FÖR DIG SOM ÄR DELAKTIG I MEDIEVALET NR 12 / 14 AUGUSTI 2001 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖR DIG SOM ÄR DELAKTIG I MEDIEVALET NR 12 / 14 AUGUSTI 2001 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS"

Transkript

1 DAGENS MEDIA FÖR DIG SOM ÄR DELAKTIG I MEDIEVALET NR 12 / 14 AUGUSTI 2001 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS 14 AUGUSTI TV SID 4 Stort tittartapp för TV4 i juni och juli Tv-tittandet gick ner nio procent under sommaren. Bland de kommersiella kanalerna drabbas TV4 värst. Det fina vädret tros vara en av orsakerna, men även avsaknaden av stora sportevenemang såsom fotbolls-em. FOTO ROLF VAN DEN BRINK INTERNET SID 6 Positiv trend för e-postannonseringen Direktreklam utan redaktionellt innehåll som skickas via e-post är på uppåtgående. Detta enligt Institutet för reklam- och mediestatistik som räknar med att omsättningen för annonsmediet (permission-marketing) ökar med 80 procent i år. UTOMHUS SID 8 Nya regler underlättar annonsering på fasader Nu kan annonsörer börja arbeta långsiktigt med vepor på fasader och byggnadsställningar. Detta sedan Stadsbyggnadskontoret kommit med tydligare praxis så att annonsörerna slipper befinna sig i juridisk gråzon. UTLAND SID 10 Östtyska varumärken dammas av Genom att relansera gamla östtyska varumärken kapar nu fler tyska företag marknadsandelar från etablerade västerländska märken. AKTUELLA SIFFROR RESMÅL UPPDELAT MELLAN RESE- NÄRER SOM KÖPT ELLER INTE KÖPT SIN RESA PÅ INTERNET/ Procenttalen anger andel resenärer som svarat ja på frågan om de gjort en resa till Norden, Europa och övriga världen % Resa köpt på nätet Resa ej köpt på nätet 487 svarande i gruppen som köpt/beställt sin resa på webben. Gruppen består av totalt personer svarande i gruppen som inte köpt/beställt sin resa på webben, men gjort minst en fritidsresa med flyg de senaste tolv månaderna. Gruppen består av Frågor ställda till personer i åldersgruppen 15 till 79 år. Källa: Sifo Norden Europa Övriga världen Flera tunga chefer på SAS säger tvärtemot varumärkeschef Linda Fredheim-Björk att varumärket SAS kommer att ta stryk. SAS varumärke i kraftig turbulens Men varumärkeschefen Lena Fredheim-Björk vidtar inga åtgärder efter kartellaffären Den senaste tidens negativa publicitet kring avslöjandet av den olagliga kartellen med Maersk Air, är en av de allvarligaste situationer som någonsin drabbat SAS varumärke. Den uppfattningen delar flera tunga chefer på SAS med Medieval Charterbolagens e-handelssajter drar in miljarder sid 14 Kartläggning Så planerar Arla, McDonalds och H&M mediedygnet sid utomstående varumärkesexperter. SAS varumärkeschef Linda Fredheim-Björk tror dock att varumärkets styrka övervinner den aktuella krisen. Vi är öppna och sakliga och har hittills hanterat frågan exemplariskt, säger hon. sid 21 Affärer Stort annonstapp i affärstabloider under sommaren sid 30 INNEHÅLL Debatt 3 Tv 4 Press 5 Internet 6 Utomhus/byrå8 Utland 10 Medieval special 1 4 Kartläggning Granskning 20 Strategi 21 Medieval 28 Affärer 30 Professionellt 37 Sistauppslaget 38 JAG OCH MITT MEDIUM MARGARETA HÄGGLUND Bara Lennart i tobaksaffären vet att jag gosar med Vanity Fair, Tatler, In Style, FMH och L Officiel sid 40

2 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI ÅSIKT LEDARE Den smarta marknadschefen har sparat pengar EFTER VÄLFÖRTJÄNTA lugna stunder i hängmattor och på stränder kommer hösten och frågan om lågkonjunktur är åter verklighet. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik förväntas medieinvesteringarna i traditionella medier minska med fyra procent om man jämför med förra året. Så vad händer då i höst? Vad vi kan räkna med är att marknadscheferna nu tvingas skära i sina rörliga kostnader, och då drar man ner på mediepengarna. Det leder också förmodligen till att vi kommer att få se en del återanvändning av reklamkoncept får undersökningsföretagen det tuffare. Kanske utgör de till och med nästa krisbransch. Rebecka Lindberg chefredaktör DET HÄR ÄR synd. Den smarta marknadschefen driver sin marknadsföring över tiden oberoende av konjunktursvängningarna. Den smarta marknadschefen har sparat pengar och har budget att köpa medier nu när man kan få kontakter till ett betydligt bättre pris än för två år sedan då dotcom-företagen drev upp priserna. Den smarta marknadschefen tänker annorlunda och väljer att planera sina kampanjer i december/januari och juni/augusti istället för som traditionen bjuder september/november och april/maj och får kanske mer medier för pengarna på så vis. Mediebruset gör att det finns stora konkurrensfördelar att vinna genom smart planering. Varför tycks det som om så få marknadschefer klarar av detta? Planering, måste man säga, är alltid är en lätt väg till framgång. Medierna är såklart oroliga inför hösten. Här handlar det främst om nischning, medvetenhet om målgruppen och dess önskemål annonsörerna kommer att kräva fullständig information om mediekanalen och koncentrerar sina medieköp till de som är tydligast. Dessutom kommer en massa roliga, publicistiska projekt läggas på is i väntan på bättre tider... p 5 Debatt Inte rättvisande att annonsörerna sågar förening I sista numret före sommaren granskade Dagens Media Annonsörföreningen. Här på debattplats opponerar sig vd Anders Ericsson mot Dagens Medias sätt att sätta rubrik. Henri Pagot, informationschef på Reklamförbundet, är kritisk till Dagens Medias fasta krönikör och medieanalytiker Stefan Meleskos text om Reklamen är livsfarlig. mang, kunskap och motiv till medlemskapet kan variera. I Annonsörföreningens medlemsdatabank ingår idag nära namn. Att man inte kan dra statistiska slutsatser från 25 tillfrågade, vilka dessutom inte är slumpmässigt utvalda, förstår var och en. Med statistiken sammanfattar tidningen sitt omdöme med Annonsörerna sågar sin förening. Är det rättvisande? Mitt svar är ett rungande nej. Förutom det tveksamma urvalskriteriet vill jag inte rikta någon kritik mot innehållet i artikeln. På tre av de fyra frågor som redovisas svararen majoritet ja, vilket är det positiva svaret av de tre svarsalternativen. Trots det gör tidningen sin egen tolkning och vill få det att framstå som om landets annonsörer sågar sin föreningen jäms med fotknölarna. Slutsatsen är snarare den att det är Dagens Medias rubriksättare som sågar föreningen. Att företag och organisationer granskas är bra. Vi måste alla vara lyhörda för vad våra kunder och medlemmar har för behov. Målet måste vara att ständigt kämpa för att bli bättre. Arbetet med att skapa mervärden för våra medlemmar avstannar aldrig. Inte granskningen av oss heller, men den bör vara mer nyanserad än i det aktuella fallet. Anders Ericson Vd, Annonsörföreningen SVAR Fråga om ordval Bra att du tycker att vi gjort ett gott journalistiskt hantverk, det är vår ambition i alla lägen. Synd att du PÅ FÖRSTASIDAN AV förra numret av Dagens Media kunde man läsa Annonsörerna sågar sin förening. Annonsörerna var i detta fall 25 personer som plockats bland Annonsörföreningens 460 medlemsföretag. Svaren från tre av dessa tillfrågade vägdes inte in i den slutliga statistiken, då dessa av tidningen ansågs vara positivt jäviga och därmed kunde ge en positiv snedvridning av resultatet. Dessa personer ansågs veta för mycket om sin förening vilket resulterade i att deras svar inte fick räknas med. Således krympte gruppen av tillfrågade från 28 till 25 personer. Av de åtta frågor som ställdes till dessa 25 personer valde tidningen att redovisa svaren från fyra. Dessa frågor låg sedan till grund för tidningens omdöme sågar. Detta urvalsförfarande är förvånande då föreningen under sin 77-åriga historia alltid involverat sina medlemmar och strävat efter att få dem aktiva i föreningens arbete. Föreningen ägs och består i praktiken av sina medlemmar. Under det senaste två åren har mer är tio procent av medlemsföretagen varit aktiva i styrelse- eller kommittéarbeten. Det är väl ett gott betyg åt organisationen? Medlemskapet tecknas mellan medlemsföretaget och Annonsörföreningen och inte med en enskild fysisk person. Däremot får alla medarbetare på företaget utnyttja föreningens tjänster. Hos en del av våra medlemsföretag nås mer än 30- talet medarbetare av information från oss. Det innebär att engagetycker att vi valt ett för starkt ord på omslaget. Två viktiga saker: 1) Urvalsgruppen bestod av ett antal riktigt stora annonsörer, tillika viktiga medlemmar i föreningen. 2) Vi påstår aldrig i artikeln att vi drar statistiska slutsatser. Min bedömning av den sammalagda informationen i artikeln är att medlemmarna faktiskt är mycket kritiska till sin förening. Rebecka Lindberg Chefredaktör Dagens Media Stefan Melesko är obegriplig och osann I Dagens Media nummer 10 debatterar Stefan Melesko och refererar till Sven Lindqvists bok från 1957 Reklamen är livsfarlig och undrar sedan Varför ger Reklamförbundet ut den igen? Obegripligt. Vi tycker också att det är obegripligt. Obegripligt eftersom det inte är sant. Vi diskuterar och debatterar gärna reklam i allmänhet och innehållet i boken Reklamen är livsfarlig i synnerhet. Boken har vi redan debatterat. Bland annat med Sven Lindqvist själv. Däremot tycker vi inte att det är ett bra debatttekniskt knep att påstå osanna saker. Gärna debatt om kommersiell kommunikation, men i sanningens format. Henri Pagot Sveriges Reklamförbund SVAR Gör en egen agenda! Huvudbudskapet i min krönika var att reklamdebatten som nu förs också med deltagande från Reklamförbundet baseras på förlegade frågeställningar. Dessa är dessutom uppställda av en motståndare till marknadsekonomin Sven Lindqvist Varför släpper branschens egen intresseorganisation problemformuleringsprivilegiet kring diskussionen om den egna verksamheten till motståndarna och kritikerna. Obegripligt eller masochism? Min tes var att något skett i samhället, då journalister som besökte Nordkorea i samband med Göran Perssons resa sade sig sakna reklamen i Pyongjang. Uppmaningen till Reklamförbundet blev således att utnyttja denna sinnesförändring, som inte existerade då Lindqvists bok kom ut eller då den debatterades som bäst under 60- och 70-tal. Gör en egen dagordning med andra ord. Att förbundet inte givit ut boken utan bara ser till att man kan köpa den är en bisak. Jag ber om ursäkt för mitt brutala påstående. Men ingenstans i de artiklar som beskrivit denna nyväckta debatt framgår att Reklamförbundet själva skulle velat formulera frågeställningarna. Detta var min huvudtes. Stefan Melesko Brev till chefredaktören adresseras: Dagens Media, Rebecka Lindberg, Västmannagatan 15, Stockholm, fax , e-post: Vi publicerar bara signerade inlägg som dessutom ska förses med telefonnummer dagtid. Texter kan komma att redigeras. DAGENS MEDIA Dagens Media är en oberoende medietidning som ges ut av privatägda Dagens Media Sverige AB, utan anknytning till andra medieaktörer eller förlag. Vi ger ut: 3 Dagens Media varannan vecka i papper och varje dag på dagensmedia.se 3 DIG Tidningen om digital marknadsföring, tre gånger om året. Vi vänder oss till alla som köper medier: marknadschefer, vdar och folk på medie- och reklambyråer. chefredaktör Rebecka Lindberg Telefon: reportrar Rolf van den Brink Telefon: Klas Granström Telefon: Björn Hedensjö Telefon: Tia Jumbe Telefon: layout Ola Blomqvist, Punkt & Pixel medarbetare Marie Dahlmalm (fotograf) David Erixon (krönikör) Jan Isakson (skribent) Stefan Melesko (krönikör) Håkan Röjder (fotograf) Emelie Stachewsky (fotograf) Eva Wisten (skribent) vd och ansvarig utgivare Henrik Meerburg Telefon: repro och tryck Gefle Dagblad Civiltryck, Gävle marknadschef/annonser Mathias Kallio Telefon: Camilla Lundgren Telefon: prenumerationsfrågor 20 nummer kostar kronor + moms Telefon: lösnummerförsäljning Dagens Media finns att köpa i Presstops butiker i Stockholm, Malmö, Göteborg, Lund, Uppsala och Linköping adress Dagens Media Sverige AB Västmannagatan Stockholm Telefon (växel): Fax: E-post: På vår sajt kan du läsa och debattera färska medienyheter dygnet runt, året runt. Tipsa oss gärna om nyheter. TS-upplaga helår 2000: exemplar

3 4 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 NYHETER TV redaktör Rolf van den Brink Tittartorka drabbar TV4 Satellitkanalerna tog tittarandelar under sommaren av Rolf van den Brink TV-TITTANDET GICK ned med nio procent under juni-juli, jämfört med samma period Siffran avser snittittande över dygnet och kommer från tv-kanalernas mätbolag MMS. Av de kommersiella kanalerna drabbades TV4 av tittartorkan. Kanalen tappar 13 procent av tittandet över dygnet. På kvällstid, 19-24, tappar kanalen 15 procent av publiken. Tappet är ganska jämt fördelat över olika målgrupper med undantaget år där tittandet är oförändrat jämfört med juni-juli år Förra året sände vi fotbollsem. Det gjorde vi inte i år. Och vädret var bättre i år, förklarar Mikael Hernström, planeringschef på TV4, kanalens tapp. av Klas Granström TV4 HAR ANSÖKT om två nya tillstånd att sända digital-tv. Om dessa går igenom kommer en nyhetskanal och en sportkanal, TV4 Sport, att kunna ses via det digitala marknätet redan i höst respektive januari TV4 Sport ska bli en kanal inriktad på svensk sport och Thorbjörn Larsson, vd på TV4, tänker inte försöka konkurrera med Eurosport och Viasat Sport. Hemmaplan är TV4s starka sida och det ska vi nyttja även med TV4 Sport, säger han. TV4 Sport är tänkt att drivas i ett samarbete mellan TV4, Svenska Spel och ATG. De båda spelföretagen bistår bland annat med teknik och idéer kring hur interaktvitet i digital-tv ska användas. FÖRÄNDRING AV TITTANDE KLOCKAN 19-24/Juni-juli 2001 jämfört med Tusental SVT1 SVT2 TV3 TV4 Kanal Källa: MMS Nyhetskanalen är ett samarbete med amerikanska CNN och till en början kommer TV4 att vidaresända CNN. Det kan vi göra redan under hösten om vi får tillståndet. BLAND ANDRA STORA bolag som sökt tillstånd märks Eurosport med Eurosport och Eurosport News, Discovery Communications med Discovey och Animal Planet, och MTV med MTV Nordic, VH1 och Nickelodeon. Övriga bolag vill i första hand sända film, lokala och religiösa program. 34 bolag har sökt tillstånd för totalt 41 kanaler. Alla tänker dock inte sända programinnehåll utan flera bolag vill ha frekvensutrymme för att kunna erbjuda tekniska tjänster, såsom möjligheter för interaktivitet och annonsering. Däribland FÖRÄNDRING AV DYGNSTITTANDE/ Juni-juli 2000 jämfört med Tusental SVT1 SVT2 TV3 TV4 Kanal Källa: MMS EN SENARELÄGNINGEN i säsongen av Stadskampen och misslyckandet med den kan spela in. TV4s tapp innebär att SVT1 är den största kanalen i Sverige under sommaren, vilket inte är helt ovanligt. Vad beträffar SVT, tycks företagsledningen lyckats väl i ambitionen att göra en bred folklig kanal av SVT1 och en smalare kanal av SVT2, vilken tappade 35 procent av tittarna. Dock har SVT1 och SVT2 sammantaget tappat tio procent av tittarna, något som kan ha med nedläggningen av starka sommarkort som kafé-programmen att göra. TV4s och SVTs minskade publik har gett satellitkanalerna TV3 och Kanal 5 ökade andelar. Under sommaren var vi Sveriges största tv-kanal i åldrarna år (hos de tittare som kan se satellit-tv). Vi är stabila och har inga svaga dagar och en tablå som tittarna känner igen sig i. Det är inte lika stor skillnad i tablåerna mellan sommar och säsong som på TV4 och vi kör mycket film, säger Göran af Klercker, vd för TV3. TV3s ökar andelen tittare i år. Det beror nog på att vi hade lågt tittande där förra sommaren, säger Göran af Klercker. 41 kanaler vill sända digitalt FÖRÄNDRING AV TITTARTIDANDELAR, JUNI-JULI 2001 JÄMFÖRT MED 2000/TV3 vinner andelar i alla målgrupper % 3-99 år 3-14 år år år45-99 år Källa: MMS SVT1 TV4 Kanal 5 SVT2 TV3 MTV ZTV DOCK KAN ENDAST Kanal 5 göra anspråk på att ha fått ett betydande tillskott av tittare, 4,5 procent. Kanal 5 vd Manfred Aronsson har en speciell förklaring till tittartillskottet. Han berättar att Kanal 5 har en ökande andel tittar som ser kanalen via digital-tv, något som inte har kunnat mätas förrän under sommaren. Det visar två saker. Att vi har haft fler tittare under våren än vi har trott och att vi går in i hösten med vind i seglen, säger han. Bland de minsta kanalerna kan sägas att MTV visar ett stabilt tittande jämfört med förra sommaren och ZTV tappar sju procent över hela dygnet och ökar med 5 procent under klockan Intressant att notera är att MTVs tittare har blivit betydligt äldre denna sommaren än den förra. p Linder Interactive Communication, Linc. Vi har ett eget sätt att få fram tjänster på alla plattformarna, och till det behöver vi eget frekvensutrymme, säger Hans Linder på Linc. På grund av utrymmesbrist har plattformarna, exempelvis Boxer i marknätet och Canal Digital och Viasat som sänder via satellit, blivit tvungna att dra ner på bandbredden för ljud- och bildsändningar. Detta för att få plats med tjänsterna. Med Lincs teknik som översätter annonsörernas tjänster för de olika plattformarna och en egen frekvenskanal menar Hans Linder att det problemet ska vara ur världen. Tiden för ansökan om tillstånd för att sända tv i det digitala marknätet gick ut den sjunde augusti. Nu utvärderar Radiooch tv-verket de sökande bolagens finansiella och tekniska förutsättningar. Samtidigt går regeringens digital-tv-kommitté igenom ansökningarna och bedömer de innehållsliga förutsättningarna i kanalförslagen. Därefter ger digital-tv-kommittén sina förslag till RTVV som i sin tur senast den 27 augusti lämnar ett förslag till Kulturdepartementet. Sedan kan det gå snabbt. Om Kulturdepartementet anser förslaget vara bra meddelas det tämligen omgående vilka som får möjlighet att sända, säger Peter Schierbeck på RTVV. Tillstånden som de 34 bolagen sökt motsvarar utrymmet i tre frekvenskanaler, vilket är 12 till 15 tv-kanaler. Exakt kapacitet förhandlas det fortfarande om med andra länder. p Krokodil i TV4s bondgård av Rolf van den Brink UTTJATADE SÅPOR tvingar de största kanalerna att tänka om till hösten. TV4 ställer Nya tider medan Kanal 5 sänder de sista 70 avsnitten av Hotell Seger klockan på vardagar. TV4 och TV3 tror på dokusåpor och matchar förmodligen Farmen respektive Baren mot varandra på vardagarna. Vi känner att det är vår slot (block i tablån) och jag tror inte vi viker oss för Farmen, säger Göran af Klercker, vd för TV3. Detta ska leda till att vi fortsätter att vara starkaste kanalen i år, den unga familjen. Och att vi behåller övervikt på kvinnor, säger Mikael Hernström, planeringschef på TV4. TV3 kommer troligen inte att flytta dagsåpan Vita lögner som sänds Däremot har inte kanalen beställt några nya avsnitt. TV3 HAR TILL hösten den mest konservativa tablåläggningen. Kanal 5 stuvar om mest och har åtskilligt att bevisa efter debaclen med Hotell Seger och dokusåpan Radio. Kanal 5 inleder kvällen med Vänner följt av Spin City släpper Kanal 5 en krokodil i TV4s bondgårdssåpa Farmen och TV3s Baren genom serien Krokodiljägaren. Vi vänder oss till yngre män och folk som är trötta på dokusåpor. Slotten (tidpunkten) är spektakulär, säger Manfred Aronsson, vd för Kanal 5. Kanalen bränner av flera av sina tunga inköp under hösten vid 20.00: Crime Scene Investigators Ed på tisdagar. Mer tunnsått är det med egenproduktionerna på Kanal 5. Måndagsklubben, Stockholmare, OP7, Brottsvåg och Vår man i rutan är skrotade, återstår gör Fråga Olle, Motorjournalen och dokusåporna Villa Meduza och Mullvaden. Vi har en osentimental syn på egenproduktioner. Bra inköp sätter vi in på bra platser. Den stora pusselbiten som fattas i Kanal 5s tablå är de amerikanska avsnitten av Temptation Island och den nordiska versionen Frestelsens ö, som spelas in på Honduras nu. Vågar kanalen klämma in den på fredagarna? Också TV4 vill lysa upp höstmörket med nyhandlat från USA. Under veckorna sänder de nya Boston Public, av Dave Kelly, på måndagar Torsdag sänds polisserien the District, medan Arkiv-X får flytta in efter 22- nyheterna. TV3 ser stuvar inte om i hösttablån särskilt mycket. Klart är att Fångarna på fortet inte visas på torsdagar, vilket öppnar för spekulationer att TV3 lägger sin dejtingdokusåpa Harem på tisdagar Möjligen vågar TV3 chansa på fredagarna då det står klart att James Bond är spårlöst försvunnen ur hösttablån. p (Allt om höstens tv-helger på

4 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI NYHETER PRESS redaktör Tia Jumbe Män köper färre tidningar Tidsams lösnummerförsäljning minskar i de flesta manskategorier av Tia Jumbe KRÄFTGÅNGEN FÖR mansmagasinen fortsätter. Av de sex tidningskategorier hos Tidsam som backar mest i lösnummerförsäljning första halvåret i år är fyra traditionella manstidningskategorier. Men även förra årets succékategori mat/barn/hälsa backar i lösnummerförsäljning, liksom ungdomstidskrifter. Det visar statistik från distributören Tidsam. Manstidningskategorierna sport/aktivitet, man/trend, data/it, och herrtidningar tappar alla mer än tio procent i lösnummerförsäljning. Man/trend, med titlar som Café, Slitz och Depå backar 22 procent. Det har varit helt klart trögare för den nischen i år än tidigare. Det är en hyfsat ny nisch, kanske har den blivit mer mogen och stabiliserat sig på prenumerationer istället för lösnummer, jag vet inte, säger Linus Hedén, chef för förlagsservice på Tidsam. Data/it-nischen har en period bakom sig med både nedläggningar och sammanslagningar av titlar. Totalt har Tidsam sex färre utgåvor i kategorin än första halvåret i fjol. Men det är inte hela förklaringen till nischens tillbakagång på 19 procent i lösnummerförsäljning. It har haft väldiga framgångar tidigare men vi såg redan förra året att de började backa. HERRTIDNINGSNISCHEN fortsätter att tappa lösnummerförsäljning även första halvåret i år, med 13 procent. Titlar som FIB-Aktuellt och Aktuell Rapport lockar inte lika många som tidigare. Aktuell Rapport ändrade utgivning i mars, april i år. Vi har också en eller två utgåvor mindre än i fjol. Det kan ge lite sämre försäljningssiffror för kategorin. Men nischen har haft minskad försäljning under ett antal år. Kanske går männen till internet istället, säger Linus Hedén. Inte heller Samsungs marknadschef Kirsi Harju, som annonserar i en del av manspressen, har någon bra förklaring till att tidningar riktade till män fortsätter att backa. Jag har inget klart svar. Den kännedom jag har är att alla tidningar är på väg ner, att det har med konjunkturen att göra, säger hon. Samsung har istället börjat analysera den manliga målgruppen djupare. RAS I LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING I TRADITIONELLA MANSKATEGORIER/ Procentuell förändring första halvåret 01 jämfört med 00 Vi håller just nu på att inför höstkampanjen titta var vi når männen istället för i tidskrifter. Når vi dem inte i tidningarna måste vi skifta medier. Men manskategorierna är inte ensamma om att backa i lösnummerförsäljning. Även ungdom/populärpress tappade 16 procent i lösnummerförsäljning. En del av förklaringen är att Vecko-Revyn halverade sin utgivningsfrekvens till varannan vecka tidigt under första halvåret i fjol. Vecko-Revyn var veckotidning till och med mars i fjol och det spelar viss roll för kategorins totala försäljning. Sport/aktiv Man/trend Data/it Ungdom/populärpress Herrtidningar Mat/barn/hälsa Bil/mc/båt Familjetidningar Kändistidningar Övriga tidningar Annonsbörser Krysstidningar Hus/hem/trädgård Dam/mode Teknik/vetenskap Kategorin mat/barn/hälsa hade en bra försäljningstrend i fjol. Nya titlar poppade upp inom alla tre delområden i nischen. Trots det har alltså lösnummerförsäljningen minskat med 13 procent första halvåret i år jämfört med samma period i fjol. Jag kan inte se vad som hänt. Mat skrivs det om i många tidningar, det är möjligt att folk inte köper mattidningar i samma utsträckning, säger Linus Hedén. Hus/hem/trädgård och dam- % Källa: Tidsam /mode har haft en stabil försäljning under början av året. Sport/aktivitet och teknik/vetenskap, vilka tappat respektive ökat mest i lösnummerförsäljning är de kategorier med minst antal titlar. Det gör att små förändringar, exempelvis att Golf Digest bytt distributör och Pro Formula lagt ner och National Geographic och Hemma Bio kommit till, ger stort genomslag på försäljningen. Totalt har Tidsam tappat lite i försäljning, enligt Linus Hedén. p LILLA CLINCHEN/Kändistidningar AB-bilagor tappar manliga läsare Hans Hatwig, chefredaktör på kändistidningen Veckans Nu Vad ska en kändistidning aldrig innehålla? Rent förtal. Somliga kanske inte är så noga på den saken. Vilket av Hänt Extras kändisskoop hade ni själv velat ha? Jag kan inte påminna mig en enda artikel de haft som vi skulle ha velat ha. Jag läser nästan aldrig Hänt Extra. De svenska kändistidningarna är gammelmodiga och mossiga. Bästa kändisen att skriva om? De flesta artister. Jag spekulerar helst inte i vem som säljer mest. Ge konstruktiv kritik till Hänt Extra! Man behöver inte alltid hårddra rubrikerna, det är gammalmodig journalistik. Titta på de utländska tidningarna. De har aldrig sådana rubriker.det är inte tidsenligt med fåniga rubriker om nya flick- eller pojkvänner. Vad kan ni erbjuda kändislystna läsare som inte Hänt Extra erbjuder? Bra bilder, tryck och intervjuer. Bengt Gustavsson, chefredaktör Hänt Extra Vad ska en kändistidning aldrig innehålla? Osanna uppgifter om kändisar. Den ska heller inte innehålla okända människor. Vår definition på kändis är en person som inte behöver presenteras. Vilket av Veckans Nus kändisskoop hade ni själv velat ha? Har de haft något? Jag letar i minnet Ärligt talat följer jag dem inte. Bästa kändisen att skriva om? Jag måste erkänna att jag tänker bara kommersiellt. Carola är ju mycket bra, henne är folk mest intresserade av, det ser vi på våra försäljningssiffror. Ge konstruktiv kritik till Veckans Nu! Den är visuellt bra, snygg att titta på. Men det är väldigt harmlösa texter. Jag skulle i deras situation försöka vara lite mer spännande. Vad kan ni erbjuda kändislystna läsare som inte Veckans Nu erbjuder? Nyheter och spänning. Tia Jumbe av Tia Jumbe AFTONBLADETS BILAGOR tappar i räckvidd. Mest backar nöjesbilagan Puls som tappat 21 procent av sina läsare, eller personer, de senaste tre åren. Det är främst män som slutat att läsa bilagorna. MED SIN NEGATIVA räckviddsutveckling föll Puls mellan 1998 och 1999 djupare än bilagan Hälsa och är idag, med en räckvidd om , enligt Orvesto Konsument helår 2000, den minsta av de fyra bilagorna. Fördelningen av könen bland läsarna har också förändrats sedan Då lästes nöjesbilagan av fler män än kvinnor. Fram till 2000 har bilagan tappat fler manliga än kvinnliga läsare, vilket resulterat i att bilagan idag läses av lika många män som kvinnor. Det är inte bra för Aftonbladets framtid om de tappar sina unga läsare. Å andra sidan kan det vara frågan om en naturlig renodling. De riktigt unga är kvar, medan de lite äldre läser annat, exempelvis Nöjesguiden, säger Kristofer Dalin, printchef på Mindshare. Söndagsbilagan backar i räckvidd med tolv procent. Även här är det mest män som slutat läsa och läsarskaran som 1998 dominerades av män har idag en knapp övervikt av kvinnor. Även Hälsa backar med mer än tio procent, flertalet män. Kristofer Dalin tror att bilagetappet generellt delvis kan vara en naturlig konsekvens av att Aftonbladet tar betalt för sina bilagor. Eftersom tidningarna är intresseinriktade betalar läsare inte för en bilaga om ett ämne som de inte är intresserade av, säger han. EN ANNAN ORSAK ser Kristofer Dalin i den högkonjunktur som varade en bit in på 2000-talet. Bilagorna skriver i stort sett om samma saker som magasin. I och med att det har varit lite goda tider kan det tänkas att folk valt att köpa magasin istället för bilagor, säger han. Tv-tidningen har klarat sig bäst av de bilagor Dagens Media tittat närmare på. Bilagan har tappat läsare. Med tanke på att den totala räckvidden för Tv-bilagan är 1,4 miljoner läsare utgör tappet om 3,4 procent ingen katastrof. Huvudtidningen Aftonbladets räckvidd har varit stabil runt 1,3 miljoner läsare de senaste tre åren. p LÄSARUTVECKLING UNDER TRE ÅR/Samtliga bilagor tappar läsare Läsare tusental Källa: Orvesto Aftonbladet Hälsa Konsument 2000 Aftonbladet Puls Aftonbladet Söndag Aftonbladet Tv

5 6 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 NYHETER INTERNET Intresset ökar för e-postreklamen Snabbt och billigt till smala målgrupper av Rolf van den Brink INTRESSET FÖR annonsering i nyhetsbrev tycks öka. I USA fördubblas investeringarna i e- postreklam till runt en miljard kronor. Då ingår permissionmarketing, direktreklam utan redaktionellt innehåll via e-post. Detta enligt IRM som hänvisar till emarketer. Hur stor marknaden är i Sverige är inte känt. För permission-marketing, räknar IRM med att omsättningen hamnar på sex miljoner kronor under 2001, en ökning med 80 procent. Annonseringen ligger på en ganska låg nivå, men trenden är positiv, säger Tomas Fransson, rådgivare på Carat Interactive. Han föredrar de nischade nyhetsbreven framför de breda. Ett nischat nyhetsbrev är ett bra sätt att nå en liten, väl definierad målgrupp. Fördelarna är att det går att få snabbt genomslag i en begränsad målgrupp. Trots något högre kontaktkostnad ger nischade nyhetsbrev ofta lägre kostnad per respons. Nyhetsbreven kostar kostar 5-30 öre per brev, ibland något mer. Även om produktionskostnaden är låg för annonsen kan kontaktkostanden bli hög vid små målgrupper. Tomas Fransson har använt nyhetsbrev vid kampanjstarter. Du kan nå många snabbt när annonsen når hela medlemsdatabasen. Är du ensam annonsör i nyhetsbrevet kan responsen bli stor på kort tid, säger han och påpekar att det också går att göra direktutskick till medlemmarna. Utskicken går nästan alltid genom den sajt som samlat in e- postadresserna. Sajten står som avsändare, även då innehållet endast består av annonser. Hur vet du att ett nyhetsbrevs upplaga stämmer? Ja, hur vet man det? Det sker i princip ingen tredjepartsrevision av nyhetsbrevs upplaga. Det är en brist. MMXI Nordic reviderar bara fem nyhetsbrev. Lång besökstid outnyttjad av sajterna av Eva Wisten EN LOKAL PORTAL, en ungdomscommunity och en affärstidning det är de tre sajter svenskarna spenderade mest tid på i maj. Men av dem är det bara Lunarstorm som utnyttjar den långa besökstiden för att bygga särskilda annonskoncept. Det är också bara Lunarstorm som höll ställningen i toppen under sommaren, när de andra sajterna halkade ner till förmån för universitetssajter som lu.se och Chalmers.se. På Lunarstorm, där besökarna snittar 118 minuter i månaden, är det vanligaste sättet att annonsera en banner som är synlig under hela besöket. Lunarstorm handlar inte om att kränga exponeringar. Annonskonceptet bygger på att rätt annonsörer väljs till rätt målgrupp som vi kan avgränsa detaljerat eftersom alla våra besökare är registrerade medlemmar, säger Rickard Ericsson, ansvarig Henrik Eriksson som är rådgivare på Synergi Interactive hoppas på att någon av de stora portalerna ska våga göra ett riktigt magasin av sitt nyhetbrev. utgivare på Lunarstorm. Det fasta bannerplatserna har gjort att kampanjer på Lunarstorm har en frekvens på mellan en och fem procent, att jämföra med snittet på internet som ligger mellan 0,1 och 0,5. Lunarstorm har också utvecklat sitt annonskoncept till att omfatta tracking, effektmätning, produkt- och konceptutveckling. NUMMER TVÅ och tre på listan, Affärsvärldens nättidning Afv.se och portalen Tjohoo, utnyttjar inte det faktum att besökarna gärna stannar länge på sajterna. Affärsvärldens annonsförsäljning sköts av annonsnätverket Adlink. Sajten ingår i ett paket av andra finanssajter som Dagens Industri och Finanstidningen. Att utnyttja den långa besökstiden som argument för att sälja Affärsvärlden separat är inte aktuellt. Särskilt nu när annonsmarknaden på internet gått ner är det ett starkare argument för oss att ligga tillsammans med flera starka finanssajter, säger Per Johnsson, marknadsassistent på Affärsvärlden. Även den lokala portalen Tjohoo, som var den portal där besökarna spenderade mest tid Funktion Målgrupp Antal besökare Spenderad genomsnittstid (maj: Jupiter MMXI) Det här gör besökarna framför allt Annonsmöjligheter Lunarstorm Mötesplats år, allra starkast hos gymnasieungdomar, lika många killar som tjejer unika besökare i månaden 118 minuter Hänger Standardannonsformaten, samarbeten TÄNK PÅ 3 Hur stor andel av mottagarna öppnar verkligen nyhetsbrevet? Kan leverantören mäta det? 3 Är du ensam eller en bland flera annonsörer i nyhetsbrevet? 3 Hur färska är uppgifterna som mottagarna lämnat om sig själva? 3 Spamma inte! Välj i första hand nischade nyhetsbrev eller segmentera breda nyhetsbrev utefter delintressen. 3 Håll budskapet kort. HENRIK ERIKSSON, rådgivare på Synergi Interactive, tror att nyhetsbrevsannonser ökar. I USA har det blivit stort, jag tror inte på samma ökning här. Där kan man nå en miljon personer i ett intresseområde. Här är marknaden för liten. Själv använder han nyhetsbrev som annonseringskomplement. Ofta följer en annons i nyhetsbrevet med på köpet av något annat annonsutrymme. Vi köper specifikt i nyhetsbrev när vi vill nå smala målgrupper, som beslutsfattare, och för mer komplicerade budskap. Det är troligen färre annonser och mindre som pockar på uppmärksamheten i ett nyhetsbrev. Vad tycker du om priserna? Inte speciellt höga. Men det är en förhandlingssak, säger Henrik Eriksson. Johanna Frisch, vice vd på Mediacom Digital, är mindre imponerad. Det fina är att du kan nå en speciell målgrupp, men det finns mer effektiva sätt. Med sökmotorer och domänstyrning kan du nå kunder som aktivt söker information. p under maj säljs i paket, av annonsnätverket Doubleclick. När vi började personalisera fördubblades spenderad tid, säger Pehr Bohman, vd för Tjohoo. På Tjohoo är det e-posttjänsten som får upp besökstiden. p SAJTER DÄR BESÖKARNA STANNAR LÄNGST Afv.se Nättidning med artiklar, börskurser, företagsinformation, historik, portföljinformation Aktieintresserade unika besökare i månaden 90,3 minuter Läser nyheter, tittar på bakgrundsinformation och följer börskurser Banners Tjohoo.se Lokal portal 60 procent män, snittålder mellan 23 och medlemmar 70,4 minuter Skickar e-post Alla standardformat Digitala vykort ska locka besökare av Klas Granström DANSKA DIPCARD LICENSIERAR ut sin teknik för att skicka digitala vykort till företag som vill öka besöken på sin sajt. En kombination av event- och webbmarknadsföring som hittills testats av både turistorter och tidningar. Vi har jobbat med tekniken i ett och ett halvt år och nu licensierar vi ut lösningen på både årsoch eventbasis, säger Richard Engström, affärsutvecklare och en av grundarna av Dipcard. Bland annat har danska Berlingske Tidende haft ett evenemang på Kastrups flygplats där tidningen använde Dipcards lösning. Under tre veckor fick förbipasserande resenärer möjlighet att ta en bild på sig själva och på papper skriva en hälsning som de på flygplatsen tillfälligt placerade redaktionsmedlemmarna skickade iväg. Mottagaren av kortet fick ett e-post-meddelande med en länk som tog henne till Berlingske Tidendes sajt där kortet och den handskrivna hälsningen visas. Totalt skickades drygt 1000 kort till 3500 e-postadresser som sedan hamnade i BTs register. DIPCARDS MJUKVARA kostar euro, eller cirka kronor, att licensiera under ett år. Företag som vill använda tekniken under exempelvis ett lanseringsevenemang kan licensiera den under en vecka. Prislappen för det ligger på euro. De vanligaste kunderna är nöjesparker och turistorter men även andra företag börjar inse marknadsföringsmöjligheterna med Dipcard, säger Richard Engström. Just nu har Dipcard ett projekt på gång med amerikanska Fairfield, ett reseföretag i USA. Svenska Ving har också haft produkten licensierad till sina Sunwing-anläggningar. Vykortslösningen består av en mjukvara och en eller flera digitalkameror. Personer som vill skicka en hälsning låter sig bli fotograferade och skriver ett meddelande på en lapp. Meddelandet fotograferas av och laddas tillsammans med den digitala bilden upp på nätet via Dipcards mjukvara. Bilderna hamnar på nätet och kopplas till en unik länk som mottagaren får i sin e-post. Därefter skickas ett e-postmeddelande med länken till den e-postadress som skrivits på lappen. Länken tar mottagaren till sajten hos företaget som licensierat Dipcard-lösningen där bilderna visas. p Nöjesparker och turistorter är Dipcards vanligaste kunder.

6 8 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 NYHETER UTOMHUS/BYRÅ Tydlig praxis för vepor ger bättre annonsmiljö Men lokala regeltolkningar ger fortfarande olika förutsättningar i storstäderna av Björn Hedensjö EXPANSIONEN FORTSÄTTER för fasadvepföretagen trots att utomhusannonseringen enligt IRM har backat 17, 4 procent sedan årsskiftet. Enligt företagen själva är inte minst en tydligare praxis från stadsbyggnadskontoret att tacka för det. Det är klart att det har viss inverkan på försäljningen. Den stora skillnaden är att myndigheterna också börjat se mer positivt på annonsering direkt på fasaderna, och inte bara på byggnadsställningar, säger Henrik Tomczyk, operativ chef på MTG-ägda XL Format. Att affärsverksamheten gagnats av tydligare regler från stadsbyggnadskontoret håller även konkurrenterna med om. Det går att jobba mer långsiktigt när man inte befinner sig i en juridisk gråzon. Nu kan vi utveckla tekniken med fiberoptik och 3D-grafik i dukarna och ordna längre kontrakt med entreprenörer och fastighetsägare, säger Peter Nilson, vd på First Sight. Men enligt Anders Lindqvist, avgående vd på Rels Media, finns det åtskilligt som kan förbättras med det nuvarande regelverket. Visst har de blivit mindre restriktiva i reklamintensiva områden, men reglerna kan bli mycket tydligare och enklare. Som det är Sten-Olof Olausson, till vänster, tar över på Rels Media efter avgående vdn Anders Lindqvist. nu är huvudregeln att allt är bygglovspliktigt. Det vore bra om man slapp söka tillstånd i varje enskilt fall, säger han. HENRIK TOMCZYK på XL Format påminner om att verkligheten inte ser likadan ut i hela Sverige. I Göteborg ligger myndigheterna två år efter Stockholm, medan Malmö hamnat någonstans mittemellan. Trots att företagen tiger som muren när det gäller konkreta försäljningssiffror för i år, förnekar de att försäljningsutvecklingen skulle vara lika dyster som för andra annonsmedier. Enligt Henrik Tomczyk har första halvan av 2001 tvärtom inneburit dubblad omsättning jämfört med samma period i fjol, även om man då bör ha i åtanke att XL Format är relativt nystartat och omsättningsökningen utgår från låga jämförelsetal. Marknadsförutsättningarna är till och med sådana att en ny aktör, Actito, inträtt på arenan i sommar. Det finns ett behov, och behov är till för att fyllas, säger vd Christer Jonsson, men medger att marknaden i och med Actitos inträde förmodligen är mättad. De tre företag som varit med lite längre har dock märkt av ett tydligt kundskifte fasadvepor FOTO EMELIE STACHEWSKY var ett populärt annonsmedium för många dotcombolag, som i den mån de finns kvar idag oftast rör sig med blygsamma marknadsföringsbudgetar. Vi har sålt något mindre än vi räknade med i år. Det är klart att det märks när en annonsörgrupp faller bort helt och hållet, även om vi har fått nya kunder bland annat från telekombranschen, säger Anders Lindqvist på Rels Media. OCKSÅ HOS First Sight har våren varit lugnare än förra året enligt vd Peter Nilson, som dock är optimistisk inför hösten. Av offereringarna att döma ser det bra ut, men jag tror det tar ytterligare ett halvår innan svackan är över helt. XL Format lanserar ett nytt storstadspaket som omfattar VEPFÖRETAGENS ANNONSPAKET XL Format Rels Media First Sight Actito Annonspaket Till hösten storstadspaket i Stockholm, Göteborg och Malmö Annonspaketet Sverigepaketet i tio av Sveriges största städer Olika Stockholmspaket, storstadspaket i Stockholm, Göteborg och Malmö Citypaket i Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö till hösten. Det i kombination med ett nytt, än så länge hemligt format, kommer att bidra till försäljningskurvorna pekar uppåt under återstoden av året, enligt Henrik Tomczyk. På Rels Media, som omsatte tolv miljoner kronor i fjol, hoppas man också på bättre försäljning i höst än förra året. Det ska enligt Anders Lindqvist åstadkommas med hjälp av det internationella nätverk, Image Concept, som Rels Media ingår i. Vi har stor hjälp av att vi får internationella kunder genom dem, och vi har nyligen kommit till flera avslut, säger han. Att de optimistiska prognoserna knappast går ihop med prognoserna från IRM förklarar han med mediets relativa litenhet.p Kostnad för 14 dagar i centrala Stockholm med 150 kvadratmeter duk kronor kronor kronor kronor Senior Agency skapar budskap för köpstarka seniorer av Klas Granström SEXTIOFYRAÅRIGEOle Werring har en reklambakgrund som chef för Ogilvy-kontor i fem länder. Han driver sedan fem månader tillsammans med sin sextiosexårige kollega Hans Christensen Senioragency Oslo, en reklambyrå som specialiserat sig på att jobba mot målgruppen människor i åldern 50 och uppåt. Ofta går vi in i befintliga byråsamarbeten och fungerar som rådgivare, det är vad vi hinner med i dagsläget. Många företag har redan en eller flera reklambyråer, men när vi presenterar vår idé är det många som nappar och vill samarbeta ändå. TIDEN ÄR ETT problem också när det gäller att knyta till sig nya kunder utomlands menar Ole Werring. Enligt honom har Ole Werring är en av två delägare i reklambyrån Senioragency Oslo. Senioragency Oslo redan en rad kontakter i Sverige som kommer att bearbetas vartefter reklammännen får tid över från sina befintliga kunder. Bland kunderna finns försäkringsbolaget Vital som Senioragency i augusti kommer att hålla en workshop för. Målet är att utröna vilka möjligheter försäkringsbolaget har att inrikta sig på den äldre målgruppen. För K Bank har Senioragency själva gjort en komplett reklamkampanj som går just nu. För Plus Reiser har Senioragency lagt fram ett förslag till en strategisk plan. Senioragency håller även seminarier i ämnet seniormarknaden, eller målgruppen 50 och uppåt. Hittills har byrån haft ett heldagsevenemang för tidningen Familien, en Norsk magasinstidning ägd av Egmont. OLE WERRING HAR en rad idéer om vad branschkollegorna gör för fel när de försöker kommunicera med målgruppen. Många reklammakare tror att bara för att man är äldre än 50 år så gäller inte de regler som används i vanliga reklamsammanhang. Såsom att åldersindelning inte är den enda indelningen, utan att olika människor har olika intressen och inställning till livet, säger han. Ole Werring tror att det tar cirka tre år att etablera byrån. Därefter drar sig förmodligen han och Hans Christensen sig tillbaka och säljer Senioragency Oslo. Redan idag ägs 20 procent av byrån av Senioragency-nätverket som har sin bas i Paris. I Sverige består seniormarknaden av närmare tre miljoner människor. Många av dem har förvärvsarbetat större delen av sitt liv och kommit till ett skede där lån är betalda och deras privatekonomi gör det möjligt att handla för de flesta kronor som kommer in. Bertil Ahlqvist, vd för Ahlqvist & Co, startade i mitten på maj Silver Fox, också det en reklambyrå som inriktar sig på seniormarknaden. Han och Ole Werring är rörande eniga om att deras målgrupp inte vill bli tilltalade på ett sätt som får dem att känna sig gamla. Budskapet måste lindas in i andra termer än de som direkt anspelar på ålder. Det blir mindre och mindre attraktivt att bli identifierad som den man är ju äldre man blir, säger Bertil Ahlqvist. Svenska Silver Fox består av en arbetsgrupp, i vilken alla är över 50 år. Silver Fox är en traditionell reklambyrå och har som mål att växa till två kompletta arbetsgrupper. Hur lång tid det tar vågar Bertil Ahlqvist inte sia om. För närvarande diskuterar Silver Fox med tre potentiella kunder. Den här målgruppen består av människor som vill bibehålla sin aktiva livsstil även när de kommit upp i åldrarna. De har pengarna och tiden att göra av med dem. Och de kräver att man talar med dem med respekt och rätt budskap, säger Bertil Ahlqvist. p

7 10 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 NYHETER UTLAND Comeback för östtyska varumärken DDR-märken viktiga för att nå äldre målgrupp av Jan Isakson NU DAMMAS varumärkena från DDR-tiden av i Tyskland. Flera tyska företag har lyckats kapa åt sig stora marknadsandelar från etablerade västerländska märken i det forna Östtyskland genom att relansera gamla varumärken. Öppnandet av den östtyska marknaden innebar att nästan alla inhemska varumärken dog över en natt. Efter 40 år bakom muren ville inte östtyskarna ta i produkterna med tång allt skulle vara från väst. Men redan några år efter murens fall 1989 började trenden vända i det som tidigare varit Östtyskland. Dels ville folk stödja lokala producenter eftersom arbetslösheten bredde ut sig, dels började man inse att det faktiskt funnits bra produkter även i DDR, säger Tom Riismeyer, marketing manager på Brau und Brunnen, det västtyska bryggeri som idag äger varumärket Vita Cola den mest sålda läskedrycken efter Coca-Cola i det forna Östtyskland. VITA COLA LANSERADES redan 1957 som alternativ till de många coladrycker som tagits fram i västvärlden. Den smakar helt okej, ungefär som en blandning av Coca-Cola och Fanta, fast med mindre socker, vilket gör den lite fräschare. Uppsvinget för de gamla östtyska varumärkena fick Thüringer Waldquell Mineralbrunnen GmbH, som ursprungligen tillverkat Vita Cola, att på prov återuppta produktionen. Det blev en succé som till och med överraskade optimisterna hade Vita Cola sex procent av den totala läskedrycksmarknaden i forna Östtyskland. Andelen fördubblades till 1999 då läsken gick om Pepsi Cola som har cirka åtta procent av marknaden, och förra året var Vita Colas andel 13 procent av marknaden. Främst har marknadsandelarna tagits från Coca-Cola, vilket ledde till att Coca-Colas representanter i Tyskland lade ett bud Thüringer Waldquell Mineralbrunnen GmbH. Men istället blev det Brau und Brunnen som tog över företaget och varumärket. Jag kan inte detaljerna kring budet, men jag gissar att Coca- Cola kände sig hotade, Tom Riismeyer. Tolv år efter återföreningen finns det fortfarande stora skillnader mellan Öst- och Västtyskland både vad gäller inkomst och mediekonsumtion. Coca-Cola är fortfarande marknadsledande, men i delstaten Thüringen har Vita Cola gått om, och i många andra delstater närmar sig Vita Cola stadigt. Nästa steg blir att försöka upprepa succén med ett annat DDRvarumärke. Vi har nyligen relanserat Club-Cola. Förhoppningen är att den ska hjälpa oss att ta ytterligare marknadsandelar i framförallt nordöstra delen av landet där Vita Cola inte fungerat lika bra. Bryggeriet Brau und Brunnen är inte ensamma om att utnyttja varumärken från DDR-tiden. Swatch har tagit över klocktillverkaren Glashütte ett östtyskt prestigemärke, matkoncernen Dr Oetker har tagit över Radeberger Bier och Henkel koncernen - som bland annat gör lim och kosmetika och köpt och relanserat tvättmedlet Spee. Henkel har en mycket stark ställning i västra Tyskland, men är svaga i öst. Med varumärket Spee, som tidigare var mycket populärt i öst, hoppas de kunna ta nya marknadsandelar. SÅ SENT SOMi maj köpte kosmetikföretaget Beiersdorf 25 procent av östtyska Florena Cosmetics. Florena köptes ut av sin ledning efter murens fall och har behållit en mycket stark ställning i öst. Självklart är det här ett effektivt sätt att ta sig in på den östtyska marknaden. Men vi har också samarbetat med Florena sedan återföreningen. Deras fabrik gör bland annat Nivea kräm åt oss, säger Annika Busse, År 2001 är försäljningsprognosen liter för Vita Cola. En fördubbling sedan informationsansvarig på Beiersdorf. De flesta produkter som säljs under varumärken från DDRtiden säljs bara i de östra delstaterna. En lansering i de västra delarna skulle innebära enorma medieinvesteringar för att bygga upp kännedomen om varumärket. Men Brau und Brunnen utesluter inte en lansering av Vita Cola i västra Tyskland. Till varumärkets fördel räknas att det fått lite av kultstatus bland ungdomar, något som kan hjälpa till vid en västlansering. Men det får ta sin tid, det är inget vi planerar att göra i morgon, säger Tom Riismeyer. p FOTO HÅKAN RÖJDER TV-TITTANDE PER DAG (MÅNDAG TILL FREDAG) PERSONER ÖVER 14 ÅR. ÖSTRA TYSKLAND 3 % 11 % 32 % 54 % TV-TITTANDE PER DAG (MÅNDAG TILL FREDAG) PERSONER ÖVER 14 ÅR. VÄSTRA TYSKLAND 20 % 0-1 timme per dag 2-3 timmar per dag Mer än fyra timmar per dag Ser aldrig tv Långa tv-pass i öst. De riktiga soffpotatisarna hittar man utan tvekan i östra Tyskland, över fyra miljoner människor sitter fyra timmar eller mer framför tvn varje vardag. Källa: Mediacom Nordic, Daniel Eriksson NETTOINKOMST PER KAPITA/MÅNAD PERSONER ÖVER 14 ÅR ÖSTRA TYSKLAND 22 % 9 % 7 % 61 % 3 % 18 % 59 % NETTOINKOMST PER KAPITA/MÅNAD PERSONER ÖVER 14 ÅR VÄSTRA TYSKLAND 24 % 16 % kronor kronor Mer än kronor Saknar inkomst Innvånarantal: öst: 13 miljoner personer, väst: 51 miljoner personer. Källa: Mediacom Nordic, Daniel Eriksson 28 % 33 % Läs mer om östra och västra Tyskland på sidan 13 3 FOTO HÅKAN RÖJDER

8 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI NYHETER UTLAND Överlevnadskurs Pådyvlad livsstil inget för östtyskar av Jan Isakson DET ÄR SNART tolv år sedan Berlinmurens fall. Men ännu finns stora skillnader i konsumtionsmönster, medievanor och kultur mellan östra och västra Tyskland. Fortfarande måste de som vill slå sig in på Sveriges viktigaste exportmarknad anpassa sin kommunikation och mediestrategi till förhållandena i öst respektive väst. Östtyskarna ser helt annorlunda på reklamen. De tittar mer på sakinnehållet och låter sig inte bländas av livsstilsannonser, istället vill de ha ärlighet och fakta. Inställningen till reklam är mycket mer rationell än i väst, förklarar Cari Jackson- Cloenther, medierådgivare på Mediacom Düsseldorf. Enligt henne finns en logisk förklaring. 40 år av kommunistpropaganda har helt enkelt gjort östeuropéerna framförallt de äldre allergiska mot falska och tillrättalagda bilder av vad som är lycka och framgång. Det finns flera skillnader. Befolkningen i öst är generellt yngre och födelsetalen är högre. Dessutom konsumerar östtyskarna mer medier. Det finns en helt annan hunger efter information och underhållning än det gör i väst. PÅ CARATS NYÖPPNADE kontor i Berlin, ett par kvarter från det berömda tv-tornet, råder fullt byggkaos. I trapphuset får vi kliva över hantverkarnas verktyg och lokalerna luktar fortfarande färsk målarfärg. Kontoret ligger i en ombyggd gammal fabrikslokal. Efter murens fall har stadens intensiva kulturliv koncentrerats till den östra delen, här samlas stadens mest kreativa hjärnor och trendsetters. Därför är det är här i öst som många medieföretag väljer att etablera sig när de öppnar i Berlin. Enligt Thomas Nowack, senior planner på Carat Berlin, finns fortfarande stora skillnader mellan mediemarknaderna i öst och väst. Ta tv-tittandet. Eftersom östra Tyskland har många fler arbetslösa kan det vara lika effek- Stora skillnader i öst och väst, enligt Thomas Nowack, på Carat i Berlin. tivt att placera viss reklam mitt på dagen som klockan I väst måste man hålla sig till prime-time för att nå fram, säger han. Östtyskland var en tidningsläsarnation. Största veckomagasinet heter Superellu och i öst har det bättre räckvidd än giganter som Der spiegel, Stern och Focus. Superellu har ett annat språk. Dessutom spinner de mycket på östnostalgi och har mer fokus på musikgrupper och kultur från öst än de traditionella västtidningarna. PÅ RADIOSIDAN innebar sammanslagningen en omvälvning. I östra tyskland startades en mängd nya radiostationer, vilket gjorde marknaden mer komplicerad men också mer intressant. I väst har fusioner rensat upp i floran vilket gör att en stad som Köln bara har två radiokanaler, en regional och en för city. Det kan jämföras med Berlin som har 18 radiostationer. Marknaden är diversifierad. Västra Tyskland står för den allra största delen av medieinvesteringarna eftersom väst har överlägset störst köpkraft. Dels tjänar västtyskarna generellt mer, dels är arbetslösheten högre i väst. Dessutom väljer många välutbildade östtyskar att flytta till väst och bättre betalda arbeten. Men Tyskland är för stort för att ses som en marknad. Företagen lägger upp sina kampanjer delstat för delstat. Oftast investeras då de mesta pengarna i väst, eftersom det kostar mer att nå fram där. p FOTO HÅKAN RÖJDER Tanke, Ord & Handling för Mediesäljare Kursstart 11/9 och 3/10 Tre och en halv dagar effektiv och användbar medieutbildning Anmälan och frågor, tala med Jonas Granberg eller gå in på Media Broker Medieskola

9 14 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 RESEBYRÅERNAS MEDIEVAL FOTO EMELIE STACHEWSKY VÄXER PÅ WEBBEN. Claes Wallin, marknadschef på Spies, Ann-Christine Ahlskog, marknadschef på Always, Annika Thunström, marknadschef på Apollo och Cecilia Jansson, marknadschef på Fritidsresor. Webben viktigast för charterbolagen Always, Apollo, Fritidsresor, Spies och Ving genererar alla minst sju procent av sin omsättning via sina sajter. Fritidsresor omsätter en miljard på sina sajter i Norden. av Klas Granström FÖRUTOM ATT RESEFÖRETAGENS sajter är exempel på lyckad e-handel är företagen också flitiga medieköpare. Förra året gjorde de fem största reseföretagen, Always, Apollo, Fritidsresor, Spies och Ving, bruttoinvesteringar i media för 291 miljoner kronor enligt Sifo. Första kvartalet i år var siffran 128,2 miljoner. Apollos sajt är enligt företaget själva den som står för störst andel av omsättningen bland de stora reseföretagen med sina 20 procent. Apollo började erbjuda bokningar via internet i januari Sista-minuten-priser uppdateras varannan timme och Apollo erbjuder en rabatt på 50 till 200 kronor om kunden bokar via nätet. Men rabatten är inte det viktigaste visar egna undersökningar. Tillgängligheten och bekvämligheten är det viktigaste för kunden. Tidigare var rabatten alltid 100 kronor. Att lägstanivån sänktes till 50 kronor gav ingen minskning av antalet bokningar som sker via webben, berättar Annika Thunström, marknadschef på Apollo. Apollo hade för tre år sedan stora imageproblem. Idag kämpar företaget fortfarande med att återfå förtroendet hos charterresenärerna och Apollo har under flera års tid ökat sina investeringar i medierna. Bland annat köpte man första halvåret i år annonsutrymme för 42,2 miljoner kronor. Det är drygt 25 procent mer än marknadsledande Fritidsresor, och hela tio gånger så mycket som marknadsfemman Spies under samma period. Det handlar i första hand om att förbättra Apollos image. Vårt varumärke har ungefär samma kännedom som Ving och Fritidsresor men vi vill inte ha fler kunder utan bättre betalt för våra resor, säger Annika Thunström. Annika Thunström vill nå en annan grupp köpare än vad Apollo gör idag. Apollo har en överrepresentation av tjugo- till trettioåringar bland sina resenärer och en mer attraktiv grupp är högutbildade, högavlönade i ålder 40 och över. Därför skulle vi aldrig annonsera i tv i samband med Baren i TV3. Istället vill vi ligga vid nyheterna. TV4 Stockholm är ett bra alternativ för att nå dem vi vill ha på våra resor. Exempelvis storstadsbor som är frekventa resenärer, säger Annika Thunström. Utbudsannonsering i Dagens Nyheter står för cirka 25 procent av Apollos mediemix. Där annonserar man en gång i veckan. GP och Sydsvenska Dagbladet är också frekvent använda då Apollo säljer många flygstolar från Göteborg och Köpenhamn. Tv står för en tredjedel av företagets mediemix. En del magasin används också, såsom baksidor på resetidningar som Allt om resor, Res och Vagabond. Sköna dagar och

10 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI RESEBYRÅERNAS MEDIEVAL Privata Affärer är andra exempel på magasin som Apollo köper annonsutrymme i. Apollo exponerar sig inte i livsstilstidningar, det anser företaget inverka negativt på trovärdigheten. VING ÖPPNADE för e-handel på sin sajt våren Tio procent av företagets försäljning sker via webben och de som handlar på Vings sajt är mer resvana än de som köper sina resor över telefon eller disk. Det visar Vings undersökningar. Ving har de senaste åren investerat kraftigt i tv-reklam, framförallt som presentatör av vädret i TV3. De insatserna kommer att fortsätta och tv står för 50 procent av Vings mediemix. I tv gör vi varumärkesbyggande reklam. Det syns aldrig några erbjudanden eller prisuppgifter i Vings reklam i tv, säger Linda Hassle, produktionsledare på Vings marknadsavdelning. Utöver tv använder Ving dagspressen som mediekanal. Där handlar det om försäljningsökande åtgärder i form av utbudsannonsering. I första hand investerar företaget i morgontidningarna. I kvällspress görs bara enstaka annonsköp. Några massiva kampanjer har Ving inte inplanerade enligt Linda Hassle. Kampanjer körs när sommar- och vinterkatalogerna kommer ut och de är då utformade för att stärka varumärket lika mycket som för att driva försäljningen. För kampanjer används veckopress i störst utsträckning. Ving uppfattas ofta som dyrt av nya kunder och det är något vi vill förändra. Det kan bero på att konsumenterna tror att produkter med viss kvalitet ska vara dyra av hävd, men det är något vi försöker komma bort ifrån, säger Linda Hassle. TIO PROCENT av Fritidsresors totala försäljning sker via sajten. Målet är att 25 procent av affärerna ska ske på webben år 2003, säger Cecilia Jansson, marknadschef på Fritidsresor. Cecilia Jansson berättar att sajten idag har sjuttio- till åttiotusen besök per vecka. När Fritidsresor började marknadsföra sin sajt på våren 1999 hade den besök per vecka och idag är det alltså dubbelt så många. På nordisk basis omsätter Fritidsresors sajter en miljard på webben. Det är oftast kvinnor som samlar fakta och tar beslutet om att köpa en resa. Fritidsresors egna undersökningar visar också att sajten har en övervikt av kvinnliga besökare. Den kommunikativa målgruppen är hemlig och Cecilia Jansson berättar istället att man riktar in sig på familjer och både yngre och äldre par. Tidigare hade Fritidsredor en rabatt på 100 kronor vid bokning via sajten. Nu används differentierade rabatter. Exempelvis går det i en kampanj att få upp till kronor billigare thailandsresor om resenärerna köper sin resa via webben. Dessutom hålls webbauktioner av resor. Det är viktigt att det hela tiden sker aktiviteter på sajten så att frekventa besökare ser att det händer saker där. Men fakta om resmål är också viktig. Den finns där för att kunder som vill samla fakta inför en resa inte ska behöver ringa och ställa frågor. Det är både bekvämare för konsumenten och ger oss bättre tillgänglighet i telefonförsäljningen, säger Cecilia Jansson. Reklambyrån Collaborate tog förra året fram en ny kommunikationsplattform åt Fritidsresor. Den sjösattes vid årsskiftet och går ut på att Fritidsresor ska leverera CHARTERBOLAGENS MARKNADSFÖRING Bruttoinvesteringar i media Målposition Reklambudskap Mediebyrå Reklambyrå Internetbyrår Mediemix Always 22,6 miljoner Familjearrangör - CIA Intern Abel & Baker Press, 80 %; dr/dm, 5 %; utomhus, 10%; internet 5 % Apollo 80,6 miljoner Tänkbart val En värld av möjligheter Intern Intern Intern Press, 45 %; tv, 35%; utomhus, 5%; övrigt, 15 % och förmedla resor med värme. Vi vill vara expert på resor till sol och bad, säger Cecilia Jansson. Fritidsresor bevakar konkurrenternas marknadsaktiviteter aktivt. Vi försöker skilja oss genom att jobba med utveckling av nya hotell- och servicekoncept och hitta nya resmål, säger Cecilia Jansson. Fritidsresor använder ett fåtal medier. Företaget tycker att det är svårt att upprätthålla relationerna till sina kunder när kundbasen är så stor, men i försöken gör Fritidsresor en del direktmarknadsföring. I framtiden tror Cecilia Jansson att internet kommer att stå för en större del av marknadsföringen. Likaså digital-tv blir en intressant kanal för att sälja resor. Fritidsresor använder i första hand tv och morgonpress. Reklam i tv är uteslutande varumärkesbyggande och morgonpressen får driva försäljningen. Dessutom letar företaget efter lösningar som kan erbjuda exponeringar i flera medier och ingå i samarbeten på sajten. Fritidsresor 70,1 miljoner Expert på resor till sol och bad Resor med värme Initiative Universal, Fastbridge för digitala medieval Collaborate Via reklambyrån Press, cirka 40 % varav morgonpress 35 %; tv, 50%; internet, 5 %; dr/dm, 5% Spies 15,1 miljoner Lågprisarrangör Jämför alltid med Spies innan CIA Björn Garenberg/- Lowe Forever Mind, intern byrå Press, cirka 70 %; dr/dm, 20%; internet, 10 % Ving 102,6 miljoner Arrangör för familjer och vuxna par Känslan sitter kvar länge CIA Rönnberg McCann, intern byrå Intern Press, 50% varav morgonpress 40%; tv, 50% MEST BESÖKTA RESESAJTERNA 3 Sj.se Scandinavian.net Ving.se Always.se Reseguiden.se Apollo.se Fritidsresor.se Stfturist.se Swebuss.se Resfeber.se Siffrorna avser unika besökare under juni 2001 enligt Jupiter MMXI MED I ALL annonsering som Always gör finns adressen till Always sajt. Sajten öppnade 1997 och blev en e-handelsslösning Idag görs mellan fyrtio- och femtiotusen besök per vecka på sajten enligt Always egna mätningar. På sajten har Always en kundklubb med medlemmar som får erbjudanden om och rabatter på vissa resor. Ungefär tio procent av den totala försäljningen under våren 2001 skedde via webben. På årsbasis är siffran sju procent, säger Ann-Christine Ahlskog som är marknadschef för Always. Always säljer också sina resor genom resebyråer. Företaget har tre egna butiker men totalt säljs Always-arrangerade resor av cirka 400 resebyråer runt om i landet. Därför gör Always oftast sina annonseringar tillsammans med resebyråerna. Medievalen görs av resebyråerna lokalt i det området där byråerna finns. Då handlar det om landsortspress och liknande. När det gäller större, rikstäckande kampanjer, exempelvis för en ny katalog eller nytt resmål, sköter Always annonseringen från huvudkontoret. Men även då hänvisar annonseringen kunderna till Always resebyråpartners för köp. För närvarande jobbar Always med att stärka sin profil, både grafiskt och innehållsligt. Grafiskt innebär det en åtstramning av formgivningen så att det enklare ska gå att känna igen en Always-annons. Innehållsmässigt ska Always tydligt kommunicera att de är en familjearrangör. Någon riktningsändring av medievalen kommer Always inte att göra. Precis som tidigare kommer dagspressen att vara basen för annonseringen, med cirka 15 procent av mediemixen. Där används i första hand Dagens Nyheter, Göteborgs- Posten och Sydsvenska Dagbladet. Always gör ingen tv-reklam. Tv-reklam gynnar alla researrangörer med sitt drömfokuserade innehåll, säger Ann-Christine Ahlskog. Always primära målgrupp är barnfamiljer och kvinnor i åldern 25 och över. För att skilja sig från sina konkurrenter jobbar Always mer tillsammans med resebyråerna berättar Ann-Christine Ahlskog. SPIES STARTADE försäljning på sin sajt under 1998 och den får enligt företaget själva cirka besök per vecka. Knappt 10 procent av försäljningen sker via nätet och målet är att nå 15 till 20 procent. Spies erbjuder liksom flera av sina konkurrenter rabatt till kunder som köper sin resa via sajten. För Spies kunder rör det sig om 100 kronor. Målet för internetaffärerna ska Spies nå bland annat genom den annonsering företaget gör på andra sajter. På Passagen och Aftonbladet finns knappar som tar besökarna till Spies sajt och Claes Wallin, marknadschef på Spies, är nöjd med trafiken som genereras från Passagen: Vi ser oss om efter andra webbavtal. Spies har ändrat affärsmodell och stängt de egna butikerna. De fokuserar på att vara en lågprisarrangör utan udda resmål och lyxhotell. Istället ska 240 resebyråpartners sälja Spies-arrangerade resor till de resmål dit 80 procent av chartertrafiken går, såsom Mallorca, Kanarieöarna, Grekland och Thailand. Det innebär att Spies minskar sitt utbud av resmål med mellan 25 och 30 procent. Claes Wallin berättar att möjligheterna för Spies att marknadsföra sig är små just nu. Om de ekonomiska förutsättningarna hade funnits skulle företaget BESÖKSSTATISTIK RESEFÖRETAGENS SAJTER/ Unika besökare Besökare Always Apollo Fritidsresor Spies Ving i tusental Källa: Jupiter MMXI Juni 1999 Juni 2000 Juni 2001 Spies uppnådde ej statistisk säkerhet juni TÄNKBART MÄRKE ATT KÖPA CHARTERRESA AV/ Om du skulle boka en charterresa, för sommareller vintersemester, vilken arrangör skulle du välja? % Källa: Nordisk Fritidsresor Media Analys Ving Always Apollo Spies BRUTTOINVESTERINGAR I MEDIER/ Utveckling av reseföretagens helårsinvesteringar Mkr Källa: Sifo Fritidsresor Apollo Ving Spies 2000 Always Perioden jan-juni 2001 investerade Always 9,8 mkr, Apollo 42,2 mkr, Fritidsresor 29,2 mkr, Spies 4 mkr och Ving 43 mkr. gjort en uppdelning mellan profil- och utbudsannonsering. Nu blir det kombinationer. Vi ska jobba med befintliga kundregister och har fokus mot resebyråerna. Så att de i sin tur marknadsför och säljer Spies produkter, säger Claes Wallin. Spies har inte definerat någon målgrupp. Claes Wallin säger att det borde finnas en uttalad målgrupp. Istället riktar sig Spies till allt och alla och priset får vara lockbete. Några resedrömmar med palmer och stränder kommer Spies inte att locka med, säger Claes Wallin. Mediemixen består av dagspress och tv. Närmast kommer tv att få stryka på foten. Spies mediebyrå föreslår nu kvällstidningar men Wallin har ännu inte gjort valet mellan kvälls- och morgonpress. p

11 16 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 KARTLÄGGNING MEDIEDYGNET Följ din kund från morg KÄLLA JOHAN DRAKENBERG, PRINTCHEF CARAT ILLUSTRATION INGELA PETERSON För uppstickaren som vill ut med sitt budskap snabbt och effektivt är kunskap om mediedygnet ett viktigt verktyg. Dagens Media har kartlagt hur du utnyttjar det bäst. av Tia Jumbe RÄTT ANVÄNT KAN mediedygnet vara en uppstickares främsta vapen eller ett sätt att nå en kund vid exakt rätt tidpunkt. Men mediedygnet används inte alls i den utsträckning det förtjänar. Jag är lite förvånad över att mediedygnet inte används mer i strategier. Delvis beror det nog på att vi annonsköpare är lite för konventionella. Företag upplever det kanske som att de inte har ett tydligt huvudmedieval om de finns med i flera olika medier, att de får en mer spretig mediemix, säger Magnus Anshelm, printchef på Message Plus. Just där ligger också nackdelen med att följa kunden hela dygnet, enligt Sven Boström, tvchef på CIA, att man med en liten budget skapar allt för spretiga mediestrategier med en liten budget. Michael Hollesen, vd på Gester & Co, pratar allt mer med sina annonsörer i termer av mediedygn. Men istället för att titta på medier i första hand tittar Gester & Co allt mer på målgruppen i första hand. DET FINNS TRE aspekter på mediedygnet. 3 Dels kan annonsörer följa kunden i medier från uppstigning till sänggående. När den potentiella kunden slår upp morgontidningen finns företaget där med en annons. Kanske ser kunden reklamen också runt nyheterna på morgon-tv. Strax före trafikinformationen ligger samma företag med ett inslag i reklamradion när kunden pendlar till jobbet. Tre träffar redan innan den potentiella kunden nått jobbet. Så kan dagen fortsätta, med variationer i medievalet beroende på budget och medievanor hos målgruppen. 3 Ett andra alternativ är att kartlägga målgruppens alla mediesteg under dygnet och lägga sig så på en så strategiskt riktig tidpunkt som möjligt. 3 Ett tredje alternativ är en kombination av de båda första. En kontinuerlig matta i tv och utomhus kompletteras med punktinsatser under dygnet. Ett exempel på att följa kunden nära under hela dess vakna tid är Hennes & Mauritz mediestrategi. H&M bygger dessutom ofta en kreativ kommunikativ kedja över dygnet. I morgontidningen visar de en produkt, ett plagg eller en hygienteknisk produkt. Annonsen följs sedan upp med samma produkt överallt utomhus. Dessutom skyltas produkten väl i butik, säger Magnus Anshelm. En intensiv mediedygnsuppvaktning passar uppstickare utan resurser att möta marknadsledande företaget i en kontinuerlig kampanj. Dels av resursskäl men också för att, under en kort period, överrösta konkurrentens brus, enligt Sven Boström, tvchef på CIA, som fortsätter: Uppstickaren kan välja tidpunkter under året och göra några rejäla nedslag. Att följa kunden hela mediedygnet kan vara bra för företag som vill tränga in snabbt hos konsumenten: vid lanseringshelgen av en ny film eller när det finns en deadline som vid tecknandet av aktier. SPELFÖRETAGET ATG är enligt Sven Boström duktiga på att arbeta effektivt med korta, snabba nedslag. ATG får på lördag eftermiddag vetskap om att det blir en Jackpot på V75 nästa helg. Då har de fram till nästa lördag på sig att via köpta medier skapa maximal kännedom om Jackpoten bland de potentiella spelarna. Det kräver logistisk finess att komma ut brett och göra det ekonomiskt försvarbart. ATG använder under den veckan tv, radio, kvällspress och utomhus. Det finns exempel där utomhusaffischerna suttit uppe redan på måndag, men det beror förstås på att det funnits tillgång till tomma ytor, säger han. Det finns dock några negativa sidor av att mata ut reklam vid målgruppens varje vakna minut. Sven Boström ser en risk i att sprida budgeten på för många medier. För att tränga igenom med liten budget bör du använda pengarna effektivt i de medier du går i snarare än att sprida ut den på olika kanaler. Du bör också anpassa budskapet till när på dygnet du kommunicerar. Det är sällan en annon-

12 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI KARTLÄGGNING MEDIEDYGNET on till kväll sör har olika filmversioner morgonen och kvällen, men för att få bra effekt är det viktigt, säger han. Michael Hollensen på Gester & Co intresserar sig mycket för mediedygnets andra aspekt, att lära känna sin målgrupps mediedygn, eller medievanor över dygnet och på djupet. Han tror att det som hittills hindrat annonsörer att i högre utsträckning utnyttja mediedygnet ur den aspekten är att det är svårt att mäta specifika målgrupper. De mätverktyg som finns är inte detaljerade nog på målgruppsnivåer. Det kräver att man tar till andra knep för att sätta upp sin målgrupps dygnsrytm. Medievalet blir på så sätt mindre vetenskapligt vilket gör att vissa mediebyråer inte tycker om det, säger han. Han ser en utmaning i att hitta tidpunkter på dygnet som inte representeras av några traditionella medier. Det är kul att hitta tidpunkt och ställe där konsumenten finns, men där det inte finns några medier. Då får vi använda otraditionella medieformer: skapa ett eget magasin, eller arrangera ett event. SVEN BOSTRÖM på CIA, har liknande tankegångar runt att hitta den rätta tidpunkten på dygnet. Ett engelskt blöjföretag hittade en tidpunkt mellan 9.30 och på dagarna då målgruppsindividerna var hemma och bebisen sov. Då lades en tvstrategi med filmer som visades uteslutande vardagar mellan 9 och 10, säger han. Den tredje och mest kostsamma aspekten av mediedygnet lämpar sig för resurstunga företag som har råd att lägga mattan i exempelvis både tv och utomhus. Annonsörer som ligger kontinuerligt i breda medier, som McDonalds, måste hitta komplement till sin mediegrund som är nära köptillfället, säger Michael Hollesen. p Arla lockade med fil på stranden H&M väcker folk på morgonen av Tia Jumbe ARLA, HENNES & MAURITZ, Statoil och Mc- Donalds är exempel på företag som aktivt använder mediedygnet i sin marknadsföring. De använder dock sina kunskaper på olika sätt. För klädkedjan Hennes & Mauritz är dagspress och utomhus huvudmedier. Tanken är att väcka kunden redan på morgonen med annonser i morgontidningen. Sedan påminns kunden av utomhusreklamen när hon gör ärenden på lunchen. När kunden kommer till butiken får hon ytterligare påminnelse, säger Ingrid Ras Vidal, marknadschef på Hennes & Mauritz i Sverige. När Arla lanserade jordgubbsfil för tre år sedan var tänket detsamma: att berätta för kunden om filen och följa kunden till det att han eller hon var på väg till en butik. Huvudmedierna var radio, utomhus och butik. Det var på sommaren och då lyssnar man mer på radio. Vi kombinerade med event stranden där vi bjöd på kall fil, säger Maria Billow, marknadschef för frukostprodukter på Arla Foods. När kunden kom till affären såg han eller hon centrumtavlorna med reklam för filen. Maria Billow använder mediedygnet i sin mediestrategi så långt budgeten tillåter: Vi kör varumärkesbyggande i tv och kompletterar med andra medier, ofta radio och utomhus. Allt är knutet till målgrupp och olika målgrupper har olika medievanor. STATOIL FÖLJER SINA potentiella kunder med lite olika budskap över dygnet. Budskapet beror på tidpunkt. Radio används extra frekvent när folk är ute på vägarna, vid högtrafik. På morgnarna kör vi budskapet att de kan tanka bilen eller köpa något inför kvällen. Torsdag morgon kan vi marknadsföra en köpfilm. Sedan följer vi upp det 15.30, när folk är på väg hem, säger Fredrik Wigge, reklamchef på Statoil. Maria Billow, marknadschef för frukostprodukter på Arla Foods och Fredrik Wigge, reklamchef på Statoil. Reklam för korv eller annan bukfylla innan middagen styrs också till eftermiddagen. Huvudmedierna är annars både radio och tv. I tv ligger profilreklamen. Vi är tvungna att använda tunnelbana och kvällspress för att marknadsföra biluthyrning till folk utan bil. Vi har provat att använda tv även för försäljningsdrivande reklam, men vi får större effekt av det i radio, då folk är på väg någonstans, säger Fredrik Wigge. McDonalds följer sina kunder dygnet runt, med intensifierad kommunikation runt lunch. 70 procent av våra gäster bestämmer sig mindre än en timme innan att de ska äta hos oss. Ju närmare tidpunkt för konsumtion, desto större möjlighet att påverka, säger Carl Wåreus, marknadsdirektör för McDonalds. Utomhus och tv ligger som en ständig matta där potentiella gäster nås dygnet runt. Det är samma sak runt lunch: vi prioriterar medier ute och strax före lunch radio. Enligt Carl Wåreus kan McDonalds utnyttja dygnet mer effektivt i sin mediestrategi. Ett sätt är att justera sin produkt till speciella erbjudanden för olika tidpunkter: i höst lanserar vi frukost på McDonalds i hela landet. Efter det kan man kanske tänka sig en eftermiddags- och kvällsmeny också, säger han. Det är inte så konstigt att företag inte tänker på att följa konsumenterna över dygnet när de inte ens tänker på att följa dem alla gånger de har möjlighet att köpa produkten. p FOTO EMELIE STACHEWSKY Ett givet val om du vill nå * installatörer, konsulter, grosshandlare, svagströmmare, energiförsörjare, fastighetselektriker, elansvariga inom industrin och den offentliga sektorn, styr- och reglerare, automationsspecialister, belysningsproffs, larmoch övervakningsspecialister, telekommunikatörer, datainstallatörer, elvärmare, och dina konkurrenter förstås * ORVESTO NÄRINGSLIV Annonsavdelningen

13 20 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 GRANSKNING Så mycket tjänar medierådgivarna Löneläget för mediecheferna på landets mediebyråer ligger enligt Skattemyndighetens taxering för 2000 på halvmiljonen kronor. Men annonsörerna tycker inte att lönerna är mycket att orda om. av Björn Hedensjö VD-LÖNER NÄRMARE en miljon kronor, mediechefslöner runt en halv miljon och knappt någon chefslön under kronor. Det enskilda företaget får avgöra om de vill lägga överskottet på friskvård, äta upp det eller betala ut det i löner. Vi betalar dem för att utföra tjänster, och det vi bryr oss om är om de utför arbetet väl. Huvudsaken är att lönesättningen går schysst till, i övrigt är det upp till företaget, säger H&M Sveriges marknadschef Ingrid Ras Vidal. Björn Jutendahl, marknadsdirektör på Volvo, håller med. Det vi bryr oss om är att vi får bra service till rimliga priser. Det ingår inte i min uppgift att ha en åsikt om deras löner, säger han. en inkomst på kronor år Inkomstlistans tredjeplats kniper Mediataktiks vd Peter Kusoffsky som lyfte kronor i fjol. ATT KRISTER CEDER hade bäst betalt i branschen under 2000 är knappast sannolikt, även om han befinner sig i toppskiktet. I en tillbakablick på inkomsterna 1999 för ett antal andra kända branschnamn, som ännu inte taxerats för 2000, är det bara Carats tidigare vd Johan Eidmann som hade en inkomst på över en miljon, närmare bestämt kronor. Tom Gester, tidigare på Gester & Co, tjänade kronor medan Media Brokers tidigare vd Stefan Barholm lyfte kronor Fjolårslistans topp domineras inte oväntat av byråchefer, medan någon entydig trend i övrigt inte kan skönjas. Chefer för enskilda medieområden (print-, tv-chefer) tycks ha stor lönespridning med taxerade inkomster i spannet Genomgången pekar på att mediebyråanställda har ungefär samma eller något bättre löner än kollegorna på reklambyråer. Enligt Reklamförbundets enkätundersökning för 2000 var årslönen för en reklambyråchef i genomsnitt kronor, för en ekonomiansvarig kronor, för en projektledare kronor och för en creative director kronor. Chefslöner runt miljonen är dock sällsynta i branschen, enligt Reklamförbundets informationschef Henri Pagot.p FOTO MARIE DAHLMALM Krister Ceder, vd på Mediasupport, och Johan Skylling, vd på Mediekompetens befinner sig i det absoluta toppskiktet när det gäller lön. MEDIEBYRÅERNAS LÖNELIGA FOTO EMELIE STACHEWSKY INKOMSTLISTAN ÖVER de mediebyråanställda som hittills taxerats av Skattemyndigheten för fjolåret toppas av Mediasupports vd Krister Ceder, som hade en taxerad förvärvsinkomst på kronor förra året. Jag tror det finns många chefer i branschen som tjänar betydligt mer än jag. Anledningen till att jag hade så hög inkomst förra året beror på en bonus jag fick för att vi gjorde ett bra resultat Min grundlön är mer modest, säger Krister Ceder. På andra plats placerar sig Tomas Järnståhl, kundansvarig på Mindshare, med Krister Ceder Tomas Järnståhl Peter Kusoffsky Johan Skylling Martin Olving Torben Bröndum Thomas Juréhn Patrik Unell Magnus Anshelm Johan Kalm Christian Dahlborg Dick Staffas Camilla Skaremyr Leena Lundbladh Lars Staffas Johan Alanko Malin Häger Johan Emtefall Jochum Forsell William Sävblom Charlotte Almlöf Andersson Jan Schiratzki Taxerad förvärvsinkomst i kronor Titel Vd Kundansvarig Vd Vd Ekonomiansvarig Kundansvarig Printchef Medieplanerare Printchef Radiochef Vd Medierådgivare/gruppchef Pr-ansvarig Projektledare Medierådgivare/gruppchef Medierådgivare Tv-chef Printchef Mediechef Norden Researcher Projektledare Researcher/analytiker Mediebyrå Mediasupport Mindshare Mediataktik Mediekompetens Mediacom Carat CIA Sweden Mediacom Message Plus Carat Zenith Media Media Broker Mediekompetens Inserator Media Broker Mindshare Initiative Universal Initiative Universal Initiative Universal Mediacom Gester & Co Message Plus Fotnot: Granskningen omfattar runt 20 namn, mediebyråanställda som hittills har taxerats av Skattemyndigheten för förra året. Myndighetens taxering blir inte helt genomförd förrän i december. Flera namn har fallit bort eftersom de jobbade på andra företag än mediebyråer under perioden, och utifrån de premisserna har ett representativt urval gjorts i den mån det är möjligt. Genomgången ska ses som en fingervisning om rådande löneläge i branschen.

14 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI STRATEGI SAS litar på varumärket Inga åtgärder efter kartellaffären men planerad mediekampanj ska ge ytterligare styrka Björn Hedensjö och Tia Jumbe och SAS VARUMÄRKE HAR skadats allvarligt av den senaste tidens negativa publicitet. Den uppfattningen delar flera tunga chefer på SAS med utomstående varumärkesexperter. Det här är självklart en av de allvarligaste situationer Sas har varit med om, och det kommer att skada oss i lång tid framöver, säger Bertil Ternert, informationschef på SAS med ansvar för pr. Men trots att avslöjandet om det olagliga kartellen med danska Maersk Air betraktas som skadlig för varumärket vidtas inga särskilda åtgärder. Företaget har heller inte utsett någon arbetsgrupp för att hantera frågan eller kallat in externa konsulter för rådgivning. Istället ställs hopp till varumärkets styrka och en redan planerad, omfattande kampanj som startar om en månad. Kampanjen är skapad av Lowe Brindfors och fokuserar på de förbättringar SAS genomför på affärsresesidan. Den ska synas i hela Norden i print och rörliga medier samt internt och i direktkommunikation med kunderna. Vi hanterar det här bäst genom att fortsätta bygga på de värderingar vi har och som vi kommunicerar hela tiden, säger Per Stendebakken, chef för marknads- och produktutveckling på SAS. SAS ARBETAR INTE långsiktigt tillsammans med någon pr-byrå. Pr-strategin hanteras istället av bolagets informationsavdelning med totalt 18 anställda, varav tio i Sverige. Trots kartellaffären har SAS inte heller denna gång anlita en pr-byrå för att få hjälp med krishanteringen. FOTO ROLF VAN DEN BRINK Linda Fredheim-Björk, varumärkeschef på SAS, tycker att företaget agerat exemplariskt. Det är alltid för sent att ta in externt byråstöd när något redan har hänt. Att vi väljer att sköta det här själva beror också på att vi är ett bolag som ständigt är i rampljuset, vi har fått viss erfarenhet av olika typer av besvärliga situationer, säger Bertil Ternert. Enligt Bertil Ternert är den bästa strategin för SAS att nu så snabbt som möjligt få ut all information om oegentligheterna. Men ett problem är att det rör sig om så komplexa frågor att det tar lite tid att få ut all nödvändig information. Inte heller SAS reklambyråer har blivit inblandade i historien. Lowe Brindfors, som ansvarar för marknadsföringen av SAS affärsresor får inte uttala sig kring HÄR ÄR ARBETSGRUPPEN SOM ÄR SATT ATT VÅRDA SAS VARUMÄRKE: Henry Stenson, informationsdirektör. Sitter i koncernledningen och har varumärke som fokusområde Som stabsfunktioner (stöd för koncernledningen) sitter: Carl A. Karlsson, chef för företagskommunikation Som separat enhet finns: Per Stendebakken, marknads- och produktutvecklingschef Under denna enhet finns följande enheter: Lennart Löf, chef för marknad och lojalitet Linda Fredheim-Björk, varumärkesansvarig Jan Olsson, produktutvecklingschef SAS överhuvudtaget. Men Leo Burnett, ansvarig byrå för SAS Pleasure, ser att det som hänt påverkat varumärket. Det här är en oerhört allvarlig fråga och inte något man löser, eller ens hjälper till att lösa, med reklam. Här handlar det om att reklamen ska ha byggt varumärket i förväg så att skadan inte blir så stor. Jag tror att SAS varumärke är så ansett att det bör komma tillbaka snabbt, säger Annika Rehn, planner i SAS uppdraget och vice vd på Leo Burnett. PER STENDEBAKKEN hör också till de som anser att SAS varumärke tagit skada av historien. Det som enligt honom krävs av SAS för att läka skadan är att fortsätta det vanliga varumärkesarbetet. Vi har klara regler för vad och hur vi ska kommunicera och hur vi ska uppfattas. Nu är vi på offensiven, nu ska de positiva grejerna fram. Vi hade redan planerat en stor insats under hösten och som kampanj betraktad är den mer vältajmad än någonsin, säger han. Enligt SAS varumärkeschef Linda Fredheim-Björk har företaget hittills hanterat affären exemplariskt. Vi har hanterat alla frågor enligt vår kommunikationspolicy som går ut på att vi är öppna och sakliga och berättar vad som sker. Det har till och med gått så långt att styrelsen offentliggjort sin slutsats, säger hon. LINDA FREDHEIM-BJÖRK är tveksam till om kartellaffären med Maersk Air har skadat SAS varumärke. Göran Perssons kritik mot SAS i Finanstidningen, där han kallar historien för en skandal, tror hon inte har påverkat negativt. Jag tror att SAS har ett så starkt varumärke och image att vi klarar det. Det förstör eller skadar på sikt inte vår image att Göran Persson uttalat sig så. Däremot ska resultaten från de veckovisa imagemätningarna från Nordisk Media Analys granskas med noggrannhet där de första signalerna om att kunderna har förlorat sitt förtroende för SAS kommer att synas. Det är också först då hur mycket det kommer att kosta att reparera den eventuella skada som uppstått. Vi diskuterar just nu om imagen behöver korrigeras. Det är möjligt att den tagit stryk, och vi ska följa Nordisk Media Analys mätning noggrant. Dagens Media har försökt få tala med Henry Stenson, informationsdirektör på SAS, men han avböjde att bli intervjuad: Det är oseriöst att i något externt sammanhang käckt berätta saker innan vi ens resonerat om dem internt. p SÅ SÄGER EXPERTERNA SAS måste lämna ut all information Klas Granström Nu gäller det för SAS att agera snabbt och med fullödig information, annars kan kärnvärden som ärlighet och ansvarstagande ta stryk. Det säger de varumärkesexperter Dagens Media pratat med. 1. Vad innebär historien för Sas varumärke? 2. Hur ska Sas agera för att minimera skadorna? 3. Vad är det viktigaste för Sas nu? Nicholas Ind, varumärkesexpert på Futurebrand 1. SAS varumärke är kopplat till värden som vänlighet, ärlighet och ansvarstagade. Den här historien är direkt underminerande och kan komma att urholka varumärket. Bolagets egna tidningar som finns på planen talar ordagrant om SAS-organisation som ansvarstagande, och det här rimmar inte alls med det. 2. Det allra viktigaste är att agera snabbt och på ett rättfärdigt sätt. När Mercedes A- klass välte i en test gick företagets tekniker direkt in och ändrade konstruktionen samtidigt som företaget berättade precis som det var, att de gjort fel. SAS måste lämna ut all information direkt. De kan inte släppa hälften nu och låta pressen gräva fram resten. Då drar SAS bara ut på historien och riskerar att drabbas av samma misstroende som oljebolaget Exxon i kata- strofen med Exxon Valdez. De vägrade erkänna sitt misstag, hamnade i rätten och fick allas negativa blickar på sig under fem år. 3. Hur företaget agerar nu är väldigt viktigt. SAS måste tänka i banorna av sitt eget varumärkes kärnvärden när de hanterar den här historien. Agerandet kommer att granskas lika mycket som själva grundproblemet och att SAS själva, inte några konsulter, sköter det här är viktigt. All information måste komma direkt från företaget för att det ska vara trovärdigt. Tomas Conradi, varumärkeskonsult på Differ 1. Så som SAS lagt upp sin strategi blir företaget extremt utsatt på grund av tre saker. Målgruppen är affärsmän och -kvinnor som förstår vad som händer. Företaget har en profil som kommunicerar att SAS är schysst, demokratiskt och ärligt. Dessutom är den statliga inblandningen, och med den följande bevakningen, stor. Ribban ligger högt redan från början. Men i slutändan tror jag inte att det leder till så mycket. Det är stora värden SAS leker med, men ett så starkt varumärke bör klara en törn. Faran finns att folk börjar se på SAS som företaget som fifflar, men det finns så pass stora upparbetade värden att det bör lösa sig. Folk glömmer. 2. Hur SAS hanterar den här historien är viktigare än själva kärnfrågan. Företaget har tagit tag i problemet, men inte med tillräcklig kraft. De agerar inte så schysst och skandinaviskt som profilen säger att SAS är. Det blir en krock mellan varumärket och verkligheten. 3. Kriser sker. Men det gäller att agera enligt de värden företaget satt upp. Det är bättre att SAS erkänner att det är mänskligt att fela och att företaget har tagit tag i problemet. De flesta vet att företag felar då och då och jag tror inte att någon bryr sig att biljetterna varit dyrare. Viktigare är då hur SAS agerar och de bör gå ut och säga att vi är ärliga och så här tar vi tag i problemet.

15 24 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 STRATEGI FOTO EMELIE STACHEWSKY Göran Winbergh ansvarar för allt formgivet material som lämnar Aftonbladets redaktion. Han ingår i den nystartade varumärkesgrupp som leds av Aftonbladets tidigare marknadsdirektör Anna Vegerfors. De övriga två är Ulrica Lindblom, projektledare, och Lena Samuelsson, affärsutvecklare. Varumärkesavdelning vässar Aftonbladet Fyramannagäng ska driva kampen mot Expressen av Eva Wisten ATT AFTONBLADET startat en särskild varumärkesavdelning har ingenting med den ökande konkurrensen från Expressen att göra. Enligt Anna Vegerfors, tidigare marknadsdirektör för Aftonbladet, kom avdelningen kom till innan det blev känt att Joachim Berner skulle gå till Expressen. Hur som helst gör hotet från den konkurrenten att Anna Vegerfors som nu är ansvarig för varumärkesavdelningen, inte berättar ett konkret ord om vad varumärkesavdelningen egentligen ska göra. Vi ska vara inspiratörer i organisationen och ta hand om projekt som inte naturligt ligger på redaktionen, sälj- eller marknadsavdelningen. Till exempel produktutveckling och olika typer av partnerskap, säger Anna Vegerfors. VARUMÄRKESAVDELNINGENS uppgift är såklart att i slutändan sälja fler tidningar och locka fler besökare till sajten, men också att se till att folk har rätt uppfattning om tidningen. Men vad det är för bild Aftonbladet vill förmedla är inte heller något Anna Vegerfors vill tala om. Exakt hur den bilden ser ut vill vi inte gärna prata om. Men att vara ett modernt Webb (gratisläs på Veckotidning Månadsmagasin medieföretag som står på läsarens sida är väl ingen överraskning direkt. Idén till en varumärkesavdelning började hos Anna Vegerfors, som i sin roll som marknadsdirektör också ansvarade för varumärkesstrategin. Hon märkte att många av frågorna inte passade att driva från hennes position. Det är lätt att snöa in på logotyper och reklamkommunikation, när det i själva verket är en företagsfråga. Dessutom saknade jag vissa kompetenser som inte är naturliga på en marknadsavdelning. ANNA VEGERFORS tog upp frågan med sina chefer och resultatet blev en varumärkesavdelning bestående av fyra personer med kompetens från olika delar av Aftonbladet. Från marknadsavdelningen tog Anna Vegerfors med sig Ulrica Lindblom som även tidigare jobbat med varumärkesfrågor. Ulrica Lindblom har en analysbakgrund och håller nu i dialogen med analysavdelningen. Ulrica är viktig eftersom hon har historiken kring varumärkesarbetet. Hon drev implementeringen av vår varumärkesstrategi tillsammans med varumärkesbyrån Brand Management och dokumenterade och sammanställde arbetet, säger Anna Vegerfors. En ny tidning i tre olika tempon. Göran Winbergh som ansvarar för layouten av allt Aftonbladets redaktionella material sitter också i varumärkesgruppen. Han är med sin redaktionella förankring ansvarig för hela Aftonbladets form, säger Anna Vegerfors. Den fjärde medarbetaren är Lena Samuelsson som börjar den första september. Hon kommer in med den redaktionella kompetensen genom sin bakgrund som biträdande redaktionschef. Lena Samuelsson har också erfarenhet av varumärkesfrågor. Lena har varit utlånad till Schibsted för att driva varumärkesfrågor i kombination med det redaktionella arbetet på gratistidningen 20 Minuten i Tyskland, säger Anna Vegerfors. De fyra på varumärkesavdelningen sitter mycket pedagogiskt mellan papperstidningen och nättidningen. Hos dem finns också en tom plats. Där är tanken att folk som på olika sätt jobbar med förändring ute i organisationen ska komma in och sitta för att få miljöombyte och stöd från varumärkesavdelningen. EN VIKTIG UPPGIFT för varumärkesavdelningen blir också att upprätthålla dialogen mellan Aftonbladets olika avdelningar. Vi vill att folk ska komma med galna idéer till oss och sedan ska vi se vad de kan landa i, säger Anna Vegerfors. Vad tycker då resten av Aftonbladet om att det plötsligt kommer en varumärkesavdelning som de ska engagera sig i? Det verkar ju lite skumt med en varumärkesavdelning, ordet är ju så trist. De flesta förstår ändå vad vi är till för. Men det bästa sättet att verkligen få folk involverade är att börja med konkreta aktiviteter så fort som möjligt, säger Anna Vegerfors. p TYCKERIET David Erixon: Varumärken är som personligheter DET FANNS EN tid då varumärkesexperter snackade om branding i form av brand attention, exponering och allmän igenkänning. Det enda som spelade roll var om märket var känt eller ej, inte vilken relation det hade till kunden, konsumenten eller användaren. Då var arbetet med att bygga varumärken en fråga om att ta utrymmet i anspråk, att skapa en stark global närvaro och att vara etablerad. Men med den ökade fokuseringen på varumärket insåg de flesta att även innehållet har betydelse (och då pratar jag inte om produktens fysiska egenskaper, utan om varumärkets metafysiska, icke-fysiska, kännetecken). Plötsligt var det fler varumärken som var etablerade och med vilka medel konkurrerade man då? Tillbaka på ruta ett? Idag arbetar människorna bakom de globala varumärkena med att både skapa igenkänning OCH fylla det med ett relevant innehåll (som sträcker sig längre än slitoch-släng-kampanjernas tremånadersstrategi). Kommunikation mäts långsiktigt och strategin bakom denna ingår i den övergripande företagsplanen. Kundgränssnittet och metafysisken är en balansposttillgång. So, what makes a winner? Jag tror att det är med vår relation till varumärken som med vår relation till människor. Vissa människor finns i ens bekantskap under många år, men de väcker sällan starka känslor. Andra kommer in i ens liv med en explosion och åker ut lika fort. En tredje person växer för att efter en tid vara den bästa vän man inte någonsin vågat hoppas på. En typ av människor är tjenis med alla och i sin desperation över att vara omtyckt blir den inte omtyckt av någon. Vissa ljuger (och det tar tid att inse det), andra har ärliga, blå ögon men är trista som pingstvänner och vid slutet av dagen inte värda att dö för. Inte ens lite. Vissa gapar stort men visar sig snart vara bimbos, andra sitter tysta och viskar. Efter ett tag ser man deras varma ögon och deras intelligens. Vissa är bara fula och korkade. DETTA ÄR NÅGRA enkla schabloner för att peka på tesen att starka känslor föds ur personlighet och metakemi. Att inte vara ogillad av någon är betydligt sämre än att vara älskad av några få. Vill man ha fans ingår i ekvationen att några måste tycka illa om en ordentligt. Och det måste få lov att vara så och än hellre en del av strategin kring en personlighet eller ett varumärke (även om det verkar konstigt att fundera på vilka man INTE vill ska gilla en). Dessutom måste man identifiera vardagsidolerna (eller klanledarna) hos kundkretsen då dessa oftast har betydligt större inflytande på socialiseringsprocessen än en logotyp på ett grafiskt blad. Företag som borde koncentrera sig på att skapa fans, bygga personlighet och inte vara så självutplånande i sina försök att vara omtyckta av alla: Telia, Ica, Nordea, Moderaterna, SVT, Systembolaget, Pressbyrån, OKQ8 för att nämna några. p David Erixon är vd på internetkonsulten Doberman

16 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI VARUMÄRKE Signum färgklicken i institutionsgråa KF 90 mediemiljoner senare är KFs private label en försäljningssuccé av Tia Jumbe MÅLET MED SIGNUM var att locka in helt nya grupper av kunder till KFs butiker: yngre barnfamiljer. Eller rättare sagt, kvinnorna i barnfamiljerna som sköter inköpen. Dessa storkonsumenter av matvaror, som tidigare gjort större delen av sina inköp hos KFs konkurrenter, skulle med ett helt nytt så kallat private label, eget varumärke, och 90 miljoner kronor i medieinvesteringar, styras in bakom KF-butikernas kundvagnar. Signum skulle bli en färgklick i ett annars ganska grått och institutionellt KF. Så var det tänkt när varumärkeskonsulten Per Möller 1994 fick i uppdrag att utveckla konceptet. Idag är varumärket KFs största och slår försäljningsrekord varje månad. KF hade en ganska åldersstigen kundgrupp. Idén bakom Signum var att göra något attraktivt, spännande och modernt för målgruppen småbarnsfamiljer, eller mer fyrkantigt sagt kvinnor i 25 till 45- årsåldern, säger Per Möller. Men hur tänker denna målgrupp? Hur får man ett genomslag med en ny produkt hos målgruppen? Ett helt batteri med undersökningar föregick utvecklingen av konceptet: målgruppens värderingar och beteenden, behov och attityder kartlades i detalj. Samtidigt undersöktes och utvärderades varumärket KF. Varför har företaget en sådan svag utveckling i dessa kundgrupper? Idén med att skapa ett private label skulle också grundas i organisationen. Det var negativa tongångar internt innan arbetet med Signum kom igång. Företeelsen att ha egna varumärken överhuvudtaget var inte självklar hos KF. FÖR ATT KONKRETISERA vad konceptet Signum skulle bestå av arrangerades också interna workshops för att tolka varumärket KF. Till sist var värderingarna utsedda: Signum skulle bli ett modernare inslag i KFs produktutbud. Signum skulle signalera miljö, omsorg om den egna familjen och barnens framtid. Signum skulle vara nyttig, hälsosam och skojig. En kontrast till den dåvarande allmänna genomsnittsbilden av KF, som inte var så emotionell. Konceptet Det utvalda formades, men ändrades efter en kort tid till Det goda och så småningom Den goda maten. Det är vanligt att moderna private labels heter Select, det utvalda. Vi tvistade runt det lite till Den goda maten. God mat är god och gjord på bra råvaror. God kan också tolkas som god mot samtiden och framtiden. God spelar också tillbaka på familjen och är en social grej, en trevlig sammankomst, säger Per Möller. I samband med detta arbetade Hans Brindfors med logotyp och förpackningsdesign. Sedan kommunicerades värderingarna internt, dels via manualen Brand FOTO EMELIE STACHEWSKY Med Signum vill KF komplettera sin relativt ålderstigna kundkrets med framförallt barnfamiljer och kvinnor i åldrarna 25 till 45 år. Bengt Fjellstedt, chef för KFs egna varumärken, har gjort Signum känt hos KFs kundkrets. Book och broschyrer. Dels genom möten, bland annat ett gigantiskt där anställda samlades på olika ställen i landet för att arbeta med värderingarna hos Signum och KF var det dags att lansera 25 produkter i hela landet. Samtidigt drogs en omfattande reklamkampanj igång. Min idé var att tjata in Signum, att ligga kontinuerligt under en lång period. Vi lanserade med tv-filmen där en gubbe på en marknad står och väljer ut vilka råvaror som håller måttet. Signum gick alltså nära ett år i sträck med tyngden på tv - dock inte runt klassikern Nyheterna på TV4. Även på en sådan stor budget som vi hade blir det för mycket pengar om man vill gå en längre period. Istället följde vi vissa program som var särskilt uppskattade i den viktigaste målgruppen. Där såg vi till att vi hade en spot i slutet av programmet hela den säsongen. Det fick en trevlig effekt. Under våren 1997 arrangerade en varumärkesskola internt på KF med basen i Brand Book. Samma höst lanserades kontinuerligt nya Signumprodukter. Våren 1998 hade 225 produkter lanserats. SIGNUM Varumärkesvärderingar Modern, god, noga utvald och förgyllning Payoff Den goda maten, Noga utvalt Lanseringsbuget Totalt 90 miljoner kronor under de tre första åren Konsulter KF anlitade inte en färdig byrå i arbetet med Signum. Istället handplockade varumärkeskonsulten Per Möller samman en grupp människor. Där var Hans Brindfors ansvarig för förpackningsdesign och Mikael Hjärtsjö på Brindfors ansvarig för reklamen. Hatto Melin och Per Ledin skapade den omfattande och internt viktiga Brandboken, medan Ulf Dahlqvist från Market Watch genomförde alla målgruppsundersökningar. KF investerade 30 miljoner kronor per år under tre år i medier för att sätta Signum i folks medveteanden. Investeringarna följdes upp av kontinuerliga tracking. Försäljningen ökade stadigt och mottagandet av produkten var särskilt positivt i målgruppen kvinnor 25 till 45 år lämnade Per Möller Signumprojektet fattade KF beslutet att förädla konceptet ytterligare. Dels förtydligades målgruppen till att omfatta personer som behöver förenkling och förgyllning. Det kan vara både småbarnsföräldrar och de som har ont om tid eller känner stor press. Vi vänder oss nu också i första hand de som har ett socialt intresse, säger Bengt Fjellstedt, chef för KFs egna varumärken. Signum ska förutom Noga utvalt och Den goda maten också stå för förgyllning. Nutidsmänniskans stora gissel är bristen på tid. Måltiden är ersatt av näringsintag. I det perspektivet vill Signum förenkla, förgylla och inspirera till att matlagning ska kunna ske snabbt och utan att kompromissa kvalitet. De nya värderingarna har och ska kommuniceras dels genom att välja produkter som är mer njutbara: exempelvis färdigmaten Sous-Vide. Exakt hur de sedan ska kommuniceras vill Bengt Fjellstedt inte avslöja. Många av de åtgärder som ska stödja detta är precis på väg ut. Men dialogen är väldigt central, som i senaste reklamfilmen. Dialog är samverkan mellan människor och det är livskvalitet. Har man livskvalitet lägger man också omsorg på mat. FÖRGYLLNINGEN SKA LEVA sida vid sida med de övriga varumärkeslöftena: att råvarorna är noga utvalda och att maten är god. Det är två dimensioner som kompletterar varandra bra. Anledningen att vi laddar varumärket med nya värden är dels att vi ser att konsumenter idag tycker att det är rutinbetonat och tråkigt att handla. KF har lyckats väl med Signum, enligt Bengt Fjellstedt. Varumärket passerade för ett år sedan Blåvitt i försäljning och är nu KFs största varumärke. Marknadsandelarna ökar och slår all time high månad efter månad. Konsumentundersökningar visar att drygt 80 procent av befolkningen 15 till 74 år känner till att Noga utvalt är ett kriterium för Signum. Hos de som handlar hos KF ligger kännedomen på 90 procent. Nu handlar arbetet snarare om att lojalisera de kunder som kommer till butiken, att få dem att handla mer Signum och oftare. Per Möller är någorlunda nöjd med hur KF tagit konceptet vidare men hade förstås gjort några saker annolunda. Dels hade det varit spännande att fullfölja tanken som fanns att smälta samman Änglamark och Signum. Dels har KF valt mer traditionella reklamfilmer; små roliga berättelser. De lever kortare tid och kräver därför större budget. De utgör också en kontrast till hela det långsiktiga varumärkesbyggandet.p En visionär klarar sig inte utan en entreprenör, gör du? En ny tidning i tre olika tempon.

17 28 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 MEDIEVAL Ginseng får hela reklamkakan Vichy Nouveau vill ta marknadsandelar i segmentet funktionell dryck av Klas Granström VICHY NOUVEAUS MEDIEVAL FÖR GINSENG- SMAKEN Marknadsföringsbudget Ginseng med smak av grapefrukt får hela Vichy Nouveaus reklamkaka under 2001 Mediebyrå Media Support Reklambyrå ANR BBDO Actionbyrå Lokomotiv Mediemix Press, mindre än 30 procent; tv för resterande I ÅR INVESTERAR Vichy Nouveau uteslutande i reklam för den nya smaken Ginseng. Vattenmärket, som ligger under Carlsberg i Sverige, lanserar under 2001 endast en ny smak och är i och med det uppe i sex olika smaker. Som uppföljning till vad företaget kallar det första funktionella vattnet Vichy Nouveau Vitamin, som kom förra året, marknadsförs i år Ginseng med smak av grapefrukt. Marknadsföringen är en kombination av att vi presenterar en ny produkt och bygger Vichy Nouveaus varumärke. Eftersom vi i år bara gör reklam för en produkt utformas reklamen så att den både bygger varumärket och driver försäljningen, säger Catrin Söderberg, produktchef för Vichy Nouveau på Carlsberg. Kampanjen för Vichy Nouveau Ginseng drog igång första mars, under våren och försommaren har den gått parallellt i populärpress och tv. För närvarande körs tiosekundersspotar i tv och annonseringen i pressen gör ett uppehåll. Vichy Nouveau kommer fortsätta att marknadsföra Ginseng under hela året men hur reklamen kommer att fördelas mellan medierna framöver vill Catrin Söderberg inte svara på. Reklamfilmen, som finns i flera olika klippningar, visar en fest där ett gäng ungdomar får roligare när de dricker bål med is gjord på Vichy Nouveau Ginseng. Printkampanjen består av en bild på en iskubslåda av femtiotalsmodell där isen har avtryck av Godare än vatten? Vichy Nouveaus logotyp. All reklam innehåller payoffen Godare än vatten. För annonseringen har Vichy Nouveau hittills använt tidningar som Elle, Silikon, Darling, Café och Slitz. Tvreklamen har gått i TV3, TV4, Kanal 5, ZTV och MTV. Ginseng är både en ny produkt och en ny smak, grapefrukt, på ett befintligt vattenvarumärke. Vi försöker kommunicera det för att hitta nya konsumenter samtidigt som vi behåller de gamla, säger Catrin Söderberg. GINSENG ÄR Vichy Nouveaus försök att ta del av den växande marknaden för funktionell mat och dryck. Ett segment som allt fler svenskar, främst ungdomar, tar till sig och letar efter nya produkter att testa inom enligt Catrin Söderberg. Men det är svårt att etablera en så smal pro- dukt som kolsyrat vatten smaksatt av grapefrukt innehållande ginsengrot. Innan köparen testat vattnet har den en föreställning om vad det ska smaka. Eftersom ginseng inte är känd för en specifik smak utan dess funktion krävs öppensinniga kunder, säger Catrin Söderberg. Den primära målgruppen för Vichy Nouveau Ginseng är således ungdomar med hälsomedvetande. Vichy Nouveau Ginseng har ingen direkt konkurrent enligt Catrin Söderberg. Loka och Ramlösa har båda vatten som är smaksatta av grapefrukt men ingen av dem gör några anspråk på att vara funktionellt vatten. Vichy Nouveaus smak citron/lime står för mer än hälften av försäljningen. Ginseng har sålt över förväntan under sommaren och vattnet säljer nu nästan lika bra som de två mindre smakerna apelsin/lime och melon/citron enligt Catrin Söderberg. Det innebär cirka tolv procent av Vichy Nouveaus försäljning. Övriga smaker är Naturell, 20 procent, och Vitamin som står för 5 procent av försäljningen. Det senare en nivå som Vichy Nouveau räknar med att även Ginseng kommer att ligga på. p

18 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI MEDIEVAL Sommarannonser för Sandvik i affärspress av Tia Jumbe FÅ KÄNDE SIG kallade att annonsera i affärstabloiderna i sommar. Helsidesannonserna har lyst med sin frånvaro. Ett företag som tagit tillfället i akt att brusa högst är verkstadsbolaget Sandvik. För andra året i rad har bolaget lagt en profileringskampanj mitt i högsommarvärmen. Nackdelen med sommarannonsering är att läsningen minskar en hel del, säger reklamdirektör Björn Jonson. Men i vår målgrupp, investerare och analytiker, är det många som läser affärstidningar även på semestern. Fördelarna med sommarannonsering är att de som läser tidningen har mer tid att läsa och uppmärksamma våra annonser. Det är billigare och inte hög konkurrens om uppmärksamhet. Sommarkampanjen i år är ett led i en sex år gammal kampanj att öka kunskapen om Sandvik på finansmarknaden. Vi kunde se i undersökningar att de kände till företaget och att vi hade gott renommé, men de visste inte vad vi sysslade med. Reklamdirektör Björn Jonson. EN SPECIALIST AN- STÄLLDES för att intensifiera kontakterna med finansfolket. Sandvik startade också trycksaken Möt Sandvik som kommer i samband med kvartalsrapporterna. De första åren av kampanjen annonserade Sandvik dessutom för flera miljoner i affärspressen. Under den period som gått har vi sett att kunskaperna om Sandvik har förbättrats kraftigt. Men vi måste ändå ha en viss underbyggande verksamhet, därför går vi sedan ett par tre år in med punktinsatser varje år. Sedan ett par år investerar Sandvik runt ett par miljoner kronor per år i kommunikation till målgruppen i finansbranschen. Antalet medier har också minskat drastiskt. Från att ha annonserat i hela affärspressfloran har Sandvik valt ett fåtal. I sommar uteslutande Dagens Industri och Näringsliv. En del av affärspressen som vi brukar annonsera i utkommer inte på sommaren, till exempel Affärsvärlden. Förra året gick vi bara i Dagens Industri. I år har vi kompletterat med Näringsliv. De kom med ett erbjudande som inte fanns förra året. Finanstidningen finns med som hypotetiskt medium för den här målgruppen. Vilket utfall sommarens kampanj fått är inte klart. Erfarenheterna från förra sommaren var så goda att vi fortsatte i år. Det går inte att mäta exakt vad annonserna ger, vi går på intuition, säger Björn Jonson. p FAKTA SANDVIK Mediebyrå, för distribution av material Gester Reklambyrå Ehrenstråle & Co Mediemix, sommarkampanjen Dagens Industri och Näringsliv Butiken viktigast för husmanskosten Sylta och isterband säljs med rabattkuponger och flygblad av Klas Granström MARKNADEN FÖR charkuteriprodukter beräknas vara värd 14 miljarder i år. För att få del av den kakan gör Sardus-koncernen, som rymmer flera varumärken där de mest kända är Arbogapastej och Onsalakorv, sina marknadsinsatser huvudsakligen genom butiksmedia. Någon alarmerande konkurrens från snabbmaten känner inte Sardus. Och att svenskarna köper hem mer färdiglagad mat inverkar inte på försäljningen eller marknadsföringen av de traditionella råvarorna, menar Sardus vd Ragnar Bringert. Att vi skulle leva i ett snabbmatssamhälle är inget vi märker av. Den del av husmanskostmarknaden vi arbetar med, som innefattar sylta, isterband och blodpudding, är inte på något sätt på avveckling. Trenden är snarare stabil till något positiv över det senaste decenniet, säger han. NÅGON UNIK målgrupp har Sardus inte definerat för sin kommunikation. Eftersom vi uteslutande använder butiken som medium har vi inte några bra förutsättningar för att styra våra produkter mot mindre grupper människor. Och att tro att det går att smalna av, och rikta in vissa produkter mot vissa grupper, vore att ge sig in på något som inte går att upprätthålla, säger Ragnar Bringert. Onsalakorv säljs av Sardus-företaget Filos i Borås. Onsala har sin kommunikation uppdelad mellan varumärkesbyggande och säljdrivande reklam. Precis som hos övriga företag i Sardus-koncernen görs huvuddelen av reklaminsatserna i butik och för Onsala är butiksreklamen enbart säljdrivande marknadsföring. Butiksreklamen består av rabattkuponger och flygblad med information om tävlingar eller andra evenemang som Onsala ordnar. Kuponger och lappar skickas med produkterna ut till affärerna och det är upp till butiken själv om dessa hängs upp på hyllorna eller inte. I 90 procent av fallen hänger butikerna upp det material som vi skickar ut, säger Carolina Rosendahl, marknadsassistent på Filos. För att bygga Onsalas varumärke körs annonser i tidningar som Allt om mat och Amelia Mat. Annonserna handlar ofta om att locka besökare till Onsalas sajt där företaget har lagt ut recept och information kring produkterna. Mot en yngre målgrupp annonserar Onsala i Kalle Anka. Här handlar det om att locka till besök av barnavdelningen på Onsalas sajt. Ingen annonsering innehåller erbjudanden eller prisuppgifter på produkter. Under sommaren ligger Onsala lågt med sin annonsering, både i tidningar Sardus-koncernen arbetar uteslutande med butiksreklam och aktiviteter i butik för att marknadsföra traditionell husmanskost som pressylta, isterband och blodpudding. Ragnar Bringert, vd på Sardus, skapar inte exklusiva budskap för varje köttprodukt. och i butik. I början av september kommer företaget att ha en kampanj med recept ute i butikerna. En ny produkt kommer också att lanseras och även den kommer att göras reklam för i butik. Annonsering i tidningar dröjer längre in på hösten. Den del av marknaden som Sardus jobbar med omsätter cirka sex miljarder kronor per år. A-listenoterade Sardus står för mellan 15 och 20 procent av den summan och omsatte under förra året 1,173 miljarder kronor. Charkuteriföretagets marknadsandel uppgår till 22 procent och närmaste konkurrent har 14 procent av marknaden, allt enligt Sardus egna siffror. Det gäller att upprätthålla ett långsiktigt konsumerande. Det här är mat som har ätits under lång tid och plötsliga avvikelser från traditionen kan uppfattas som skrämmande, säger Ragnar Bringert. Konsekvens är också receptet i konkurrensen med andra charkföretag, som SARDUS CHARKMARKNADSFÖRING Marknadsföringsbudget Vill inte uppge Mediebyrå Initiative Universal Reklambyrå P51, Upright Internetbyrå Via reklambyrå Mediemix I huvudsak koncentrerad till butik och till butikskedjornas marknadsföring. Press, mattidningar och fackpress. Scan Food och Samfood & Co. Något som Sardus-företaget Charkdelikatesser i Halmstad har tagit till sig. Charkdelikatesser genomför just nu en genomgång av förpackningarna av sina produkter för att få fram en mer enhetlig stil. Vecka 32 startar en lanseringskampanj för de nya förpackningarna i butiker runt om i landet. CAMILLA TUVESSON, marknadschef på Charkdelikatesser, berättar att hennes företag liksom Filos delar upp varumärkesbyggande och säljdrivande reklam. I första hand jobbar Charkdelikatesser med säljdrivande reklam i butik i form av reklamkampanjer och händelser såsom tävlingar, provsmakningar och liknande. I konkurrensen med andra produkter säger Camilla Tuvesson att annorlunda produktnamn och förpackningar är starkaste fördelarna. Det handlar om att sticka ut i den stora produktfloran, säger hon. Sardus har inga unika reklamkoncept menar Ragnar Bringert, vd för Sardus. Med ett så brett spektrum av produkter går det inte att skapa exklusiva budskap för varje produkt. Sardus kommunikation har som övergripande mål att upprätthålla företagets roll som marknadsledare. p

19 30 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI 2001 AFFÄRER Tunn sommar för affärstabloiderna Affärstidningscheferna spår fortsatt annonsnedgång i höst av Tia Jumbe ANNONSERING I AFFÄRSPRESSEN I JULI 2001 AFFÄRSTIDNINGARNA HAR haft en svettig juli i dubbel bemärkelse. Annonsförsäljningen har gått allt annat än på räls. Dagens Industri har enligt Dagens Medias beräkningar tappat 30 procent av sin bruttoförsäljning jämfört med i fjol. Enligt egna uppgifter har tidningen droppat i volym med knappt 18 procent. Finanstidningen har enligt Dagens Medias beräkningar tappat dryga 50 procent av sin bruttoförsäljning och Svenska Dagbladets Näringsliv 70 procent. Enligt vd Gunnar Strömblad har Näringsliv tvärtom ökat sin försäljning i juli. Volymmässigt har sommaren varit mest gynnsam för Dagens Industri. Totalt hade tidningen nära tre helsidor annonser per utgivningsdag i snitt. Det motsvarar en försäljning på runt sju miljoner kronor enligt listpriset kronor per helsida. Det är en minskning med 30 procent i försäljning jämfört med förra årets tio miljoner kronor (enligt Sifo Reklammätningar). De uppgifterna stämmer dock inte, säger annonschef Sören Sunmo. Bruttosiffror vill han inte diskutera men instämmer i att nettoförsäljningen för juli i år ligger runt fyra miljoner. FOTO EMELIE STACHEWSKY Ser ingen ljusning i höst: Sören Sunmo, annonschef, Dagens Industri, Michael Porseryd, vd Finanstidningen och Gunnar Strömblad, vd Svenska Dagbladet. Men det stämmer inte att vi tappat 30 procent i försäljning. Försäljningen vill jag inte prata om, men volymförändringen kan ligga på 15 till 18 procent. Eftersom det här är ett år med minskande annonsvolymer blir det en accentuering under en period då man eljest inte annonserar, säger han. En annonsörkategori, förutom dotcom och premiepensionsaktörerna, som Sören Sunmo identifierar som dragit sig ur i sommar jämfört med föregående är vissa bilmärken. ENLIGT NÄRINGSLIVS dåvarande annonschef Mats Ericsson hade Näringsliv sålt för 10,5 miljoner kronor under juli Enligt Dagens Medias beräkningar ligger Näringslivs bruttoförsäljning i år runt tre miljoner kronor. Det skulle innebära att tidningen tappat 70 procent av försäljningen. Detta motsätter sig vd Gunnar Strömblad kraftigt. Försäljningsnivån i juli förra året låg inte på den siffra Mats Ericsson nämnde. Vi har inte minskningar i närheten av det någon månad. Näringsliv har faktiskt högre intäkter i juli i år än förra året. Det är visserligen en ökning från en låg nivå, men ändå, säger han. Enligt Dagens Medias beräkningar och i en jämförelse med Sifo Reklammätningars siffror för juli i fjol har även Finanstidningen backat i bruttointäkter. Tidningen hade totalt cirka 25 sidor annonser under juli vilket motsvarar dryga miljonen kronor i bruttointäkter vid ett listpris på kronor per helsida. Sifo reklammätningar visade för ett år sedan att Finanstidningen sålt för nära tre miljoner under juli. FOTO FREDRIK SANDBERG/SCANPIX Annonssidor totalt* Antal publiceringsdagar Annonssidor/ publiceringsdag Annonsintäkter, brutto/netto** Näringsliv Vd Michael Porseryd vill inte kommentera de uppgifterna. Generellt har senvåren varit mycket tuffare än samma period förra året, det gäller inte bara print, säger han. MAGNUS ANSHELM, printchef på Message Plus, säger att somrar generellt är svåra perioder för affärstidningar. Att denna sommar varit sämre kan vara en signal om att den generella nedgången på annonsmarknaden nu även slår mot starka business-to-businessmedier. Det är ofta en viss eftersläpning där eftersom många har inarbetade och stabila relationer med sina annonsörer. Michael Porseryd vill inte kommentera utsikterna för kronor/ kronor Dagens Industri , kronor/ kronor Finanstidningen , kronor/ kronor Så här har vi gjort intäktsberäkningen: Vi har räknat antal helsidesannonser i respektive tidning varje utgivningsdag i juli, rensat för egenannonser eller mediapartners annonser. *Istället för att räkna mindre annonser har vi gjort ett beräknat annonstillägg per publiceringsdag. Tillägget har varit en halv sida vardera för Näringsliv och Finanstidningen samt 1,5 sidor per utgivningsdag för Dagens Industri. **Nettointäkterna är beräknade vid en generell sommarrabatt på 40 procent. Finanstidningens försäljning i augusti eller senare i höst. Sören Sunmo på Dagens Industri tror på fortsatt återhållsamhet. Augusti ser åtminstone inte katastrofalt dålig ut. Det är svårt att förutspå resten av hösten. Jag tror att vi får se fortsatt volymnedgång. Inte heller Gunnar Strömblad väntar sig uppsving i ekonomin närmsta tiden. Det är för tidigt att tala om augusti, marknaden har inte tagit fart ännu. Men jag räknar inte med någon förändring i höst jämfört med i våras. IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik, reds anm) spådde tio procent ner för storstadspressen i år och det tror jag är en realistisk prognos, säger han. p MIN BRANSCH Stefan Melesko: Är tron på den publicistiska gurun död? INOM BONNIER-KONCERNEN har länge funnits en tro på att starka publicister kan bygga upp nya tidningar eller förändra och rädda tidningar som är på väg att dö. Genom åren är de positiva exemplen många. Namn som Gunni Widell och Sven Broman beskriver väl hur tron på publicistiska gurus vuxit fram genom positiva erfarenheter. Långt efter den tidpunkt då andra framgångsrika chefredaktörer dragit sig tillbaka var Gunni inne och gjorde väl ifrån sig på Sköna Hem. Men som jag tidigare skrivit i en krönika inte ens en stark chefredaktör kan idag rädda till exempel Vecko-Revyn. En tidning som varit död för länge sedan om inte först Gunni och sedan Amelia Adamo gjort just dessa guruinsatser. Tron på starka publicisters förmåga från ägarnas sida är värd respekt och har varit mer framgångsrik på tidskriftssidan än bland dagstidningarna hos Bonniers, i synnerhet om betraktelserna begränsas till senaste tio åren. Gurutron har också avigsidor: 3 Ingenting är för evigt, utan gurun måste efterträdas och det är inte alltid en stark publicistisk ledare förmår utveckla en kompetent, självständig efterträdare. Behöver jag säga mer än att Expressens problem i nuet kan återföras till Bo Strömstedt och hans ointresse för just efterträdarfrågan eller rättare sagt ägarnas oförmåga att väcka hans intresse och engagemang för Stefan Melesko är ekonomie dr med inriktning på medier frågan. Och hur blir det efter Hasse Olsson på DI? Å andra sidan har Aftonbladet lyckats med skiftet efter Thorbjörn Larsson. Var ligger hemligheten? 3 Inte ens en stark publicist rår på marknadsförändringar eller strukturskiften i varje enskilt läge. Inte minst kan överbetoningen på redaktionella gurus från ägarnas sida leda till en underskattning av de kommersiella avdelningarnas arbete i ett medieföretag. 3 Skillnaden mellan olika mediegrupper är påtaglig och större än den brukar vara på tidskriftssidan. Erfarenheter från Damernas Värld kan överföras till Vecko- Revyn, men gäller samma sak för DN och Expressen? TVÅ GÅNGER UNDER de senaste åren, det vill säga E.S (efter Strömstedt) har Expressens alltmer påtagliga kris både upplagemässigt och ekonomiskt lett till att den publicistiska ledaren hämtats från DN, som sedan slutet på 80-talet varit den framgångsrikare av de två Bonnier-dagstidningarna i Stockholm. Först Christina Jutterström, med mycket magert resultat och nu under våren Joachim Berner. Jutterström gjorde en dålig insats. Tycker man inte om kvällstidningar utan ska konvertera Expressen till en kvaloid, ja då finns det bara en slutsats. Ta inte jobbet. Men nu gjorde Jutterström det och istället för ett eftermäle från dagspressen som DNs förnyare och utvecklare, blir det en av Expressens dödgrävare. Synd. Och nu Joachim Berner med en total omgörning av tidningen som må bära eller brista, men borde han inte noggrannare betänkt de Jutterströmska erfarenheterna? Det kändes märkligt att se hur uppfattningar och analyser kom från proffs redan från start när nya Expressen lanserades. Printchefer på den ena mediebyrån efter den andra uttalade sig. Hur kan man kalla sig proffs och uttala sig om en omgjord tidning direkt då den börjat komma ut? Ett eller två exemplar av tidningen plus Expressens eget säljmaterial var det enda man hade att tillgå. Amatörer. Dessa personer ska rådge andra hur de ska allokera marknadsföringsinsatserna. Det enda rimliga är att vänta och se hur läsarna tar den omgjorda tidningen till sig. Jag är inte speciellt tilltalad av tidningen. Den andas för mycket feature. Och sporten på undantag igen, med kryptisk hänvisning på sista sidan.det finns utrymme för två kvällstidningar i Stockholm. Men klarar sig Expressen? Själv tror jag gurufixeringen försvinner före Expressen. p

20 DAGENS MEDIA NR 12. TISDAG 14 AUGUSTI AFFÄRER Sms kan bli printmätverktyg av Björn Hedensjö FÖR ATT KUNNA göra dagliga räckviddsmätningar för dagspress utreder Adak, Annonsör- och dagspresskommittén, möjligheten att använda sms som mätverktyg. En mobiltelefonförsedd läsarpanel kommer varje dag att i sms-form få meddela vilken tidning de läste igår. I dagsläget har vi svårt att utvärdera print. Vi kan göra observationer och se vissa kommunikationseffekter. Det sms-mätningen kan ge är en snabbhet och exakthet i leveransen, säger Magnus Anshelm, medlem i Adak och printchef på Message Plus. Thomas Juréhn printchef på CIA. TOTALT 160 dagstidningar ska delta i mätningarna som finansieras genom TU. Panelmedlemmarna får svara ja eller nej då på om de dagen innan läst någon av rikstidningarna och lokaltidningarna i sin hemort eller region. På lokalnivå kan det bli svårt att få det att fungera eftersom panelmedlemmarna inte är tillräckligt många. Men eftersom annonspaketen omfattar flera tidningar kan metoden ge en bra fingervisning, säger Magnus Anshelm. Redan i våras genomfördes en testundersökning av den nya mätmetoden. Efter ett större test i höst tar Adak ställning till om sms-mätningarna ska börja genomföras storskaligt, vilket i så fall sker våren Svarsfrekvensen har varit högre än vad som är normalt postalt. I testet med sms-mätning låg den närmare 80 procent, säger Magnus Anshelm. Storleken på panelen är under utvärdering, men enligt Magnus Anshelm är det troligt att den skabestå av runt medlemmar. Panelen är viktad efter kön, ålder och geografi. Adak-medlemmen Thomas Juréhn, printchef på CIA, ser en tänkbar svaghet i urvalet. Det kan bli problem med representationen i och med att alla inte har tillgång till mobil. Ett kompletterande projekt under utredning är det dansk-holländska mätsystemet Quality Rating Points (QRP), en kvalitativ mätmetod som ska ge en bild av hur målgrupper läser tidningen. QRP kan ge grova riktlinjer om vilka placeringar i tidningen som är bra. Det som är dåligt är att riktlinjerna blir generella, säger Thomas Juréhn. Magnus Anshelm ser tydliga fördelar med QRP. Tidningarna kan lättare sälja svårsålda utrymmen eftersom det blir tydligt vilka målgrupper som nås med just de platserna. Samtidigt får man ned priserna till rätt nivå. p Portalerna konsoliderar Men vem köper Passagen? av Björn Hedensjö I FÖRRA VECKAN stod det klart att portalen Euroseek begärts i konkurs. Inget oväntat, enligt de branschbedömare som spått en uppköps- och nedläggningsvåg i branschen. Men relativt starka ägare och minskade driftskostnader gör kandidaterna till både uppköp och nedläggning inom den närmaste framtiden få. av Björn Hedensjö INTERNETANNONSERINGEN fick aldrig det genomslag mediebyråerna hoppats på och de digitala mediebyråernas optimistiska prognoser från förra året är som bortblåsta. Digitalbyråerna väljer nu olika strategier för att nå intäktsmålen. En tydlig skiljelinje går mellan de digitalbyråer som väljer att bredda sitt tjänsteutbud och de som tvärtom väljer att renodla verksamheten. Till den förstnämnda gruppen hör bland annat Synergi Interactive. Vi har aldrig tjänat mycket pengar på annonser. Att vi är lönsamma idag beror på våra konsulttimmar, och vår koncept- och medieproduktion, säger John Kock, vd på Synergi Interactive. Håkan Mauritzon, vd på Mediacom Digital, ser brett utbud som nyckeln till framgång. Konkurrenter renodlar, men vi tänker fortsätta bredda. 60 procent av intäkterna kommer från konsultation, säger han. Fastbridge väljer direkt motsatt strategi. Vi renodlar produktportföljen, ökar fokusering på kampanjer och jobbar mindre med affärsutveckling. Många fokuserar på vad man kan göra med internet i framtiden, vi vill fokusera på vad man kan göra nu, säger vd Leif Janderhov. Kommer Passagen med vd Annika Söderberg i spetsen att köpas upp? LANDETS STÖRSTA portal, Passagen, pekas ut som ett tänkbart uppköpsobjekt. Detta särskilt efter att den så kallade lock-upen, som hindrat storägarna Schibsted, Telia och Telenor från att sälja sitt aktieinnehav i Passagens moderbolag Scandinavia Online, löpte ut i sommar. Det troligaste är en intern lösning med någon av huvudägarna. Kortsiktigt bör SOL snarare ses som en supportfunktion till andra medie- eller telekombolag än ett företag som ska stå på egna ben. Vill man ändå spekulera i en internationell affär så är tyska T-Online, franska Wannado och spanska Terra Network de mest troliga köparna, säger Henrik Persson, medieanalytiker på Mindshare Digitals affärsområdeschef Kenneth Danielsson för ett liknande resonemang. Vi har inga planer på att starta produktion. Vi är bra på medierådgivning. Det vi däremot gör är att undersöka möjligheterna med andra digitala medier, tv och mobiltelefoner, så att vi kan vara tidigt ute med att ge kunderna det de vill ha, säger han. MINDSHARE DIGITAL hör också till de aktörer som integrerar digital medierådgivning med mediebyråns övriga verksamhet. Det kommer aldrig kunden till gagn att ha en extern digitalbyrå i mediebyrån, säger Kenneth Danielsson. Så tänker även Outrider, som ingår i CIA Media Network. Det är en naturlig del av utvecklingen. Digitala medier ska inte separat. I början var det bra att organisera kunskapen externt, nu är det bättre att integrera arbetsgrupperna. Samtidigt tycker vi att det är motiverat att ha ett eget bolag för digitalbyrån, där vi specialiserar oss och samlar en portfölj av tjänster, säger vd Peter Bergström. Att branschen går en tuff tid till mötes är man överens om på samtliga digitala mediebyråer. Och då har året hittills inte heller varit mycket att hurra för. Bara på årets fem första månader föll internetannonseringen med 39 procent, enligt Mediebyråernas investmentbanken HSBC. Ett tänkbart scenario är att Telenor köper ut Schibsted och tredje storägaren Telia. En annan variant som förts på tal är att Schibsted köper ut de övriga två, medan ett ökat engagemang från Telias sida knappast är att vänta. HUR EN NY eventuell ägare ska få portalen lönsam är däremot svårt att föreställa sig. Första kvartalet i år bjöd på ännu en storförlust för moderbolaget Scandinavia Online, -140 miljoner kronor före finansnetto landade resultatet på efter fortsatt fallande annonsintäkter för de skandinaviska portalerna. Hela sektorn är i djup kris. Scandinavia Online handlas en bra bit under värdet på den egna kassan vilket illustrerar vad marknaden tror om portalernas framtid och ledningens förmåga att skapa värde ur SOLs nätverk, resonerar Henrik Persson, Och en resultatmässig vändpunkt blir bara alltmer avlägsen, enligt all tillgänglig statistik som Mediebarometer. Det är långt sämre än tillbakagången för den totala branschomsättningen på 25,7 procent, och dessutom en tillbakagång från en redan mycket låg nivå. Att webben som medium växte 75 procent från 1999 till 2000 ändrar inte på faktumet att det, relativt sett, inte rör sig om stora summor som läggs på internetannonsering. Bland de digitala mediebyråer Dagens Media varit i kontakt med går åsikterna isär om vad som måste till för att internetannonseringens efterlängtade genombrott ska komma. Det viktigaste är att göra något åt den felaktiga bild som bland annat medierna bidragit till. Folk tror fortfarande att det bara handlar om banners när internet i själva verket är det bästa instrument för relationsmarknadsföring som finns. Det är värt mycket när individer självmant interagerar med varumärket i 10- visar på ytterligare fallande medieinvesteringar på internet. Samtidigt har Passagens besökssiffror fallit från 1,7 miljoner unika besökare i juni i fjol till drygt 1,5 miljoner samma månad i år. Spray, som stärkt ställningarna finansiellt och besöksmässigt efter att de blivit uppköpta, behöver knappast se sig om efter köpare eller frukta nedläggning med ägare som Bertelsmann och Lycos i ryggen. Intäkterna från portalen tycks dock blygsamma intäkterna har rasat minst 30 procent i år från en redan låg nivå. För Spray och Passagen gäller det att sänka både utvecklingsoch lönekostnader för att närma sig en hållbar kostnadskostym. Sveriges sjätte största portal, MTG-ägda Everyday, minimerar driftskostnaderna. Som dagensmedia.se kunde rapportera i början av augusti varslar säljbolaget MTG New Media alla annonssäljare utom fyra, och ska koncentrera sig på andra intäktsmodeller än annonsförsäljning. p Vägval för digitala mediebyråer FOTO EMELIE STACHEWSKY LÄGET PÅ DE DIGITALA MEDIEBYRÅERNA Carat Interactive Fastbridge Mediacom Digital Mindshare Digital Outrider Synergi Interactive Anställda Anställda idag minuter, säger John Kock på Synergi Interactive. Kenneth Danielsson på Mindshare Digital efterlyser en ny prissättningsnorm. Vi kan aldrig göra en bra affär så länge vi bara får betalt per kontakt, säger han. Håkan Mauritzon på Mediacom menar att marknadscheferna måste ändra sitt sätt se på internetannonsering. Prisnivån på internet är sådan att man kan räkna hem varumärkeseffekten direkt, det rör sig om löjligt lite pengar i mediebudgetarna. Även Peter Bergström på Outrider menar att annonsörerna förlorar mycket på att inte utnyttja mediets möjligheter. Annonsörernas målgrupp finns ju där. Svackan i annonseringen har inget att göra med verkligheten. Användandet av internet ökar ju hela tiden. p Omsättning mkr cirka 40 mkr cirka 80 mkr 20 mkr Lämnar ej ut uppgiften 95 mkr Omsättning 2001 (prognos) Lämnar ej ut uppgiften cirka 20 mkr cirka 50 mkr mkr Lämnar ej ut uppgiften Revideras ned, ännu inte klar

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

Vi når mediebranschens beslutsfattare!

Vi når mediebranschens beslutsfattare! "Det närmaste DN Debatt man kommer för mediebranschen" Mikael Marklund Axel Andén Lisa Bjurwald Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen Vi når mediebranschens beslutsfattare! n Medievärlden bevakar affärerna

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Svenskt Marknadsföringsindex

Svenskt Marknadsföringsindex Svenskt Marknadsföringsindex Fakta om undersökningen Sveriges Marknadsföringsindex har som mål att årligen att sammanställa vad marknadschefer i Sverige tror om framtiden, vilka utmaningar de ser och hur

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

MMS kanalpenetrationsrapport

MMS kanalpenetrationsrapport Våren 2015 Q1, vecka 7-14 2015-04-21 MMS kanalpenetrationsrapport MMS utför fristående kanalpenetrationsundersökningar fyra gånger per år, två gånger på våren och två gånger på hösten, rapporterna benämns

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Tidskrifter säljer produkter!

Tidskrifter säljer produkter! säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Så förklarar vi varför PRO Mervärde

Så förklarar vi varför PRO Mervärde Så förklarar vi varför PRO Mervärde PRO Mervärde på en minut PRO Mervärde ger bättre förmåner. Efter årsskiftet får alla PRO-medlemmar tillgång till rabatter på varor och tjänster på ett nytt sätt. PRO

Läs mer

2. Innehållsförteckning

2. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Marknadsföring betyder oerhört mycket för MQ. De sattsar allt på utomhusreklam som ger ett stort intryck istället för att sprida ut reklamen. De börjar förbereda sina kampanjer långt

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Redogörelse för de första 9 månaderna 2014

Redogörelse för de första 9 månaderna 2014 Redogörelse för de första 9 månaderna 2014 Malmö, 28 november 2014 - Mobile Loyalty, som utvecklar och säljer online och mobila annonslösningar, (AktieTorget "MOBI") ("Bolaget") meddelar idag en redogörelse

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Direktkanal till Sveriges småföretagare & entreprenörer! www.driva-eget.se. 1O SIDOR Chefa som Åsa och gör ett klipp DIN START SNABBTESTA

Direktkanal till Sveriges småföretagare & entreprenörer! www.driva-eget.se. 1O SIDOR Chefa som Åsa och gör ett klipp DIN START SNABBTESTA >> Frisören som vågar anställa Tillväxt verkets gratisfälla CAMILLA Gå inte i Direktkanal till Sveriges småföretagare & entreprenörer! www.driva-eget.se Nr 4 2012 79 kr EXTRA bok med 400 RÅD! FÖRETAGARE

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015

ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015 ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015 Starkt resultat för TV4-Gruppen 2014 TV4-Gruppen, 1 januari 31 december 2014 TV4-Gruppen gör ett starkt 2014. Det operativa resultatet uppgick

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

INBJUDAN TILL STUDENT DAY PÅ TUR 2014 FREDAG 21 MARS

INBJUDAN TILL STUDENT DAY PÅ TUR 2014 FREDAG 21 MARS INBJUDAN TILL STUDENT DAY PÅ TUR 2014 FREDAG 21 MARS För att ge studenter en extra möjlighet att lära om branschen bjuder TUR in er skola till inspirerande och kunskapshöjande seminarier. Det finns nio

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 9, februari 2015 * * * * *************************************************** 9 tips för att lyckas

Läs mer

» Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt

» Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt » Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt och på rätt sätt. Stora format på sajter med hög «räckvidd är navet i vår närvarostrategi Åsa Bergendorf Olsson, marketing co-ordinator, Fritidsresor AB.

Läs mer

Ett ex: Att man har nya produkter och borde kanske göra ett utskick till några stycken.

Ett ex: Att man har nya produkter och borde kanske göra ett utskick till några stycken. Säljpodden del 2 i Veckan så lyssnade jag på ett webinar som jag har följt ett tag som heter Pitt Williams. Och som har revolutionerat lite grann inom informationsmarknadsföring, ja marknadsföring över

Läs mer

DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring

DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring SWEDMA DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring 13 februari 2007 Vad gör SWEDMA SWEDMA är intresseorganisationen för Direktmarknadsföring (DM) Ger medlemmar service och information,

Läs mer

EKONOMI, HANDEL & ADMINISTRATION. Inbjudan till vårens inspirationsträff! GRÄNSLÖST LÄRANDE

EKONOMI, HANDEL & ADMINISTRATION. Inbjudan till vårens inspirationsträff! GRÄNSLÖST LÄRANDE EKONOMI, HANDEL & ADMINISTRATION Inbjudan till vårens inspirationsträff! GRÄNSLÖST LÄRANDE Välkommen till Libers och Vismas inspirationsträff i entreprenörskap! Förberedelserna för att möta GY2011 är i

Läs mer

MEDIAKIT 2015. Online // Magasin // Email. Vill du nå kunder som älskar kameror och bilder? Annonsera i våra kanaler!

MEDIAKIT 2015. Online // Magasin // Email. Vill du nå kunder som älskar kameror och bilder? Annonsera i våra kanaler! MEDIAKIT 2015 Online // Magasin // Email Vill du nå kunder som älskar kameror och bilder? Annonsera i våra kanaler! Vill du hitta rätt målgrupp och maxa ROI? Genom våra kanaler når du både brett och pricksäkert

Läs mer

annonsinformation Annonsera på en av landets mest besökta turistportaler!

annonsinformation Annonsera på en av landets mest besökta turistportaler! sid 1/5 Annonsera på en av landets mest besökta turistportaler! annonsinformation Gotland.net marknadsför Gotland 365 dagar om året. Med i snitt 27.700 besök och nära 100.000 sidvisningar på sajten varje

Läs mer

Försöker inte bli POPU LÄ R

Försöker inte bli POPU LÄ R nya tidningen balans Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade

Läs mer

A PERFECT GUIDE. A PERFECT GUIDE SVERIGES BÄSTA TEMAMAGASIN 100 000 ex i Svenska Dagbladet inför helgen! *

A PERFECT GUIDE. A PERFECT GUIDE SVERIGES BÄSTA TEMAMAGASIN 100 000 ex i Svenska Dagbladet inför helgen! * SVERIGES BÄSTA TEMAMAGASIN 100 000 ex i Svenska Dagbladet inför helgen! * Vi har 211 000 av Stockholms mest intressanta läsare. * RAM mätning, oktober 2010 Varför ska du välja a perfect guide? A Perfect

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

** Mestadels om Marknadsföring **

** Mestadels om Marknadsföring ** Hur du skaffar fler kunder... en beprövad online-strategi I förra numret av nyhetsbrevet (http://www.webbutveckling.com/mestadels1238.php) pratade vi om kundanskaffning och kundvärde och hur du använder

Läs mer

Om rapporten. Direkt effekt 2014 - PostNord

Om rapporten. Direkt effekt 2014 - PostNord Direkt effekt 0 - PostNord Om rapporten Rapporten DR-monitorn 0 bygger på resultaten från en undersökning av svenskarnas attityder till och vanor kring att ta emot reklam i olika kanaler, främst direktreklam

Läs mer

ReKo Övning - Produkt- och Målgruppskort

ReKo Övning - Produkt- och Målgruppskort ReKo Övning - Produkt- och Målgruppskort Övning 1: Reflektera, diskutera och kreera! I denna övning ska deltagarna utarbeta exempel på reklam anpassad till produkt och målgrupp! Som underlag har du som

Läs mer

Prislista SMATV kollektiv distribution, 2015-10-13 AB Sappa Grafiska vägen 2A 412 63 GÖTEBORG 031-774 10 40 agent@sappa.se

Prislista SMATV kollektiv distribution, 2015-10-13 AB Sappa Grafiska vägen 2A 412 63 GÖTEBORG 031-774 10 40 agent@sappa.se Kollektiv distribution är en kollektiv affär där samtliga hushåll i ditt nät får tillgång till samma tv-kanaler. Det kan ske analogt eller endast digitalt. Digital distribution kräver kryptering av signal

Läs mer

Får jag skriva ditt marknadsföringsmaterial?

Får jag skriva ditt marknadsföringsmaterial? Får jag skriva ditt marknadsföringsmaterial? Jag älskar att skriva! Säljbrev. Annonser. E-postkampanjer. Nyhetsbrev. Banners. Broschyrer. Flyers. Direktreklam. Tackbrev. Enkäter. Landningssidor. Hemsidor.

Läs mer

HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09)

HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09) DOKUMENTATIONER IDÈSKISS ÄMNESOMRÅDE: Webbdesign och marknadsföring HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09) Min idéskiss: Jag ska skapa en hemsida vars syfte är att tjäna pengar.

Läs mer

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR PLATS 05 TILLVÄXTPROCENT 68,96 % Apsis byter VD inte målsättning När Anders Frankel drog in sin tidigare konkurrent Kim Mortensen i Apsis visste han inte exakt vilken roll Kim skulle ha i företaget. Men

Läs mer

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Dina kunders brevvanor 13 En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Om rapporten Brevvanerapporten som Posten genomför årligen ger en bra bild av privatpersoners attityder

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Tjänstedokument Gymnasium.se

Tjänstedokument Gymnasium.se Tjänstedokument Gymnasium.se 1 Inledande ord OM GYMNASIUM.SE Gymnasium.se hjälper gymnasieskolor att rekrytera elever till sina utbildningsplatser. Detta görs genom vårt nätverk av ledande webbsidor, våra

Läs mer

BRA FÖRSÄLJNING OCH FRAMTIDSTRO

BRA FÖRSÄLJNING OCH FRAMTIDSTRO BUTIKS CHEFS INDEX BRA FÖRSÄLJNING OCH FRAMTIDSTRO BCI #4 2014 Årets fjärde undersökning bland elektronikbranschens butikschefer visar bland annat att; butikscheferna tror att årets hårda julklapp blir

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare MEDIAPLAN 2014 Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare - Ökar med 14 % Tidning Sajt Mobil Event FAKTA OM TIDNINGEN Småföretagare 0-10 anställda Når beslutsfattare och VD Utgåvor per år:

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Ramverk för: Produktlansering. Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Produktlansering. Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Produktlansering Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Lönsamheten skapas genom rätt erbjudande Framgångsrik produktlansering

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

BUDSKAP. Konkurrenter. Ditt budskap

BUDSKAP. Konkurrenter. Ditt budskap DIN MARKNADSPLAN BUDSKAP Konkurrenter Ditt budskap KONKURRENTERS BUDSKAP Egenskaper? Fördelar? Påståenden/löften? USP Garantier Etc. DITT BUDSKAP Egenskaper? Fördelar? Påståenden/löften? Garantier? USP?

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-07-27 321 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stockmann Oyj Abp 00101 Helsingfors Finland Ombud: Melbourne IT DBS AB 103 68 Stockholm MOTPART Jörgen N 127 34 Skärholmen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

TV-TITTANDET 1998 Årsrapport

TV-TITTANDET 1998 Årsrapport TV-TITTANDET 1998 Årsrapport Denna årsrapport baseras på tittarresultaten från en TV-panel som rapporterar med s k people meters. Panelen är representativ för hushåll med tillgång till TV i Sverige och

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING www.webbstrategerna.se 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 webbstrategier som ökar ditt företags försäljning Idag är ett företags webbnärvaro ordentligt

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

UR LEDNINGENS PERSPEKTIV

UR LEDNINGENS PERSPEKTIV UR LEDNINGENS PERSPEKTIV CAROLIN EKMAN LISA LAGERKVIST PAULINA MODLITBA En idé föds Våren 2002 kontaktade Mikael Nestius Bonniers med en idé om att starta en ny gratistidning i Stockholm. Mikael Nestius

Läs mer

Den största studien av användarnas beteende i Norden

Den största studien av användarnas beteende i Norden NYA ÖGON PÅ INTERNET Den största studien av användarnas beteende i Norden Onlineannonsering tar en allt större del av reklaminvesteringarna och trots att internet är ett snabbt växande annonsmedia har

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2002

MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under mars 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under november 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under november 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 6, december 2014 * * * * *************************************************** Sälj mer utan att

Läs mer

Private Banking. Magazine. Prislista

Private Banking. Magazine. Prislista Private Banking Prislista Nu storsatsar vi! Får jag föreslå en affär? I fjol somras bestämde vi på Nordea oss för att göra om vår tidning Private Banking. Uppdraget gick till Klintberg Niléhn att ta fram

Läs mer

BEGAGNAT ÄR INGET NYTT...

BEGAGNAT ÄR INGET NYTT... BEGAGNAT ÄR INGET NYTT...... och idag är marknadsplatsen nätet Bara på Blocket omsattes 254 mdr 2011 vilket motsvarar 7,3% av Sveriges BNP och 7 av 10 svenskar köpte eller sålde något där. Under samma

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning KåKå Plus Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus ger vi dig en unik möjlighet att som kund på KåKå öka din försäljning och lönsamhet. Verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus får du

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Ett smartare internet

Ett smartare internet Ett smartare internet Är en vetenskaplig studie som undersökt hur besökare surfar på webbplatser på internet. Undersökningen är utförd av Mejsel Media & Reklampsykologi AB, Sveriges mest erfarna aktör

Läs mer

fredag 18 oktober 13

fredag 18 oktober 13 12 Det finns inga vinstmål? Projektet är ideellt och syftar till att i samverkan med berörda kommuner utveckla näringslivet i området. Tidningen kommer att vara publicistiskt fristående men ha en i grunden

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer