Hållbar cykelinfrastruktur Råd och riktlinjer för planering av cykelinfrastruktur

Transkript

1 Hållbar cykelinfrastruktur Råd och riktlinjer för planering av cykelinfrastruktur Forskning, Utveckling och Demonstrationsprojekt inom RPD Finansierat av Trafikverket

2 Syfte Projektets syfte har varit: att sammanställa och ta tillvara på viktiga kunskaper och erfarenheter inom cykelområdet som idag finns utspridda över hela landet. att samarbete på nära håll med kommuner och Trafikverket för att identifiera och åtgärda brister i VGU och TRAST att sammanställa viktiga kunskaper och erfarenheter inom cykelområdet som idag finns i andra länder att utreda utformningar som kan tillgodose cyklisternas behov av god framkomlighet, säkerhet och komfort - att lägga särskild fokus på utformning av cykelkorsningar rekommendera uppdateringar och kompletteringar av grundvärden i VGU utifrån fältstudier att sprida kunskaper och erfarenheter utifrån projektresultaten avseende cykelgrundvärden och utformningar

3 Projektorganisation Sweco har varit den samordnande parten och projektägare Jeff Archer (projektansvarig), Louise Bergström (projektledare) Deltagare i referensgruppen har varit följande: Anette Rehnberg (projektansvarig), Trafikverket Jonas Thörnqvist, Trafikverket Svante Berg, Ramböll Peter Kronborg, Movea Per Strömgren, Movea Anna Niska, VTI Åse Svensson, Lunds Tekniska Högskola Övriga medarbetare; MikaeI Spjut, Ramböll Stefanie Engel och Till Koglin, Lunds Tekniska Högskola Siri Brolén, Oskr Malmborg och Krister Isaksson, Sweco

4 Genomförande Projektet har genomförts i tre huvudetapper: Litteraturstudier och referensprojekt - Grunden i projektet har varit genomförandet av litteraturstudier, både med nationellt och internationellt fokus Fältinventering - Fältstudierna har genomförts i syfte att validera och analysera utvalda parametrar och riktlinjer för cykeltrafiken i Sverige. Framtagning av förslag till nya parametrar och grundvärden - Baserat på detta projekts litteratur- och fältstudier lämnas förslag till nya grundvärden för cykeltrafik i VGU

5 VGU 2004 och Nya VGU 2012 Under november 2012 har Trafikverket presenterat en ny uppdaterad version av VGU Begreppet VGU i denna rapport avser VGU utgiven 2004 Nya VGU har i och med uppdateringen 2012 fått ett nytt regelverk uppdelat på olika dokumenttyper Myndighetsföreskrift gäller alla väghållare, Övergripande krav: krav som gäller för Trafikverkets anläggningar avseende samhällsnytta, systemstandard och livscykelkostnader, Krav: krav som åberopas i kontrakt och vid upphandling av planering, projektering, byggande, underhåll och drift samt Råd. Syftet med detta är att tydligare visa vilket som är krav och vilket som är råd.

6 Etapp 1: Litteraturstudier

7 Etapp 1 Litteratur och Referensprojekt Projektets första del omfattade genomförandet av litteraturstudier inom området cykeltrafik och handböcker, riktlinjer och rekommendationer. Följande litteraturstudier har genomförts och rapporterats: Tillgängliga råd och riktlinjer för planering av cykeltrafik i Sverige, Archer J., Gustafsson L., Wiklund E., Sweco Infrastructure, 2011 Internationell jämförelse av råd och riktlinjer, Gustafsson L., Wiklund E., Sweco Infrastructure, 2011 Råd och riktlinjer för cykelinfrastruktur en litteraturstudie med avseende på korsningspunkter mellan cyklande och motorfordonstrafik, Svensson Å., Engel S,. Koglin T., LTH 2011 Trafikregler och fysisk utformning för cykeltrafik Kronborg P., Movea, 2012

8 Cykel i svenska handböcker För cykelplanering gäller VGU och TRAST, utöver dessa finns det flera lokala handböcker Litteraturstudien och en intervjustudie med ett flertal kommuner visade att : Framförallt är det bedömningskriterier och begrepp som skiljer VGU från andra handböcker. VGU saknar t.ex. riktlinjer för minsta tillåtna värden Kännedomen om VGU och TRAST är relativt god hos kommunerna, dock anses kopplingen mellan dessa verk och även andra handböcker inte självklar Vad gäller cykel anses VGU: inte tillräckligt omfattande/heltäckande; svår att applicera i stadsmiljö, svåröverblickad/utspridd bland olika kapitel; sakna specifika avsnitt sakna mer detaljerade dimensionerings- och klassificeringsgrunder; otydlig i förhållande till vad som är krav respektive riktlinje Ibland ställer orimliga krav (en jämförelse visar att de lokala handböckerna ofta ställer högre krav än VGU. VGU är även den enda som ställer krav på vissa grundvärden t.ex. sikt och linjeföring) Studier pekar på stora variationer i byggd infrastruktur - detta kan ses som ett resultat av otydliga riktlinjer och avsaknaden av en nationellt samordnad handbok

9

10 Cykel i korsningspunkter LTH genomförde en översikt gällande råd och riktlinjer för korsningspunkter mellan cyklande och övrig trafik. LTH:s rapport kan rekommenderas som en kunskapssammanställning kring cykel i korsningspunkter Även handböcker och forskning i andra länder beaktas Med utgångspunkt i vetenskaplig forskning behandlas i rapporten: trafiksäkerhetsaspekter och åtgärder, regelverket cykelöverfarter och passager, cirkulationsplatser, väjningsplikt och stopplikt, och signalreglerade korsningar

11 Internationellt Forskning visar en stark koppling mellan insatser i cykelinfrastruktur och andel cykeltrafik I rapporten studeras och jämförs råd och riktlinjer i svenska VGU med följande handböcker: Danmark: Byernes trafikarealer: forudsaetninger for den geometriske udformning (2000), Idékatalog for cykeltrafik (2000) Nederländerna Design Manual for Bicycle Traffic (2007) Norge Sykkelhåndboka (2003), Veg- og gateutformning (2008) Tyskland Richtlinien für die Anlage von Stadtstrassen (2006) England London Cycling Design Standards (2005), Design Guideance (2010), Cycle Infrastructure Design (2008), Manual for Streets (2007), Design Manual for Roads and Bridges (2005) USA Guide for the development of Bicycle Facilities (1999), NYC Street Design Manual (2009), Bike Lane Design Guide (2002), Maryland Bicycle and Pedestrian Design Guidelines, Highway Design Manual (2009)

12 Internationellt (forts.) De mått en cyklist behöver och upptar skiljer sig inte nämnvärt mellan länderna. Samma gäller den dimensionerande hastigheten för cykel Stora skillnader vad gäller: Dimensionering efter olika cykeltyper/bredder Lutning, olika sikt mått (t.ex. färdsikt, stoppsikt och mötandesikt), kurvradier (formler och standard mått, olika nivåer av integrering med andra linjeföringsvariabler och hastighet) Utrymmesmått på cykelfält, GC-banor och enkel- och dubbelriktade cykelbanor - i fler länder dimensionerad efter cykelflödet Även användning av t.ex. dubbelriktade cykelbanor i cykelinfrastrukturen Separeringskriterier t.ex. med hänsyn till flöden och hastigheter (cykel och motorfordon) Dimensionering av buss/cykelkörfält och vägren Principer och mått för dubbelriktad cykel och enkelriktad motortrafik Exempel: Rekommenderade bredder på enkelriktade cykelbanor

13 Internationellt (forts.) Anmärkningsvärt att samtliga studerade länder tagit fram en specifik nationell handbok för cykelinfrastruktur, Sverige undantaget. De undersökta länderna har separata lokala och regionala handboker för cykel parallellt med tydliga nationella riktlinjer Fördelen med ett nationellt ramverk som sammanfattar gällande riktlinjer för planering är att anpassning kan göras i den aktuella situationen om det finns tydliga rekommenderade nivåer och angivna minsta tillåtna värden Det konstateras även att de studerade handböcker hade varierande upplägg. I den danska handboken finns det inte olika nivåer utan den ger rekommenderade bredder och profiler. Idékatalog for cykeltrafik är inte speciellt tydlig med vad som är krav och vad som är rekommendationer. Norska Sykkelhåndboka är tydligare i den bemärkelsen och ger minimi- och maximivärden som är godkända. Detta är betydligt mer tydligt för användare. Design Manual for Bicycle Traffic har rekommenderade bredder och i vissa fall även minimimått. Handboken är mycket tydlig i sitt utförande. RASt (Tyskland) är väldigt tydlig med olika sektioner och minimimått.

14 Lagstiftningen Inom projektet har Movea studerat hur lagar och regler för cykeln skiljer sig mellan Sverige och ett antal andra länder övriga Norden, Nederländerna och Tyskland Lagstiftning och planeringsprocesser skapar tillsammans viktiga förutsättningar för ett sammanhängande, gent och attraktivt cykelnät, men även för att cykel ska prioriteras ekonomiskt och politiskt, som ett eget transportsätt Historiskt har cykeln från början varit helt jämställd med bilen i svensk lagstiftning. Stora förändringar skedde i Vägtrafikkungörelsen (VTK), trafiksäkerhetsarbete och även planeringsdokument under 60-, 70- och 80-talet. Samma nu som på 70-talet? I ett internationellt perspektiv är det tydligt att cykeltrafik behandlas bättre i länder som har en gedigen cykeltradition såsom Danmark och Nederländerna Skillnader i beteende hos cyklister och andra trafikanter mellan länderna kan härledas från skillnader i lagstiftning, trafikkultur, tradition, samt utformning av trafiklösningar Exempel på skillnader gentemot Danmark, Holland och Tyskland är: Distinkt skillnad mellan planering för cykel och planering för gångtrafik Dubbelriktade cykelbanor längs väg eller gata kräver extra varningsskyltar och undviks ofta Cykelöverfarter är ofta målade i olika färger och valet av färg är reglerat i regelverket Cykelboxar finns ofta och deras utformning och användning är reglerad Cykling mot enkelriktat tillåts med undantagsskyltning (mot Wienkonventionen)

15 Etapp 2: Fältstudier

16 Val av fältstudier I projektets andra etapp identifierades behovet av fältstudier för att komplettera och uppdatera VGU i vissa avseenden Följande förslag diskuterades fram av referensgruppen: Cyklisternas utrymmesbehov validera de mått som finns Blandtrafik trafiksäkerhetsaspekter, framkomlighet för cyklister och blandtrafik i korsningspunkter Sikt, radier validering och rekommendationer Då VGU under denna period i projektet var under omarbetning gjordes en avstämning med Trafikverket gällande det nya formatet på VGU. I samråd med Trafikverket bestämde referensgruppen att fortsätta med två fördjupningsstudier; cyklisternas utrymmesbehov, samt sikt och radier

17 Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Grundvärden Sikt Radie och Lutning Svante Berg

18 Fältstudie Cyklisternas utrymmesbehov

19 Syfte och metod Huvudsyfte - att få fördjupad insikt på de gällande grundvärden och riktlinjer som rekommenderas för utformning av cykelinfrastruktur Metod - analys och sammanställning av cykeldata insamlad från sju platser med höga cykelflöden i Stockholmsområdet Fokus på separerade cykelbanor, 6 av dessa 7 var dubbelriktade, i 2 fall fanns det intilliggande gångbanor Cykelbanorna hade varierande bredd och flöden, samt olika utformningsaspekter vad gäller förekomst av sidohinder, gångbana och mittlinje De studerade platserna var: Södra Munkbron i Gamla Stan dubbelriktad cykelbana Munkbron (trång mittsektion) i Gamla Stan dubbelriktad cykelbana Vasabron mellan Gamla Stan och cityområdet dubbelriktad cykelbana Östra Norr Mälarstrand, Kungsholmen dubbelriktad cykelbana Västra Norr Mälarstrand, Kungsholmen dubbelriktad cykelbana Stadsgårdsleden, Söder dubbelriktad cykelbana, gångbana Västerbron, närmaste Västerbroplan på Kungsholmen enkelriktad cykelbana, gångbana Var och en av dessa mätplatser filmades i cirka 1 timme under FM/EM maxtimmen För analysen användes två datorprogram: ett för inmatning av sidledsavståndet tillsammans med riktning och tidpunkt för varje passage; ett annat som genererade relevant utdata som medelvärden, standardavvikelser, min- och maxvärden och fördelningar

20 Mätplatserna

21 Analysverktyg

22 Resultat För varje mätplats: Beskrivning av platsen - bredder, sidohinder, mm. Mättid, datum, väder, mm. Antal passager per riktning och timflöde Hastighetsdata (inte alla platser) Avstånd i sidled vid/utan omkörning Avstånd i sidled vid/utan möte Sammanställning av data, antal, medelvärde, stdav, min, max

23 Sammanfattning av resultaten Slutsatserna från studien sammanfattas enligt följande: Sidledsavståndet är oftast mellan 0,70 till 0,80 m mellan cykelhjulet och cykelbanekant (cirka 0,35 till 0,45 m med cyklistens bredd inräknat) Sidledsavstånd kan minskas till 0,40 till 0,50 m när det finns öppna och användbara ytor strax till höger om cykelbanan i körriktningen Sidledsavstånd påverkas olika av olika sidohinder vid cykelbanekant. Inga skillnader kunde dock tydas i samband med mittlinje (studien var inte tillräckligt omfattande mht denna parameter) Vid omkörning valde cyklisterna ett avstånd gentemot den omkörde cyklisten på cirka 1,05 m (hjul till hjul). Med cyklistens bredd inräknat var avståndet mellan cyklisterna cirka 0,30 m. Vid mötessituationer fanns det tecken på sidledsanpassning gentemot den motriktade cyklisten - svår att bekräfta statistiskt, men fördelningarna visade tydliga mönster Det genomsnittliga avståndet mellan motriktade cyklister vid möten <= 1 sekund från var i storleksordning 1,50 m. (hjul-till-hjul). Minsta medelvärde var ca 1,35 m, största var ca 1,70 m. Med cykelbredden inräknat motsvarar 1,50 m, cirka 0,75 m mellan cyklisterna Detta mått kan jämföras med parameter a i VGU för utrymmesklass A/B Måtten som tagits fram speglar cyklistbeteende, dvs. det som känns tryggt och bekvämt med hänsyn till utformningsfaktorer, hastigheter och cykelflöden

24 Tolkning av resultat för VGU Avstånd i sidled mellan cyklist och cykelbanekant med sidohinder enligt studieresultat. Avstånd i sidled mot cykelbanekant samt mot omkörande cyklist. Avstånd i sidled mot cykelbanekant samt mot motriktade cyklister (minst 1,35 meter men helst upp till 1,70 meter). Sammanfattning över rekommenderade avståndsvärden från studien.

25 Tolkning av resultat för VGU (forts.) Mått - enkelriktade cykelbanor Enkelriktad cykelbana standard för lågt flöde (högst 360 cyklar/timme) utan möjlighet till omkörning (bredd 1,5 m, 1,0 m utan sidohinder). Mått - dubbelriktade cykelbanor Dubbelriktad cykelbana standard för lågt/ medelhögt flöde (360 cyklar/timme/ riktning, kan vara flera i den ena riktningen), begränsad omkörning (bredd 3,0 m, 2,4 m utan sidohinder). Enkelriktad cykelbana standard för medel till högt flöde (360 till 1440 cyklar/timme) med möjlighet till omkörning (bredd 2,5 m, 2,0 m utan sidohinder). Dubbelriktad cykelbana - standard för medelhögt/högt flöde (upp till 1440 cyklar/timme i huvud-riktningen, möjlighet till omkörning i en riktning åt gången (bredd 4,0 m, 3,4 m utan sidohinder). Dubbelriktad cykelbana - standard för högt flöde i både riktningar (upp till 1440 cyklar per timme och riktning), möjlighet till omkörning (bredd 5,1 m, 4,7 m utan sidohinder).

26 Tolkning av resultat för VGU (forts.) Definition av flödeskategorier utifrån genomsnittliga tidsavstånd mellan cyklister, inbromsningsförmåga, reaktionstid och dimensionerande hastighet. Sammanfattning över rekommenderade cykelbanebredder från studien. Riktlinjerna i tabellen tar hänsyn till flödesnivå och behovet av att kunna köra om andra cyklister.

27 Cyklisternas utrymmesbehov: Slutsatser Metoden är användbar för att analysera cyklisters utrymmesbehov Resultaten från analyserna har varit lite svåra att tolka och generalisera det finns behov av studier på flera platser så att statiska aspekter (utformning) och dynamiska aspekter (flöde och hastighet) kan studeras systematiskt Möjligt att ta fram dimensionerande aspekter kring cykelbredd och vingelmån med metoden kan vara intressant att studera på platser som har stopplikt Nya framtida analyser kan leda till ett tydligare och empiriskt baserat underlag för DTScykelgrundvärden i framtida utgåvor av VGU

28 Etapp 3: Slutsatser och Rekommendationer

29 Slutsatser En slutsats från litteraturstudierna är att svenska handböcker saknar tydliga krav och i vissa avseenden mer specifika råd och riktlinjer som helt och hållet är anpassade för cykelinfrastruktur. Kopplingen mellan handböckerna är icke självklar. Generellt anses minsta tillåtna mått kunna höja standarden i den byggda infrastrukturen Det är tydligt att Sverige är det enda landet som studerats som inte har en separat nationell handbok som är specifik för cykelinfrastruktur. I andra länderna har riktlinjerna för cykel plockats ut och formulerats i en separat nationell handbok - det finns en tydlig efterfråga bland trafikplanerare. Viktigt i sammanhanget att nämna att GCM-handboken, en ny utgåva av VGU samt Cyklingsutredningen har kommit till relativt sent i projektet. Den nya utgåva av VGU hösten 2012 har en tydligare uppdelning mellan krav och rekommendation, något som efterlyses i de rapporter som tagits fram. Dock saknas fortfarande en separat del om cykel och flera grundvärden är i behov av uppdatering Studierna i detta projekt visar att VGU-måtten för cyklisternas utrymmesbehov ser ut att vara underdimensionerade och inte anpassade efter dynamiska aspekter Studien har också kommit fram till att måtten för sikt, radie och lutning behöver ses över. Dessa bör dock studeras vidare för att se hur rekommendationerna i VGU står sig i verkliga miljöer

30 Rekommendationer: Uppdatering av VGU Resultatet som väger samman både analyser och litteraturstudierna visar på att det finns behov av att uppdatera de krav, råd och rekommendationer som finns i VGU avseende följande: Cyklisternas utrymmesbehov: tydligare visa när utrymmesklass A respektive B kan användas. Med detta menas att tydligare ställa krav på när utrymmesklass A ska användas. en ökning av de mått som rekommenderas i VGU avseende samtliga utformningar ska kopplas till flöde Sikt, lutning och radier: avstånden bör ökas tillägg bör göras om medlutning korrigering av rekommendation för rätt komfort

31 Behovet av ny och kompletterande forskning Resultaten fyller vissa av de luckor som finns avseende grundvärden och grunder för planering av cykelinfrastruktur i Sverige idag. Dock kvarstår en hel del arbete Av de grundvärden som behandlats i detta projekt anses följande punkter och problem behöva ytterligare studier: Cyklisternas utrymmesbehov - studie av annan infrastruktur t.ex. cykelfält Studier avseende kapaciteter och hastighet i samband med utrymmesbehov Lutning behöver utredas för cykel i förhållande till den fysiska förmågan och hur den begränsar val av hastighet samt sträcka Sikt bör studeras avseende komfortvärden såsom färdsikt och omkörningssikt Studier avseende hur mittlinje på cykelbanor påverkar DTS Vingelmån bör studeras Utformning kring vägkorsningar behöver ses över vad gäller utrymmesbehov Finns behov av ett koordinerat forskningsprogram där resultaten och effekter av olika påverkande faktorer kan sammanknytas i syfte att specificera välgrundade grundvärden och rekommendationer

32 Frågor?