Förstudie för energikombinat Otterbäcken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie för energikombinat Otterbäcken"

Transkript

1 Förstudie för energikombinat Otterbäcken I samarbete med; Gullspångs kommun Vänerply AB Stora Enso Bioenergi AB Skaraborgs kommunalförbund Beijer Electronics Automation AB Vattenfall AB Datum: OTTERBÄCKENS ENERGIKOMBINAT Report Number 001:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Avgränsning Disposition av dokumentet Projektorganisation 9 2 MARKNADEN Potentiella leverantörer för råvaran Konkurrentsituationens påverkan på priset för råvaran 2.3 Potentiella kunder på ånga och värmesidan Beskrivning av området 12 3 RÅVARUTILLGÅNG Råvarutillgång i närområdet Bränslen för eldning i anläggningens ångpanna Bränslen för torkning/torrefiering Bränslen för torkning/torrefiering/pelletering 17 4 BESKRIVNING AV OLIKA TYPER AV ANLÄGGNINGAR Etanolanläggning Torrifieringsanläggning Biogas och amoniacstrippings anläggning Vänerply AB Vindkraft Beskrivning av värmepanna 24 2 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

3 5 SYSTEMANALYS Processen Från Standards till Synergier Scenarios 29 6 TEKNISK UTVÄRDERING Miljöpåverkan för kombinatet Drift och underhåll, Torrifiering Systemintegration/ Infrastruktur 32 7 EKONOMISKA KONSEKVENSER Metod för utvärdering och uträkning av de ekonomiska konsekvenserna 36 8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Slutsatser Rekommendationer 40 9 REFERENSER 41 Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

4 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Energifrågorna i kombination med klimatförändringarna är avgörande utmaningar. Framtiden kommer att kräva att vi allt mer nyttjar förnybara energikällor för att värma våra byggnader, drivmedel till våra fordon och grön el till våra maskiner och apparater. Vi kommer att allt mer behöva nyttja flera olika energikällor och vara flexibla i förhållande till förändringar i tillgång och efterfrågan. Att nyttja lokala inhemska råvaror kommer att vara viktigt för att gardera sig mot råvarubrist, prisfluktuationer samt konkurrens från andra energiaktörer och användningsområden. Idag är intresset starkt för användningen av biobränslen till el, värme och fordonsbränsle. De drivande faktorerna är stigande energipriser, knapphet på olika energislag, försörjningstrygghet, tuffare miljö- och klimatpolitik. I dagsläget är den stora utmaningen inom klimatförändringarna att komma till bukt med utsläppen från våra drivmedel. Genom att bättre nyttja vår odlingsbara mark till energiändamål samt öka uttag av biomassa från skogen kan vi skapa betydligt större tillgång till förnybara råvaror som kan nyttjas för både värme, elproduktion men också biodrivmedel. EU stimulerar denna utveckling genom att ständigt arbeta med olika styrmedel som handel med utsläppsrätter samt stöd till forskning, utveckling och andra typer av projekt. I EU:s Biomass Action Plan påvisas de stora potentialer som finns inom området bioenergi och då framförallt inom bränslen från åkermark och ökat uttag från skogen. Användningen av biobränslen spås öka mest inom sektorer som industri i form av restprodukter från tillverkning samt inom uppvärmning och drivmedel. Sverige har länge arbetat med ekonomiska styrmedel för att främja utvecklingen inom bioenergiområdet med väldigt lyckat resultat. Idag tillhör Sverige en av de absoluta spjutspetsarna inom området både med avseende på användning, teknikutveckling och kunskap. Utbyggnaden av fjärrvärme och pelletproduktion har varit en viktig del i utvecklingen och inom en snar framtid kommer troligtvis biogasproduktion och andra generationens biodrivmedel vara en stor kraft för fortsatt utveckling Detta engagemang har i sin tur bidragit till ökad konkurrens av biomassa från flera olika sektorer. Det har också inneburit nya affärsmöjligheter för dessa sektorer och för t.ex. energibolagen som förädlar biomassan. Behovet av el kommer troligtvis att vara det samma idag eller öka trots den pågående energieffektiviseringen. Detta beror på tillväxten i industri samt våra förändrade levnadsförhållanden och nyttjande av allt mer elektriska produkter i våra hem, på kontor och inom industrin. Kommersiellt beprövad teknik för elproduktion med bioenergi (kraftvärmeanläggningar) är idag i många fall lönsam beroende på elcertifikatsystemet och ökade elpriser. Att odla energigrödor som t.ex. vall eller ta vara på halm från den ökande spannmålsproduktionen medför större potentialer för etanol- och biogasproduktion. Det finns en stor po- 4 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

5 tential inom framför allt jordbruket för bioproduktion och denna bör kunna nyttjas i större utsträckning. Detta bör samordnas med ett ökat utnyttjande av annat organiskt material från livsmedelsproduktion och industri. Oklara eller växlande styrmedel innebär att anläggningarna måste vara så flexibla som möjligt för att kunna nyttja olika typer av bränslen, men också ha möjlighet att producera både värme och el. Detta tillsammans med en breddning av bränslesortimentet och höga miljökrav, leder till mer komplexa och dyrare anläggningar. Kraven på effektiv förbränning, hög drifttillgänglighet och lång livslängd blir därmed högre samtidigt som lönsamhetskraven är fortsatt höga. Den verksamhet inom området biomassa som bedrivs i Otterbäcken idag är inom Vänerply AB:s verksamhet. Vänerply AB tillverkar plywood och deras restmaterial används till stor del internt till ångproduktion. Restmaterialet består av bark, flis samt timmerkärnan. De är idag självförsörjande på bränsle till sin ångproduktion. Vänerplys behov och planer för en utvidgning av verksamheten innebär framtida investeringar i en ny ångproduktionsanläggning. Detta är en stor investering och en samlokalisering av en verksamhet med liknande behov och/eller synergieffekter skulle vara att föredra för att få ut mesta möjliga av investeringen. Ett exempel på en sådan verksamhet är produktion av träpellets. Utifrån denna situation initierades diskussioner under hösten 2006 att undersöka möjligheterna för en utveckling av ett så kallat bioenergikombinat i Otterbäcken. De inledande diskussionerna visade att Otterbäcken har många fördelar i detta sammanhang men också några få nackdelar eller hinder. Fördelar vid en etablering i Otterbäcken 1. Här finns en av Europas största plywoodtillverkare, Vänerply AB, med ett ökat behov av ånga för sin produktion. Restprodukterna från fabriken kan levereras till kombinatet och en eventuell etablering kan dra nytta av den befintliga infrastruktur som finns. 2. Vänerns enda naturliga djuphamn finns i Otterbäcken och hamnen ingår i bolaget Vänerhamn AB med bland annat Gullspångs kommun som delägare. Vänerhamn AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande mer än 3 miljoner ton. Fem moderna insjöterminaler med strategisk placering mitt i Sverige, varav en är Otterbäckens Hamn, gör Vänerhamn till en viktig samarbetspartner för mellansvensk industri och handel. Hamnen blir viktig för transporter av produkter från kombinatet men också för råvaror in till kombinatet. En annan betydelsefull faktor är att transporterna blir mer miljövänliga med båt än med andra transportslag. 3. Otterbäcken ligger mitt emellan spannmålsområdena Varaslätten, Nerike-slätten och Väseslätten samt mellan stora orter för spannmålshantering. Här finns det en god tillgång på råvara från dessa stora jordbruksområden. 4. Otterbäcken ligger också väl till vad gäller snabba och korta transporter av skogsråvara via norra Skaraborg, Dalsland, Värmland och upp i Sverige. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

6 5. Här i området finns god tillgång till billig och exploaterbar mark som dels ägs av Vänerply AB dels av Gullspångs kommun 6. Eftersom markområdet gränsar till Vänern finns det gott om vatten till lågt pris för de olika industriprocesserna. 7. Transporter av råvaror sker via de stora stråken E 20 och riksväg 26 direkt in i industriområdet utan att passera bebyggelse. Störningarna från lastbilar och andra transportfordon blir på så sätt minimal för lokalbefolkning. 8. Här finns dessutom en trogen, engagerad och kostnadseffektiv arbetskraft med tillräcklig utbildning som i de flesta fall passar näringslivets behov. Nackdelar/hinder vid en etablering i Otterbäcken 1. Ingen fjärrvärme eller användare av hetvatten tillgänglig (i dagsläget). 2. Ingen stor industri/aktör etablerad på orten som kan vara initiativtagare och stor finansiär av framtida verksamhet. Under arbetets gång har ett antal olika frågeställningar utretts och diskuterats. Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att det finns goda förutsättningar för en etablering av ett energikombinat i Otterbäcken. Effektmålet med etablerandet av ett energikombinat är att medverka och skapa möjligheter för en integrerad, mer miljövänlig, och resurseffektiv produktion och nyttjande av förnybara energiresurser samt att utveckla jordbruks-, lantbruks-, och industrinäringarna i regionen och på detta sätt skapa varaktiga och lönsamma företag och sysselsättningstillfällen. På så sätt sätt ökar möjligheterna för en lönsam och konkurrenskraftig produktion av olika energibärare för värme, kraft och drivmedel baserat på lokala energiresurser. Genom etablerandet av ett energikombinat kommer en samverkan att ske med olika industriella och offentliga aktörer som på sikt även kan ge mervärden genom andra samverkansprojekt och en bättre och djupare kunskap och förståelse av vardera partens intressen, förutsättningar och behov. Den redan etablerande industrin kommer att få bättre förutsättningar för att utvecklas och på detta sätt säkerställa befintliga arbetstillfällen samt att skapa nya. Energikombinatet ska också ge effekter på det socioekonomiska planet med avseende på framtidstro och möjligheter för kommunen och dess invånare att utveckla kommunen och det lokala näringslivet. För att komma vidare i planeringen av ett energikombinat i Otterbäcken har ett samarbetsavtal tecknats mellan Gullspångs kommun, Vattenfall AB, Vänerply AB, Stora Enso Bioenergi AB och Beijer Electronics Automation AB. Samarbetsavtal innebär att en förstudie genomförs i enlighet med nedanstående syfte och mål. Västra Götalandsregionen har beslutat medfinansiera projektet Förstudie Otterbäckens Energikombinat med kronor. 6 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

7 Beskrivning av kombinatets olika delar, råvaror och produkter som förstudien skall belysa 1.2 Syfte och mål Syftet med förstudien är att beskriva vilka förutsättningar som finns för en etablering av ett Energikombinat i Otterbäcken som bland annat omfattar vindkraftverk, kraftvärmeanläggning, etanol- och biogasanläggning, pelletanläggning och ammoniakstrippinganläggning. Kombinatet skall etableras i nära anslutning till och i samverkan med befintlig plywoodfabrik i Otterbäcken. Förstudien skall bland annat beskriva kombinatets olika delar såsom volym, kapacitet och teknik men även marknad och potentiella kunder. Vidare skall råvarutillgång och leverantörer identifieras och säkras. Logistiken och infrastrukturen skall utredas liksom hur marken skall användas. Ett förslag till ägarstruktur och organisation skall utarbetas samt förslag till ekonomi och finansiering av kombinatet. Syftet är också att presentera en anläggning med hög flexibilitet där olika råvaror och restprodukter kan användas, där produktionen lätt kan ställas om till efterfrågan och tillgång på marknaden. En så hög förädlingsnivå som möjligt skall eftersträvas. Projektets mål är att till den 31 december 2009 presentera ett så utförligt och komplett material till beställarna att de kan ta beslut om en eventuell etablering av ett Energikombinat i Otterbäcken. 1.3 Avgränsning Arbetsgruppen har beslutat att avgränsa utredningen till att omfatta Vänerplys verksamhet, ett värmeverk för produktion av ånga och värme samt en pelletanläggning med torrefiering. Projektet har inte för avsikt att föreslå eller besluta om vilka intressenter som eventuellt Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

8 ska fortsätta arbetet med en etablering i Otterbäcken. Tillstånd och andra frågor som hör till projektering och byggnation kommer inte heller att behandlas i förstudien. Under arbetets gång har arbetsgruppen beslutat att följande delar inte skall omfattas av denna studien. Vi har uteslutit Etanolanläggningen och Biogasanläggningen då dessa anläggningar kräver ytterligare tid för utredning. Vår bedömning är att vi inte har vare sig tid eller resurser för att göra en adekvat och fullständig belysning av dessa anläggningar och därtill föreslå åtgärder. Likaså har en utbyggnad av vindkraftverk uteslutits då mätningar pågår vad gäller vindförhållanden inom området och dessa måste vara klara innan något beslut kan tas vad gäller en eventuell etablering. Vi har heller inte behandlat frågan om ägarstruktur i vår utredning. 1.4 Disposition av dokumentet Kapitel 2. Marknaden Detta kapitel beskriver potentiella leverantörer av råvaror till kombinatet samt konkurrenssituationens påverkan på priset för råvaran. Under detta avsnitt kommer även potentiella kunder på ånga och värmesidan att redovisas. Här redovisas också nuvarande infrastruktur samt vilka planer som finns inför framtiden. En beskrivning av nuvarande företagsstruktur i området görs i detta avsnitt samt en utblick om framtida etableringar och hur de kan påverka eller samverka med nedan föreslagna etablering. Kapitel 3. Råvarutillgång Detta kapitel beskriver tillgången på råvaror och vilka olika typer av råvaror som finns tillgängliga inom ett rimligt avstånd från Otterbäcken. Här beskrivs också transportsätt, kontraktstyper och vilka priser som gäller idag för de olika råvarorna som blir aktuella vid en etablering enligt nedanstående förslag. Kapitel 4. Anläggningsbeskrivning Detta kapitel beskriver, i detalj, alla de anläggningar som förstudien skall omfatta. För de anläggningar som av olika skäl inte föreslås uppföras i ett första skede följer en kort redovisning och en motivering till varför arbetsgruppen valt bort just denna anläggningen. Här redovisas även ett flödesschema för kombinatets sammansättning. Kapitel 5. Systemanalys Detta kapitel beskriver hur de olika delarna samverkar med varandra och vilka synergier 8 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

9 som uppstår. Här går också att utläsa vad flödet in och ut ur respektive anläggning består av samt vilka modeller och beräkningsmetoder som använts i arbetet. Under detta kapitel kommer även torrefieringsanläggningen att beskrivas i två olika storlekar. Kapitel 6. Teknisk utvärdering Detta kapitel beskriver miljöpåverkan för kombinatet, drift och underhåll samt systemintegration och vilka styrsystem som skall användas. En miljöutredning har gjorts för hela industriområdet i Otterbäcken med samtliga de anläggningar som omfattas av förstudien. Denna miljöutredning skall biläggas det planprogram som för tillfället utarbetas. Här beskrivs även drift och underhåll av anläggningen samt systemintegration/infrastruktur. Kapitel 7. Ekonomiska konsekvenser Detta kapitel beskriver de ekonomiska konsekvenserna för kombinatet, känslighetsanalyser och risker samt generella nyttor. Kapitel 8. Slutsatser och rekommendationer Detta kapitel beskriver de slutsatser som arbetsgruppen kommit fram till och de rekommendationer som föreslås. 1.5 Projektorganisation Projektorganisationen för förstudien Otterbäckens Energikombinat består av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Projektorganisationen startade sitt arbete den 8 juni 2009 och beräknas vara klar den 12 februari Arbetsgruppen har haft sju mötestillfällen motsvarande 9 arbetsdagar. Projektledare för förstudien har varit Roland Annerquist, Gullspångs kommun Projektets styrgrupp Namn Roland Annerquist Leo Persson Mikael Nordlander Lars Björnfot Pascal Tshibanda Ronny Annerquist Organisation Gullspångs kommun Vänerply AB Vattenfall AB Stora Enso Bioenergi AB Skaraborgs Kommunalförbund Beijer Electronics Automation AB Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

10 1.5.2 Projektets arbetsgrupp Namn Roland Annerquist, Arne Carlström, Louise Brandesten, Lars Björnfot, Ronny Annerquist, Rickard Andersson, Mats Johansson, Pascal Tshibanda, Jan Rundqvist, Organisation Gullspångs kommun Vänerply AB Vattenfall AB Stora Enso Bioenergi AB Beijer Electronics Automation AB Beijer Electronics Automation AB KanEnergi AB Kommunalförbundet Skaraborg ProCon AB 10 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

11 2 Marknaden 2.1. Potentiella leverantörer för råvaran Ett energikombinat med flexibla tekniklösningar kan tillgodogöra sig olika typer av råvaror för sin produktion av förnyelsebar energi. Här följer en beskrivning av tänkbara leverantörer av råvara. Leverantörer av råvara är Vänerply AB med bland annat flis, bark och timmerkärnor. Vid en produktion av m3 plywood per år blir det restprodukter på drygt ton. Skogs-bolagen, såsom Stora Enso, Sveaskog och Södra Skogsägarna, kan leverera flis, grot och rundved m.m. Skogsindustrier som sågverk och annan träindustri kan leverera t.ex sågspån och bark m.m. Potentiella leverantörer är även lantbruksföretag som kan leverera t.ex åkerbränslen, vallgrödor och gödsel. Livsmedelsindustrin och restauranger kan leverera sina restprodukter bestående av livsmedels- och matavfall. Avfallsbolagen kan leverera hushållsavfall och andra restprodukter. 2.2 Konkurrentsituationens påverkan på priset för råvaran Den teoretiska siffran på mängden råvara i närområdet är stor. Den klarar att försörja en biokombinat fabrik med råge. I praktiken så är det inte så mycket material. Dels p.g.a. att det finns praktiska hinder att få fram råvaran dels för att det finns en konkurrenssituation. De stora konkurrenterna är de stora massavedbruken Gruvön, Skoghall och Bäckhammar och även de stora biobränsleanvändarna för värme och elproduktion såsom Skoghall, Heden, Örebro, Kristinehamn, Mariestad, Skövde m.fl. Otterbäcken ligger i kanten på det stora underskottsområdet för biobränsle i Sverige. I Mälardalen ligger priset för biobränsle på det tredubbla priset ut till leverantör jämfört med priset i Otterbäcken i dag. Med en stor förbrukare som biokombinatet väntas bli kommer priset på råvara med all säkerhet att öka även i området runt Otterbäcken. 2.3 Potentiella kunder på ånga och värmesidan Förutom kombinatet så är den viktigaste kunden för köp av ånga Vänerply AB som idag har ett genomsnittligt behov av ånga på 12,17 ton/h med ett maxuttag på 20 ton/h. Vid en utökad produktionsvolym så uppgår ångbehovet till 19,3 ton/h med ett maxuttag på ton/h. Närliggande industrier önskar ångleveranser på cirka 4,5 ton/h och har ett värmebehov på cirka MWh/år. Framtida kunder på ånga och värme kan vara olika typer av livsmedelsindustrier, växthus m.fl. Potentiella kunder på ånga och värme är således näringar som i sin produktion har ett stort behov av ånga och värme eller som ser andra betydande synergieffekter genom att etablera sig i närheten av ett energikombinat. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

12 2.4 Beskrivning av området Infrastruktur nu och in i framtiden Nuvarande struktur Västra Götaland är Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi. Transportsystemet är viktigt för människors tillgänglighet till arbete, utbildning och fritid. Investeringar i en hållbar och säker infrastruktur har avgörande betydelse för näringslivets utveckling såväl i regionen som i landet som helhet. Effektiva och säkra godstransporter och en snabb och säker kollektivtrafik har stor betydelse för tillväxt och utveckling. ( Ur Västra Götalandsregionens Vision Det Goda Livet ) Västra Götalandsregionen är en tung industriregion som kräver goda transportmöjligheter, bland annat till och från Göteborgs Hamn. Betydelsefulla transportstråk i regionen är bland andra E 20 mellan Göteborg och Stockholm. Västra Stambanan går också den mellan Göteborg och Stockholm och är betydelsefull för såväl gods- som persontransporter. Riksväg 26 går mellan Halmstad och Mora och passerar förbi Otterbäcken. Den är numera Sveriges längsta riksväg ( utom europavägar ), 560 km. Den kallas även för Inlandsvägen Syd och är en viktig trafikled för transportsystemet i Sverige. Den räknas som en nationell stamväg mellan Halmstad och Kristinehamn. Ett annat viktigt trafikstråk går på riksväg 49 mellan Askersund och Skövde-Skara och därifrån vidare till Trollhättan/Vänersborg och ut till Uddevalla/Lysekil via riksväg 44. Vänersjöfarten är samordnad för alla Vänerhamnar i en särskild organisation, Vänerhamn AB, varav Otterbäckens Hamn är en av de hamnar som ingår i denna organisation. Sjöfartens utveckling pekar på att sjöfartens betydelse för ett hållbart godstransportsystem kommer att öka framgent. Detta gäller i synnerhet godstransporter på de så kallade inre vattenvägarna i Europa. EU-parlamentet har antagit en resolution om främjande av transporter på de inre vattenvägarna och där EU:s åtgärdsprogram heter NAIADES ( Navigation and Inland Waterways Action and Development in Europé ). Transportbehovet växer och de inre vattenvägarna har en stor ledig kapacitet som kan bidra till att: Minska trafikinfarkten och belastningen på den landbaserade infrastrukturen. Förbättra transportsäkerheten. Skydda miljön och bidra till att uppfylla EU:s miljömål. Nå ett effektivare energiutnyttjande. Minska bullerproblemen. För närvarande pågår både nationell och regional planering för infrastrukturen och förslag till nya planer för perioden ligger för närvarande på regeringens bord för beslut under tidig vår På E 20 ligger i förslag till plan utbyggnad av fem deletapper för sammanlagt 2,5 Mdr kr. Söder Alingsås Genom Alingsås 12 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

13 Norr Alingsås Trafikplats Jung vid Vara Förbifart Hova På Västra Stambanan ligger i förslaget cirka 2,2 Mdr kr för förstärkning av kapaciteten och utbyggnad av spår, plattformar och förbigångsspår. Vägverket har även prioriterat infart norr Otterbäcken högt och då framför allt med tanke på att transportvolymen till och från industriområdet och hamnen kommer att öka kraftigt. Västra Götalandsregionen och regeringen har tagit fram ett Västsvenskt paket för infrastrukturen och som ligger utanför ordinarie planering. Paketet omfattar 30 Mdr kr och innehåller förstärkning av kommunikationerna till och från Göteborgs Hamn samt Västlänken som stärker järnvägstrafiken i regionen bland annat på Västra Stambanan. Företag i området Framtida etableringar hur påverka Företag i området I området finns, förutom Vänerply AB som är kommunens största arbetsgivare med cirka 170 anställda och Otterbäckens hamn med cirka tiotalet anställda, Jonsac AB. Jonsac AB arbetar inom förpackningsindustrin med tillverkning av bland annat papperssäckar. På företaget är det cirka 70 personer anställda. I övrigt finns det exempelvis entreprenadföretag, bussbolag, verkstadsindustri och bilverkstad Mekonomen i området Framtida etableringar En etableringen av ett energikombinat i Otterbäcken kan förmodas locka till sig ytterligare etableringar i området. Det kan vara företag som ser synergier i att placera sig i närheten av ett kombinat. Det kan gälla att få tillgång till ånga och värme eller att få avsättning för sina restprodukter som kan utgöra en råvara i närliggande industriprocesser. Att använda en befintlig infrastruktur i form av både vägar, transporter och teknik är viktigt för att hålla nere investeringskostnader. Ett större energikombinat lockar troligen också till sig forskning, utveckling och utbildning. Olika serviceföretag kommer antagligen att se möjligheter till arbetstillfällen vid en etablering i området. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

14 3 Råvarutillgång 3.1 Råvarutillgång i närområdet Förstudien om råvarutillgångar för Otterbäckens energikombinat visar att det finns en potential av 8 TWh/år för att använda skogs- och lantbruksresurser för energiändamål. Området som kartlagts är kommuner med ett vägavstånd på 10 mil till Otterbäcken, i gränszonerna finns kommuner med huvudtätort på längre avstånd än 10 mil (se bild till höger). De största potentialerna finns i energived från skogen, tillvaratagande på halm samt biogasframställning genom rötning av stallgödsel. Överblickskarta: Kommuner inom 5 respektive 10 mil ifrån Otterbäcken. De färgade kommunerna har ett vägavstånd på I tabell och figur nedan presenteras högst 10 mil till Otterbäcken. Centralorten i ytterkommunerna kan ha längre vägavstånd än 10 mil till Otterbäcken. potentialen från olika skogs- och lantbruksresurser. Idag är bruttotillförseln av trädbränsle 0,5 TWh i området 50 km runt Otterbäcken och 5,5 TWh i området mellan km från Otterbäcken. Sammanställning av energipotentialen tio mil runt Otterbäcken för halm, salix, vall, stallgödsel och energived. Resurs Energi (GWh) Mängd (ton) Volym (m 3 ) Halm exkl träda Halm träda Salix Vallgröda Stallgödsel Energived Grot Stubbar Övrigt flisuttag Matavfall* Industriavfall livsmedel* Totalt Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

15 I dagsläget går det inte att ge ett pris då tillgång och efterfråga varierar kraftigt lokalt och regionalt. Valet av transportsätt och körsträcka är också en parameter som är avgörande för prisnivån. Mängden och volymen är redovisad i ton respektive kubikmeter handelsvara. Övrigt flisuttag är flis från eftersatta röjningar, vägkanter och åkerkanter m.m. från kommunerna inom 50-km radien. *Biogasväst har studerat biogaspotentialen i Västra Götaland, i tabellen redovisas energipotentialen från matavfall, (storhushåll och restauranger) 27 GWh och avfall från livsmedelsindustrin 55 GWh. Uppgifterna gäller för kommunerna i Skaraborg som ligger inom 10 mil från Otterbäcken. I studien har det inte tagits hänsyn till andra aktörer på marknaden, detta innebär att den verkliga potentialen är lägre än det som redovisas här. Till exempel biogasframställning från avfall från livsmedelsindustrin så står kommunerna Götene, Lidköping och Skara tillsammans för 105 GWh av de möjliga 116 GWh. I somras offentliggjordes planerna på en biogassatsning i Lidköping, vilket betyder om den blir av att potentialen är betydligt lägre än vad den nu verkar. Fördelningen av resurserna på olika avstånd från Otterbäcken åskådliggörs i figuren nedan: Energipotentialen i Otterbäcken. I figuren visas hur stor energipotentialen är, GWh per år, för halm, energiskog, vall, stallgödsel och flis från skogen fördelat på energived, grot, stubbar och övrigt. Halm och energiskog är främst avsedda för värmeproduktion medan vall och stallgödsel är avsatta för framställning av biogas. De blåa staplarna motsvararpotentialen inom 50 km från Otterbäcken och de röda staplarna visar potentialen för avståndet km från Otterbäcken. Övrigt flisuttag är flis från rensning av dikesrenar och sly från betesmarker m.m. Uppgift om övrigt flisuttag för kommunerna km från Otterbäcken saknas. SCB, Kommunal energistatistik Se förklaring under rubrik Avgränsning, underrubrik Bioenergigrödor, sida 7. 3 Volymen anges i m3s Biogasväst, Potential för biogasproduktion i Västra Götaland Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

16 Bränsletillgång inom en 10 mils radie i Otterbäcken Resurs Energi GWh Mängd (ton) Volym (m3) Pris (kr/mwh) Total kostnad Energived Grot Stubbar Övrigt flisuttag Vänerply Total Bränslen för eldning i anläggningens ångpanna Huvudbränsle utgörs av en mix av träflis, grot och bark, som utgör mellan 80 och 100% av pannans bränsleeffekt. Avdrivna biogaser från processen för torrefiering skall sameldas i pannan. De motsvarar upp till ca 25% av den totala bränsleeffekten som tillförs pannan för ångproduktion. De använda analyserna för fasta bränslen har antagits och är av standardtyp. Avdrivna biogasens värmevärde är baserat på uppgifter i litteraturen. Bränsleanalyserna framgår av bilaga, BRÄNSLEANALYSER OCH INBLANDNINGSFÖRHÅLLANDE. Grot Grot eldas oftast med blandning av spån flis bark och andelar av grot på 40-60%, även upp till 75% förekommer. Sintringsproblem vid eldning i fluidbädd är mindre vanliga och driftstörningar är oftast orsaken. För pannor av typ cirkulerande fluidbäddar, med cykloner för sandavskiljning, kan cyklonerna vara ett problemområde. Här har bubblande fluidbädd, utan cykloner, föreslagits. Grot ger ofta problem med korrosion och beläggningar på överhettare. Inblandning av svavelhaltigt bränsle såsom torv eller dosering av svavelhaltigt additiv har minskat korrosions- och beläggningsproblemen avsevärt. Grot är befriat från energi- och koldioxidskatt och berättigar till elcertifikat. För beräkningar i denna rapport används, förutom avdrivna gasprodukter från torrefieringsprocessen, enbart träflis som bränsle. Förutom restfukt från torkningen avgår under torrefieringen gaser från vedmassan. Avdrivningsgasen Gasen inkl restfukten förs till pannan och utgör en del av pannans bränsle. (se bilaga PRODUKTION TORREFIERAT BRÄNSLE) 3.3 Bränslen för torkning/torrefiering Träflis av fukthalten 50 % ska torrefieras. Detta flöde av bränsle för torrefiering avgör kapaciteten hos anläggningen. 16 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

17 3.4 Bränslen för torkning/torrefiering/pelletering Biobränsle, som flisats, med en fukthalt av 50% skall torkas och torrefieras för att sedan malas och pelleteras. Detta flöde av biobränsle för torrefiering avgör kapaciteten hos anläggningen. Nästan all slags biobränsle kan användas i torrefieringsprocessen såsom flis, grot, sågspån, bark, putsdamm, rundved m.m. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

18 4 Anläggningsbeskrivning 4.1 Etanol anläggning I utgångsläget var etanolanläggning (etanol från cellulosa) med i förstudien. Det visade sig dock redan efter 30 timmars studie att denna anläggningstyp inte skulle vara relevant att ta med då investerings kostanden för en sådan anläggning ligger runt en miljard SEK och tidpunkten för kommersialisering ligger för långt bort i tiden Torrifieringsanläggning De två alternativa anläggningarna har kapaciteterna ton pellet per år och ton pellet per år. Detta motsvarar ton torrefierad pellet per år respektive ton torrefierad pellet per år Beskrivning Vår biomassa är en inhemsk, förnybar och koldioxidneutral resurs, med stor potential för både reducerad klimatpåverkan och minskat oljeberoende. Den är dock befattad med en mängd problem, bland annat relaterat till energiinnehåll, logistik, hantering, lagring, malning, matning och askbeteende. Det är också inom dessa områden de huvudsakliga utmaningarna ligger för att biomassan skall kunna växlas upp som ett kraftfullt, storskaligt och kostnadseffektivt medel mot ovanstående globala problem. Forskare vid bland annat ECN i Holland ETPC vid Umeå Universitet har visat att torrefiering av biomassa kan vara en viktig pusselbit för att minska de globala problemen och möjliggöra den önskade industriella utvecklingen för biomassaomvandling via förbränning och förgasning. Torrefierad biomassa uppvisar potentiellt inga av de nackdelar som motsvarande obehandlad biomassa gör: Biomassaproblem Lågt energiinnehåll Blött och lättfuktat Svårmalet Stor bulkvolym Svårmatat Inhomogent Askrelaterade problem Biokontaminering Torrefierad biomassa möjlighet Högt värmevärde Helt torrt, hydrofobt Sprött och lättmalet Högre energidensitet (bulk), kompakterbart Lättmatat även med befintlig teknik Homogeniserbart Blandning, homogenisering neutraliserar Ingen biologisk aktivitet 18 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

19 En del av logistik- och hanteringsvinsterna via torrefiering och pelletering illustreras i figuren nedan. Jämfört med traditionell pelletering av biomassa med leverans till kraftvärmeverks grind i Europa kan bränsleförädlings- och hanteringskostnaderna reduceras med 4 öre per kwh. Detta trots, eller tack vare, att en ytterligare förädlingsprocess introduceras Torrefieringsprocessen Torrefieringen är en termisk omvandlingsprocess ( mild pyrolys ) som påminner om processen för rostning av kaffe. Vid en temperatur på grader celsius, i syrefri miljö och under atmosfäriska förhållanden omvandlas biomassan till ett, ur logistiskt och hanteringssynpunkt, mycket trevligare bränsle. Sållad biobränsleflis matas in i en LT-tork där torrhalten höjs till 90 %. Det förtorkade bränslet matas sedan via cellmatare in i de indirekt uppvärmda torrefieringstrummorna där sluttorkning, upphettning och torrefiering sker. Innan själva torrefieringen påbörjas kommer torrhalten vara i det närmaste 100 %. Graden av torrefiering styrs med hjälp av temperatur, temperaturprofil och uppehållstid. Skiss över torrefieringsanläggning Temperaturen på bränslet är över 230 grader Celsius när det matas ut ur trumman. Innan bränslet utsätts för atmosfäriska förhållanden måste temperaturen sänkas till < 90 grader Celsius i en kylare. Efter kylningen transporteras det torrefierade bränslet till en pelleteringsanläggning. Det pelleterade biobränslet transporteras slutligen till lager för leverans. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

20 4.2.4 Industriell utvecklingsanläggning BioEndev projekterade sin pilotanläggning 2007 och den har varit i drift vid Bränsletekniskt Centrum (BTC) i Umeå sedan slutet av Den planerade industriella utvecklingsanläggningen kommer att tas i drift under 2010 i Örnsköldsvik. Den dimensioneras för en nominell kapacitet på 22 MW torrefierat material, eller motsvarande 4 ton/h, och byggs i befintlig hetvattencentral i anslutning till nya kraftvärmeverket på Hörnborgsområdet. 4.3 Biogas och amoniakstrippinganläggning Biogas är en förnyelsebar energikälla och bidrar i ett livscykelperspektiv endast marginellt till den ökande växthuseffekten. Biogas, det vill säga metangas producerad av förnybara råvaror, är dessutom ett rent bränsle som vid förbränning endast ger upphov till små utsläpp av svavel, tungmetaller, stoft och aska. Metan är trots detta en stark växthusgas, mer än 20 gånger effektivare än koldioxid, och metanutsläpp bör därför, oavsett källa, begränsas. Vid förbränning destrueras metan till koldioxid och vatten, vilket ur växthusgassynpunkt är positivt. Vid biogasproduktion används i första hand restprodukter, avfall och slam som substrat. Behandlingsalternativen för avfall och slam är förbränning eller kompostering. Genom att i stället röta dessa substrat kan både energi och näring utvinnas och den resurs som substraten utgör tillvaratas därmed på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Genom att röta gödsel minskar även läckagen av metan jämfört med konventionell hantering av gödsel i gödselbrunnar. När biogas används för energiproduktion ersätts i huvudsak fossila energislag, särskilt när den används som fordonsbränsle. Detta minskar utsläpp av fossilt koldioxid till atmosfären. I rötningsprocessen övergår organiskt kväve i hög grad till det för grödor mer lättillgängliga ammoniumkvävet, vilket gör att gödselns näringsvärde ökar. Biogödsel kan ersätta handelsgödsel med många positiva miljöeffekter som följd. Produktion av handelsgödsel är en energikrävande process och bidrar genom sin energianvändning till stora koldioxidutsläpp. Konstgödselproduktion är dessutom förknippad med lustgasutsläpp som är en växthusgas mer än 300 gånger så effektiv som koldioxid. Återföring av näring, som ursprungligen fanns i de organiska material som rötats, till produktiv mark är även en viktig aspekt för biogasproduktionens hållbarhetsperspektiv och återknytande av kretsloppet. Vi har i vårt arbete utgått från en relativt stor anläggning, 142 GWh, baserad på grödor och gödsel. I ett system med storskalig biogasproduktion (> 100 GWh) producerar jordbruket vall- och energigrödor samt levererar råvaror till en centralt belägen anläggning. Syftet med denna typ av anläggningar är att producera biogas av fordonskvalité och en viktig förutsättning är tillgång till infrastruktur för distribution av gas. De avgörande faktorerna för beslut om etablering varierar kraftigt beroende på typ av systemlösning och aktörer. Som nämnt ovan är tillgång till infrastruktur för gasdistribution en viktig del, men andra faktorer som nämns är behov av gödselmedel, erhållet bidrag samt 20 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för Skånes färdplan för biogas: Skåne - Europas ledande biogasregion 2030... 2 Varför en skånsk färdplan för biogas?... 2 Skåne Europas ledande biogasregion 2030...

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer