SAMMANTRÄDESPROTOKOLL A Sammanträdesdatum Socialnämnden Blad 1 (15 )

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL A Sammanträdesdatum Socialnämnden Blad 1 (15 ) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen, kl Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Karin Näsmark (S), ordförande Bengt Mickelsson (S) Ingegärd Bodevärn-Henriksson (S) Björn Bloom (S) Gunnar Nord (C) Mona Olofsson (V) Margaretha Andersson, (M) Eva Sjölander (M) Inga-Brith Nilsson (C) Kenneth Sjödin (RD) Berit Bryntesson (S), tjänstgörande ersättare, Marie Gabrielsson (S), tjänstgörande ersättare Per Hedström (V), tjänstgörande ersättare Annika Stedt, sekreterare Monica Lundgren, socialchef Birgitta Moen, områdeschef IFO, 105 Åsa Engman, kvalitetsutvecklare/mas, Anna Henriksson, socionompraktikant Inga-Brith Nilsson Justeringens Kommunhuset, vård- och socialförvaltningen, plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Annika Stedt Organ Ordförande... Karin Näsmark Justerare... Inga-Brith Nilsson ANSLAG/BEVIS A Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämnden Sammanträdesdatum Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Vård- och socialförvaltningen Underskrift... Annika Stedt

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Socialnämnden Praktikants närvaro Socialnämnden godkänner enhälligt att socionompraktikant Anna Henriksson från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet deltar vid dagens sammanträde. Justering (sign)

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Socialnämnden Godkännande av föredragningslista Inga övriga frågor anmäls. Socialnämnden beslutar att godkänna föredragningslistan. Justering (sign)

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Socialnämnden Dnr Bokslutsprognos augusti 2013 Arbetsutskottet beslutade vid sammanträde den 11 september 2013 att uppdra till vård- och socialförvaltningen att redovisa hur de besparingar som socialnämnden tidigare fattat beslut om har beaktats i bokslutsprognosen. Socialchefen informerar om SKL:s material Koll på hemtjänsten vilket är en skrift där kommuner kan få stöd i att analysera sin hemtjänst och kostnaderna för den. Materialet kommer att användas i förvaltningen. Yrkande Ordförande föreslår att socialnämnden tar del av redovisad bokslutsprognos och att vård- och socialförvaltningen uppmanas att följa de reduceringsbeslut som tidigare tagits. Vidare att uppdra till vård- och socialförvaltningen att lämna en tydligare redovisning när det gäller hemtjänst och särskilt boende till socialnämndens sammanträde den 23 oktober Socialnämndens beslut 1. Tar del av bokslutsprognos för augusti Vård- och socialförvaltningen uppmanas att följa de reduceringsbeslut som tidigare tagits. 3. Uppdra till vård- och socialförvaltningen att lämna tydligare redovisning när det gäller hemtjänst och särskilt boende till socialnämndens sammanträde den 23 oktober. Beslutsexpediering Vård- och socialförvaltningen Justering (sign)

5 8 Strömsunds Kommun a: JUi3Q s;:yt Straejnuen tjielte Bilaga AU Bilaga SN VERKSAMHETS PROGNOS 2013 Förvaltning/avdelning: Vård- och socialförvaltning Verksamhetsprognos driftbudget (exkl kapitalkostnad) Budget (belopp tkr) Prognos helår (belopp tkr) Nettoavvikelse Kostnader (inkl Intäkter (inkl Föregående tilläggsbudget) tilläggsbudget) Nettoram Kostnader Intäkter Netto Prognos helår prognos Prognos baserad på redovisning t.o.m: O Februari O Mars O April O Maj 0 Augusti O September O Oktober O November A. Förvaltnings-/avdelningschefs kommentar om nuläget Individ- och tamiljeomsorg arbetar i nära och god samverkan med FUFoch Arbetsförmedling. Icke finansierade reformer eller ersättningar från t.ex. Försäkringskassan,A-kassan m.fl. instanser och brist på arbete eller låga inkomster innebär ökade kostnader för vård- och socialförvaltningen som måste träda in när reformer, fk, af inte täcker skälig levnadsnivå. Kommande satsning inom arbetsmarknad måste komma i gång. Kostnader för institutionsplaceringar stiger i vår kommun liksom i många kommuner. Vårt mål är att öka på med fler "hemmalösningar" för barn- och unga. Missbruksvårdens kostnader ökar kraftigt. Drogförebyggande åtgärder måste öka från olika vårdgivare och förvaltningar. Livsstilsförändringar liksom arbete med olika folkhälsomål måste intensifieras ytterligare i samverkan. Orsaker till äldreomsorgens underskott är ständiga behov av vikarier vid ordinarie personals frånvaro inom hemtjänst och särskilt boende. Rekryteringar av vik med lämplig kompetens har på några områden varit bekymmersam i denna sommar. Endera måste ambitionsnivån sänkasinom hemtjänst eller vikariestopp införas under vardagar. B. Atgärd/förslag för att komma inom budgetram Beaktad i Kräverpoli- Behandlingi Besluts- Krävs prognos tiskt beslut nämnd, datum, paragraf beslut 1. Ifo: Riggaför fler hemmalösningar barn- unga. Enfungerande arbetsmarknadssituation är ett I Oja 0 Nej Oja O Nej SNjuni OKS OKF måste liksom start av arbetsmarknadsenhet. Osäkerhet råder kring återsök från Migrationsverket. 2. Hemtjänsten måste sänkaambitioner och reducera ytterligare vikarier under må-tre. Trots bra SNbeslut har hemtjänsten inte lyckats reducera sina kostnader utan ökat dessa nu under sommaren. 3. oja O Nej D Ja 0 Nej OKS OKF Oja ONej Oja ONej OKS OKF 4. D Ja O Nej O Ja O Nej OKS OKF C. Kommentar till avvikelse i förhållande till föregående prognos Kvinnor, män, flickor och pojkar som behöver hela socialtjänstens stöd är stort, omfattande och varaktigt. Hemtjänstens kostnader har ökat i sommar inte enbart till följd av ökat antal hemtjänsttimmar. Fler beslut med matdistribution samt rekryteringssvårigheter har på vissa områden varit svåra att lösa med kompetens.

6 ~ Strömsunds a;c uxu Kommun :Vs. Straejmientj"ielte Förvaltning/avd: Bilaga AU Bilaga SN Y.~E~.: ~.~h~.~.~.i..~.i.f?~~ I.!.~ i..~.9. Prognos baserad på redovisning t.o.m: D Febr D Mars D Apr D Maj o Aug D Sept D Okt D Nov 2013 Ändamål Kostnader (belopp i tkr) Intäkter (belopp i tkr) Kommentarer f -.. Budget Prognos Prognostiserat.Budget Prognos Prognostiserat Netto- (inkl TA') helår över/underskott (inkl TA') helår över/underskott avvikelse 007 Nämnd , 197 Ledn o adm Reducering av personalkostnader och inom ändamålet övrig kostnader. I 700 Biståndsenhet Bost.s.serv,vuxna Osäkerhet råder kring hyror och brukartid.! I i 713 Dagverksamh LSS Kortis stängt from sept Personlig ass 24773, 23069, Stödinsatser Färre flickor/pojkar på elevhem. I 752 Ekonomienhet Kostn för syssels.åtg (OSA) överstiger tilldelade medel. - varav utbet försörjn.st Andelen bidragsberättigade hushåll är fortsatt hög samt kostnadsökningar/hushåll. 755 Vuxenenhet/ Kostn för inst.vård/fam.hemsvård överstiger tilldelade medel I öppenvård Förväntade intäkter fr Migr.verket ingår med 750 tkr. 756 Familjecentralen Barn och familj Kostn för inst.vård/fam.hemsvård överstiger tilldelade medel, Förväntade intäkter fr Migr.verket ingår med 1,3 mkr. Summa * TA=tllläggsanslag/-budget

7 ~ Strömsunds p Kommun Bilaga AU ~ q :Vst Straejrnien tj"ielte Bilaga SN VERKSAMHETSPROGNOS DRIFTBUDGET 2013 Prognos baserad på redovisning t.o.m: D Febr D Mars D Apr D Maj [] Aug D Sept D Okt D Nov Ändamål Kostnader (belopp i tkr) Intäkter (belopp i tkr) Kommentarer Budget Prognos Prognostiserat Budget Prognos Prognostiserat Netto- (inkl TA*) helår över/underskott (inkl TA*) helår över/underskott avvikelse Fortsättning fr fg sida Familjerätt Kostnad för blodundersökning. 770 Projektmedel 771 Särskilt boende Personalkostnader främst vikarier. Utköp av medarbetare. 772 Utskrivningsklara 776 Nattlag Trygghetsboende Hemvård Svårighet avstå vikarier vid frånvaro., Rekryteringssvårigheter inom Backe/Rossön o Tåsjödalen har medfört ökade kostn under sommaren. Fler vårdtagare samt ökade kostn för matdistribution. 782 Hemsjukvård Kan komma krävas IT-investeringar. 785 Kommunrehab Summa * TA=tllläggsanslag/-budget

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Socialnämnden Dnr Budget 2014 Vård och socialförvaltningen har fått i uppdrag att lämna förslag till budget för de verksamheter som ligger under socialnämndens ansvarsområde. I nämndens ansvar ingår att följa de lagar och föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. Yrkande Ordförande föreslår att ärendet återremitteras till arbetsutskottets sammanträde den 9 oktober 2013 och att beslut tas vid socialnämndens sammanträde den 23 oktober Socialnämndens beslut Ärendet återremitteras till arbetsutskottets sammanträde den 9 oktober 2013och beslut tas om fastställande av budget 2014 vid socialnämndens sammanträde den 23 oktober Beslutsexpediering Vård- och socialförvaltningen Justering (sign)

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Socialnämnden Dnr Regional samverkan vid familjehemsplacering Regionförbundet och Jämtlands läns landsting har i en gemensam arbetsgrupp under tagit fram riktlinjer för samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Riktlinjerna har sammanställts i en överenskommelse, Jämtbuz som ska ligga till grund för det fortsatta regionala och lokala arbetet. Under har en arbetsgrupp bestående av representanter för skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården tagit fram förslag till rutiner för samverkan mellan de olika verksamheterna när ett barn eller en ungdom ska placeras i familjehem. Riktlinjerna har presenterats i sociala samrådsgruppen (SOCSAM) och i Barn och unga i Jämtlands län (Buz). I båda grupperna har beslut tagits att rekommendera de kommunala nämnderna att anta förslaget till rutiner. Beredning Arbetsutskottet 50/2013. Yrkande Ordförande föreslår socialnämnden besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. Socialnämndens beslut Anta förslaget till rutiner avseende samverkan vid regional familjehemsplacering enligt bilaga. Beslutsexpediering Regionförbundet Justering (sign)

10 .~ Regionförb det ~ Jämtlands län Dnr: Lena Månström Social välfärd Tfn: E-post lena.manstrom@regionjamtland.se Box 500, Strömsund REGIONAL SAMVERKAN VID FAMILJEHEMSPLACERING Sedan hösten 2011 pågår en nationell satsning på utvecklingen av socialtjänstens arbete med barn och unga, i första hand med fokus på barn och unga som placeras utom hemmet. I satsningen ingår att varje län har en regional utveklingsledare för att stödja det arbetet. Som utvecklingsledare i Jämtlands län har jag bland annat haft i uppdrag att se på hur socialtjänsten, skolan och landstinget kan samverka när ett barn ska placeras i familjehem. En arbetsgrupp bestående av representanter för skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården har under tagit fram förslag till rutiner för samverkan mellan de olika verksamheterna när ett barn eller en ungdom ska placeras i familjehem. Eftersom barn och unga ofta placeras över kommungränserna så finns en stor vinst i att alla länets kommuner arbetar på samma sätt. Rutinerna tar utgångspunkt i den regionala överenskommelsen,jämtbus och i.vägledning "Placeradebarns skolgct_ngoch hälsa- ett gemensamt ansvar", som tagits fram av Skolverket och Socialstyrelsen i samverkan. Riktlinjerna har presenterats i Sociala samrådsgruppen (socsam) och i Barn och unga Jämtlands län (Buz.). I båda grupperna har man tagit beslut att rekommendera de kommunala nämnderna att anta förslaget till rutiner. Dokumenten översänds nu för beslut tid socia.jnimnden (motsvarande) och barn- och utbildningsnämnden (motsvarande) i länets kommuner. Dokumenten kommer också att behandlas av Landstinget. Varje huvudman ansvarar för att ta fram en plan för hur rutinerna ska föras ut i berörda verksamheter. Lena Månström Utvecklingsledare barn- och unga Regionförbundet Jämtlands län Postadress M<.9 ~~ Box 3123, Östersund c«, L LL4.&._tJ V~R &1'r?d1 ~ hd e,,'1 -i<avtyl ~~ S\AA_UrlG Besöksadress Besöksadress: Rådhusgatan 72 Webbadress

11 ,'6 Jämtlands,,;J onr.6.p.!3.:.~.)r2/~ 7 Läns Landsti ng REGIONAL SAMVERKAN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖRSOCLALTJÄNST,FÖRSKOLA,BARNHÄLsovARD OCH ÖVRIG HÄLso- OCH SJUKVÅRD Fastställd i maj 2013

12 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE SOCIALTJÄNSTENSANSVAR AVLÄMNANDEFÖRSKOLAS ANSVAR MOTTAGANDEFÖRSKOLAS ANSVAR MOTTAGANDEBARNAVARDSCENTRALS ANSVAR HÄLso- OCH SJUKVARDENSANSVAR GENOMFÖRANDEPLAN 5 ~ 3. PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING PEDAGOGISKBEDÖMNING MEDICINSK BEDÖMNING 5 4. GEMENSAMTUPPFÖlJNINGSMÖTE SOCIALTJÄNSTENSANSVAR FÖRSKOLANSANSVAR BARNAVARDSCENTRALENSANSVAR HÄLso- OCH SJUKVARDENSANSVAR 6 5. FORTSATT UPPFÖLJNING ; 6 6. VID ORO FÖR BARNET 6 1

13 1. INLEDNING När ett barn placeras i familjehem innebär det en stor forändring i barnets liv. I de flesta fall byter barnet forskola och BVe, och i många fall flyttar barnet till en ny kommun. För att barnet ska få en bra vistelse i förskolan, tillgång till hälsokontroller vid Bve och i övrigt fungerande hälso- och sjukvård är det viktigt att samarbetet mellan socialtjänst, förskola, BVe och övrig hälso- och sjukvård fungerar på ett tydligt och rätts säkert sätt. Denna samverkansrutin beskriver innehåll, form och ansvar i samarbetet mellan socialtjänst, förskola, BVe och övrig hälso- och sjukvård vid familjehemsplacering. Rutinen gäller vid samtliga familjehemsplaceringar, det vill säga både vid jourplaceringar och stadigvarande placering. Rutinen gäller oavsett om barnet byter forskola eller inte. Rutinen tydliggör också eventuella skillnader for barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE Så snart en familjehemsplacering är bestämd, kallar handläggande socialsekreterare till ett gemensamt informationsmöte. Där deltar socialtjänst, avlämnande förskola, mottagande förskola, mottagande Bve och familjehemmet. Om barnet har en pågående kontakt, utredning eller insats, inom den övriga hälso- och sjukvården ska representant därifrån kallas till mötet. Om vårdnadshavaren ska delta vid mötet :far bedömas från fall till fall. (Om förskoleplats inte är aktuellt kallas enbart Bve och familjehem). Socialsekreteraren meddelar tid och plats for informationsmötet. Mötet hålls inom en månad från det att placeringen är bestämd. Det är viktigt att mötet prioriteras av alla inblandade så att barnet får en så bra vistelse i forskolan som möjligt och tidig kontakt med BVe. Vid långa avstånd kan informationsmötet genomforas i form aven telefonkonferens. Även i de fall placeringen inte innebär byte av forskola och/eller byte av BVe genomfors ett informationsmöte så snart som möjligt efter det att placeringen är bestämd. Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet )i;> Förskolechefvid avlämnande förskola, som i sin tur bestänuner vem som mer ska delta, lämpligen den pedagog som känner barnet bäst. )i;> Förskolechefvid mottagande förskola, som i sin tur bestänuner vem mer som ska delta. )i;> Sjuksköterska vid mottagande Bv'C, )i;> Eventuell kontakt från övrig hälso- och sjukvård )i;> Familjehemmet )i;> Efter individuellt beslut, bamets vårdnadshavare Om informationsmötet inte kan genomforas innan barnet böljar i den nya forskolan ska socialsekreteraren ge en forsta information till den mottagande forskolan per telefon. Socialsekreteraren informerar om barnet har särskilda behov som påverkar barnets vistelse i förskolan, lämnar kontaktuppgifter till avlämnande forskola samt meddelar tid for gemensamt informationsmöte enligt ovan. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort För att inte riskera att barnets tidigare eller nuvarande bostadsort röjs, deltar inte avlämnande förskola vid informationsmötet. All kontakt mellan forskolorna går via socialsekreteraren. Detsamma gäller överföring av BVe-journaler. 2

14 2.1 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Klargöra kontaktvägar För att säkerställaatt förskolan, Bve och övrig hälso- och sjukvårdkan lämna rätt information kring barnet behöver socialsekreteraren klargöra vårdnadshavarensansvar, familjehemmetsansvar och socialtjänstensansvar. Som regel ansvarar familjehemmetför den dagliga vården, vilket innefattar stöd i omsorgenoch beslut kring enklare frågor som exempelvis utflykter och fotografering. Både vårdnadshavareoch familjehem ska bjudas in till utvecklingssamtal,om inget annat är överenskommet.vårdnadshavaren ska alltid informeras och få möjlighet att vara delaktig i beslut som är av betydelse för barnets vistelse i förskolan på lång sikt, ex byte till särskild anpassad verksamhet. Om det finns särskilda förbud eller restriktioner vad gäller kontakten med vårdnadshavaren informerar socialsekreterarenom detta. Detta ska även framgå av dokumentet Information från socialtjänsten vid familjehemsplacering. Om det sker förändringar under placeringstiden som påverkar ansvarsfördelningenska socialsekreteraren informeraberörda. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Socialsekretareninformerar om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. Som stöd för skolans planering används dokumentet Handlingsplan vid skyddade personuppgifter. Dokumentet fylls i av skolan i samarbete med socialtjänsten. Information om barnet Socialsekreteraren informerar om det som är av betydelse för barnets vistelse i förskolan utifrån Information från socialtjänsten vid familjehemsplacering. Informationen förvaras hos förskolechef Socialsekreteraren informerar även vårdnadshavaren om att förskolan fått den information, som behövs för att kunna ge barnet en bra vistelse på förskolan och ett bra bemötandepå BVe. Om barnet har skyddade personuppgifter eder hemlig vistelseort Socialsekreteraren tar bort alla uppgifter som kan röja barnets tidigare och nuvarande boende. Övrig information om barnet skall delges på samma sätt som för övriga barn. I samtalet diskuteras vilka som ska få information om barnets situation och om vad. Säkerheten för barnet måste vägas mot tillgängligheten och diskuteras i varje enskilt fall enligt den särskilda handlingsplanen,se ovan. Samtycke till hälso- och sjukvård För att säkerställa barnets rätt till hälsoundersökningaroch vaccinationer, är det viktigt att socialsekreterarensträvar efter att få vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård och till att barnhälsovårdsjournalfår överföras till mottagande Bve. Vårdnadshavarens ställningstagandeom samtycke meddelas vid informationsmötet. Om det sker förändringar i samtycket skall socialsekreterarenmeddela detta till BVe-sjuksköterskan. Om det är aktuellt med kontakter med övrig hälso- och sjukvård behöver man i varje enskilt fall komma överens om hur samtycke ska inhämtas. Nytt samtycke inhämtas alltid om barnet får en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Tidför uppföljningsmöte Socialsekreterarenansvarar rör att bestämma datum för ett gemensamt uppföljningsmöte och BVe, se punkt 5. med förskola 3

15 2.2 AVLÄMNANDE FÖRSKOLAS ANSVAR Avlämnande förskola ger information om barnets tidigare vistelse i förskolan utifrån uppgifter i Pedagogiskt överlämningsdokument. Denna information ska också skickas till den nya förskolan och förvaras hos förskolechef Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Socialsekreteraren hämtar pedagogiskt överlämningsdokument med bilagor vid avlämnade förskola och överlämnar till mottagande förskola. I dokumentet ska inga uppgifter fyllas i som kan röja barnets tidigare boende. Om mer information behövs mellan förskolorna skall denna alltid gå via socialsekreteraren. 2.3 MOTTAGANDE FÖRSKOLAS ANSVAR Förskolechef vid mottagande förskola ansvarar för inskolningen for barnet i den nya förskolan och planerar denna tillsammans med arbetslaget och familjehemmet. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Förskolan går tillsammans med barnet och familjehemmet igenom de särskilda säkerhetsrutiner som gäller för barnet, utifrån Handlingsplan vid skyddade personuppgifter. 2.4 MOTTAGANDE BARNAVÅRDSCENTRALS ANSVAR JournaJöverföring Vid byte av BVe är det viktigt att barnhälsovårdsjournalen följer barnet till den nya barnavårdscentralen. Journalen är en sekretessbelagd handling som endast BVe-sjuksköterska och läkare har tillgång till. I den finns bland annat noteringar om barnets hälsa, vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling. Vårdnadshavarens ställningstagande ska framgå av Samtycke till överföring av kopia av barnhälsojournal. BVe-sjuksköterskan ansvarar för att beställa barnhälsovårdsjournalen från den avlämnande barnavårdscentralen efter att information lämnats från socialsekreteraren om vilket BVe barnet tillhört tidigare. Om placeringen sker enligt LVU eller om vårdnadshavaren inte går att få tag i, gör socialtjänsten en bedömning utifrån barnets bästa om att barnhälsojournalen får överföras. Uppgifter om egenvård Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver medicinering under förskoletiden, exempelvis vid astma, ADHD, diabetes eller epilepsi, skall BVe-sjuksköterskan följa upp att förskolan fått information utifrån barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Barnets behandlande läkaren bedömer om insatsen kan göras som egenvård och planeras i samarbete med familjehemmet och förskolan. 2.5 HÄLso- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR Information om barnet Hälso- och sjukvården informerar om det som är av betydelse for barnets situation i skolan och i familjehemmet. Om barnet placeras utanför länet Hälso- och sjukvården ansvarar för att tillsammans med socialtjänsten i det enskilda fallet klargöra och dokumentera hur kontakten med annat landsting ska ske. 4

16 2.6 GENOMFÖRANDE PLAN Socialtjänsten ansvarar för att BB/C. s Genomförandeplan används vid gemensam planering för att klargöravars och ens ansvar. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Socialsekreteraren hämtar barnhälsovårdsjoumalen vid avlämnande BVC och överlämnar till mottagande BVe-sköterska. Om mer information behövs mellan BVC skall denna alltid gå via. socialsekreteraren. I I 3. PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING 3.1 PEDAGOGISK BEDÖMNING Vid samtliga familjehemsplaceringar gör den mottagande förskolan en pedagogisk bedömning utifrån BB/C. s konsultationsdokument för förskolan. Dokumentet skickas ut av socialsekreterare i samband med kallelse till gemensamt uppföljningsmöte (punkt 5 och 6). Den pedagogiska bedömningen ska inkludera alla delar i barnets vistelse i förskolan och göras oavsett om barnet byter förskola eller inte. 3.2 MEDICINSK BEDÖMNING Vid samtliga familjehemsplaceringar erbjuds barnet ett hälsobesök tillsammans med familjehemmet. Hälsobesöket genomförs inom tre månader från det att barnet flyttat till familjehemmet. BVCsjuksköterskan genomför hälsobesöket och tar då bland annat reda på om och när barnet har vaccinerats, läkarundersökts och när barnet senast var på tandvårdskontroi.utgångspunkten är att barn som placeras utom hemmet ska ha genomgått läkarundersökning enligt BBIC, före eller i nära samband med placeringen. Om barnet inte varit på hälsokontroller vid tidigare BVC, genomför BVCsjuksköterskan sedvanliga kontroller enligt basprogrammet. BVe-sjuksköterskan ska bedöma om barnet behöver undersökas av BVC-Iäkareoch i så fall boka tid för detta. Om barnet har en konstaterad långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning frågar BVCsjuksköterskan om hur övriga kontakter med hälso- och sjukvården fungerar. Vid behov (och om vårdnadshavaren samtyckt till hälso- och sjukvård) tar BVC-sjuksköterskan kontakt med barnets behandlande läkare. När hälsobesöket är gjort återrapporterar BVC-sjuksköterskan detta till socialsekreteraren. Utifrån vad som framkommit vid hälsobesöket bestäms den fortsatta planeringen i samarbete mellan socialsekreteraren och BVC-sjuksköterskan. Vars och ansvar ska framgå av BB/C. s Genomförandeplan. 4. GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE I samband med socialtjänstens övervägande sex månader efter placeringen genomförs ett gemensamt uppföljningsmöte. 4.1 SOCIAL TJÄNSTENS ANSVAR Socialsekreterarenansvarar för att bjuda in )i> Förskolechef, som i sin tur kallar berörd personal )i> BVe-sjuksköterska )i> Eventuell kontakt inom övrig hälso- och sjukvård )i> Familjehemmet )i> Barnets vårdnadshavare efter individuell bedömning I samband med kallelsen, senast två veckor innan mötet, skickar socialsekreterarenbb/c. s Konsultationsdokument för förskolan. 5

17 Social sekreteraren informerar om eventuella förändringar som kan påverka ~ Barnets vistelse i förskolan ~ Vårdnadshavarens, familjehemmets och socialtjänstens ansvar ~ Vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård 4.2 FÖRSKOLANS ANSVAR Förskolans personal informerar om barnets vistelse i förskolan utifrån BB/C s Konsultationsdokument för förskolan. De informerar också om barnets eventuella behov av särskilt stöd i förskolan, hur det fungerar och hur planeringen ser ut framåt. Om särskild handlingsplan har upprättats skall innehållet delges vid mötet. 4.3 BARNAVÅRDSCENTRALENS ANSVAR BVC-sjuksköterskan informerar om barnets allmänna utveckling, längd- och viktkurva etc. BVCsjuksköterskan informerar också om hur journalöverföringen har fungerat, om hälsobesök och eventuell läkarundersökninghar genomförts. 4.4 HÄLso- OCH SJUKV ARDENS ANSVAR Hälso- och sjukvården informerar om det som är av betydelse för barnets situation i skolan och i familjehemmet. 5. FORTSATT UPPFÖLJNING Socialsekreterare bjuder in till gemensamt uppföljningsmöte enligt punkt 5, minst en gång per år. Inför uppföljningsmötet besvarar förskolan BB/C s Konsultationsdokumentför förskolan. Socialsekreterare skickar konsultationsdokumentet i samband med kallelsen, senast två veckor innan uppföljningsmötet. Utöver detta bestäms tider och former för fortsatt uppföljning utifrån de behov som finns kring barnets förskolevistelse och hälsa. Vars och ens fortsatta ansvar ska framgå av BB/C s Genomförandeplan. 6. VID ORO FÖR BARNET Barnets pedagoger, förskolechef och/eller BVC-sjuksköterska ska kontakta socialtjänsten ~ Om barnet har oregelbunden närvaro i förskolan eller om vistelsen på förskolan på annat sätt inte fungerar ~ Om barnets hälsa eller sociala utveckling försämras ~ Om familjehemmet uteblir från träffar i förskolan eller vid BVC ~ Om familjehemmet inte visar intresse för barnets hälsa och utveckling ~ Om det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet ~ Om det finns oro för hur barnet påverkas av umgänge med förälder/vårdnadshavare OBS! Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet, i samband med umgänge med vårdnadshavare/föräldrar eller på grund av eget beteende, skall förskolan och/eller Bve enligt anmälningsskyldigheten, göra en anmälan till socialtjänsten i den kommun som genomfört placeringen. En kopia avanmälan bör för kännedom skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Anmälan om att barnet misstänks fara illa lämnas endast till den socialsekreterare som förskolan/bvc har kontakt med i ärendet. Socialsekreteraren ansvarar för att anmälan behandlas. 6

18 Bergs kommun Bräcke kommun f!1id HÄRJEDALENS tu KOMM;UN ~.~ Krokoms ~~ kommun ~ ~:RC'KD;'ilEN TJi::LTE Strornsunds ;ee Kornmun o., "ARE ~ KOMMUN l1 ÖSTERSUNOS KOMMUN Dokumentet bygger på en rutin framtagen av Region Värmland inom ramen för en nationell utvecklingssatsning, Bättre stöd tiuutsatta barn. Satsningen samordnas och finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting i överenskommelse med Socialdepartmentet. 7

19 REGIONAL SAMVERKAN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, SKOLA, ELEVHÄLSA OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Fastställd i maj 2013

20 ,, '; INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR AVLÄMNANDE SKOLAS ANSVAR MOTTAGANDE SKOLAS ANSVAR ELEVHÄLSANS ANSVAR VID MOTTAGANDE SKOLA HÄLso- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 2.5 GENOMFÖRANDEPLAN 5 \; 3. PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING PEDAGOGISK BEDÖMNING MEDICINSK BEDÖMNING 5 4. GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE SOCIALTJÄNSTENSANSVAR SKOLANS ANSVAR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 6 5. FORTSATT UPPFÖLJNING 6 6. VID ORO FÖR BARNET 6 1

21 ,.' 1. INLEDNING När ett barn placeras i familjehem innebär det en stor förändring. I de flesta fall byter barnet skola och i många fall innebär det flytt till en ny kommun. För att barnet skall få en bra skolgång och en fungerande hälsovård är det viktigt att samarbetet mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt. Denna samverkansrutin beskriver innehåll, form och ansvar i samarbetet mellan socialtjänsten, skolan och i förkommande fall hälso- och sjukvården, vid familjehemsplacering. Rutinen gäller vid samtliga familjehemsplaceringar, vid stadigvarande placering och vid jourplacering. Rutinen gäller oavsett om barnet byter skola eller inte. Rutinen tydliggör också vad som gäller för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. Med barn avses en person som ännu ej fyllt 18 år. l de fall en ungdom över 18 år är placerad, bör rutinen användas, men då utifrån ungdomens egna beslut och önskemål. 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE Så snart en familjehemsplacering är bestämd, kallar handläggande socialsekreterare till ett gemensamt informationsmöte mellan socialtjänst, avlämnande skola mottagande skola och familjehemmet. Om barnet har en pågående kontakt, utredning eller insats, inom hälso- och sjukvården ska representant därifrån kallas till mötet. Om barnet och/eller vårdnadshavaren ska delta blir ett ställningstagande i varje enskilt fall. Socialsekreteraren meddelar tid och plats för informationsmötet. Så långt det är möjligt ska informationsmötet genomföras innan barnet böljar i den nya skolan. Det är viktigt att mötet prioriteras av alla inblandade så att barnet får en så bra planering som möjligt inför placeringen. Vid långa avstånd kan informationsmötet genomföras i form aven telefonkonferens. Även i de fall placeringen inte innebär skolbyte för barnet genomförs ett informationsmöte så snart som möjligt efter det att placeringen är bestämd. Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet ~ Rektor vid avlämnande skola, som avgör vem som mer ska delta, lämpligen den pedagog som känner barnet bäst och en representant för elevhälsan. ~ Rektor vid mottagande skola, som avgör vem som mer ska delta, lämpligen barnets blivande mentor och en representant för elevhälsan. ~ Familjehemmet ~ Eventuell kontakt från hälso- och sjukvården ~ Efter individuellt beslut, barnet och/eller vårdnadshavare Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya skolan ska socialsekreteraren ge en första information till den mottagande skolan per telefon. Socialsekreteraren informerar skolan om barnet har särskilda behov som påverkar skolsituationen, lämnar kontaktuppgifter till familjehemmet och till avlämnande skola samt meddelar tid för gemensamt informationsmöte enligt ovan. Informationsmötet genomförs så snart som möjligt efter flytten, senast inom två veckor. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort För att inte riskera att barnets tidigare eller nuvarande bostadsort röjs, deltar inte avlämnande skola vid informationsmötet. All kontakt mellan skolorna går via socialsekreteraren. 2

22 2.1 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Klargöra kontaktvägar För att säkerställa att skolan, elevhälsan och hälso- och sjukvården kan lämna rätt information kring barnet är det viktigt att socialsekreteraren klargör vårdnadshavarens ansvar, familjehemmets ansvar och socialtjänstens ansvar. Som regel ansvarar familjehemmet för den dagliga vården, exempelvis stöd i skolarbetet och beslut kring enklare frågor som exempelvis utflykter och fotografering. Både vårdnadshavare och familjehem ska bjudas in till utvecklingssamtal, om inget annat är överenskommet. Vårdnadshavaren ska alltid informeras och få möjlighet att vara delaktig i beslut som är av betydelse för barnet på lång sikt, exempelvis anpassad studiegång, byte av skolform och frågor av vikt som rör hälso- och sjukvård. Om det finns särskilda förbud eller restriktioner vad gäller kontakter med vårdnadshavaren informerar socialsekreteraren om detta. Detta ska även framgå av dokumentet Informationfrån socialtjänsten vid jamiljehemsplacering. Om det sker förändringar under placeringstiden som påverkar ansvarsfördelningen ska socialsekreteraren informera berörda. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Socialsekretaren informerar om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. Som stöd för skolans planering används dokumentet Handlingsplan vid skyddade personuppgifter. Dokumentet fylls i av skolan i samarbete med socialtjänsten. Information om barnet Socialsekreteraren informerar om det som är av betydelse för barnets skolsituation utifrån Information från socialtjänsten vidjamiljehemsplacering. Informationen förvaras sedan i elevhälsovårdsjournalen. Socialsekreteraren ansvara för att vårdnadshavare känner till vilken information som skolan fått del av. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Socialsekreteraren tar bort alla uppgifter som kan röja barnets tidigare och nuvarande boende. Övrig information om barnet skall delges på samma sätt som för övriga barn. I samtalet diskuteras vilka som ska ra information om barnets situation och om vad. Säkerheten för barnet måste vägas mot tillgängligheten och diskuteras i varje enskilt fall enligt den särskilda handlingsplanen, se ovan. Samtycke till hälso- och sjukvård För att säkerställa barnets rätt till hälsoundersökningar och vaccinationer, behövs vårdnadshavarens samtycke till att elevhälsojournal överförs till mottagande skola. Det är socialtjänstens ansvar att verka för att samtycke kan komma till stånd. Vårdnadshavarens ställningstagande om samtycke meddelas till skolsköterskan vid informationsmötet. Om det är aktuellt med kontakter med övrig hälso- och sjukvård behöver man i varje enskilt fall komma överens om hur samtycke ska inhämtas. Om det sker förändringar i samtycket ska socialsekreteraren meddela detta. Nytt samtycke inhämtas alltid om barnet rar en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Tidför uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att bestämma datum för ett gemensamt uppföljningsmöte med skolan inklusive elevhälsan senast tre månader efter informationsmötet, se punkt 5. 3

23 , ' AVLÄMNANDE SKOLAS ANSVAR Avlämnande skola ger information om barnets tidigare skolgång utifrån uppgifter i Pedagogiskt överlämningsdokument. Denna information ska också skickas till den nya skolan och förvaras i elevakt. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Social sekreteraren hämtar pedagogiskt överlämningsdokument med bilagor vid avlämnade skola och överlämnar till mottagande skola. I dokumentet ska inga uppgifter fyllas i som kan röja barnets tidigare boende. Om mer information behövs mellan skolorna skall denna alltid gå via socialsekreteraren. 2.3 MOTTAGANDE SKOLAS ANSVAR Rektor vid mottagande skola ansvarar för introduktion för barnet inför skolstarten. Vid introduktionen planerar rektor, eller någon som rektor utser, och barnets mentor tillsammans med barnet och familjehemmet hur skolstarten ska gå till. Barnet ska vid introduktionen få möjlighet att träffa skolsköterskan för att få information om att de kommer att träffas för ett hälsobesök (se punkt 4.2). Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Skolan går tillsammans med barnet och familjehemmet igenom de särskilda säkerhetsrutiner som gäller för barnet utifrån Handlingsplan vid skyddade personuppgifter. 2.4 ELEVHÄLSANS ANSVAR VID MOTTAGANDE SKOLA Journalöverföring Vid flytt till annan skolaär det viktigt att elevhälsojournalen följer eleven till den nya skolan. Journalen är en sekretessbelagd handling som endast skolsköterska och skolläkare har tillgång till. I den finns bland annat noteringar om barnets hälsa, vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling. Skolsköterskan ansvarar för att beställa elevhälsojournalen från avlämnande skola efter att vårdnadshavare lämnat samtycke. Vårdnadshavarens ställningstagande ska framgå av Samtycke till överföring av kopia på elevhälsojournal. Om placeringen sker enligt LVU eller om vårdnadshavaren inte går att få tag i, gör socialtjänsten en bedömning utifrån barnets bästa om att elevhälsojournal får överföras. Uppgifter om egenvård Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver medicinering under skoltid, exempelvis vid astma, ADlID, diabetes eller epilepsi, ska skolsköterskan säkerställa att skolpersonal fått den information som behövs utifrån barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Barnets behandlande med familjehemmet läkaren bedömer om insatsen kan göras som egenvård och planeras i samarbete och skolan. 2.5 HÄLSO- OCH SJUKV ÅRDENS ANSVAR Information om barnet Hälso- och sjukvården informerar om det som är av betydelse för barnets situation i skolan och i familjehemmet. Om barnet placeras utanför länet Hälso- och sjukvården ansvarar för att tillsammans med socialtjänsten i det enskilda fallet klargöra och dokumentera hur kontakten med annat landsting ska ske. 4

24 .", 2.6 GENOMFÖRANDEPLAN Socialtjänsten ansvarar för att BBIC:s Genomförandeplan planeringen för att klargöra vars och ens ansvar. används vid den gemensamma Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Socialsekreteraren hämtar elevhälsovårdsjournalen vid avlämnande skola och överlämnar till I mottagande skolsköterska. Om mer information behövs mellan skolorna skall denna alltid gå via socialsekreteraren. 3. PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING 3.1 PEDAGOGISK BEDÖMNING Vid samtliga familjehemsplaceringar gör den mottagande skolan en pedagogisk bedömning inom tre månader från det att barnet börjat skolan. Den pedagogiska bedömningen bygger på information från avlämnande skola, hur barnets skolgång fungerat den första tiden i den mottagande skolan samt hur det går för barnet i respektive ämne. Den pedagogiska bedömningen görs oavsett om barnet byter skola eller inte. Om barnet inte har nått målen i den avlämnande skolan eller om det saknas betydande information om barnet, ska den mottagande skolan göra en pedagogisk utredning. Om barnet har haft åtgärdsprogram i den tidigare skolan, används detta som en del i utredningen. 3.2 MEDICINSK BEDÖMNING Vid samtliga familjehemsplaceringar erbjuds barnet tillsammans med familjehemmet ett hälsobesök hos skolsköterskan, oavsett vilken årskurs barnet går i. Hälsobesöket genomförs inom tre månader från det att barnet börjat skolan. Skolsköterskan genomför ett hälsosamtal och efterfrågar om och när barnet har vaccinerats, läkarundersökts och när barnet senast var på tandvårdskontroll. Utgångspunkten är att barn som placeras utom hemmet ska ha genomgått läkarundersökning enligt BBIC, före eller i nära samband med placeringen. Om barnet inte nyligen varit på hälsobesök i den tidigare skolan, genomför skolsköterskan sedvanliga kontroller av längd, vikt, rygg, syn och hörsel. Skolsköterskan ska också bedöma om barnet behöver undersökas av skolläkare och i så fall boka tid för detta. Om barnet har en konstaterad långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning frågar skolsköterskan om eventuell medicinering, hur denna fungerar samt hur övriga kontakter med hälso- och sjukvården fungerar. Vid behov och om vårdnadshavaren samtyckt till hälso- och sjukvård, tar skolsköterskan kontakt med barnets behandlande läkare. Vars och ens ansvar ska framgå av BB/C. s Genomfärandeplan. 4. GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE Senast tre månader efter det att barnet böljat skolan genomförs ett gemensamt uppföljningsmöte. 4.1 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Socialsekreteraren ansvarar för att bjuda in ~ Skolans rektor, som i sin tur kallar elevhälsa och övrig berörd personal. ~ Familjehemmet ~ Eventuell kontakt vid hälso- och sjukvården ~ Barnet och/eller vårdnadshavare efter en individuell bedömning 5

25 ..: Socialsekreteraren informerar om det skett förändringar under placeringstiden som kan påverka ~ Skolsituationen ~ Vårdnadshavarens, familjehemmets eller socialtjänstens ansvar ~ Vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar på mötet, på grund av barnets hälsa eller situationen i övrigt, skall ett separat möte genom/öras tillsammans med barnet. Formen/ör detta möte planeras och bestäms av socialsekreteraren och skolans rektor. 4.2 SKOLANS ANSVAR Skolan informerar om resultatet av den pedagogiska bedömningen och barnets eventuella behov av särskilt stöd i skolan. Den pedagogiska bedömningen ska skriftligen lämnas till socialsekreteraren. Om åtgärdsprogram har upprättats ska innehållet delges och diskuteras vid mötet. Skolsköterskan informerar om hur journalöverföringen har fungerat, om hälsobesök och eventuell läkarundersökning har genomförts. 4.3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR Hälso- och sjukvården informerar om det som är av betydelse för barnets situation i skolan och i familjehemmet. 5. FORTSATT UPPFÖLJNING Socialsekreteraren bjuder in till ett gemensamt uppföljningsmöte minst en gång per läsår. Inför uppföljningsmötet besvarar skolan BBIC:s konsultationsdokument. som är en viktig del i socialtjänsten uppföljningen av barnets skolsituation. Social sekreteraren skickar konsultationsdokumentet till skolan i samband med kallelsen, senast två veckor innan uppföljningsmötet. Utöver detta bestäms tider och former för fortsatt uppföljning utifrån de behov som finns kring barnets skolgång och hälsa. Vars och ens fortsatta ansvar ska framgå av BBIC. s GenomJörandeplan. 6. VID ORO FÖR BARNET Barnets lärare, skolans rektor och/eller elevhälsopersonalen ska kontakta socialtjänsten ~ Om barnet har hög frånvaro i skolan eller om skolgången på annat sätt inte fungerar ~ Om barnets fysiska eller psykiska hälsa försämras ~ Om barnet/ungdomen visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende ~ Om familjehemmet inte deltar vid utvecklingssamtal ~ Om det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet ~ Om det finns oro för hur barnet påverkas av umgänge med förälder/vårdnadshavare OBS! Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet, i samband med umgänge med vårdnadshavare/föräldrar eller på grund av eget beteende, ska skolan enligt anmälningsskyldigheten, göra en anmälan till socialtjänsten i den kommun som genomfört placeringen. En kopia avanmälan bör för kännedom skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen. Om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Anmälan om att barnet misstänks fara illa lämnas endast till den socialsekreterare som skolan har kontakt med i ärendet. Socialsekreteraren ansvarar för att anmälan behandlas. 6

26 '..(. '8 kommun Bergs..._._- Bräcke!kommun U. I HÄRJEDALENS KOMMUN.'~.. : V kommun Krokoms...' KROKOMEN T J'i,ELTE Ra/luncta:% VJ_~.Kommun~ "'"/ o nare 9 KOMMUN.,.. ~ OSTERSUNDS U KOMMUN Dokumentet bygger på en rutin framtagen av Region Värmland, inom ramen för en nationell utvecklingssatsning, Bättre stöd till utsatta barn. Satsningen samordnas och finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting i överenskommelse med Socialdepartmentet. 7

27 Regionförbundet Jämtlands län "'.0 Jämtlands Läns Landsting tlsus ", Barn oc,,... behov av särs l Överenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län

28 INNEHÅLL 1. ÖVERENSKOMMELSE 2. INLEDNING 3. PARTERFÖRSAMVERKAN 4. GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Mål för samverkan 1.2 Målgrupp Grundläggande värderingar 4. HUVUDMÄNNENS ANSVAR 1.4 Initiativtagare till samverkan 1.5 Generell nivå och första linjen 1.6 Specialistnivå 5. OM SAMVERKAN 5.1 Huvudmännens uppdrag 5.2 Samverkansskyldighet 5.3 Samsyn 5.4 Gemensam kompetens- och metodutveckling 5.5 Samverkan vid placering utanför det egna hemmet 5.6 Gemensam planering 5.7 Kostnadsfördelning 5.8 Säkerställa samverkan 6. UPPFÖLJNING AV RIKTLINJERNA 2

29 Regionförbundet Jämtlands län l..'~jämtlands Läns ~Landsting Dnr Dnr LS/ Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. En arbetsgrupp har under 20 l 0-20 Il tagit fram förslag på riktlinjer för Landstingets och kommunernas samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Riktlinjerna utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. Riktlinjerna har sammanställts i en överenskommelse, Jämtbus, som också ska ligga till grund för det fortsatta regionala och lokala arbetet. Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera sin personal om dokumentet Jämtbus och dess påverkan på respektive verksamhet. Riktlinjerna gäller från l oktober Anders Byström Regiondirektör Regionförbundet Jämtlands län Landstingsdirektör Landstinget Jämtlands län 3

30 '" ", f 4

31 INLEDNING Barn och unga är vår framtid. Alla barn ska ha möjlighet att växa, lära, utvecklas och må bra. En del barn behöver extra stöd, anpassningar och insatser för att denna process ska fungera. Att tidigt hjälpa och stödja barn och unga som är i behov av särskilt stöd är viktigt såväl för barnen och familjen som för samhället. Barns behov ska stå i centrum. Att barn och unga rar ett sådant stöd är samhällets viktigaste uppgift. För många av dessa barn krävs insatser från flera olika samhällsfunktioner, inom såväl kommunernas som landstingets olika verksamheter. Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att samverkan ska bli effektiv måste den byggas upp med det enskilda barnets behov i centrum, utifrån barnets totala situation. Varje part gör det som den är specialiserad på utifrån sitt samhällsuppdrag. Samstämmighet och samtidighet i insatser ger kraft i samverkan. Alla som möter barn och unga i sitt arbete, eller som är ansvariga för sådana verksamheter, har en viktig roll i att synkronisera insatser till barn i behov av särskilt stöd. Jämtlands län är ett län av kontraster mellan stad och glesbygd och avstånden är långa. Förutsättningarna är olikartade såväl inom länets kommuner som mellan kommunerna. Hälsocentraler finns i alla kommuner medan landstingets specialistverksamheter i huvudsak är koncentrerade till Östersund. Att förutsättningarna är skiftande i länet innebär utmaningar för de olika verksamheterna, men det får aldrig utgöra hinder för det enskilda barnet att ta det stöd det har rätt till, eller för parternas samverkan kring barnet. Denna överenskommelse är framtagen för att det i länet ska finnas ett gemensamt dokument som ger vägledning för hur en sådan samverkan ska utformas. PARTER FÖR SAMVERKAN Jämtlands läns landsting, Regionförbundet Jämtlands län, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Are kommun, Östersunds kommun, Jämtlands gymnasieförbund, Riktlinjerna omfattar all kommunal och landstingskommunal verksamhet som på något sätt arbetar med barn och unga och där huvudmannaskapet utgår från ett offentligt uppdrag enligt lagstiftningen. Detta innebär att även enskilda verksamheter oavsett huvudman omfattas av riktlinjerna i samverkans dokumentet såsom t.ex. fristående skolor, enskilda förskolor, upphandlade verksamheter m.fl. GRUNDLÄGCANDEUTGÅNGSPUNKTER Mål rör samverkan Måletför arbetet kring barn och unga i Jämtlands län är att alla barn och unga ska ges de bästaförutsättningar till en god barndom samt att de ska kunna utvecklas till ansvarstagande, delaktiga och aktiva samhällsmedborgare. Viktigt för att detta ska uppnås är att alla samverkande parter verkar för att - Barn och unga ges ett sådant stöd att de i första hand kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i den undervisningsgrupp de tillhör. Barns utbildningsresultat sätts i fokus då det är en påverkbara faktor, som har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter. 5

32 Målgrupp De som berörs av riktlinjerna är barn och ungdomar, 0-20år, i Jämtlands län som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed också när det gäller behov av insatser. Riskgrupper för varje verksamhet att särskilt uppmärksamma: Barn och unga med problematik inom det medicinska -, psykologiska -, psykiatriska -, sociala - och beroendeområdet - var för sig eller i olika kombinationer. Barn och unga med vårdnadshavare som har problematik inom det medicinska-, psykologiska -, psykiatriska -, sociala - och beroendeområdet - var för sig eller i olika kombinationer. Barn och unga placerade utanför hemmet Barn och unga med flyktingbakgrund Grundläggande värderingar Parterna ska i samverkan arbeta utifrån följande utgångspunkter Barnkonventionen Barnet/den unge ska ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad Vårdnadshavare har huvudansvar för sina barn och ska så långt möjligt ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör minderåriga barn. Barnets/den unges livssituation ska ses i sitt sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra Barn/unga gynnas av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar utifrån barnets behov Varje verksamhet utför sitt uppdrag med barnets/den unges bästa för ögonen och med utgångspunkt i det som åligger varje myndighet, enligt gällande lagar och förordningar. Alla barn kan behöva anpassning av den omgivande miljön för att i möjligaste mån kompensera för svårigheter som finns och detta är särskilt viktigt för barn i behov av särskij t stöd. Kommun, landsting och enskilda verksamheter ansvarar val för sig för att i tidigt skede identifiera och uppmärksamma barn i behov av stöd. Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas eller fördröjas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. 6

33 HUVUDMÄNNENS ANSVAR Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn/unga som är i behov av särskilt stöd är att de i första hand ska få behoven tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön d v s hem, skola/förskola och fritid. Initiativtagare till samverkan Den som upptäcker behov eller riskfaktorer hos ett barn har ett ansvar för att initiera en tidig samverkan. Det är viktigt att samverkan utvecklas, fördjupas och ingår som en naturlig del i arbetet. Generell nivå och rörsta linjen Såväl kommunernas som landstingets verksamheter har inom sina uppdrag ett ansvar för hälsofrämjande insatser som kan riktas till alla barn och unga. Insatser som kan ges allmänt, de kan riktas till olika grupper eller de kan aktualiseras av speciella situationer. Alla barn kommer i kontakt med första linjen i form av t.ex. förskola/skola, inklusive elevhälsa, socialtjänstens förebyggande arbete och rådgivande verksamheter, familjecentraler, föräldra- och barnhälsovård, ungdomsmottagning och annan primärvård. Första linjen svarar för att- behandla/stödja barn och unga som har lindriga/enkla tillstånd där specialistnivå inte behövs. identifiera personer som har behov av insatser. bedöma svårighetsgrad, orsak och lämplig insatsnivå. remitteralhänvisa till specialistnivå eller till annan lämplig verksamhet. Första linjen svarar for att utifrån sitt uppdrag ha tillgång till de resurser och kompetenser som krävs för att klara av att utreda barns/ungas behov av stöd. När barnet/den unges behov inte är möjliga att tillgodose genom första linjens uppdrag ska specialistnivån initieras. Förskola och skola Uppdraget innefattar att utifrån varje barn ge de stödåtgärder som barnets behov kräver. I forskola och skola ska så långt som möjligt barns hehov tiile;odoses inom den ordinarie verksamheten och personalens kompetens ska stärkas för att den ska ha kunskaper att tillgodose dessa behov. I skolan finns elevhälsan som varje kommun organiserar så att den på bästa sätt kompletterar skolans verksamhet utifrån elevernas behov. Elevhälsan innefattar tillgång till specialpedagogisk -, psykologisk -, psykosocial- och medicinsk kompetens. Insatserna är främst av förebyggande och hälsofrämjande karaktär. Vid behov ska elevhälsan kunna göra allsidiga elevutredningar. En allsidig utredning inom första linjen är främst ror att ge en fördjupad förståelse för, och kunskap om, elevens behov. Utredningen ska framförallt tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan, men kan också ligga till grund för vidare insatser. Individ- och familjeomsorgen Enligt den här nivådefinitionen ligger Individ- och familjeomsorgens verksamhet i huvudsak inom specialistnivån. På den generella nivån kan finnas allmänt förebyggande verksamhet, information och samverkan, och viss gruppverksamhet med allmän inriktning. Till första linjen kan man exempelvis räkna verksamheter som ger råd och stöd utan formell ansökan och beslut. 7

34 Primärvården Hälsocentralerna är första linjen för landstingets hälso- och sjukvård för barn och unga. Vid hälsocentralerna finns medicinsk-, omvårdnads-, psykologisk - och psykosocial kompetens för första linjens uppdrag. Bamhälsovården har det förebyggande medicinska ansvaret gentemot förskolebarn. Uppdraget innefattar hälsoutredningar av barn t o m fem år och föräldra- barnhälsan ansvarar för bl. a. utvecklings bedömningar av samma åldersgrupp. Ungdomsrnottagningen arbetar förebyggande och främjande med psykisk och fysisk hälsa samt upptäckt av riskbruk i åldrarna år och är specialiserade inom sex- och samlevnadsområdet. Familjecentraler Familjecentraler är en förebyggande samverkansform mellan landstinget och kommunerna. På en familjecentral finns öppen förskola, barnhälsovård och socialtjänst, lokaliserade i gemensamma lokaler där föräldrar, barn och de olika professionerna kan mötas i ett naturligt sammanhang. Specialistnivå Specialistnivån ska användas för särskilda behov och vid speciella tillfällen, oftast under en begränsad tidsperiod. Det kan vara när första linjens kompetens behöver kompletteras eller när nödvändiga insatser faller utanför första linjens uppdrag. Specialistnivån har behandlingsansvar, men ska även vid behov ge konsultation till första linjens personal. Specialistnivån i kommunernas verksamhet omfattar socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt kommunens insatser för personer med funktionshinder. Inom landstingets verksamhet omfattar specialistnivån i första hand barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomspsykiatrisk mottagning sam, för de äldsta ungdomarna, vuxenpsykiatrin. Därutöver kan flertalet av landstingets specialistenheter behöva involveras isärskilda fall, för samverkan kring ett enskilt barn. Brister i första linjen ifråga om kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Motsvarande brister inom specialistnivån motiverar heller inte att ansvaret för insatser ligger kvar i första linjen. En vårdnadshavare kan söka hjälp för sitt barn/ungdom på specialistnivån utan att förskolan eller skolan i förväg blivit involverad. Specialistutredningen kan då innebära att skolan måste involveras för en bedömning av elevens svårigheter i skolan. 8

35 OM SAMVERKAN Huvudmännens uppdrag En grundförutsättning för samverkan är att varje huvudman tar ansvar för sitt uppdrag utifrån aktuell lagstiftning. Kommunens yttersta ansvar enligt Socialtjänstlagen innebär inte att andra huvudmän fråntas sitt lagstadgade ansvar. Samverkansskyldighet Enligt Socialtjänstlagen har socialnämnden ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att initiera och medverka i samverkan finns i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Skollagen. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till samverkansmöte kring enskilda barn och ungdomar i de fall barnet/ungdomen är aktuell för verksamheten. Syftet med samverkansmöten är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta en gemensam plan, tydliggöra ansvarsområden samt besluta hur uppföljning ska ske. Anmälningsplikt till socialtjänsten omfattar personal i alla verksamheter vid oro att barn kan fara illa. Samsyn Behov av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, en gemensam bild av syfte och mål med arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns välfungerande kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Gemensam kompetens- och metodutveckling Väl fungerande samverkan bygger därför på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för varandras uppdrag. Det är nödvändigt att all personal inom kommunen och landstinget' som deltar i samverkan har god kannedom om de forutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Det är ett gemensamt ansvar att hitta samverkansformer för tillgänglighet till adekvat kompetens på generell nivå. Samverkan vid placering utanför det egna hemmet Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig i grunden inte från dem som gäller för barn och unga som bor idet egna hemmet. Men placerade barns utsatta situation innebär att alla parter behöver ha särskild uppmärksamhet på hur samverkan fungerar och på samordning av uppföljning av barnets situation. Socialnämnden i den kommun där barnets vårdnadshavare är bosatt avgör om barnet behöver insatser enligt Socialtjänstlagen, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Skolhuvudmannen i den kommun där barnet är folkbokförd avgör vilka stödinsatser som krävs för att barnet ska kunna nå skolans mäl. Landstinget avgör om barnet/den unge behöver vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen. l Detta innefattar även enskilda verksamheter som arbetar med kommuners och landstings offentliga uppdrag 9

36 Gemensam planering Enligt lag ska en individuell plan upprättas som dokumentation av samverkan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. När det gäller barn och unga är det viktigt att den individuella planen utgår från den genomförandeplan som är en del i socialtjänstens verktyg för utredning och uppföljning (Barns Behov i Centrum - BBIC) bl.a. för att säkerställa att barns uppfattning tas tillvara. Vid placering, såväl inom som utom länet, ska planen vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ansvarar för. Det ska tydligt framgå vem som gör vad, omfattningen av insatsen, samt var stödetlbehandlingen ska ges och hur och när uppföljning och utvärdering ska ske. Planen ska också lägga fast kostnadsansvar för olika insatser där huvudprincipen är att respektive huvudman svarar för att insatser inom sitt kompetens- och ansvarsområde och därmed förenade kostnader. Kostnadsfördelning Principen för kostnadsfördelningen utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning sker mellan berörda aktörer i varje enskilt fall utifrån ansvaret för insatserna och ska vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Ingen av parterna kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i den gemensamma genomförandeplanen. Vid akutplacering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 10 arbetsdagar efter beslut om placering. Den beslutande myndigheten kontaktar övriga aktörer som eventuellt har kostnadsansvar fur del av placering och dessa är skyldiga att snarast delta i diskussion om kostnadsfördelning. Säkerställa samverkan Det regionala dokumentet JämtBus utgör underlag för att ta fram en lokal plan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. För barn och unga placerade utom hemmet ska särskilda regionala riktlinjer tas fram. UPPFÖLJNING AV RIKTLINjERNA Frågor som rör fördelning av ansvar och/eller kostnader ska så långt det är möjligt losas i samverkan på verksamhetsnivå. När det gäller frågor som inte kan lösas på denna nivå så lyfts frågorna till nästa nivå i organisationen för beslut om kostnadsfördelning. I de fall frågan inte kan lösas i linjeorganisationen ska rapportering ske till respektive parts ledningsnivå. Identifierade brister i samverkan rapporteras till närmaste chef som om möjligt vidtar åtgärder i den egna verksamheten. Går frågan inte att lösa där tas frågan vidare till nästa chefsnivå alternativt till dialog mellan berörda chefer. Regionforbundet svarar för att ta initiativ till att överenskommelsen följs upp och eventuellt revideras årligen. 10

37 '" ". f ",,..., 11

38 _ "!SI Bergs kommun Bräcke kommun lid HÄR. JE.D..ALENS U KOMMUN ltit Krokoms V~~~~~L~ Strömsunds o ~ARE ~!KOMMUN,.,.. ~ OSTERSUNOS U KOMMUN 12

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Socialnämnden Dnr Mål för framtidens hälso- och sjukvårdspolitik i Jämtlands län 2025 Landstingsfullmäktiges beredning för vård och rehabilitering fick uppdrag att behandla dokumentet Ny hälso- och sjukvårdspolitik utifrån en landstingsmotion (LS 838/2010). Tillfälle ges nu för kommunen att lämna yttrande. Förslag till beslut Anta vård- och socialförvaltningens förslag till yttrande. Yrkande Ordförande föreslår socialnämnden besluta att lämna yttrande enligt vård- och socialförvaltningens förslag. Socialnämndens beslut Yttrande avges enligt bilaga. Beslutsexpediering Jämtlands läns landsting, beredningen för vård och rehabilitering Justering (sign)

40 YTTRANDE Sidan 1 av 2 datum Bil 1, SN Förvaltning Vård- och socialförvaltningen Utredare/handläggare Socialchef Monica Lundgren Ärendenr/diarienr Nämnd/styrelse Socialnämnden Mål för framtidens hälso- och sjukvårdspolitik i Jämtlands län 2025 Bakgrund Landstingsfullmäktiges beredning för vård och rehabilitering fick uppdrag att behandla dokumentet Ny hälso- och sjukvårdspolitik utifrån en landstingsmotion (LS 838/2010). Tillfälle ges nu att lämna yttrande. Rekommenderat tillvägagångssätt är att länets gemensamma folkhälsopolicy används som modell vilket vi ställer oss bakom. Sammanfattning Vi instämmer i förslaget om ett gemensamt styrdokument Jämtlands läns kommuner och landsting. Samarbetet mellan kommer och landsting är framgångsrikt i de processer där vi har gemensamma kunder. Samarbete med de privata utförarna måste stärkas när det gäller information, kvalitetsuppföljning och rapportering. När det gäller IT, informationsteknik, E-hälsa, så krävs ett större samarbete kommunerna emellan samt mellan kommun, landsting och privata vårdgivare. Vård- och socialförvaltningen anser att det är väsentligt att styrdokument, t.ex. förslag mål för framtidens hälso- och sjukvårdspolitik i Jämtlands län, samordnas i ett gemensamt mål- och styrdokument som kommuner, landstinget och regionförbundet är eniga om efter remissomgången. Skolans viktiga roll bör förstärkas liksom elevhälsan. I det offentliga uppdraget minskar skatteintäkterna i länet medan behovet av vissa tjänster ökar. Det finns en risk att fortsatta övergripande prioriteringar behöver ske. Vi har inga synpunkter på mål eller prioriterade grupper och ställer oss bakom visionen. Under rubriken Förbättrad psykisk hälsa, sid 13, vill vi göra ett tillägg. Strömsunds kommun är en förvaltningskommun vilket innebär att uppmärksamma samers situation och hälsa. Koppling bör också ske till nationell nivå.

41 YTTRANDE Sidan 2 av 2 datum Bil 1, SN Förvaltning Vård- och socialförvaltningen Utredare/handläggare Socialchef Monica Lundgren Ärendenr/diarienr Nämnd/styrelse Socialnämnden Mål för framtidens hälso- och sjukvård Inga synpunkter på mål, grupper eller prioriteringar eftersom gemensamma diskussioner i olika forum har ägt rum mellan kommuner, landsting och regionförbund. Länssamverkan i aktuella former, nu och i en framtid är framgångsfaktorer för länets kvinnor och män, flickor och pojkar. I folkhälsopolicyn är visionen hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län fokuserade på fyra insatsområden, som vi också ställer oss bakom. Det är viktigt att ta del av rapporter från Rädda Barnen, Barnkonventionen o.s.v. Indikatorer som kan användas för att följa upp och utvärdera mål inom olika områden. Det känns viktigt att göra gemensamma analyser för att se brister eller förbättringsområden. Kopplingen till den nationella nivån är viktig. Kvalitetsregistrens betydelse kommer nog att bli fler och utvecklas. Tillgänglig och samordnad hälso- och sjukvård Här läggs ett särskilt fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning. Stödet till anhöriga behöver utvecklas hos alla vårdgivare. Ledning Öppna jämförelser kommer att ställa högre krav på chefers kompetens att hantera data och förstå analyser, att utveckla sin verksamhet utifrån evidens men även kunna kommunicera resultat med medborgare, medarbetare och ledning. Personal- och kompetensförsörjning i länet är en viktig fråga i förslag till mål för framtidens hälso- och sjukvårdspolitik i Jämtlands län.

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Socialnämnden Dnr Revidering av Riktlinjer för läkemedelshantering Vårdgivaren ansvarar enligt (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för att processer och rutiner inom området läkemedelshantering följer gällande föreskrifter inom området för att säkerställa en god och säker vård, hög patientsäkerhet och att verksamheten uppfyller de krav som ställs på den. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2012:9) har medfört att riktlinjer för läkemedelshantering har reviderats för att uppfylla kraven i föreskriften. Nytt i föreskriften är ansvar och krav på läkemedelsgenomgång (SOSFS 2012:9) 3a kap. 1-21, samt frågor om bedömning av egenvård, kap. 1. Förslag till beslut Socialnämnden ställer sig bakom upprättat förslag till reviderade riktlinjer för läkemedelshantering. Yrkande Ordförande föreslår socialnämnden att anta reviderade riktlinjer för läkemedelshantering. Socialnämndens beslut Anta reviderade riktlinjer för läkemedelshantering enligt bilaga. Beslutsexpediering Vård- och socialförvaltningen Justering (sign)

43 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Strömsunds Kommun

44 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX Innehåll 1 Giltighet Vårdgivarens ansvar Syfte Ansvar Sjuksköterska/Distriktssköterska Verksamhetschef/Enhetschef för personal eller motsvarande Enhetschef för ssk/dsk MAS Personal med delegering Förutsättningar När den enskilde själv ansvarar för sin medicinering När den enskilde inte kan ansvara för sin medicinering Ordination Läkemedelsgenomgångar Iordningställande av doser Överlämnande av läkemedel Biverkningar Läkemedelsförråd Stöld av läkemedel Ssk/dsk direkta åtgärder Bilagor Referenser... 13

45 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX 1 Giltighet Riktlinjer för läkemedelshantering gäller inom hela den kommunala hälso- och sjukvården i Strömsunds kommun. 2 Vårdgivarens ansvar Den vanligaste behandlingen inom hälso- och sjukvård är läkemedelsbehandling. Hanteringen av läkemedel måste vara säker och följa gällande föreskrifter. Vårdgivaren är skyldig att beakta detta i sitt ledningssystem (SOSFS 2011:9) så att detta innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs. Med läkemedelshantering avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel (SOSFS 2000:1 1 kap. 2 ) samt vaccinationsverksamhet (SOSFS 2012:9 1 kap. 1 ) Begreppsdefinitioner se SOSFS 2001:1 1 kap.3 Till grund för denna riktlinje ligger Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1). Senast ändrad (SOSFS 2012:9) 3 Syfte Syftet med rutinen för läkemedelshantering är att garantera en hög säkerhet och kvalitet i hela vårdkedjan och läkemedelshanteringskedjan för att undvika vårdskador. 4 Ansvar 4.1 Sjuksköterska/Distriktssköterska ansvarar för att tillsammans med läkare bedöma huruvida den enskilde själv har möjlighet att sköta sina läkemedel att patienter får ordinerade läkemedel att iordningställande sker på ett korrekt sätt att i förekommande fall rekvirera läkemedel

46 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX att administreringen sker på ett korrekt sätt att rapportera biverkningar att tillsammans med läkare genomföra enkel/fördjupad läkemedelsgenomgång läkemedelsförråd se lokal instruktion gällande läkemedelshantering ( bilaga 1 ) narkotikakontroll se lokal instruktion gällande läkemedelshantering att självständigt ordinera läkemedel gäller distriktssköterskor med föreskriven utbildning inkluderande läkemedelsförskrivning 4.2 Verksamhetschef/Enhetschef för personal eller motsvarande ansvarar för att det finns personal med rätt kompetens för att säkra den totala läkemedelshanteringen, som t. ex. att överlämna läkemedel att meddela MAS om väsentliga förändringar i personalsituationen att gällande rutiner och anvisningar är kända på arbetsplatsen och att dessa efterlevs att verksamheten håller en hög kvalitet 4.3 Enhetschef för ssk/dsk Ansvarar för att det finns ssk/dsk med rätt kompetens för att säkra den totala läkemedelshanteringen inom sitt ansvarsområde att utse ssk/dsk som förestår läkemedelsförråd (bilaga 5) att utse annan ssk/dsk som ansvarar för narkotikakontroll (Bilaga 6) att meddela MAS om väsentliga förändringar i personalsituationen att gällande rutiner och anvisningar är kända på arbetsplatsen och att dessa efterlevs att verksamheten håller en hög kvalitet 4.4 MAS ansvarar för att rutinerna för läkemedelshantering är ändamålsenliga, väl fungerande samt tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård att riktlinjer för läkemedelshantering och den lokala instruktionen hålls aktuell att med enhetschef för ssk/dsk följa upp att det finns ssk/dsk som förestår läkemedelsförråd att med enhetschef för ssk/dsk följa upp att det finns ssk/dsk som utför narkotikakontroll

47 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX 4.5 Personal med delegering ansvarar för att delegerade uppgifter inom läkemedelshanteringen utförs på ett patientsäkert sätt enligt de riktlinjer och rutiner som finns fastställda Den som får i uppdrag att biträda ssk/dsk med hantering av läkemedel genom delegering omfattas av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), 1 kap 4 punkt 3 samt 6 kap om allmänna skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m. fl. 5 Förutsättningar 5.1 När den enskilde själv ansvarar för sin medicinering (Se även SOSFS 2009:6) Grundprincipen är att den enskilde själv ansvarar för omhändertagande och förvaring av de läkemedel som ordinerats samt ansvarar för den egna medicineringen. Detta gäller såväl i ordinära bostäder som i särskilda boendeformer. När det finns misstanke om att läkemedelshanteringen sviktar ska ssk/dsk informeras. När en person är helt medveten om sin medicinering - vad gäller läkemedlets art, dosens storlek och tabletternas utseende - kan uttag och överlämnandet av läkemedel utföras av anställd på den enskildes uppdrag, utan formell delegering. När den enskilde själv ansvarar för sin medicinering gäller inte föreskriften, ej heller denna riktlinje. Dock gäller att man ska vara noggrann och aktsam även vid praktisk hjälp. 5.2 När den enskilde inte kan ansvara för sin medicinering För att identifiera problem som kan utgöra risker för en osäker läkemedelsanvändning används SMA (Safe Medication Assessment). SMA är ett instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning som ska användas av ssk/dsk. Det möjliggör en systematisk bedömning och uppföljning av patientens läkemedelsanvändning. Problem som kan utgöra risker för en osäker läkemedelsanvändning identifieras och tydliggörs med hjälp av bedömningen. Denna ska användas som underlag för planering och genomförande av vård och be-

48 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX handling, för dokumentation i patientjournalen samt för återföring och diskussion med läkare (se bilaga 2, bilaga 2b). Övertagande av ansvaret eller delar av ansvaret för medicineringen ska antecknas i ssk/dsk journal samt i läkarens journal. Den ssk/dsk som svarar för den enskildes vård ansvarar för att ordinationer och anvisningar genomförs samt håller erforderlig kontakt med läkaren. Om ssk/dsk finner det lämpligt, kan hon/han delegera enskilda uppgifter inom läkemedelshanteringen till annan befattningshavare med reell kompetens. Se separat rutin för delegering. Anhöriga kan inte kräva tillgång till medicinskåp eller överta viss del av läkemedelshanteringen. Vill de anhöriga vara delaktiga får de överta hela läkemedelshanteringen. 5.3 Ordination Läkare är huvudansvarig för medicineringen och ansvarig för ordinationer och anvisningar om vård och behandling samt uppföljning. Huvudregeln är att läkemedelsordinationer utfärdas skriftligen på recept/aktuell läkemedelslista/ordinationshandling i Pascal. Vid utskrift i Pascal är detta dosrecept. Detta ersätter samtliga recept. Den ssk/dsk som ansvarar för den enskildes läkemedelshantering ansvarar för att dosreceptet förlängs årligen och/eller vid behov. Vid förlängning ska en översyn av aktuella ordinationer göras. Dosrecept betraktas som recept ingår i patientjournalen. (Ordinationshandlingar gällande läkemedel; dosrecept, läkemedelslista från landstinget, läkemedelskort inom kommunen ingår i patientjournalen. Handlingarna förvaras i journal och gallras årligen samt efter ärendets avslut innan arkivering, se dokumenthanteringsplan). Ordinationer kan även göras muntligt och per telefon (se vidare SOSFS 2000:1, 3 kap 5 och 6 ). Verifieras snarast skriftligen.

49 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX 5 En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i situationer där patienten behöver omedelbar behandling. Ordinationen ska i efterhand dokumenteras i patientens ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller tandläkarens signum. 6 Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen ska anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon ska, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används. Ssk/dsk får ordinera läkemedel enligt generella direktiv fastställda av läkare med Medicinskt Ledningsuppdrag, MLU. Ordination och administrering får endast göras efter att ssk/dsk gjort en bedömning av patientens tillstånd. Ssk/dsk ansvarar för att läkemedlet ges för rätt indikation, och administreras på rätt sätt samt för uppföljning och dokumentation. Ssk/dsk ska dessutom förvissa sig om ev. kontraindikationer samt att kontakt tas med läkare när så erfodras. Ordination av läkemedel får även göras av ssk/dsk med förskrivningsrätt av vissa läkemedel, (SOSFS 2001:16). Det finns speciella regler för när receptfria läkemedel ska förskrivas utarbetade av norra regionens läkemedelskommitteér (Bilaga 3). Ssk/dsk som uppfyller kompetenskraven enl. SOSFS 2000:1 3 kap, 10 är behöriga att ordinera läkemedel avsedda för vaccination i enlighet med vaccinationsprogram som uppges i 10. Den som iordningställer och administrerar vaccin ska dokumentera vaccinets batchnummer i patientjournalen. Tjänstgörande ssk/dsk ansvarar för att ordinationer om vård och behandling genomförs.

50 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX 5.4 Läkemedelsgenomgångar Ssk/dsk ska inför årlig förlängning av recept/dosrecept eller vid de tillfällen det finns behov av fördjupad läkemedelsgenomgång, förbereda med: Symtomskattningsformulär Phase 20: ett formulär för att identifiera symtom hos äldre som kan bero på läkemedel (bilaga 4). Efter samråd med läkaren ta ordinerade prover Som stöd används rutin för läkemedelsgenomgång vid långvarig läkemedelsbehandling (bilaga 4b). Efter genomförd läkemedelsgenomgång: Dokumentera symtomskattningen och gjorda förändringar i läkemedelsordinationer i omvårdnadsjournal Bevaka och genomföra beslutade uppföljningar 6 Iordningställande av doser Det är ssk/dsk som ska iordningställa doser efter given ordination. Som underlag används ordinationshandling (läkemedelslista/dosrecept) som är en sammanställning av patientens samtliga läkemedel som är utfärdade på recept. Aktuell ordinationshandling ska förvaras tillsammans med den enskildes läkemedel. Omskrivning/sammanställning av ordinationshandling ska godkännas/vidimeras av läkare. Iordningställda enstaka doser ska vara märkta på burken, ej på locket, med Patientens identitet Läkemedlets namn, styrka, dos Iordningställda dosetter ska vara märkta med Patientens identitet I övrigt hänvisas till ordinationshandling Den som iordningställt läkemedelsdoserna ansvarar för innehåll och märkning samt signerar på därför avsedd lista alternativt dokumenterar i patientjournalen.

51 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX Levererande dosapotek ansvarar för att innehållet i dospåsarna är korrekt. Förändring av innehållet i dospåsar ska ske ytterst restriktivt. Om ändring ändå krävs under pågående period överförs läkemedlen till dosett. Har ändring skett övergår ansvaret till den som utfört ändringen. Det ska klart framgå vem som utfört ändringen. Waran och antibiotikakurer delas i dosett för aktuell period. När läkemedel ordinerats på recept eller ordinationskort får en ssk/dsk delegera iordningsställandet av patientdos till annan befattningshavare enligt gällande delegeringsrutin. Naturläkemedel får endast användas enligt överenskommelse med behandlande läkare. De handhas i övrigt som vanliga läkemedel, dock delas de i separat dosett. 7 Överlämnande av läkemedel Överlämnande av läkemedel ska normalt göras av den ssk/dsk som iordningställt dem. Ssk/dsk kan överlåta denna arbetsuppgift till annan befattningshavare efter delegeringsförfarande, se rutin för delegering. Vid delegering åligger det ssk/dsk att informera om eventuella användaranvisningar för intag, t ex att tabletterna inte får tuggas eller krossas. För de vårdtagare som har dosdispenserade läkemedel kan en läkemedelsförteckning erhållas från dosapoteket med bild på tabletterna/kapslarna och gällande användaranvisningar (se även broschyr från Apoteket Sväljes Hela) hyrer/sväljeshela_30%20mars_2012.pdf. Den som överlämnar ett läkemedel ansvarar för att rätt person får rätt läkemedelsdos, på rätt tid samt signerar på signeringslista efter given dos. Ssk/dsk ansvarar för utbyte av signeringslistor. Signeringslistor är journalhandlingar. Aktuella signeringslistor förvaras tillsammans med den enskildes läkemedel, biläggs journal eftr

52 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX ärendets avslut, gallringsfrist 10 år. Lista för förtydligande av personalens signaturer ska finnas för respektive patient medan ärendet pågår. Listorna biläggs journal. När ärendet är avslutat ska dessa sparas tio år i enlighet med dokumenthanteringsplan samt regler för arkivering och gallring. Vid behovs läkemedel får uttagas ur originalförpackning, iordningställas och överlämnas av personal med delegering för uppgiften. Tryckförpackning alt. endosförpackade läkemedel används i 1:a hand. Det är endast ssk/dsk som får göra bedömningen att vid behovsmediciner ska ges. Dsk/ssk kan göra bedömningen att en patient under t ex natten får erhålla vid behovs läkemedel mot definierad orsak (ex.vis smärta, feber). Given dos samt effekt dokumenteras av delegerad personal i patientuppföljning. Undantag är allvarliga tillstånd som ex vis ep-anfall, kramper. Vid sådana tillstånd ges vid behovsmedicinering först, sedan kontaktas ssk/dsk. Ssk/dsk ansvarar för uppföljning av givet vid behovs läkemedel. 7.1 Biverkningar Biverkningar eller misstanke om biverkningar ska rapporteras till Läkemedelsverket. Uppgiftsskyldigheten gäller för alla vårdgivare. Ssk/dsk kan själv rapportera. Se instruktion samt blankett: sjukvard/rapportera-biverkningar/ Kopia på anmälan skickas till MAS. Information lämnas till patienten som i vissa fall kan ha rätt till ersättning från läkemedelsförsäkringen. 7.2 Läkemedelsförråd Se Lokal instruktion för läkemedelshantering (bilaga 1). Patienters personliga läkemedel som ej förvaras i dennes medicinskåp förvaras i läkemedelsförråd i separata backar/fack med märkta namn och personnummer i läkemedelsförrådet. Brytningsdatum ska skrivas på alla salvor och mixturer. Sprutor och kanyler ska förvaras inlåsta.

53 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX Överbliven medicin från avliden eller överbliven patientbunden medicin av annan anledning ska kasseras. Ssk/dsk kan föreslå närstående att vara dem behjälpliga med att kassera läkemedlen. Uppgifterna dokumenteras i journal Narkotikaklassade läkemedel (kontrollvaror) grupp II-V, ska lämnas till apoteket för destruktion, information lämnas till anhöriga, uppgiften dokumenteras i journal (se rutin och blankett bilaga 11). 7.3 Stöld av läkemedel Läkemedel kan vara personligt förskrivna till patienter vilket då utgör personlig egendom/ägodel. Läkemedel kan också finnas enligt generella direktiv fastställda och upprättade av läkare med Medicinskt ledningsuppdrag inom Primärvården (akutläkemedel, läkemedel enligt generella direktiv). Vid incidenter om befarad, misstänkt eller bekräftad stöld av kontrollvaror grupp II- V samt andra läkemedel, gäller följande: Ssk/dsk informeras omgående. Ssk/dsk informerar snarast MAS, verksamhetschef för hälsooch sjukvård och närmaste chef. Polisanmälan görs av närmaste chef Ssk/dsk direkta åtgärder Ansvarar i samarbete med MAS och enhetschef för händelse och riskanalys, översyn av rutiner samt åtgärder för att förhindra upprepning. Detta sker direkt genom kartläggning av händelsen, spårbarhet och kontroll, därefter upprättas en handlingsplan. Avvikelserapporterar enligt gällande rutin. Åsa Engman Medicinskt ansvarig sjuksköterska Strömsunds kommun

54 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX 8 Bilagor 1 Lokal instruktion för läkemedelshantering 2 SMA 2b Manual till SMA 3 Förskrivning av receptfria läkemedel med förmån 4 Phase 20 symtomskattningsformulär 4b Rutin läkemedelsgenomgång vid långvarig läkemedelsbehandling 5 Behörighet att förestå läkemedel, att förvara läkemedel, blankett 6 Behörighet att utföra narkotikakontroll, blankett Övriga bilagor, dokument och blanketter inom läkemedelhantering 7 Hygien och säkerhet vid iordningställande av läkemedel 8 Information angående rekommendationer av dryck i samband med läkemedelsintag 9 Intern kvittering av läkemedel 10 Kvittens för återlämnande av narkotikaklassade läkemedel 11 Kontroll av vb. läkemedel 12 Läkemedelskort 13 Läkemedelsöverlämnande signering, rutin 14 Medicinlista vb 15 Medicinsk gas, syrgas rutin 16 Praktisk hantering vid läkemedelsöverlämnande/administrering 17 Anvisningar dosdispenserade läkemedel Norra regionen Signeringslista 1 19 Signeringslista 2 20 Signeringslista 3 21 Signaturförtydligande, blankett

55 Bilaga SN (13) Titel: Riktlinjer gällande läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård Id nr:xx Typ: Riktlinje Giltighetstid: 2 år Upprättad av: Åsa Engman, MAS Version:0.1 Dnr Uppdateras av : MASar Jämtlands län År 2015 Fastställd av, datum : SocialnämndenXXXXXX NärvårdsnämndenXXXXXX 9 Referenser Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelhantering i hälso- och sjukvården. (SOSFS 2012:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Vårdhandboken Läkemedelshantering, - Instruktioner från läkemedelskommittén i Jämtlands län. medelshantering d12b370eaa html Äldre och läkemedel ekommendationer/aldreochlakemedel.4.79e45b4012fa495d7ed html