special nr Järvafältets Runristningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "special nr 3 2006 Järvafältets Runristningar"

Transkript

1 special nr Järvafältets Runristningar Bengt Rundquist Jocke Arfvidsson

2 Järvafältets Runristningar är den tredje i en serie småskrifter som Norra Järva Hembygdsförening ger ut under namnet Järvabygd special. Föreningen har tidigare givit ut boken Järvabygd 1997 som behandlar hembygden på Järvafältet ur flera olika aspekter. Sedan 1985 ger föreningen också ut en tidning, Järvabygd, som utkommer med fyra nummer per år. Tidningen rymmer såväl artiklar om hembygden som information om föreningens aktiviteter m. m. Fotot på omslagets framsida föreställer Kistastenen, som står utanför Kista gård. Fotograf: Bengt Rundquist vad gäller samtliga färgfoton i denna skrift. Teckningen på baksidan visar de båda Hanstastenarna, som de kan ha stått tillsammans en gång i tiden. Tecknare: Mats Orvedal. Ansvarig utgivare: Bengt Rundquist Copyright: Författarna och Norra Järva hembygdsförening Tryckt hos Kista Snabbtryck AB, Kista 2006 ISBN

3 Järvafältets Runristningar Bengt Rundquist Jocke Arfvidsson Utgiven av Norra Järva Hembygdsförening 2006

4

5 Förord "Genom sin enastående talrikhet lämnar runinskrifterna ett betydande bidrag till kännedomen om de kulturella och sociala förhållandena hos vårt folk under forntiden. Vi får genom dessa våra äldsta språkliga minnesmärken en högst avsevärd mängd samtida upplysningar; i många fall ger oss runstenarna därför möjlighet att draga slutsatser av kulturhistoriskt intresse. De har som källor den oskattbara fördelen att vara originaldokument." Så skrev den legendariska runforskaren Sven B. F. Jansson Jag har glädjen att anmäla Norra Järva Hembygdsförenings tredje småskrift i serien Järvabygd special. De två tidigare har handlat om Akalla by och om integrationen i hembygden. I denna skrift ska vi se att det som enligt "Run-Janne" som han kallades, gällde hela Sverige även gäller Järvafältet. Vi har ett stort antal runinskrifter på ett litet område. Skriftens huvudförfattare, Bengt Rundquist, berättar inte bara om Järvafältets runstenar, han ger oss också en bakgrund till runristandet och talar om hur man ska läsa en runsten. Han berättar till sist något om de människor som gjorde själva ristningarna. Undertecknads bidrag till skriften är en fri fantasi inspirerad av de människor som finns nämnda på stenarna. Om mina och Bengts uppgifter inte överensstämmer helt så är det Bengts som är faktagrundade och mina som är påhittade. Bengts artikel är en utvidgning av en artikel i boken Järvabygd Min skröna är tidigare publicerad i Kistaantologin Akalla i oktober 2006 Jocke Arfvidsson huvudredaktör för Järvabygd special

6 Karta över Järvafältets runristningar 1. Säbyhällen 2. Hanstastenarna 3. Husbystenen 4. Eggebystenen 5. Granbyhällen 6. Kistastenen 7. Råstastenarna 6

7 Järvafältets runristningar Av Bengt Rundquist Något om Järvafältets forntida bakgrund Järvafältet, namngivet av militären efter en gård i Solna, och som hade sitt övningsområde här mellan , börjar nere vid Frösunda i sydost och slutar vid Rotebrovägen i norr. Det är ett omfattande område som löper genom de fem kommunerna Solna, Sundbyberg, Stockholm, Järfälla och Sollentuna. Kulturlandskapet som bevarats på Järvafältet genom militärens närvaro, med olika skikt från bronsålder till historisk tid och med fornlämningarna i sin rätta miljö, är unikt för Stockholmstrakten. Det har ett stort pedagogiskt värde för att visa hur människan påverkat och påverkats av sin miljö. Från förhistorisk tid finns gravfält, boplatser och ett ovanligt omfattande fossilt odlingslandskap. Här kan man på ett påtagligt sätt se människans och naturens samspel. Järvafältet är det största fornlämningsområdet i Stockholms kommun som sammanhänger med odlingslandskapet. Här finns fornlämningar ända från bronsåldern bevarade i sin rätta miljö. Järvafältet har därför sannolikt varit bebott och brukat sedan bronsåldern. Fynd av stenyxor och malstenar vittnar om att människor kan ha vistats i området redan under stenåldern. Från bronsåldern finns lämningar i form av bl a skärvstenshögar d v s rester av bosättningar och stenrösen (gravhögar). Under järnåldern blev fasta bostäder, stallar och förrådshus nödvändigt att bygga p g a klimatförsämringen. De flesta av dessa fornlämningar (boplatser, gravar och stensättningar) på Järvafältet är daterade till järnåldern. De yngsta lämningarna från järnåldern är de vikingatida runristningarna. De runristningar - runstenar och runhällar - som behandlas i den här skriften är var och en unika på sitt sätt och är därför alla värda ett besök. Den intresserade kan med hjälp av vidstående karta besöka dessa vikingatida minnesmonument och ta del av deras skriftliga budskap direkt förmedlat till oss från våra förfäder via tecken inhuggna i stenen. Från norr till söder beskrivs följande runristningar: Säbyhällen (1), de två Hanstastenarna (2), Husbystenen (3), Eggebystenen (4), Granbyhällen (5), Kistastenen (6) samt de två Råstastenarna (7). 7

8 Men innan vi påbörjar besöket i vikingarnas spår kommer en liten beskrivning av runskriftens historia och varför man gjorde runristningar. Runskriften Den urnordiska runraden. Runorna är de tecken som tidigast användes för att återge vårt språk i skrift. Runskriftens skapare har haft något eller några av de alfabeten som var i bruk i Medelhavsområdet som förebild. De äldsta bevarade föremålen med runskrift är från 200-talet e Kr. Sannolikt har skriftsystemet skapats ungefär vid tiden för Kristi födelse. Fynden visar att runskriften brukats av alla germanfolk, men de äldsta fynden härstammar alla från nordgermanska områden: Schleswig, Jylland, Själland och Skåne. Att runorna tidigt spreds ännu längre norrut och österut framgår av att bland de äldsta runfynden, dvs från 200-talet, finns ett spjutblad från Norge och ett från Gotland. Den ursprungliga runraden hade 24 tecken och kallades den urgermanska eller den urnordiska. De 24 tecknen var indelade i tre grupper, så kallade ätter, med åtta runor i varje ätt. F U ê A R K G W H n I J P m S T b E E L À D O f u th a r k g w h n i j p ï R s t b e m l ng d o Den vikingatida runraden Redan på 500-talet börjar stora förändringar att ske i det dittills gemensamma nordiska språket. Under 600- och 700-talen klyvs urnordiskan i två dialektgrupper, västnordiska, som talades i Norge och på Island, och östnordiska, som talades i Sverige och Danmark. Senare sker ytterligare en klyvning mellan svenska och danska. Denna förändring resulterade också i en skriftreform. Den urnordiska runraden med 24 tecken ersattes av den vikingatida runraden, som hade 16 tecken. Det räckte naturligtvis inte med 16 tecken för att återge språkets alla ljud. Men genom att systematisera och rationalisera så att man t.ex använde samma tecken för tonande och tonlös konsonant, t.ex t och d skrevs med samma runa, klarade man sig. 8

9 Likadant var det med hårda och mjuka vokaler. T ex skrevs e och i med samma runa. Vilken den bakomliggande orsaken till skriftreformen än var så resulterade den i att vi fick den 16-typiga runraden eller futharken som den också brukar kallas efter de första sex tecknen. Den var i bruk från 700-talet fram till 1000-talets slut. Samtliga runristningar på Järvafältet är huggna med dessa runor. Den vikingatida futharken förekommer i tre olika varianter. Vanligast är de s k normalrunorna. Det är med dem som Järvafältets ristningar är gjorda. Det finns också en något förenklad variant de s k kortkvistrunorna. Vissa för förståelsen onödiga delar av tecknen är borttagna i kortkvistrunorna. Det finns goda skäl att anta att dessa runor mest användes till vardags och ristades i trä, medan de mer monumentala normalrunorna huvudsakligen använts för inskrifter i sten. Normalrunor: f u d o r k: h n i a s : t b m l z Exempel på några kortkvistrunor: Ê T Z f u th o r k h n i a s t b m l R Den tredje varianten av de vikingatida runorna, de s k stavlösa runorna, är inte vanliga. I den runraden har man i stort sett rationaliserat bort både huvudstaven och onödiga delar av bistavarna. Detta gör att de är mycket svårtydda. Ingen av Järvafältets stenar är ristade med denna runrad. Varje normalruna har en huvudstav och en bistav. Huvudstaven ser alltid likadan ut och består av den vertikala linjen. Bistavarna ser olika ut för varje runa. Det hårdaste träslag vikingarna kände till var bok. Därför ristades de vardagliga runorna i detta träslag och fick på så sätt namnet bokstav. 9

10 För att förbättra ljudåtergivningen började ristarna tidigt på talet att använda s k stugna runor. En punkt mitt på i-runan betecknar e, en punkt mellan huvudstav och bistav i k-runan förvandlar den till g, medan en punkt mitt i u-runan ändrar dess ljudvärde till y eller ö. Den 16-typiga futharken har från mitten av 1000-talet därför kompletterats med nedanstående runor färgade i rött. Från och med 1100-talet och framåt i samband med medeltidens början och klosterväsendets införande av det latinska alfabetet, ändrades runraden till alfabetisk ordning och kompletterades med ytterligare förändringar till att omfatta hela alfabetet. Denna runrad har i vissa landsändar sedan varit i bruk hos allmogen ända in på 1900-talet t ex i Älvdalen i Dalarna. Var restes runstenar och ristades runhällar? Resta stenar, bautastenar, förekommer ofta på gravfält från äldre järnålder (seklerna närmast före Kristi födelse) och senare. Från och med 400-talet började man förse stenarna med runinskrifter. Bautastenarna på järnåldersgravfälten hörde troligen ihop med begravningsritualerna. Men det finns ingenting som tyder på att detta samband bevarades när stenarna allt oftare försågs med en minnesinskrift. Perioden är ganska runstensfattig, men under 900- talet blir runstenarna allt vanligare framför allt i Mellansverige. Stenarna restes ofta, liksom tidigare bautastenarna, på eller invid släktens gravfält, ättebacken, men oftare placerades de vid vägar, vattenleder och tingsplatser, där många människor kunde beundra dem och läsa inskriften. 10

11 Runstenarna och runhällarna var inga gravstenar utan minnesmonument. Förutom resta runstenar finns det runinskrifter på berghällar och jordfasta stenblock. På Järvafältet finns 6 runstenar, 2 runhällar och ett runfragment på ett fast stenblock. Under 1000-talet gjordes flera tusen runristningar i Sverige. Seden att göra ett runminnesmärke efter en avliden släkting var en kort men intensiv modetrend. Den varade inte mer än knappt 100 år och var som starkast i Mälardalen - till vilken Järvafältet hör. Idag ser man ofta runstenar i och vid kyrkor eller herrgårdar. Det är i de flesta fall inte deras ursprungliga plats. De har flyttats dit av olika anledningar. I slutet av 1800-talet, under den nationalromantiska epoken blev det ett mode bland ägare till herrgårdar att ha en runsten i närheten av gårdsbyggnaden. Man flyttade helt enkelt en sten som stod på någon annan plats på ägorna närmare gården. Nu är runristningar fredade fornminnen, skyddade enligt fornminneslagen och får därför inte flyttas utan starka skäl och myndigheternas tillstånd. Att läsa en runsten Det är lätt att lära sig de 16 runorna i den vikingatida futharken. Att förstå inskriften på en runsten är mycket svårare. Språket har förändrats mycket under de nästan 1000 år som gått sedan runstenarna restes och runorna är så få, att nästa alla betecknar flera språkljud. Eftersom runorna så bristfälligt återger språket sker en översättning av texten oftast i tre steg. Det första steget innebär att runorna skrivs av runa för runa som de är ristade. I det andra steget ersätts runorna med motsvarande latinsk bokstav (utom d-runan som ersätts med th). Det tredje steget slutligen är en översättning till nusvenska så ordagrant som möjligt. På detta sätt kommer Järvafältets runristningar att beskrivas och förklaras i denna skrift. JÄRVAFÄLTETS RUNRISTNINGAR. Därmed är vi mogna att börja vår vandring på jakt efter de vikingatida spåren på Järvafältet. På Järvafältet finns det 9 fasta runristningar samt några fragment. Av dem är några registrerade i runstensregistret. Benämningen är t ex U 90, där U står för Uppland med ett löpnummer. Vi börjar vår runstensvandring norrifrån i Säby och avslutar den i Råsta längst söderut. 11

12 Säbyhällen ligger i Järfälla socken Den första runristningen som beskrivs i den här skriften - Säbyhällen (U 90) - återfinns söder om Säby gård i Järfälla socken efter en liten stig, som troligtvis har varit en vikingatida ridväg. Man finner ristningen lättast genom att från Säby gård ta avtagsvägen åt söder mot Hägerstalund och sedan följa stigen längs staketet runt koloniträdgårdarna, som ligger söder om gården. I rannsakningarna från 1682 nämns den på följande sätt: Uthi Säby skoug en Runsten, som Anders Erichson i Målnsättra bland Bråttarna påfunnit. Den blev emellertid bortglömd i 250 år och var Säbyhällen fanns förblev länge en gåta. Men den återupptäcktes 1929 av fjärdingsmannen och hembygdsvännen John E Lif i samband med att han gjorde en förättning vid Säby. Runristningen mäter 1,64 x 1,20 m och är i stort sett välbevarad men behöver vid denna skrifts tillkomst förtydligas genom imålning av runristningen. 12 Säbyhällen i sin rätta miljö utefter ridstigen vid Säby gård.

13 Säbyhällen avbildad, när runristningen var nymålad. Om du börjar läsa ristningen vid rundjurets huvud får du följande originalinskrift: uifirirxlitxhkuaxilixdisaxiftirxbrdurxsinxtnrfxaukxmunlix itxmahxsinx vifirir x lit x hkua x ili x thisa x eftir x brthur x sin x tarf x auk x munli x et x mah x sin x Vifrid lät hugga denna häll efter sin broder Tärv, och Munde efter sin svåger. Det första namnet vifirir har översatts till kvinnonamnet Vifrid. Broderns namn Tärv liksom namnet Munde är mycket sällsynta och förekommer bara på ett par stenar till i Uppland. Släktskapsordet mah är identiskt med vårt nusvenska måg, men hade under denna tid den vidare betydelsen manlig frände genom giftermål, alltså måg, svåger etc. Vad beträffar Säbyristningen ska man otvivelaktigt översätta ordet med svåger eftersom Munde och Vifrid med all sannolikhet varit man och hustru. Säbyhällen är utförd av en mycket skicklig runristare. Enligt vissa forskare har den en stor likhet med Sundbyhällen i Spånga socken och Fällbrohällen i Täby både vad gäller runristningen och ornamenteringen. Den senare har signerats av runristaren Olev, varför han även kan ha ristat Säbyhällen. 13

14 Vad säger Hanstastenarna? Hanstastenarna invid den gamla häradsvägen ett par hundra meter norr om Hägerstalund bestod från början av två stenar. De utgör tillsammans Järvafältets märkligaste runmonument. Stenen vid Hägerstalund (U 73) och den andra stenen (U 72), som sedan 1896 är flyttad till Skansen, är sannolikt ristade av Visäte, en för den tiden mycket flitig och uppskattad runmästare. I hans ristningar förekommer både kortkvistrunor och stugna runor, men han slarvade ibland med mellanrummen mellan orden och hoppade över en del runor. Båda stenarna ger oss möjlighet att rekonstruera ett brottstycke ur en släkts förhållande till fädernegården Hansta och dess arvshistoria från 1000-talet. 14 Skansenstenen (U 72) Hägerstalundsstenen (U 73) står uppe vid Posthuset på sin ursprungliga plats i det på Skansen i Stockholm. gamla Hansta.

15 På Skansenstenen (U 72) finns följande inskrift: kiardar:auk:ioruntr:lata:raisa:disa:staina:iftir:sustur: suni:sina:arnmunt:auk:ikiunt kiarthar : auk : ioruntr : lata : raisa : thisa : staina : eftir : sustur : suni : sina : arnmunt : auk : ikiunt. Gärdar och Jorund lät resa dessa stenar efter sina systersöner Ärnmund och Ingemund. På Hägerstalundsstenen (U 73) står det: disun:mirki:iru:kar:iftr:suni:ikur:honkam:dhira:atarfi: indir:brdr:kamuhnaa:ata:rf:kiadarb:radr:dirtoi:kirikium thisun : mirki : iru : kar : iftr : suni : ikur : honkar : thhira : atarfi : inthir : brthr : kamuhnaa : ata : rf : kiatharb : rathr : thirtoi : kirikium. Dessa minnesmärken äro gjorda efter Ingas söner. Hon kom i arv efter dem, men bröderna kom till arv efter henne, Gärdar och hans broder. De dogo i Grekland. Inga hade sålunda de två sönerna Ärnmund och Ingemund. När Ingas make och söner dött, ärvde hon dem. Efter Ingas död kom hennes bröder Gärdar och Jorund till arv efter henne och det är dessa bröder, som rest stenarna efter sina systersöner. Hela detta uppräknande av släktskaps- och arvsförhållanden torde ha varit av stor vikt i ett sådant fall som detta, när det var fråga om att arvet efter Ingas man skulle övergå till Ingas släkt. Då ännu allt var i friskt minne, ville man antagligen på detta sätt, för all framtid, fastställa arvsrätten, så att inte Ingas mans släktingar senare kunde framställa några anspråk. Dessa stenar ger oss också en intressant upplysning om att Ingas söner, Ärnmund och Ingemund, dog i Grekland. Denna uppgift är ristad utanför språkbandet och smälter inte samman med kompositionen i övrigt. Den kanske har lagts till efter det att stenen har rests. 15

16 Husbystenen - slarvigt ristad av Visäte. Husbystenen (U 74), som står efter den gamla grusvägen mellan Husby gård och Akalla by i själva skogsbrynet, är ristad av en av Upplands mest kända runristare, Visäte - han har själv signerat den i korset. Stenen är ristad på 1000-talet och har fått stå ifred i 900 år. Men för några år sedan var det någon som roade sig med att spreja hela stenen full med grafitti. Det var ett svårt jobb för Runverket att restaurera stenen, men nu är den väldigt tydlig och lättläst igen. Husbystenen bär följande inskrift: Husbystenen (U 74) biorn x lit x rasa x stein x disa x if R x bi.. stein x kodhialbi* hansxans* auk x kosmodir uisti x risti biorn x lit x rasa x stein x thisa x if r x bi stein x koth x hialbi x ant x hans x auk x kos x mothir x uisti x risti. 16

17 Björn lät resa denna sten efter sin broder..-sten. Gud hjälpe hans ande och Guds moder. Visäte ristade. Tyvärr har själva toppen på stenen blivit avslagen, varför man inte kan läsa den översta runraden. Bautastenen vid Husby gravfält Mitt emot Husbystenen, tvärs över vägen står en bautasten. Den saknar ristning och varför den rests vet ingen, men det ligger ett gravfält från järnåldern bara ett stenkast från vägen alldeles bakom bautastenen. Som vi tidigare konstaterat reste man ofta stenar utan ristningar på eller invid släktens gravfält eller ättebacke som det också kallas. Bautastenen vid Husbyvägen med gravfältet i bakgrunden 17

18 Eggebystenen - Järvafältets äldsta runristning? Eggebystenen (U 69), som står ett par hundra meter öster om Eggeby gård, torde vara den äldsta runstenen på Järvafältet. Den är rest intill den väg, som i äldre tider förbundit Eggeby och Rinkeby med varandra. Den är troligen ristad av runristaren Gunnar. Att Eggebystenen troligen skulle vara den äldsta runstenen på Järvafältet kan man bedöma utifrån att den inte har någon drakslinga eller djurhuvud vilket blev vanligt på stenar ristade på 1000-talet. Eggebystenen (U 69) Runstenen bär följande originalristning: raknilfrxlitxkirunxbruxdasixiftizxanuntxsunxsinxdanxmirkuxbixoalx antxukxsluxbitrxdanxiakrdixtilxmuauxikixmirkixuirdaxmudizxkardix iftirxsunxsinxainikax Ragnifr x lit x kirun x bru x thasi x iftir x anunt x sun x sin x than x mirku x bi x oal x ant x uk x slu x bitr x than x iakrthi x til x muau x iki x mirki x uirtha x mothir x karthi x iftir x sun x sin x ainika. 18

19 Ragnälv lät göra denna bro efter Anund, sin gode son. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade. Större minnesvårdar skola icke varda till; moder gjorde den efter sin ende son. Av inskriften framgår att stenen ursprungligen stått vid en bro. Inom parentes sagt är Ragnälv - att döma av inskriften på stenen mycket stolt över denna bro. Hon anser tydligen att en bättre minnnesvård ej kan finnas. Stenen har under sen tid flyttats till den nuvarande platsen, där den enligt gamla kartor tidigare stått. På 1870talet låg den nämligen kullfallen i närheten. Den bro som omnämns i inskriften har möjligen legat över sänkan mellan Eggeby och Spånga, eller som det står på vissa äldre kartor - Spänga - betyder platsen för spängerna och således syftar på denna bro. Eggebystenen är unik för Järvafältet så till vida att den har en ristning på baksidan av stenen, nämligen ett kristet kors. Om det är ditristat i samband med eller efter huvudristningen vet ingen, och därför kan det vara svårt att tolka vad denna korsristning betyder. Eggebystenens baksida med det inristade korset 19

20 Granbyhällen upptäcktes först på 1940-talet Granbyhällen är en runristning inhuggen i en fast häll på norra sidan av en bergknalle utefter den gamla grusvägen mellan Granby och Husby gårdar 350 meter nordost om Granby i korsningen till vägen upp till de s k Tingstenarna. Ristningen påstås ha påträffats av en värnpliktig soldat under en övning i att bygga skyttevärn i juni Han halkade till i mossan på berget och upptäckte runristningen under den avrivna mossan. Eftersom den upptäcktes så sent har den inte fått någon numrering i Riksantikvarieämbetets runristningsregister. Granbyhällen har granskats av flera runexperter som konstaterat att inskrften är svårläst och att ristningsytan är genomkorsad av sprickor och inskriften är på många ställen skadad. De ökande föroreningarna i luft och vatten har ytterligare försämrat ristningens kondition, som på vissa ställen flagar lätt och är mycket grund och därför i det närmaste omöjlig att följa med full säkerhet. I skrivandets stund har en av Runverket anlitad stenkonservator gjort rent hela hällen men ännu ej målat i runristningen. Därför har vi tagit med både ett fotografi av hällen i sin miljö och en teckning av ristningen gjord av Helmer Gustavson på Runverket. Granbyhällen 20

21 Teckning av Helmer Gustavson Runverket Ett försök till tolkning skulle kunna vara: ikilaukxlitxhakuaxili dsaxiftrxsun sinxsihfastzxaukx-ihiltxbzodirhansxdumudrkunbuaihu-um Ikilauk x lit x hakua x ili dsa x eftr x sun x sin x sihfastr x auk x -ihilt x brothir x hans x th-u x muthrkun x bua:i x hu um. Ingelög lät hugga denna häll efter sin son Sigfast, och. -hild(?), hans broder, (lät också hugga). De, moder och son, bo i Hu. En tolkning som funnits är att Granbyhällen bär vittnesbörd om att omnämnd släkt bodde i en s k Husaby dvs de skulle ha bott någon stans i närheten av Husby gård. Vem runristaren är, är okänt. 21

22 Kistastenen - när flyttades den? Kistastenen (U 75), som står utanför Kista gård, står inte på sin ursprungliga plats. Vägen den står vid byggdes omkring förra sekelskiftet och troligen flyttades stenen då till sin nuvarande plats. Som vi tidigare berättat om blev det lite status att ha en runsten utanför sin herrgård under den här tidsepoken. Var stenen ursprungligen restes finns ej dokumenterat. Den nyrestaurerade Kistastenen utanför Kista gård 22

23 Om man börjar läsa runristningen vid rundjurets huvud får du följande originaltext: sihuidr:lit:reisa:dina:stein:iftir:fadur:sin:ihuid: auk:modu:sin:humfridir:auk:ifudur sihuithr : lit : reisa : thina : stein : iftir : fathur : sin : ihuith : auk : modu : sin : humfrithir : auk : ifuthur. Sigvid lät resa denna sten efter sin fader Egvid och sin moder Holmfrid, och Jovurfrid. Kvinnonamnet Jovurfrid är endast känt från denna runskrift. I samband med restaureringen lyftes stenen och fram kom rundjurets fot, som tidigare inte varit synlig. Det är alltså viktigt att finna alla detaljer vid en restaurering. Observera också att korset är ristat på stenens ovansida. Rundjurets fot i detalj, nu ovanför marken 23

24 Råstastenarna är rena minnesstenar. Sist i raden av våra runristningar kommer den ena Råstastenen (U 77). Den står vackert i en trädgård vid gamla Råsta gård, som tidigare tillhörde Spånga socken, men nu ligger i Sundbyberg inte långt från Råsta bussgarage. Om man avslutar vandringen vid Ursvik kan man sedan gå genom viadukten under E 18 och efter ett par hundra meter svänga till vänster så ser man runstenen på lite håll. Den har en av Järvafältets vackraste och tydligaste inristningar. Den ena Råstastenen (U 77) nedanför Råsta gård Ristningen har följande originalinskrift: hulmstin x auk x haosui x litu x raisai x stain x iftir x Iubiurn x fathur x sin x auk x Kirith x ifti. Hulmstin x auk x Haosvi x litu x raisai x stain x iftir x Iubiurn x fathur x sin x auk x Kirith x ifti. Holmsten och Havsi läto resa stenen efter Jobjörn, sin fader, och efter Gerred. 24

25 Den andra Råstastenen (U 78) hittades under 1800-talet delvis sönderslagen vid lilla Ursvik och transporterades till Spånga kyrka, där den förvarades i vapenhuset fram till 1930-talet. I samband med att Sundbybergs museum byggdes flyttades stenen dit och restaurerades. Det är den enda runstenen på Järvafältet som har haft ett ansikte inristat. Tyvärr är ansiktsbilden numera helt borta från stenen i Sundbybergs museum. Resterna av runsten U78 Den ursprungliga U78 ur Peringskiölds Monumenta Stenen har följande originalristning: hasui*uk sirik * uk*ketilu*litu*raisa*stina*dina* aftir*hulmstain*brodur*sin Hasui uk Sirik uk Ketilu litu raisa stain thina aftir Hulmstain brothur sin. Hasvi och Sigrid och Kettilö lät resa denna sten efter Holmstein, sin broder. De båda Råstastenarna berättar tillsammans ett stycke släkthistoria. Holmstein och Hasvi var Gerreds och Jobjörns söner. Efter Jobjörns död tycks Gerred ha gift om sig och fått barnen Sigrid och Kettilö. Dessa två har rest stenen efter halvbrodern Holmstein. Stenen på Sundbybergs museum är korsmärkt och troligen ett verk av runmästeren Öpir. Stenen vid Råsta gård saknar kristna symboler och det är tänkbart att vi i detta förhållande kan se religionskiftet avspeglat. Under hednisk tid har alltså makarna Jobjörn och Gerred ägt Råsta, som efter deras bortgång övergått i barnens ägo. Av dem har den kristnade Holmstein först gått bort. Så kanske vi kan tolka inskrifternas mening och innebörd. 25

26 Järvafältets runmästare. Många av de uppländska runristarna beskrivs i flera böcker med termen runmästare, särskilt de mest produktiva och de som också gjorde en snygg och tilltalande ornamentering samt en välhuggen runslinga. Många av dessa mästare signerade sina verk. Men även ristningar med ristarsignatur kan erbjuda problem. Man kan inte alltid vara helt säker på att det inte kan röra sig om flera personer med samma namn. Flera av dem kan också haft lärlingar, som har gjort grovristningen, och sedan har runmästaren slutfört arbetet och signerat ristningen. Särskilt gäller detta runmästare som under sin aktiva tid hunnit med ett 40-tal runristningar eller mer både på häll och resta stenar. Genom att systematiskt jämföra signerade ristningar med osignerade kan man i många fall härleda vilken ristare som har gjort de osignerade. Detta kallas för attribuering. Genom att ta hänsyn till ornamentik, runformer och stavning kan man ofta finna stora likheter mellan olika ristningar. På det sättet kan man avgöra vem som är ristaren. Av Järvafältets nio runristningar har olika forskare och författare kunnat redovisa upphovsmännen till sju av dem. Ristarna behandlas i den tidsordning de varit verksamma. Deras kännetecken och unika ristningsegenskaper beskrivs liksom kopplingen mellan signerade och attribuerade belägg för varje ristning med redovisad upphovsman. Gunnar var tidigt ute. Några kilometer norr om Bålsta vid Ekilla bro står en över två meter hög runsten med en inskrift från skarven tal. Ristaren Gunnar har namngett sig endast på denna sten. Han har dock flera karaktäristiska drag och ett stort antal runristningar har antagits vara ristade av honom. Han har ofta en enkel slinga utan en omfattande ornamentering. Om alla ristats av Gunnar eller om det är fråga om ett par ristare som arbetat i Gunnars stil råder det delade meningar om. Det senare alternativet är nog troligast. Av Järvafältets runstenar påstås med hjälp av attribuering att Gunnar är upphovsman till Eggebystenen (U 69). Den är daterad till 900-talet. 26

27 Visäte var verksam under mitten av 1000-talet. Han är känd för att utnyttja stenens yta optimalt, men att han kanske inte var så noga i det konstnärliga utförandet. Visätes mest karakteristika kännetecken är ett f, där bistavarna inte når upp till ramlinjen. En annan typisk detalj hos Visäte är att han har en något modernare ordföljd i sina inskrifter, tex sin fader istället för fader sin. Han skriver också gärna lata reisa (låter resa) istället för litu raisa (lät resa), som många andra ristare, och han blandar gärna in kortkvistrunor och stugna runor i sina ristningar. Han har påverkats av Fot men har annars en personlig och självständig stil. Ett drygt 20-tal av hans ristningar är bevarade, därav sju signerade. De präglas av invecklad ornamentik och något kantig linjeföring. Ett exempel på en av Visäte signerad sten från Järvafältet är Husbystenen (U 74), där det står Visti risti. Av Järvafältets runstenar har han genom attribuering tillskrivits också Hanstastenarna (U 72 och U73) och Kistastenen (U 75). Öpir var Visätes lärjunge En lärjunge eller medarbetare till Visäte var Öpir. Han har signerat ett 50-tal inskrifter och lika många har tillskrivits honom eller hans skola. Hans ristningar finns företrädesvis i södra och östra Uppland. Öpir var verksam som runristare under 1000-talets senare hälft, den mest aktiva perioden av stenresning i Mellansverige, och är en av de runmästare som efterlämnat allra flest verk, omkring 60 stycken. Öpirs rika produktion har varit föremål för specialstudier och det har bland annat föreslagits att de stenar som bär hans namn i själva verket är produkter av en kringresande verkstad, ett företag med flera anställda ristare och mästaren själv har bara signerat stenarna och i undantagsfall själv knackat med huggjärn och mejsel. Öpir kom från Roslagen och talade antagligen en dialekt som hade samma karaktärsdrag som den som talas av sentida rospiggar han har nämligen utelämnat inledande h-ljud på ett par av sina stenar. Även Granbyhällen saknar den inledande h-runan på vissa ord. ili = eli = häll saknar som synes en H-runa. Kanske har Öpir ristat även denna häll. Ett ganska typiskt Öpir-verk är den ena av Råstastenarna (U 78), vars rester idag förvaras på Sundbybergs museum. 27

28 Olev var verksam i sekelskiftet talet. Olev var en mycket skicklig runmästare. Han har enligt vissa forskare varit verksam i Täby, Sollentuna, Spånga och Eds socknar och utfört ett tiotal vackra och självständiga ristningar, mest på släta hällar i fast berg. En ristning som han har signerat är Fällbrohällen (U 145) i Täby. Man har genom attribuering funnit stora likheter mellan denna ristning och Säbyhällen (U 90) både vad gäller ornamentering och runslingans utseende. Det finns ornamentala överensstämmelser i de mindre ormfigurerna och utformningen av bandknuten. En attribuering av Säbyhällen till Olev har mycket som talar för sig. Samtidigt är dock jämförelsematerialet mycket tunt. Förutom U 145 har denne ristare endast signerat runstenen U 162 Skoberga i Täby och denna sten är i dag bara känd genom en avbildning från 1600-talet. Sammanfattning Ristare Tidsepok Ristningar Gunnar 900-tal Eggebystenen (U 69) Visäte 1050-tal Skansenstenen (U 72), Hägerstalundsstenen (U 73), Husbystenen (U74), (Kistastenen (U 75)* Öpir 1070-tal Råstastenen (U 78) Olev tal Säbyhällen (U 90) * Vissa forskare har reserverat sig mot detta förslag Den andra Råstastenens (U 77) och Granbyhällens ristare är okända. 28

29 Sagan om Runristarna Av Jocke Arfvidsson Kapitel ett Detta hände för länge sedan. Kapitel två På Eggeby bodde änkan Ragnälv med sin son Anund. Ragnälv och Anund var illa sedda i bygden. Ragnälv sades var snål och girig och att Anund var en odåga var allmänt vedertaget. Förutom att spångaborna ansåg att Ragnälv var sniken så gillade de inte att hon var så intresserad av den nya tron som sedan någon generation var etablerad i Uppland. Man sa att hon bara ställde in sig hos Kristus präst, själv sa hon och prästen att hon var from. Visserligen var alla spångabor nu kristna men ännu hade de svårt att helt glömma de gamla sederna. Många tyckte att just Ragnälv borde hålla kvar vid asatron längre än de andra, hennes svärfars far hade ju ändå varit den siste asaprästen i socknen. Att hon hade döpt sin son till Anund efter honom tyddes som ett dåligt omen. Anund gjorde vad han kunde för att leva upp till sin mors fromma önskningar när hon var närvarande men utan hennes sällskap uppfyllde han snarast grannarnas förväntningar på att vara en odåga. Vad han än hittade på förlät Ragnälv honom ändå alltid. Anund kom ofta hem berusad. Under rusets inverkan råkade han ofta i slagsmål och kom hem sönderslagen. Han gav sig också på gårdens trälkvinnor och gjorde två av dem med barn. En höstkväll var Anund ute med några av Ärvinges trälar. De drack så mycket mjöd de kunde och Ärvingeträlarna somnade i höet i ängsladan där de hade sökt skydd för regnet. När mjödet var urdrucket och Anund inte kunde väcka sina kamrater ragglade han hem. På grund av höstregnet var det mycket vatten i Igelbäcken, så mycket att det gick upp till spången vid Granby. När Anund skulle gå över spången halkade han på de blöta plankorna och föll i bäcken. Bäcken var visserligen inte djupare än att han bottnade men under rusets inverkan drunknade han. 29

30 Anund hittades dagen därpå. Ragnälv blev utom sig av sorg och bestämde sig för att på alla sätt hedra hans minne. Först gav hon honom en fin begravning vid den nya träkyrkan som hade byggts på den gamla offerplatsen vid Spånga by. Därefeter lät hon anlägga en vägbank över kärret så att hon och andra skulle ha lättare att ta sig till kyrkan. Eftersom Ragnälv inte bara var snål utan även rik anlitade hon en runristare och reste Spångas första runsten vid den nya vägbanken till kyrkan. Texten på runstenen författade hon själv efter samråd med runristaren. Så här skrev hon: Ragnälv lät göra denna bro efter Anund, sin gode son. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade. Större minnesvårdar skola icke varda till, moder gjorde den efter sin ende son. Efter Ragnälvs död tog hennes dotterson som också hette Anund över gården. Släkten brukade sedan gården i flera generationer och varannan brukare hette Anund fram till Anund Svensson som ägde Eggeby i mitten av 1400-talet. Kapitel tre På Ärvinge bodde makarna Egvid och Holmfrid tillsammans med sin son Sigvid och hans maka Jovurfrid. När de hörde talas om Ragnälvs runsten blev de förgrymmade. De tyckte inte att Anund var värd en runsten och att Ragnälv fjäskade för den nye prästen. Egvid gick så långt att han sa att han borde resa en runsten själv. Visserligen tog ingen hans uttalande på allvar men sonen Sigvid glömde aldrig sin fars önskan. Hösten därpå dog Egvid och Holmfrid med bara en månads mellanrum. Deras begravningar var inte alls så märkvärdiga som Anunds. Sigvid ville att hans föräldrar skulle kommas ihåg lite bättre och drog sig till minnes vad Egvid hade sagt om en egen runsten. Sigvid kallade till sig en runristare och bad honom göra en sten till sina föräldrars minne. Sigvid ville ha en enklare text än den Anund hade fått. Däremot ville han att stenen skulle vara vackrare än Anunds. Så här lydde texten: Sigvid lät resa denna sten efter sin fader Egvid och sin moder Holmfrid, och Jovurfrid. 30

31 Kapitel fyra Husby var vid denna tid en kungsgård. När inte sveakonungen själv var där regerades gården och hela trakten av kungens bryte Björn. Björn tyckte inte om att man hade rest runstenar på två vanliga bondgårdar. Han menade att kungens gård skulle vara finast på alla sätt. Först försökte han tvinga Ragnälv och Sigvid att ta ner sina stenar men det fick han trots sin makt inget gehör för. Han befallde då en av traktens mest kända runmästare, Visäte, att göra en minnessten efter Björns broder och företrädare Torsten. Björn satte upp stenen intill landsvägen i ena änden av byn. För att markera stenen ordentligt reste Björn även en oristad sten på andra sidan av vägen så att de resande passerade mellan dessa båda stenar när de kom till Husby. Nu hade Björn det finaste runmonumentet i trakten och det var självaste Visäte som hade signerat stenen. Så här ristade han: Björn lät resa denna sten efter sin broder, den blide Torsten. Gud hjälpe hans ande och Guds moder. Husby- och bautastenarna. Teckning Anne Hurri 31

32 Kapitel fem Även på Hästa bodde en man som hette Björn tillsammans med sina söner Tayr, Knut, Torgils och Östen. Denna kvintett var känd som traktens kraftkarlar. De klarade av allt arbete på gården utan trälar och hade ändå tid över att arbeta på andra gårdar när det behövdes. Några trälkvinnor som skötte hushållet och hjälpte till att hålla sängvärmen hade de dock. De var alltid hjälpsamma och beredda att rycka in för folket i socknen. Sin största bedrift gjorde de när de på kortare tid än en månad slog en ordentlig bro över Igelbäcken i stället för den smala och ranka spång som Anund hade halkat på. På den nya bron kunde man köra en kärra dragen av två oxar utan att den ens knarrade. Bron var så hög att man inte behövde huka sig om man satt i en roddbåt förutom på våren när vattnet stod som högst. När Hästa-Björn dog kom många sockenbor till Hästa för att ta farväl av honom. När sönerna såg hur populär han var tyckte de att det var fel att en sådan odåga som Anund och en maktfullkomlig bryte som Torsten skulle ha var sin runsten när en hedersman som Hästa- Björn inte hade någon. De hade inte råd att anlita någon känd runristare, i stället vände de sig till en lokal förmåga vid namn Snare. Så här lyder texten på stenen som de satte upp vid Hästa gård: Tayr, Knut och Torgsil och Östen reste stenen efter Björn, sin fader. Kapitel sex På Hansta bodde bröderna Gärdar och Jorund. De hade nyligen ärvt gården efter sin syster Inga. Hansta hade varit i samma släkts ägo sedan urminnes tider. När Inga gifte sig med arvtagaren till gården sades det på bygden att hon var en lycksökerska som bara var ute efter Hanstaättens rikedomar. Förvisso var detta sant. Inga levde i lyx så mycket hon kunde och hon var utan tvekan den som bestämde på gården. När hennes man dog ärvdes gården av hennes söner Ärnmund och Ingemund. Sönerna var emellertid i Konstantinopel på vikingatåg så Inga kunde styra och ställa på gården med ännu fastare hand än hon hade gjort när hennes man levde. 32

33 Så småningom kom bud om att Ärnmund och Ingemund hade omkommit på vikingatåget. De hade gått bort i en epidemi som tog många liv i den tätbefolkade och smutsiga staden. Inga försökte dock få sina grannar att tro att hennes söner hade stupat i strid. Nu var Inga ensam ägare till gården. Först sörjde hon sina söner men snart firades gästabud på gästabud på Hansta. Bland de flitigaste gästerna var Ingas bröder. När Inga dog några år senare ärvde alltså Gärdar och Jorund gården. Många spångabor tyckte att det var konstigt att denna spendersamma och skrytsamma släkt hade kommit till den stora gården Hansta som alltid hade brukats av en tystlåten och stillsam släkt. Bröderna kände sig nyrika och kallade på Visäte för att rista två runstenar åt dem. Med två stenar skulle alla andra vara brädade. Stenarna skulle dels markera brödernas rikedom och dels en gång för alla tala om för de missundsamma spångaborna hur Gärdar och Jorund hade kommit över gården. Så här ristade Visäte: Gärdar och Jorund låta resa dessa stenar efter sina systersöner Ärnmund och Ingemund. Dessa märken är gjorda efter Ingas söner. Hon kom till arv efter dem, men bröderna Gärdar och hans broder kommo till arv efter henne. De dogo i Grekland. Den sista meningen syftar på Ingas söner. Kapitel sju Därmed borde runristandet vara över. Men några år senare var Björns änka Ingelög den som i praktiken bestämde på Husby. Visserligen hade hon två söner, varav den äldsta, Sigfast, hade tagit över som kungens förvaltningsman. Men det var som sagt Ingelög som bestämde, särskilt som Sigfast dog ung. När Sigfast var död ville Ingelög ha ett runmonument i andra änden av byn också. Hon hade inte råd att anlita en så känd mästare som Visäte som hade varit där förra gången och hon hade inte heller råd att låta tillverka några speciella stenar för sitt runmonument. Ristaren fick helt enkelt hugga in minnestexten efter Sigfast i en berghäll på ena sidan av vägen. Ingelög ville också ha en text på ett stenblock på andra sidan vägen. Runristaren började så smått på denna sten men eftersom han och Ingelög inte kunde komma överens om priset så övergav han snart sitt arbete. Ingelög kunde inte hitta någon annan ristare som 33 ville färdigställa ristningen.

34 Så här lät Ingelög rista: Ingelög lät hugga denna häll efter sin son Sigfast och Sigurd hans broder. De, moder och son bo i Husa. Kapitel åtta Anund som hade ärvt Eggeby efter sin mormor såg nu att de andra runstenarna var finare än Eggebys som ju var den första. Han hade inte råd att resa en sten till men han kallade på en lokal runristare som fick i uppdrag att rista ett rosettkors på baksidan av stenen så att även Eggebystenen skulle ha någon utsmyckning. Epilog Den nya träkyrkan som Ragnälv lät bygga en vägbank till brann några år senare. I slutet av 1100-talet började man bygga den nuvarande stenkyrkan på samma plats i Spånga. På Hästa hade då en ny ätt tagit över. De nya ägarna tyckte att de hade fått betala för mycket för gården. För att markera sitt missnöje och sin fromhet gav de Hästa-Björns sten till kyrkobygget där den blev en av grundstenarna. Stenen påträffades 1953 i samband med förstärkningsarbeten av kyrkan. Egvids och Holmfrids sten stod inne i ett törnsnår som snart helt dolde stenen. Stenen glömdes bort men i samband med att Kista gård byggdes på 1700-talet på Ärvinges mark flyttades den till den nya gården. Den ena av de båda Hanstastenarna ramlade omkull med textsidan neråt en vårdag Det var ovanligt kraftig tjällossning det året. Den dåvarande ägaren försökte resa stenen några veckor senare men marken var så mjuk att han inte fick fäste med sina spett. Han talade länge om att resa stenen men det blev aldrig av. Till slut föll stenen i glömska. Stenen återupptäcktes Den flyttades samma år till Skansen där den ännu står. Det var först när den stod på Skansen som sambandet mellan de båda Hanstastenarna uppdagades. Gården Hansta bytte namn till Hägerstalund på 1680-talet. Ingelögs runhäll blev snart helt överväxt med mossa. Hällen återupptäktes i samband med en militärövning på Järvafältet Husby-Björns sten frös sönder och toppen med en del av texten har nu förkommit. 34

35 Att vårda och bevara våra runristningar Av Bengt Rundquist Våra runstenar och runhällar förvaltas av Riksantikvarieämbetet, som är en myndighet direkt under regeringen. Inom Riksantikvarieämbetet finns ett av våra minsta statliga verk - Runverket - som har det direkta ansvaret för vård och underhåll av landets c:a runristningar. Detta har blivit en allt viktigare uppgift - inte minst nu, när det står klart att föroreningar i luften påskyndar söndervittringen av ristningsytan. Med den lilla bemanning som runverket har orkar de inte med detta arbete. Man har därför gått ut med ett erbjudande till hembygdsrörelsen om att utse speciella s k runstensfaddrar. Fadderskapet för Järvafältets runristningar delas mellan hembygdsföreningarna i Järfälla, Norra Järva och Sundbyberg. Att vara runstensfadder innebär bl a: att klippa rent från sly, buskar, överhängande grenar och storaörter runt stenen så att den inte står i skugga. Runstenar trivs inte i tät vegeta tion. I mörker och fukt trivs och växer alger och lavar som döljer ristningslinjerna och kan förorsaka mikro sprängningar i ristningsytan på grund av köld eller inträngande rötter. att tvätta av stenen en eller två gånger per år med vanligt ljummet vatten och en mjuk borste. Genom en sådan regelbunden rengöring hindrar man att lavarna får fäste på stenen och börjar växa. En nyrengjord och uppmålad runsten kan på så sätt hållas fin i många år. att slå larm till Runverket vid uppenbar skada eller när ett mer genomgripande underhåll av en professionell stenkonservator är nödvändigt. Genom faddersystemet har den praktiska bevakningen och därmed förhoppningsvis kvaliteten i den praktiska vården av våra runristningar ökat. Det är således en grannlaga uppgift för våra hembygdsföreningar att rekrytera rätt personer till att vara runstenfaddrar och samtidigt ge dem den utbildning och anvisning de behöver för att klara av sina viktiga uppgifter. 35

36 " Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. " Kulturminneslagen 1988, 1 kap. 1 36

37 Litteratur och källor för vidareläsning Cederquist, Ingrid, Tio utflykter till runristningar i Uppland, Folkuniversitetets förlag, 1991 Gustawsson, Karl-Alfred, Järvafältets fornlämningar, Wahlström & Wistrands förlag, 1929 Jansson, Sven B F, Runinskrifter i Sverige, Almquist & Wicksell förlag, 1976 Norra Järva hembygdsförening, Hembygdsboken Järvabygd, Kista snabbtryck, 1997 Kista stadsdelsförvaltning, Kistaantologin, Williamssons tryckeri, Solna, 2002 Källström, Magnus, Järfällas runstenar, Järfälla hembygdsförening, 1992 Lagman, Svante, De stugna runorna, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 1990 Ljungström, Claes Johan, Runa-list eller konsten att läsa runor, Berlings boktryckeri och stilgjuteri, Lund, 1875 Rask, Lars, Runläseboken, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1990 Upplands runinskrifter, granskade av Elias Wessén och Sven B F Jansson, Uppsala "Upplands runinskrifter" ingår i verket "Sveriges runinstrifter Band IV, Första häftet Åhlén, Marit, Roslagens runstenar, Norrtälje tidnings förlag, 1992 Åström, Hans, Runristningarna i Täby, Täby Hembygdsförenings skrift nr 30,

38 På den högra som står kvar vid Hägerstalund står det: disun*mirki*iru*kar*iftm*suni*ikur*honkam*dhiraxatarfi* indirxbrdr*kamuhnaa:atarfxkiadarb*radr*dirtoikirikium thisun:mirki:iru:kar:iftr:suni:ikur:honkar:thhira:atarfi: ninthir:brthr:kamuhnaa:ata:rf:kiatharb:rathr:thirtoi:kirikium. Dessa minnesmärken äro gjorda efter Ingas söner. Hon kom i arv efter dem, men bröderna kom till arv efter henne, Gärdar och hans broder. De dogo i Grekland. Läs gärna mer om dem och de övriga runristningarna i den här skriften. Norra Järva Hembygdsförening ISBN Utgåva 1 10/2006 Hanstastenarna - ett av våra första juridiska dokument - som Mats Orvedal har tecknat dem. Den vänstra står i dag på Skansen och har följande inskrift: kiardarxaukxioruntrxlataxraisaxdisaxstainaxiftirxsusturx sunixsinaxarnmuntxaukxikiunt kiarthar auk ioruntr lata raisa thisa staina eftir sustur suni sina arnmunt auk ikiunt. Gärdar och Jorund låta resa dessa stenar efter sina systersöner Ärnmund och Ingemund.

39

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.

U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen. NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad. 1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning

Läs mer

Hej, jag heter Runa. Vill du veta en hemlighet?

Hej, jag heter Runa. Vill du veta en hemlighet? Runstensjakt för stora och små Hej, jag heter Runa. Vill du veta en hemlighet? Ordet runa betyder visdom eller hemlighet. Runa kan också kallas stav. När du tänker på runor så tänker du kanske på runstenar?

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland

Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland Datum 2012-11-19 Dnr 322-04083-2012 Avdelning Förvaltningsavdelningen Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland Den 8 oktober 2012 anmälde antikvarie Gunnar Andersson, SHM, till mig att ett runstensfragment

Läs mer

Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010

Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010 Datum 2010-12-28 Dnr 322-907-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010 Under fältsäsongen

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

SIGTUNA. med Haga, St. Olof och St. Per. Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen.

SIGTUNA. med Haga, St. Olof och St. Per. Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen. SIGTUNA med Haga, St. Olof och St. Per Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen. Konventet, som anslöt till kyrkans sydsida, förstördes däremot.

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Östergötland 2011

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Östergötland 2011 Runrapport från Riksantikvarieämbetet Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Östergötland 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10

Läs mer

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren. Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Björketorpsstenen är ett av Sveriges mäktigaste runstensmonument. Akta dig för att välta denna 4.2 meter höga runsten vid Björketorp för på den kan man läsa Mäktiga

Läs mer

Språkhistoria. Namn: På runsvenska: Cathrine Dolk Stenhammarskolan, svenska åk 7VT 15

Språkhistoria. Namn: På runsvenska: Cathrine Dolk Stenhammarskolan, svenska åk 7VT 15 Språkhistoria Namn: På runsvenska: Cathrine Dolk Stenhammarskolan, svenska åk 7VT 15 Läroplan och kriterier Ur Lpo 11 Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning

Läs mer

Det var en gång För länge sedan

Det var en gång För länge sedan Det var en gång För länge sedan ja för tusen år sedan närmare bestämt, en kvinna som hette Estrid. Det här var på vikingatiden då marken kring Vallentunasjön beboddes av mäktiga släkter. Det var en tid

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av ett runbleck från Sunnerby i Otterstads socken, Västergötland

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av ett runbleck från Sunnerby i Otterstads socken, Västergötland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av ett runbleck från Sunnerby i Otterstads socken, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011 Runrapport från Riksantikvarieämbetet Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10 Dnr 322-4240-2011 Avdelning

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

FÖLJ MED PÅ EN VANDRING I RUNORNAS SIGTUNA

FÖLJ MED PÅ EN VANDRING I RUNORNAS SIGTUNA FÖLJ MED PÅ EN VANDRING I RUNORNAS SIGTUNA U 385. Vid Olovsgatan. Fragmentet är inmurat högt upp i kyrkoruinens västgavel En vandring i runornas Sigtuna Sammanlagt 15 runstenar ingår i vandringen, 12 i

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

RISTNINGAR PÅ SKARV BOTARK-RAPPORT

RISTNINGAR PÅ SKARV BOTARK-RAPPORT RISTNINGAR PÅ SKARV Permanent imålning och dokumentation av de historiska ristningarna på Bodskäret i Skarvs skärgård, fornlämning 26:101 i Blidö socken, Norrtälje kommun, Uppland Yta C. foto från norr.

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras.

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras. Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Granskning och upprustning av runinskrifter i Stockholms län 2011

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Granskning och upprustning av runinskrifter i Stockholms län 2011 Runrapport från Riksantikvarieämbetet Granskning och upprustning av runinskrifter i Stockholms län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-11-08 Dnr 322-4237-2011

Läs mer

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller

Läs mer

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Lärarmaterial. Vikingar sidan 1. Mål ur läroplanen: Arbeta med de svåra orden (expertorden) Tidslinje. Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Vikingar sidan 1. Mål ur läroplanen: Arbeta med de svåra orden (expertorden) Tidslinje. Författare: Torsten Bengtsson Vikingar sidan 1 Lärarmaterial Författare: Torsten Bengtsson Mål ur läroplanen: Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens

Läs mer

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av medeltida runristningar i Högs kyrka, Hälsingland

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av medeltida runristningar i Högs kyrka, Hälsingland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av medeltida runristningar i Högs kyrka, Hälsingland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-08-19 Dnr 322-02795-2011

Läs mer

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten. FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde

Läs mer

CYKELTURER. Sydöstra turen

CYKELTURER. Sydöstra turen CYKELTURER Sydöstra turen Bjälbo kyrka Högbystenen Skänninge Hospitalsruinen och Hospitalsdammen Skenaån Klastorps gårdsrökeri Botanicus Plantskola Öjebro bro och kvarnby Normlösa Art Skeppsås kyrka Varv

Läs mer

Beskrivning av databasen

Beskrivning av databasen Rundatabasen är från början uppbyggd i DOS-miljö. Det sökprogram som finns för PC-användare har i detta skede tyvärr inte kunnat omarbetas för Mac-datorer. Själva datafilerna är dock i rent textformat

Läs mer

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av en runristad tegelsten från Kv. Klostret i Strängnäs, Södermanland

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av en runristad tegelsten från Kv. Klostret i Strängnäs, Södermanland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av en runristad tegelsten från Kv. Klostret i Strängnäs, Södermanland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Extramaterial till Boken om SO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Texter till predikan långfredagen

Texter till predikan långfredagen Texter till predikan långfredagen 2016 03 25 1Pe 2:21 Kristus led för er och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 1Pe 2:22 Han hade inte begått någon synd, och inget svek

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Vi vandrar tillsammans Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Runbruk i förändring

Runbruk i förändring Särtryck ur: Årsbok 2010 KVHAA Stockholm 2010 (isbn 978-91-7402-398-5, issn 0083-6796) M AGN US K Ä L LST RÖM Runbruk i förändring några tankar om vikingatidens skrifttraditioner Ordet runbruk som jag

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. NYTT. Hembygdsförenings fornminnessektion. ISSN 2001-3493. Idag hände det!

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. NYTT. Hembygdsförenings fornminnessektion. ISSN 2001-3493. Idag hände det! FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 11 Årgång 5 maj 2013 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Hällristningar Himmelstalund

Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns. Den största koncentrationen finns vid Motala ström, inom ett par kilometer

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Långhundraleden vid Össeby-Garn. Vallentuna kommun

Långhundraleden vid Össeby-Garn. Vallentuna kommun Långhundraleden vid Össeby-Garn. Vallentuna kommun Över land och vatten Ur havet höjde sig landskapet. Öar och skärgård blev till allt större områden av fastland. Vattenvägarna kompletterades med alltfler

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer