Modersmål och litteratur. Matematik lång. Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära

Transkript

1 Kyrkslätts gymnasium Gesterbybågen Kyrkslätt Tel / rektor jani.karlsson@kyrkslatt.fi INNEHÅLLSFÖRTECKNING Modersmål och litteratur Finska Engelska Franska Tyska Matematik lång kort Biologi Geografi Fysik Kemi Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning Tutorkurs Elevkårsverksamhet Övriga tillämpade kurser Latin Informationsteknik..... Uppdaterad

2 MODERSMÅL OCH LITTERATUR Studieordning De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas tidigast efter kurs 2. Kurs 8 och 9 kan läsas tidigast efter kurs 6. Kurs 10 kan läsas utan förkunskaper. Kurs 11 lämpar sig bäst för andra eller tredje studieåret. OBLIGATORISKA KURSER MO 1 EN VÄRLD AV TEXTER Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. olika textgenrer och deras funktion i samhället introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen grundprinciperna för materialbaserat skrivande MO 2 EPIK OCH MEDIETEXTER Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys romanen som litterär genre Förkunskaper MO 1 MO 3 TEXTER, KULTUR OCH IDENTITET Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland den finlandssvenska litteraturen och dess historia språkvård Förkunskaper MO 1-2

3 MO 4 TEXTER I NORDEN Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. de nordiska språkens gemensamma bakgrund skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys Förkunskaper MO 1-3 MO 5 MODERNA TEXTER Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. lyrikanalys produktion av reflekterande och analyserande texter och 2000-talets litteratur och litterära ismer Förkunskaper MO 1-4 MO 6 TEXTENS MAKT Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. argumentationsanalys reklamanalys litteratur som påverkat Förkunskaper MO 1-5 FÖRDJUPADE KURSER MO 7 MUNTLIG KOMMUNIKATION Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner Förkunskaper MO 1-2

4 MO 8 FÖRDJUPAD SKRIV- OCH TEXTKOMPETENS Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Följande teman repeteras och fördjupas: textgenrer textanalys och textanalytiska begrepp språkstruktur och språkriktighet övningar inför studentprovet Förkunskaper MO 1-6 MO 9 LITTERATUR SOM GLÄDJE OCH KUNSKAP Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer att skriva analytiskt om litteratur att gestalta och bearbeta litteratur Förkunskaper kurs 1-6 TILLÄMPADE KURSER MO 10 DRAMA Kursen ger ökade färdigheter i konstämnet drama och ökade kunskaper om drama/teater. dramaövningar arbete med en pjäs teaterbesök Avlagd/underkänd MO 11 ÖVERSÄTTNINGSKURS Motsvarar FINA 9 och FIM 10. Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta text till och från finska. Avlagd/underkänd

5 MO 12 MEDIEKURS Kursens deltagare skriver skolans årsberättelse. - bekanta sig med alla skeden i en tidnings produktion - skriva texter och fotografera för årsberättelsen och sedan redigera den - besök av journalist och/eller besök på tidningsredaktion/tryckeri Avlagd / underkänd MO 13 SKRIVARKURS Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sitt skrivande på ett mångsidigt sätt. - skriva poesi och prosa - processkrivning - besök av författare Avlagd / underkänd MO 14 KULTURKURS 1 De studerande bekantar sig med det som är aktuellt inom teater, litteratur och film. Avlagd / underkänd MO 15 KULTURKURS 2 Kulturkurs 2 är en fördjupning av kurs 1. De studerande bekantar sid med det som är aktuellt inom teater, litteratur och film. En kulturresa ingår (i Finland eller utomlands). Avlagd / underkänd MO 16 Bedöning NORDENKURS Kursen är ett samarbetsprojekt med gymnasier i andra nordiska länder. - arbeta kring ett tema tillsammans med ett eller flera gymnasier i minst ett annat nordiskt land - en resa ordnas till ett annat nordiskt land om finansiering kan ordnas Avlagd / underkänd PROVET I MUNTLIG KOMMUNIKATION Under sista skolåret kan man avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är landsomfattande och består av två delar: ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett avlagt prov utfärdas ett diplom, som upptas som bilaga till avgångsbetyget. Diplomet kan ge extra poäng när du söker till en högskola. Provet hålls i januari, anmälan sker i samband med anmälan för vårens studentskrivningar. Förkunskaper MO 7 och gärna MO 10.

6 FINSKA Syftet med undervisningen i finska i de svenska gymnasierna i Finland är att ge eleverna en så god grund som möjligt för högskole- och yrkesstudier, där det också kan ingå kurslitteratur och undervisning på finska. Samtidigt fördjupas de studerandes kunskaper och färdigheter från den grundläggande utbildningen, så att de även reder sig i samhälleliga och mera formella språksituationer. Finskundervisningen bidrar sålunda till att fördjupa studerandenas kännedom om det finländska samhället och den nationella kulturen samt ökar deras medvetenhet om språkets betydelse och funktioner. A-LÄROKURS Målen för undervisningen är att de studerande skall lära sig förstå och bli kapabla att delta i alldagliga samtal, också när samtalet förs i relativt snabbt tempo och delvis behandlar ämnen utöver de alldagliga vänja sig vid att ta del av text och program på finska i massmedierna samt följa allmänt hållna anföranden, föredrag och föreläsningar på finska, så att de kan redogöra för innehållet i dem, svara på frågor och diskutera dem på svenska eller finska lära sig att skriva sammandrag, redogörelser, uppsatser och korta anföranden samt vid behov med hjälpmedel översätta text från och till finska i ovannämnda sammanhang och vid behov i internationellt umgänge kunna uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället, den finländska kulturen och den finska litteraturen. Studieordning De obligatoriska kurserna läses i ordningsföljd. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 10 kan läsas under det andra eller tredje läsåret. Den tillämpade kursen 9 kan läsas först efter avlagda obligatoriska kurser. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. Kurserna 1 8 sifferbedöms och kurserna 9 och 10 bokstavsbedöms. OBLIGATORISKA KURSER FINA 1 Grammatik MÄNNISKANS VARDAG OCH FRITID I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om sin skol- eller arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen eller intressanta händelser. Verbböjning och grundläggande objektsregler

7 FINA 2 Grammatik NATUR OCH MILJÖ Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland. Under kursen skall de studerande på finska presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa, upplevelse i naturen eller ett väderleksfenomen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. Nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck FINA 3 Grammatik HANDEL, TEKNIK OCH KOMMUNIKATION I denna kurs skall de studerande bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst. De studerande skall även läsa en finsk detektivroman och hålla ett föredrag om den. Participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på participer FINA 4 Grammatik SAMHÄLLET OCH MASSMEDIA Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle. I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare. De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra för innehållet i dem. Infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dem FINA 5 Grammatik UTBILDNING, YRKES- OCH NÄRINGSLIV I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningar och yrken i Finland. Under kursen skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie- och yrkesplaner. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning på finska. Objektet och adverbial FINA 6 Grammatik FINSK KULTUR OCH LITTERATUR Under kursen genomgås viktiga kulturområden och konstarter i Finland. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och redogöra för innehållet i det. Finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Attribut samt stil- och variationsfrågor

8 FÖRDJUPADE KURSER FINA 7 SKRIV OCH TALA FINSKA BÄTTRE! Under kursen repeteras och fördjupas efter behov finskans grammatik samt vokabulären och idiomatiska uttryckssätt på olika områden. Den muntliga språkfärdigheten uppövas med sikte på det nationella muntliga språkprovet. Till kursen hör ett obligatoriskt muntligt prov för vilket särskilt intyg utfärdas. FINA 8 VÄRLDEN OCH VI I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden. Kursen fokuserar skönlitterära textutdrag med hänsyn till författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. TILLÄMPADE KURSER FINA 9 PREPKURS FÖR STUDENTPROV (Kursen är samma som FIM 9) I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i studentskrivningen. FINA 10 ÖVERSÄTTNIGNSKURS (Kursen är samma som FIM 10 och MO 11) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Kursen kan inte tenteras.

9 MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURS (FIM) Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga studerande i svenska gymnasier en möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och göra dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. I den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur. Mål för undervisningen är att de tvåspråkiga studerande skall bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med svenskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet med situationens krav på språkvarietet och utförlighet förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olika ändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typer samt vid behov även översätta från och till finska i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och texter. Studieordning De obligatoriska kurserna läses i ordningsföljd. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 10 kan läsas under det andra eller tredje läsåret. Den tillämpade kursen 9 kan läsas först efter avlagda obligatoriska kurser. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. Kurserna 1 8 sifferbedöms och kurserna 9 och 10 bokstavsbedöms. OBLIGATORISKA KURSER FIM 1 Grammatik MÄNNISKANS VARDAG OCH FRITID I kursen övas förmågan att uttrycka sig korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan olika språkstilar. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om en finsk roman, som innehåller slang eller dialekt. Verbläran, objektet, unipersonella uttryck och subjektets och predikatets kongruens

10 FIM 2 Grammatik NATUR OCH MILJÖ Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. Texturvalet breddas med några skönlitterära texter, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. Nomenböjningen, adjektivens och adverbens komparation, räkneord och pronomen FIM 3 Grammatik HANDEL, TEKNIK OCH KOMMUNIKATION I kursen diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Eleverna skall till exempel på finska kunna redogöra för någon uppfinning eller kommunikationsmedel. Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel ur detektivromaner. Infinitiv, particip och satsbyggnaden FIM 4 Grammatik SAMHÄLLET OCH MASSMEDIA I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. Satsmotsvarigheterna, textens stil och byggnad, disposition, styckeindelning och interpunktion FIM 5 Grammatik UTBILDNING, YRKES- OCH NÄRINGSLIV I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning. Attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut, dessa belyses och övas även genom översättning från och till finska FIM 6 FINSK KULTUR OCH LITTERATUR I kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, även finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det samt hålla ett föredrag om någon annan finsk konstform än litteratur.

11 FÖRDJUPADE KURSER FIM 7 MUNTLIG UTTRYCKSFÖRMÅGA Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. Den muntliga språkfärdigheten uppövas med sikte på det nationella muntliga språkprovet. Till kursen hör ett obligatoriskt muntligt prov för vilket särskilt intyg utfärdas. FIM 8 SKRIVANDETS KONST I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material. Syftet är att lära sig att bearbeta en text med hjälp av ordböcker och språkriktighetsguider. TILLÄMPADE KURSER FIM 9 PREPKURS FÖR STUDENTPROV (Kursen är samma som FINA 9) I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i studentskrivningen. FIM 10 ÖVERSÄTTNINGSKURS (Kursen är samma som FINA 10 och MO 11) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Kursen kan inte tenteras.

12 ENGELSKA De obligatoriska kurserna 1-6 bör avläggas i nämnda ordning. De fördjupade kurserna 7 och 8 kan väljas fritt efter att de obligatoriska kurserna är avklarade. OBLIGATORISKA KURSER ENA 1 DE UNGA OCH DERAS VÄRLD 1 Kursen befäster basordförrådet som berör det dagliga livet och situationer människor emellan. Grundstrukturer övas med tyngdpunkt på verbläran. Förmågan att uttrycka åsikter samt kommunikationsstrategier övas genom diskussioner och muntliga övningar. Olika skrivuppgifter ingår. ENA 2 KOMMUNIKATION OCH FRITID 1 Fritid, ungdomar och deras hobby är relevanta teman i kursen. Brevskrivning samt mediekunskap ingår. Strukturer repeteras och fördjupas. Att läsa en engelskspråkig roman, skriva en bokrapport och presentera i klass ingår. ENA 3 STUDIER OCH ARBETE 1 Teman som skola och arbete behandlas ingående genom muntliga och skriftlig övningar. Repetition och fördjupning av strukturer. Övningar i att skriva arbetsansökningar och formella brev. ENA 4 SAMHÄLLET OCH OMVÄRLDEN 2 Samhället i det egna landet och i andra länder. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Strategier för läsförståelse. Skriftlig framställning övas genom att skriva texter för olika ändamål. Fördjupning och träning av strukturer. Hörförståelseövning.

13 ENA 5 KULTUR 2 Ord och uttryck från litteraturens och den övriga konstens område. Förståelsen av skönlitterära alster. Litteratur från Shakespeare till modern tid, musik från klassisk till dagens musikaler, konst från medeltiden till modern konst samt olika genrer inom filmkonsten. Övning i att använda sig av information via datorn. Träning av strukturer. Hörförståelseövning. Projektarbete som presenteras inför publik ENA 6 VETENSKAP, EKONOMI OCH TEKNIK 2 Olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, rymdforskning, olika former av kommunikation och näringslivet. Teknologi och samhället, framtidsvisioner, världen av idag. Diskussioner och debatter. Övningar i lässtrategier. Skriftlig framställning av texter för olika ändamål. Skriftliga strukturer. Hörförståelseövningar och läsförståelseövningar. Engelska dagstidningar på Internet. FÖRDJUPADE KURSER I dessa läggs tonvikten vid en mångsidig utveckling av språkfärdigheten. De obligatoriska kurserna bör vara avklarade. ENA 7 NATUREN OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING 3 Naturen och naturvetenskaperna. Miljöfrågor, en hållbar utveckling inom miljön.naturkatastrofer. Klimatförändringar. Textstudier, diskussioner, debatter, argumenterande skriftliga uppgifter.repetition av strukturer. Hörförståelseövningar och läsförståelseövningar. ENA 8 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE Aktuella händelser samt en fördjupning av ämnesområden från de tidigare kurserna. Under kursen övas den muntliga förmågan med hjälp av olika slags kommunikativa övningar t.ex. rollspel, debatter, diskussioner samt tal. Aktuella texter från olika temaområden utgör grunden för de olika övningarna. Skriftliga övningar t.ex. att skriva ett tal samt övningar i hörförståelse ingår. Kursprov samt det av Utbildningsstyrelsen utarbetade provet i muntlig språkfärdighet Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget.

14 TILLÄMPADE KURSER ENA 9 PREP INFÖR STUDENTSKRIVNINGARNA Repetition av lärokursens innehåll. Hörförståelseövningar, textförståelseövningar, strukturer och uppsatsskrivning. Bokstavsbedömning ENA 10 SPRÅKET UTE I VÄRLDEN En studerande som vistas en längre tid i engelskspråkig miljö kan erhålla en kurs för aktiv övning av språkkunskapen i naturlig miljö. Den studerande skall skriftligt redogöra för sina upplevelser och kunna reflektera över kulturskillnaderna. Bokstavsbedömning

15 FRANSKA De studerande kan välja franska som ett nybörjarspråk så att de studerar FRB31 och FRB32 i egen nybörjargrupp, varefter de sammanslås med FRB21. Alla studerande har rätt att välja FRB3 för att repetera grunderna. Slutmålet d.v.s. studentexamen i kort lärokurs i franska är densamma för FRB2 och FRB3. Man kan studera tio fördjupade kurser i franska (B3) samt en tillämpad kurs (konversation). Kurserna studeras i rätt ordning, förutom konversationskursen som bildas efter intresse och kan infalla när som helst efter tillräckliga studier. Kurserna läses i regel i ordningsföljd till FRB18, börjande från FRB11 eller FRB13. FÖRDJUPADE KURSER FRB 11 GOD DAG, TREVLIGT ATT TRÄFFAS Huvudvikten ligger vid uttal och intonation samt att klara sig i enkla samtalssituationer. Grundstrukturer, bl.a. substantiv i bestämd och obestämd form, vanliga verb i presens, possessiva och demonstrativa pronomen och adjektivets böjning. FRB 12 SÅ SKA SAKER OCH TING SKÖTAS Kursens texter handlar om resor, besök på kafé och restaurang, hur man talar i telefon, samt bestämmer träff. Förkunskaper FRB 11 FRB13/21 Förkunskaper FRITID OCH INTRESSEN Under kursen lär man sig att presentera sig själv och olika fritidsaktiviteter, att om dagliga rutiner och arbete. Talförståelse och muntlig kommunikation övas vid sidan om det skrivna språket. FRB 12 eller högstadiets franskakurser FRB14/22 KULTUR Kursen behandlar kultur och idrott, sevärdheter och fransk kokkonst. Man besöker Paris och dess monument, Förkunskaper FRB 13/23

16 FRB15/23 Förkunskaper VÄRLDEN OCH VI Kursen behandlar umgänge i den franskspråkiga världen. Man besöker Korsika och deltar i serietidningsfestivalen i Angoulême. FRB14/22 FRB16/24 Förkunskaper FÖRR OCH NU Under kursen behandlas familjeliv, hälsa, och sjukvård i Frankrike och fransk historia samt olika religioner och livsåskådning i Frankrike. Vi bekantar oss med franska matvanor, viner, o.dyl. Man följer med en utbyteselev i Guadeloupe och besöker Belgien, Schweiz och Québec. FRB15/23 FRB17/25 Förkunskaper STUDIER OCH FRAMTIDSPLANER Texterna i denna kurs berör skolning, arbetsliv och framtidsplaner. Både skriftlig och muntlig uttrycksförmåga övas bl.a. genom diskussioner och intervjuer FRB16/24 FRB18/26 Förkunskaper VÅR GEMENSAMMA JORD Texterna handlar om livet i olika delar av den fransktalande världen. Förutom läroboken, kan tidningar och övrig media användas för att följa med aktuella händelser. FRB17/25 FRB19/27 Förkunskaper VETENSKAP OCH TEKNIK Man går igenom de vanligaste termerna kring dagens kommunikationsteknik. Vid sidan om läroboken, läser vi franska tidningar och tidskrifter. Man övar varierande hör- och textförståelser samt formuleringsförmåga. FRB18/26 FRB20/28 Förkunskaper NATUREN OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING Natur och miljö behandlas ur dagsaktuellt mediematerial. Olika studentprov övas. FRB19/26

17 TYSKA STUDERANDE SOM INTE HAR LÄST TYSKA I GRUNDSKOLAN BÖRJAR MED TVÅ KURSER (TY B3 1 OCH B3 2) ENLIGT LÄROPLANEN FÖR B3-SPRÅKET OCH FORTSÄTTER DÄREFTER MED KURSERNA ENLIGT B2. (TYB3 3-TYB3 10=TYB2 1-TYB2 8) STUDERANDE SOM LÄST TYSKA I GRUNDSKOLAN BÖRJAR MED KURS B2 1 OCH LÄSER KURSERNA I NUMMERORDNING. STUDERANDE SOM VILL REPETERA GRUNDSTRUKTURERNA GRUNDLIGT KAN ÄVEN DELTA I DE TVÅ KURSER SOM ERBJUDS ENLIGT B3-SPRÅKET. DESSUTOM FINNS BL.A EN REPITITIONSKURS SOM FOKUSERAR PÅ TRÄNING INFÖR STUDENTSKRIVNINGARNA. TENTAMEN ÄR MÖJLIGT ENDAST I UNDANTAGSFALL OCH DÅ BÖR DEN STUDERANDE HA FÅTT MOTSVARANDE MUNTLIG TRÄNING PÅ ANNAT HÅLL. FÖRDJUPADE KURSER TYB3 1 GOD DAG, TREVLIGT ATT TRÄFFAS ( ) Vi lär oss grunderna i det tyska språket och bygger upp ett basordförråd. Under kursen lär man sig att klara sig i enkla vardagliga språksituationer som att hälsa, ta avsked, presentera sig och berätta om sig själv och familjen. Muntlig färdighet betonas. TYB3 2 SÅ SKA SAKER OCH TING SKÖTAS ( ) Målet för kursen är att kunna berätta om släkt och vänner. Vi fokuserar på vardagliga situationer som att göra uppköp, uträtta ärenden på posten och banken, besöka läkare, utnyttja trafikmedel och inkvarteringstjänster. Flera nya grundstrukturer samt utvidgning av basordförrådet. TYB2 1 TYB3 3 FRITID OCH INTRESSEN Repetition och fördjupning av ordförråd och strukturer från grundskolans kurser. Muntliga och skriftliga övningar som anknyter till de ungas dagliga liv, fritidsverksamheter och hobbyer och tjänster i anslutning till dem.

18 TYB2 2 TYB3 4 VÄRLDEN OCH VI Boende och miljö samt fester och helgdagar i de tyskspråkiga länderna. Grundstrukturer övas och fördjupas med tyngdpunkt på verbläran. TYB2 3 TYB3 5 FÖRR OCH NU Vi lär oss berätta om förhållandena i Finland. Strukturer övas och fördjupas. I kursen kan ingå ett litet projekt. TYB2 7 TYB3 9 VETENSKAP OCH TEKNIK Målet är att förstå allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden samt att lära sig om olika former av kommunikation. Strukturerna fördjupas och befästs ytterligare. TYB2 6 TYB3 8 VÅR GEMENSAMMA JORD I kursen behandlas texter där människorelationer och ungdomar på det tyska språkområdet står i fokus. Dessutom repeteras och fördjupas tidigare inlärda strukturer.

19 TYB2 4 TYB3 6 STUDIER OCH FRAMTIDSPLANER Kursens mål är att lära sig uttrycka sig både i tal och skrift om skola, studier, arbetsliv och framtidsplaner. Strategier att lära sig förstå något mer komplicerade texter övas. Repetition och fördjupning av strukturer. TYB2 5 TYB3 7 KULTUR Olika former av kultur inom det tyska språkområdet behandlas, t.ex. litteratur, bildkonst, musik, film, teater eller idrott. Tyngdpunktsområdet bestäms i samråd med deltagarna. Repetition och fördjupning av strukturer. I kursen kan ingå ett litet projekt. TYB2 8 TYB3 10 NATUREN OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING Efter kursen kan man förstå och använda ett språk som behandlar naturen, naturfenomen, mänskans förhållande till naturen i Finland och inom det tyska språkområdet. Mångsidiga övningar inför studentexamen. TILLÄMPADE KURSER TYB29/TYB31 KONVERSATION Vi befäster ordförrådet genom olika muntliga övningar t.ex. rollspel, dialoger, diskussioner. Bokstavsbedömning

20 TYB210/TYB311 (P)REP Under kursen repeteras lärokursens grammatik enligt deltagarnas behov. Även hörförståelse-, textförståelse- och strukturövningar samt övning i produktivt skrivande ingår. Bokstavsbedömning TYB211/TYB312 SPRÅKET I KULTUREN Kursen omfattar ett samarbete mellan tyska och ett annat ämne (t.ex. historia). Vid sidan om språket betonas ett annat tyngdpunktsområde vilket bestäms utgående från samarbetsämnet. Under kursen görs en exkursion till ett tyskspråkigt land för att bekanta sig med kulturen och för att öva språket. Bokstavsbedömning

21 MATEMATIK Syftet med lärokurserna i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier. MATEMATIK, LÅNG KURS Byte av lärokurs Vid byte av den långa lärokursen till den korta tillämpas följande kursmotsvarigheter: MAA 1 MAB 1, MAA 3 MAB 2, MAA 6 MAB 5, MAA 7 MAB 4 och MAA 8 MAB 3. Övriga kurser i MAA (2, 4, 5) ges som tillämpade kurser i MAB (11, 12, 13). OBLIGATORISKA KURSER DE OBLIGATORISKA KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD MAA 1 FUNKTIONER OCH EKVATIONER 1 Potenser. Linjära ekvationer och ekvationsystem. Proportionalitet. Rotuttryck. Funktionsbegreppet; potens och exponentialfunktionen. MAA 2 POLYNOMFUNKTIONER 1 Polynom och tillhörande grundregler. Ekvationer av andra och högre grad. Olikheter. Rationella uttryck. Rationella ekvationer och olikheter. Förkunskaper MAA 1 MAA 3 GEOMETRI 1 Plangeometri: månghörningar, cirkeln. Likformighet. triangelns geometri. Rymdgeometri: mångplaningar, cylindern, konen, sfären. MAA 4 ANALYTISK GEOMETRI 1 Räta linjen, cirkeln och parabeln. Absolutbelopp. Ekvationer och olikheter innehållande absolutbelopp. Ekvationssystem.

22 MAA 5 VEKTORER 1 Vektorbegreppet och vektoroperationer. Parallellitet och ortogonalitet. Linjer och plan i rymden. MAA 6 SANNOLIKHET OCH STATISTIK 2 Klassisk sannolikhet och kombinatorisk. Diskreta och kontinuerliga fördelningar. Statistiska karakteristikor. MAA 7 DERIVATAN 2 Gränsvärde, kontinuitet och derivata. Rationella funktioner, ekvationer och olikheter. Extremvärden. MAA 8 ROT- OCH LOGARITMFUNKTIONER Rot-, exponential- och logaritmfunktionen. Ekvationer och olikheter. Funktionernas derivator. invers och sammansatt funktion. MAA 9 TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER OCH TALFÖLJDER 2 Enhetscirkeln. Trigonometriska funktioner och ekvationer. Derivator och extremvärdesproblem. Talföljder och serier. MAA 10 INTEGRALKALKYL 2 Primitiva funktioner och bestämd integral. Area- och volymberäkning. Tillämpad problemlösning. FÖRDJUPADE KURSER MAA 11 Förkunskaper MAA 2 TALTEORI OCH LOGIK 3 Formalisering av satser. Bevismetod. Tals delbarhet. Euklides algoritm. Kongruens.

23 MAA 12 NUMERISKA OCH ALGEBRAISKA METODER 3 Numerisk behandling av ekvationer och integraler. Feluppskattning. Iterationsmetoder. Olika algoritmer. Förkunskaper MAA 10 MAA 13 FORTSÄTTNINGSKURS I DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL 3 Kontinuitet och deriverbarhet. Gränsprocesser. Generaliserade integraler. Problemlösning. Förkunskaper MAA 10 TILLÄMPADE KURSER MAA 14 REPETITIONSKURS Repetition av den långa lärokursen i matematik Avlagd/underkänd MAA 15 KOMPLEXA TAL OCH DIFFERENTIALEKVATIONER Komplexa tal. Differentialekvationer Förkunskaper MAA 8

24 MATEMATIK, KORT KURS Studieordning Kurserna läses i ordningsföljd förutom kurserna MAB2, MAB5 och MAB7 som kan läsas i valfri ordning. OBLIGATORISKA KURSER MAB 1 UTTRYCK OCH EKVATIONER Proportionalitet, problemnedskrivning, ekvationer, polynomfunktioner, andragradsekvationer MAB 2 GEOMETRI Likformighet, trigonometri, Pythagoras sats, geometri i koordinatsystem, area och volym hos figurer och kroppar MAB 3 MATEMATISKA MODELLER I Lineära och exponentiella modeller, potensekvationer, exponentialekvationer, logaritmer MAB 4 MATEMATISK ANALYS I Derivatan för polynomfunktioner, polynomfunktioners förlopp samt största och minsta värde, grafiska och numeriska metoder MAB 5 STATISTIK OCH SANNOLIKHET I Kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar, normalfördelningen, kombinatorik, sannolikhetsbegreppet MAB 6 MATEMATISKA MODELLER II Ekvationssystem, grafisk lösning av olikheter med två variabler, lineär optimering, talföljder, aritmetiska och geometriska talföljder och summor.

25 FÖRDJUPADE KURSER MAB 7 EKONOMISK MATEMATIK Index, skatter, valuta och lån MAB 8 MATEMATISKA MODELLER III Trigonometriska funktioner och ekvationer, vektorbegreppet Förkunskaper MAB 1-4 och MAB 6 TILLÄMPADE KURSER MAB 9 INTEGRALKALKYL Primitiva funktionen, integralbegreppet, beräkning av areor och volymer, talsystem.er Förkunskaper MAB 1-6 Denna kurs rekommenderas för alla elever som skall skriva studentexamen i kort matematik. MAB 10 REPETITIONSKURS Se helheter i kunskaperna, finslipning av mekaniska färdigheter, med speciell betoning på ekvationslösning, analytisk geometri och extremvärdesproblem. Avlagd/underkänd

26 BIOLOGI Studieordning Kurserna avläggs i ordningsföljd med undantag av kurs BI 3, som gärna får avläggas genast efter kurs BI 1. OBLIGATORISKA KURSER BI 1 ORGANISMERNAS VÄRLD I kursen bekantar du dig med biologin vetenskapen som studerar livet. Organismernas egenskaper, livets uppkomst, evolutionen samt hur naturen fungerar är kursens centrala helheter. BI 2 CELLEN OCH ÄRFTLIGHETEN Mikroskopiering lär dig mer om hur cellerna är uppbyggda och hur de fungerar. Dessutom får du insikt i arvsmassan och den genetiska informationen på molekyl-, cell- och individnivå. Slutligen begrundas genernas betydelse för evolutionen. Förkunskaper BI 1 Praktiska övningar inom cellbiologin begränsar antalet deltagare till 16. FÖRDJUPADE KURSER BI 3 MILJÖEKOLOGI Miljöekologin ger dig insikt i naturens mångfald, dess betydelse samt vad den hotas av. Ekologistudierna fördjupas och du bekantar dig med ekosystem i Finland och Världen. Dessutom bekantar du dig med lösningar till miljöproblem och utmaningar en hållbar framtid ställer på oss människor. Förkunskaper BI 1 Fältexkursioner och studiebesök kan ingå i kursen. BI 4 MÄNNISKANS BIOLOGI et utgörs av människan som art, hennes evolution samt anatomi och u får alltså fördjupa dig i människans byggnad och funktion samt förökning och individutveckling. Förkunskaper BI 1 och BI 2

27 BI 5 BIOTEKNOLOGI Efter repetition och fördjupning av cellbiologi och genetik dyker vi in i mikrobiologin. Vi bekantar oss med centrala och aktuella områden inom bioteknologin. Genteknikens möjligheter presenteras men rum ges också för diskussion kring etiska frågor. Förkunskaper BI 1, BI 2 och gärna BI 4 Studiebesök hör till kursplanen. TILLÄMPADE KURSER BI 6 PREPKURS Preparationskursen riktar sig till studerande som vill skriva biologi i ämnesrealen. I kursen ingår övningar i att konstruera goda realsvar samt repetition av gymnasiebiologin på basis av de studerandes önskemål. Förkunskaper BI 1, BI 2, BI 3, BI 4 och BI 5 Avlagd/underkänd

28 GEOGRAFI Studieordning De obligatoriska kurserna avläggs i nummerordning. De fördjupade kurserna kan avläggas i valbar ordning. OBLIGATORISKA KURSER GE 1 DEN BLÅ PLANETEN 1 I den första geografikursen får du lära dig hur jordklotet är uppbyggt och vilka naturliga processer Jorden påverkas av. Efter kursen skall du förstå sambanden mellan olika naturgeografiska fenomen, deras uppkomst, funktion och verkan. GE 2 EN GEMENSAM VÄRLD 2 Kulturgeografin behandlar människans verksamhet på jorden ur geografisk synvinkel. Du lär dig förstå växelverkan mellan naturen och människan samt de förändringar och problem samlevnaden leder till. Dessutom skall du kunna ta ställning till olika lösningsmodeller för problemen på såväl lokal som global nivå. Förkunskaper GE 1 FÖRDJUPADE KURSER GE 3 RISKERNAS VÄRLD 23 Riskgeografin behandlar olika typer av risker, katastrofer och andra hot mot människan. Riskernas globala fördelning, bakgrundsorsaker och följder är mål för fördjupningen. Målsättningen är att du skall få en mer verklighetstrogen bild av människans situation i en osäker värld. Slutligen diskuteras lösningsmodeller att nå en global hållbar framtid. Förkunskaper GE 1 och GE 2

29 GE 4 REGIONSTUDIER 23 Denna kurs ger dig en möjlighet att fördjupa och tillämpa dina färdigheter i geografi. Du lär dig mer om kartor och hur de framställs med hjälp av modern fjärranalys. Från kartografin flyttar vi oss till dagens sätt att hantera och presentera information: GIS, det geografiska informationssystemet. Kursen avrundas med en individuell regionstudie där du får visa alla geografiska kunskaper och färdigheter du samlat på dig. Förkunskaper GE 1 och GE 2 Antalet deltagare begränsas till antalet datorer i ADB-salen. GE 5 PREPKURS 3 Preparationskursen riktar sig till studerande som vill skriva geografi i ämnesrealen. I kursen ingår övningar i att konstruera goda realsvar samt repetition av gymnasiegeografin på basis av de studerandes behov och önskemål. Förkunskaper GE 1, GE 2, GE 3 och GE 4 Avlagd/underkänd FYSIK

30 Målet för undervisningen är bl.a. att de studerande skall strukturera sin uppfattning om naturens byggstenar och fenomen med hjälp av fysikaliska begrepp och principer kunna lösa naturvetenskapliga och tekniska problem kreativt med de verktyg fysikens lagar och begrepp erbjuder lära sig planera och utföra enkla mätningar och att tolka, bedöma och tillämpa resultaten kunna utnyttja olika kunskapskällor och mångsidigt presentera och publicera fakta, även med hjälp av teknisk utrustning Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom FY 3 som kan läsas i valfri ordning. OBLIGATORISKA KURSER FY 1 FYSIKEN SOM NATURVETENSKAP Fysikens betydelse ur historisk synvinkel samt i nutid, materiens och universums grundstruktur, betydelsen av experiment och modeller i fysiken, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet, grafisk framställning av rörelser. FÖRDJUPADE KURSER FY 2 VÄRME Gasers tillståndsekvation, tryck, uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi, mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad, värmelärans huvudsatser, energikällor. FY 3 VÅGRÖRELSER Harmoniska krafter och vibrationsrörelser, allmänt om vågrörelser, ljus, ljud. FY 4 RÖRELSELAGARNA

31 Likformig rörelse, likformigt accelererad rörelse, Newtons lagar, rörelsemängdens invarians och impulsprincipen, kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete. FY 5 ROTATION OCH GRAVITATION Kraftmoment, rotationsrörelse, rörelsemängdsmomentets invarians, rotationsrörelsens energi, gravitation och rörelser under inverkan av denna, så som kaströrelse och planetrörelser, satelliter och deras användning. FY 6 ELEKTRICITET Elström, mätning av ström och spänning, Ohms lag, Joules lag, resistans, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar, Coulombs lag, kondensatorer, elström i halvledare. FÖRDJUPADE OCH TILLÄMPADE KURSER FY 7 ELEKTROMAGNETISM Magnetisk kraft, magnetfält, laddade partiklar i homogena el- och magnetfält, induktionslagen, energitransport, svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation, energihushållning. FY 8 MATERIA OCH STRÅLNING Elektromagnetisk strålning, fotoelektrisk effekt, strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär, atommodeller, atomkärnans byggnad, radioaktivitet samt kärnreaktioner och kärnenergi. FY 9 REPETITIONSKURS

32 Ger en bild av den klassiska fysiken som helhet, helhetsbild av materiens byggnad, invarianslagarna, problemlösning. Övning inför realprovet. eller avlagd/underkänd Denna kurs rekommenderas för alla elever som skall skriva ämnesrealen i fysik. FY 10 ARBETSKURS I FYSIK Planerar försök och bygger upp försökssystem, känner till och kan använda mätinstrument, kan utarbeta rapporter över försök, vänjer sig vid självständigt arbete och tar ansvar för det. Lämpliga arbeten kan väljas inom mekanik, värmelära, optik, ellära, atom- och kärnfysik. eller avlagd/underkänd KEMI

33 OBLIGATORISKA KURSER KE 1 MÄNNISKAN, KEMIN OCH LIVSMILJÖN 1 Organiska ämnesgrupper och bindningstyper. Lösningars egenskaper. biokemiskt viktiga föreningar. Oxidation och andra reaktionsmekanismer. Förkunskaper KE 1 Kursen kan innehålla elevlaborationer och demonstrationer. Kan också väljas under andra eller tredje året av dem som läser bara en kurs i kemi. FÖRDJUPADE KURSER DE FÖRDJUPADE KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD KE 2 KEMINS MIKROVÄRLD 12 Grundämnena och det periodiska systemet. Den kemiska bindningen. Organiska ämnens isomeri. Molbegreppet. Laborativa tillämpningar KE 3 KEMISKA REAKTIONER OCH ENERGI 2 Oorganiska och organiska reaktionstyper och anslutande energiomsättningar. Reaktionshastighet. Stökiometrisk problemlösning. Laborativa tillämpningar KE 4 METALLER OCH MATERIAL Industrikemikalier. Metaller och elektrokemi. Redoxreaktioner. Syntetiska material. Laborativa tillämpningar KE 5 REAKTIONER OCH JÄMVIKT Kemiska jämvikter. Massverkans lag. Syror och baser. Mättade lösningar och löslighetsprodukt. TILLÄMPADE KURSER

34 KE 6 LABORATIONSKURS I KEMI 23 Omfattar arbete i skolans laboratorium. Förkunskaper KE 1, KE 2 Avlagd/underkänd. Godkänd kurs kan inverka höjande på kemivitsordet på avgångsbetyget. De studerande utformar individuella laborationsrapporter. KE 7 REPETITIONSKURS Sammanfattning och repetition av tidigare kurser. Avlagd/underkänd. RELIGION ( Ev-luth.)

35 Inom ramen av den evangelisk-lutherska religionsundervisningen erbjuder skolan fem kurser. Tre av dessa är obligatoriska (1-3) och två fördjupade (4-5). Dessa kurser kan läsas i valfri ordning. OBLIGATORISKA KURSER RE 1 RELIGIONENS NATUR OCH BETYDELSE Under första delen av kursen får eleverna fundera på vad religion är och vilken dess plats är i olika kulturen. Under den senare delen bekantar vi oss närmare med Bibelns uppkomst, innehåll och betydelse. RE 2 KYRKAN,KULTUREN OCH SAMHÄLLET Kursens skall hjälpa de studerande att se de stora dragen i den kristna kyrkans utveckling från Jesu tid fram till idag samt känna till de stora kyrkosamfundens särdrag, verksamhet och betydelse för vår värld. RE 3 MÄNNISKANS LIV SAMT ETIK Kursen består av två delar dogmatik och etik -. Inom dogmatiken bekantar vi oss med den kristna kyrkans människosyn och centrala läror. Därefter skall vi främst utgående från den kristna etiken fundera på och diskutera etiska och moraliska problem både i det personliga livet, i vårt samhälle samt i världssamfundet. FÖRDJUPADE KURSER RE 4 RELIGIONERNAS VÄRLD Kursens målsättning är att fördjupa de studerandes kunskaper om världsreligionerna. Detta mål skall vi försöka nå genom studier av olika texter, genom projektarbeten, genom undervisningsfilmer samt genom att besöka olika helgedomar i Helsingfors. RE 5 VAD TROR FINLÄNDARNA PÅ?

36 Denna kurs har som målsättning att de studerande får insikt i religionens roll i Finland. Vi stiftar bekantskap med den religiösa mångfalden som präglar dagens Finland. Till kursen hör en exkursion till de religiösa minoriteternas helgedomar i Kyrkslätt. LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

37 Livsåskådning riktar sig till dem som inte hör till den evangelisk-lutherska kyrkan. Ämnet syftar till att fördjupa kunskapen om andra kulturer och det egna tänkandet. Kunskap, etiska frågor och val diskuteras för att hjälpa studerande att forma sin egen livsåskådning och identitet. De tre obligatoriska kurserna ordnas en per år för att de som studerar livsåskådning ska få dem avklarade på tre år. De fördjupade kurserna kan läsas i vilken ordning som helst. OBLIGATORISKA KURSER LK 1 LK 2 ETT GOTT LIV De studerande bibringas kunskap om olika värdeteorier, normer och dygder för att få begreppsliga färdigheter att lösa etiska problem, vilket befrämjar deras moraliska utveckling. Under kursen skriver studerande essäer på basen av läroboken VÄRLDSBILDEN De studerande ges en insyn i kunskapens och världens natur, i avsikt att fördjupa och förstärka verklighetsuppfattningen. Kursen avläggs delvis på distans och bedöms på basen av de projekt som studerande gör, samt den debatt som kursen förutsätter. LK 3 INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET Under kursen granskas olika uppfattningar om staten, samhället och kulturen. Individens plats i samhället och förhållandet mellan dessa diskuteras. FÖRDJUPADE KURSER LK 4 DET KULTURELLA ARVET OCH IDENTITETEN Under kursen försöker vi bygga upp en helhetsbild av människan som kulturskapare. Vi diskuterar betydelsen av den ursprungliga finländska livsåskådningstraditionen, det kristna arvet och humanismen. Vi bekantar oss även med den naturalistiska humanismen. LK 5 OLIKA SÄTT ATT FÖRKLARA VÄRLDEN I LIVSÅSKÅDNINGSTRADITIONEN

38 Under kursen bekantar vi oss med grunderna för forskningsmetoderna i livsåskådning och vi gör jämförelser mellan livsåskådningar i olika kulturer som projektarbete. FILOSOFI

39 Filosofi strävar till att utveckla studerandes eget tänkande och introducera viktiga filosofiska teorier vilka ligger till grund för den västerländska kulturen och vetenskapen. Grundkursen avläggs först och för fortsatta studier i filosofi krävs vitsordet 8 i grundkursen. OBLIGATORISKA KURSER FI 1 FÖRDJUPADE KURSER FI 2 FI 3 INTRODUKTION I FILOSOFISKT TÄNKANDE Kursen skall ge svar på vad filosofi är och vilka frågor som filosofin behandlar. Under kursen skall de studerande lära sig att argumentera och tänka filosofiskt. De studerande får bekanta sig med den västerländska idéhistorien och med de viktigaste filosofiska inriktningarna. Filosofins verktyg är språket som används i tanke och tal och därför poängteras utvecklande av elevernas begreppsförråd. FILOSOFISK ETIK Kursens mål och centrala innehåll är att den studerande blir bekant med olika moralfilosofiska riktningar, begrepp och teorier. Den studerande lär sig att diskutera frågor om ett gott liv och hur en handling kan bedömas ur en moralisk synvinkel. Den studerande görs införstådd med hur värderingar och normer uppkommer och hur känslor, religion och förnuftet har del i vårt moraliska tänkande. Under kursen skrivs flera essäer vilka ersätter prov. Essäerna förutsätter att studerande har ett genuint intresse för filosofi och är villiga att studera vissa delområden på egen hand. KUNSKAP OCH VERKLIGHET I FILOSOFIN Under kursen behandlas kunskapsteoretiska och metafysiska frågor. Kursen skall svara på frågor som gäller vad vi kan veta och hur kan vi veta något. Metafysiken behandlar frågor om verklighetens yttersta grundval. Vetenskapsfilosofin har en central roll i kursinnehållet och olika sanningsteorier diskuteras även. Under kursen skrivs flera essäer vilka ersätter prov. Essäerna förutsätter att studerande har ett genuint intresse för filosofi och är villiga att studera vissa delområden på egen hand. FI 4 SAMHÄLLSFILOSOFI

40 Den studerande skall kunna förstå vad ett samhälle är, hur människan är beroende av samhället och hur människan samtidigt skapar samhället. Under kursen behandlas spänningen mellan människans frihet och skyldigheter i samhället samt fenomen som samhällelig rättvisa, jämlikhet och frihet. Den studerande blir förtrogen med definitioner av olika begrepp som makt, ägande och anarkism. I den politiska filosofin studeras grunderna för synsätt som liberalism, konservatism och socialism. Under kursen skrivs flera essäer vilka ersätter prov. Essäerna förutsätter att studerande har ett genuint intresse för filosofi och är villiga att studera vissa delområden på egen hand. TILLÄMPADE KURSER FI 5 EUROPEISK FILOSOFI PÅ 1900-TALET Kursen behandlar filosofiska riktningar i västerländsk filosofi på 1900-talet. Under kursen behandlas inriktningar som fenomenologi, existentialism och analytisk filosofi. Kursen ger en inblick i modern europeisk filosofi. Under kursen skrivs flera essäer vilka ersätter prov. Essäerna förutsätter att studerande har ett genuint intresse för filosofi och är villiga att studera vissa delområden på egen hand. PSYKOLOGI

41 Psykologi är en vetenskap som undersöker människans aktivitet. Målet med undervisningen i psykologi i gymnasiet är att ge de studerande förmåga att iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes beteende Skolan erbjuder en obligatorisk kurs som skall avläggs först, fyra fördjupade kurser och två tillämpade kurser. Kurserna skall helst avläggas i ordningsföljd. OBLIGATORISK KURS PS 1 PSYKISK AKTIVTET, LÄRANDE OCH INTERAKTION Psykologi som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när det gäller att förklara psykologiska fenomen Den psykologiska verksamhetens karaktär, psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet Inlärningspsykologins grunder och tillämpningar Socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer. FÖRDJUPADE KURSER PS 2 MÄNNISKANS PSYKISKA UTVECKLING Individens psykiska utveckling i livets olika skeden Den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier Den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer Den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling Problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem Forskning inom den psykiska utvecklingen Förkunskaper PS 1 PS 3 GRUNDERNA FÖR MÄNNISKANS INFORMATIONSBEHANDLING Grundläggande kognitiva processer Reglering av aktivitet, olika medvetandetillstånd Nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och dess samband med psykiska funktioner Störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering Forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi Förkunskaper PS 1

42 PS4 MOTIVATION, KÄNSLOR OCH INTELLIGENT AKTIVITET Motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen Känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse Grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner Motivationens, emotionens och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på människans handlande Betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnandet på individuell och samhällelig nivå Motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer Högtstående kognitiv verksamhet så som tänkande, problemlösning och beslutsfattande Förkunskaper PS 1 PS 5 PERSONLIGHETEN OCH DEN MENTALA HÄLSAN Centrala begrepp inom personlighetspsykologin t.ex. jaget och identiteten Definition på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin Personlighetsforskning Faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar Psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem Upprätthållande av den psykiska hälsan Förkunskaper PS 1 TILLÄMPADE KURSER PS 6 DEN SOCIALA MÄNNISKAN Kursens målsättning är att utveckla och fördjupa kunskaperna i socialpsykologi. I kursen behandlas bl.a. gruppbildning och gruppdynamik, verbal och nonverbal kommunikation, reklam och media, utveckling av sociala färdigheter, ledarskap, attityder och fördomar. Förkunskaper PS 1 PS 7 REPETITIONSKURS I PSYKOLOGI

43 Förkunskaper Kursen är en förberedelse för studentskrivningarna. Under kursen repeteras innehållet i tidigare psykologikurser. Uppgifter ur realprov i psykologi granskas och i kursen ingår essäskrivningsövningar Kursen ges också som distanskurs. PS 1 och helst alla de övriga psykologikurserna Avlagd/underkänd HISTORIA

44 Undervisningen i historia i gymnasiet ger de studerande förutsättningar att förstå olika tidsperioders karaktär, problem och förändringsprocesser i vår tid och hjälper dem att bilda sig en uppfattning om världen internationellt sett. Tid, förändring och kontinuitet samt orsakssammanhang utgör centrala historiska begrepp. I egenskap av ett läroämne där analys av förändringar betonas, skapar historien möjligheter att diskutera framtiden och att försöka bedöma vilka möjligheter den för med sig. Det egna landets förflutna granskas mot den världshistoriska bakgrunden. De obligatoriska kurserna läses i ordningsföljd och före de fördjupade kurserna, men HI 5 kan gärna tas före HI 4. OBLIGATORISKA KURSER HI 1 MÄNNISKAN, MILJÖN OCH KULTUREN Kursen tar upp växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och växelverkan som skett från förhistorisk tid till i dag. HI 2 DEN EUROPEISKA MÄNNISKAN Kursen behandlar den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild. HI 3 INTERNATIONELLA RELATIONER Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna i den internationella politiken från slutet av 1800-talet. HI 4 VÄNDPUNKTER I FINLANDS HISTORIA Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer Finlands historia från 1800-talet till nutid. FÖRDJUPADE KURSER HI 5 FINLAND FRÅN FÖRHISTORIEN TILL AUTONOMIN Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före 1809 och det finländska kulturarvet. Kan gärna tas före HI 4. HI 6 KULTURMÖTEN