A good neighbour promotes active cooperation En god granne främjar aktivt samarbete

Transkript

1 A good neighbour promotes active cooperation En god granne främjar aktivt samarbete Annual Report 2010 / Årsberättelse 2010

2 Trailblazer for Finnish Ports and the Most Appealing Business Partner The Port of Helsinki is the most important general purpose port in Finland, and it contributes to the business life and prosperity of the Helsinki area in a number of ways. During its operation, the Vuosaari Harbour has turned into a central port for cargo traffic. The Port of Helsinki has established its position among the leading ports for unitized cargo and the busiest passenger ports in the Baltic Sea area. Port of Helsinki - Your Port of Excellence FINANCES. million euros EKONOMI. miljoner euro Turnover Omsättning Operational surplus Driftsöverskott Surplus for the accounting period Räkenskapsperiodens överskott Investments Investeringar Grand total of the balance sheet Balansomslutning BUSINESS INDICATORS NYCKELTAL Change in turnover, % Förändring i omsättning, % Operational surplus, % of turnover Driftsöverskotts-% av omsättningen Turnover/person, 1,000 Omsättning/person euro Return on invested capital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Equity ratio, % Soliditetsgrad, % Mission of the Port of Helsinki The Port of Helsinki is the main port for the Finnish foreign trade and tourism strengthening the diversified business life in the Helsinki metropolitan region. As an active developer of the business environment, the Port of Helsinki establishes the framework for and coordinates the operations of the Port. Contents Port of Helsinki in brief 2 Managing Director s review 4 The year The quality of operations 14 Personnel 20 Environment 22 Safety issues 24 Economy 26 Statistics 30 Organization 36 Events 38 Market shares of the Port of Helsinki of traffic in Finland Helsingfors hamns marknadsandelar av Finlands trafik Imports Import 36% Exports Export 19% Containers Containrar 33% Rubber-wheeled traffic Gummihjulstrafiken 57% Passengers (excl. the Åland Islands) Passagerare (fastlandsfinland) 75% 2 PORT OF HELSINKI Annual report 2010

3 Föregångaren bland Finlands hamnar och den mest lockande partnern Helsingfors hamn är Finlands viktigaste universal hamn. Hjärtat för dess gods trafik, Nordsjö hamn, har under sitt första hela verksamhetsår slipats till ett enhetligt hamnsamhälle. Detta har till sin del bidragit till att Helsingfors hamn har etablerats bland Östersjötraktens sex ledande hamnar för enhetslasttrafik samt intagit sin ställning som tredje livligaste passagerarhamn. Helsingfors Hamn effektiv, funktionell och säker. Helsingfors Hamns mission Helsingfors hamn är huvudhamn för Finlands utrikeshandel samt för passagerartrafiken och främjar på ett mångsidigt sätt Helsingforsregionens näringsliv och välfärd. Som aktiv utvecklare av affärsverksamhetsmiljön skapar Helsingfors Hamn förutsättningarna för hamnverksamheten och koordinerar den. Innehåll Kort om Helsingfors Hamn 3 Hamndirektörens översikt 5 År Kvalitetskontrol 14 Personal 21 Miljö 23 Säkerhet 25 Ekonomi 27 Statistik 31 Organisation 37 Händelser 38 Memberships of the Port of Helsinki Helsingfors Hamns medlemskap Baltic Ports Organization (BPO) Cruise Europe (CE) International Association of Cities and Ports (AIVP) International Association of Ports and Harbors (IAPH) International Harbour Masters Association (IHMA) The World Association for Waterborne Transport Infrastructure (PIANC) Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 3

4 Review by the Managing Director Let s all be good neighbours Ports have considered it a matter of course that everyone inherently understands their extensive economic and social importance. Ports have been too late to adapt their actions to the changed expectations and requirements in our operational environment. ESPO, the lobbying organization for European ports, granted the Port of Helsinki the 2010 ESPO Award with the theme Societal Integration of Ports. The award jury stated in its reasons that we especially appreciated the will of the Port of Helsinki to maintain port activities in the city centre and therefore support Helsinki s identity as a seaside city. Underlying the ESPO Award competition is the concern of the EU-Commission that the significance ports have on the economy and overall prosperity in Europe is currently inadequately appreciated. For this reason, the development of ports and securing their operational preconditions has, in many member countries, become difficult or even impossible. Ports themselves are partially responsible for this trend. Ports have considered it a matter of course that everyone inherently understands the extensive economic and social importance of ports. Ports have been too late to adapt their actions to the changed expectations and requirements in our operational environment. The ESPO Award aims to evoke and motivate ports to take action in this matter. The Vuosaari port project taught the Port of Helsinki that nothing is a given and that a port must earn its status. The Port of Helsinki now has the burden of proof for its right of existence in the inner city passenger ports. We have done this work with determination and it needs to be continued even more actively. We do not see the ESPO Award only as recognition but also embrace its binding resonance. It is crucial that we cooperate with shipping companies and that everyone involved understands the requirements that operating in the nuclear city centre imposes on us. Helsinki s location by the sea, contacts with neighbouring countries and tourism still fundamentally necessitate year-round passenger ship traffic. However, as Lord Mayor Jussi Pajunen has stated: A premium location necessitates premium behaviour. As the amount of cargo shipped by the sea turned into a strong decline at the end of 2008, debate was once again launched on the large number of Finnish ports and overcapacity with relation to our slim cargo flows and high logistical expenses. It would have been quite natural for the Finnish port network to shrink under this strong decline and for the different actors to centralize their cargo flows and functions. Nothing of this kind has been seen, however. The Finnish port network survived the stress test. Talk of the need to reduce the number of ports has not ended, however. The network will be next put to test when the ports are corporatized, probably by the end of Through corporate-form operations, the accounting of the ports becomes more transparent. Factors that may distort the competition among ports are removed. The alertness of competitors is likely to ensure that subsidy forms in violation of the EU state aid rules are not used. When the pricing is based on actual costs, the law of supply and demand will make certain that Finland has the optimal port network in the future. This is how it should work, in all simplicity. After the recession, the traffic in Finnish ports was in steady growth in There is still work to be done before the level of the peak year before the recession can be restored, though growth was faster than predicted. The amount of traffic in 2010 also exceeded expectations in the Port of Helsinki. Furthermore, our market share increased both in container and ro-ro traffic, and the Port of Helsinki therefore fortified its position as the main port for valuables in Finnish overseas trade. Even historically, an increase of over eight per cent in passenger traffic is exceptionally high. Since the recession never actually reduced the number of passengers, this increase of 750,000 was an addition to the already high number of passengers. What was especially positive is that regular traffic was launched between Helsinki and Saint Petersburg. It was a long-awaited supplement to the versatile destination port network for passenger traffic of the Port of Helsinki, now comprising Tallinn, Stockholm, Travemünde, Saint Petersburg, Rostock and Gdynia. I would like to thank all our employees, customers and stakeholder groups for the year Let s all be good neighbours in the future as well! 4 PORT OF HELSINKI Annual report 2010

5 Hamndirektörens översikt Låt oss alla vara goda grannar Hamnar har tagit för givet att alla liksom av sig själva inser hamnarnas omfattande ekonomiska och samhälleliga betydelse. Hamnarna har i sin egen verksamhet inte tillräckligt tidigt tagit i beaktande att förväntningarna och kraven i vår verksamhetsmiljö har förändrats. De europeiska hamnarnas intresseorganisation, ESPO, tilldelade Helsingfors Hamn erkännandet 2010 ESPO Award, vars tema var Societal Intergration of Ports, Hamnarna som en del av samhället. Prisnämnden konstaterade i sin motivering att vi värdesatte speciellt Helsingfors Hamns vilja att upprätthålla hamnverksamheten i stadens centrum och därigenom stödja Helsingfors maritima identitet. I bakgrunden bakom ESPO Awardtävlingen finns EU-kommissionens farhågor för att man inte längre förstår att värdesätta hamnarnas betydelse för den europeiska ekonomin och allmänna välfärden i tillräckligt hög grad. En följd av detta har blivit att utvecklingen av hamnar och tryggandet av deras verksamhetsbetingelser i många medlemsländer försvårats eller till och med helt omöjliggjorts. Delvis får hamnarna själva ta på sig skulden för detta. Hamnarna har tagit för givet att alla liksom av sig själva inser hamnarnas omfattande ekonomiska och samhälleliga betydelse. Hamnarna har i sin egen verksamhet inte tillräckligt tidigt tagit i beaktande att förväntningarna och kraven i vår verksamhetsmiljö har förändrats. Syftet med ESPO Award är att väcka och motivera hamnarna till att skrida till aktion i detta. Nordsjö hamnprojekt lärde Helsingfors Hamn att ingenting är självklart och att hamnen måste förtjäna sitt anseende. Nu har Helsingfors Hamn skyldighet att bevisa sin existensrätt ibland innerstadens passagerarhamnar. För detta har vi arbetat målmedvetet och kommer fortsättningsvis att intensifiera våra ansträngningar. Vi ser ESPO Award inte enbart som ett erkännande utan inser också den förpliktelse det innebär. Det är av väsentlig vikt att vi arbetar tillsammans med rederierna och att alla parter förstår de krav som följer av att verksamheten bedrivs i stadskärnan. En väsentlig del av Helsingfors maritima karaktär, kontakter med grannländerna och turismen är passagerarfärjorna, som trafikerar året om. Och som överborgmästare Jussi Pajunen påpekade: En prima plats förutsätter prima beteende. Då antalet sjötransporter i slutet av år 2008 visade en kraftig nedgång, kom diskussionen än en gång upp om det stora antalet hamnar i Finland och deras överdimensionering i förhållande till våra tunna godsflöden och höga logistikkostnader. Det hade varit rätt naturligt om Finlands hamnnät hade krympt under lågkonjunkturen och de olika aktörerna hade centraliserat sina godsflöden och funktioner. Inget som tyder på detta hände dock. Finlands hamnnät överlevde prövningen. Diskussionen om behovet av att minska antalet hamnar har emellertid inte upphört. Följande test av hamnnätet blir bolagiseringen av hamnarna, vilken sannolikt kommer att ske senast i slutet av år När verksamheten bedrivs i bolagsform blir hamnarnas räkenskaper genomskinligare. Faktorer, som förvränger konkurrensen mellan hamnarna, om sådana finns, kommer att elimineras. Konkurrenternas vaksamhet torde sörja för att stödformer, som står i strid med EU:s stadganden om statsunderstöd, inte används. När prissättningen baseras på faktiska kostnader, ser utbud och efterfrågan till att Finland i framtiden har ett optimalt hamnnät. Så borde det helt enkelt fungera. Heikki Nissinen Managing Director Hamndirektör Efter recessionen visade trafiken i Finlands hamnar en stabil uppgång för år Trots att tillväxten blivit snabbare än prognostiserat har vi ännu inte uppnått samma nivå som under toppåret före recessionen. Trafikmängderna 2010 överträffade förväntningarna också i Helsingfors hamn. Därtill växte vår marknadsandel både gällande container- och rorotrafiken, vilket betyder att Helsingfors hamn förstärkte sin ställning som huvudhamn för värdegods inom Finlands utrikeshandel. Passagerartrafikens tillväxt på över åtta procent var exceptionellt stor även i historiskt perspektiv. Då passagerarmängderna aldrig minskade till följd av recessionen, lades ökningen på passagerare ovanpå det redan sedan tidigare ansenliga passagerarantalet. Speciellt positivt var att reguljärtrafiken mellan Helsingfors och S:t Petersburg kom igång. Den är ett eftertraktat komplement i det mångsidiga nätet av bestämmelsehamnar för passagerartrafik från Helsingfors hamn, som nu består av Tallinn, Stockholm, Travemünde, S:t Petersburg, Rostock och Gdynia. Jag tackar alla våra anställda, kunder och intressegrupper för år Låt oss alla vara goda grannar även i fortsättningen. Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 5

6 Port operations indicate trends of development The Finnish economy turned to increase in the spring of 2010, after a tough recessionary year. The development of unitized cargo traffic in the Port of Helsinki was congruent with the overall economical development in the country. As the economy picked up, the growth of cargo traffic accelerated in the Port of Helsinki, and the result in this sector was very good. Traffic of the Port of Helsinki A fourth (25%) of the country's cargo traffic was transported through the Port of Helsinki, excluding liquid and solid bulk cargo. The market share of the Port of Helsinki was 33% in container traffic, 57% in rubber-wheeled traffic and 75% in passenger traffic. Ship traffic Ship traffic remained active, though the number of ship visits decreased by 3% compared to the previous year. The average size of the ships was bigger than before. A total of 241 different ships called the Port of Helsinki, accounting for a total of 8,448 visits. Liner traffic connections The Port of Helsinki hosts frequent, regularly scheduled connections to ports on the Baltic and North Seas as well as the Atlantic. There are several daily connections to nearby ports, such as Tallinn and Stockholm, and daily connections to Travemünde and Hamburg. Frequent and scheduled liner traffic departures from Helsinki totalled 141 per week. Ro-ro ships accounted for 48 departures, container ships for 14 and passenger ships for 79. Unitized cargo traffic Unitized cargo traffic consisted mostly of imports and exports pertaining to Finland's own overseas trade. The basis for unitized cargo traffic was formed by consumer and durable goods, food products, and production as well as investment goods. The most important categories of goods in exports were forest industry and metal industry products, machinery and equipment, as well as electronics. Helsinki was also an export centre for the textile, clothing, furniture, glass and food product industries. The goods transported via the Port of Helsinki were 3 4 times more valuable than the average imported or exported goods. The value of the cargo traffic in the Port of Helsinki represents some 30% of the overall value of Finnish foreign trade, and approx. 40% of the Finnish foreign trade transported by sea. In unitized cargo traffic, 63% was transported in rubber-wheeled units, 33% in containers and 4% in roll trailers element of the fleet or equivalent. Of unitized cargo, 73% was transported on ro-ro vessels and 27% on container ships. Ro-ro vessels can be divided into passenger ferries transporting 24% of cargo traffic and cargo ferries, including ro-pax vessels, transporting 47% of cargo traffic. Container traffic A total of 393,000 TEU container units (TEU = twenty feet equivalent unit) were transported through the Port of Helsinki. There were 316,000 TEU of cargo containers with a total of 3.2 million metric tons, i.e.33% of the unitized cargo traffic of the port. The Port of Helsinki is the largest container port in Finland, and its market share of containers handled in all the ports was 33.3%. The number of containers increased by 11% in comparison to the previous year and the amount of transported cargo by 6%. The container traffic in the Port of Helsinki was well-balanced in relation to imports and exports. 6 PORT OF HELSINKI Annual report 2010

7 Hamnverksamheten är en måttstock för utveckling Finlands ekonomi vände våren 2010 uppåt igen efter ett tungt recessionsår. Utvecklingen av enhetslasttrafiken i Helsingfors hamn motsvarade landets ekonomiska utveckling. I och med att ekonomin återhämtade sig accelererade tillväxten av godstrafiken i Helsingfors hamn och trafikmässigt gjorde vi ett utmärkt resultat. Trafiken i Helsingfors hamn Via Helsingfors hamn fraktades en fjärdedel (25 %) av landets godstrafik, flytande och fast bulkgods borträknat. Av containertrafiken hade Helsingfors hamn en marknadsandel på 33 %, av gummihjulstrafiken 57 % och av passagerartrafiken 75 %. Fartygstrafiken Fartygstrafiken var fortsatt livlig, även om antalet fartygsanlöp minskade med 3 % från det föregående året. Fartygens medelstorlek var större än tidigare. Helsingfors hamn anlöptes av 241 olika fartyg, totalt gjordes anlöp. Linjetrafikförbindelser Helsingfors hamn har täta reguljära förbindelser enligt tidtabell till hamnar vid Östersjön, Nordsjön och Atlanten. Till närliggande hamnar, såsom de i Tallinn och Stockholm, finns flera dagliga förbindelser och till Travemünde och Hamburg finns dagliga förbindelser. Antalet fartygsavgångar i den reguljära linjetrafiken enligt tidtabell från Helsingfors uppgick till 141 avgångar per vecka. Av dessa hade rorofartyg 48 avgångar, containerfartyg 14 avgångar och passagerarfärjor 79 avgångar. Enhetslasttrafiken Enhetslasttrafiken bestod i huvudsak av import och export inom Finlands egen utrikeshandel. Kärnan i enhetslasttrafiken utgjordes i fråga om import av konsumtions- och varaktiga konsumtionsvaror, livsmedel, gods för produktionen och investeringsgods. Inom exporten var de viktigaste godstyperna produkter för skogs- och metallindustrin, maskiner och apparater samt elektronik. Helsingfors var även centrum för export inom textil-, kläd-, möbel-, glas- och livsmedelsindustrin. Godset som fraktades via Helsingfors hamn var i genomsnitt 3 4 gånger värdefullare än det genomsnittliga import- och exportgodset. Värdet av Helsingfors hamns godstrafik utgör cirka 30 % av värdet på Finlands hela utrikeshandel och 40 % av värdet på den del av Finlands utrikeshandel som fraktas till sjöss. Av enhetslasttrafiken fraktades 63 % i gummihjulsenheter, 33 % i containrar och 4 % i mafivagnar som tillhör fartygsutrustningen eller i motsvarande enheter. Av enhetslasttrafiken fraktades 73 % med rorofartyg och 27 % med containerfartyg. Rorofartygen indelas i passagerarfärjor, som fraktade 24 % av godstrafiken, och lastfartyg, ropaxfartygen medräknade, som fraktade 47 % av godstrafiken. Containertrafiken Via Helsingfors hamn fraktades allt som allt TEU-containrar (TEU = twenty feet equivalent unit). Antalet lastcontainrar var TEU-enheter och i dem fraktades 3,2 miljoner ton gods, vilket utgör 33 % av hamnens enhetslasttrafik. Helsingfors hamn är Finlands största containerhamn och dess marknadsandel av det sammanlagda antalet containrar, som hanterades i hamnarna, var 33,3 %. Antalet containrar minskade med 11 % från det föregående året men mängden gods, som fraktades i dem, ökade med 6 %. Containertrafiken i Helsingfors hamn hade en god balans mellan import och export. Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 7

8 64% of the containers were transported in so-called feeder traffic. In feeder traffic, the containers are re-loaded in the European container centres and further shipped to more remote targets, or in reversed order for imports. 36% of the containers were transported in Europe's internal traffic. The most important destinations of the container traffic from the Port of Helsinki were Hamburg, Bremerhaven, Rotterdam and Antwerp. Rubber-wheeled traffic The Port of Helsinki is the biggest truck and trailer port in Finland. A total of 489,000 trucks, trailers or comparable transport equipment were transported via the port. The number of vehicles increased by 13% in comparison to the previous year. A total of 5.2 million metric tons of goods were transported in these, which equals 63% of the unitized cargo traffic at the port. The amount of cargo was increased by 18%. The share of the Port of Helsinki of the rubber-wheeled traffics in all the ports in Finland was 56%. Cargo flows to Tallinn, Travemünde, Rostock, Stockholm and Gdynia were the most significant in size. Railway transport Most of the cargo traffic to and from the port took place on rubber wheels. There is a railway connection to the Vuosaari Harbour that carried 32,000 railway carriages and 612,000 metric tons of goods in The amount transported by railway decreased by 15% compared to the previous year. Transit traffic On the vessels that operate to the Port of Helsinki there are also goods intended for the Russian market; for example consumer goods, cars, electronics and food products, among other goods. Transit traffic through the Port of Helsinki is shipped further by road to Finland s eastern border and on to the Saint Petersburg area. A total of 282,000 metric tons of goods were transported, which equals 3% of the unitized cargo traffic in the port. Bulk cargo traffic Bulk cargo traffic totalled 1.1 million metric tons. This consisted of coal and oil products imported for the use of energy company Helsingin Energia. The oil harbour in Laajasalo discontinued its operations during 2010 and the oil tanks were emptied of oil products, after which they were dismantled and removed from the harbour. Domestic traffic included the transport of sand to the West Harbour for the needs of local building production. Passenger traffic Liner traffic Passenger traffic in the Port of Helsinki reached a new record high. In liner traffic, the passenger total rose to 9.8 million, which signifies an increase of over 8% compared to the previous year. The amount of destinations increased in April, as a passenger connection between Helsinki and Saint Petersburg was opened. Other travel destinations included Tallinn, Stockholm, Travemünde, Rostock and Gdynia. Most passengers still travelled between Helsinki and Tallinn. The passenger total was at 7.0 million passengers, which represents a 9% increase compared to the previous year. Travel on the route between Helsinki and Stockholm has maintained its popularity throughout the years. Just as in the previous year, 2.4 million passengers travelled on that route. Travelling on ro-pax vessels between Helsinki and Travemünde increased by 20%, with a total of 171,000 travellers. Altogether 81,000 passengers travelled on the Rostock route and 24,000 on Gdynia's. The new sea connection to Saint Petersburg was a success. The route was opened at the end of April, and 154,000 passengers had travelled on the route by the end of the year. International cruise ship traffic International cruise ship traffic in Helsinki continued to experience a slight decrease compared to the previous year. 248 calls by cruise ships were recorded. Likewise, the number of passengers decreased somewhat, to 344,000. For 38,000 of these passengers, Helsinki was either the port of departure or destination. Traffic at Finnish ports The overall amount of cargo shipped by sea in Finland in 2010 was 93 million metric tons, an increase of 13% compared to the previous year. Imported cargo accounted for 51 million metric tons an increase of 14% and exported cargo totalled 42 million metric tons, representing an increase of 11%. With almost any indicator, the Port of Helsinki is the number one port in Finland within the Baltic Sea Area, it is among the six leading ports. 8 PORT OF HELSINKI Annual report 2010

9 64 % av containrarna fraktades inom den så kallade matnings- eller feedertrafiken. I feedertrafiken omlastas containrarna i europeiska containercentra för att fraktas vidare till mer avlägsna mål. Vid import sker detta i omvänd ordning. 36 % av containrarna fraktades inom Europa. De viktigaste bestämmelsehamnarna för containertrafiken från Helsingfors hamn var Hamburg, Bremerhaven, Rotterdam och Antwerpen. Gummihjulstrafiken Helsingfors hamn är vårt lands största långtradar- och släpvagnshamn. Allt som allt långtradare, släpvagnar eller motsvarande transportmedel passerade hamnen. Mängden transportfordon ökade med 13 % jämfört med året innan. I dem fraktades 5,2 miljoner ton gods, 63 % av hamnens enhetslasttrafik. Mängden gods ökade med 18 %. Helsingfors hamns marknadsandel av gummihjulstrafiken i Finlands hamnar var 56 %. Godsflödena var störst i trafiken till och från Tallinn, Travemünde, Rostock, Stockholm och Gdynia. Järnvägstransporter Godstrafiken till och från hamnen skedde i huvudsak med gummihjulsfordon. Nordsjö hamn har järnvägsförbindelse, via vilken det 2010 transporterades tågvagnar och ton gods. Mängden gods som fraktades med järnväg minskade med 15 % jämfört med det föregående året. Transitotrafiken Med fartyg som trafikerar Helsingfors hamn fraktas bland den övriga lasten också gods för den ryska marknaden, såsom konsumtionsvaror, bilar och elektronik samt livsmedel. Helsingfors hamn är Finlands viktigaste hamn med nästan alla mått mätt. Den är en av de sex ledande hamnarna runt Östersjön. Transitogodset som passerar Helsingfors fortsätter sin färd längs landsvägarna till östgränsen och därifrån till S:t Petersburg med omnejd. Mängden gods var ton, d.v.s. 3 % av hamnens enhetslasttrafik. Bulkgodstrafiken Bulkgodstrafiken uppgick till 1,1 miljoner ton, och bestod av import av stenkol och oljeprodukter för Helsingfors Energis behov. Degerö oljehamn lade under 2010 ned sin verksamhet och oljecisternerna tömdes på oljeprodukter, nedmonterades och flyttades bort från hamnen. Den inhemska trafiken omfattade import av sand för byggnadsproduktionen i Västra hamnen. Passagerartrafiken Linjetrafiken Passagerartrafiken i Helsingfors Hamn slog alla tidigare rekord. Antalet passagerare i linjetrafiken ökade till 9,8 miljoner passagerare, vilket innebar en ökning på över 8 % jämfört med det föregående året. Antalet resmål utökades i april när passagerarförbindelsen mellan Helsingfors och S:t Petersburg öppnades. Övriga resmål var Tallinn, Stockholm, Travemünde, Rostock och Gdynia. De flesta passagerarna reste fortsättningsvis mellan Helsingfors och Tallinn. Antalet passagerare var 7,0 miljoner, vilket innebar en ökning med 9 % jämfört med det föregående året. Resor på rutten mellan Helsingfors och Stockholm är lika populära år efter år. Här reste 2,4 miljoner passagerare, precis som under det föregående året. Resorna med ropaxfartyg mellan Helsingfors och Travemünde ökade med 20 %, totalt reste personer på rutten. På linjen till Rostock reste passagerare och till Gdynia passagerare. Den nya förbindelsen till S:t Petersburg blev framgångsrik. Den öppnades i slutet av april och vid årets slut hade allt som allt passagerare rest den vägen. Den internationella kryssningstrafiken Den internationella kryssningstrafiken i Helsingfors minskade fortsättningsvis något jämfört med föregående år. 248 fartygsanlöp registrerades. Antalet passagerare sjönk något och uppgick till passagerare, varav passagerare antingen inledde eller avslutade sin kryssning i Helsingfors. Trafiken i finska hamnar Antalet sjötransporter i hela Finland var år 2010 totalt 93 miljoner ton, vilket innebär att de ökade med 13 % jämfört med året innan. Importtransporterna gick upp med 14 % till totalt 51 miljoner ton och exporttransporterna ökade med 11 % till totalt 42 miljoner ton. Finlands sjötransporter ombesörjdes i 51 olika hamnar. Sköldvikens oljehamn hade de största trafikmängderna. Därefter följer i ordning Helsingfors, Kotka, Nådendal och Karleby. Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 9

10 Finnish sea transports were handled at 51 different ports. The oil harbour in Kilpilahti was the largest as regards the amount of traffic, followed by the Helsinki, Kotka, Naantali and Kokkola ports. The largest ports for exported goods were Kilpilahti, Kotka, Helsinki, Kokkola and Rauma. Of the ports for imported cargo, the most significant ones were Kilpilahti, Helsinki, Naantali, Raahe and Kotka. Transit traffic amounted to a total of 7.4 million metric tons, which meant an increase of 18% in comparison to the previous year. The share of transit traffic of the overall amount was 8%. The most significant increase was seen in unitized cargo traffic and the import of motor vehicles. Most transit traffic took place in the ports of Hamina, Kotka and Kokkola as well as those in Helsinki and Hanko. Passenger traffic reached a new record level with 17.4 million passengers. This meant an increase of 3% from the previous year. There were 9.3 million passengers in the traffic to Sweden and 7 million to Estonia. Traffic to Sweden remained virtually the same, whereas travel to Estonia increased by 10%. International cruise ship traffic achieved a total of 344,000 travellers. The amount of unitized cargo traffic was 39.3 million metric tons (+16%), of which 13.9 million metric tons (+16%) were imported and 25.3 million metric tons (+15%) exported. A total of 1.2 million TEU (+10%) of containers were transported, of which 1.0 million TEU (+13%) with cargo. There were 0.8 million (+12%) trucks and trailers travelling. Change compared to the previous year is indicated in parentheses. De största exporthamnarna var Sköldvik, Kotka, Helsingfors, Karleby och Raumo. De största importhamnarna var Sköldvik, Helsingfors, Nådendal, Brahestad och Kotka. Mängden transitotransporter var 7,4 miljoner ton, vilket innebar en ökning med 18 % från året innan. Transitos andel av hela trafiken var 8 %. Mest ökade containertransporterna av enhetslastat gods samt importen av motorfordon. Transitotransporterna koncentrerades till hamnarna i Fredrikshamn, Kotka och Karleby samt Helsingfors och Hangö. Passagerartrafiken slog nytt rekord med totalt 17,4 miljoner passagerare. Ökningen från det föregående året var 3 %. I Sverigetrafiken reste 9,3 miljoner passagerare och i Estlandstrafiken 7 miljoner passagerare. Sverigetrafiken höll sig nästan oförändrad, medan Estlandstrafiken gick upp med 10 %. I den internationella kryssningstrafiken reste allt som allt passagerare. Totalt fraktades 39,3 miljoner ton (+16 %) enhetslastat gods, varav importen utgjorde 13,9 miljoner ton (+16 %) och exporten 25,3 miljoner ton (+15 %). Sammanlagt transporterades 1,2 miljoner TEU-containrar (+10 %), varav 1,0 miljoner TEU-enheter (+13 %) hade last. Sammantaget passerade 0,8 miljoner långtradare och släpvagnar (+12 %) hamnen. Inom parentes anges ändringen från det föregående året i procent. 10 PORT OF HELSINKI Annual report 2010

11 Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 11

12 12 PORT OF HELSINKI Annual report 2010 Forerunner in development

13 We invest in the comfort of city residents by being a good and reliable neighbour. We maintain Helsinki's excellent reputation as a seaport. We want Helsinki to be an attractive passenger port and a significant port for cruise traffic in the very heart of the city, as well as a good and comfortable place to live in. Quality and environment issues The operational system of the Port of Helsinki is based on the quality standard ISO 9001/2000, environmental standard ISO and the OHSAS standard for occupation health and safety management systems. The certificates for all parts of the operational system were received in the autumn of The quality and environmental goals set for 2010 were for the most part achieved. The accomplishment of these goals was monitored in reviews by the management and in executive group meetings. More rights to the passengers The European Parliament and Council issued a new regulation at the end of 2010 concerning the rights of passen- gers when travelling by sea and inland waterway (EU no. 1177/2010). The regulation will also be applied at the Port of Helsinki. The regulation contains provisions pertaining to the rights of disabled passengers and with regard to the event of delays in vessel traffic. The regulation contains obligations directed to carrier companies and travel agents as well as terminal operators (Port of Helsinki). I spetsen för utvecklingen Vi satsar på stadsbornas trivsel genom att vara en god och pålitlig granne. Vi upprätthåller Helsingfors utmärkta rykte som hamnstad. Vi vill att Helsingfors ska vara en attraktiv passagerarhamn och en betydande kryssningshamn i hjärtat av staden och samtidigt en bra och trivsam plats att bo i. Kvalitets- och miljöfrågor Grunden för Helsingfors Hamns verksamhetssystem utgörs av kvalitetsstandarden ISO 9001/2000, miljöstandarden ISO samt arbetshälso- och arbetssäkerhetsstandarden OHSAS Hela verksamhetssystemet certifierades hösten De för år 2010 uppställda kvalitetsmålen och miljömålen realiserades huvudsakligen. Realiseringen av målen följdes sedan upp i ledningens granskning och ledningsgruppens möten. Mer rättigheter för passagerarna Europaparlamentet och Europeiska rådet utgav i slutet av år 2010 en ny förordning om passagerares rättigheter till sjöss och på inre vattenvägar (EU nr 1177/2010). Förordningen ska förstås tillämpas även i Helsingfors hamn. Förordningen innehåller bestämmelser om rörelsehindrade passagerares rättigheter samt bestämmelser rörande fartygs förseningar. Förordningen innebär förpliktelser för trafikanter, researrangörer och terminaloperatörer (Helsingfors Hamn). Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 13

14 Nitrogen dioxide concentrations, monthly average (µg/m 3 ) Kvävedioxidhalter, månadsmedelvärde (µg/m 3 ) 80 Sulphur dioxide concentrations, monthly average (µg/m 3 ) Svaveldioxidhalter, månadsmedelvärde (µg/m 3 ) Mannerheimintie Vallila Mannerheimvägen Vallgård Kallio Vartiokylä Berghäll Botby Leppävaara Tikkurila Alberga Dickursby Luukki Eteläranta Luk Södra Kajen Töölöntulli Niittymaa Tölö tull Ängsmalmen Myyrmäki Myrbacka Vallila Vallgård Luukki Luk Eteläranta Södra Kajen A good neighbour takes care of the environment The Port of Helsinki monitors air quality, noise level and energy use in the port areas. The impact of port operations on waterways, bird life and fishes is measured. Air quality The environmental permits of the ports in Helsinki create the obligation to participate in the general monitoring of air quality in the capital region. Air quality was measured with the following results: In 2010, the air quality measurement station was situated in front of the Makasiini Terminal in the South Harbour. The quality of air was mostly good or satisfactory, and clearly better than in the areas with heavy traffic in Helsinki city centre. The ship and motor traffic emissions were visible in the air quality, but the norms were generally not exceeded during the year. The reference value for fine particles was not exceeded, but the day-specific reference value issued by WHO was usually exceeded on a few days during the year in the capital region, mainly due to longdistance transportations. These rather high, short-term (from minutes to hours) peaks of concentration are usually influenced by emissions from both ship and motor traffic, especially in calm weather. Noise Noise from harbour operations is the single most common reason for complaints by Helsinki residents. For this reason, the noise levels of each new passenger vessel were measured. The results influenced the selection of the berths for the ships. Vessels that stayed overnight in Helsinki were placed at a berth farther from housing. Shore power plans taken into action The examination of potential use progressed and the first practical measures will be taken during the commencing year. In cooperation with shipping companies and Helsingin Energia, the Port of Helsinki examined the possibilities that shore power offers passenger ships. The goal is for the passenger and car ferries at the South Harbour to be connected to shore power when at a berth. The analysis has progressed well enough to allow the equipment required by the connection to be installed in Viking Line's Gabriella in the spring of Prevention of soil and sediment contamination Together with the City Planning and Real Estate Departments, the Port of Helsinki carried out soil and sediment analyses in the former cargo traffic areas. The objective was to use these analyses to adjust the zoning of neighbouring areas in order to also secure the port's operational preconditions in the future. 14 PORT OF HELSINKI Annual report 2010

15 En god granne tar hänsyn till sin omgivning Helsingfors Hamn övervakar luftkvaliteten, bullernivån och energiförbrukningen inom hamnområdena och mäter hamnverksamhetens inverkan på vattendrag, fågelbeståndet och fiskbeståndet. Luftkvalitet Helsingfors hamnars miljötillstånd förpliktar dem att delta i den gemensamma övervakningen av luftkvaliteten i huvudstadsregionen. Mätningarna av luftkvaliteten gav följande resultat: År 2010 var en mätstation för luftkvalitetsmätningarna utplacerad framför Magasinterminalen i Södra hamnen. Luftkvaliteten var i huvudsak god eller nöjaktig och klart bättre än på de livligt trafikerade områdena i Helsingfors stadskärna. Utsläppen från båt- och biltrafiken syns i luftkvaliteten men normerna överskreds under året endast sällan. Inte heller gränsvärdena för småpartiklar överskreds, men WHO:s dygnsriktvärde överskrids vanligen några dagar om året i hela huvudstadsregionen främst på grund av fjärrspridning. På dessa relativt höga och kortvariga (minuter-timmar) koncentrationstoppar inverkar utsläppen från både biloch båttrafiken, speciellt vid stiltje. Buller De flesta klagomålen från invånare i näromgivningen rör bullret från hamnverksamheten. Därför mättes bullernivån för alla nya passagerarfartyg. Resultaten påverkade fartygens kajplats. Övernattande fartyg tilldelades en kajplats med längsta avstånd till bosättningen. Planerna för landström omsätts i praktiken Utredningen av användningsmöjligheterna fortskred och de första praktiska åtgärderna vidtas nu under det kommande året. Helsingfors Hamn har tillsammans med rederierna och Helsingfors Energi utrett passagerarfartygens möjligheter att använda landström. Målet är att passagerarfartygen i Södra hamnen ska kunna ansluta till landström när de ligger vid kaj. Utredningarna har framskridit så att Viking Lines Gabriella får anordningar för anslutningen installerade under våren Förebyggande av förorening av jordgrunden och sedimenten Helsingfors Hamn genomförde i samarbete med stadsplanerings- och fastighetsväsendet undersökningar gällande de före detta hamnområdenas jordgrund och sediment. Med hjälp av undersökningarna ville man påverka planläggningen av områden strax intill hamnen för att trygga hamnens verksamhetsbetingelser även i framtiden. Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 15

16 A good neighbour also assumes responsibility for waste En god granne tar också ansvar för sitt avfall Leaving solid and special waste as well as waste waters from vessels at port is made as easy for customers as possible. Reception of waste waters The Mayors of Helsinki and Turku initiated a campaign to protect the Baltic Sea in 2008 the Baltic Sea Challenge. One of the initiatives in the campaign was to encourage the pumping of the vessel waste waters into the city s sewage systems and thereby further to the appropriate sewage treatment plants. In 2010, the waste waters of all vessels in regular passenger traffic were pumped into the sewage system whilst at berth. International cruise ships, in particular, were again encouraged to pump their black and grey waste waters into the harbour sewage systems. At the Seatrade Exhibition in Miami in the spring of 2010, the Green Attitude Award was granted to the European Cruise Council, a joint organization in the cruising field. The organization has actively promoted the pumping of waste waters from vessels to ports and participated in the development work of reception equipment. During approx. 70% of the cruise ship visits, black and grey waste waters were pumped with the port's reception equipment. In the previous year, the number slightly exceeded 40 %. In 2010, no separate waste water fees were collected from the vessels. Vi har gjort det så smidigt som möjligt för kunderna att lämna sitt fasta fartygsavfall, specialavfall och avloppsvatten i hamnen. Mottagning av fartygsavloppsvatten Stadsdirektörerna i Helsingfors och Åbo inledde år 2008 en kampanj för skydd av Östersjön, Östersjöutmaningen. En av kampanjåtgärderna var att pumpa fartygsavloppsvattnen till stadens avloppsnät och leda det till avloppsreningsverket. Redan under 2010 pumpade alla fartyg i den reguljära passagerartrafiken sitt avloppsvatten till avloppsnätet under sina hamnvistelser. Internationella kryssningsfartyg uppmanades fortsättningsvis att pumpa sitt svarta och grå avloppsvatten till hamnens avloppsnät. Våren 2010 tilldelades kryssningsbranschens samorganisation European Cruise Council erkännandet Green Attitude på Seatrade-mässan i Miami. Organisationen har aktivt främjat pumpning av fartygsavloppsvatten till hamnar och deltagit i utvecklingen av mottagningsapparatur. Ungefär 70 % av kryssningsfartygen, som anlöpte hamnen, pumpade sitt svarta och grå avloppsvatten till hamnens mottagningsapparatur. Motsvarande siffra året innan var lite drygt 40 procent. Under 2010 togs ingen separat avgift ut för avloppsvattenhanteringen. 16 PORT OF HELSINKI Annual report 2010

17 Vessel waste waters received by the Port of Helsinki, metric tons Fartygsavfall som Helsingfors Hamn har mottagit, ton 3,000 Vessel waste waters pumped into sewage systems in Helsinki, m 3 Fartygsavloppsvatten som pumpats till avloppsnätet i Helsingfors, m 3 400,000 2, ,000 1, , Solid vessel waste / Fast fartygsavfall Oily waste / Oljeblandat avfall 100, Cruise ships / Kryssningsfartyg Passenger ships / Passagerarfartyg Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 17

18 The Port of Helsinki encourages minimized discharges Sulphur dioxides, typical of vessel traffic, were decreased in all parts of the port. Exhaust emissions The most important emissions related to harbour operations, and the vessel traffic comprises of nitrogen dioxides (NO X), carbon dioxide and sulphur dioxide (SO 2) together with fine particle emissions, such as soot. Sulphur dioxide emissions are, in particular, characteristic to vessel traffic and the fuels for road traffic contain no sulphur. The amount of sulphur dioxide emissions by vessels depends on the sulphur content of the fuels used and the amount of traffic. The sulphur content of the fuels used by the ships corresponds with the regulations effective in the Baltic Sea area, between 0.1% and 1.0%. Exhaust emission rates for traffic were calculated using a model that is based on the vessel data retrieved from Portnet. Road traffic and work machine emissions are also included in the calculations. Information for this has been received from Portnet and traffic calculations. The emission calculations for work machines are based on the fuel consumption information reported by the operators. NO X emissions from harbour operations, metric tons Hamnverksamhetens NO X-utsläpp, ton South Harbour / Södra hamnen West Harbour / Västra hamnen Vuosaari / Nordsjö SO 2 emissions from harbour operations, metric tons Hamnverksamhetens SO 2-utsläpp, ton PORT OF HELSINKI Annual report South Harbour / Södra hamnen West Harbour / Västra hamnen Vuosaari / Nordsjö

19 Helsingfors Hamn uppmuntrar till att minska utsläpp De för fartygstrafiken typiska svaveldioxidutsläppen minskade i alla hamndelar. Avgasutsläppen De mest väsentliga utsläppen till luften från hamnverksamheten och fartygstrafiken är kvävedioxider (NO X), koldioxid (CO 2) och svaveldioxid (SO 2) samt partikelutsläpp, såsom sot. Speciellt svaveldioxidutsläppen är typiska för fartygstrafiken, då vägtrafikens bränslen numera är svavelfria. Fartygens svaveldioxidutsläpp varierar beroende på svavelhalterna i de använda bränslena samt trafikmängderna. Svavelhalten i de bränslen fartygen använder följer bestämmelserna som gäller för Östersjön och varierar mellan 0,1 och 1,0 %. Trafikens avgasutsläpp beräknades med en modell baserad på fartygsuppgifter ur Portnet. I beräkningen inkluderas också både landtrafikens och arbetsmaskinernas utsläpp. Uppgifterna för dessa kommer från portuppgifter och beräkning av trafikmängder. Utsläppsberäkningarna för arbetsmaskiner baseras på de uppgifter om arbetsmaskiners bränsleförbrukning som operatörerna uppgett. Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 19

20 A functional harbour is part of the urban seaside environment We ensure the safety and fluency of our operations. Safety at port The safety plans for harbour structures were inspected at the end of the year. The safety assessments and plans will be next inspected next summer. The Finnish Transport Safety Agency will next perform an official assessment during Drills accordant with the ISPS code were carried out in the harbour structures The focus of the drills was on the harbour structures for passenger traffic, where altogether 15 drills were performed along with two separately recorded training events. The main drill conducted was the internal assessment of the safety plans for all harbour structures, carried out in December. Harbour area security services were carried out in a traditional manner. The focus was on gate security, with night time district security services as a supportive measure. Safety checks were conducted on departing ship passengers during the year in accordance with the monthly plan of the Department of Security and Environmental Issues. Inspections are carried out as spot checks. Passengers' responses to the security checks were very positive. No serious safety incidents mentioned in the ISPS code occurred in Security guard services were provided to cruise ships, as in the previous year. Handling and storage of hazardous materials A total of 240,000 metric tons of substances classified as hazardous materials were transported via the Port of Helsinki as unitized cargo. Of this, the share of Vuosaari Harbour totalled approx. 200,000 metric tons. This represented a decrease of some 14% from the previous year. There were no accidents related to the traffic of hazardous materials in the harbour area. The intensive supervision team that monitors the transport of hazardous substances carried out seven inspections at the various transport units of the Port of Helsinki. Inspections took place throughout the year and they were performed on both imported and exported units. The results of the inspections indicated that approximately one in three transport units did not comply with the safety requirements. Breeches were mainly related to insufficient fastening and supporting of the cargo, resulting in the suspension of the transport until the cargo was appropriately fastened and supported. Oil spill prevention There were no serious oil spills during the year. The Port of Helsinki participated in an oil spill prevention drill organized by the City Rescue Department on 4 May 2010 on the Amanda vessel. The drill was performed in front of Santahamina under demanding weather conditions. Ice-breaking at the harbours The ice-breaking period of was more demanding than usual, especially In January and February. A total of 740 hours of ice-breaking was noted. The first ice-breaking mission was recorded on 28 December 2009 and the last on 29 March Despite the difficult conditions, vessel traffic at the harbour areas ran fluently. The period of ice-breaking at the harbour also began exceptionally early, as the first ice-breaking mission was recorded on 16 December Vessel accidents One minor vessel accident took place in the harbour's water areas when a vessel departed the Vuosaari Harbour. Immediately after departure, the vessel machinery ceased operation and the vessel drifted against another vessel that was at berth. Both vessels suffered superficial scratches for the most part, and no personal injuries or environmental damage were incurred. Naval fleet visits There were a few naval fleet visits recorded in 2010; the most significant of these was the visit by USS Laboon to the West Harbour on 3 5 May A German naval division visited the Katajanokka EKL Quay with three vessels. Furthermore, the Nordic Cadet Meeting was organized in Helsinki on 4 8 August 2010 and one of the visiting vessels, worth a special mention, was the Norwegian three-masted barque Statsraat Lehmkul. Environment In environmental issues, the focus was on follow-up accordant with the requirements set in the environmental permits. The Port of Helsinki also participates in the Clean Baltic Sea Shipping project under the EU Baltic Sea Region Programme. The project aims to find means for harbours to affect environmental issues in the Baltic Sea area through, among other things, environment-based harbour fees, development of waste reception procedures, increasing the shore power connections of ships, and shifting to the use of alternative ship fuels, such as LNG or biogas. The project was launched in October PORT OF HELSINKI Annual report 2010

21 En fungerande hamn är en del av den maritima stadsmiljön Vi ser till att vår verksamhet är säker och smidig. Hamnsäkerhet Hamnkonstruktionernas säkerhetsplaner granskades i slutet av året. Nästa granskning av säkerhetsbedömningarna och -planerna ska ske under sommaren. Trafiksäkerhetsverket förrättar den officiella bedömningen påföljande gång under loppet av år I hamnkonstruktionerna genomfördes övningar enligt ISPS-regelverket. Tyngdpunkten i övningarna låg på passagerartrafikens hamnkonstruktioner, där det hölls sammanlagt 15 övningar och två separat utmärkta kurser. Huvudövningen var en intern granskning av säkerhetsplanerna för alla hamnkonstruktioner och genomfördes i december. Bevakningen av hamnområdena genomfördes som vanligt. Tyngdpunkten låg på bevakningen av portar, som nattetid understöddes genom distriktsbevakning. På avresande fartygspassagerare gjordes under året säkerhetskontroller enligt säkerhetsoch miljöavdelningens månadsplan. Kontrollerna utfördes enligt stickprovsprincipen. Passagerarnas inställning till säkerhetskontrollerna var mycket positiv. Inga allvarliga säkerhetsincidenter enligt ISPS-regelverket inträffade under år Kryssningsfartyg bevakades på samma sätt som tidigare år. Hantering och lagerföring av farliga ämnen Via Helsingfors hamn transporterades ton klassificerade farliga ämnen som enhetslastat gods, varav en andel på cirka ton via Nordsjö hamn. Minskningen jämfört med det föregående året var cirka 14 %. Vid transporter av farliga ämnen inträffade inga olyckor i de olika hamndelarna. Gruppen för intensivövervakning av transporter av farliga ämnen förrättade sju inspektioner i olika transportenheter vid Helsingfors Hamn. Inspektionerna fördelades jämnt över hela året och riktades mot både importoch exportenheter. Inspektionerna visade att ungefär en tredjedel av de transporterande enheterna inte uppfyllde säkerhetskraven. Förseelserna berodde främst på brister i surrning och stöd av lasten, vilket ledde till att transporten sköts upp tills bristerna hade åtgärdats på vederbörligt sätt. Oljebekämpning Inga allvarliga oljeskador inträffade under året. Helsingfors hamn deltog i en oljebekämpningsövning arrangerad av räddningsverket 4 maj 2010 på fartyget Amanda. Övningen ägde rum framför Sandhamn under svåra väderförhållanden. Isbrytning i hamnen Under var hamnisbrytningen svårare än vanligt, speciellt i januari och februari. Sammanlagt genomfördes isbrytning i 740 timmar. Den första isbrytningen registrerades 28 december 2009 och den sista 29 mars Trots de svåra förhållandena löpte fartygstrafiken smidigt på hamnområdena. Även under inleddes hamnisbrytningen ovanligt tidigt, då den första isbrytningen registrerades 16 december Fartygsolyckor Under året inträffade en lindrig fartygsolycka på hamnens vattenområden, då ett fartyg lämnade Nordsjö hamn. Fartygets maskiner stannade strax efter att fartygets kastat loss och fartyget drev mot ett annat fartyg vid kaj. Båda fartygen fick främst ytliga skråmor och inga skador på personer eller miljön uppstod. Flottbesök Under 2010 registrerades ett par flottbesök, varav det viktigaste kan anses vara USS Laboons anlöp i Västra hamnen 3 5 maj. Tre fartyg från en tysk flottavdelning besökte Skatuddskajen (EKL). Därtill ordnades i Helsingfors De nordiska sjökadettdagarna 4 8 augusti Av fartygen, som då anlöpte Helsingfors, kan den norska tremastbarken Statsraat Lehmkul nämnas. Miljö I miljöfrågor sattes fokus på uppföljningar enligt miljötillståndens krav. Helsingfors Hamn medverkar också i projektet "Clean Baltic Sea Shipping" som ingår i EU:s Östersjöprogram. Inom ramen för projektet undersöks under en treårsperiod vilka medel hamnarna förfogar över för att påverka miljöfrågor i Östersjöområdet, bland annat genom miljörelaterade hamnavgifter, utveckling av avfallsmottagningen, utökande av anslutningar för landström för fartyg samt övergång till alternativa fartygsbränslen, såsom LNG eller biogas. Projektet inleddes i oktober Årsberättelse 2010 HELSINGFORS HAMN 21