Verksamhetsberättelse 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2010"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Beslutsdatum:

2 Innehåll 1. Personal 3 2. Grundutbildning 4 3. Forskning Forskarutbildning Arbetsmiljö Jämställdhet Resultat 20 2

3 1. Personal Vid årets slut, , hade institutionen 98 anställda, varav 40 hade tidsbegränsade anställningar och 20 av dessa var forskarstuderande. Av alla anställda var 22 kvinnor och 76 män. Den tillsvidareanställda personalens åldersstruktur framgår av figur 1. I figuren har intervallet mellan år delats upp av åskådlighetsskäl. Figur 1: Antalet tillsvidareanställda fördelade på personalkategori och åldersintervall vid utgången av Medelåldern i slutet av 2010 för den tillsvidareanställda personalen var 50,9 år. Av tabell 1 nedan framgår medelåldern för de olika kategorierna. Tabell 1: Medelåldern i slutet av 2010 för tillsvidareanställda vid TFE. Adjunkter Lektorer Professorer Administratörer Tekniker Medelålder 51,1 48,4 50,4 53,0 54,0 3

4 Under 2010 har vi haft följande förändringar: Tillsvidareanställningar som upphört under 2010 på grund av pension: - 2 adjunkter i elektronik (50%+50%). Tillsvidareanställningar som har genomförts under 2010: - 1 lektor i energiteknik (100%), - 1 lektor i reglerteknik (100%). Vid årsskiftet 2010/2011 pågick tre anställningsprocesser gällande ett lektorat i elektronik, ett lektorat i medieteknik samt ett lektorat i energisystemteknik. Under 2011 uppnår två adjunkter (motsvarande 150%) och en administratör (80%) 65 års ålder. Av dessa planerar en av adjunkterna att fortsätta arbeta till 67 års ålder. Av figur 2 framgår antalet inom respektive kategori som uppnår 65-års ålder fram till Figur 2 Antalet fast anställda, fördelade per personalkategori, och som vid ett visst årtal uppnår 65 års ålder. 4

5 2. Grundutbildning Institutionen har en stor grundutbildningsvolym som spänner från nybörjarkurser till kurser på mastersnivå. Vi har dessutom en spännvidd över fem olika ämnen (byggteknik, elektronik, energiteknik, maskinteknik och medieteknik). Kurserna utgör inslag på ett flertal olika program och utbildningar där institutionen ansvarar för huvuddelen av kurserna på två civilingenjörsprogram, fem högskoleingenjörsprogram, tre högskoleprogram och ett mastersprogram, vilket också återspeglar sig i att 11av institutionens lärare delvis är engagerade av tekniska högskolan som programansvariga. Därutöver ger vi enstaka kurser inom flera andra program och uppdragsutbildningar mot industrin. Vi ansvarar också för huvuddelen av kurserna inom ett KY-program (Elektroniktekniker) som ges av Kiruna kommun. Figur 3 och 4 visar antalet nyregistrerade studenter för de program där TFE ansvarar för de flesta kurserna. För 2010 ökade grundutbildningsvolymen från ca 640 HST 2009 till ca 703 HST (Fig. 5). 5

6 Antal registrerade nybörjare på program Högskoleingenjörer Civilingenjörsprogram Högskoleprogram År Figur 3: Antalet registrerade nybörjarstudenter på program, där huvuddelen av kurserna ges av TFE. Totalt antal nybörjare på program År Figur 4: Totala antalet registrerade nybörjare på program där huvuddelen av kurserna ges av TFE HST År Figur 5: Antal HST för institutionen

7 Då antalet studenter som sökte till våra kurser minskade under perioden , anpassades kurser och scheman så att samläsning mellan olika kurser kunde ske där så var möjligt. Det resulterade i samläsning på hela eller delar av flera kurser. Genom det kraftigt ökande antal studenter de senaste två åren, är problemet nu det motsatta på flera av dessa kurser, särskilt där laborationer förekommer. För att dela upp kurserna igen, krävs att lärarkapaciteten hänger med. En annan effekt av det ökande studentantalet är att vi de senaste två åren har anlitat studentamanuenser i allt större grad. Det gäller i huvudsak för labhandledning etc. Figur 6. Studenter på kursen Automation. Vänster: Hans Eriksson och Jonas Lindström-Lybäck. Höger: Markus Uppenberg och Joakim Sjöberg. Kursutveckling Några exempel på kursutvecklingsinsatser under året: - I februari anordnades Byggdagen som var en workshop med bl a blackboxövning för utveckling av kurserna inom byggprogrammet. Dagen samt det uppföljande arbetet resulterade i ett förslag till ny kursstruktur för byggkurserna. Projektet finansierades inom ramen för fakultetens kvalitetsprojekt. - Ett genomgripande arbete med att se över kurserna Examensarbete utifrån ett kvalitetsperspektiv påbörjades vid institutionen under året, och kommer att fortgå under våren Kursen Mät-och Presentationsteknik och kursen Bränslen lades ner. Valda delar av dessa två kurser ingår i den nya kursen Energikällor 15 hp. Distansutbildning och webbaserade kurser Antalet distanskurser har stadigt ökat vid institutionen de senaste åren. Så också de webbaserade och delvis webbaserade campuskurserna. Idag är Moodle den vanligast förekommande kursplattformen vid TFE, och institutionen har sedan 2007 en egen Moodleserver (TFE-Moodle). Sedan starten 2007, har TFE-Moodle växt med ungefär en fördubbling var 10:e månad. I december 2010 fanns det mer än 1000 kurser (eller aktiviteter som är skapade i kursformat), samt mer än 3900 registrerade användare. I december 2010 hade vi unika login per dag. De egenskaper som har lagt grunden för tillväxten av Moodle-kurser är lättanvändbarheten samt driftsäkerheten. 7

8 Med den ökande användningen har kravet på tillgänglighet ökat och ett längre driftstopp på TFE- Moodle skulle vara förödande. Under året har därför formerna för framtida stödfunktioner för användare, service och underhåll av server samt behovet av intern användarutbildning diskuterats och kommer att realiseras i början av Kurser för nybörjaranvändare och avancerade användare har planerats under året och startar i februari Rekrytering av studenter Institutionen deltar kontinuerligt i diverse rekryteringsaktiviteter. För 2010 kan nämnas: - Stationslaborationer för grundskolelever vid Umeå kommuns arrangemang NOT-veckorna. - Vid två tillfällen under året bjöd vi in elever från Svenska för invandrare, SFI, för aktiviteter med stationslaborationer och information. - Inbjudan av skolklasser till studiebesök. - Stationslaborationer för Umeå Energis satsning på tjejer i årskurs 8, Energi för tjejer. - Robert Eklund har ingått i planeringsgruppen för Forskarläger, fakultetens satsning på elever i årskurs 7, samt anordnat stationslaborationer på institutionen. Samverkan (Internationellt, företag, samhälle, nätverk, samarbeten) De flesta av institutionens kurser ges inom olika ingenjörsprogram och faller i huvudsak inom det man kan benämna teknik, tekniska processer och tillämpad elektronik och fysik. Det är därför naturligt att det inom grundutbildningsverksamheten ständigt pågår en samverkan med industri och företag, eller andra aktörer utanför universitet. Samarbeten med andra universitet, både nationellt och internationellt är också viktigt för utbyte av kompetens och möjlighet att följa den snabba utvecklingen inom våra teknikområden. Nedan nämns några exempel på aktiviteter under I slutet av 2010 slutrapporterades the Joint European Tempus project (DC-JEP ICT Learning Pentagram, ICT- LEAP). Adi Anani har varit Huvudkoordinator och Grant holder för projektet. Projektet var framgångsrikt och kunde uppnå de uppsatta målen med skapandet av ett mänskligt och pedagogiskt nätverk mellan alla medlemmar av projektets konsortium: Umeå University, Dortmund University, Jordan University of Science and Technology (JUST), Al Quds University in Jerusalem, Palestine Polytechnic University (PPU) in Hebron. Av resultaten kan också nämnas etablering av 3 videokonferenscentra I JUST, PPU och Al Quds som sedan uttnyttjades för att driva en gemensam simultankurs där studenter och lärare från alla inblandade universitet deltog. Projektet avslutades med en stor och framgångsrik workshop i Umeå under beteckningen The International Workshop on New Achievements in the e-learning s Domain - Under året avslutades också projektet EQRCIO-ITE:Establishing Quality, Relevant and Collaborative Industry-Oriented IT Education Tempus (CD_JEP ).Grant holder var University of Applied Sciences, Dept. of Computer Science, St. Augustin, Bonn, Germany. Koordinator var the German Jordan University (GJU), Amman, Jordan. Umeå universitet (UmU) och Tampere var konsortium-medlemmar. Projektet resulterade bl a i: Lärarutbyte: 2 lärare från GJU till UmU. 4 lärare från UmU anordnade en sommarkurs i GJU, Amman 8

9 Studentutbyte: 11 studenter från UmU deltog i sommarkurser i Amman. 3 studenter från GJU studerade vid UmU en hel termin och jobbade ytterligare en termin i företaget Code Mill. Dr. Salem Al-Agtash, German Jordan University, projektkoordinator, presenterade också projektet och inbjöd till diskussion om fortsatt samarbeten, vid ett föredrag vid TFE den 22 januari. - 6 lärare vid institutionen medverkade med föreläsningar vid Fortbildningsdagarna för teknik och naturvetenskap, 2-3 november 2010, som anordnas av UmU och SLU samt riktar sig till grundskole- och gymnasielärare och studie- och yrkesvägledare i norra Sverige. - 4 lärare deltog under året i seminarieserien Framsteg till Entreprenör i regi av Uminova Innovation, vilken omfattades av sju halvdagars workshops. - Björne Lindberg förlade sin kompetensutvecklingstid för året till företaget Goodtech. Ett syfte var att få en bild av vad ett totalentreprenadföretag inom elkraft håller på med. Ett annat syfte var att bygga upp ett kontaktnät inom området inför den kommande elkraftsutbildningen. - 5 lärare från institutionen deltog i en nätverksträff för programledningar till ingenjörsutbildningar inom data-, IT- och medieteknik 3 4 juni på KTH. - Ulf Holmgren ingick i organisationskommittén för en nordisk CDIO-konferens i Umeå, 5-6 oktober. Ett 10-tal lärare från institutionen deltog i konferensen. - Studierektor Agneta Bränberg ingår i Det Nationella nätverket för Problembaserat Lärande och deltog under året i en träff, den maj i Skara. - Björne Lindberg har varit Umeå universitets samordnare för Levande frågelåda, Vetenskapsrådets satsning på mellanstadieelevers intresse för naturvetenskap. - Generellt är det vanligt att gästföreläsare från t ex industri, företag och branschorganisationer anlitas inom kurserna vid institutionen. Även gästföreläsare från andra institutioner och universitet bjuds in. Några exempel under 2010 är: Maria Svallfors från bokförlaget Boréa på kursen Grafisk Form och Produktion; Erik Järvholm, chef för byggnadsprojektering WSP på kursen Byggkonstruktioner; Stefan Hörnlund, School of Natural & Built Environments, University of South Australia, ansvarig för en byggutbildning, på kursen Fördjupning i Byggkonstruktion; Företaget Prolog föreläste om Bygglogistik; NCC föreläste om ledarskap i byggbranchen; Karin Nyquist, konsult, Göteborg föreläste om Hållbart byggande och Per Carstedt om Etanolproduktion i Afrika inom kursen Energi och Miljö; Jörgen Carlsson, Umeå Energi föreläste i kurserna Kraftvärme/Förbränningsteknik; Under 3 dagar anlitades en konsult som föreläste om Adobe Flash-programmering; Niklas Carlsson (arrangör av Kulturnatta och inblandad i Höstljus samt Kulturhuvudstadsåret) var gästföreläsare i kursen Digital fotografering och bildbehandling. - Ett möte för byggbranchrådet har arrangerats under året. - I kursen Medieproducent har studenterna bland annat filmat åt Nya konditoriet, Västerbottens museum, IKSU, frisörsalong, musiker, Norrlandsoperan som kunderna ibland använder på hemsidor. 9

10 - Kalle Prorok har besökt Norrlandsdagarna som är en träff för proffsfotografer och diskuterat diverse intressanta saker, t ex möjligheten att få en kvinnlig bildkommentator på våra kurser. - I samarbete med SVT och Lotta Strömland, producent av Go kväll, har studenterna i kursen Videoproduktion 2 producerat ett liknande direktsänt (via internet) program med kommentarer från Lotta före och efter. Kompetensutveckling och ledarskapsutbildning Vid institutionen organiseras lärarna i projektgrupper som är bildade runt de fem ämnesområdena (byggteknik, elektronik, energiteknik, maskinteknik och medieteknik). Grupperna har en projektledare som ansvarar för bemanningen till de enskilda kurserna. Projektgrupperna är ansvariga för kursutveckling och kvalitetsarbetet på kursnivå inom sitt ämnesområde. En av projektledarna är ny Vid TFE har alla anställda lärare rätt till kompetensutvecklingstid, och 20 % av arbetstiden gäller för både lektorer och adjunkter. - En lärare har under 2010 gått kursen att leda utan att vara chef som gavs av Confex. - En lärare har gått Umeå universitets Chefs- och ledarutvecklingsprogram (UCL) - Ett antal personer har under året genomgått kurser i regi av Universitetspedagogiskt centrum (UPC), t ex Forskarhandledning, Lärarrollen och Pedagogiskt ledarskap. - De senaste åren har institutionen uppmuntrat lärare att förlägga sin kompetensutvecklingstid till ett företag. Några lärare har redan gjort detta, varav en (Björne Lindberg) under 2010, då i samarbete med företaget Goodtech. Pedagogiskt utvecklingsarbete - Under våren 2010 deltog de flesta lärare vid institutionen i ett arbete med att identifiera och diskutera vilka områden i Umeå universitets pedagogiska handlingsplan , där vi ser ett behov att beakta i institutionens arbete och planering. Arbetet skedde dels inom projektgrupperna, dels i ledningsgruppen samt under årets planeringsdag för hela institutionen i juni. Arbetet resulterade i ett antal prioriterade områden som bland annat nu återfinns i verksamhetsplanen Under 2010 anordnade TFE en intern kurs i att sammanställa en pedagogisk meritportfölj där 11 lärare deltog. Resultatet kommer att presenteras vid en universitetspedagogisk konferens vid Umeå universitet den 1 mars En seminarieserie i universitetspedagogik för ledningsgruppen samt för lärare vid institutionen har planerats och startar i januari Även två kurser, nybörjare och avancerad, i IKT-verktyget Moodle för institutionens lärare har planerats undr 2010, med start i början av Tre studierektorer vid TFE har under året gått UPCs kurs i pedagogiskt ledarskap. - Agneta Bränberg ingick i referensgruppen för projektet Lärandets länkar som var ett samarbete mellan Umeå universitet och Linköpings universitet, där lärare och pedagogiska ledare fick möjlighet att genom ett antal verkstäder, arbeta med kopplingen mellan förväntade studieresultat i undervisning och examination. Projektet pågick under 2010 och ett antal lärare från institutionen deltog i dessa verkstäder. 10

11 3. Forskning Vid institutionen bedrivs forskning inom flera olika områden som energiteknik, tillämpad elektronik (reglerteknik, medicinsk teknik, signalbehandling) och tillämpad fysik (teknisk mekanik och byggteknik). Forskningen vid TFE har sedan 2000 genomgått en stark utveckling och uppbyggnad, särskilt de senaste åren, där vi idag har 5 professorer, 15 forskande lektorer och 27 doktorander. Omsättningen för institutionens forskning 2010 var ca 46 MKr. Nedan beskrivs institutionens forskningsverksamhet under det gångna året under respektive forskargrupp/område. ETPC (Energiteknik och termisk processkemi) Verksamheten vi denna enhet bedrivs huvudsakligen inom området termokemisk energiomvandling av biomassa (figur 7). Verksamheten vid ETPC inbegriper förbränning av olika biomassor i olika anläggningstyper, förgasning av biomassa. Pyrolys i form av torrefiering, askbildning samt hur askans egenskaper sätter gränser för energiutnyttjandet. Ett övergripande syfte med ETPCs forskning är att optimera effektiviteten och minimera negativa miljöeffekter vid nyttjande och utveckling av framtida energisystem. Forskningen vid ETPC innefattar därför även verksamhet som berör kretsloppsaspekter och klimat- och hälsoeffekter av restprodukter och emissioner. Gruppen har publicerats ca 10 vetenskapliga rapporter under 2010 och en person har disputerat. Figur 7: Verksamheten vid ETPC 11

12 Vid ETPC bedrivs ett stort antal forskningsprojekt och forskningssamarbeten. Av större betydelse kan nämnas: - Bio4Energy: En av tre stora strategiska nationella forskningssatsningar från regeringen på energi och gröna kemikalier. ETPC är engagerad i 3 av totalt 7 plattformar i detta forskningskonsortium (UmU, LTU, SLU, ETC, Invenntia, Processum och regional industri) - Bio4Gasification: När detta skrivs är ett beslut om etablerande av ett svenskt förgasningscentrum bestående av 3 noder, nära förestående. ETPC utgör där tillsammans med ETC (i Piteå) och Energiteknik vid LTU en nod för industriell forskning och utveckling. Torrefiering: Forskning och utveckling inom torrefiering av biomassa. Inkluderar både ett forskningsprogram vid UmU och en industriell utvecklingsplattform i Ö-vik (via företaget BioEndev). Under 2010 har årets resultat presenterats i två workshops samt på två konferenser (European Biomass Conference & Exhibition i Lyon, Frankrike (2 presentationer och 2 posters), samt vid World Bioenergy i Jönköping (presentation samt poster). Biomassa har torrefierats i pilotanläggningen vid ett flertal olika inställningar och effekten av olika faktorer har analyserats. Ett analyspaket innefattande >30 responser har analyserats/provtagits under torrefieringskörningarna. Under året har även ett nytt europeiskt nätverk för kommande EU ansökan initierats. - ERA-NET Bioenergy: Forskningsnätverk inom EU där ETPC för närvarande deltar i två större samarbeten. - Energimyndighetens forskningsprogram Bränslebaserade energisystem : Ett flertal mindre forskningsprojekt i kedjan bränsle-omvandling-emissioner. - Forest Power: Projekt inom EU s InterReg Botnia Atlantica. Samverkan: Större delen av den tillämpade forskningen vid ETPC sker i samverkan med näringsliv och samhälle. Projekt tillsammans med i stort sett alla större regionala energibolag i övre Norrland (t ex Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Ö-viks Energi) och ett antal i södra Sverige (t ex Telge Energi/Nät, Eskilstuna Energi, Ängelholms Energi och Sala Heby Energi) har genomförts eller pågår för närvarande. Vidare kan nämnas samarbete med ett antal större nationella och internationella företag, såsom Vattenfall R&D, Metso Power, EON, Fortum, LKAB, SSAB, Cementa Research, Nordkalk, Volvo, Saab och Renault. Både nationellt och internationellt har ETPC forskningssamarbeten med en rad akademier, högskolor och institut samt ingår i olika forskningsnätverk. Bland akademierna kan nämnas; Luleå tekniska universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Chalmers tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Åbo Akademi, Graz tekniska universitet, Kuopio universitet, Zaragoza University, Kings College London, Edingburgh University. Bland forskningsinstitut kan nämnas; Energitekniskt Centrum i Piteå, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Processum Biorefinery, Inventia AB och Sintef. 12

13 Robotics and Control Lab (RCLab) Forskningen är fokuserad på utvecklandet av matematiska modeller för reella system, allt från hydrauliska kranar till vätskeflödet i en mänsklig hjärna och användandet av dessa modeller för avläsning, visualisering, förutsägelser och kontroll av viktiga variabler i dessa system. Gruppen har publicerat 5 vetenskapliga artiklar och en person har disputerat under Huvudverksamheten 2010 låg inom följande projekt: - Stabilization of desired limit cycles for underactuated mechanical systems: Med syfte att utveckla teoretiska modeller för att kontrollera tvåbenta robotar (finansierat av VR). - Smart crane Projektet är finansierat av Kempefonden och Komatsu Forest AB. Målet är en vidare utveckling mot en ny generation av kontrollsystem för skogskranar för att förbättra förbättra prestanda och öka produktivitet och funktionalitet, särskilt genom att tillåta halvautonoma rörelser och ett nytt användargränssnitt. Detta arbete har mestadels gjorts på en nerskalad version av en kommersiell kran som finns i vårt lab. Huvudfokus under 2010 var utformningen av halvautomatiska rörelser, där sensorintegrering inte behövs vilket innebär att genomförandet av de tänkta utomhustillämpningarna blir realistiska. Under sommaren 2010 har vissa experimentella arbeten gjorts på en skotare med stöd av Skogstekniska klustret för att testa vår rörelsegenereringsteknik på en vanlig kommersiell kran som tillhandahölls av Komatsu Forest AB. Dessutom fortsätter vi att utveckla visualisering för skogskranar, se figur 8. Figure 8: Automatstyrning av skogskranar Bland besökare under 2010 kan bl a nämnas: - Vi har startat ett samarbete med "the Intelligent Systems Research Center (ISRC) vid Sung Kyun Kwan University (SKKU) i Sydkorea (stöd från STINT). Genom detta samarbete har två studenter besökt oss. De utvecklade styrning för mångalternativa banor för robotarm samt testade dessa med simuleringar (fig 9). - Från Mars 2010 to Mars 2011, har vi en visiting professor, Yunzhong Song från Henan Polytechnic University, P.R. China. Figure 9: Motoman Robot DA-20 använd i ISRC vid SKKU. 13

14 Digital Media Lab (DML) DML bedriver forskning om mediasignaler; främst rörliga bilder. Forskningen handlar om hur signalerna ska behandlas så att de tar lite plats, blir robusta och enkla att överföra på olika nätverk. Två doktorander har disputerat inom gruppen Pågående projekt är: - Taktil visualisering av ansiktsuttryck för synskadade - Infant pain measurement from facial expressions - Distribuerad Wyner-Ziv videokodning för storskalig ansiktsbildigenkänning SWE -Share What I Experience. - Digital djurpark: Ett multimedia-sensornätverk byggs upp för insamling av ljud-, bild- och videoinformation i Lycksele djurpark och syftar till att åskådliggöra djuren och på sikt för att kunna samla in ett bättre underlag för framtida studier av djurens beteende. - Deltar i INTRO, ett EU-finansierat projekt Initial Training Network (ITN) inom Marie- Curie People Programme (FP7). INTRO syftar till att utbilda en ny generation forskare inom robotik - Large-scale human face image retrieval - Search by sketch - 3D vision - Quantum computing in Telecommunication and pattern recognition Figur 10: Shahrouz Yousefi i labbet. Bland besökare under 2010 kan bl a nämnas: - Prof. Oliver Wu, Department of Electrical & Computer Engineering, University of Florida. - Prof. Xiaoyi Jiang, Department of Computer Science, University of Münster, German. - Prof. Bengt Oelmann, Mid Sweden University - Jörgen Ahlberg, Deputy Research Director, FOI, Swedish Defence Research Agency. - Visiting Professor: Fei Li from Nanjing University of Posts and Telecommunications, China Gruppen har uppmärksammats bl a genom följande populärvetenskapliga artiklar: - Infotech (augusti 2010), Människa och djur möts med digital teknik, - Wired News (april 2010) Swedish scientists create 'Braille for emotions', - Science Daily (april 2010), New Braille Technology Helps Visually Impaired 'See' Emotions. - Newzglobe (maj 2010), Expressing emotions through vibration. - Innovation Report (April, 2010), Technology helps visually impaired, Priser och utmärkelser: - Haibo Li erhöll 1:a pris i ABC 2010 för sin 3D Vision. - Digital Media Lab fick Brave New Ideas Award från ACM Multimedia Johannes Karlsson och Haibo Li vann IEEE/ACM Best Paper Award,

15 Resonanssensorgruppen Projektet med Resonanssensorer för diagnostik och karakterisering av sjukdom i mjuk vävnad har fortsatt under året med bl a två doktorander. En av doktoranderna ingår och finansieras av Umeå universitets företagsforskarskola, samt företaget Bioresonator AB. Ett delprojekt består i att modellera den piezoelektriska resonanssensorn i kontakt med den studerade vävnaden. Under det gångna året har en modell för ett frisvängande piezoelektriskt element presenterats på en konferens. Ett mätsystem för experimentella studier av resonanssensorer och mätningar med sensorer på olika material, t ex vävnad, har färdigutvecklats och presenterats på en konferens. Vidare har styvhetsmätningar som gjorts på tio utskurna skivor av prostatavävnad från tio patienter som behandlats med radikalprostatektomi, analyserats och presenterats på en nationell medicinteknikkonferens. Principen för en handhållen resonanssensor har utvärderats teoretiskt och experimentellt (Figur 11) och resultaten har publicerats. Projektet ingår i CMTF-nätverket och finansieras delvis av mål-2. Pågående projekt: - Resonance sensor instruments and methods for diagnosis of prostate cancer. - Instrument, metod och modell av prostatacancer - Materialegenskaper hos piezoelektriska sensorer för diagnostik och karakterisering av sjukdom i mjuk vävnad Figur 11. (vänster) Principskiss på en handhållen resonanssensor för styvhetsmätning på mänsklig vävnad. (mitten) Den uppmätta styvhetsparametern i relation till Youngs styvhetsmodul hos vävnadsfantomer av gelatin. (höger) Styvhetskarta på en vävnadsfantom av gelatin med ingjuten förhårdnad. Samverkan: Projekten ingår i CMTF-nätverket och har nära samverkan med forskargrupper vid avdelningen för systemteknik, Luleå tekniska universitet, och Medicinteknik FoU, Norrlands universitetssjukhus, där närliggande projekt med resonanssensorer bedrivs. Projekten samarbetar även med avdelningarna Patologi och Kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Gruppen har också ett pågående samarbete med forskare vid Nihons Universitet i Japan, bl a genom och professor Sadao Omata som utnämndes som hedersdoktor vid Umeå universitet hösten Vid två tillfällen under 2010 har Professor Yoshinobu Murayama, Nihon University, besökt gruppen. 15

16 CMTF(Centrum för medicinsk teknik och fysik) Centrumbildningen CMTF, som har TFE som värdinstitution, bedriver totalt 25 projekt med Mål2-pengar och en budget som totalt är på ca 26 Mkr för Dessa projekt bedrivs vid TFE, NUS, SLU samt LTU. CMTF har ett mycket starkt stöd hos Umeå kommun och Region Västerbotten, som båda aktivt stöttar verksamheten med finansiering och personliga engagemang. CMTF har även ekonomiskt stöd från Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten. Vid institutionen (TFE) bedrivs ett antal projekt inom området medicinsk teknik. Området är tvärvetenskapligt med inslag av elektronik, systemteknik, medieteknik, materialfysik, biomedicin. Forskningens syfte vid TFE innefattar bl a diagnostiska metoder för sjukvården och funktionsstöd vid funktionsnedsättning och involverar ca 10 forskare vid institutionen. Inom projekten sker samverkan med bl a avdelningarna Medicinsk teknik, Patologi och Kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus, institutionen för systemteknik vid Luleå tekniska universitet samt forskare vid Nihon University, i Japan. Företag i samverkan inom projekten är Bioresonator AB och Videoakt AB. Aktiviteter under 2010: CMTF anordnade en workshop i Luleå den 7 juni med ett 30-tal deltagare. Programmet innehöll presentationer för inbjudna finansiärer samt diskussioner om samverkansformer med representanter från centrumbildningarna EISLAB/ESIS och EIC. CMTF anordnade också en nationell konferens i medicinteknik 6-7 oktober (MT-dagarna) i Umeå. Det var en mycket lyckat konferens med ca 330 deltagare. En av höjdpunkterna var en direktsänd hjärtoperation från thoraxkliniken vid Norrlands universitetssjukhus, som kunde följas av konferensdeltagarna i livesändning direkt från operationssalen. Bland de inbjudna gästföreläsarna märktes dr Herbert F. Voigt, Boston, USA, som talade om etiska vägval inom medicinteknik, Nils-ErikPettersson, medicinteknisk strateg, om medicinteknikens utveckling och framtid samt dr Jörg Habetha om EU-projektet MyHeart, en av Europas största satsningar inom ehälsa. Åtta av de 25 projekten startade under En betydande del av årets aktivitet har varit att arbeta med ansökningar för kommande treårsperiod ( ). Forskningsprojekt vid TFE som ingick i CMTFs nätverk under 2010: - Instrument, metod och modell av prostatacancer.(resonanssensorgruppen) - Taktil video-dator och kamera för blindas ögon. (Digital Media Lab) - Medicintekniskt instrument för kvalitetskontroll och utvärdering av E-hälsa (avslutades 2010)( Digital Media Lab) - Materialegenskaper hos piezoelektriska sensorer för diagnostik och karakterisering av sjukdom i mjuk vävnad..(resonanssensorgruppen) 16

17 Energieffektiviseringsgruppen Verksamheten vid institutionen inom området energieffektivisering handlar bland annat om hållbart boende driftoptimering av byggnader, med fokus på kalla miljöer. Ett flertal projekt bedrivs och har bedrivits i samarbete med lokala aktörer som Stiftelsen Bostaden AB, Umeå Energi AB och Umeå kommun. Under hösten 2010 tecknade institutionen ett avtal med Umeå Energi för samarbete genom kompetenscentrat Fjärrvärme i framtiden, avseende forskning, utveckling och utbildning, där arbetet med en forskningsansökan är initierat. Institutionen (TFE) ingår också i nätverket samt är representerad i styrgruppen för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat där medlemmarna är företag, organisationer och myndigheter och representerar olika länkar i byggkedjan. Ett av målen med vår medverkan är att tillsammans med deltagare i nätverket söka finansiering och gemensamt driva FoU-projekt. Ett exempel på detta är projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat (se nedan). Figur 12: Kallt klimat De större projekten som pågått under 2010 är: - Energieffektivt byggande i kallt klimat: Projektet startade 2010 och är ett samverkansprojekt mellan TFE, Umeå kommun och branschen med finansiellt stöd av Energimyndigheten/CERBOF. - Hållbara städer; Utvärdering av hållbara koncept för flerfamiljshus baserat på ett livscykelperspektiv: Finansierat av AB Bostaden, Umeå, samt Umeå universitets företagsforskarskola. - IEEB, Increasing Energy efficiency in Buildings; Ingår i ett Intereg Nord 4 projekt. - The home quality and economy: Projektet sker i samarbete med AB Bostaden i Umeå. - NEES, Naturliga byggnadsmaterial: Projektet planeras att gå igång 2011 med medel från EUs strukturfondsprogram Norra periferin, och handlar om analys av byggnadsmaterial för nordliga klimat. - Identifiering av byggnadsspecifika och de personspecifika delarna i en lägenhets/småhus energibehov: Projektet har syftat till att förenkla identifieringen av de viktigaste parametrarna för att kunna separera de byggnadsspecifika och de personspecifika delarna i en lägenhets/småhus energibehov. Projektet avslutades och rapporterades under hösten 2010 i rapporten Prestanda- och beteendeuppföljning av byggnaders energianvändning. - deltar i det mål2 finansierade SCOPE-projektet Energieffektivisering inom massaindustrin - Utvärderingsansvarig för energianvändning i projektet Ålidhem den hållbara kulturstadsdelen finansierat av Delegationen för hållbar stadsutveckling. Fortsättningsansökan är inskickad. Figur 13: Byggnad i kallt klimat 17

18 Träbyggnadsgruppen Verksamheten i träbyggnadsgruppen bedrivs för närvarande huvudsakligen inom EU-projekten Flervåningsbyggnader i trä och Masonite-projektet avseende Masonites Flexibla Byggsystem. Inriktningen gäller primärt konstruktionstekniska studier angående byggsystem, horisontalstabilisering, samverkanskonstruktioner samt brottkänsliga systemkomponenter, men omfattar även i viss mån byggnadsfysikaliska studier avseende ljud och vibrationer, fukt och värme (energi) samt studier avseende kopplingen mellan arkitektur och konstruktion. Flervåningsbyggnader i trä är ett samverkansprojekt mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet där också Linnéuniversitetet och Lunds universitet medverkar. Vid alla universiteten finns seniora forskare och doktorander involverade. Projektet är ett Mål2-projekt med en total projektbudget på ca. 24 Mkr under 3 år (1/ /3 2012). Angående Masonite-projektet har vi bistått Masonite med konstruktionstekniska studier avseende deras byggsystem i en omfattning av ca.1,5 Mkr. Under 2010 har fokus legat på följande aktiviteter vid UmU avseende flervåningsbyggnader i trä och Masonites Flexibla Byggsystem: - Teoretiska och experimentella studier av anslutningar mellan bjälklag och väggar i kompletta byggsystem. - Teoretiska och experimentella studier av knäckningskapaciteten hos sammansatta väggelement med partiell samverkan. - Beskrivning av dynamik hos axiellt belastade partiellt samverkande balkar med matematiska modeller. Utveckling av experiment för mätning av vibrationsfrekvenser hos axiellt belastade partiellt samverkande balkar. - Teoretiska och experimentella studier avseende horisontalstabilisering av skiv-regelväggar, utveckling av plastiska beräknings- och dimensioneringsmetoder. - Analytiska studier avseende olika typer av samverkanskonstruktioner, utveckling av exakta och förenklade beräknings- och dimensioneringsmetoder för transversal- och axialbelastade balkar och pelare, inklusive böjning, knäckning och vippning. - Teoretiska och experimentella studier avseende limträförband med spikningsplåtar. Andra aktiviteter Gruppen har haft besök av en gästforskare, Associate Professor Noël Challamel, Université Européenne de Bretagne, Laboratoire de Génie Civil et Génie Mécanique (LGCGM), INSA, France. - Gruppen har totalt under publicerat 8.vetenskapliga artiklar, 7 konferensartiklar, 2 populär vetenskapliga artiklar samt 1 bok. Av dessa redovisas de som publicerats 2010 i listan i sista kapitlet. Dessutom har gruppen under samma tid producerat 8 vetenskapliga rapporter och 9 examensarbeten. - Under året har också Ulf Arne Girhammar varit referee för tidskrifterna Computers and Structures, Construction and Building Materials, Engineering Structures, Scientific Research and Essays, Structural Engineering International and Structural Engineering and Mechanics, totalt ca. 15 st. 18

19 Övrigt - Mätning av bakteriers specifika adhesionsprocesser på enskild cell-nivå: Projektet omfattar avancerad mätteknik och innebär bl a att mäta upp bindningskrafter för H.pylori-bakterien (på enskild cell-nivå) vid varierande flöden med flödeskammare i ett system för optisk pincett. Samverkan med experimentell fysik och medicinsk kemi och biofysik. Fakultetsfinansierat. 4. Forskarutbildning Institutionen bedriver forskning inom områdena energiteknik, tillämpad elektronik (reglerteknik, medicinsk teknik, signalbehandling) och tillämpad fysik (teknisk mekanik och byggteknik). Forskarutbildningen är således uppdelad på tre forskarutbildningsämnen med olika inriktningar. Under 2010 har vi haft 27 doktorander som till någon del varit aktiva i forskarutbildningen. Av dessa var 4 kvinnor. 7 av de forskarstuderande är företagsdoktorander och 3av dessa är antagna till universitetets företagsforskarskola. 4 nya forskarstuderande har antagits under året och vi har haft 4 disputationer men inga licentiatseminarier. Finansieringen i forskarutbildningen sker till stor del med externa pengar. Institutionen får ca 2,0 Mkr i studiestöd från fakulteten och detta motsvarar ca 30% av finansieringen för forskningstiden. 5. Arbetsmiljö Verksamhetsberättelsen utgår från verksamhetsplanen Institutionens mål- och utvecklingsplan ligger till grund för arbetet. Målsättningen för arbetsmiljögruppen har varit att öka studenternas och anställdas medvetenhet om arbetsmiljön, öka möjligheten till insyn, inflytande och engagemang. Genom målsättningen att ge informationen om HUR och VARFÖR vi driver olika frågor. Uppföljning av aktivitetsplanen Arbetsmiljöverksamhetsplanen är ett långsiktigt instrument för studenter och anställda och lägger en grund för planeringen av det årliga arbetet. Utifrån verksamhetsplanen 2010 har vi genomfört följande: Arbetsmiljöronder/Skyddsronder Vi har sett över rutiner för arbetsmiljöronderna och byggt ut vår nuvarande system. Skyddsrondsdokumentet utvecklas fortgående och fokuserar på ett par område varannan månad. Dokumentet publiceras på institutionens Sharepoint sida. Kemikalier/Chemkeeper Programmet Chemkeeper är installerat och i gång. Alla kemikalier i huset är nu registrerade i programmet. Detta gäller produkter som vi har köpt på kemiförrådet och fått en etikett med idnummer. Integrationsprojekt I 2010 startade arbetsmiljögruppen ett projekt för att fokusera på integration av alla kulturer på TFE. Bl a att uppmana icke-svensk talande personal att bli mer integrerade. Den mesta informationen som går ut till personalen är nu översatt till engelska. Gruppen har haft seminarier om det svenska akademiska systemet, och /integration av olika kulturer. 19

20 6. Jämställdhet Under året har organisationen för jämställdhetsarbetet förändrats från att ha en utsedd jämställdhetsföreträdare till att omfatta en grupp. I gruppen ingår Per Kvarnbrink, som är sammankallande, Linda Johansson, personal vid TFE, Håkan Joëlson, personal vid TFE, samt Anders Håkansson, studeranderepresentant. I juni genomfördes en halvdag om genus och undervisning med TFE:s personal tillsammans med UPC. Gruppen har under året också startat tre ärenden, - Möjligheter för att jämställhetscertifiera en kurs - Att skapa en kurs om genus och ingenjörsvetenskap - Att utöka kontaktytan för gruppen 7. Resultat Ekonomi Sammantaget för institutionen visas det ekonomiska utfallet samt in- och utgående balanser för år 2010 i tabell 2 nedan. Tabell 2: Resultat och balans för TFE vid bokslutet 2010 Grundutbildning Forskning (kkr) Totalt (kkr) (kkr) Ingående balans Årets resultat Utgående balans I figur 14 och 15 visas utvecklingen i form av totala intäkter och total kostnad för grundutbildning respektive forskning för institutionen Här framgår att förutom en generell ökning av omsättningen har det skett en utjämning mellan grundutbildning och forskning, vilket har varit ett av våra mål. I figur 16 visas resultatet för motsvarande år. Man kan notera att från att vi har haft ett negativt resultat i några år, och aktivt arbetat för att få ner kostnaderna har trenden vänt kraftigt på kort tid och för tillfället är situationen att det råder brist på personal. Figur 17 visar fördelningen av kostnaderna på respektive verksamhet för 2009 och Det man kan notera är att för forskningen är det den externt finansierade (verksamhet 22 och 23) dominerar. 20

Civilingenjörsexamen

Civilingenjörsexamen / har avlagt Civilingenjörsexamen has been awarded the Degree of Master of Science in Engineering utfärdat/issued 1 april 2010 av rektor vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH by the President of the Royal

Läs mer

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 GENOVATE Learning Circle Blogg: Genovate Community www.genovate.eu Twitter @genovateltu Program 12-13 Lunch 13-13.10

Läs mer

Strategic Research Area 1

Strategic Research Area 1 Strategic Research Area 1 Modelling of the relationships and interdependencies es between materials a microstructure, process ability and performance for lightweight i design Lars-Erik Lindgren, Luleå

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Strategic Research Areas

Strategic Research Areas Strategic Research Areas Modelling: on-going (includes modelling and characterisation) Manufacturing Development Potential new area in future Materials development Potential new area in future Strategic

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Open Access på Chalmers. SFIS höstkonferens 2012

Open Access på Chalmers. SFIS höstkonferens 2012 Open Access på Chalmers SFIS höstkonferens 2012 Kort om Chalmers Två campus - Johanneberg och Lindholmen C:a 1800 lärare och forskare C:a 1100 forskarstuderande C:a 12000 studenter 17 institutioner En

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

Information inför årskurs 4 och val av masterprogram

Information inför årskurs 4 och val av masterprogram Information inför årskurs 4 och val av masterprogram Kansli SCI Teknisk fysik Val av Masterprogram/kurser Masterinformation 14 april Uppflyttningsregler Liten blick framåt 1 Kansliet vid skolan för teknikvetenskap,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Attrahera tjejer till Datateknik++ Prof. Peter Parnes 20150526

Attrahera tjejer till Datateknik++ Prof. Peter Parnes 20150526 Attrahera tjejer till Datateknik++ Prof. Peter Parnes 20150526 2%!!! Varför fokus på tjejer? Aktiva kvinnor i program D: Kvinnor 10 av totalt 194 Andel kvinnor: 5,2% Y: Kvinnor 13 av totalt 151 Andel kvinnor:

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Future Smart Industry

Future Smart Industry Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen Blue Institute Örjan Larsson maj 2015 orjan.larsson@blueinst.com

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Projektsamarbeten. Hur driver man ett lyckat projekt mellan kommun, företag och akademi? Jenny Holgersson, Energikonsult

Projektsamarbeten. Hur driver man ett lyckat projekt mellan kommun, företag och akademi? Jenny Holgersson, Energikonsult Projektsamarbeten Hur driver man ett lyckat projekt mellan kommun, företag och akademi? Jenny Holgersson, Energikonsult Red Erfarenheter: Disputerad energiteknik FP7-projekt Leda forskningsprojekt Samarbete

Läs mer

Profil. Niclas Stenberg

Profil. Niclas Stenberg Profil Niclas Stenberg Tekn Dr Niclas Stenberg Skiftesvägen 18 187 31 Täby tel: 08 758 97 98 mob: 0734 169 838 email: niclas@nist.se url: http://www.nist.se NIST INGENJÖRSFIRMA NICLAS STENBERG 2 Beskrivning

Läs mer

Embedded systems at the ITM-

Embedded systems at the ITM- Embedded systems at the ITM- school Prof Mats Hanson Machine Design Mechatronics Divison ITM matsh@kth.se Tel 08-790 6309 1 1 Kandidat Master Civ. Ing. Söka - Behörighet Maskinteknik Design och produktframtagning

Läs mer

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Internationella Handelshögskolan Vid internationella HandelsHögskolan (Jibs) bedriver vi forskning och utbildning på kandidat-, magister-, master- och doktorandnivå inom våra huvudsakliga

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla 2014-02-10 1 Örebro universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser 1200 anställda 130 professorer 500 doktorander

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F)

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F) IH Kurs Hp Nivå (G, A, F) A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) HU nämt i mål HU nämt i innehåll Litteratur med HU HU examineras Nära kontakter med samhället Affärssystem/Applikationer 7,5

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR ENINGE NS UPP DRAG SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Kombination av: Presentationer Demonstrationer Posters Grand finale workshop Med middag

Läs mer

Utbildningens benämning (och alternativt lärarinriktningens benämning)

Utbildningens benämning (och alternativt lärarinriktningens benämning) 1 (13) Utbildningens benämning (och alternativt lärarinriktningens benämning) Masterutbildning i rmdvetenskap och rmdteknik, 120 Master of Science in Space Science and Technolog Program, 120 Fastställande

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand 1 Framtagande av demonstratorer tillsammans med industrin Mats Jackson IDP/MDH Målet med mitt föredrag Diskutera hur man kan samverka mellan industri och akademi? Institutionen för Innovation, Design och

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas! Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar Tekniska högskolan vid Umeå universitet 27 november - 28 november 2013 Konferensbidrag välkomnas! Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N

Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen orjan.larsson@blueinst.com Om Industriell omvandling så stor

Läs mer

Programbeskrivning för doktorsprogram

Programbeskrivning för doktorsprogram Programbeskrivning för doktorsprogram i Teknik och Hälsa vid KTH Programbeskrivningen är fastställd av Lars-Åke Brodin, Ewa Wigaeus Tornqvist, Svein Kleiven 2010-09-10, ändrad: 2010-09-10 Programbeskrivning

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Inför projektuppgiften Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Agenda Möjligheter,ll samarbete Enterprise Architecture för beslutsfa8ande Modell Analys Resultat Projektuppgi? Exempel Möjligheter,ll samarbete

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06 1 Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper Beslutad: 2012-02-06 2 1 Bakgrund Målen i verksamhetsplan 2012 utgår från Umeå universitets verksamhetsplan, med prioriterade mål och verksamhetsuppdrag.

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Bearbetning av kompositer, samverkan med företag och framtida satsningar Swedish Waterjet lab. Anders Jönsson 2014-05-16

Bearbetning av kompositer, samverkan med företag och framtida satsningar Swedish Waterjet lab. Anders Jönsson 2014-05-16 Bearbetning av kompositer, samverkan med företag och framtida satsningar Swedish Waterjet lab Anders Jönsson 2014-05-16 Alton Box Board Co i TN, USA, 1972 BestMatic AB, 1975 puzzle cutting KÄRNAN Swedish

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Högskolan i Gävle. Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område. Fredrik Ekberg

Högskolan i Gävle. Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område. Fredrik Ekberg Högskolan i Gävle Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område Fredrik Ekberg HÖGSKOLAN I GÄVLE AVDELNINGEN FÖR KOMMUNIKATION OCH SAMVERKAN MAJ 2008 Vision Högskolan i Gävle har en ledande position

Läs mer

Botniska korridoren. Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011. Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet

Botniska korridoren. Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011. Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet Botniska korridoren Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011 Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet Projektet.. Har en stark bakgrund (Mål2-projekt 2008-2011,

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Vågkraft. Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Centrum för förnybar elenergiomvandling

Vågkraft. Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Centrum för förnybar elenergiomvandling Vågkraft Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Avd. För 751 05 Uppsala, Sweden Introduction PhD-student Uppsala University Avd. För Field of Research: Electromagnetic

Läs mer

Samverkansforskarskolan vid Umeå universitet

Samverkansforskarskolan vid Umeå universitet Samverkansforskarskolan vid Umeå universitet Företagsforskarskolan FFS Forskarskolan Offentlig Sektor FOS Enheten för externa relationer Umeå universitet Benkt.wiklund@umu.se Vi är övertygade om att Universitet,

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Pressrelease Artes Industriambassadör 031115. Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer

Pressrelease Artes Industriambassadör 031115. Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer Anita Andler Pressrelease Artes Industriambassadör 031115 Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer Ulf Assarsson, doktorand vid Chalmers tekniska högskola lade den 10 oktober

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 1 Medical Engineering Medicinsk teknik Programansvarig: Mats Nilsson mats@sth.kth.se 08 790 48 62 Akademiskt ansvarig: Professor Kaj Lindecrantz

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Utbildning av toxikologer förr och nu behov för framtiden

Utbildning av toxikologer förr och nu behov för framtiden Utbildning av toxikologer förr och nu behov för framtiden Annika Hanberg Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet annika.hanberg@ki.se Utbildning av toxikologer i Sverige Masterprogram (internationella,

Läs mer

Örebro universitet Samverkan med industrin

Örebro universitet Samverkan med industrin Örebro universitet Samverkan med industrin Lars Pejryd Professor 2013-11-29 1 Örebro universitet 1967 filial Uppsala 1977 Högskola 1999 Universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser >120 professorer

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande,

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor 1 CURRICULUM VITAE Namn Inge-Bert Vilhelm Täljedal Födelsedag 16 januari 1942 Födelseort Värnamo, Jönköpings län Formell utbildning 1971 Promoverad till medicine doktor, Umeå universitet 1967 Disputation

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor.

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor. Statistik för 2014 Verksamhet Under 2014 har vi för andra året använt ett chatsystem baserat på Lync som är kopplat till ett statistikinsamlingssystem. Fördelarna med systemet är att det är lätt att använda,

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer