Slutrapport U en förstudie om förutsättningar för en regional strategi för forskning och innovation i Västmanlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport U 2020. en förstudie om förutsättningar för en regional strategi för forskning och innovation i Västmanlands län"

Transkript

1 Slutrapport U 2020 en förstudie om förutsättningar för en regional strategi för forskning och innovation i Västmanlands län

2 Förstudien U2020 är finansierad av EU:s regionala fond, Mål 2 Östra Mellansverige, Mälardalens högskola, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Landstinget Västmanland samt Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL). Dsign ex. Tryck: Interntryckeriet

3 Slutrapport U Sammanfattning av förstudiens resultat De flesta regioner i Sverige har en forskningsstrategi, Västmanland har ingen. Samtidigt som den politiska viljeinriktningen inom EU alltmer går mot att forskning strategiskt behöver länkas samman med innovation, det vill säga det resultat man vill få ut av forskningen. Med dessa tankar som utgångspunkt genomfördes denna förstudie, vid namn U2020, om förutsättningar kring en regional strategi för forskning och innovation. Denna förstudie har funnit motiv för att Västmanlands län behöver en strategi för att kunna möta dagens och framtidens utmaningar såväl för samhället som för näringslivet. Västmanlands län skulle härigenom kunna bli en av de första regionerna i landet med en kombinerad innovations- och forskningsstrategi, som dessutom ägs av flera aktörer. Förstudien genomfördes via dialogmöten, enkätundersökningar, dokumentstudier, studiebesök och intervjuer. Förstudien har tagit fasta på att nedanstående punkter bör finnas med i en forsknings- och innovationsstrategi: 1. Ta ett samlat grepp kring behov i länet Ett samlat grepp behöver tas kring behov i länet som kräver investeringar i forskning och innovation, för att få ut mer innovation ur forskningsverksamheten i länet, för att innovationer ska lyckas bättre på den globala marknaden samt för att innovationsförmågan ska öka inom de offentligt finansierade verksamheterna. 2. Västmannarådet bör driva processen vidare med en regional dialog Vi har i förstudien kommit fram till att Västmannarådet är en lämplig mottagare av undersökningens resultat. Västmannarådet bör driva processen vidare med en regional dialog kring en strategi för forskning och innovation, ifall den skall drivas i Västmanlands län. Deltagare i projektets aktiviteter förordar dock att en regional strategi för forskning och innovation skall delas av både Västmanlands och Sörmlands län. Här behövs ett strategiskt val göras, ska en eventuell strategi röra Västmanland eller båda länen? Eller ska Västmanland gå före och Sörmland kopplas på i ett senare skede? 3. Det behövs ett regionalt forsknings- och innovationsprogram En majoritet av deltagarna i projektets aktiviteter anser att forskning leder till tillväxt. De vill ha ett regionalt forsknings- och innovationsprogram där företag, högskola, kommuner, landsting och andra organisationer kan söka finansiering för att bedriva gemensamma projekt. Största möjligheter till genomslag för forskning i form av innovationer som lyckas på en marknad och skapar nytta i samhället tror undersökningens respondenter kan ske genom att flera aktörer samarbetar. Ett intressant program att överväga är också ett regionalt Forska och växprogram inspirerat av såväl Vinnova som Västra Götalandsregionen. 4. Företagen i regionen behöver hjälp med att hitta finansiering för FoI För att konkurrera i framtiden behöver det byggas större kapacitet för forskning och innovation i Västmanlands län, både vid Mälardalens högskola, näringsliv och offentlig sektor. Studien har funnit ett stöd för att framförallt företag behöver hjälp med att hitta rätt extern finansiering för att utveckla forsknings- och innovationsprojekt.

4 4 Slutrapport U Poola resurser för att bygga forskningsoch innovationskapacitet I förstudien visas också att det kommer att vara viktigt att poola olika resurser för att bygga större kapacitet för forskning. Resurser finns på olika nivåer (lokal, regional, nationell, internationell) och är både offentliga och privata. Vissa resurser har en koppling till olika politikområden och myndigheter, medan andra inte har det. 6. Fler personer måste involveras i öppen och användardriven innovation För att det ska komma fram fler innovationer i samhället behöver fler personer vara inblandade i innovationsprocesser. Genom en ökad förståelse kring mekanismer för till exempel användardriven innovation kan innovationssystemets aktörer stimulera nya innovationer. 7. En regional strategi måste förhålla sig till nationell, europeisk och global nivå I förstudien har vi funnit att en regional forskningsoch innovationsstrategi ska ta hänsyn till andra strategier för tillväxt som berör forskning och innovation, framförallt Sveriges kommande innovationsstrategi, Östersjöstrategin och EU2020 EU:s nya tillväxtstrategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Det är även viktigt att relatera till OECD:s territoriella studier över Sverige samt OECD:s innovationsstrategi. Överhuvudtaget behövs ett stärkt internationellt perspektiv hos alla de aktörer i regionen som berörs av denna strategi, oavsett om det är globala storföretag, små och medelstora företag, högskolan eller kommuner och landsting. 8. Lär av hur andra regioner har gjort I förstudien finns flera exempel på hur andra regioner samlat olika viktiga aktörer, både offentliga och privata, lärosäten med flera, för att jobba mer strategiskt med sina forsknings- och innovationsfrågor. Dessa erfarenheter skulle behöva översättas till Västmanlands kontext. En del är säkert redan gjort vad gäller att medvetandegöra aktörerna om detta. Staffan Håkanssons rapport och den uppdatering som görs i kapitel 7 kanske är en sådan funktionsanalys som gjorts i Skåne och som nu pågår (eller precis slutförts) i Södra Småland och Blekinge. Nedan ges exempel på konkreta åtgärder för fortsatt lärande: Inled en dialog och visa upp innovationssystemet så att alla vet om varandra och därigenom kan börja bygga en gemensam struktur och så småningom (kanske) en gemensam strategi för vartåt man vill. Relevanta aktörer besöker lämpliga regioner för att lära hur de arbetat. En alternativ åtgärd är att uppdra åt någon att åka dit och studera mer konkret vad de gjort för att ta hem lärdomarna till Västmanland. Samla aktörerna i innovationssystemet för att lägga grunden till strategin, kanske Affärsplan Västmanland?! 9. Hitta lämpliga indikatorer för att mäta och följa upp framstegen I ett av förstudiens dialogseminarier diskuterades frågan hur man kan och bör mäta olika indikatorer på framsteg i innovationssystemet. Det finns olika exempel på området (till exempel Region Värmland) såväl som försök att hitta olika former av index (till exempel innovationsindex som utvecklades inom IVA:s projekt och som nu lämnats över till Reglab). Tidigare erfarenheter finns från Mälardalen innovation index. Utifrån förstudiens resultat går det inte att säga hur en forsknings- och innovationsstrategi ska förhålla sig till uppföljning, indikatorer etc., men väl att man behöver förhålla sig på något sätt. Kanske är de hårda indikatorerna inte de mest intressanta, utan hur man mäter de mjuka värdena som lärande och sam verkan? Västerås Clas Tegerstrand Karin Berglund Jonny Paulsson Per Kristensson

5 Slutrapport U Innehållsförteckning Sammanfattning av förstudiens resultat 3 Innehållsförteckning 5 Kapitel 1 Bakgrund till förstudien U Kapitel 2 Projektet U2020, en sammanfattning av aktiviteter och personer 15 Kapitel 3 EU2020 en ny tillväxtstrategi 18 Kapitel 4 Kan forskning och innovation ge tillväxt? 21 Kapitel 5 Forskning i Västmanlands län enligt statistiken 28 Kapitel 6 Företag i Västmanlands län om forskning och innovation 38 Kapitel 7 Västmanlands läns innovationssystem 44 Kapitel 10 Innovation, värdeladdat begrepp och genus 69 Kapitel 11 Tjänsteinnovation 71 Kapitel 12 Innovationsupphandling 75 Kapitel 13 Vad är en relevant region EU, Östersjöområdet, Östra Mellansverige, Mälardalen, Västmanland? 78 Kapitel 14 Hur kan man mäta forskning och innovation? 83 Kapitel 15 Vad gör andra regioner när det gäller strategier för forskning och innovation? 88 Kapitel 16 Förslag till en regional strategi och handlingsplan för forskning och innovation i Västmanlands län 94 Kapitel 17 Den externa utvärderarens kommentarer 98 Kapitel 8 Att bygga kapacitet för forskning och innovation i EU:s och svensk tappning 55 Kapitel 9 Vem kan vara med i innovationsprocesser i Västmanlands län? 66

6 6 Slutrapport U 2020 Kapitel 1 Bakgrund till förstudien U2020 U2020 förstudien om förutsättningar kring en regional forsknings- och innovationsstrategi har en koppling till pågående Regionalt utvecklingsprogram (RUP) och Regionalt tillväxtprogram (RTP) för Västmanlands län. Det finns likaså en koppling till tidigare genomförda processer och utredningar i Västmanlands län (som Framsyn Stockholm Mälarregionen och rapporten Ökad samverkan för företagsutveckling och tillväxt Västmanlands innovationssystem). Det finns motiv för att förstärka kopplingen mellan forskning och innovation i en regional strategi via olika publicerade svenska rapporter. Det finns också motiv för Västmanlands län att ta fram en strategi med tanke på att vi är den enda region i Sverige som inte har någon strategi för forskning. Det finns inte någon region i Sverige som fullt ut knyter ihop forskning och innovation i en integrerad strategi som delas av olika aktörer i innovations ekosystemet, vilket vi har möjligheten att bli först med. Det finns också relevans att hämta i den politiska utvecklingen i Europa med bland annat EU2020 strategin men också i den svenska kommande innovationsstrategin och den svenska forsknings- och tillväxtpolitiken. OECD:s territoriella studier över Sverige ger också stöd för U2020 studiens idé om en integrerad delad strategi för forskning och innovation. Det startade som ett initiativ från CREST gruppen och Näringsdepartementet På försommaren 2008 tog Anders Åkerström vid Landstinget Västmanland initiativ till ett möte mellan ett antal parter i Västmanlands län och Christer Christensen vid Näringsdepartementet. Det var representanter för Landstinget Västmanland (LTV), Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) och Mälardalens högskola (MDH) som möttes. Det ena temat för mötet var hur man skulle kunna få en bättre synkronisering mellan EU:s fonder som har som mål att stärka tillväxt och konkurrenskraft, det vill säga strukturfonderna, ramprogrammet för innovation och ramprogrammet för forskning. Denna fråga hade tidigare diskuterats i den så kallade CREST-gruppen som var en nationellt rådgivande grupp till Näringsdepartementet där Anders Åkerström, liksom Christer Christensen ingick. Det andra temat för mötet handlade om intresset för att starta en diskussion i regionen kring behov och förutsättningar för en regional forskningsstrategi. Samma fråga väckte Christer Christensen i flera regioner i Sverige. Alla vid mötet tyckte att det var en spännande fråga att arbeta vidare med. Frågan behövde dock förankras med Länsstyrelsen i Västmanlands län (LST-U) för att få med den regionala nivån, innan parterna ville ta frågan vidare i sina organisationer, respektive involvera andra intressenter. Framsyn Stockholm Mälarregionen Frågan kring att starta en regional dialog om en övergripande forskningsstrategi för regionen (här avsågs Västmanlands län som regionen) möttes dock inte av något intresse från Länsstyrelsen där det redan pågick ett framsynsarbete 1 som engagerade dem under 1 Framsyn handlar om att se vad som är möjligt och vad man vill ska hända i framtiden. Det handlar mer om att försöka få saker att hända snarare än att försöka förutse vad som kommer att hända. En framsynsprocess hjälper såväl företag som regionala beslutsfattare att bättre hantera både osäkerhet och det breda spektrat av nya möjligheter och utmaningar som hela tiden öppnar sig.

7 Slutrapport U namnet Framsyn Stockholm Mälarregionen 2. Några slutsatser är värda att nämna från Framsyn Stockholm Mälarregionen: Den offentliga sektorn borde mer aktivt medverka till innovationer genom att ställa krav i offentliga upphandlingar. Kompetensförsörjningen är en avgörande framtidsfråga, där det bland annat gäller att intressera ungdomar för tekniska utbildningar. Hela Stockholm-Mälarregionen är viktig och det behövs kontinuerliga framtidsdiskussioner. Det behövs mer dialog med det offentliga och näringslivet upplever en brist på mötesplatser. Det finns ett behov av att regionen gör strategiska prioriteringar för att kunna vara världsklass inom vissa områden. I slutsatserna från Framsyn Stockholm Mälarregionen skrivs också att företagens interna FoU- och innovationsprocesser sker mer och mer i öppna system där man använder sig av extern kunskap från andra företag eller universitet. Det innebär att företagens förmåga att utveckla och koordinera nätverk och allianser blir allt viktigare för hur de lyckas i sin kunskaps- och affärsutveckling. Eftersom kostnaden för forskning och teknisk utveckling ökar och tiden för att förnya produkter och processer blir allt kortare måste företagen vara effektiva i sitt sökande efter ny kunskap och nya idéer. Ökad samverkan för företagsutveckling och tillväxt Som en bakgrund till U2020 förstudien finns också en rapport som presenterades i augusti 2009 av Staffan Håkansson 3 med titeln Ökad samverkan för företagsutveckling och tillväxt Västmanlands innovationssystem. Denna rapport var resultatet av ett gemensamt projekt mellan LST-U, LTV, Västerås stad, ABB och MDH med syftet att öka samverkan mellan olika aktörer för att främja utveckling och tillväxt. Rapporten redovisar viktiga aktörer inom innovationssystemet, Staffan Håkanssons analys och slutsatser avseende förutsättningar och möjligheter samt hans förslag inom olika delområden. Västmannarådet Ett mycket viktigt resultat av detta projekt var bildandet av Västmannarådet, ett permanent forum för övergripande samordning för att främja samverkan och satsningar på näringslivsutveckling och tillväxt i Västmanland. Syftet med Västmannarådet är att vara ett strategiskt partnerskap för länets utveckling och särskilt att säkerställa samordning och satsning på näringslivsutveckling och tillväxt i Västmanlands län. Västmannarådets uppgift är att skapa en samlad vision och strategi för länet, följa utvecklingen, värdera insatser och effekter, identifiera överlappning, ta initiativ och föreslå förändringar, informera om och lyfta fram länets styrkor och möjligheter. I Håkanssons rapport uttrycktes det lite mer utförligt att Västmannarådet skall: Utgöra ett forum för diskussion av strategi och en samlad vision för åtgärder för att stärka länets konkurrenskraft och förmåga till tillväxt. 2 I projektet Framsyn Stockholm Mälarregionen var regionen som deltog Stockholms, Uppsala, Sörmlands, Örebro och Västmanlands län. Syftet med projektet var att skapa ny kunskap, insikt, gemensamma visioner om och handlingsberedskap för regionens framtida tillväxtområden samt att förbättra förmågan till samordnat agerande i tillväxtstödjande insatser i Stockholm-Mälarregionen. 200 personer deltog i en lärprocess som satte fokus på fyra tillväxtområden, IKT, Life Science, Högteknologisk industri samt Äldreliv. Åsa Östling vid Länsstyrelsen i Västmanlands län ingick i styrgruppen för projektet. Deltagare från U-län återfanns huvudsakligen i fokusgruppen för högteknologisk industri. Följa näringslivsutveckling och tillväxt i länet och resultaten/effekterna av verksamheten inom innovationssystemet. Identifiera överlappning och bristande samordning, samt föreslå förändringar och ta initiativ till innovationssystemets utveckling. 3 Staffan Håkansson har tidigare varit VD för Bombardier Transportation AB i Västerås under 8 år, samt varit engagerad i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

8 8 Slutrapport U 2020 Följa länets satsningsområden (Robotdalen, samverkanscentra, med flera). Samordna huvudmännens representation i aktörernas styrelser. Kommunikation och information om innovationssystemet och länets visioner. LST-U skall tillhandhålla administrativt stöd till Västmannarådet och i dessa uppgifter skall ingå att arrangera möten cirka två gånger per år samt att vid särskilt behov ta fram underlag för rådets möten och följa upp rådets beslut. Landshövding Ingemar Skogö är ordförande i Västmannarådet. Västmannarådet har mötts två gånger under år Rådets arbete presenterades bland annat i Stockholm den 6 oktober vid en workshop i samarrangemang med IVA. Där berättade rådets ordförande att Vi har i Västmanland hittat en form för regionalt ledarskap genom Västmannarådet och nu har vi goda förutsättningar för att gå vidare i utvecklingen av innovationsstrategier. Vi diskuterar bland annat möjligheten att ta fram Affärsplan Västmanland vilket är mycket spännande. Håkanssons övriga slutsatser och förslag Håkansson drar slutsatsen att satsa resurser från samhälle och företag i ett väl fungerande och effektivt innovationssystem inte är en kostnad utan en lönsam framtidsinvestering. I Håkanssons rapport framförs ytterligare förslag och behov, till exempel att: Satsa på några nya teknikområden och spetsområden inom och vid sidan av existerande profilområden i länet som robotik, stålindustri och automation. Nya profilområden kan vara industriella sensorer, logistikautomation, hybridfordonsteknik, samt offentlig verksamhet genom Samhällskontraktet 4. Stärka Mälardalens högskolas roll genom att samla och profilera de tekniska och industriella akademierna under namnet Mälardalens Tekniska högskola. 4 Samhällskontraktet är en strategisk samverkansplattform mellan MDH, Västerås stad och Eskilstuna kommun, se samhallskontraktet MDH:s ansökan hos regeringen att få bilda ett holdingbolag bör kraftfullt understödjas då det skulle förbättra högskolans möjligheter att samarbeta med företag, Västerås Science Park (VSP), CREATE Business Incubator, innovationssystemsinitiativ som Robotdalen samt ge en kortare väg för att föra ut högskolans forskningsresultat i näringslivet. Det skulle även skapa förutsättningar för att i gemensamma satsningar attrahera privat kapital till MDH:s engagemang i innovationsprocessen. Länets huvudmän måste i samverkan med MDH:s ledning kraftfullt verka för ökade forskningsanslag till MDH. Högskolans hittills framgångsrika ansträngningar att växla upp fakultetsanslag med andra forskningsbidrag från stat och näringsliv måste understödjas. MDH bör återuppta elingenjörsutbildning på hög nivå, då behovet av detta är stort i länet. Näringslivet måste aktivt medverka för att säkerställa tillräckligt antal sökande. Företagen kan marknadsföra utbildningen och erbjuda såväl praktikplatser och forskningsuppdrag. Initiativ till denna satsning skall tas av MDH:s ledning. Säkerställa en långsiktig finansiering av Västerås Science Park (VSP) och se till att dess insatser sprids över hela länet. VSP bör ges i uppdrag av Västerås stad att i sin miljö skapa en arena för samverkan mellan kunskaps- och teknikintensiva företag. VSP bör stärka och anpassa sin kommunikation om sin roll och möjligheter för företag, samt samordna kommunikationen med Mälardalens högskola, Robotdalen, Automation Region och Västerås stads marknadsföring. Inkubatorn CREATE bör eftersträva att omfatta företagsprojekt med professionellt stöd också i andra kommuner i länet. Västmanlands forsknings- och utvecklingsråd ska fokusera på uppgiften att ge villkorslån för företags- och produktidéer i tidiga utvecklingsskeden med tillägg att kunna finansiera marknadsinsatser. Samordning bör eftersträvas av projektberedning och uppföljning av FoU-rådets villkorslån, ALMI:s

9 Slutrapport U innovationslån och Innovationsbrons Fokus verifiering, då dessa stöd oftast riktas mot samma målgrupp. Öka finansieringen av nya produkter och tjänster genom att skapa en regional fond, Västmannasådd, och genom att utnyttja nya Almi Invest och andra investeringsfonder. Regionalt utvecklingsprogram RUP för Västmanlands län RUP är ett gemensamt regionalt utvecklingsprogram för Västmanlands län Programmet visar vilka insatser som aktörer i länet tillsammans ska fokusera på för att stärka länets tillväxt och skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Programmet fungerar som ett paraply för andra utvecklingsarbeten, som till exempel det regionala tillväxtprogrammet, olika strukturfondsprogram inom EU, länsplaner för infrastrukturområdet, landsbygdsprogram och program inom miljöområdet. Länsstyrelsen ansvarar för att samordna insatserna i programmet och det har tagits fram i bred samverkan med länets kommuner, landstinget, Västmanlands kommuner och Landsting (VKL), samt andra myndigheter och organisationer. Sex övergripande mål i RUP Det finns sex övergripande mål i RUP: En god vardag, Livslångt lärande, Företagande och arbete, Energi för framtiden, Ett effektivt transportsystem och Regional identitet. RUP är ett gemensamt utvecklingsprogram som fungerar som ett paraply för andra utvecklingsarbeten. I RUP kan man bland annat läsa att i länet finns många kunskapsintensiva företag med stort teknikoch industrikunnande och här finns en stark innovationskraft. Tillgången på kunskap och kompetens är en nyckelfråga för Västmanlands fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Antalet högskole- och universitetsutbildade har successivt ökat bland länsinvånarna. Utvecklingen av Mälardalens högskola är en bidragande orsak. Teknikbyn i Västerås är en viktig länk för att stärka samarbetet mellan högskola och näringsliv. Livslångt lärande i RUP Under det övergripande målet Livslångt lärande och titeln Strategi Regionalt Kraftcentrum beskrivs MDH som regionalt kraftcentrum: MDH kan starkt bidra till den regionala tillväxten genom kunskaps- och teknikspridning och genom att utbilda arbetskraft för regionens behov. Viktigt är att etablera forskningssamverkan utifrån regionala behov. Samverkan utvecklas mellan de starka forskningsmiljöer som finns vid högskolan och det omgivande samhället, för att främja kommersialiseringen av forskningsresultat. Under rubriken Handlingsinriktningar står att läsa att MDH har idag fulla universitetsrättigheter inom teknikområdet. Det är av avgörande betydelse för högskolans fortsatta utveckling att motsvarande möjligheter öppnas också inom de andra vetenskapsområdena. Vidare under samma rubrik uttrycks det att MDH samarbetar idag med cirka 100 företag i regionen. Detta samarbete bör utvecklas. Möjligheterna att kommersialisera forskningsresultat bör öka samt att MDH är en kreativ mötesplats för samhälle, näringsliv och akademi. En rad samarbetsfora finns i anslutning till MDH där kontakter skapas och utvecklas mellan högskolan och omgivande samhälle. I RUP lyfts också högskolans starka profiler fram. Om dessa står det att det är viktigt att alla dessa profiler utvecklas och att en samverkan med såväl näringsliv som offentlig sektor förstärks. Forskningens beroende av externfinansiering är mycket stort. Det är angeläget att finansieringen tryggas för en längre period. Under det övergripande målet Livslångt lärande och titeln Strategi Ökad Utbildningssamverkan kan man läsa att: ska den högre utbildningen och forskningen i länet och regionen utvecklas i ett internationellt perspektiv behövs också samarbete. Utbildnings- och forskningsresurserna kan användas effektivare och sannolikt bli större genom samverkan. Ökad specialisering, arbetsfördelning och samverkan med näringslivet i en större region är ett centralt utvecklingsområde under den kommande 20-årsperioden. Under rubriken Regional skolforskning i länet noteras också att det är angeläget med ökad kunskap hos skolhuvudmännen om de faktorer som har betydelse

10 10 Slutrapport U 2020 för skolutveckling och ökad måluppfyllelse. Det nationella underlagsmaterialet bör kompletteras på regional och lokal nivå. FoU Västmanland 5 gör utredningar inom det sociala området som kan ligga till grund för rekommendationer som specifikt riktas in mot länet. En motsvarande verksamhet när det gäller skola och utbildning skulle vara av värde. En regional skolforskningsresurs kan med fördel samarbeta med Mälardalens högskolas Centrum för Hållbar Skolutveckling (CHS). Företagande och arbete i RUP Under det övergripande målet Företagande och arbete och strategi Gynnsamt företagsklimat i RUP står det att för att skapa tillväxt och utveckling genom nya och befintliga företag är förmågan till samverkan mellan företag, universitet, högskolor och forskningsinstitut viktig. Vidare kan man läsa att Västmanland har starka identifierade kluster och branscher, exempelvis automation, robotik, energiteknik, fordonskomponenter, metall samt hälso- och friskvård. De är alla viktiga potentialer för näringslivsutveckling i Västmanland. Tjänstesektorns betydelse för tillväxten är stor och kommer att öka. Många av de nya arbetstillfällena skapas inom företag som producerar företagsoch/eller privata tjänster nya innovationer skall utvecklas och företagsklimatet förbättras. Under det övergripande målet Företagande och arbete och strategi Affärsutveckling i RUP står det att tillvarata regionens resurser i form av kompetenta och kreativa individer, forskningsresultat, samt kunskaper och idéer är viktigt för tillväxten. Det är angeläget att förbättra och förenkla näringslivets möjligheter att hitta och utveckla kompetens och kunskap i samarbete med universitet, högskolor och forsknings institut. Under det övergripande målet Företagande och arbete och strategi Innovationer i RUP står det att samverkan mellan universitet, högskolor och forskningsinstitut samt arbetslivet behöver utvecklas. Studenter och 5 FoU Västmanland var en regional kunskapsutvecklingsenhet med inriktning på socialtjänst och samverkansfrågor mellan kommun och landsting. Västmanlands Kommuner och Landsting var huvudman för enheten som drevs i projektform. FoU Västmanland upphörde vid årsskiftet 2007/2008 och istället inrättades en utvecklings- och utredningsfunktion vid VKL. forskare är viktiga resurser för regionens utveckling. För länet är Mälardalens högskola en viktig resurs, men samarbeten kan också utvecklas med andra universitet och högskolor i bland annat Stockholm- Mälarregionen. Förväntningarna är stora på att universitet och högskolor genom sin forskning skall generera innovationer som resulterar i snabbväxande företag. Merparten av alla beviljade patent är emellertid initierade av uppfinnare utan högskoleanknytning. För regionens tillväxt är det viktigt att stimulera utvecklingen av innovationer oavsett om idéerna kommer från personer med bakgrund inom forskning eller ej. Vidare kan man läsa att när det gäller inno vationsarbetet är identifiering av och stöd till idébärare viktigast. Där fyller nätverk och uppfinnarföreningar en viktig roll. Det är också viktigt att förstå att ett tidigt utvecklingsskede för en innovation är något som kan pågå under lång tid. Definitionen av vad som är en innovation bör vidgas. Idag är fokusering på tekniska uppfinningar stor, men framgångsrika innovationer kan vara till synes enkla produkter som underlättar vardagen. Ett viktigt utvecklingsområde är tjänsteinnovationer. För att hjälpa till att vidga synen på innovationer är det viktigt att kunna visa på förebilder och levandegöra mångfalden. Många innovationer som har varit viktiga för utvecklingen inom bland annat sjukvården, har historiskt varit svåra att spåra till den rättmätiga idébäraren då utvecklingen skett i arbetsgivarens regi. En ny syn på innovatörer och deras innovationer inom etablerade verksamheter behöver utvecklas. Flexibelt förhållningssätt för att kunna göra korrigeringar Ett regionalt utvecklingsprogram, och det utvecklingsarbete som följer av detta, är inte en för regionen avgränsad företeelse utan påverkas och samspelar med utvecklingen och processer och program inom olika samhällsnivåer så som EU, nationen, angränsande regioner och lokalt. Det fortsatta utvecklingsarbetet förutsätter ett flexibelt förhållningssätt på åtgärdsnivå för att kunna göra korrigeringar i förhållande till de långsiktiga målen.

11 Slutrapport U Regionalt Tillväxtprogram RTP för Västmanland RTP är ett handlingsprogram kopplat till RUP. I RTP har företagsfrämjande organisationer och kommuner enats om ett program för tillväxtskapande insatser. Företagsamma Västmanland - Tillväxtprogram för åren ska: visa på angelägna behov och insatser för att utveckla näringsliv/företagande med tillväxtfokus i Västmanlands län den närmaste femårsperioden vara en vägledning för främst offentligt eller delvis offentligfinansierade företagsfrämjande aktörers arbete stimulera till samordnade insatser och ett bättre samarbete mellan olika aktörer Det finns en gemensam mötesplats för RTP arbetet som kallas för Tillväxtrådet med cirka 45 aktörer i länet som möts två gånger per år. Dessutom finns ett Företagarråd där företagens behov stäms av. Detta råd skall också mötas två gånger per år. Båda råden har Länsstyrelsen som sammankallande. Det finns fyra åtgärdsområden inom RTP Västmanland: Förbättrat företagsklimat, Ökat nyföretagande, Affärsutvecklingsinsatser för företagens behov och Effektiv support till innovatörer. Det åtgärdsområde som har störst relevans för U2020 förstudien är Effektiv support till innovatörer. Effektiv support till innovatörer Området leds av Västerås Science Park som sammankallar gruppen Team Innovation. I arbetsgrupperna sker ett erfarenhetsutbyte, samarbeten utvecklas och förslag till användning av projektmedel för nästkommande år arbetas fram. En angelägen insats är att genomföra de förslag som tas upp i rapporten Västmanlands Innovationssystem. Dessa finns beskrivna mer i detalj ovan men är i korthet: verka för ökade forskningsanslag för Mälardalens högskola. bilda holdingbolag vid Mälardalens högskola. realisera såddfinansieringsbolaget Västmannasådd. utöver nuvarande profilområden i länet, satsa även på industriella sensorer, logistikautomation, hybridfordonsteknik och kvalitet i offentligt sektor. Entreprenörsskola, en mer omfattande entreprenörsutbildning, övervägs av Västerås Science Park och Idélab/Mälardalens högskola. profilera tekniska delar av högskolan som Mälardalens tekniska högskola. Västerås Science Park: säkerställ långsiktig finansiering, utveckla samarbetet med länets övriga kommuner och andra innovationsaktörer. Ökade bidrag till Västmanlands forsknings- och utvecklingsråd. Andra angelägna behov och insatser som beskrivs i detta åtgärdsområde är: -- Stimulera fler produkt-/tjänsteidéer. -- Bättre information om de innovationsstöd som finns Uppsökande verksamhet i företag. Mälardalens högskola som innovationsresurs. Matchning innovatörer och företag. Designutveckling. -- Lokala mötesplatser för produktutveckling/innovation. -- Utveckling av finansiering i förkommersiella skeden. -- Innovatörer som förebilder. Forsknings- och innovationspropositionen 2008 Regeringen presenterade sin Forsknings- och innovationsproposition i oktober 2008 (Prop. 2008/09:50). Under beredningsprocessen har organisationer som Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) bedrivit projekt och organiserat debatter i syfte att belysa innova tionsprocesserna och forskningens betydelse för landets utveckling. Några slutsatser är:

12 12 Slutrapport U 2020 Satsning på forskning och utveckling ger genomsnittligt hög avkastning. Effektiva innovationssystem bygger på nära samverkan mellan forskningen, näringslivet och samhällets aktörer. Viktiga faktorer för företagens val av lokalisering är tillgång till högutbildad arbetskraft och närhet till annan kunskapsgenererande verksamhet. Tillväxtanalys om en integrerad syn på forsknings- och innovationsstrategi Myndigheten Tillväxtanalys har nyligen publicerat boken Entreprenörskap och innovationer (Dnr 2009/053). Där kommer man fram till ett antal intressanta slutsatser, som stödjer tanken om fördelen med att ha en integrerad syn på forsknings- och innovationsstrategi, men också att begreppet innovation är nära kopplat till entreprenörskap. Innovationer förutsätter någon form av entreprenöriellt beteende i någon mening. Som en effekt av att de två begreppen entreprenörskap och innovationer så tydligt hänger samman bör entreprenörskap kopplas till genomförande av nyskapande idéer, inte till företag av en viss ålder, storlek, bransch eller region, enligt Tillväxtanalys. Utifrån de egna studier som Tillväxtanalys låtit genomföra framträder ett fåtal faktorer som helt avgörande för utfallet av entreprenöriellt beteende i form av innovationer och ekonomisk tillväxt: Kunskap i olika former (utbildning, forskning, entreprenörskunnande) är en mycket viktig faktor för utveckling av innovationer. Företag som bygger upp kunskap genom att till exempel anställa högutbildad arbetskraft, bedriva uthålliga innovationsansträngningar och bedriva verksamhet på marknader med kompetenta kunder har en högre sannolikhet att lyckas skapa ekonomiskt värde av nya idéer och uppfinningar. Lokalisering är i detta sammanhang viktigt eftersom den lokala miljön har stor betydelse för företagets möjligheter att bygga upp sådana kunskapsresurser. Det återspeglas av att företag i storstadsregionerna i synnerhet Stockholmsregionen har en ökad sannolikhet att både bedriva innovativ verksamhet och att lyckas kommersialisera nya idéer och uppfinningar, vilket kan förklaras av att kunskapsintensiteten här är högre än i landet i övrigt. Ur ett branschperspektiv är det svårt att hitta några tydliga och stabila mönster men när det gäller snabbväxande företag är dessa överrepresenterade, framförallt inom företagsinriktade tjänster, vilket i hög grad beror på att denna sektor som helhet växer snabbt. Det är tydligt att nya företag har en högre sannolikhet att vara snabbväxare än etablerade företag. Samspel mellan olika aktörer Tillväxtanalys påpekar vidare att innovationer sällan skapas från ax till limpa av en enskild aktör. Det handlar om ett samspel mellan små och stora företag, privata och offentliga aktörer, forskare och affärsänglar. Processen från idé till innovation och tillväxt drivs av olika funktioner som var och en kan fyllas av olika aktörer. Idéer skapas av forskare, uppfinnare eller andra visionära tänkare. Dessa identifieras av entreprenören, som alltid är en enskild individ men som kan finnas i ett stort, litet, nytt eller gammalt företag eller i en offentlig organisation. Funktionen som utförs är att omsätta idéer till kommersiell nytta eller med andra ord att driva fram innovationer. Den kommersiella nyttan blir dock först tillväxtdrivande när innovationen får spridning i samhället genom följdinnovationer och imitationer som sänker kostnaderna. Tillväxtanalys kommer även till slutsatsen att företag som upprätthåller en strategi med uthålliga innovationsansträngningar, förmår att generera fortlöpande innovationer och dessa ger större avkastning än alternativa innovationsstrategier. Vidare beror sannolikheten att ett företag är innovativt, dels på benägenheten att göra uthålliga innovationsansträngningar, dels på möjligheterna att kommersialisera produkter och konsekvenser av nya rutiner. Sannolikheten för innovation kan relateras till heterogena företags sammansättning av basresurser. Den ökar med följande basresurser:

13 Slutrapport U Storleken på kunskapsintensiv arbetskraft. Företaget tillhör en multinationell koncern vilket förklarar att det kan repliera på koncernens resurser. Företaget finns i en regional miljö som underlättar nätverkskontakter för innovationsaktiviteter och kommersialisering. Företaget har en historia med innovationserfarenheter. WIRE the European Week of Innovative Regions in Europe I mars 2010 genomfördes WIRE, en aktivitet under det spanska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Politiska ledare i Europa och olika intressenter i samhället samlades for att diskutera konkurrenskraft i Europas regioner. Fokus var bland annat på användningen av resurser för forskning & utveckling, särskilt strukturfonderna och deras potentiella synergi med EU:s ramprogram för forskning (FP 7) och ramprogrammet för Innovation och konkurrenskraft (CIP). Konferensen tog också upp hur man bygger forskningspotential genom att öka samarbetet mellan olika forskningscentra i Europas regioner (REGPOT) inom FP7 samt Regions of Knowledge som också är ett delprogram inom FP 7, som syftar till att skapa regionala forskningsagendor. EU2020 Konferensen överskuggades av den nya tillväxtstrategin för EU, kallad EU2020. Strategin pekar ut innovationer som EU:s väg ut ur krisen och som ska bygga Europas konkurrenskraft. EU2020 understryker behovet av att knyta ihop forskning och innovation, så nyttan och användningen av offentligt finansierad forskning blir större. Offentligt finansierad forskning ska också hjälpa Europa med dess största samhällsutmaningar. EU2020 strategin efterfrågar starkt samsyn på alla nivåer, inte bara på den överstatliga nivån med hjälp av EU:s satsningar. Även på regional nivå skall forskning och innovation knytas närmare. Klusterutveckling ges stor vikt för en systematik i arbetet med innovationssystem och innovationer. Vid WIRE-konferensen deltog flera representanter för svenska myndigheter, intresseorganisationer och regioner till exempel Västra Götalandsregionen. Här möttes bland annat Clas Tegerstrand (Mälardalens högskola), Jonny Paulsson (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL), Christina Skantze (Tillväxtverket) och Christer Christensen (Näringsdepartementet) och frågan kring en regional forskningsstrategi för Västmanlands län kom upp till diskussion. Sedan mötet på försommaren 2008 hade relativt mycket skett i Sverige vad gäller regionala strategier för forskning eller innovation. Många regioner har inlett ett strategiarbete och längst verkar de svenska regionerna Region Västra Götaland och Region Skåne ha kommit. Integrerad strategi för forskning och innovation Tiden verkade vara mogen för att väcka tanken igen kring en regional dialog för en regional forskningsstrategi. Grants Office vid Mälardalens högskola hade också haft denna i sin verksamhetsplan för 2010, att undersöka förutsättningar att öppna frågan igen. Maria Ehn och Clas Tegerstrand vid Grants Office på MDH tog råd från Jonny Paulsson, forskningssamordnare vid SKL. Med bakgrund från utvecklingen av EU2020, svensk och europeisk forskningspolitik, svensk tillväxt- och regionalpolitik och hur konkurrensen är mellan regioner i Sverige blev vi rekommenderade att undersöka förutsättningar för en integrerad strategi för forskning och innovation. Vi blev också rekommenderade att undersöka möjligheterna att en sådan strategi inte bara utgick ifrån de regionala aktörerna som Länsstyrelsen, Landstinget och VKL, utan även företag, högskolan och andra aktörer i innovationssystemet. Att bara fokusera på en strategi för forskning eller innovation skulle inte fånga upp det nya läget och skulle heller inte föra Västmanlands län så mycket framåt i relation till vad andra regioner i Sverige redan gör.

14 14 Slutrapport U 2020 Ansökan U2020 till ERUF Idén med en förstudie kring en regional forskningsoch innovationsstrategi presenterades för Landstinget Västmanland (Anders Åkerström och Mats Gunnarsson), Västmanlands Kommuner och Landsting (Monica Eriksson-Bertilsson och Åke Jansson) och Länsstyrelsen i Västmanlands län (Karin Tilly och Bo Bernerstedt). Dessa organisationer tog emot idén positivt och tillsammans med Mälardalens högskola gick de in med en ansökan till EU:s regionala fond om en förstudie med Mälardalens högskola som huvudsökande i slutet av mars Projektet kallades för U2020 där U markerar att studien avser U-län och U2020 för att relatera till EU:s nya tillväxtstrategi EU2020. Projektet fick beslut om finansiering i juni 2010 men startade på egen risk den 15 april 2010 och skulle avslutas i oktober Projektet begärde förlängning fram till den 31 december 2010 och fick denna begäran beviljad av Tillväxtverket i oktober Referenser Entreprenörskap och innovationer (Dnr 2009/053), Tillväxtanalys, (2009) Forsknings- och innovationsproposition, (Prop. 2008/09:50), Regeringskansliet, (2008) Företagsamma Västmanland Tillväxtprogram för åren Regionalt utvecklingsprogram för Västmanlands län Week of Innovative Regions in Europe, för information se: =en Ökad samverkan för företagsutveckling och tillväxt Västmanlands innovationssystem, Håkansson, S., (2009)

15 Slutrapport U Kapitel 2 Projektet U2020 en sammanfattning av aktiviteter och personer Projektet är en förstudie med målet att undersöka motiv för att samla regionala och lokala aktörer kring en långsiktig regional forsknings- och innovationsstrategi, samt ett förslag på genomförande av ett projekt inom Europeska Regionala Utvecklingsfonden som fortsätter ett strategiarbete (om grunder finns för det) och en handlingsplan för att genomföra en regional forsknings- och innovationsstrategi. Syftet med en sådan regional strategi och dess genomförande genom handlingsplaner är att skapa bättre tillväxt i regionen genom ökad internationell konkurrenskraft och regional attraktivitet. Forskningssatsningar i regionen skall dels leda till fler innovationer som möter en marknad, varvid forskningsresultat kommersialiseras och dels leda till sociala innovationer till nytta för konsumenter, medborgare, och brukare i samhället. Detta bidrar till ökad konkurrenskraft i näringslivet samt bidrar till en hållbar utveckling av samhället. Delmål för U2020 har varit att: involvera så många relevanta aktörer som möjligt för att skapa en bred förankring kring en eventuell regional forsknings- och innovationsstrategi. höja kunskapen i regionen kring EU 2020 strategin samt Östersjöstrategin - EU:s makroregion strategi för Östersjöområdet. börja skapa en lärprocess i regionen vad gäller forskning och innovation i ett tillväxtperspektiv. skapa en transparens i den dialog som förs i projektet, till exempel genom att använda sociala media. Projektledning Förstudien samordnas av Clas Tegerstrand vid Enheten för Externa Relationer, Mälardalens högskola. Projektet har en referensgrupp som representerar regionala aktörer (VKL, Länsstyrelsen, Landstinget och Mälardalens högskola). En processtödjande konsult har anlitats (Jonny Paulsson, Inspirarum) och en extern utvärderare (Per Kristensson, Karlstads universitet). Litteraturstudier och studiebesök Förstudien har omfattat studier av dokument som relaterar till regional forsknings- och innovationsstrategier. Ett antal studiebesök har genomförts i olika regioner i Sverige (Blekinge, Värmland, Västernorrland och Västra Götaland). Projektledaren har deltagit i aktiviteter inom Reglab 6 och IVA 7 som relaterar till regionala strategier. Ett särskilt möte har genomförts (17 juni) med ett antal klusterinitiativ och innovationssystemsprojekt i Västmanlands län. Enkäter, intervjuer och dialogmöten Ett antal enkäter har genomförts, dels för att följa upp diskussioner och lärande i anslutning till ett antal dialogmöten, men också för att undersöka företag i Västmanlands läns syn på forskning, utveckling och innovation. Den senare enkäten krävde mycket kartläggningsarbete för att hitta forskande företag i Västmanlands län. Två likadana enkäter genomfördes. Den ena gjordes i ett urval av företag som hade 6 Reglab är ett forum för regionernas lärande i reigonala utvecklingsfrågor, se 7 IVAs projekt Innovation för tillväxt se

16 16 Slutrapport U 2020 utpekats som företag med forskningsintresse. Samtliga forskargrupper vid Mälardalens högskola hade ombetts ta fram vilka samarbetspartners de hade bland företag i Västmanlands län. Alla klusterinitiativ och innovationssystemsinitiativ, länsstyrelsen och samtliga kommuner i länet tillfrågades om företag de antingen visste eller trodde var intresserade av forskning. Den andra enkäten skickades till en grupp av företag som var helt bred, utan förbearbetning. Almi Företagspartner AB hjälpte till att sprida uppmaningen om att delta i enkäten till hela sitt företagsregister. Fem dialogmöten och en slutkonferens har genomförts med följande tema: Finansiering av forsknings- och innovationskapacitet i Västmanlands län, den 14 oktober Klusterarbete, innovationsindikatorer och regional strategi, 27 oktober EU2020 EU:s nya tillväxtstrategi, 9 november Östersjöstrategin hur kan Västmanland använda strategin för att stimulera tillväxt? Vilket ansvar har vi i regionen? 23 november Quadruple helix aspects of innovation eco-systems a four voices workshop, 24 November En västmanländsk strategi för forskning, innovation och tillväxt? 10 december Dialogmötena och slutkonferensen har samlat totalt 188 personer fördelat på: EU 2020 (39 personer). Finansiering av forskning och innovationskapacitet (37 personer). Östersjöstrategin (28 personer). Kluster, innovationsindikatorer och regional strategi (27 personer). Quadruple helix aspekter (20 personer). Slutkonferensen (37 personer). Många aktiva personer har bidragit 26 personer har bidragit med presentationer under dialogmöten i projektet: 1. Bj ö r n Er i k s s o n från Ekebacka konsult, berättade om sin följeforskning inom Automation Region och PRIM och hur man ser på indikatorer i dessa projekt. 2. Camilla Bl o m q v i s t från VKL, reflekterade över diskussionerna på mötet om Östersjöstrategin. 3. Ch r i s t e r Ch r i s t e n s e n från Näringsdepartementet, utvecklade vad flaggskeppet Innovation Union innebär och hur EU 2020 kan relatera till och påverka den regionala nivån, till exempel samspelet mellan ramprogram för forskning, innovation och strukturfonder. 4. Christina Sk a n t z e från Tillväxtverket om Östersjöstrategins uppbyggnad och dess resurser. 5. Cl a s Te g e r s t r a n d från Mälardalens högskola om Science in Society-programmet inom FP 7, samt berättade om hur man kan mäta innovation inom kluster, bland annat från erfarenheter i Värmland i kluster som Paper Province och Stål & Verkstad, men också från vår region i Robotdalen. 6. Eugenia Perez Vico från Chalmers Tekniska Högskola presenterade ett systematiskt ramverk för att fånga in och förklara effekterna av akademisk forskning och utveckling. 7. Ev a Th o r i n från Mälardalens högskola om projektet Remove som relaterar till Östersjöstrategin. 8. Gö r a n Andersson från Vinnova kommenterade regionala innovations-strategier i Sverige 9. In g e g e r d Pa l m é r från Mälardalens högskola reflekterade över diskussionerna på mötet om Östersjöstrategin. Ja n Sa n d r e d 10. från Vinnova gav sin bild kring klusterarbete i Sverige och Europa idag och vad trenden är framåt.

17 Slutrapport U Jo n n y Paulsson från Inspirarum berättade om olika regioner i Sverige som har en strategi för forskning eller innovation med utgångspunkt ur en färsk undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting samt höll i diskussionen om vad EU2020 kan betyda för det regionala tillväxtarbetet. 12. Ju h a Al a t a l o från Mälardalens högskola om Research for the benefit of SMEs, en del av Capacities programmet i FP Karin Axelsson från Mälardalens högskola, reflekterade över diskussionerna den 10 december. 14. Ka r i n Be r g l u n d från Mälardalens högskola, modererade diskussionen vid slutkonferensen och bidrog med kunskaper kring genus och jämställdhet inom innovationsarbete. 15. Lars Gustafsson från Vinnova om Forska & Väx, Eurostars och andra Vinnova- möjligheter. 16. La r s Ry d é n från Uppsala Universitet om Baltic University Program. 17. Li n d a Be l l från Vinnova gav en introduktion till the Innovation Union och EIP (European Innovation Partnerships), samt berättade om vilka parallella processer som finns på Vinnova och de kommande svenska, strategiska forskningsområdena. 18. Magnus Månson från Länsstyrelsen i Västmanlands län om Västmannarådet och IVA:s projekt Innovation för tillväxt, Affärsplan Sverige och Västmanland. 19. Ma r i a Eh n från Mälardalens högskola om KK-stiftelsens olika instrument. 20. Matilda Eriksson från Västerås Science Park om Research for the benefit of SME associations, en del av Capacities programmet i FP 7 och om projektet Open SME som involverar nätverk av företag. 22. Pe t r a Wallberg från Naturvårdsverket, om Sveriges ansvar för farliga ämnen i Östersjöstrategin 23. Robert Arnkil från Tammerfors universitet om Quadruple Helix aspekter i innovations ekosystem (olika grader av användardriven innovation) och framtidsscenarios. 24. St e f a n En e v a d från Tillväxtverket om hur EU:s regionala fond (ERUF) kan bidrag till innovativa miljöer, samt hur Östersjöstrategin påverkar ERUF. 25. Sven-Gunnar Edlund från Vinnova, om Sveriges ansvar för området finansiering av forskning och innovation inom Östersjöstrategin. 26. Ulf Johanson från STAMP gruppen vid Mälardalens högskola förklarade kunskapstriangeln, en modell för att koppla innovation till högre utbildning och forskning och hur MDH beforskar samproduktion av ny kunskap. Ett antal personer har intervjuats. Dessa är: 1. Ma g n u s Lu n d i n, VD SISP, tidigare VD vid Västerås Science Park, ledare för i Team Innovation under RTP. 2. Er i k He n n e r d a h l, Innovationsrådgivare, Almi Företagspartner Mälardalen, medlem i Team Innovation under RTP. 3. Pe t e r St a n y, House of Ideas, Idélab, har drivit ett kartläggningsarbete kring forskningskommersialisering vid Mälardalens högskola. Ch r i s te r Fr ö j d h, 4. vicerektor Mittuniversitetet, forskningssamverkan och ledamot av Näringsdepartmentets CREST-grupp. 21. Per Kristensson från Karlstads universitet, gav sina reflektioner på lärprocessen i U2020 vid slutkonferensen och lyfte fram vikten av tjänsteinnovationer i en regional strategi.

18 18 Slutrapport U 2020 Kapitel 3 EU2020 en ny tillväxtstrategi EU:s nya utvecklingsstrategi Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020 slutlig) pekar ut forskning och innovation som en av fem mätbara EU-mål för Strategin antogs i rådet i juni 2010 och den vilar på tre sammankopplade och ömsesidigt förstärkande prioriterade områden: Smart tillväxt att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för vår framtida tillväxt. För detta krävs det att vi förbättrar kvaliteten på vår utbildning, stärker våra forskningsresultat, främjar innovation och kunskapsöverföring i hela EU, fullt ut utnyttjar informations- och kommunikationsteknik och ser till att innovativa idéer kan omvandlas till nya produkter och tjänster som skapar tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och bidrar till att ta itu med samhälleliga utmaningar på europeisk och global nivå. För att lyckas måste detta kombineras med entreprenörskap, finansiering och en inriktning på användarnas behov och marknadens möjligheter. Kommissionen föreslår sju huvudinitiativ som ska på skynda framstegen, bland annat Innovationsunionen som ska förbättra de grundläggande villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation så att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen. En svaghet som lyfts fram i EU 2020 är att EU:s genomsnittliga tillväxt har strukturellt sett varit lägre än tillväxten hos våra viktigaste ekonomiska partners, till stor del till följd av en produktivitetsklyfta som har ökat under det senaste årtiondet. Detta beror till stor del på skillnaderna i företagsstruktur i kombination med bland annat lägre investeringsnivåer inom FoU och innovation, otillräcklig användning av informations- och kommunikationsteknik och ovillighet i vissa delar av vårt samhälle att ta till sig innovation. Samtidigt som EU måste ta itu med sina egna strukturella svagheter förändras världen snabbt och kommer att se mycket annorlunda ut vid slutet av nästa årtionde. Länder som Kina och Indien gör omfattande investeringar i forskning och teknik för att deras industri ska komma högre upp i värdekedjan och ta ett jätteskutt i världsekonomin. Detta sätter press på vissa sektorer i vår ekonomi att förbli konkurrenskraftiga. Strategins övergripande mål Strategin innehåller fem övergripande mål: 75 % av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete. 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU (ska kompletteras med ett mått för innovation). Klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. Antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. Nästa steg är att varje medlemsland ska anta sina nationella strategier eller reformprogram för vart och ett av dessa områden. Konkreta åtgärder på EU- och nationell nivå ska stödja strategin.

19 Slutrapport U Synkronisera resurserna Ett budskap i EU2020 är att resurser på EU-nivå behöver synkroniseras så att mer medel går till forskning och innovation. Centrala verktyg för detta är förstås de stora finansiella program som EU rår över: Strukturfonderna (regionalfonden och socialfonden), ramprogrammet för innovation och konkurrenskraft (CIP) och sjunde ramprogrammet för forskning, utveckling och demonstration (FP7). Men synkroniseringen behövs på alla nivåer, även nationellt och regionalt. Sju flaggskeppsinitiativ lanseras EU nämner sju så kallade flaggskeppsinitiativ i EU2002- strategin. Dessa är: Innovationsunionen. En digital agenda för Europa. Ett resurseffektivt Europa. Industripolitik för en globaliserad tid. Unga på väg. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Europeisk plattform mot fattigdom. Vi kommenterar inte alla i detta sammanhang utan fokuserar på flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen då det är mest relevant för förstudien. Innovationsunionen Syftet med Innovationsunionen är att förbättra ramvillkoren och tillgång till finansiering för forskning och innovation för att säkerställa att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och sysselsättning. Förslaget innehåller sex huvudpunkter: Stärkande av kunskapsbasen. Marknadsföring av goda idéer. Social och territoriell sammanhållning. Europeiska innovationspartnerskap. Stärkandet av vår externa politik. Att sätta bollen i rullning. Viktiga budskap i innovationsunionen Innovationsunionen innehåller ett antal viktiga budskap. För det första tas avstamp i de så kallade Grand challenges eller stora samhällsutmaningar som behöver hanteras och även styra framtida satsningar. En viktig poäng EU gör är också att dessa utmaningar är möjligheter som kan användas för att stärka EU:s konkurrenskraft. Exempel på samhällsutmaningar som lyfts fram är: Klimatförändringen. Hälsa och åldrande. Användning av naturresurser. Energisäkerhet. Rena transporter. Landanvändning. Samtidigt är dessa utmaningar kraftfulla förändringsagenter för ekonomi och samhälle, de utgör stora globala marknadsmöjligheter, de kräver insatser på EUnivå och för att göra utmaningarna till möjligheter behöver vi gå från forskning till marknad. Nya behov, ger nya idéer som ger nya marknader. Offentliga satsningar på FoI ska drivas av efterfrågan Ett annat budskap är att tidigare låg fokus på kunskapsproduktion och man hade ett rent kvantitativt mål för EU:s forskningssatsningar: 3-procentsmålet, det vill säga att tre procent av medlemsländernas BNP skulle satsas på forskning och utveckling varav två procent från näringslivet. Det nya med innovationsunionen är att offentliga satsningar på forskning och innovation ska drivas av efterfrågan. EIP-Europeiska Innovations Partnerskap Ett tredje budskap är att en effektiv innovationsstrategi måste innebära en samverkan mellan många politikområden. Ett sätt som EU ser att man kan ta sig an denna utmaning är genom så kallade EIP Europeiska Inno vations Partnerskap. De ska vara utmaningsdrivna, vara ledda av högnivågrupper, täcka allt ifrån forskning till implementering, samt samordna existerande satsningar. EIP är tänkt som ett slags ramverk som binder samman viktiga aktörer och

20 20 Slutrapport U 2020 aktiviteter på EU- och medlemsstatsnivå, från forskning till marknad, kring gemensamma mål. Inom ramen för EIP har Kommissionen föreslagit ett pilotprojekt inom området healthy ageing ett hälsosamt åldrande. Målet med satsningen är två ytterligare år i god hälsa år Genom att sträva mot detta mål ökar hållbarheten och effektiviteten i våra sociala och hälso- och sjukvårdssystem och därigenom skapas en EU- och global marknad för innovativa produkter och tjänster med nya möjligheter för europeiska företag. Europeiska rådet och EU-parlamentet diskuterar frågan och medlemsstater och andra aktörer bjuds in att delta, till exempel universitet, kommuner och landsting/regioner, länsstyrelser och andra organisationer. Andra möjliga framtida pilotprojekt finns inom områden som Hållbara städer, Råmaterial eller ovanliga material, Informations- och kommunikationsteknologi, vatten, transport och tillgång till mat. Nationella processer att förhålla sig till Vad gäller EU2020-strategin ska Sverige ta fram en egen strategi som ska stå på egna ben. Där vill regeringen hitta synergier med andra regioner. Sverige är litet och olika regioner bör knytas ihop och man bör sträva efter synergier mellan till exempel norra och södra Sverige. Under 2011 kommer arbetet med en nationell innovationsstrategi intensifieras med ett stort antal regionala dialoger. Arbetet påbörjades under hösten 2010 och kommer att avslutas våren Fler enheter på bland annat Närings- och Utbildningsdepartementet är involverade. Den befintliga nationella strategin för sysselsättning och konkur rens kraft ska följas upp. Under 2011 påbörjas också inspel till det som blir en FoU- och innovationsproposition Efter 2013 ska vi dessutom ha nya strukturfondsprogram. Samspelet mellan nationell och regional nivå Det finns ett antal frågor som gäller samspelet mellan nationell och regional nivå som är relevanta för denna förstudie, till exempel hur nästa generation av FoU-program och projekt kan förbättras, behövs ett bättre samspel regionalt/regionalt och regionalt/ nationellt, kan vi förbättra samspel mellan nationella och regionala program, hur förbättras samspelet mellan FP8, CIP, Landsbygdsutvecklingsprogram met och Strukturfonderna? Exempel på dialoger som pågår Det pågår en nationell-regional dialog för strategiska regionala FoU-frågor med representanter för regioner med det regionala utvecklingsansvaret, det vill säga fyra länsstyrelser, Skåne och Västra Götalandsregionen samt regionförbunden. Ett annat exempel är Reglab, ett gemensamt lärandeprojekt för regional utveckling med 18 regioner, Tillväxtverket, Vinnova och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), se kap 15. IVA:s projekt Innovation för tillväxt med delprojektet som kallas Regional dialog är också intressant. IVA för där dialog med olika regioner i syfte att skapa tryck för att skapa en innovationsstrategi, vilket saknas i Sverige. Sommaren 2010 bildades en interdepartemental arbets grupp mellan Utbildnings- och Näringsdepartementen om kunskapstriangeln och de ska jobba till och med sommaren Dialogen är främst riktad mot lärosätena men även andra aktörer. Regioner är centrala och de får en allt större betydelse vilket ger ett ökat behov av en regional strategi. Det räcker inte att tala med nationell nivå, nationella myndigheter och stora företag man behöver knyta ihop det regionalt. OECD s territoriella studie Under 2010 har OECD genomfört en så kallad territorial review där det bland annat pekas på: Ökat regionalt inflytande behövs i innovationspolitiken (bland annat stärka universitetens/ högskolornas regionala roll). Ökat fokus på kommersialisering och entreprenörskap snarare än mer medel till FoU. Behov finns att sprida FoU utanför stora företag och storstadsområden (stärka länkar na mellan landsbygder och storstäder). Ökad tillgång på regionalt riskkapital och lokala partnerskap för tillväxt behövs. VINNVÄXT och Klusterprogrammet är goda exempel, bland annat genom sin lång sik tig het och Triple Helixmodell.

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Samproduktion inom området hälsa & välfärd Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen?

Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen? Västmanlands Kommuner och Landsting 30 mars 2012 Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen? Clas Tegerstrand, Euroclas AB och Jonny Paulsson, Inspirarum AB Disposition 1. Vad betyder

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod:

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod: VÄLKOMMEN! Soundingboard 2.0 17 nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Incheckningsfråga under lunchen Vad ser du framemot idag? Logga in på www.menti.com Kod: 570 22 PROGRAM

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun HANDLINGSPLAN 1(9) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för EU-och internationellt i

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

REGLAB. en mötesplats för regional utveckling. Medlemsgrupp 12 feb 2015

REGLAB. en mötesplats för regional utveckling. Medlemsgrupp 12 feb 2015 REGLAB en mötesplats för regional utveckling Medlemsgrupp 12 feb 2015 Reglabs styrelse Magnus Persson, Regionförbundet Örebro (ordf) Lars Christensen, Region Värmland Carin Daal, Region Skåne Anna Bünger,

Läs mer

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Näringslivsutveckling idag två spår: Paket som minskar hinder 30 000 nya bäddar Gruvor öppnas IKEA till Dalarna! ABB expanderar Spendrup expanderar Innovations-

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun

Internationell strategi för Ronneby kommun Internationell strategi för Ronneby kommun 2016-2017 Antagen av KF 2015-12-10 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Regionalt ledarskap för innovation exemplet Västmanland, 6 oktober 2010

Regionalt ledarskap för innovation exemplet Västmanland, 6 oktober 2010 Anders Sahlman 2010-11-03 Regionalt ledarskap för innovation exemplet Västmanland, 6 oktober 2010 Johan Carlstedt, projektledare Innovation för tillväxt, inledde med att presentera projektet och Regional

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer