Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 ÖREBRO LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015

2 Text: Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Sysselsättningen fortsätter att visa på tillväxt... 4 Arbetslösheten utvecklas bättre än förväntat... 4 Arbetslösheten är tudelad... 5 Utmaningarna på arbetsmarknaden består... 5 Konjunkturläget i Örebro län... 6 Näringslivet ser optimistiskt på framtiden... 6 Fortsatta rekryteringsproblem... 7 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Jobbchanser Näringsgrenar Privata tjänster Industri Byggverksamhet Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Brist- och överskottsyrken Befolkning och arbetskraft Befolkningen ökar Stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen En betydande andel står utanför arbetskraften Pendlingen in och ut från länet Pendlingen skiljer sig mellan länets kommuner Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Stora skillnader på arbetslösheten inom länet Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 42

4 4 Sammanfattning Konjunkturen i världen visar en splittrad utveckling i nuläget där USA förväntas hålla i taktpinnen för tillväxten i världsekonomin. I USA minskar arbetslösheten och sysselsättningen fortsätter att visa en positiv utveckling. Europa visar på en tudelad utveckling där Tyskland upplever en svagare tillväxt tillsammans med Italien och Frankrike som har haft det sen en tid tillbaka. Det finns dock ljusglimtar där Norge och Storbritannien har en positiv tillväxt. I Sverige är stämningsläget relativt bra på arbetsmarknaden och inom näringslivet. Arbetsförmedlingens konjunkturindex visar på ett väldigt optimistiskt näringsliv i Örebro län för det kommande halvåret. Även Konjunkturinstitutets barometerindikator visar på en god framtidstro i Sverige och vi bedömer då att kommande år utvecklas positivt. Trots den oro vi ser i Europa bedöms Sverige fortsatt stå starkt i krisens kölvatten. ushållen i Sverige förväntas vara den drivande kraften i ekonomin då deras konsumtion bedöms vara fortsatt hög. Branschernas bedömning av framtida efterfrågeutveckling är varierande, där den privata tjänstesektorn med sina delar är mest positiv. Även byggsektorn har en optimistisk tro på det kommande året. Industrin är försiktig i sina förväntningar på grund av det läge vi ser i omvärlden. Sysselsättningen fortsätter att visa på tillväxt Företagen är fortsatt optimistiska angående sina anställningsplaner och sysselsättningen förväntas växa under Det fortsatt optimistiska läget tillsammans med en förstärkning av arbetsmarknaden gör att Arbetsförmedlingen behåller prognosen från i våras. I år förväntas antalet sysselsatta ha ökat med personer. Under 2015 bedöms ökningen uppgå till personer vilket innebär att antalet sysselsatta uppgår till personer i slutet av En hög efterfrågan på arbetskraft kombinerat med högt kapacitetsutnyttjande och förväntade efterfrågeökningar motiverar prognosen ovan. Sysselsättningsökningen ökar inom privat tjänstesektor samt offentlig tjänstesektor. Den offentliga sektorn förväntas att utvecklas positivt bland annat då skatteunderlagen växer. Även byggbranschen förväntas öka antalet sysselsatta något. Industrin möter strukturella problem och ett tyngt Europa vilket gör att sysselsättningen blir oförändrad. Arbetslösheten utvecklas bättre än förväntat Arbetslösheten i Örebro län har haft en minskning som varit större än vi bedömde tidigare. Den låg i oktober 2014 på 8,3 procent av den registerbaserade arbetskraften. Denna positiva utveckling visar på en arbetsmarknad som förstärkts och förväntas bli ännu starkare. Under andra och tredje kvartalet i år har arbetslösheten i genomsnitt varit personer färre än samma period föregående år. Mest har den minskat för ungdomar och det är en utveckling som är positiv då gruppen har hög arbetslöshet. Utvecklingen visar på kraftiga minskningar och för kvinnorna är den extremt tydlig. Minskat antal inskrivna och ett minskande inflöde i form av nyinskrivna ger positiva tecken. Utvecklingen kommer fortsätta hela 2014 ut och under Arbetslösheten förväntas ha minskat med personer mellan fjärde kvartalet

5 och fjärde kvartalet Minskningen under 2015 dämpas något men den minskar med personer fram till fjärde kvartalet Arbetslösheten är tudelad Arbetslösheten i länet är väldigt varierande beroende på vilken grupp som studeras. Grupperna med högst arbetslöshet är utrikes födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt ungdomar. Dessa grupper har stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är flera gånger högre än för inrikes födda. Inom gruppen utrikes födda finns de som är utomeuropeiskt födda och dessa har ännu högre arbetslöshet. Lägst arbetslöshet ser vi bland dem med eftergymnasial utbildning, inrikes födda och personer som är år. Bland dem som har hög arbetslöshet ser vi ofta långa arbetslöshetstider som även försvårar ett inträde på arbetsmarknaden. De med kortare arbetslöshetstider minskar i antal medan personer med längre inskrivningstider inte minskar i samma takt. Drygt hälften av alla inskrivna arbetslösa har varit arbetslösa över ett år. Arbetslösheten varierar mellan kommunerna i länet från 4,2 till 11,4 procent. Det beror bland annat på olika näringslivsstruktur där industrikommuner tenderar att ha en högre arbetslöshet. Gapet mellan det som Arbetsförmedlingen kallar utsatta grupper och ej utsatta grupper blir allt större. Personer med stark ställning på arbetsmarknaden kommer ut i arbete i större utsträckning på bekostnad av att personer med utsatt ställning blir kvar i arbetslöshet. Utmaningarna på arbetsmarknaden består Det finns en rad utmaningar på arbetsmarknaden som länet behöver hantera. Många grupper har hög arbetslöshet kombinerat med långa tider i arbetslöshet. är krävs fler insatser för att göra dessa individer attraktiva och gångbara på arbetsmarknaden. Samarbete med näringslivet och andra aktörer är viktiga delar i en effektivare matchning. Det finns många arbetslösa i länet men samtidigt signalerar företagen om att det är brist på arbetskraft. Det är ett kraftigt problem där gångbar arbetskraft inte finns samtidigt som många står utan arbete. Arbetslösheten bland personer som endast har förgymnasial utbildning är väldigt hög och deras utbildningsnivå matchar inte arbetsgivarnas krav. är behövs information och andra insatser för att motivera människor till omskolning och vidareutbildning. Länet står även inför demografiska utmaningar där befolkningen blir allt äldre samtidigt som den arbetsföra delen av befolkningen minskar. Den rekryteringsbara basen minskar och bristsituationen kommer förstärkas om inget görs. Länet och kommunerna behöver bli mer attraktiva att flytta in till. är finns även en bostadsmarknad som indikerar brist på bostäder. Samarbete mellan myndigheter, kommuner och näringsliv är en väsentlig del för att vi ska lösa situationen.

6 6 Konjunkturläget i Örebro län Den globala ekonomin fortsätter att visa en varierande utveckling där USA har en stark tillväxt med ökande sysselsättning och en arbetslöshet som minskar. Både industrin och tjänstesektorn visar positiva signaler. USA förväntas fortfarande vara motorn i världsekonomin de kommande åren. Kina har växlat ned och går in i en lägre tillväxtbana än tidigare, men bidraget till världsekonomin är fortfarande högt. Tittar vi lite närmare Sverige så ser vi ett något svagare Europa än förväntat. De gamla krisländerna visar dock på fortsatt återhämtning och Storbritannien samt Norge går i en positiv riktning. I nuläget är det en fortsatt svag utveckling i Frankrike och Italien därtill har Tyskland en försvagad utveckling den senaste tiden. Den tyska industrin är en av orsakerna till den dämpade utvecklingen i landet. Europa påverkas även av de geopolitiska spänningarna som kommer av Ukrainakrisen och det är främst Östeuropa som drabbas. Ett svagt Europa hämmar den svenska exportindustrin och det påverkar utvecklingen av svensk ekonomi framöver. I oktobermätningen från Konjunkturinstitutet visade deras barometerindikator den högsta nivån sen januari i år och en nivå som är några enheter ovanför det historiska genomsnittet. 1 Alla indikatorer inom näringslivet ökade och alla låg över det historiska genomsnittet. Barometerindikatorn har legat över det historiska genomsnittet hela året förutom i maj då det var en liten tillbakagång. Det blev dock en nedgång i november där alla indikatorer backade förutom industrin. 2 Dock är tron på framtiden fortsatt god förutom bland hushållen som blivit lite mer pessimistiska. Denna bild av konjunkturen är i linje med Arbetsförmedlingens konjunkturindex som också visar på optimism inför framtiden. Trots den något dystra bild som målas upp i Europa står svensk arbetsmarknad stark och överträffar förväntningarna som funnits. Sysselsättningen ökar och så även sysselsättningsgraden. Arbetslösheten har minskat långsamt trots ökad sysselsättning men detta förklaras av en växande arbetskraft. Arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft är på fortsatt höga nivåer och visar just nu inga tendenser att utvecklas negativt. Näringslivet ser optimistiskt på framtiden Företagen i Örebro län visar en stark optimism inför framtiden vilket kan tydas i diagrammet nedan. östens konjunkturindex visar på förväntningar inom näringslivet som är nära den nivå då förväntningsläget betraktas som mycket starkt. Det pekar på att konjunkturen förväntas växla upp i Örebro län under Bland företagen anger knappt 51 procent att efterfrågan förväntas öka under det kommande halvåret och endast 7 procent tror på en minskad efterfrågan på deras varor och tjänster. Det är en stor förbättring jämfört med hösten 2013 då knappt 40 procent trodde på ökad efterfrågan och 16 procent trodde på en minskad sådan. Företagens bedömning av efterfrågan på varor och tjänster för det kommande halvåret ligger på en mycket högre nivå än det historiska genomsnittet för länet. De flesta branscherna i undersökningen visar ganska likartade signaler men det finns såklart viss variation. Den höga nivån på för- 1 Konjunkturbarometern oktober 2014, Konjunkturinstitutet 2 Konjunkturbarometern november 2014, Konjunkturinstitutet

7 7 väntningarna förklaras delvis med att det senaste halvåret gick under förväntan vilket kan vara en faktor till att marknaden tror på ett bättre kommande halvår. Emellertid har många exportföretag fortfarande problem med försäljningen på den europeiska marknaden och den bedöms fortsätta gå trögt på grund av läget i Europa. Förbättringen i USA förväntas dock dämpa nedgången av svensk export något. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Örebro län, våren 2007-hösten Index Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Fortsatta rekryteringsproblem Efterfrågan på arbetskraft kan delvis ses som antalet vakanser som finns på arbetsmarknaden. Denna efterfrågan kan i viss mån utläsas från antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen. 4 Efterfrågan på arbetskraft i länet är på relativt höga nivåer och förstärker den bild vi har av en arbetsmarknad som förbättras. Samtidigt har länets varseltal under året legat på lägre nivåer än tidigare och vi ser inga signaler på ökat antal varsel. Företagen i länet anger fortfarande att det finns rekryteringsproblem, men dessa varierar kraftigt per bransch. Ungefär vart fjärde företag angav att det varit brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna, vilket är en viss minskning sedan i våras. Även företagens kapacitetsutnyttjande av personalen är kvar på relativt höga nivåer. Knappt 58 procent anger att de kan öka sin produktion med max 10 procent innan rekrytering av ny personal måste ske. Det innebär att ökad efterfrågan på marknaden kan leda till större behov av nyrekryteringar. 3 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2. 4 Arbetsförmedlingen är bara en av aktörerna på marknaden vilket gör att måttet inte är exakt.

8 8 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta fortsätter att öka Arbetsmarknaden förstärks och utvecklas fortsatt positivt. Prognosen för sysselsättningen ligger kvar på samma nivåer som våren 2014 och utvecklingen förväntas fortgå under 2015, då i en något snabbare takt. Arbetsgivarna visar i höstens intervjuundersökning en väldigt optimistisk tro på kommande året. Sysselsättningsplanerna är positiva i många branscher och förväntningarna på ökad efterfrågan är höga. Det goda stämningsläget enligt intervjuundersökningen tillsammans med andra indikatorer innebär att utvecklingen är positiv. Antalet sysselsatta i Örebro län förväntas ha ökat med personer under 2014 och fortsätta med en ytterligare ökning på personer under Detta innebär att det förväntas vara sysselsatta i länet i slutet av 2014 och personer i slutet av Sysselsatta år i Örebro län, , prognos 2014 och Antal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Sysselsättningsutvecklingen bedöms vara positiv då näringslivet i länet tror på en ljusare framtid och själva anser att antalet anställda behöver bli fler. Utvecklingen varierar mellan näringslivsgrenar, där vissa grenar förväntas öka relativt mycket medan vissa är oförändrade eller minskar. Industrin är ett exempel där sysselsättningen förväntas vara oförändrad under en tid framöver. Privata och offentliga tjänstesektorerna kommer öka sin sysselsättning. För mer utförlig analys över näringsgrenarnas utveckling se avsnittet Näringsgrenar. Arbetslösheten minskar Arbetslösheten i Örebro län har minskat under året och i större utsträckning än förväntat. Denna utveckling förväntas fortgå under 2015 i takt med att arbetsmarknaden stärks ytterli- 5 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

9 9 gare. Under fjärde kvartalet 2014 förväntas arbetslösheten ha minskat med personer i jämförelse med fjärde kvartalet förra året. Fram till fjärde kvartalet 2015 är minskningen inte lika kraftig men fortfarande relativt stor med en minskning på cirka personer. Det innebär att antalet inskrivna arbetslösa under fjärde kvartalet 2014 blir personer och drygt personer fjärde kvartalet I relativa termer motsvarar detta 8,3 respektive 7,3 procent av den registerbaserade arbetskraften. Inskrivna arbetslösa år i Örebro län kvartal 4, , prognos för kvartal och Antal Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten minskar eftersom vi ser en förstärkning av arbetsmarknaden med fler sysselsatta, minskande arbetslöshet och en hög efterfrågan på arbetskraft. Trots oron i Europa tror företagen på ett bra kommande år och att personalstocken behöver utökas. Eftersom kapacitetsutnyttjandet bland länets företag fortfarande är kvar på relativt höga nivåer kan vi förvänta oss att fler behövs på arbetsmarknaden. Utvecklingen på längre sikt Under hösten har Arbetsförmedlingen även undersökt företagens bedömningar på fem års sikt. Att bedöma hur konjunkturen och arbetsmarknaden ser ut om fem år är svårt att göra med precision. Bedömningarna vi gör på fem års sikt ska således ses som en fingervisning om vart vi förväntas stå om fem år. På fem års sikt tror hälften av arbetsgivarna (både privat och offentlig sektor) att de kommer ha fler sysselsatta än idag. Endast en knapp tiondel tror att antalet sysselsatta kommer minska under perioden. Den privata sektorn är mer positiv än den offentliga sektorn om den kommande femårsperioden. Strax över hälften av företagen inom den privata sektorn tror att antalet anställda kommer öka. Motsvarande för den offentliga sektorn är drygt en tredjedel. Inom

10 10 den privata sektorn är det handel och hotell och restaurang som är mest positiva när det gäller utvecklingen av antalet sysselsatta. Inom offentlig sektor är det offentlig förvaltning där flest tror att antalet anställda kommer öka. Nästan en femtedel av arbetsgivarna angav att den personal som kommer sluta under perioden behöver ersättas av personer som har högre kompetens. Inom den offentliga sektorn var det utbildningssektorn där flest angav att kompetens på ny personal behöver vara högre. Där ansåg nästan 40 procent att högre kompetens krävs. Inom den privata sektorn var det vård och omsorg som uppgav att kompetenskraven på ersättningspersonal behöver vara högre. Där var det en tredjedel som ansåg att kraven kommer öka. issa arbetsgivare svarar också att personal som slutar inte behöver ersättas och då handlar det ofta om rationaliseringar och effektiviseringar. Industrin är ett bra exempel där produktionen hela tiden effektiviseras och det därmed krävs färre anställda. När frågan om kompetenser ställs så är det vanligen utbildning plus en gedigen erfarenhet som efterfrågas. Men det blir idag allt vanligare med så kallade mjuka kompetenser där det handlar om personlighet. Många arbetsgivare anger att det handlar om att hitta rätt person för jobbet. Med mjuka kompenser avses exempelvis att personen har social kompetens, samarbetsförmåga, stresstålighet och kan agera självständigt. Stora regionala skillnader Sysselsättningen på riksnivå är bedömd att öka både under 2014 och Som kartorna nedan illustrerar är sysselsättningsutvecklingen i riket väldigt varierande. Det är regionala skillnader där Stockholmsregionen ligger i topp med den högsta procentuella ökningen. Även Uppsala och Skåne förväntas ligga i topp vad gäller sysselsättningsutvecklingen. Örebro län har en förväntad sysselsättningsökning som är något bättre än grannlänet ärmland och stor skillnad mot Dalarna som förväntas stå still. Det är alltså storstadsregionerna Stockholm och Skåne samt Uppsala som kommer ligga i topp och pressa upp rikets sysselsättning. Även ästra Götaland har ett stort bidrag till sysselsättningsutvecklingen i riket.

11 11 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U ästmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N alland Y ästernorrland F Jönköping O ästra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S ärmland AC ästerbotten Kalmar T Örebro BD Norrbotten Även arbetslöshetens utveckling har stora regionala skillnader och på riksnivå är den prognostiserad minska. Även här ligger Stockholms och Uppsala län bra till då dessa två län förväntas ha den lägsta relativa arbetslösheten fjärde kvartalet i år. Uppsala har lägst arbetslöshet av alla län i dagsläget och utvecklingen kommer fortsätta på den linjen. Blekinge och Gävleborgs län kommer enligt prognoserna att ha högst arbetslöshet i landet i slutet av detta år. Örebro län håller sig i mellanskiktet med en minskning av arbetslöshet-

12 12 en men arbetslösheten i länet kommer fortfarande ligga över riksgenomsnittet i höst. Grannlänen ärmland och ästmanland kommer fortfarande ha en något högre arbetslöshet i slutet av prognosperioden än Örebro län.

13 13 Jobbchanser För att beskriva och analysera arbetsmarknaden kan man använda sig av måttet jobbchanser. Där visar vi hur många som får jobb i förhållande till antal arbetslösa och kan följaktligen påvisa hur stora jobbchanserna är. Det är även ett mått på hur den regionala efterfrågan på arbetskraft utvecklas. Med utsatta grupper avses personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och har svårare att få varaktig sysselsättning. är ingår personer med funktionshinder som innebär nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda, personer i åldern år samt personer med endast förgymnasial utbildning. Jobbchanser 6 för utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa år, Örebro län, januari 2004-oktober 2014 Procent Utsatta Övriga Källa: Arbetsförmedlingen Jobbchanserna i länet har trendmässigt ökat sen slutet av 2009 för gruppen Övriga medan den inte ökat i samma utsträckning för utsatta grupper. Det är tyvärr ingen ovanlighet då personer i gruppen Övriga har en snabbare ökning av jobbchanserna när arbetsmarknaden förstärks. Personer som är i utsatta grupper känner inte av dessa ökningar i samma utsträckning, trots en förbättring på arbetsmarknaden. Jobbchanserna för gruppen övriga är mer än dubbelt så hög i jämförelse med personer som tillhör en utsatt grupp. Som utvecklingen visar är detta inget nytt fenomen utan gapet har historiskt sett varit ganska högt. Att jobbchanserna ökat mycket för övriga men inte för utsatta visar att problemet kvarstår där arbetsgivarna inte uppmärksammat den kompetens som finns där. Personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har ofta långa tider i arbetslöshet och chansen att ta sig ut i långvarig sysselsättning är sämre trots att efterfrågan på arbetskraft är hög. 6 Jobbchansen beräknas genom formeln Inskrivna arbetslösa som lämnat till arbete med eller utan stöd under månaden/(kvarstående inskrivna arbetslösa månaden innan + 0,5*nyinskrivna arbetslösa under månaden).

14 14 Näringsgrenar Framtidstron varierar mellan branscherna i länet men det är fler som tror på ökad efterfrågan än som tror på minskad, oavsett vilken bransch vi tittar på. issa branscher drabbas mer av den oro som finns i Europa och där är optimismen något nedtonad. Den bransch som ser mest optimistiskt på framtiden är den privata tjänstesektorn, tätt följd av en väldigt optimistisk byggsektor. Industrin är mer försiktig i sina förväntningar nu än hösten 2013 och det har delvis att göra med oron i Europa. Industrin är väldigt exportberoende och när efterfrågan på svenska industrivaror är låg märks det tydligt inom industrin i länet. Den offentliga sektorn bedömer kommande år som positivt. Ser vi till hela privata näringslivet är optimismen för det kommande halvåret väldigt hög. Det senaste halvåret gick inte som förväntat och nu hoppas många branscher på ett rejält uppsving. Sammantaget i länet förväntas sysselsättningsutvecklingen vara positiv under Privat tjänstesektor, bygg och offentliga tjänster är branscherna som förväntas bidra till ökningen. Industrin kommer ha oförändrat antal sysselsatta under Privata tjänster Inom den privata tjänstesektorn inryms ett flertal mindre branscher där variationen av företag och yrken är stor. Näringsgrenen består av finansiell verksamhet, företagstjänster, handel, hotell och restaurang, information och kommunikation, personliga och kulturella tjänster samt transport. Det är således en väldigt varierande bransch som inte kan beskrivas i sin helhet på ett bra sätt, utan istället bör brytas ned i de mindre branscherna. Andel förvärvsarbetande 7 inom privata tjänster per kommun i Örebro län 2012 Procent 50 Örebro län Riket Örebro allsberg Karlskoga Kumla Nora Askersund Lekeberg ällefors Källa: SCB (RAMS) Degerfors Laxå Ljusnarsberg Lindesberg 7 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

15 15 I Örebro län utgör den privata tjänstesektorn en relativt stor del och andelen sysselsatta i länet som återfinns inom privata tjänster är 37 procent. Det är stora inomregionala skillnader över hur stor denna bransch är. I Örebro kommun är den störst och sysselsätter drygt 43 procent av alla förvärvsarbetande. I andra änden av diagrammet har vi Lindesberg där drygt 21 procent arbetar inom näringsgrenen. Privata tjänstesektorn tror på ett bra kommande år Det är privata tjänster som varit den drivande motorn bland branscherna när det gäller sysselsättningsutvecklingen. Utvecklingen inom branschen är tudelad och vissa delar står sig mer starka i jämförelse med andra. Under sommarhalvåret 2014 har branschen sett en lägre efterfrågan än vad som förutspåddes i föregående prognos. Dock är förväntningarna på vinterhalvåret 2014/15 väldigt höga och även för sommarhalvåret Drygt 50 procent av företagen tror att efterfrågan kommer öka under det kommande halvåret. För det efterföljande halvåret är det drygt 4 av 10 företag som tror att efterfrågan på deras varor och tjänster ökar. Att kommande halvår visar höga förväntningar ligger i linje med vad som händer i länet. Efter årsskiftet står länet som värd för några stora evenemang som gynnar ett flertal branscher. Det förväntas vara en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft inom näringsgrenen. Arbetsförmedlingens prognos för den privata tjänstesektorn är således att sysselsättningen har ökat under 2014 och att den fortsätter öka under Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Örebro län, våren 2007-hösten Nettotal Genomsnitt Örebro län Riksgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden

16 16 andel andelsbranschen är i Örebro län relativt stor sett till hur många den sysselsätter. 8 är finns många yrken som lämpar sig som ingångsjobb för ungdomar och andra som söker sitt första jobb. Dessa jobb återfinner vi oftast inom detaljhandeln. Branschen är väldigt beroende av hushållens vilja att konsumera och denna antas vara fortsatt hög. Det senaste halvåret har delar av handeln vittnat om en minskad efterfrågan och då inom livsmedelsförsäljning. Det finns många butiker vilket gör att konkurrensen är hård om kunderna och utbudet är i viss mån något högre än efterfrågan. Enligt UI 9 har detaljhandeln på riksnivå haft en positiv utveckling varje månad, i jämförelse med samma månad året innan. 10 I senaste detaljhandelsindex visade både dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln på ökad försäljning. Detta tyder på att det i Örebro varit något av ett undantag i jämförelse med riket i helhet. Inför det kommande halvåret är dock förväntningarna inom länets handel höga. Över hälften av de tillfrågade företagen tror på en ökad efterfrågan samtidigt som knappt fem procent tror att den minskar. Detta kombinerat med en fortsatt hög privat konsumtion göra att sysselsättningen förväntas öka något inom handeln. otell och restaurang otell och restaurang är en bransch som upptar en liten andel av länets sysselsatta befolkning. 11 Den är dock precis som handeln en viktig instegsmarknad för ungdomar och andra nya personer på arbetsmarknaden. Under det senaste halvåret har över hälften av de tillfrågade företagen upplevt att efterfrågan varit högre. Branschen är starkt säsongsbetonad och sommarmånaderna påverkar svaret för senaste halvåret. I höstens intervjuundersökning är branschens förväntningar på det kommandet halvåret väldigt höga, där över 75 procent tror på en ökad efterfrågan. Det är bara knappt 4 procent som gjort bedömningen att efterfrågan kommer minska. De kommande evenemangen i länet förväntas gynna branschen väldigt mycket då många besökare förväntas komma hit. Inom hotell och restaurang förväntas sysselsättningen öka under Transport Länets geografiska placering är fördelaktigt för transportnäringen då man ligger mellan Göteborg och Stockholm. Truckstop är ett projekt som utvecklats och som nyttjar Örebro kommuns strategiska läge. Regionen försöker utveckla sig ännu mer för att ta tillvara på sitt läge och bli attraktiv som logistikregion. Branschen i helhet utgör knappt fem procent av länets totala sysselsättning (16-64 år). När konjunkturen svänger ger det relativt snabba utslag inom transport. Detta eftersom 8 andel utgjorde 12,5 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2012) 9 andels utredningsinstitut 10 Detaljhandelsindex september 2013, UI 11Branschen utgjorde 3,4 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2012)

17 17 branschen påverkas av hur det går inom många andra branscher, så som industri och handel. Det finns även en kraftig internationell konkurrens från åkerier som kan konkurrera med mycket lägre priser. Trots dessa förutsättningar tror mer än 4 av 10 företag att efterfrågan kommer öka inom branschen det kommandet halvåret. Sysselsättningen förväntas dock vara relativt oförändrad under det kommandet året. Konkurrensen är fortfarande hög och efterfrågan är inte nog stor för att öka personalstyrkan. Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom den här branschen är variationen av verksamheter väldigt blandad och spänner över en mängd olika områden. erksamheter som ingår är bland annat bemanningsföretag, konsultföretag och bankverksamheter. Utvecklingen inom branschen blir svårbeskriven på grund av den variation av företag som finns och att ge en rättvis bild över utvecklingen är problematisk. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som genomförts under hösten är dock stämningsläget inom branschen gott. Över 60 procent har upplevt en ökad efterfrågan under det senaste halvåret som gått. Nästan 64 procent av företagen bedömer även att efterfrågan kommer öka under kommande halvår. Då konjunkturen förväntas förbättras i länet kommer det gynna denna bransch, då efterfrågan på dess tjänster ökar. Det gör att det kommer behövas fler sysselsatta inom branschen under Information och kommunikation IT-branschen är i antalet sysselsatta en relativt liten bransch men den har växt bra sedan 2010 och fortsätter att expandera. Efterfrågan på IT-tjänster ökar allt mer i dagens högteknologiska samhälle då kraven på bra och stabila lösningar blir allt större. I höstens intervjuundersökningar angav över 67 procent av företagen i branschen en tro på ökad efterfrågan på deras tjänster. är behövs det personal och det finns även problem med att få tag i rätt kompetens. På grund av ökad efterfrågan på IT-tjänster och branschens optimism förväntas antalet sysselsatta öka under Industri Industrin i Örebro län är en relativt stor bransch som omfattar nästan 18 procent av länets alla sysselsatta. Delar man upp den privata tjänstesektorn (som upptar en väldigt stor andel på arbetsmarknaden) i mindre delbranscher, så är industrin större än någon av dessa. Det innebär att industrin är en viktig näring för länet och vissa av arbetsgivarna är dessutom väldigt stora. Det medför att länet är konjunkturkänsligt och riskerar kraftiga konsekvenser när industrin går tungt. Sysselsättningsutvecklingen inom industrin har gått nedåt sedan 2007 på grund av det ekonomiska klimat som råder i omvärlden och i Sverige. Industrins sysselsättningsandel i länet ligger något över riksgenomsnittet.

18 18 Andel förvärvsarbetande 12 inom industrin per kommun i Örebro län 2012 Procent 50 Örebro län Riket Laxå Degerfors Ljusnarsberg Lindesberg Kumla ällefors Askersund Karlskoga Källa: SCB (RAMS) Nora allsberg Lekeberg Örebro Inom regionen varierar näringslivsstrukturen och vissa kommuner är mer industritunga än andra. Laxå är den kommun som karaktäriseras mest av en stor industrisektor. är arbetar nästan 45 procent av alla sysselsatta. Även Ljusnarsberg, Lindesberg och Degerfors är industritunga, med omkring en tredjedel sysselsatta inom industrin. Tittar vi i andra änden av skalan hittar vi Örebro kommun med den lägsta andelen sysselsatta inom industrin. Den uppgår till knappt 10 procent. Tätt efter kommer Lekeberg där andelen sysselsatta inom industrin är drygt 10 procent. Industrin visar viss optimism Industrin har gått trögt de senaste åren och inte kommit upp i det tempo som fanns före finanskrisen. Ett vacklande Europa är starkt påverkande till att branschen inte riktigt lyckas återhämta sig. Sverige är ett exportberoende land och industrin känner av när efterfrågan från Europa ligger på låg nivå. I länet är det även många mindre företag som drabbas hårt när större aktörer på marknaden känner av en trög konjunktur. Industriproduktionsindex har i stora drag visat en minskad produktion inom industrin under året. 13 I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning är optimismen försiktig inom industrin, där ungefär vart fjärde företag tror på en ökad efterfrågan på deras produkter och tjänster. Det är en viss ökning från i våras men på lägre nivåer i jämförelse med förra hösten. Förväntningarna för kommande 6-12 månader är högre och nästan 50 procent av företagen bedömer att efterfrågan stiger. Även i Konjunkturinstitutets senaste barometermätning från november 2014 visar industrin optimistiska signaler och tror på ökad orderingång från både hemmamarknaden och exportmarknaden. Trots denna optimism bör Europas utveckling tas i beaktande. 12 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. 13 Industriproduktionsindex, SCB

19 19 Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Örebro län, våren 2007-hösten Nettotal Genomsnitt Örebro län Riksgenomsnitt Genom Arbetsförmedlingens intervjuundersökning bedöms sysselsättningen inom branschen vara mer eller mindre oförändrad under 2015, trots den lilla optimism som anas. Denna tes förstärks även av Konjunkturinstitutets undersökningar. Detta beror bland annat på att branschen dras med strukturella problem. Många företag effektiviserar och ställer om sin produktion så att den blir mindre personalintensiv. Många personer som tidigare arbetat inom industrin återkommer inte sällan till branschen. Men då genom bemanningsföretag som ingår under privata tjänstesektorn. Byggverksamhet Byggsektorn i länet har växt något sedan 2007 och upptar idag bara marginellt större andel av samtliga sysselsatta. Detta kan delvis förklaras av ROT-avdraget som utnyttjas av allt fler och medverkar till att mindre byggföretag får fler uppdrag. Branschens storlek i länet är ungefär 7 procent av samtliga sysselsatta och det är i linje med genomsnittet i riket (därav syns ej två linjer i diagrammet) Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden

20 20 Andel förvärvsarbetande 14 inom byggverksamhet per kommun i Örebro län Procent Örebro län Riket Lekeberg Nora Askersund allsberg Örebro Kumla ällefors Källa: SCB (RAMS) Ljusnarsberg Lindesberg Degerfors Karlskoga Laxå Byggsektorn i länet har som övriga branscher en väldigt varierande storlek beroende på vilka kommuner vi tittar på. Lekeberg och Nora har flest sysselsatta inom bygg och anläggning, relativt sett. Där uppgår andelen sysselsatta till 12,5 respektive 10,6 procent. Laxå och Karlskoga har minst andel sysselsatta inom bygg, där uppgår den till 4,2 respektive 5,4 procent. Som synes i diagrammet är det uppenbara skillnader mellan kommunerna. Detta beror bland annat på att byggföretagen inte sällan jobbar över kommungränser. De tar projekt i andra kommuner och även i andra län. Bostadsbyggandet fortsätter Bostadsbyggandet i Örebro län ökade väldigt mycket under 2013 jämfört med 2012 och hade även den högsta procentuella ökningen i hela riket. 15 id en jämförelse mellan 2013 och 2012 ökade antalet nybyggnationer av lägenheter med 450 procent. Från en påbörjad nybyggnation av 195 lägenheter under 2012 ökade den till under Det är både positivt för dem som söker boende och för byggbranschen som får mer uppdrag. Bostadsbyggandet har enligt preliminära siffror från SCB fortsatt under Men då siffrorna är preliminära dras inga direkta slutsatser förutom att det är på lägre nivåer än Nybyggandet av bostäder förväntas på riksnivå fortsätta att öka i år men mattas av något under 2015 på grund av minskade nybyggnationer och ombyggnadsinvesteringar Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. 15 SCB, statistik över nybyggnation av lägenheter 16 Byggkonjunkturen nr , Sveriges Byggindustrier

21 21 Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader, Örebro län, våren 2007-hösten Nettotal I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2014 visar byggindustrin på optimistiska tongångar. Senast branschen var så positiv för det kommande halvåret var hösten Inför kommande halvår bedömer nästan 48 procent att efterfrågan kommer öka medan 12 procent tror att den minskar. Dock ska det beaktas att branschen är säsongsvarierande och väderberoende, vilket märks på förväntningarna inför kommande 6-12 månaders period (våren och sommaren). Då tror cirka 46 procent på ökad efterfrågan och ingen tror att den minskar. Sammantaget är förväntningarna störst för våren och sommaren. Problem som branschen möter är exempelvis långa ledtider, där det är lång tid mellan projektplaner till att det börjar byggas. Denna bild förstärks av Sveriges Byggindustrier som bedömer att både bostadsbyggandet och anläggningsdelen inom bygg kommer visa på tillväxt under Även i Konjunkturinstitutets senaste barometermätning målar byggsektorn upp en positiv bild där produktionsplaner, orderstockar och sysselsättningen förväntas öka. 18 Ur Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, tillsammans med bedömningar från andra aktörer, dras slutsatsen att sysselsättningen inom länets byggsektor kommer öka något under Offentliga tjänster Genomsnitt Örebro län Riksgenomsnitt Den offentliga tjänstesektorn är en relativt stor bransch som sysselsätter många i länet. 19 erksamheterna inom branschen är varierande men de största är vård, skola och omsorg. Inom vissa områden i den offentliga sektorn förändras sysselsättningsstorleken beroende på befolkningsstrukturen. Barnkullarnas storlek är ofta styrande över hur stora resurser som behöver läggas på exempelvis skolan Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Byggkonjunkturen nr , Sveriges Byggindustrier 18 Konjunkturbarometern november 2014, Konjunkturinstitutet 19 Branschen svarar för 35,8 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2012).

22 22 Andel förvärvsarbetande 20 inom offentliga tjänster per kommun i Örebro län 2012 Procent 45 Örebro län Riket Lekeberg Örebro Lindesberg Nora Kumla Ljusnarsberg ällefors Degerfors Källa: SCB (RAMS) Karlskoga allsberg Askersund Laxå Den offentliga tjänstesektorn är väldigt stor i många kommuner och ingen kommun har färre än 20 procent sysselsatta inom offentliga tjänster. Lekeberg och Örebro har den största offentliga sektorn där 39,5 respektive 38,9 procent jobbar med något inom branschen. I Laxå och Askersund sysselsätter den offentliga tjänstesektorn den minsta andelen med 22,3 respektive 25,8 procent. Offentliga tjänstesektorn växer Den offentliga sektorn är inte konjunkturkänslig i samma utsträckning som många andra branscher. Trots det påverkar höga arbetslöshetstal branschen då den till stor del är skattefinansierad. Med en lägre arbetslöshet i länet och fler som börjar jobba förväntas skatteunderlaget växa och bidra till bättre finanser i länets kommuner och landsting. id en snabb överblick över vissa av länets kommuners årsredovisningar och budgetar syns positiva resultat och goda förväntningar för framtiden. Detta tillsammans med Arbetsförmedlings intervjuundersökning tyder på ett bra kommande år för den offentliga sektorn. Förväntningarna är fortfarande relativt modesta men har ökat i jämförelse med ett år tillbaka. Drygt 21 procent av verksamheterna tror att deras tjänsteproduktion kommer öka det kommandet halvåret, vilket kan jämföras med 7,5 procent för ett år sen. Antalet sysselsatta inom offentlig tjänstesektor förväntas öka en aning under det kommande året på grund av bättre finanser samt ett större behov av exempelvis vårdpersonal. Detta då befolkningen i länet blir allt äldre, vilket ökar vårdbehovet. Branschen dras dock med stora rekryteringsproblem och pensionsavgångarna kommer vara relativt många de kommande åren. Andelen av verksamheterna som uppger att det varit brist på arbetskraft vid rekrytering senaste halvåret är 62 procent. 20 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

23 23 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är en liten bransch i länet och sysselsätter omkring 1,5 procent av samtliga sysselsatta. Många företag drivs av enskilda personer utan några anställda. Det är även en bransch som dras med svag lönsamhet och hög internationell konkurrens. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning är det 7 av 10 företag inom branschen som anger att efterfrågan det senaste halvåret har varit oförändrad. Branschen har låga förväntningar på de kommande sex månaderna enligt undersökningen. Knappt 18 procent tror på ökad efterfrågan det kommande halvåret och nästan 16 procent tror att den minskar. Förra hösten trodde fler lantbrukare på oförändrad efterfrågan. Enligt lantbruksbarometern hösten 2014 anser 8 av 10 lantbrukare att lönsamheten är dålig eller mycket dålig, och framtidstron är även den dyster. 21 Framtidstron visar en något positiv utveckling av lönsamheten om än en väldigt blygsam uppgång. Detta gäller 3 av 4 delar inom jordbruket. Endast mjölkproducenterna tror att lönsamheten kommer vara fortsatt minskande. Bland köttproducenterna har den upplevda lönsamheten försämrats mest för nötköttsproducenterna medan fläskköttsproducenterna har upplevt en mindre försämring. Skogsbruket är å sin sida starkt exportberoende och den vikande internationella konjunkturen har haft en starkt negativ effekt på den svenska skogsnäringen. 22 Även valutakursen, framförallt det relativa värdet på den amerikanska dollarn, är viktig för branschen. En relativt starkare krona gör svenska varor och produkter dyrare, vilket får till följd att exporten hämmas. Exporten av skogsvaror har dock utvecklats starkare än övrig export i Sverige och produktionen av sågade trävaror har haft en stark utveckling under första halvåret. 23 Så trots att branschen har det tungt finns det ljusglimtar. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har trendmässigt minskat under flera årtionden. Utvecklingen går mot att verksamheten bedrivs i större enheter, vilket kräver större anläggningar och större investeringar i maskiner och annan utrustning. Sysselsättningen förväntas dock vara relativt oförändrad inom jord- och skogsbruket under prognosperioden. 21 Lantbruksbarometern hösten Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för mellan 11 och 13 procent (se alvarsson,. och Lundberg C. (2012), Skogsindustrin En faktasamling, Skogsindustrierna). 23 Kvartalsrapport september 2014, Skogsindustrierna

24 24 Brist- och överskottsyrken Det är ett flertal olika faktorer som påverkar brist- och överskottssituationen på arbetsmarknaden på lång sikt. Exempelvis demografisk utveckling, arbetskraftsdeltagande och utbildningsnivå bland befolkningen. På kort sikt är konjunkturella förändringar en kraftigt bidragande orsak till hur brist- och överskottsyrken utvecklas. Ett bra konjunkturellt läge innebär ofta att arbetsgivare har svårt att hitta personal jämfört med ett svagare sådant. På arbetsmarknaden råder det både brist och överskott på arbetskraft då det finns ett stort antal sökande samtidigt som många av dem saknar rätt utbildning eller relevant erfarenhet. Arbetsgivarnas krav är idag höga samtidigt som utbudet av personer med det som efterfrågas är begränsat. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning under hösten har 25 procent av företagen angett att de haft rekryteringsproblem. Det gäller under det senaste halvåret och när samma fråga ställdes i våras var siffran något högre. Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster har den högsta upplevda bristen, där drygt 46 procent av företagen anger att de haft rekryteringsproblem. Även inom den offentliga tjänstesektorn är rekryteringsproblemen tydliga, särskilt inom vård- och omsorg. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Örebro län under det närmaste året Bristyrken Apotekare Civilingenjörer, maskin Förskollärare Gymnasielärare i matematik Kockar Lastbilsmekaniker Läkare Psykologer Specialpedagoger Styr- och reglertekniker Överskottsyrken Barnskötare Elevassistenter Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Lagerarbetare Parkarbetare Skogsarbetare Städare Truckförare årdbiträden Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget hösten 2015 för ett urval av yrken i länet. För många yrken där det råder brist på arbetskraft handlar det om personer med erfarenhet och vissa särskilda kompetenser. Personer inom IT-branschen kan tas som exempel, där arbetsgivarna ofta efterfrågar erfarenhet av projektledning som ett komplement. Även kockar ställs det särskilda krav på. Utöver erfarenhet och utbildning efterfrågas särskilda kök. Men det finns även många yrken där rekryteringsproblemen omfattar nyutexaminerad personal eller icke erfaren sådan. Inom många yrkesgrupper är pensionsavgångarna höga samtidigt som det utbildas det för få nya personer. Lärlingsproblematiken fortsätter att drabba ungdomar som läser yrkesutbildningar, då företagen i det rådande läget inte är villiga att ta emot lärlingar. Förhoppningsvis kommer detta förändras med ett bättre läge i branschen framöver.

25 25 Befolkning och arbetskraft Befolkningen i Örebro län uppgick till drygt personer den 31 december Av dessa var i åldern år och antalet som var 65 år eller äldre uppgick till drygt Antalet utrikes födda i länet uppgick till knappt personer och det totala antalet ungdomar i åldern uppgick till drygt Befolkningen ökar Befolkningen i Örebro län har ökat de senaste åren och kommer med nuvarande trend fortsätta att öka de kommande åren, bland annat genom ett positivt inflyttningsnetto. I länet har befolkningen årligen ökat med i genomsnitt personer mellan 2003 och Majoriteten av ökningen utgörs av utrikes födda, vilket innebär att befolkningstillväxten skulle vara avsevärt mycket lägre utan dessa personer. Som exempel utgjorde utrikes födda 71 procent av befolkningsökningen mellan 2012 och Befolkningsutvecklingen, bland personer i arbetsför ålder, är den största faktorn för hur arbetskraften i länet utvecklas. Även om befolkningen ökar är det noterbart att den mest yrkesverksamma delen av befolkningen, det vill säga antalet personer i åldern år, tenderar att minska. Mellan 2011 och 2025 beräknas antalet personer i arbetsför ålder i Örebro län minska med ca personer, samtidigt som den äldre befolkningen (80+) ökar med ca personer. 24 I framtiden måste alltså färre arbetande försörja allt fler äldre. idare så kommer de rekryteringsproblem som vi ser idag inte att avta under överskådlig tid. Arbetsgivarna kommer att vara tvungna att rekrytera bland de grupper av sökande som finns. Det kommer även innebära högre belastning på vård och omsorg med en allt mer åldrande befolkning, vilket är en viktig aspekt att ta i beaktande vid analyser av arbetsmarknaden. Bland länets kommuner finns det kraftiga skillnader i den framtida befolkningsutvecklingen. I hälften av kommunerna kommer befolkningen öka fram till 2025 medan den kommer att minska i dem övriga. Det som dock är mest oroväckande är utvecklingen av den arbetsföra befolkningen, som nämndes ovan. Tio av tolv kommuner kommer få en minskning av befolkningen i åldern år. Kumla och Örebro är länets två kommuner som kommer få en ökande befolkning i arbetsför ålder. I många av kommunerna kommer samtidigt befolkningen som är 80 år och äldre öka kraftigt. Laxå kommun kan användas som ett exempel där problematiken är tydlig. Den arbetsföra befolkningen kommer minska med knappt 21 procent samtidigt som befolkningen i åldern 80 eller äldre kommer öka med 18 procent. Den mest extrema ökningen av den äldre befolkningen kommer enligt prognosen ske i Nora med hela 57 procent. Försörjningsbördan för den arbetande befolkningen kommer att öka kraftigt i kommuner som har detta mönster. Dessa kommuner står inför stora utmaningar som måste tas på allvar för att lösa framtida kompetensförsörjning. En intressant iakttagelse är att kolla på befolkningstillväxten indelat på utrikes födda respektive inrikes födda samt indelat i åldersgrupper. id en indelning i olika åldersgrupper med hänsyn till år 2025 då många av dessa kan tänkas ingå i arbets- 24 SCB, befolkningsframskrivning för Örebro län

26 26 kraften, syns ett viktigt mönster. 25 Mellan år har samtliga åldersgrupper bland utrikes födda haft en genomsnittlig positiv tillväxt. Samtidigt har inrikes födda haft en negativ tillväxt förutom i en åldersgrupp. Detta tyder på att invandringen till länet är extremt viktig för arbetsmarknaden och de problem den står inför. Jämförs utvecklingen i hela åldergruppen år har antalet utrikes födda ökat med 33 procent samtidigt som inrikes födda i den åldersgruppen har minskat med nästan 3 procent. Stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen id en analys av arbetskraften är det även viktigt att studera utbildningsnivån. Arbetsmarknaden efterfrågar olika former av kompetenser och utbildningar och då är det viktigt att kartlägga befolkningens utbildningsnivå. 26 I Örebro län är andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning ca 30 procent, vilket kan jämföras med riket där andelen uppgår till 34 procent. Majoriteten, 49 procent (45 procent för riket), har en gymnasial utbildning och 19 procent (18 procent för riket) har endast en förgymnasial utbildning. Örebro län har således en arbetskraft med lägre andel högutbildade än genomsnittet på riksnivå. Utbildningsnivån varierar bland befolkningen beroende på vilken kommun vi tittar på. Örebro kommun har den absolut högsta andelen personer med en eftergymnasial utbildning, 38 procent av befolkningen. Detta kan jämföras med Ljusnarsbergs kommun som har den lägsta andelen med eftergymnasial utbildning, vilken uppgår till knappt 17 procent. De kommuner med högst andel personer som endast har förgymnasial utbildning är allsberg, Ljusnarsberg och Degerfors där den ligger mellan 22,5 till nästan 23 procent. Det ter sig ganska självklart att utbildningsnivåerna skiljer sig då arbetsmarknaden skiljer sig åt beroende på kommun. Örebro kommun har dessutom ett relativt stort universitet, vilket rimligtvis drar upp snittet där. id en jämförelse med två av grannlänen, ärmland och ästmanland, ligger Örebro län på motsvarande nivå med andel högutbildade. De två grannlänen hade en andel på 29 procent vardera. Övergången till högskoleutbildningar i länet är intressant att titta närmare på när utbildningsnivåer analyseras. I en rapport från Universitetskanslerämbetet redovisas statistik från 2013 över ungdomars övergång till högskoleutbildningar. 27 Bland 19-åringarna hade 13,2 procent börjat på högskola. Det var skillnad mellan kvinnor och män där andelen som börjat på högskola var 14,7 respektive 11,8 procent. Länets 24-åringar hade en övergång där 39,6 procent hade påbörjat högskola men skillnaden mellan kvinnor och män var ännu större. Bland kvinnorna hade 47,4 procent påbörjat högskola och för männen var det 32,1 procent En betydande andel står utanför arbetskraften Det finns en rad olika anledningar till varför vissa personer står utanför arbetskraften. De mer vanliga anledningarna är att man studerar eller är sjukskriven. Men sen finns det 25 Åldersgrupper: 5-14 år, år, år, år, år. Många av dessa förmodas i någon form kunna delta på arbetsmarknaden år Utbildningsnivån avser befolkningen år. 27 Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning, Universitetskanslerämbetet oktober 2014.