Halverat olyckstal hittills i år

Transkript

1 NR OKTOBER EN TIDNING FÖR MEDARBETARE I LKAB Halverat olyckstal hittills i år Antalet olyckor har reducerats kraftigt i år, nära nog en halvering hittills. Sedan vi startade Säkerheten Först 2006 har vi fått en långsiktig minskning, säger Jim Kostet, företagshälsovården. Vi har fokuserat på att minska olyckorna, säger Lasse Eriksson, produktionschef. Malin Heino, ortdrivare, bilden: Vårt jobb är att skapa säkerhet. SID Rekordproduktion sid 6 Friskvård&Hälsa sid 12, 14 Det Stora Tårtkalaset sid 10

2 2 LEDNINGSINFORMATION VECKOBLADET NR VECKOBLADET NR PERSONAL 3 I det här numret av Veckobladet sätter vi fingret på den kraftiga minskningen av antalet allvarliga olyckor som förorsakat sjukskrivning hittills i år. Antalet har mer än halverats jämfört med samma tid förra året. Att allvarliga olyckshändelser på LKAB minskar är också en långsiktig trend sedan D Grete Solvang Stoltz direktör, Human Resources Foto: Susanne Lindholm Bra utveckling och vi ska bli ännu bättre Självklart är det mycket glädjande att se denna positiva utveckling. Målsättningen är att bli ännu bättre. Vi skall ned till noll olycksfall på våra arbetsplatser. Utvecklingen under 2011 visar att vi är på rätt väg var tyvärr ett sämre år då vi drabbades av flera allvarliga olyckor på våra arbetsplatser. I fjol hade vi 78 olycksfall som resulterade i att medarbetare var tvungna att vara hemma från jobbet en dag eller mer eftersom de skadat sig på jobbet. Det är 78 för många. För att åstadkomma en förbättring 2011 har en rad åtgärder vidtagits från ledningen och på enskilda arbetsplatser. Några exempel på vilka initiativ som tagits kan du läsa om på mittuppslaget i denna tidning. Den gemensamma nämnaren för arbetsplatser som minskat olycksfallen är den prioritet som Säkerheten Först har fått. Alla har engagerat sig i säkerhetsarbetet och i att systematiskt arbeta bort riskmoment. Det finns en dialog och ett engagemang kring händelser och risker på och kring arbetsplatserna. Det har givit resultat. En av arbetsplatserna har haft fritt från allvarliga olyckor i ett och ett halvt år. Det resulterade dessutom i ett arbetsmiljöpris. Nu är det viktigt att vi fortsätter att jobba på alla arbetsplatser med Säkerheten Först. Tillsammans kan vi nå vår målsättning ingen skall behöva skada sig på jobbet i LKAB. Att alla är engagerade i Säkerheten Först är det enda sättet att nå dit. Under 2011 har vi också satsat hårt på utbildning. Stora satsningar har gjorts för att se till att alla som behöver kan gå nödvändiga utbildningar. Alla skall ha kunskap och kännedom om LKAB:s säkerhetsregler och säkerhetsrutiner. När alla följer instruktionerna kan riskerna i jobbet elimineras. Det måste vara inbyggt i vårt arbetssätt. Jag vill ge en stor eloge till alla som bidragit till den positiva utvecklingen hittills under Nu fortsätter resan mot noll olycksfall. Grete Solvang Stoltz Chefer och personal samlades till en halvdagsutbildning om löner och prestation. Foto: Ulrika Westerberg Båda parter vinner på den nya modellen, säger Tina Hedlund och Anders Björnström. Ny process kopplar prestation tydligare till lön LKAB Vid årsskiftet inför LKAB en gemensam prestationsprocess för tjänstemän. Med de nya prestationsutvecklingssamtalen får medarbetarna möjlighet att styra sin personliga utveckling och löneutveckling. Cheferna får ett bättre underlag för lönesättning, säger Anders Björnström, sektionschef PIK. I början av 2011 inledde PTK-facken och LKAB det gemensamma projektet Löneprocess- och lönestruktur PTK med syfte att arbeta fram ett enkelt och effektivt arbetssätt för att driva, utveckla och belöna goda prestationer men också för att skapa en gemensam plattform att utgå från i lönesättningsprocessen. För att nå LKAB:s vision och ge alla anställda en rättvis löneprocess, måste vi hitta en röd tråd, säger Anders Björnström. För att få processen mer enhetlig och tydlig har representanter från facken, avtalsavdelningen och ett antal linjechefer arbetat fram arbetssätt och mallar, sam- lade i en guide för samtliga tjänstemän. Guiden innehåller tre kapitel: prestation, löneprocess och lönestruktur. INDIVIDEN Varje person ska själv äga sin prestationsutveckling och ska, med stöd från närmaste chef, förstå processen och hur prestation och lön hänger ihop, förklarar Tina Hedlund, projektledare Avtal. Inför kommande verksamhetsår ska chef och medarbetare ha ett prestationsutvecklingssamtal (fd utvecklingssamtalet) där parterna enas om förväntad prestation. Chefen ska se till att rätt förutsättningar finns och medarbetare och chef har ett gemensamt ansvar att under året genomföra avstämningar innan det är dags att utvärdera och belöna prestationen. Prestation handlar om att nå målen som satts upp men också att leva efter företagets värderingar. Gör vi det höjer vi snittprestationen och därmed också den totala prestationen så vi tillsammans når företagets mål, säger Tina Hedlund. Cheferna är först ut att utbildas i den nya processen. När alla inom företaget använder samma mall, förenklas arbetet med lönesättningen, säger Reino Andersson, sektionschef Produktionsplanering. Det här är bra, jag tycker att lönen alltid ska vägas mot prestationen. Chefer utvecklas genom att bli duktigare på att sätta mål och uppföljningar, säger Roger Klemo, sektionschef Bergstransport. Under november och december utbildas övriga tjänstemän och under december och januari genomförs prestationsutvecklingssamtalen. ULRIKA WESTERBERG Boka LKAB-Dagen! LKAB-dagen hålls den 3 december i år. Notera dagen redan nu i din almanacka. Ett trevligt familjearrangemang väntar med bl a hockey och teater en heldag i Luleå. Mer information kommer senare på Insidan! Väl mött! Ove Köhler

3 4 ARBETSMILJÖ VECKOBLADET NR VECKOBLADET NR LOGISTIK 5 Ström på lösdrift sugs ut MALMBERGET Arbetsmiljön har förbättrats i centralförrådet i Vitåfors. Elektromagnetiska fält har tagits om hand av en så kallad sugtransformator, en vit låda på väggen. Nu går kontoret i centralförrådet att använda igen och ingen mår dåligt där, säger Anna Johansson-Miettinen, produktionschef. Elkablarna i källaren går in i sugtransformatorn och fördelar strömmen och på det viset reduceras de elektroniska magnetfälten. Tidigare letade sig magnetfälten upp i ett kontorsrum i centralförrådet. En person mådde riktigt dåligt och fick stickningar, klåda och utslag på huden samt drabbades av trötthet. I dag mår alla bra och kontoret kan användas igen, säger hon. På en plats vid ena väggen i kontoret är värdena för elektromagnetiska fält fortfarande lite förhöjda. Därför har det möblerats om i rummet och just där finns nu bara ett förvaringsbord. SVAPPAVAARA Det började som en idé som prisades av LKAB:s förslagsverksamhet. Nu är tanken att Görans Lanttos välkomstbroschyr för sommarvikarier ska vidareutvecklas och delas ut till samtliga nyanställda inom Mining. Inne i den här lådan finns sugtransformatorn som förbättrat arbetsmiljön i centralförrådet, Vitåfors Malmberget. Anna Johansson-Miettinen, produktionschef centralförrådet, Malmberget. Foto: Problem med höga elektromagnetiska fält kan uppstå när elströmmen följer andra banor än ledningarna, det kallas för vagabonderande ström. Obalanser mellan drivström och returström utjämnas med hjälp av den elektromagnetiska koppling som sugtransformatorn utgör. Den suger upp den vagabonderande strömmen som minskar kraftigt. Broschyr för nyanställda Göran Lantto och Mikael Pudas. Foto: Ulrika Westerberg I somras fick Göran Lantto, produktionschef i Svappavaara, iden till broschyren Välkommen till LKAB Svappavaara. Den var riktad till alla sommarvikarier i verksamheten. Det är viktigt att välkomna vikarierna, att de får en bra start på den nya arbetsplatsen. Sen är det ju så att hur gärna man än som chef alltid vill finnas tillgänglig för medarbetarna så räcker tiden inte alltid till. Därför kände jag att ett informationsblad med den mest nödvändiga informationen kunde vara ett bra komplement, säger Göran Lantto. Med erfarenhet från att själv ha jobbat på golvet i många år fyllde Göran Lantto broschyren med matnyttig information om bl a Säkerheten först, viktiga telefonnummer, regler som gäller på arbetsplatsen, information om tidssystemet och adressen till matbeställningen. Jag utgick från mig själv och från de frågor som jag hört vikarier ställa genom åren och det känns som om det blev en bra mix. Inom Mining är man mycket glad över Göran Lanttos initiativ. Det är en riktigt bra idé som uppskattas av hela ledningen inom Mining, säger Mikael Pudas, personalchef. Vi måste tänka på hur vi välkomnar de nya, speciellt i dessa tider när det blir svårare och svårare att hitta vikarier. Därför måste vi vara mån om de vi har, säger Göran Lantto. Ulrika Westerberg Efter två år på LKAB:s förvaltningskontor i Kiruna har KGS huvudkontor flyttat tillbaka till nyrenoverade lokaler på Tippvägen 5. LKAB:s logistik växlar över till marknadsdivisionen. LKAB Marknadsdivisionen svarar från den 1 oktober för all logistik efter en omorganisation inom LKAB. Allt från planering och tåglastning vid förädlingsverken via järnvägar och hamnar till leverans hos kunder berörs. Den nya organisationen ökar LKAB:s flexibilitet, ett strategiskt fokusområde. Snabba förändringar på marknaden kräver snabba åtgärder i leveranskedjan och ibland snabba kast eller spårbyten från förädlingsverk till kund. FLEXIBELT Jag är övertygad om att flexibiliteten bäst åstadkoms genom att totalintegrera marknad med logistik. Flaskhalsen i vår produktionsapparat är våra underjordsgruvor och jag anser därför att det också är rätt av oss att låta Mining fokusera till 100 procent på att uppfylla produktionsmålen. Vi ska göra vårt yttersta för att tillvarata gruvornas möjligheter samtidigt som förädlingskedjans kapacitet kan ut- LKAB växlar spår när marknad och logistik kopplas ihop nyttjas till fullo. Det kommer att ge mer produkter till kund, säger vd Lars-Eric Aaro. Markus Petäjäniemi, direktör, Marketing & Logistics Division som tar över logistiken, har själv en bakgrund inom logistik, som ansvarig för de stora logistikinvesteringarna under ett antal år. Han ser flera möjligheter i den nya organisationen. KOPPLING Vi får en snabbare återkoppling till våra kunder och blir mer snabbfotade vid ändrade marknadssignaler. Nu blir vi lite av kundernas språkrör direkt till produktionen, säger Markus Petäjäniemi. Planering är ett nyckelord. Idag arbetar alla mer eller mindre efter systemet just-in-time. Det finns bara små lager i kedjan från produktion till kund på en känslig marknad med tidvis mycket snabba förändringar. Det ökar kraven på flexibilitet och en mer marknadsintegrerad planering ökar LKAB:s styrka, säger han. Mauritz Magnusson Nya Lundbergsjakta är en miljösatsning med bl a anläggning för stoftrening. Foto: Björnar Bendiksen Nya Lundbergsjakta ger bättre miljö i Narvik NARVIK LKAB:s investering i Lundbergsjakta i Narvik ökar lagerkapaciteten under tak i Narvik och blir en miljöförbättring för närboende. Det är en stor investering som förbättrar både miljö och logistik, säger Björnar Bendiksen, projektledare vid LKAB i Narvik. Den nya lageranläggningen ansluts till lossningssystemet Sila i Narvik när det är klart. Lundbergsjakta blir en modern och helt sluten anläggning för lagring och utlastning av pellets. MILJÖ Damningen kommer att minska rejält, hoppas vi. Därmed kommer LKAB:s påverkan på närboende i Narvik att minska. Lundbergsjakta är i hög grad också en miljöinvestering, säger Björnar Bendiksen. Lundbergsjakta får en lagerkapacitet på ton pellets och är uppdelat i tre stora lagerhallar. Anläggningen ökar inte LKAB:s lagringsvolym nämnvärt. Däremot ökas kapaciteten ordentligt, så att vi kan närma oss volymökningen i LKAB 37. Då skall miljoner ton pellets kunna skeppas över Narvik. Men detta kräver också en ny kaj med skeppslastare, säger Björnar Bendiksen. Mauritz Magnusson

4 6 EKONOMI VECKOBLADET NR VECKOBLADET NR SÄKERHETEN FÖRST 7 Starkt resultat, hög efterfrågan och rekordproduktion LKAB Efterfrågan på LKAB:s produkter har under tredje kvartalet varit fortsatt stark. Omfördelningar sker av leveranser och LKAB:s järnmalmsproduktion fortsätter att gå för högtryck. Leveranserna under tredje kvartalet var något högre än motsvarande period i fjol, dessutom slogs ett nytt rekord i produktionen med 6,8 miljoner ton (Mt) järnmalmsprodukter. Det är nästan fem procent bättre än motsvarande period förra året och därmed LKAB:s bästa produktionskvartal någonsin. Hittills i år har LKAB levererat 18,9 Mt och producerat 19,3 Mt järnmalmsprodukter. Den statsfinansiella oron i Europa har påverkat stålindustrin. Vi har kunnat omfördela leveranser mellan kunderna, om än med en viss fördröjning i väntan på tillgängliga båtar. På kort sikt är det svårt att bedöma hur stort hacket i konjunkturen blir men på medellång och lång sikt ser fundamenta starka ut, säger vd Lars-Eric Aaro och fortsätter: Det är mycket glädjande att vi nu kan hålla produktionen på en årstakt som motsvarar ca 28 miljoner ton under en så lång period som tre månader. Det motsvarar den nivå vi har investerat för och nu fortsätter vi tillväxtresan. Vi ska öka produktionen med 35 procent till minst 37 Mt per år, en nivå som vi ska ha nått Råmalmstillskotten från de tre nya dagbrottsgruvorna i Svappavaara-området är viktiga på den resan, likaså de fyra nya mötesplatser som Trafikverket kommer att bygga på Malmbanan. Nästa år kommer vi dessutom att återstarta brytningen i Konsuln, som ligger i södra delen av Kiirunavaaras malmkropp. Där finns ca en miljon ton att hämta. Kanske till och mer. Den är öppen mot djupet, vilket innebär potential för nya fynd. Ur delårsrapporten: Nettoomsättningen för juli-september blev (7 755) Mkr och rörelseresultatet (4 761) Mkr (2010 års LKAB slog produktionsrekord under kvartal tre tack vare bra råmalmsproduktion. Nästa år startar också produktion i den nygamla Konsulngruvan igen. siffror inom parentes). Hittills i år är omsättningen 22,4 miljarder kr (20,4) och rörelseresultatet efter nio månader är 11,5 miljarder kr (11,1 miljarder kr). Resultatet har påverkats negativt av en lägre genomsnittlig valutakurs som innebar en miljard kronor i lägre resultat för kvartalet. LKAB:s omfattande investeringsprogram fortsatte med utbetalningar för investeringar i materiella tillgångar på (945) Mkr under kvartalet. Pågående och beslutade investeringar enbart i Kiruna omfattar inte mindre än 19 miljarder kr. Den nya huvudnivån KUJ meter under jord är störst varefter investeringar i logistik med järnväg, lok och vagnar är näst störst. LKAB har också beslutat att investera i 200 nya lägenheter i Gällivare och 224 i Kiruna. Ett intensivt arbete pågår med att genomföra LKAB:s strategiska investeringsprogram som syftar till att öka leveranskapaciteten till mer än 37 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter år 2015 genom starten av tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara-området. Under kvartalet har provbrytning av ton järnmalm skett i dagbrottet Mertainen. LKAB har ansökt om att få provbryta ytterligare ton för att kunna göra nödvändiga tester i produktionsskala. Vad gäller avvattning av Leveäniemi dagbrott för LKAB en fortsatt dialog med berörda myndigheter. I Kiruna har en nygammal malmkropp, Konsuln, visat sig innehålla 1 miljon ton järnmalm i kända reserver. Den är öppen mot djupet. Konsuln ligger inom LKAB:s industriområde och kan börja brytas redan nästa år. Konsuln kan överbrygga malmbehovet i väntan på full produktion i Svappavaaras gruvor till år I början av september invigde LKAB:s vd det nya agglomereringslaboratoriet i Malmberget. Laboratoriet är en del i LKAB:s långsiktiga strategiska satsning på forskning och utveckling som började med experimentmasugnen i Luleå för mer än 10 år sedan. Nästa steg, en experimentanläggning för direktreduktion av järnmalmspellets, utreds för närvarande. Strategin är att behålla LKAB:s teknologiskt världsledande position som leverantör av högkvalitativa järnmalmspellets. Stålmarknaden har generellt försvagats i Europa och LKAB har omfördelat leveranser mellan kunder i Europa med olika efterfrågesituation. I Mellanöstern ser man än så länge ingen effekt av finansoron som påverkar efterfrågan på järnmalm. I Kina märks ett tryck nedåt på järnmalmspriset. CHRISTINA NIEMI AUTIO Olyckorna på väg ned Antalet allvarliga olyckor halverat hittills i år En kvarlämnad gaskärra förs bort vid KK4. Därmed