Primaters evolution. The principle of FITNESS BARNS UPPVÄXT OCH PSYKISK HÄLSA I ETT EVOLUTIONÄRT PERSPEKTIV. Tomas Ljungberg, Växjö 2 september 2009

Transkript

1 BARNS UPPVÄXT OCH PSYKISK HÄLSA I ETT EVOLUTIONÄRT PERSPEKTIV Litteratur, med källor ( tomas.ljungberg@exiris.se Tomas Ljungberg, Växjö 2 september 2009 Föreståndare, FoU-Centrum, Landstinget Sörmland FoU-ansvarig, Vuxen o Barn- och ungdomspsykiatri Modern livsföring ur ett evolutionärt perspektiv Detta äter vi idag: Spannmål säd, ris etc Mejeriprodukter mjölk, ost etc Raffinerad socker godis, kakor, läsk etc Lantbruksdjur Detta gör vi idag: Stillasittande arbete och fritid (TV,dator, kontorsarbete) Stressande/krävande arbete och privatliv Hur mår våra kroppar: Övervikt Metabolt syndrom Hjärt-/kärlsjukdomar Diabetes Högt blodtryck Cancer Skadligt alkholintag Rökning passiv och aktiv Att människan av idag utsätts för omständigheter eller livsvillkor som avviker från vår evolutionära anpassning kan vara en orsak till sänkt välmående eller sjukdom The principle of FITNESS Primaters evolution Galago dödskalleapa Rhesus apa Gibbon Orangutang Chimpans Gorilla 1

2 Primater är anpassade till olika ekologiska nischer och uppvisar olikheter i: föda som äts förflyttningssätt livstids karaktärer ungvårdnadsmönster social organisation intelligens KLIMAT OCH HABITATFÖRHÅLLANDEN I AFRIKA Människoapors utbredning Fynd av människans förfäder En bergsformation delar Afrika i två klimatzoner Generellt sett, högre arter: har förlängda livsfaser är större / tyngre har högre intelligens komplexare sociala mönster MÄNNISKANS EVOLUTION FRÅN EN TRÄDLEVANDE FÖRFADER TILL DEN MODERNA MÄNNISKAN: Miljoner år: Tvåbensgång Hjärnstorleken ökar Stenredskap tillverkas Kött i dieten ökar Storviltsjakt förekommer Jägare-samlaresamhället uppkommer (? ) Jakt: Insamling: JÄGARE- OCH SAMLARES FÖDA storvilt som elefant, sebra, gnu, älg, ren etc medelstora byten som anteloper, vildsvin etc små byten som råttor, igelkottar, ödlor, harar etc. fåglar och fågelägg etc fiske, harpunera säl och val, musslor och skaldjur nötter, frön, frukter, stammar, svampar, lökar etc gräva upp rotfrukter och rötter strandnära föda, mindre djur som myror, bin, honung etc Socialt liv hos jägare-samlare Tidig förekomst av jordbruk och boskapsskötsel - Mobila band om oftast personer - Bandmedlemmar släktingar (på syskon och kusinnivå) - Lever i familjer man, kvinna och barn - Giftermål mellan band, endera part flyttar - Flera lokala band har nära kontakt, t ex samma språk, mytologi och historia. Kallas ofta en stam - En stam; individer - Individer eller familjer kan flytta mellan band - Flera band kan slå sig ihop under en del av året - Varor byts mellan band och till och med mellan stammar Ahaggar Indus/ Ganges Nya Guinea 2

3 En indiankvinna ska använda bark från ett träd för att göra en korg: Se på mig min vän! Jag har kommit för att be dig om din klädnad... Jag har kommit för att be dig om detta... för jag ska tillverka en korg för liljerötter. Jag ber dig min vän, att du inte ska vara arg på mig för att jag gör så med dig... (McLuhan, 1972). Den som förlorar kontakten med drömtiden, förlorar kontakten med allt. (Pintubi-folket, Australien). Nyttan för den enskilde individen kunde ökas om: 1) Odling med redskap, t.ex. plogen och hjulet 2) Dragdjur kunde användas/utnyttjas 3) Metaller kunde börja utvinnas och användas 4) Metaller inte bara till odling utan även till vapen 5) Ägodelar blir viktigt (mark, djur, redskap, grödor som lagras) 6) Med effektivare vapen kan individen hävda sina intressen 7) Ägodelar kan tas från andra, som ej faller för frestelsen 8) Samarbete runt mark, odling, ägodelar ger fördelar 9) Samarbete ger bättre möjlighet till försvar och angrepp 10) Vapenmakt ger möjlighet att kuva andra och att arbeta åt sig Förändringar som en följd av övergång till åkerbruk och boskapsskötsel: 1. Statsstater istället för jägare-samlareband. Lagar, makthierarkier och arméer med avancerade vapen ger möjlighet att besegra och med tvång och upprätthålla kontroll 2. Förändrat socialt liv; extended families och bandets sociala funktion bryts ner, städer skapar anonymitet 3. Teknologin behärskar i allt högre utsträckning människan, mytologi, rituellt liv och shamanism motarbetas eller förbjuds 4. Inte längre leva med naturen istället exploatera naturens resurser för största möjliga vinnings skull 5. Barn måste under sin uppväxt anpassa sig till de nya kraven URSPRUNGLIGT TÄNKANDE -Symbolfylld upplevelsevärld bilder, helheter, tecken; ibland kallat "mysticism" - Inlevelse i/med omgivningen, deltagare i omvärlden - Objekt och subjekt ett - Fri emotionalitet, lever i en känslovärld, följer känslor - Ej jag -upplevelse, följer krafter som genomsyrar naturen (jmfr. animism ) - A-causalt fungerande, intonade med krafterna, förstås med symbolik och mysticism - Primärprocess här-och-nu VÄSTERLÄNDSKT TÄNKANDE - Saklig bedömning, logik, rationalitet, objektivitet - Beskrivande observatör, iakttar omvärlden - Objekt och subjekt skiljda - Kontrollerad emotionalitet, kognitionen styr känslorna - Subjektivt medvetande med ett jag som agerar med viljan målinriktat mot omgivningen - Strikt orsak och verkan, händelseförlopp förstås rationellt och vetenskapligt - Sekundärprocess (vetenskap) Ledarskap hos jägare-samlare och i västerlandet RÖRLIGA TRADITIONELLA BONDE- HÖVDINGA- KUNGADÖME JÄGARE-SAMLARE BYSAMHÄLLEN SAMHÄLLET DÖME STATSSTAT (25-60) (80-300) (80-300) (flera tusen) (>10.000) Activity leadership Den för uppgiften mest lämpade leder gruppen. Bygger på förtroende; - ålder, skicklighet, erfarenhet. Informellt och temporärt. Ledaren får inga egentliga fördelar, tvärtom, förväntas dela med sig. Ledaren får ingen makt över de andra. Kan ej döma el straffa Formellt ledarskap Formaliserat ledarskap - utses, oftast utanför gruppens kontroll. Behöver ej bygga på förtroende; - ålder, skicklighet, erfarenhet? Formellt och beständigt. Ledaren får fördelar, behöver ej dela med sig. Maktposition, kan både döma och straffa Activity leadership Big Man Byhövding Paramount chief Kung, Kejsare Informellt och Mer formali- Formaliserat Formaliserat, Formaliserat, ej permanent serat, utses och ärftligt ärftligt ärftligt / vunnet Mest kunnig/ Personliga Förväntningar; Maktposition, Maktposition lämpad leder egenskaper handel, fester etc ofta religiös ledare Ålder, Skicklighet i Tidigare, nu död, Större arbets- Större arbetserfarenhet, jakt, krig, varu- hövdings nära projekt måste projekt, även skicklighet handel, god talare anförvant utses genomföras krig, erövringar Åtnjuter andras Åtnjuter andras Även rollen Domare, leda Domare, förtroende förtroende som domare handel, byggen etc befälhavare Ej auktoritet, Ej egen rikedom, Egen rikedeom Egen rikedeom Egen rikedeom ej egen rikedom förväntas dela ut månggifte, grav månggifte, grav månggifte, grav Kan ej: Kan ej: Kan: Kan: Kan: befalla, döma, befalla, döma, döma befalla, döma + vända trupper bestraffa bestraffa bestraffa, även ta mot egna och skatt som fördelas dödsstraff (enl. G. Burenhult, Arkeologi i Norden, 1999) 3

4 FÖRÄNDRINGAR I VÅR VARDAG Förändrad upplevelse av helighet i det vi gör Mindre tid för spontanitet, intuition, följa inre krafter, drömmar Yrkesverksamhet präglad av logik, tid, förnuft, rutiner Förhåller sig till och umgås alltmer med personer som man ej känner, inte delar åsikter och bakgrund med Professionaliserade relationer - ej längre familj, släkt och vänner, istället möter vi yrkesroller i t ex barn- och äldreomsorg Ändrat ledarskap, där kommenderade ledare utövar makt Åtaganden ska bära sig ekonomiskt personliga relationer har blivit för dyra, leder till ändrat samspel, anknytning etc Ungvårdnad Altriciella: Många och omogna ungar, inte päls, föds blinda, föds i bo eller näste, etc. Precociella: Få men mogna ungar, har päls, kan se, går tidigt, prägling, följer modern Primater: Få ungar, egentliga apor 1 unge omogen vid födelsen men kan se och kommunicera, bärs OLIKA DIGIVNINGSMÖNSTER: Species Pregnancy Sexual mat. Life span Weaning Intermittenta Intermediära Kontinuerliga Hög koncentration av fett och protein Låg koncentration av mjölksocker Snabbt och effektivt sugmönster Låg koncentration av fett och protein Högre koncentration av mjölksocker Långsam sugning, socialt beteende Ex: Ex: Ex: Kanin, hare Ko, varg Rhesusapa, chimpans björn, (känguru) 1-2 ggr/dag 4-6 ggr/dag 2-6 ggr/timme Mouse lemur 60 days 0,7 years 15 years 1,5 months Marmoset 140 days 1,3 years 12 years 2 months Cebus 150 days 2 years 20 years 6 months Rhesus 164 days 4 years 25 years 10 months Baboon 180 days 5 years 30 years 15 months Gibbon 210 days 6 years 30 years 2 years Orang-utan 233 days 7 years 40 years 3-4 years Chimpanzee 233 days 8 years 40 years 3-4 years Gorilla 260 days 10 years 50 years 3-4 years Ungvårdnad hos primater - en sammanfattning Anknytning / prägling till föräldern (modern) Kroppskontakt, successivt klara sig själv Digivning ofta men lite, äv socialt beteende Ungen med de vuxna, passas hela tiden Successiv utslussning till eget liv i gruppen Primater i allmänhet Människosläktet i stort Homo sapiens Jägare-samlaresamhället Teknologiska högkulturer c:a 50 miljoner år c:a 6 miljoner år c:a år Lever så än idag c:a år Om den moderna människan är annorlunda när hände det i så fall? 4

5 Kroppskontakt och att barn bärs är kännetecknande för traditionella samhällen Amning utgör en integrerad del av det sociala livet hos jägare-samlare Species Pregnancy Sexual mat. Life span Weaning Mouse lemur 60 days 0,7 years 15 years 1,5 months Marmoset 140 days 1,3 years 12 years 2 months Cebus 150 days 2 years 20 years 6 months Rhesus 164 days 4 years 25 years 10 months Baboon 180 days 5 years 30 years 15 months Gibbon 210 days 6 years 30 years 2 years Orang-utan 233 days 7 years 40 years 3-4 years Chimpanzee 233 days 8 years 40 years 3-4 years Gorilla 260 days 10 years 50 years 3-4 years Man 265 days years years 3-4 years Samspelsbaserat synsätt utifrån en anknytningsteoretisk grund Barnet bygger upp fungerande inre arbetsmodeller (kognitiva scheman) för samspel, relationer och anknytning genom kontinuerlig inlärning under uppväxten Organiserade inre arbetsmodeller blir resultatet i de flesta fall. Organiserad trygg anknytning (typ B; 66%) Organiserad otrygg anknytning (typ A och typ C; 33%) Desorganiserad anknytning (typ D; 1-5%) Några viktiga avvikelser från det förväntade: Anknytningsmönster förändrat / kroppskontakt minskad; jmfr ex. sova i eget rum, stora dagisgrupper Amningsmönster förändrat; mer enligt schema, kortare tid Mer rationalitet, mindre känslomässighet; jmfr ex. tidsplanering, väckarklocka, bank, tvätt etc Mindre tid tillsammans med barn; jmfr med 7 min/dag o barn Inte bara splittrade närgrupper, även mer ensamstående föräldraskap Syskon föds tätare än förväntat; jmfr föräldrapenningen 5

6 Nätverket runt barnet har glesats ut Sedan lång tid tillbaka finns beskrivningar av att vissa barn speciellt märks på grund av att de: Jägare-samlare Familjen runt barnet Släktingar runt familjen Vuxna närvarande Beständiga relationer Få, stabila anknytningar 4-5 vårdnadsgivare Dagens samhälle Ensamstående föräldrar Släktingar på avstånd Vuxna frånvarande Relationer kommer o går Många, instabila anknytn. 365 personer under uppv. 1) är överaktiva 2) är impulsiva 3) är otåliga och rastlösa 4) har problem med att vidmakthålla uppmärksamhet 5) har problem med att behålla koncentrationen 6) har problem med att slutföra uppgifter Detta resulterar i att de får stora svårigheter att klara av de krav som ställs i den moderna skolan Barn som kännetecknas av: hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning, impulsivitet MBD Minimal Brain Damage (etiologisk definition) MBD Minimal Brain Dysfunction (etiologisk definition) ADD Attention Deficit Disorder DSM III ADD-H ADD with hyperactivity DSM III ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder DSM III-R 1987 AD/HD Attention Deficit and/or DSM IV 1994 Hyperactivity Disorder HKD HyperKinetic Disorder ICD-systemet DCD Development Coordination Disorder DSM IV DAMP Deficit in Attention, Motor control and Perception 1986 Olika uppfattningar om orsaken/-erna till ADHD/damp Neuropsykiatriska problem hos barn är idag Sveriges sannolikt största hot mot folkhälsan barn har denna diagnos. Tillstånden är antingen ärftligt betingade eller uppstår till följd av skador i nervystemet. C Gillberg & S Ekman DN Debatt 20/ C Gillberg m.fl. Läkartidningen 30-31: , 1999 Child neuropsychiatry: disorders in which mental, emotional and behavioural problems predominate and for which biological factors play a major pathogenetic/contributory role (Gillberg,1995). ( Neuropsykiatri enl Gillberg: ADHD/DAMP, autism, aspergers syndrom, dyslexi, dyscalculi, Tourettes syndrom, tvångssyndrom) Viktigaste skillnaderna mellan ett neuropsykiatriskt synsätt och en stress-sårbarhetsmodell Neuropsykiatri Stress-sårbarhet Ärftlighet ärftlighetens bidrag litteraturen kan tolkas annorär minst 0,8 lunda, flera felkällor finns Hjärnskada frontala cortex, basala olika diagnoser har använts, ganglierna, cerebellum, fynden kan ej replikeras, corpus callosum ej kompensation för storlek Dopamin ärftliga förändringar ärftliga förändringar ej regelfinns, omsättningen mässigt visat, dopamin ej är avvikande visats primärt avvikande Neuropsyki- funktion påverkas psykiskt fungerande påverkas atriskt till lite av uppväxtmiljö, av uppväxtmiljö, inlärning sin karaktär inlärning inte viktigt möjlig och viktig DIAGNOSEN SOM ANVÄNDS GER CUT-OFF PUNKTEN Aktivitetsnivå och uppmärksamhet är normalfördelade Olika diagnoser ger olika cut-off och därigenom kommer olika barn att ingå ADHD/DAMP AD/HD AD/HD komb. HKD I 6

7 Tabell 2. Sammanfattning av tvillingstudier av hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning. MZ = monozygota tvillingar; DZ = dizygota tvillingar Studie Korrelationer Heritabilitetsskattning MZ DZ Goodman & Stevenson ,48-0,68-0,08-0,26 0,42 - >1,0 Edelbrock et al ,68-0,79 0,29-0,53 0,51-0,66 Thapar et al ,61-0,10 0,88 Gjone et al ,72-0,78 0,21-0,45 0,67-0,79 Levy et al ,88 0,49 0,75 Eaves et al ,32-0,62-0,05-0,25 0,62-0,82 Sherman et al. 1997a - Inattention 0,70-0,78 0,30-0,57 0,39-0,69 - H-akt/impuls. 0,69-0,92 0,30-0,42 0,69-0, MZ DZ Stevenson, 1992 Metod korr MZ korr DZ heritabilitet FFD (uppmärksamhet) - - 0,25 ESA (uppmärksamhet) - - 0,76 Mammor hyperaktivitet - - 0,75 Lärare hyperaktivitet - - 0, Biederman och Faraone et al. anger heritabiliteten för ADHD till 0,75. Thapar et al., 2000 Metod korr MZ korr DZ heritabilitet Föräldrar - överaktivitet 0,72 0,22 0,21 Föräldrar Impulsivitet 0,73 0,27 0,30 Föräldrar Uppmärksamhet 0,66 0,22 0,73 Föräldrar Totalpoäng 0,78 0,32 0,47 Föräldrar Rutters A-skala 0,61-0,01 0,84 Lärare DuPaul totalt 0,78 0,42 0, Biederman och Faraone et al. anger heritabiliteten för ADHD till c:a 0,8. Ljungberg, T Finns en enhetlig avvikelse i hjärnans morfologi hos alla barn med AD/HD om man anser att: 1) studien ska vara gjord på barn med rätt diagnos, dvs. AD/HD (och inte på barn med HKD eller AD/HD av kombinerad typ eller på vuxna) 2) kompensation ska ha gjorts för skillnader i hjärnstorlek och i förekommande fall för skillnader i kroppsstorlek 3) resultaten ska regelmässigt kunna replikeras i flera oberoende studier 4) försökspersonerna med AD/HD ska inte ha behandlats med centralstimulantia under längre tid 5) Effekterna av psykosocial stress ska kunna bortses ifrån Psykosociala förhållanden och AD/HD Psykosocial belastning leder till påfrestningar i samspelet Barnet möter då svårigheter i att bygga upp fungerande inre arbetsmodeller för samspel, relationer och anknytning pga. ex: Motsägelsefulla signaler - barnet kan ej tolka signalerna Regler finns ej eller är inkonsekventa eller föränderliga Agerar olika från gång till gång utan att barnet förstår sammanhanget, ex. vid berusning, psykisk sjukdom etc Leker ej med barnet utifrån barnets leksignaler Desorganiserade inre arbetsmodeller (typ D) blir resultatet. Barnets inre värld kännetecknas bl a av kaos och skräck. Detta leder till utagerande beteendeproblem och svårigheter att umgås i grupp och att hantera konflikter. ORSAKER TILL AD/HD Ärftlighet - personlighetsdrag kan ärvas Graviditets- och förlossningskomplikationer -för tidig födelse, rökning, alkohol, förlossningsskada Developmental AD/HD Förlångsammad mognad under uppväxten Kromosomrubbningar (fragile X, 22q11-deletion, Triple X) Organic Skalltrauma AD/HD Miljögifter (bly, PCB) Kost???? (fleromättade fettsyror?) R Barkley 2005 Psykosocial uppväxtmiljö - kan hjälpa eller stjälpa Flera orsaksfaktorer samverkar för symtom 7

8 Stress-sårbarhetsmodell sårbarhet en tvådimensionell modell SPEKTRUM-BEGREPPET OCH PSYKISK STÖRNING Sårbarhet kan innebära a) biologisk sårbarhet b) fenotypens sårbarhet Sårbarhet sjukdom eller funktionshinder stress Stress Temperament Psykisk sjukdom Biologiska/ genetiska förutsättningar Tidiga erfarenheter uppväxt/ uppfostran Påfrestningar i nuvarande situation I En dimensionell syn på psykisk sjukdom - begreppet temperament Gillberg, 2008 Klassisk autism 0,2 % Någon autismspektrumdiagnos 1 % Broad autistic phenotype 3 % AD/HD HKD enligt ICD10 0,2-0,5 % AD/HD av kombinerad typ 2 % AD/HD alla subtyper 5 % Akiskal, 2008 Bipolär I (DSM-IV-TR) 1 % Cyklotymt temperament 5 % psykosocial situation med belastningsfaktorer, ex anknytningsmönster medicinsk situation med belastningsfaktorer differentialdiagnostik barnets neuropsykologiska och pedagogiska profil DIAGNOSEN SOM ANVÄNDS GER CUT-OFF PUNKTEN Den ursprungliga människan är intuitiv, emotionell, spontan, följer inre krafter, tonar in ursprungligt psykiskt fungerande detta är inbyggt i oss, återfinns i barnet som emotionella behov Behandling i relation till svårighetsgrad av funktionshinder Samhällets krav är logik, rationalitet, objektivitet, passa tiden, maskiner och teknologi, ekonomiska ramar modernt vetenskapligt förhållningssätt psykoedukativa metoder Cs AD/HD (developmental) AD/HD komb. HKD (organic) I Barnet måste anpassa sig under uppväxten, en störd anpassning kan visa sig som ångest, depression, psykosomatiska problem, överaktivitet/- koncentrationssvårigheter Många val är inte ekonomiskt, organisatoriskt, politiskt eller praktiskt möjliga, t ex utbyggd barnomsorg, utbyggd hjälp efter förlossning, möjlighet för föräldrar att ha tid med sina barn, att både kunna arbeta och vara förälder Hur ska denna typ av problem kommas till rätta med? 8