Förstudie för energikombinat Otterbäcken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie för energikombinat Otterbäcken"

Transkript

1 Förstudie för energikombinat Otterbäcken I samarbete med; Gullspångs kommun Vänerply AB Stora Enso Bioenergi AB Skaraborgs kommunalförbund Beijer Electronics Automation AB Vattenfall AB Datum: OTTERBÄCKENS ENERGIKOMBINAT Report Number 001:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Avgränsning Disposition av dokumentet Projektorganisation 9 2 MARKNADEN Potentiella leverantörer för råvaran Konkurrentsituationens påverkan på priset för råvaran 2.3 Potentiella kunder på ånga och värmesidan Beskrivning av området 12 3 RÅVARUTILLGÅNG Råvarutillgång i närområdet Bränslen för eldning i anläggningens ångpanna Bränslen för torkning/torrefiering Bränslen för torkning/torrefiering/pelletering 17 4 BESKRIVNING AV OLIKA TYPER AV ANLÄGGNINGAR Etanolanläggning Torrifieringsanläggning Biogas och amoniacstrippings anläggning Vänerply AB Vindkraft Beskrivning av värmepanna 24 2 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

3 5 SYSTEMANALYS Processen Från Standards till Synergier Scenarios 29 6 TEKNISK UTVÄRDERING Miljöpåverkan för kombinatet Drift och underhåll, Torrifiering Systemintegration/ Infrastruktur 32 7 EKONOMISKA KONSEKVENSER Metod för utvärdering och uträkning av de ekonomiska konsekvenserna 36 8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Slutsatser Rekommendationer 40 9 REFERENSER 41 Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

4 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Energifrågorna i kombination med klimatförändringarna är avgörande utmaningar. Framtiden kommer att kräva att vi allt mer nyttjar förnybara energikällor för att värma våra byggnader, drivmedel till våra fordon och grön el till våra maskiner och apparater. Vi kommer att allt mer behöva nyttja flera olika energikällor och vara flexibla i förhållande till förändringar i tillgång och efterfrågan. Att nyttja lokala inhemska råvaror kommer att vara viktigt för att gardera sig mot råvarubrist, prisfluktuationer samt konkurrens från andra energiaktörer och användningsområden. Idag är intresset starkt för användningen av biobränslen till el, värme och fordonsbränsle. De drivande faktorerna är stigande energipriser, knapphet på olika energislag, försörjningstrygghet, tuffare miljö- och klimatpolitik. I dagsläget är den stora utmaningen inom klimatförändringarna att komma till bukt med utsläppen från våra drivmedel. Genom att bättre nyttja vår odlingsbara mark till energiändamål samt öka uttag av biomassa från skogen kan vi skapa betydligt större tillgång till förnybara råvaror som kan nyttjas för både värme, elproduktion men också biodrivmedel. EU stimulerar denna utveckling genom att ständigt arbeta med olika styrmedel som handel med utsläppsrätter samt stöd till forskning, utveckling och andra typer av projekt. I EU:s Biomass Action Plan påvisas de stora potentialer som finns inom området bioenergi och då framförallt inom bränslen från åkermark och ökat uttag från skogen. Användningen av biobränslen spås öka mest inom sektorer som industri i form av restprodukter från tillverkning samt inom uppvärmning och drivmedel. Sverige har länge arbetat med ekonomiska styrmedel för att främja utvecklingen inom bioenergiområdet med väldigt lyckat resultat. Idag tillhör Sverige en av de absoluta spjutspetsarna inom området både med avseende på användning, teknikutveckling och kunskap. Utbyggnaden av fjärrvärme och pelletproduktion har varit en viktig del i utvecklingen och inom en snar framtid kommer troligtvis biogasproduktion och andra generationens biodrivmedel vara en stor kraft för fortsatt utveckling Detta engagemang har i sin tur bidragit till ökad konkurrens av biomassa från flera olika sektorer. Det har också inneburit nya affärsmöjligheter för dessa sektorer och för t.ex. energibolagen som förädlar biomassan. Behovet av el kommer troligtvis att vara det samma idag eller öka trots den pågående energieffektiviseringen. Detta beror på tillväxten i industri samt våra förändrade levnadsförhållanden och nyttjande av allt mer elektriska produkter i våra hem, på kontor och inom industrin. Kommersiellt beprövad teknik för elproduktion med bioenergi (kraftvärmeanläggningar) är idag i många fall lönsam beroende på elcertifikatsystemet och ökade elpriser. Att odla energigrödor som t.ex. vall eller ta vara på halm från den ökande spannmålsproduktionen medför större potentialer för etanol- och biogasproduktion. Det finns en stor po- 4 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

5 tential inom framför allt jordbruket för bioproduktion och denna bör kunna nyttjas i större utsträckning. Detta bör samordnas med ett ökat utnyttjande av annat organiskt material från livsmedelsproduktion och industri. Oklara eller växlande styrmedel innebär att anläggningarna måste vara så flexibla som möjligt för att kunna nyttja olika typer av bränslen, men också ha möjlighet att producera både värme och el. Detta tillsammans med en breddning av bränslesortimentet och höga miljökrav, leder till mer komplexa och dyrare anläggningar. Kraven på effektiv förbränning, hög drifttillgänglighet och lång livslängd blir därmed högre samtidigt som lönsamhetskraven är fortsatt höga. Den verksamhet inom området biomassa som bedrivs i Otterbäcken idag är inom Vänerply AB:s verksamhet. Vänerply AB tillverkar plywood och deras restmaterial används till stor del internt till ångproduktion. Restmaterialet består av bark, flis samt timmerkärnan. De är idag självförsörjande på bränsle till sin ångproduktion. Vänerplys behov och planer för en utvidgning av verksamheten innebär framtida investeringar i en ny ångproduktionsanläggning. Detta är en stor investering och en samlokalisering av en verksamhet med liknande behov och/eller synergieffekter skulle vara att föredra för att få ut mesta möjliga av investeringen. Ett exempel på en sådan verksamhet är produktion av träpellets. Utifrån denna situation initierades diskussioner under hösten 2006 att undersöka möjligheterna för en utveckling av ett så kallat bioenergikombinat i Otterbäcken. De inledande diskussionerna visade att Otterbäcken har många fördelar i detta sammanhang men också några få nackdelar eller hinder. Fördelar vid en etablering i Otterbäcken 1. Här finns en av Europas största plywoodtillverkare, Vänerply AB, med ett ökat behov av ånga för sin produktion. Restprodukterna från fabriken kan levereras till kombinatet och en eventuell etablering kan dra nytta av den befintliga infrastruktur som finns. 2. Vänerns enda naturliga djuphamn finns i Otterbäcken och hamnen ingår i bolaget Vänerhamn AB med bland annat Gullspångs kommun som delägare. Vänerhamn AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande mer än 3 miljoner ton. Fem moderna insjöterminaler med strategisk placering mitt i Sverige, varav en är Otterbäckens Hamn, gör Vänerhamn till en viktig samarbetspartner för mellansvensk industri och handel. Hamnen blir viktig för transporter av produkter från kombinatet men också för råvaror in till kombinatet. En annan betydelsefull faktor är att transporterna blir mer miljövänliga med båt än med andra transportslag. 3. Otterbäcken ligger mitt emellan spannmålsområdena Varaslätten, Nerike-slätten och Väseslätten samt mellan stora orter för spannmålshantering. Här finns det en god tillgång på råvara från dessa stora jordbruksområden. 4. Otterbäcken ligger också väl till vad gäller snabba och korta transporter av skogsråvara via norra Skaraborg, Dalsland, Värmland och upp i Sverige. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

6 5. Här i området finns god tillgång till billig och exploaterbar mark som dels ägs av Vänerply AB dels av Gullspångs kommun 6. Eftersom markområdet gränsar till Vänern finns det gott om vatten till lågt pris för de olika industriprocesserna. 7. Transporter av råvaror sker via de stora stråken E 20 och riksväg 26 direkt in i industriområdet utan att passera bebyggelse. Störningarna från lastbilar och andra transportfordon blir på så sätt minimal för lokalbefolkning. 8. Här finns dessutom en trogen, engagerad och kostnadseffektiv arbetskraft med tillräcklig utbildning som i de flesta fall passar näringslivets behov. Nackdelar/hinder vid en etablering i Otterbäcken 1. Ingen fjärrvärme eller användare av hetvatten tillgänglig (i dagsläget). 2. Ingen stor industri/aktör etablerad på orten som kan vara initiativtagare och stor finansiär av framtida verksamhet. Under arbetets gång har ett antal olika frågeställningar utretts och diskuterats. Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att det finns goda förutsättningar för en etablering av ett energikombinat i Otterbäcken. Effektmålet med etablerandet av ett energikombinat är att medverka och skapa möjligheter för en integrerad, mer miljövänlig, och resurseffektiv produktion och nyttjande av förnybara energiresurser samt att utveckla jordbruks-, lantbruks-, och industrinäringarna i regionen och på detta sätt skapa varaktiga och lönsamma företag och sysselsättningstillfällen. På så sätt sätt ökar möjligheterna för en lönsam och konkurrenskraftig produktion av olika energibärare för värme, kraft och drivmedel baserat på lokala energiresurser. Genom etablerandet av ett energikombinat kommer en samverkan att ske med olika industriella och offentliga aktörer som på sikt även kan ge mervärden genom andra samverkansprojekt och en bättre och djupare kunskap och förståelse av vardera partens intressen, förutsättningar och behov. Den redan etablerande industrin kommer att få bättre förutsättningar för att utvecklas och på detta sätt säkerställa befintliga arbetstillfällen samt att skapa nya. Energikombinatet ska också ge effekter på det socioekonomiska planet med avseende på framtidstro och möjligheter för kommunen och dess invånare att utveckla kommunen och det lokala näringslivet. För att komma vidare i planeringen av ett energikombinat i Otterbäcken har ett samarbetsavtal tecknats mellan Gullspångs kommun, Vattenfall AB, Vänerply AB, Stora Enso Bioenergi AB och Beijer Electronics Automation AB. Samarbetsavtal innebär att en förstudie genomförs i enlighet med nedanstående syfte och mål. Västra Götalandsregionen har beslutat medfinansiera projektet Förstudie Otterbäckens Energikombinat med kronor. 6 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

7 Beskrivning av kombinatets olika delar, råvaror och produkter som förstudien skall belysa 1.2 Syfte och mål Syftet med förstudien är att beskriva vilka förutsättningar som finns för en etablering av ett Energikombinat i Otterbäcken som bland annat omfattar vindkraftverk, kraftvärmeanläggning, etanol- och biogasanläggning, pelletanläggning och ammoniakstrippinganläggning. Kombinatet skall etableras i nära anslutning till och i samverkan med befintlig plywoodfabrik i Otterbäcken. Förstudien skall bland annat beskriva kombinatets olika delar såsom volym, kapacitet och teknik men även marknad och potentiella kunder. Vidare skall råvarutillgång och leverantörer identifieras och säkras. Logistiken och infrastrukturen skall utredas liksom hur marken skall användas. Ett förslag till ägarstruktur och organisation skall utarbetas samt förslag till ekonomi och finansiering av kombinatet. Syftet är också att presentera en anläggning med hög flexibilitet där olika råvaror och restprodukter kan användas, där produktionen lätt kan ställas om till efterfrågan och tillgång på marknaden. En så hög förädlingsnivå som möjligt skall eftersträvas. Projektets mål är att till den 31 december 2009 presentera ett så utförligt och komplett material till beställarna att de kan ta beslut om en eventuell etablering av ett Energikombinat i Otterbäcken. 1.3 Avgränsning Arbetsgruppen har beslutat att avgränsa utredningen till att omfatta Vänerplys verksamhet, ett värmeverk för produktion av ånga och värme samt en pelletanläggning med torrefiering. Projektet har inte för avsikt att föreslå eller besluta om vilka intressenter som eventuellt Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

8 ska fortsätta arbetet med en etablering i Otterbäcken. Tillstånd och andra frågor som hör till projektering och byggnation kommer inte heller att behandlas i förstudien. Under arbetets gång har arbetsgruppen beslutat att följande delar inte skall omfattas av denna studien. Vi har uteslutit Etanolanläggningen och Biogasanläggningen då dessa anläggningar kräver ytterligare tid för utredning. Vår bedömning är att vi inte har vare sig tid eller resurser för att göra en adekvat och fullständig belysning av dessa anläggningar och därtill föreslå åtgärder. Likaså har en utbyggnad av vindkraftverk uteslutits då mätningar pågår vad gäller vindförhållanden inom området och dessa måste vara klara innan något beslut kan tas vad gäller en eventuell etablering. Vi har heller inte behandlat frågan om ägarstruktur i vår utredning. 1.4 Disposition av dokumentet Kapitel 2. Marknaden Detta kapitel beskriver potentiella leverantörer av råvaror till kombinatet samt konkurrenssituationens påverkan på priset för råvaran. Under detta avsnitt kommer även potentiella kunder på ånga och värmesidan att redovisas. Här redovisas också nuvarande infrastruktur samt vilka planer som finns inför framtiden. En beskrivning av nuvarande företagsstruktur i området görs i detta avsnitt samt en utblick om framtida etableringar och hur de kan påverka eller samverka med nedan föreslagna etablering. Kapitel 3. Råvarutillgång Detta kapitel beskriver tillgången på råvaror och vilka olika typer av råvaror som finns tillgängliga inom ett rimligt avstånd från Otterbäcken. Här beskrivs också transportsätt, kontraktstyper och vilka priser som gäller idag för de olika råvarorna som blir aktuella vid en etablering enligt nedanstående förslag. Kapitel 4. Anläggningsbeskrivning Detta kapitel beskriver, i detalj, alla de anläggningar som förstudien skall omfatta. För de anläggningar som av olika skäl inte föreslås uppföras i ett första skede följer en kort redovisning och en motivering till varför arbetsgruppen valt bort just denna anläggningen. Här redovisas även ett flödesschema för kombinatets sammansättning. Kapitel 5. Systemanalys Detta kapitel beskriver hur de olika delarna samverkar med varandra och vilka synergier 8 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

9 som uppstår. Här går också att utläsa vad flödet in och ut ur respektive anläggning består av samt vilka modeller och beräkningsmetoder som använts i arbetet. Under detta kapitel kommer även torrefieringsanläggningen att beskrivas i två olika storlekar. Kapitel 6. Teknisk utvärdering Detta kapitel beskriver miljöpåverkan för kombinatet, drift och underhåll samt systemintegration och vilka styrsystem som skall användas. En miljöutredning har gjorts för hela industriområdet i Otterbäcken med samtliga de anläggningar som omfattas av förstudien. Denna miljöutredning skall biläggas det planprogram som för tillfället utarbetas. Här beskrivs även drift och underhåll av anläggningen samt systemintegration/infrastruktur. Kapitel 7. Ekonomiska konsekvenser Detta kapitel beskriver de ekonomiska konsekvenserna för kombinatet, känslighetsanalyser och risker samt generella nyttor. Kapitel 8. Slutsatser och rekommendationer Detta kapitel beskriver de slutsatser som arbetsgruppen kommit fram till och de rekommendationer som föreslås. 1.5 Projektorganisation Projektorganisationen för förstudien Otterbäckens Energikombinat består av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Projektorganisationen startade sitt arbete den 8 juni 2009 och beräknas vara klar den 12 februari Arbetsgruppen har haft sju mötestillfällen motsvarande 9 arbetsdagar. Projektledare för förstudien har varit Roland Annerquist, Gullspångs kommun Projektets styrgrupp Namn Roland Annerquist Leo Persson Mikael Nordlander Lars Björnfot Pascal Tshibanda Ronny Annerquist Organisation Gullspångs kommun Vänerply AB Vattenfall AB Stora Enso Bioenergi AB Skaraborgs Kommunalförbund Beijer Electronics Automation AB Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

10 1.5.2 Projektets arbetsgrupp Namn Roland Annerquist, Arne Carlström, Louise Brandesten, Lars Björnfot, Ronny Annerquist, Rickard Andersson, Mats Johansson, Pascal Tshibanda, Jan Rundqvist, Organisation Gullspångs kommun Vänerply AB Vattenfall AB Stora Enso Bioenergi AB Beijer Electronics Automation AB Beijer Electronics Automation AB KanEnergi AB Kommunalförbundet Skaraborg ProCon AB 10 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

11 2 Marknaden 2.1. Potentiella leverantörer för råvaran Ett energikombinat med flexibla tekniklösningar kan tillgodogöra sig olika typer av råvaror för sin produktion av förnyelsebar energi. Här följer en beskrivning av tänkbara leverantörer av råvara. Leverantörer av råvara är Vänerply AB med bland annat flis, bark och timmerkärnor. Vid en produktion av m3 plywood per år blir det restprodukter på drygt ton. Skogs-bolagen, såsom Stora Enso, Sveaskog och Södra Skogsägarna, kan leverera flis, grot och rundved m.m. Skogsindustrier som sågverk och annan träindustri kan leverera t.ex sågspån och bark m.m. Potentiella leverantörer är även lantbruksföretag som kan leverera t.ex åkerbränslen, vallgrödor och gödsel. Livsmedelsindustrin och restauranger kan leverera sina restprodukter bestående av livsmedels- och matavfall. Avfallsbolagen kan leverera hushållsavfall och andra restprodukter. 2.2 Konkurrentsituationens påverkan på priset för råvaran Den teoretiska siffran på mängden råvara i närområdet är stor. Den klarar att försörja en biokombinat fabrik med råge. I praktiken så är det inte så mycket material. Dels p.g.a. att det finns praktiska hinder att få fram råvaran dels för att det finns en konkurrenssituation. De stora konkurrenterna är de stora massavedbruken Gruvön, Skoghall och Bäckhammar och även de stora biobränsleanvändarna för värme och elproduktion såsom Skoghall, Heden, Örebro, Kristinehamn, Mariestad, Skövde m.fl. Otterbäcken ligger i kanten på det stora underskottsområdet för biobränsle i Sverige. I Mälardalen ligger priset för biobränsle på det tredubbla priset ut till leverantör jämfört med priset i Otterbäcken i dag. Med en stor förbrukare som biokombinatet väntas bli kommer priset på råvara med all säkerhet att öka även i området runt Otterbäcken. 2.3 Potentiella kunder på ånga och värmesidan Förutom kombinatet så är den viktigaste kunden för köp av ånga Vänerply AB som idag har ett genomsnittligt behov av ånga på 12,17 ton/h med ett maxuttag på 20 ton/h. Vid en utökad produktionsvolym så uppgår ångbehovet till 19,3 ton/h med ett maxuttag på ton/h. Närliggande industrier önskar ångleveranser på cirka 4,5 ton/h och har ett värmebehov på cirka MWh/år. Framtida kunder på ånga och värme kan vara olika typer av livsmedelsindustrier, växthus m.fl. Potentiella kunder på ånga och värme är således näringar som i sin produktion har ett stort behov av ånga och värme eller som ser andra betydande synergieffekter genom att etablera sig i närheten av ett energikombinat. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

12 2.4 Beskrivning av området Infrastruktur nu och in i framtiden Nuvarande struktur Västra Götaland är Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi. Transportsystemet är viktigt för människors tillgänglighet till arbete, utbildning och fritid. Investeringar i en hållbar och säker infrastruktur har avgörande betydelse för näringslivets utveckling såväl i regionen som i landet som helhet. Effektiva och säkra godstransporter och en snabb och säker kollektivtrafik har stor betydelse för tillväxt och utveckling. ( Ur Västra Götalandsregionens Vision Det Goda Livet ) Västra Götalandsregionen är en tung industriregion som kräver goda transportmöjligheter, bland annat till och från Göteborgs Hamn. Betydelsefulla transportstråk i regionen är bland andra E 20 mellan Göteborg och Stockholm. Västra Stambanan går också den mellan Göteborg och Stockholm och är betydelsefull för såväl gods- som persontransporter. Riksväg 26 går mellan Halmstad och Mora och passerar förbi Otterbäcken. Den är numera Sveriges längsta riksväg ( utom europavägar ), 560 km. Den kallas även för Inlandsvägen Syd och är en viktig trafikled för transportsystemet i Sverige. Den räknas som en nationell stamväg mellan Halmstad och Kristinehamn. Ett annat viktigt trafikstråk går på riksväg 49 mellan Askersund och Skövde-Skara och därifrån vidare till Trollhättan/Vänersborg och ut till Uddevalla/Lysekil via riksväg 44. Vänersjöfarten är samordnad för alla Vänerhamnar i en särskild organisation, Vänerhamn AB, varav Otterbäckens Hamn är en av de hamnar som ingår i denna organisation. Sjöfartens utveckling pekar på att sjöfartens betydelse för ett hållbart godstransportsystem kommer att öka framgent. Detta gäller i synnerhet godstransporter på de så kallade inre vattenvägarna i Europa. EU-parlamentet har antagit en resolution om främjande av transporter på de inre vattenvägarna och där EU:s åtgärdsprogram heter NAIADES ( Navigation and Inland Waterways Action and Development in Europé ). Transportbehovet växer och de inre vattenvägarna har en stor ledig kapacitet som kan bidra till att: Minska trafikinfarkten och belastningen på den landbaserade infrastrukturen. Förbättra transportsäkerheten. Skydda miljön och bidra till att uppfylla EU:s miljömål. Nå ett effektivare energiutnyttjande. Minska bullerproblemen. För närvarande pågår både nationell och regional planering för infrastrukturen och förslag till nya planer för perioden ligger för närvarande på regeringens bord för beslut under tidig vår På E 20 ligger i förslag till plan utbyggnad av fem deletapper för sammanlagt 2,5 Mdr kr. Söder Alingsås Genom Alingsås 12 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

13 Norr Alingsås Trafikplats Jung vid Vara Förbifart Hova På Västra Stambanan ligger i förslaget cirka 2,2 Mdr kr för förstärkning av kapaciteten och utbyggnad av spår, plattformar och förbigångsspår. Vägverket har även prioriterat infart norr Otterbäcken högt och då framför allt med tanke på att transportvolymen till och från industriområdet och hamnen kommer att öka kraftigt. Västra Götalandsregionen och regeringen har tagit fram ett Västsvenskt paket för infrastrukturen och som ligger utanför ordinarie planering. Paketet omfattar 30 Mdr kr och innehåller förstärkning av kommunikationerna till och från Göteborgs Hamn samt Västlänken som stärker järnvägstrafiken i regionen bland annat på Västra Stambanan. Företag i området Framtida etableringar hur påverka Företag i området I området finns, förutom Vänerply AB som är kommunens största arbetsgivare med cirka 170 anställda och Otterbäckens hamn med cirka tiotalet anställda, Jonsac AB. Jonsac AB arbetar inom förpackningsindustrin med tillverkning av bland annat papperssäckar. På företaget är det cirka 70 personer anställda. I övrigt finns det exempelvis entreprenadföretag, bussbolag, verkstadsindustri och bilverkstad Mekonomen i området Framtida etableringar En etableringen av ett energikombinat i Otterbäcken kan förmodas locka till sig ytterligare etableringar i området. Det kan vara företag som ser synergier i att placera sig i närheten av ett kombinat. Det kan gälla att få tillgång till ånga och värme eller att få avsättning för sina restprodukter som kan utgöra en råvara i närliggande industriprocesser. Att använda en befintlig infrastruktur i form av både vägar, transporter och teknik är viktigt för att hålla nere investeringskostnader. Ett större energikombinat lockar troligen också till sig forskning, utveckling och utbildning. Olika serviceföretag kommer antagligen att se möjligheter till arbetstillfällen vid en etablering i området. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

14 3 Råvarutillgång 3.1 Råvarutillgång i närområdet Förstudien om råvarutillgångar för Otterbäckens energikombinat visar att det finns en potential av 8 TWh/år för att använda skogs- och lantbruksresurser för energiändamål. Området som kartlagts är kommuner med ett vägavstånd på 10 mil till Otterbäcken, i gränszonerna finns kommuner med huvudtätort på längre avstånd än 10 mil (se bild till höger). De största potentialerna finns i energived från skogen, tillvaratagande på halm samt biogasframställning genom rötning av stallgödsel. Överblickskarta: Kommuner inom 5 respektive 10 mil ifrån Otterbäcken. De färgade kommunerna har ett vägavstånd på I tabell och figur nedan presenteras högst 10 mil till Otterbäcken. Centralorten i ytterkommunerna kan ha längre vägavstånd än 10 mil till Otterbäcken. potentialen från olika skogs- och lantbruksresurser. Idag är bruttotillförseln av trädbränsle 0,5 TWh i området 50 km runt Otterbäcken och 5,5 TWh i området mellan km från Otterbäcken. Sammanställning av energipotentialen tio mil runt Otterbäcken för halm, salix, vall, stallgödsel och energived. Resurs Energi (GWh) Mängd (ton) Volym (m 3 ) Halm exkl träda Halm träda Salix Vallgröda Stallgödsel Energived Grot Stubbar Övrigt flisuttag Matavfall* Industriavfall livsmedel* Totalt Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

15 I dagsläget går det inte att ge ett pris då tillgång och efterfråga varierar kraftigt lokalt och regionalt. Valet av transportsätt och körsträcka är också en parameter som är avgörande för prisnivån. Mängden och volymen är redovisad i ton respektive kubikmeter handelsvara. Övrigt flisuttag är flis från eftersatta röjningar, vägkanter och åkerkanter m.m. från kommunerna inom 50-km radien. *Biogasväst har studerat biogaspotentialen i Västra Götaland, i tabellen redovisas energipotentialen från matavfall, (storhushåll och restauranger) 27 GWh och avfall från livsmedelsindustrin 55 GWh. Uppgifterna gäller för kommunerna i Skaraborg som ligger inom 10 mil från Otterbäcken. I studien har det inte tagits hänsyn till andra aktörer på marknaden, detta innebär att den verkliga potentialen är lägre än det som redovisas här. Till exempel biogasframställning från avfall från livsmedelsindustrin så står kommunerna Götene, Lidköping och Skara tillsammans för 105 GWh av de möjliga 116 GWh. I somras offentliggjordes planerna på en biogassatsning i Lidköping, vilket betyder om den blir av att potentialen är betydligt lägre än vad den nu verkar. Fördelningen av resurserna på olika avstånd från Otterbäcken åskådliggörs i figuren nedan: Energipotentialen i Otterbäcken. I figuren visas hur stor energipotentialen är, GWh per år, för halm, energiskog, vall, stallgödsel och flis från skogen fördelat på energived, grot, stubbar och övrigt. Halm och energiskog är främst avsedda för värmeproduktion medan vall och stallgödsel är avsatta för framställning av biogas. De blåa staplarna motsvararpotentialen inom 50 km från Otterbäcken och de röda staplarna visar potentialen för avståndet km från Otterbäcken. Övrigt flisuttag är flis från rensning av dikesrenar och sly från betesmarker m.m. Uppgift om övrigt flisuttag för kommunerna km från Otterbäcken saknas. SCB, Kommunal energistatistik Se förklaring under rubrik Avgränsning, underrubrik Bioenergigrödor, sida 7. 3 Volymen anges i m3s Biogasväst, Potential för biogasproduktion i Västra Götaland Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

16 Bränsletillgång inom en 10 mils radie i Otterbäcken Resurs Energi GWh Mängd (ton) Volym (m3) Pris (kr/mwh) Total kostnad Energived Grot Stubbar Övrigt flisuttag Vänerply Total Bränslen för eldning i anläggningens ångpanna Huvudbränsle utgörs av en mix av träflis, grot och bark, som utgör mellan 80 och 100% av pannans bränsleeffekt. Avdrivna biogaser från processen för torrefiering skall sameldas i pannan. De motsvarar upp till ca 25% av den totala bränsleeffekten som tillförs pannan för ångproduktion. De använda analyserna för fasta bränslen har antagits och är av standardtyp. Avdrivna biogasens värmevärde är baserat på uppgifter i litteraturen. Bränsleanalyserna framgår av bilaga, BRÄNSLEANALYSER OCH INBLANDNINGSFÖRHÅLLANDE. Grot Grot eldas oftast med blandning av spån flis bark och andelar av grot på 40-60%, även upp till 75% förekommer. Sintringsproblem vid eldning i fluidbädd är mindre vanliga och driftstörningar är oftast orsaken. För pannor av typ cirkulerande fluidbäddar, med cykloner för sandavskiljning, kan cyklonerna vara ett problemområde. Här har bubblande fluidbädd, utan cykloner, föreslagits. Grot ger ofta problem med korrosion och beläggningar på överhettare. Inblandning av svavelhaltigt bränsle såsom torv eller dosering av svavelhaltigt additiv har minskat korrosions- och beläggningsproblemen avsevärt. Grot är befriat från energi- och koldioxidskatt och berättigar till elcertifikat. För beräkningar i denna rapport används, förutom avdrivna gasprodukter från torrefieringsprocessen, enbart träflis som bränsle. Förutom restfukt från torkningen avgår under torrefieringen gaser från vedmassan. Avdrivningsgasen Gasen inkl restfukten förs till pannan och utgör en del av pannans bränsle. (se bilaga PRODUKTION TORREFIERAT BRÄNSLE) 3.3 Bränslen för torkning/torrefiering Träflis av fukthalten 50 % ska torrefieras. Detta flöde av bränsle för torrefiering avgör kapaciteten hos anläggningen. 16 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

17 3.4 Bränslen för torkning/torrefiering/pelletering Biobränsle, som flisats, med en fukthalt av 50% skall torkas och torrefieras för att sedan malas och pelleteras. Detta flöde av biobränsle för torrefiering avgör kapaciteten hos anläggningen. Nästan all slags biobränsle kan användas i torrefieringsprocessen såsom flis, grot, sågspån, bark, putsdamm, rundved m.m. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

18 4 Anläggningsbeskrivning 4.1 Etanol anläggning I utgångsläget var etanolanläggning (etanol från cellulosa) med i förstudien. Det visade sig dock redan efter 30 timmars studie att denna anläggningstyp inte skulle vara relevant att ta med då investerings kostanden för en sådan anläggning ligger runt en miljard SEK och tidpunkten för kommersialisering ligger för långt bort i tiden Torrifieringsanläggning De två alternativa anläggningarna har kapaciteterna ton pellet per år och ton pellet per år. Detta motsvarar ton torrefierad pellet per år respektive ton torrefierad pellet per år Beskrivning Vår biomassa är en inhemsk, förnybar och koldioxidneutral resurs, med stor potential för både reducerad klimatpåverkan och minskat oljeberoende. Den är dock befattad med en mängd problem, bland annat relaterat till energiinnehåll, logistik, hantering, lagring, malning, matning och askbeteende. Det är också inom dessa områden de huvudsakliga utmaningarna ligger för att biomassan skall kunna växlas upp som ett kraftfullt, storskaligt och kostnadseffektivt medel mot ovanstående globala problem. Forskare vid bland annat ECN i Holland ETPC vid Umeå Universitet har visat att torrefiering av biomassa kan vara en viktig pusselbit för att minska de globala problemen och möjliggöra den önskade industriella utvecklingen för biomassaomvandling via förbränning och förgasning. Torrefierad biomassa uppvisar potentiellt inga av de nackdelar som motsvarande obehandlad biomassa gör: Biomassaproblem Lågt energiinnehåll Blött och lättfuktat Svårmalet Stor bulkvolym Svårmatat Inhomogent Askrelaterade problem Biokontaminering Torrefierad biomassa möjlighet Högt värmevärde Helt torrt, hydrofobt Sprött och lättmalet Högre energidensitet (bulk), kompakterbart Lättmatat även med befintlig teknik Homogeniserbart Blandning, homogenisering neutraliserar Ingen biologisk aktivitet 18 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

19 En del av logistik- och hanteringsvinsterna via torrefiering och pelletering illustreras i figuren nedan. Jämfört med traditionell pelletering av biomassa med leverans till kraftvärmeverks grind i Europa kan bränsleförädlings- och hanteringskostnaderna reduceras med 4 öre per kwh. Detta trots, eller tack vare, att en ytterligare förädlingsprocess introduceras Torrefieringsprocessen Torrefieringen är en termisk omvandlingsprocess ( mild pyrolys ) som påminner om processen för rostning av kaffe. Vid en temperatur på grader celsius, i syrefri miljö och under atmosfäriska förhållanden omvandlas biomassan till ett, ur logistiskt och hanteringssynpunkt, mycket trevligare bränsle. Sållad biobränsleflis matas in i en LT-tork där torrhalten höjs till 90 %. Det förtorkade bränslet matas sedan via cellmatare in i de indirekt uppvärmda torrefieringstrummorna där sluttorkning, upphettning och torrefiering sker. Innan själva torrefieringen påbörjas kommer torrhalten vara i det närmaste 100 %. Graden av torrefiering styrs med hjälp av temperatur, temperaturprofil och uppehållstid. Skiss över torrefieringsanläggning Temperaturen på bränslet är över 230 grader Celsius när det matas ut ur trumman. Innan bränslet utsätts för atmosfäriska förhållanden måste temperaturen sänkas till < 90 grader Celsius i en kylare. Efter kylningen transporteras det torrefierade bränslet till en pelleteringsanläggning. Det pelleterade biobränslet transporteras slutligen till lager för leverans. Förstudien Energikombinat Otterbäcken,

20 4.2.4 Industriell utvecklingsanläggning BioEndev projekterade sin pilotanläggning 2007 och den har varit i drift vid Bränsletekniskt Centrum (BTC) i Umeå sedan slutet av Den planerade industriella utvecklingsanläggningen kommer att tas i drift under 2010 i Örnsköldsvik. Den dimensioneras för en nominell kapacitet på 22 MW torrefierat material, eller motsvarande 4 ton/h, och byggs i befintlig hetvattencentral i anslutning till nya kraftvärmeverket på Hörnborgsområdet. 4.3 Biogas och amoniakstrippinganläggning Biogas är en förnyelsebar energikälla och bidrar i ett livscykelperspektiv endast marginellt till den ökande växthuseffekten. Biogas, det vill säga metangas producerad av förnybara råvaror, är dessutom ett rent bränsle som vid förbränning endast ger upphov till små utsläpp av svavel, tungmetaller, stoft och aska. Metan är trots detta en stark växthusgas, mer än 20 gånger effektivare än koldioxid, och metanutsläpp bör därför, oavsett källa, begränsas. Vid förbränning destrueras metan till koldioxid och vatten, vilket ur växthusgassynpunkt är positivt. Vid biogasproduktion används i första hand restprodukter, avfall och slam som substrat. Behandlingsalternativen för avfall och slam är förbränning eller kompostering. Genom att i stället röta dessa substrat kan både energi och näring utvinnas och den resurs som substraten utgör tillvaratas därmed på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Genom att röta gödsel minskar även läckagen av metan jämfört med konventionell hantering av gödsel i gödselbrunnar. När biogas används för energiproduktion ersätts i huvudsak fossila energislag, särskilt när den används som fordonsbränsle. Detta minskar utsläpp av fossilt koldioxid till atmosfären. I rötningsprocessen övergår organiskt kväve i hög grad till det för grödor mer lättillgängliga ammoniumkvävet, vilket gör att gödselns näringsvärde ökar. Biogödsel kan ersätta handelsgödsel med många positiva miljöeffekter som följd. Produktion av handelsgödsel är en energikrävande process och bidrar genom sin energianvändning till stora koldioxidutsläpp. Konstgödselproduktion är dessutom förknippad med lustgasutsläpp som är en växthusgas mer än 300 gånger så effektiv som koldioxid. Återföring av näring, som ursprungligen fanns i de organiska material som rötats, till produktiv mark är även en viktig aspekt för biogasproduktionens hållbarhetsperspektiv och återknytande av kretsloppet. Vi har i vårt arbete utgått från en relativt stor anläggning, 142 GWh, baserad på grödor och gödsel. I ett system med storskalig biogasproduktion (> 100 GWh) producerar jordbruket vall- och energigrödor samt levererar råvaror till en centralt belägen anläggning. Syftet med denna typ av anläggningar är att producera biogas av fordonskvalité och en viktig förutsättning är tillgång till infrastruktur för distribution av gas. De avgörande faktorerna för beslut om etablering varierar kraftigt beroende på typ av systemlösning och aktörer. Som nämnt ovan är tillgång till infrastruktur för gasdistribution en viktig del, men andra faktorer som nämns är behov av gödselmedel, erhållet bidrag samt 20 Förstudien Energikombinat Otterbäcken, 2010

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Biogas från många bioråvaror

Biogas från många bioråvaror Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Samverkan mellan: Innovatum Trollhättan

Samverkan mellan: Innovatum Trollhättan Samverkan mellan: Hushållningssällskapet Skaraborg /V Götaland LRF Biogas Väst FordonsGas Sverige AB Skaraborgs Kommunalförbund VG regionen Innovatum Trollhättan Syfte: Påvisa affärsmöjligheter för företag

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer