerna har fortsatt trots lågkonjunkturen. Inflyttningen utgörs till stor del av invandring och samtliga län i riket har haft en positiv nettoinvandring det senaste decenniet. Inflyttningen till storstäderna innebär alltså inte att landsbygden avfolkas i motsvarande takt. Sett till enbart flyttströmmarna inom riket har ändå många län upplevt en nettoutflyttning. Det gäller exempelvis samtliga Norrlandslän men även stora delar av Småland. Tillsammans med Hallands län är Skåne det enda länet som har haft nettoinvandring varje år under de senaste 15 åren. En bidragande faktor är sannolikt byggandet av Öresundsbron år 2000 som gett positiva effekter av den ökade integration över sundet. Nettoinflyttningen från andra delar av landet dämpades däremot avsevärt 2011 och 2012, och utvecklingen det senaste halvåret pekar på fortsatt dämpning. Andelen sysselsatta i olika sektorer år 2010, procent Andelen sysselsatta i olika sektorer år 2010, procent Västra Riket "Mälardalen" Stockholm Skåne Götaland Övriga Offentlig sektor Näringslivet varav varor bygg industri varav tjänster Totalt Källor: SCB:s nationalräkenskaper och Nordea 5 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

5 Översikt Tjänsteintensitet* Antal sysselsatta, utv.** första halvåret 2013 Antal sysselsatta, utv.*** % * Med näringslivet tjänsteintensitet avses antal sysselsatta per län som andel av totalt antal sysselsatta i ekonomin år ** Antal sysselsatta första halvåret 2013 jämfört med första halvåret 2012 i procent. *** Genomsnittlig sysselsättningsutveckling per år, Tjänsteintensitet, Antal sysselsatta, Antal sysselsatta, län %* 2010 utv %** 2013 utv.*** Genomsnittlig Tjänsteintensitet Stockholm ,8 Sysselsättningstillväxt Västernorrland ,5 Stockholm sysselsättningstillväxt ,1 Stockholm Skåne 63,8 46,8 Stockholm Västmanland 2,4 3,2 Halland Stockholm 1,1 Uppsala Västra Götaland 37,5 43,2 Uppsala Skåne -2,2 2,6 Uppsala Uppsala 1,1 Södermanland Gotland 35,8 42,1 Södermanland Stockholm -3,1 2,4 Skåne Södermanland 0,8 0,1 Östergötland Halland 40,3 40,8 Östergötland Östergötland 1,0 1,0 Västra Östergötland Götaland 0,7 0,2 Jönköping Östergötland 32,3 40,3 Jönköping Halland -1,8 1,0 Kronoberg Jönköping 0,4 0,4 Kronoberg Västmanland 36,1 38,7 Kronoberg Kalmar 0,4 0,9 Västerbotten Kronoberg 0,4 0,4 Kalmar Uppsala 30,6 37,5 Kalmar Kronoberg 0,9 0,4 Kalmar Örebro -0,3 0,4 Gotland Jämtland 42,1 37,5 Gotland Dalarna -2,1 0,2 Gotland Jönköping 0,2 0,4 Blekinge Västernorrland 29,2 37,4 Blekinge Värmland -3,6 0,1 Blekinge Gotland 0,1 0,2 Skåne Örebro 46,8 36,4 Skåne Gävleborg 2,6 0,0 Skåne Östergötland 0,8 0,2 Halland 40,8 Halland 1,0 Halland 1,1 Kronoberg 36,1 Västra Götaland -0,1 Blekinge 0,1 Västra Götaland 43,2 Västra Götaland -0,1 Västra Götaland 0,7 Södermanland 35,8 Örebro -0,2 Västmanland 0,1 Värmland 35,2 Värmland 0,1 Värmland -0,3 Värmland 35,2 Norrbotten -0,4 Södermanland 0,1 Örebro 36,4 Örebro -0,2 Örebro 0,4 Gävleborg 34,1 Västerbotten -0,8 Dalarna 0,1 Västmanland 38,7 Västmanland 3,2 Västmanland 0,1 Västerbotten Dalarna 32,9 32,8 Jämtland Dalarna -1,4 0,2 Gävleborg Dalarna -0,1 0,1 Dalarna Gävleborg 32,8 34,1 Jönköping Gävleborg -1,8 0,0 Kalmar Gävleborg -0,3-0,1 Norrbotten Västernorrland 32,3 37,4 Gotland Västernorrland -2,1 3,5 Norrbotten Västernorrland -0,3-0,4 Jönköping Jämtland 32,3 37,5 Uppsala Jämtland -2,2-1,4 Värmland Jämtland -0,3-0,4 Kalmar Västerbotten 30,6 32,9 Södermanland Västerbotten -3,1-0,8 Västernorrland Västerbotten -0,4 0,4 Norrbotten Blekinge 32,3 29,2 Blekinge Norrbotten -3,6-0,4 Jämtland Norrbotten -0,4-0,3 Riket Riket 45,4 45,4 Riket Riket 0,8 0,8 Riket Riket 0,6 1,9 Källor: SCB:s nationalräkenskaper och arbetskraftsundersökning samt och Nordea 6 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

6 Översikt Svensk ekonomi och prognosrevideringar Svensk ekonomi har passerat botten Svensk ekonomi har utvecklats svagt sedan slutet av Avmattningen var påtaglig även under första halvåret i år då BNP ökade med måttliga 0,7 procent jämfört med ett år tidigare. Det tredje kvartalet förefaller inte heller visa på någon större återhämtning och det dröjer sannolikt till fjärde kvartalet innan tillväxten tar bättre fart. I år väntas BNP därmed endast växa med 0,8 procent. Liksom är det framför allt exportindustrin som har drabbats av den dämpade internationella efterfrågan men även den inhemska efterfrågan har tappat fart. Minskad export tillsammans med lågt kapacitetsutnyttjande och osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen, framför allt i Europa, har hämmat företagens investeringar. Senare i höst väntas den svenska ekonomin vända upp och nästa år växer BNP med 2,5 procent, vilket är något snabbare än den potentiella tillväxttakten. Exporten och investeringarna ökar samtidigt som hushållens ekonomi stärks, inte minst i spåren av en expansiv ekonomisk politik med låga räntor och sänkta skatter. Den nästan två år långa nedgången i exporten av varor bryts när viktiga avsättningsmarknader som Tyskland, USA och Storbritannien återhämtar sig. De senaste två åren har produktiviteten utvecklats långsamt. Det är sannolikt en följd av den dämpade konjunkturutvecklingen och ett lågt kapacitetsutnyttjande. Trots den låga BNP-tillväxten har antalet arbetade timmar ändå ökat det senaste året. Dämpade löneökningar under senare år kan ha ökat efterfrågan på arbetskraft och bidragit till en mer arbetskraftsintensiv produktion. Antalet sysselsatta har fortsatt att öka i relativt snabb takt, främst i näringslivets tjänstesektor och offentlig sektor. Sysselsättningen har överraskat med att öka mer än antalet arbetade timmar då frånvaron stigit och medelarbetstiden minskat. Framåtblickande indikatorer för efterfrågan på arbetskraft såsom anställningsplaner, varsel och nyanmälda lediga platser talar för att sysselsättningen kommer fortsätta att öka framöver. Men tillväxttakten i sysselsättningen dämpas något i takt med att produktiviteten återhämtar sig och frånvaron minskar. Arbetskraften fortsätter att öka men i något långsammare takt än sysselsättningen, vilket medför att arbetslösheten inte sjunker mer påtagligt. Arbetslösheten i riket kulminerar på cirka 8 procent i år. Fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden talar för dämpade löneökningar och ett måttligt inhemskt kostnadstryck. Tillsammans med en ihållande nedgång i importpriserna innebär det att KPIF-inflationen kommer att vara fortsatt låg och ligga under Riksbankens mål på 2 procent under prognosperioden. Riksbanken håller styrräntan oförändrad en bit in på nästa år. Kronan har de senaste månaderna stärkts mot flera valutor men inte mot euron som har varit överraskande stark. Med en högre tillväxt och förhållandevis goda offentliga finanser bedöms den svenska ekonomin behålla sin relativa styrka under prognosperioden. Kronan stärks mot euron men försvagas något mot dollarn i takt med att den amerikanska ekonomin återhämtar sig. Prognosen för den svenska ekonomin baseras med vissa justeringar på konjunkturrapporten Vändpunkt som publicerades den 4 september. Bland annat har BNPprognosen för 2013 reviderats ned från 1,3 till 0,8 procent till följd av att SCB har reviderat utfallet för BNP. Se tabell och läs mer på Nordeamarkets.com. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring P 2014P BNP 2,9 1,0 0,8 2,5 BNP, kalenderkorrigerat 2,9 1,3 0,8 2,6 Antal sysselsatta 2,3 0,7 0,9 0,7 Arbetslöshet* 7,8 8,0 8,0 7,8 KPI, årsgenomsnitt 3,0 0,9 0,1 1,2 KPIF, årsgenomsnitt 1,4 1,0 1,0 * I procent av arbetskraften. 1,1 Källor: SCB och Nordea Markets. Prognosrevideringar Regional utveckling Jämfört med den regionala prognosen Regionala utsikter som publicerades i februari 2013 har prognosen för BNP-tillväxten i riket stått sig väl, medan den regionala utvecklingen ser något annorlunda ut. Den regionala tillväxten, BRP, har reviderats upp för storstäderna, framför allt Sydsverige, och ner för Övriga riket. Nedrevideringen för Övriga riket förklaras främst av den svaga efterfrågan i omvärlden. Sysselsättningen har fortsatt att överraska positivt och har för riket som helhet reviderats upp kraftigt från -0,1 procent till 0,9 procent i år och från 0,3 till 0,7 procentnästa år. Samtliga regioner har haft en betydligt starkare sysselsättningsutveckling än väntat och då framför allt storstäderna. Den överlägset största sysselsättningsökningen har vi sett i Sydsverige som första halvåret 2013 hade en sysselsättningsökning på drygt 2,6 procent jämfört med samma period i förra året. 7 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

7 Sydsverige Sydsverige tar täten i tillväxtligan De ljusare ekonomiska utsikterna i omvärlden, inte minst i grannlandet Danmark, bidrar till att tillväxten i Sydsverige tar fart redan i år. Vi räknar med att BRP ökar med nästan 2,5 procent i år och 3 procent nästa år. Även sysselsättningen ökar snabbt. Sydsverige brottas dock alltjämt med en strukturellt hög arbetslöshet. Sydsverige tar täten i tillväxtligan Lågkonjunkturen har slagit hårt mot Sydsverige. De drygt fyra åren av stagnation i Danmark har satt sina spår. Men nu återhämtar sig bostadsmarknaden i Danmark och hushållens efterfrågan är på väg tillbaka. Det bidrar till att Sydsverige toppar tillväxtligan i år. Konfidensindikatorer tyder också på ökad optimism hos företagen även om läget fortfarande är dystert inom byggoch tillverkningssektorn. Sysselsättningen har varit överraskande stark från sista kvartalet i fjol och väntas fortsätta att öka men i långsammare takt. Arbetskraften har dock planat ut. Återhämtningen i den danska ekonomin är en viktig förklaring. Dessutom bidrar en stark befolkningstillväxt till den ökade sysselsättningen. Flertalet av de personer, inom bland annat telekom och läkemedelsindustrin, som drabbades av uppsägningar förefaller också ha hittat nya anställningar. Framåtblickande indikatorer för arbetsmarknaden har visserligen förbättrats det senaste kvartalet, men visar på svag efterfrågan på arbetskraft, relativt höga nivåer på varsel och låga anställningsplaner. Arbetslösheten i Sydsverige har legat betydligt högre än i riket de senaste två decennierna trots att konjunkturutvecklingen inte har varit svagare. Det talar för att den höga arbetslösheten snarare är strukturell än konjunkturell. Detta stöds av den s.k. beveridge-kurvan som visar att arbetslösheten har stigit samtidigt som antalet lediga jobb ligger kvar relativt högt. Försämrad matchning på arbetsmarknaden är inte enbart ett sydsvenskt fenomen utan gäller hela landet. Matchningen tycks vara sämre i Sydsverige än i riket eftersom arbetslösheten legat högt under så många år. Den sydsvenska näringslivsstrukturen liknar i stort strukturen i riket och är inte i någon avgörande utsträckning beroende av industrin. Däremot är utvecklingen av den danska ekonomin viktig för regionen. Byggandet av Öresundsbron har genom de positiva effekterna av integration över sundet bidragit till att Sydsverige har haft en god ekonomisk utveckling. Arbetsmarknaderna på de båda sidorna av sundet har växt samman och antalet arbetspendlare och fordonspassager över bron har ökat kraftigt sedan bron byggdes år Idag passerar cirka resenärer per dag över Öresundsbron. Stark sysselsättning Brottas med hög arbetslöshet Hög strukturell arbetslöshet i Sydsverige * Med vakanser avses antalet kvarstående lediga platser vid Arbetsförmedlingen (endast en del av totala antalet vakanser i ekonomin). Arbetslösa som andel av arbetskraften i procent (15-74 år). Månadsstatistik, säsongsrensat. 8 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

8 Mälardalen Stark jobbtillväxt i Mälardalen Mälardalen har med sin starka tjänstesektor klarat sig bättre igenom lågkonjunkturen än övriga regioner. Men BRP-tillväxten väntas bli dämpad även i år och det dröjer till 2014 innan ekonomin tar fart med en BRP-tillväxt på drygt 3 procent. Utsikterna för Mälardalen är mycket goda med en stark sysselsättningsutveckling. Det låga byggandet och de höga bostadspriserna kan dock bromsa inflyttningen och därmed tillväxten i regionen. Sysselsättningen har varit överraskande stark första halvåret i år och väntas fortsätta att växa kraftigt resten av året. Framåtblickande indikatorer som exempelvis företagens anställningsplaner, varsel och nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen talar för att arbetsmarknaden i Mälardalen fortsätter att förbättras de kommande kvartalen. Arbetslösheten har överraskat positivt de senaste månaderna och arbetslösheten har fallit tillbaka till 7,3 procent i Mälardalen jämfört med cirka 8 procent i riket. Den dämpade efterfrågan i både Sverige och omvärlden har slagit särskilt hårt mot bygg- och tillverkningsindustrin, liksom i riket som helhet. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för byggindustrin i Stockholm är på samma låga nivå som Däremot har konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin vänt upp och är högst i riket. Företagen inom tillverkningsindustrin i Mälardalen är således mer optimistiska än i riket som helhet. Även tjänstesektorn har påverkats av den svaga efterfrågan om än i betydligt mindre utsträckning. De svenska hushållen står starka och är motorn i svensk ekonomi, vilket gynnar tjänsteintensiva Mälardalen. Nästa år får hushållen dessutom en extra injektion i och med den expansiva finanspolitiken där huvuddelen riktas till hushållen i form av skattesänkningar. Även penningpolitiken är expansiv och boräntorna förblir låga under prognosperioden. Tillsammans med minskad oro både för den egna, rikets och globala ekonomiska utveckling talar det för att efterfrågan från hushållen kan fortsätta att öka i god takt framöver. Påtaglig återhämtning i Mälardalen nästa år Fortsatt stark sysselsättning Arbetslösheten lägst i riket Mer optimistiskt i tillverkningsindustrin Mälardalen är troligen en av de regioner i Europa som har klarat krisen bäst. Återhämtningen är dock trög även i Mälardalen i år och ökar mer påtagligt först nästa år. Bostadsmarknaden är ett strukturellt problem, i synnerhet i Mälardalen. Det låga byggandet och de höga bostadspriserna kan bromsa inflyttningen och därmed tillväxten i regionen. 9 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

9 Västsverige Västsverige skuggar riket Den relativt industriintensiva västsvenska ekonomin har bromsat in ordentligt och växer i princip inte alls i år. När den globala ekonomin återhämtar sig under hösten gynnas svensk export och BRP-tillväxten tilltar. Nästa år väntas tillväxten bli drygt 2 procent i Västsverige. Sysselsättningen växer något svagare än i riket och arbetslösheten kulminerar i år på ca 8 procent, liksom i riket. Västsveriges ekonomi är relativt industriintensiv inte minst genom fordonsindustrin och dess underleverantörer. Det betyder i sin tur att regionen i större utsträckning är beroende av utvecklingen i omvärlden. Finanskrisen slog hårt mot regionen men den västsvenska ekonomin återhämtade sig starkt och hade den högsta BRPtillväxten i riket både 2010 och Därefter har dock ekonomin bromsat in ordentligt och står i princip stilla i år. När efterfrågan från omvärlden återhämtar sig väntas exporten bidra till att BRP växer med drygt 2 procent nästa år. Efter nedgången ökade sysselsättningen i Västsverige relativt starkt. Under 2012 mattades sysselsättningsökningen av och mot slutet av året försvagades den påtagligt. Det första halvåret i år har sysselsättningen ökat svagt och framåtblickande indikatorer talar för en dämpad utveckling framöver. Arbetskraften minskade också sista kvartalet i fjol. Nästa år lyfter exporten tillväxten i Västsverige Dämpad sysselsättningsutveckling Arbetslöseten långsamt på väg ner När krisen var som värst steg arbetslösheten kraftigt, men därefter föll den snabbare i Västsverige än i riket. Till följd av den svaga utvecklingen av ekonomin har efterfrågan på arbetskraft varit låg och arbetslösheten har ökat och ligger nu på samma nivå som riket. Arbetsmarknadsindikatorer pekar på att arbetslösheten är på väg ner om än långsamt. Antal varsel minskar, men ligger kvar på en relativt hög nivå, samtidigt som företagens anställningsplaner är dystra. Arbetslösheten i Västsverige kulminerar i år på cirka 8 procent, liksom i riket som helhet. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för totala näringslivet indikerar att allt fler företag i Västsverige ser positivt på utvecklingen framöver. I byggsektorn ser det alltjämt dystert ut såväl i Västsverige som i övriga delar av riket. Läget är även fortsatt dystert i den västsvenska tillverkningsindustrin men inte lika dystert som i övriga delar av riket. Det beror på att fordonsindustrin och dess underleverantörer har haft stark ordertillväxt både på hemma- och exportmarknaden. Produktionsvolymen väntas fortsätta att stiga de närmaste månaderna. Exportföretagen tyngs dock av att kronan har stärkts de senaste åren. Allt fler nöjda företagare i näringslivet 10 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

10 Övriga riket Stabilisering inom industrin Tillväxten i Övriga riket stagnerar i år, men allteftersom den globala konjunkturen återhämtar sig och det ljusnar inom industrin väntas konjunkturutvecklingen stabiliseras. Nästa år räknar vi med att BRP ökar med cirka 1,5 procent. Lågkonjunkturen har satt djupa spår i Övriga riket, framför allt i de delar av regionen som i större utsträckning är beroende av industrin. När den efterfrågan från omvärlden återhämtar sig väntas exporten bidra till att BRP växer med 1,5 procent Sysselsättningen stagnerade redan 2011 och även om flertalet indikatorer har förbättrats de senaste månaderna talar de för fortsatt svag utveckling. Arbetslösheten i Övriga riket följer vanligtvis riket som helhet men ökade mer i samband med finanskrisen. Industrin och exporten är generellt sett viktigare i Övriga riket än i storstadsregionerna. Industriproduktionen har fallit kraftigt sedan 2012 och även om indikatorer har vänt upp är läget fortsatt bekymmersamt. Det är än så länge snarare frågan om en stabilisering än om en återhämtning. Efterfrågan från omvärlden är den huvudsakliga drivkraften för tillväxt i regionen framöver. Viktiga avsättningsmarknader som Tyskland, USA och Storbritannien har utvecklats positivt och mycket talar för att efterfrågan stärks under hösten. Ekonomin i Övriga riket krymper i år, men nästa år väntas BRP uppgå till cirka 1,5 procent. Global återhämtning lyfter tillväxten nästa år Stagnation i sysselsättningen Arbetslöshet på samma nivå som riket Den relativt starka kronan slår hårdare på orter utanför storstäderna eftersom det är framför allt där exportföretagen finns. Företagens lönsamhet påverkas negativt samtidigt som de tvingas effektivisera vilket dock är positivt på längre sikt. Tuffast är det just nu inom skogsbruket och träindustrin där ljusglimtarna är få. Övriga riket, som står för 35 procent av BNP och 26 procent av sysselsättningen i riket, är en stor region med diversifierad näringslivsstruktur. Den omfattar allt ifrån skogslänen i norr till entreprenörstunga Gnosjö i Småland och Blekinges IT-centra. Dessutom ingår flera universitetsstäder. Det är rimligt att tänka sig att de mer tjänsteintensiva länen påverkas i mindre utsträckning av lågkonjunkturen. Det finns dock inget tydligt samband mellan tjänsteintensitet och sysselsättningsutveckling i Övriga riket. Ett av de län som har haft en hög sysselsättningstillväxt det senaste halvåret är Västernorrlands län, om än från en låg nivå. I grannlänet Jämtland som har en lika stor andel sysselsatta inom tjänstesektorn har däremot sysselsättningen minskat samma period. Vakanser minskar inte längre i Övriga riket 11 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

11 Tabellsamling Sydsverige Tusental Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Löpande pris, personer procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring Befolkning Befolkning Antal Sysselsatta Nominell BRP-tillväxt Lönesumma Båstad 14,3 0,1 1,0 9,8 3,2 Lund 113,0 0,9 2,0 6,9 4,0 Perstorp 7,1-0,3-1,4 6,3 8,1 Vellinge 33,6 0,8 1,8 5,6 3,2 Bromölla 12,3-0,2 1,2 5,5 3,6 Svedala 20,0 0,6 0,1 5,3 6,3 Ängelholm 39,7 0,6 1,2 5,0 6,6 Åstorp 14,8 0,7 1,0 4,9 5,1 Höör 15,5 0,8 0,3 4,9 4,8 Lomma 22,3 1,2 1,8 4,9 7,3 Sölvesborg 16,8 0,1 1,2 4,8 7,3 Malmö 307,8 1,4 1,2 4,6 6,2 Höganäs 24,9 0,4 0,6 4,6 9,5 Helsingborg 132,0 0,9 1,0 4,6 5,8 Landskrona 42,6 0,8 0,0 4,5 5,5 Burlöv 17,0 0,9 1,5 4,5 4,7 Kristianstad 80,5 0,5 0,8 4,5 6,0 Staffanstorp 22,5 1,1 1,9 4,3 7,5 Hörby 15,0 0,5 0,1 4,3 7,0 Skurup 15,0 0,5-0,3 4,3 6,8 Tomelilla 12,9 0,1-0,8 4,3 6,5 Örkelljunga 9,7-0,1-0,1 4,2 5,1 Hässleholm 50,2 0,1 0,3 4,0 3,3 Trelleborg 42,6 0,8-0,1 3,9 2,3 Sjöbo 18,3 0,5 0,3 3,8-2,5 Ystad 28,6 0,6 0,1 3,8 5,9 Simrishamn 19,0-0,3 0,0 3,4 5,9 Eslöv 31,7 0,7-0,8 3,4 5,1 Svalöv 13,3 0,1-1,4 3,3 5,7 Bjuv 14,9 0,2-0,8 2,9 4,3 Kävlinge 29,4 1,1-0,1 2,7 8,4 Klippan 16,7 0,1-0,3 2,5 0,2 Östra Göinge 13,6-0,6-1,5 1,4 6,6 Sydsverige 1267,3 0,8 0,8 4,6 5,4 Källor: Statistiska centralbyrån och Nordea 12 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

12 Tabellsamling Mälardalen Befolkning Befolkning Antal Sysselsatta Nominell BRP-tillväxt Lönesumma Tusental Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Löpande pris, personer procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring Nykvarn** 9,4 1,6 5,0 7,7 8,6 Östhammar 21,3-0,3 0,3 7,7 9,4 Strängnäs 33,1 0,8 0,2 7,6 6,0 Knivsta* 15,3 2,0 3,5 6,7 9,1 Nacka 92,9 1,7 2,6 6,4 6,7 Södertälje 89,5 0,4 1,0 6,3 4,3 Värmdö 39,4 2,5 3,2 6,2 5,6 Sundbyberg 40,8 1,3 1,2 6,1-0,3 Solna 71,3 1,4 1,4 6,1 5,1 Ekerö 26,2 1,3 2,3 6,1 6,4 Oxelösund 11,2-0,6-0,8 6,0 11,7 Huddinge 101,0 1,5 1,8 6,0 6,0 Vallentuna 31,2 1,6 1,7 5,8 7,3 Uppsala 202,6 0,6 1,4 5,4 6,9 Sollentuna 66,9 1,2 1,4 5,4 6,0 Botkyrka 86,3 1,0 1,1 5,3 5,2 Upplands-Väsby 40,7 0,6 0,0 5,3-1,3 Trosa 11,5 0,8 1,2 5,3 5,0 Stockholm 881,2 1,2 1,1 5,2 6,4 Danderyd 32,0 0,6 0,4 5,2 8,4 Köping 24,9-0,3-0,8 5,1 8,0 Katrineholm 32,5-0,1-0,3 4,7 6,3 Haninge 79,4 1,1 0,7 4,6 8,1 Upplands-Bro 24,4 1,0 1,2 4,6 18,9 Håbo 19,9 1,0 2,0 4,6 9,1 Eskilstuna 98,8 0,4 0,5 4,5 7,5 Tyresö 43,8 1,2 1,1 4,5 7,3 Salem 15,9 1,0 1,6 4,5 1,1 Täby 65,4 0,6 1,2 4,4 4,8 Västerås 140,5 0,7 0,7 4,3 6,6 Norrtälje 56,6 0,7 1,6 4,2 6,1 Österåker 40,3 1,3 0,6 4,2 6,5 Nyköping 52,3 0,4 0,2 4,1 6,4 Enköping 40,3 0,6 0,1 3,8 10,3 Järfälla 68,2 0,8 1,1 3,7 5,0 Gnesta 10,4 0,4 0,5 3,7 6,2 Sigtuna 42,3 1,2-0,2 3,6 11,4 Lidingö 44,4 0,8 1,0 3,6 2,0 Nynäshamn 26,6 0,9-0,4 3,5 5,5 Tierp 20,2-0,1-0,6 3,5 6,8 Kungsör 8,0-0,3 0,3 3,4-3,1 Hallstahammar 15,3-0,5-0,5 3,1 6,6 Vaxholm 11,1 2,4-2,3 3,1 4,5 Sala 21,6-0,2-0,3 2,9 4,0 Flen 16,0-0,5-0,9 2,8 4,0 Vingåker 8,8-0,7 0,4 2,7-1,0 Heby 13,4-0,2-0,6 2,7 6,4 Arboga 13,4-0,5-1,5 2,2 5,2 Surahammar 9,9-0,8-0,1 1,6 5,7 Mälardalen 2968,2 1,0 1,0 5,0 6,2 *Avser för sysselsättning och BRP **Avser för sysselsättning och BRP Källor: Statistiska centralbyrån och Nordea 13 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

13 Tabellsamling Västsverige Tusental Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Löpande pris, personer procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring Befolkning Befolkning Antal Sysselsatta Nominell BRP-tillväxt Lönesumma Mölndal 61,7 0,8 1,7 7,5 9,7 Öckerö 12,5 0,5 0,7 6,4 8,2 Varberg 59,2 0,8 1,1 6,2 7,4 Vårgårda 11,0 0,2 2,7 6,1 6,6 Tjörn 15,0 0,1 2,4 6,1 1,9 Stenungsund 24,9 1,3 1,5 5,9 7,2 Skövde 52,2 0,3 0,4 5,9 10,7 Kungälv 41,8 0,9 1,1 5,3 9,3 Göteborg 526,1 1,0 1,2 5,2 6,3 Härryda 35,2 1,2 2,1 5,2 7,6 Kungsbacka 76,8 1,4 2,2 5,1 8,0 Partille 35,8 0,6 0,9 5,0 7,1 Borås 104,9 0,0 0,5 4,9 6,9 Orust 15,1 0,1 1,9 4,9 3,8 Vara 15,6-0,4 0,1 4,8 7,4 Färgelanda 6,5-0,7-0,9 4,6 2,3 Ulricehamn 23,0 0,0-0,4 4,6 7,6 Skara 18,3-0,1-0,5 4,4 1,9 Trollhättan 55,7 0,4 0,3 4,3-2,4 Uddevalla 52,5 0,4 0,5 4,3 4,3 Lerum 39,1 0,7 1,2 4,2 9,8 Lidköping 38,3 0,3 0,5 4,1 3,9 Tranemo 11,6-0,5 0,6 4,0 5,5 Herrljunga 9,3-0,3-0,6 4,0 4,4 Alingsås 38,4 0,6 0,6 3,9 5,9 Falköping 31,7-0,1-0,3 3,8 5,6 Essunga 5,5-0,5 0,0 3,7 12,6 Mark 33,8 0,1-0,1 3,4 5,8 Bollebygd* 8,5 0,3 1,6 3,3 10,6 Lilla Edet 12,6-0,3 0,6 3,3 3,0 Hjo 8,8-0,2 0,4 3,3 5,9 Grästorp 5,6-0,4-1,5 3,2 6,7 Ale 27,8 0,5 0,0 2,8 9,2 Svenljunga 10,2-0,6-0,1 2,8 4,6 Vänersborg 37,0 0,1-0,5 2,6 6,2 Tidaholm 12,6-0,3-2,3 2,3 7,1 Mellerud 8,9-0,8-0,6 2,1 6,4 Munkedal 10,2-0,5-0,6 2,0 4,4 Västsverige 1593,6 0,6 0,9 4,8 6,4 *Avser för sysselsättning och BRP Källor: Statistiska centralbyrån och Nordea 14 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

14 Tabellsamling Övriga riket Befolkning Befolkning Antal Sysselsatta Nominell BRP-tillväxt Lönesumma Tusental Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Löpande pris, personer procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring Alvesta 19,0-0,3 0,1 4,6 3,2 Aneby 6,4-0,7-0,7 4,6 3,2 Arjeplog 3,1-1,0 0,8 3,0 5,2 Arvidsjaur 6,5-1,1-0,5 3,0 7,6 Arvika 25,8-0,2 0,1 6,1 5,1 Askersund 11,0-0,5 0,7 6,2 6,7 Avesta 21,5-0,7-0,3 3,4 2,8 Bengtsfors 9,6-1,0-2,0 1,8 4,3 Berg 7,2-0,9-0,2 4,1 4,8 Bjurholm 2,4-0,9-3,2 0,4 5,3 Boden 27,6-0,6-2,1 3,3 4,6 Bollebygd 8,5 0,3 1,6 3,3 10,6 Bollnäs 26,2-0,4-0,1 3,3 3,2 Borgholm 10,8-0,7-0,4 4,0 5,0 Borlänge 49,5 0,2 0,4 4,8 6,1 Boxholm 5,2-0,5-0,4 3,4 3,0 Bräcke 6,7-1,3-2,0 2,2 5,5 Dals-Ed 4,7-0,8 1,3 4,0 4,0 Degerfors 9,5-1,1-1,1 2,8 2,3 Dorotea 2,8-1,6-0,5 4,2 3,4 Eda 8,5-0,5 1,0 4,4 7,2 Eksjö 16,4-0,6 0,0 4,0 4,2 Emmaboda 9,0-0,8-0,1 5,2 2,8 Fagersta 12,6-0,6-0,2 6,5 10,1 Falkenberg 41,4 0,4 0,6 5,1 5,9 Falun 56,4 0,1 0,3 3,4 3,8 Filipstad 10,5-1,3-1,8 2,4 5,5 Finspång 20,8-0,6 0,2 5,5 4,8 Forshaga 11,3-0,5-0,5 3,0 4,3 Gagnef 10,0-0,2 0,8 4,5 4,5 Gislaved 28,7-0,1-0,5 3,8 5,0 Gnosjö 9,4-0,2 0,1 4,1 6,0 Gotland 57,2 0,0 0,2 3,7 4,2 Grums 8,9-0,8-1,6 6,6 5,2 Gullspång 5,2-1,2-2,2 1,7 2,9 Gällivare 18,3-1,2-0,9 12,0 7,0 Gävle 96,2 0,4 0,4 4,7 2,0 Götene 13,1-0,3 0,1 4,3 1,6 Habo 10,9 0,7 2,1 4,7 4,4 Hagfors 12,2-1,4-1,3 2,6 5,3 Hallsberg 15,3-0,5-0,3 5,1 6,4 Halmstad 93,2 0,7 1,0 5,0 6,2 Hammarö 15,1 0,3 0,0 4,1-0,1 Haparanda 9,9-0,5 0,3 3,7 4,5 Hedemora 15,1-0,7 0,0 5,3 6,4 Hofors 9,5-1,1-1,4 4,8 6,7 Hudiksvall 36,8-0,3 0,0 4,5 6,4 Hultsfred 13,6-1,2-2,1 1,7 4,7 Hylte 10,0-0,5 0,4 2,1 4,7 Hällefors 7,0-1,3-0,6 3,3 7,4 Härjedalen 10,2-0,9-0,6 2,6 3,5 Härnösand 24,4-0,6-1,5 2,4 1,9 Högsby 5,7-1,2-1,5 1,7 2,3 Jokkmokk 5,1-1,4-1,2 7,3 4,2 Jönköping 129,5 0,7 1,2 4,7 6,4 Kalix 16,5-0,8-0,6 4,1 4,6 Övriga riket 3 760,1-0,3 0,0 4,0 5,1 Källor: Statistiska centralbyrån och Nordea 15 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

15 Tabellsamling Övriga riket, forts. Befolkning Befolkning Antal Sysselsatta Nominell BRP-tillväxt Lönesumma Tusental Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Löpande pris, personer procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring Kalmar 63,7 0,5 0,2 4,0 5,5 Karlsborg 6,7-0,9 0,0 3,4 10,6 Karlshamn 31,1-0,1-0,4 3,4 3,0 Karlskoga 29,6-0,7-0,4 2,8 3,1 Karlskrona 63,7 0,4 0,7 4,5 4,2 Karlstad 86,9 0,6 0,4 4,7 5,7 Kil 11,8-0,3-0,3 3,5 10,4 Kinda 9,7-0,5-0,5 3,4 7,3 Kiruna 23,0-0,8-0,2 12,5 8,6 Knivsta 15,3 2,0 3,5 6,7 9,1 Kramfors 18,5-1,4-0,9 3,2 1,8 Kristinehamn 23,7-0,5-0,7 3,1 1,7 Krokom 14,6-0,1-0,4 3,5 4,4 Kumla 20,7 0,5-0,1 9,4 4,3 Laholm 23,5 0,1 0,7 2,0 6,3 Laxå 5,6-1,5-1,4 3,5 3,1 Lekeberg 7,3 0,0 2,4 6,9 7,3 Leksand 15,1 0,0 0,7 4,7 5,8 Lessebo 8,0-0,7-1,8 1,6 3,1 Lindesberg 23,0-0,5-0,5 2,9 8,2 Linköping 148,5 0,8 0,7 4,8 5,7 Ljungby 27,4-0,1 0,3 4,1 4,9 Ljusdal 18,9-0,6 0,2 3,9 4,2 Ljusnarsberg 4,8-1,5-1,2 2,5 5,0 Ludvika 25,6-0,6 0,4 3,2 4,7 Luleå 74,9 0,4 0,6 3,7 4,9 Lycksele 12,4-0,8 0,1 6,0 3,3 Lysekil 14,4-0,3 0,2 3,4 4,1 Malung-Sälen 10,2-0,6-0,1 4,4 0,3 Mjölby 26,2-0,1 0,2 3,8 10,6 Mora 20,1-0,2 0,1 3,9 2,5 Motala 41,9-0,1-0,9 2,1-0,1 Mullsjö 7,1-0,4-0,1 3,5 8,9 Munkfors 3,6-1,3-1,7 1,7 8,0 Mönsterås 12,8-0,2-0,4 5,4 3,9 Mörbylånga 14,3 0,1 0,7 4,2 5,4 Nora 10,4-0,2 0,1 3,0 4,6 Norberg 5,6-0,9-1,9 2,3-0,2 Nordanstig 9,5-0,9-0,9 3,1 5,3 Nordmaling 7,0-0,9-0,3 3,7 1,5 Norrköping 132,1 0,4 0,2 3,7 5,2 Norsjö 4,2-1,2 0,6 3,1 5,2 Nybro 19,5-0,3-1,4 2,6 5,4 Nykvarn 9,4 1,6 5,0 7,7 8,6 Nässjö 29,4-0,3-0,3 4,0 2,6 Ockelbo 5,9-0,5 0,7 3,4 8,0 Olofström 12,9-0,8-1,6 1,9 9,1 Orsa 6,8-0,4-0,8 3,3 3,9 Osby 12,6-0,4-1,7 3,0 7,0 Oskarshamn 26,1-0,2 0,4 6,0 4,6 Ovanåker 11,4-0,9-1,0 3,7 6,0 Pajala 6,3-1,7-0,7 2,8 8,3 Piteå 41,1 0,0 0,3 4,3 4,2 Ragunda 5,5-1,2-1,1 5,8 3,7 Övriga riket 3 760,1-0,3 0,0 4,0 5,1 Källor: Statistiska centralbyrån och Nordea 16 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

16 Tabellsamling Övriga riket, forts. Befolkning Befolkning Antal Sysselsatta Nominell BRP-tillväxt Lönesumma Tusental Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Löpande pris, personer procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring Robertsfors 6,7-0,8-1,3 2,7 6,0 Ronneby 27,8-0,2-0,1 4,2-2,4 Rättvik 10,8-0,3 0,1 2,9 3,4 Sandviken 37,1-0,4-0,3 4,0 10,6 Skellefteå 71,8-0,3 0,3 3,9 5,3 Skinnskatteberg 4,4-1,1-0,8 5,5 10,6 Smedjebacken 10,7-1,2-1,7 1,0 4,9 Sollefteå 19,7-1,1-1,8 4,7 2,9 Sorsele 2,7-1,4-0,2 1,7 9,2 Sotenäs 9,0-0,5 0,4 4,1 4,6 Storfors 4,2-1,2 0,6 0,9 8,2 Storuman 6,0-1,3-0,5 3,8 3,0 Strömstad 12,3 0,5 1,7 7,1 5,2 Strömsund 12,1-1,5-1,5 3,7 4,7 Sundsvall 96,7 0,1 0,2 3,8 4,4 Sunne 13,1-0,3 0,1 4,3 6,1 Säffle 15,3-0,8-1,5 2,5 5,2 Säter 10,9-0,6-0,8 3,8 5,5 Sävsjö 10,8-0,6-0,8 3,3 6,7 Söderhamn 25,2-0,9-1,0 2,4 5,6 Söderköping 14,1 0,1 0,5 3,5 3,4 Tingsryd 12,1-1,1-0,5 4,1 4,9 Torsby 12,2-1,1-1,1 2,8 5,5 Torsås 6,9-0,8-0,2 3,4 1,3 Tranås 18,1 0,1-0,4 4,8 6,5 Töreboda 9,0-0,8 0,2 3,1 5,0 Umeå 117,3 1,0 0,9 4,8 6,3 Uppvidinge 9,3-0,7 0,5 4,8 3,1 Vadstena 7,3-0,2 0,1 4,0 5,3 Vaggeryd 13,1 0,3 0,5 4,6 9,5 Valdemarsvik 7,6-0,9-0,6 3,3 1,4 Vansbro 6,8-0,8 0,0 3,9 4,9 Vetlanda 26,3-0,3-0,2 3,4 5,4 Vilhelmina 6,9-1,0 1,0 2,4 3,1 Vimmerby 15,4-0,2 0,8 4,5 6,3 Vindeln 5,4-1,0-0,1 4,0 8,5 Vännäs 8,5-0,2-0,6 5,3 4,3 Värnamo 33,0 0,2 0,2 3,9 5,7 Västervik 35,9-0,5-0,5 3,0 4,6 Växjö 84,8 0,9 0,7 4,4 6,5 Ydre 3,6-0,9 0,8 3,3 1,7 Åmål 12,2-0,5-1,1 2,9 5,7 Ånge 9,6-1,2-1,0 2,0-0,5 Åre 10,4 0,2 0,7 3,9 4,1 Årjäng 9,9-0,2 0,1 4,1 7,6 Åsele 3,0-1,8-0,6 2,5 4,4 Åtvidaberg 11,4-0,6-2,1 2,5 4,1 Älmhult 15,7-0,1 1,1 5,0 4,8 Älvdalen 7,1-0,8 0,4 3,9 2,5 Älvkarleby 9,1-0,2-1,1 7,0 2,3 Älvsbyn 8,2-0,7-0,6 4,5 3,9 Ödeshög 5,2-0,8-0,4 2,9 4,6 Örebro 139,0 0,5 0,9 5,1 6,5 Örnsköldsvik 55,0-0,4-0,1 4,8 4,6 Östersund 59,5 0,0-0,1 4,9 4,4 Överkalix 3,5-1,6-0,9 2,8 2,9 Övertorneå 4,8-1,5-0,2 2,4 6,2 Övriga riket 3 760,1-0,3 0,0 4,0 5,1 Källor: Statistiska centralbyrån och Nordea 17 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

17 Definitioner Definitioner, regionindelning och förklaring Den regionala indelning som vi huvudsakligen använder grupperar landets kommuner i fyra större områden; storstadsregionerna Mälardalen, Sydsverige, Västsverige samt resten, benämnt Övriga riket. Storstadsregionerna har avgränsats till områden med stor pendling och är en aggregering av så kallade lokala arbetsmarknader. För Stockholm och Göteborg har vi även tittat på de mer avgränsade områdena Stockholms län och Stor-Göteborg där Stor-Göteborg definieras som Göteborgs lokala arbetsmarknad. Mälardalen ska ses som ett utvidgat Storstockholm som omfattar Stockholms län, Uppsala län utom Älvkarleby, Södermanlands län samt Västmanlands län utom Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg. Sydsverige omfattar Skåne län utom Osby men inkluderar däremot Sölvesborg i Blekinge län. Västsverige är ett utvidgat Stor-Göteborg och består av de västliga delarna av storlänet Västra Götalands län men även Kungsbacka och Varberg. De kommuner som inte ingår vår i definition av Västsverige är Tibro, Töreboda, Karlsborg, Gullspång, Maristad, Götene, Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Ström-stad. Stor-Göteborg är Göteborgs lokala arbetsmarknad enligt SCB:s definition. De kommuner som ingår är Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Partille, Härryda, Mark, Bollebygd, Lerum, Alingsås, Vårgårda, Öckerö, Kungälv, Ale, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn och Orust. Övriga riket är således en heterogen region med allt från universitetsorter som t ex Linköping, Örebro och Umeå till Gnosjöbältet i Småland och skogslänen i Svealand och Norrland. Den regionala statistik som presenteras är baserade på olika källor. För åren har vi utgått från Statistiska centralbyråns (SCB:s) uppgifter över bruttoregionprodukten (BRP) i löpande priser och sysselsättning i landets samtliga kommuner. BRP för regionerna har räknats om till fasta priser med deflatorer sammanvägda utifrån län. För år 2011 har vi gjort egna framskrivningar baserat på uppgifter om lönesummor per kommun. Länsvis sysselsättningsdata enligt AKU och Konjunkturinstitutets regionala barometrar finns fram till och med andra kvartalet De regionala bedömningarna för 2013 och 2014 baseras på en uppdaterad konjunkturprognos från den 4 september Metodiken är top-down och den regionala fördelningen måste betraktas som ett scenario snarare än en prognos. De historiska mönstren för sysselsättningen, lönesumman och produktivitet har bildat underlag för bedömningarna av utvecklingen av BRP i de olika regionerna. 18 REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

18 Nordea Economic Research Sverige Nordea Economic Research Sverige Annika Winsth, Chief Economist Sweden tel Torbjörn Isaksson, Chief Analyst torbjorn.isaksson@nordea.com, tel Andreas Wallström, Senior Analyst andreas.wallstrom@nordea.com, Lena Sellgren, Senior Analyst Lena.sellgren@nordea.com, tel Bengt Roström, Senior Analyst bengt.rostrom@nordea.com, tel Markus Adolfsson, Assistant Analyst markus.adolfsson@nordea.com, tel Rickard Bredeby, Assistant Analyst rickard.bredeby@nordea.com, tel REGIONALA UTSIKTER OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

19

20 Nordea Markets is the name of the Markets departments of Nordea Bank Norge ASA, Nordea Bank AB (publ), Nordea Bank Finland Plc and Nordea Bank Danmark A/S. The information provided herein is intended for background information only and for the sole use of the intended recipient. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Markets as of the date of this document and are subject to change without notice. This notice is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient. The information provided herein is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information contained herein has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results. Nordea Markets is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction. This document may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Markets. Nordea, Markets Division Nordea Bank Norge ASA 17 Middelthuns gt. PO Box 1166 Sentrum N-0107 Oslo Nordea AB (publ) 10 Hamngatan SE Stockholm Nordea Bank Finland Plc Aleksis Kiven katu 9, Helsinki FIN Nordea Nordea Bank Danmark A/S 3 Strandgade PO Box 850 DK-0900 Copenhagen C