tas ett mycket allvarligt riskmoment bort. Konsekvent riskeliminering har minskat olycksfallen i år. LKAB Antalet allvarliga arbetsolyckor som lett till personskador med sjukskrivningar nära nog halverats hittills i år jämfört med Under årets första nio månader skadades 32 personer i LKAB med sjukskrivning som följd. Motsvarande period förra året var siffran 55 personer. Den positiva utvecklingen är även långsiktig. Jämfört med de fem senaste åren har antalet allvarliga olycksfall minskats till en klart lägre nivå och olycksfallsfrekvensen har minskats med 46 procent sedan 2006 mätt i antal allvarliga olycksfall per en miljon arbetstimmar infördes arbetssättet Säkerheten Först. Nu ligger Säkerhet alltid överst på dagordningen i alla LKAB:s sammankomster, möten, arbetsplatsträffar, utbildningar mm. Bakom den positiva utvecklingen Olycksfallsfrekvens Antal * Antal Frekvens *Avser perioden 1/ / Olycksfrekvensen är halverad hittills i år. Jämfört med den senaste 5-årsperioden har frekvensen allvarliga olyckor minskats med 50 procent. ligger ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att minska olycksfallen. LKAB:s mål är att nå noll arbetsolyckor per år. Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas, säger Jim Kostet, verksamhetsutvecklare vid LKAB:s företagshälsovård. Frekvens Det finns genomarbetade system för arbetsmiljö och begreppet Säkerheten Först. Ett sätt är att identifiera och ta bort onödiga risker. 5 0 Forts på sid 8 >

5 8 SÄKERHETEN FÖRST VECKOBLADET NR VECKOBLADET NR SÄKERHETEN FÖRST 9 Hos ortdrivarna skall varje arbetslag rapportera minst två risker per månad. Riskerna på jobbet åtgärdas snabbt och systematiskt. Håkan Nilsson och Malin Heino laddar för en salva till ortdrivningen. Vi jobbar närmast berget. Vårt säkerhetsarbete är grundläggande för dem som kommer efter oss, säger Malin. Säkerheten Först och riskrapport sänkte olyckorna > Forts från sid 7 Varje riskmoment som rapporteras och åtgärdas innebär att man tagit bort risken för ett allvarligt olycksfall bland arbetskamrater, säger Anders Kitok, chef för division Mining. Vi har verktygen. Det är envisheten som ger utdelning, säger Jim Kostet. Nyligen fick Nils Thuuri, chef vid förädlingsanläggningarna KA3-KK4 Svemins Arbetsmiljöpris sedan sektionen klarat sig utan allvarliga olyckor i mer än 1,5 år. Det finns skyddsregler och genomarbetade rutiner för alla moment i det vardagliga arbetet. Konsten är att hålla engagemanget levande för en säker arbetsmiljö, säger han. Vid KA3-KK4 samlas all personal på skiftlagsträffar två gånger i veckan, tisdagar och fredagar. Vid varje möte ligger Säkerheten Först överst på dagordningen. Det är alltid den första punkten på dagordningen och därmed får den störst uppmärksamhet, säger Mikael Fjällborg, produktionschef vid anrikningsverk och kulsinterverk KA3-KK4. På mötet rapporterar alla medarbetare som Markus Granbom, Alexander Lundholm och Andreas Särkimukka sätter säkerheten först på dagordningen på skiftlagsträffarna. Jim Kostet: - Vi har verktygen. Nu gäller det att vara envis har upptäckt ett nytt eller dolt riskmoment. Risken förs upp på en lista. En katalog på ett 20-tal olika riskmoment under åtgärd finns på dagens lista. På mötet redovisas vad som har gjorts och vilken åtgärd som pågår och när det skall vara klart. säker arbetsplats Alla ger synpunkter och diskuterar risker, åtgärder och lösningar. Min arbetsplats skall vara säker, säger Anders Särkimukka. Alla vet vem som är ansvarig. Det är bara att göra jobbet så att riskmomentet tas bort, säger Kenneth Sennland, produktionschef. Mötet hålls i det stora, moderna kontrollrummet vid KK4. På det sättet är alla med, även operatörer som måste övervaka och styra processen samtidigt. Här roterar man mellan arbetsuppgifterna, så rollerna skiftar. Efteråt går vi en säkerhetsrunda med David Björnström. Vi gör en koll på maskinhallen vid pelletsverkets stora grate kiln och nere vid en uppsamlingsficka, där reparationsjobb håller på att göras färdigt. Hos ortdrivarna i Malmberget har man till och med september inte haft en olycka sedan i januari. Det är värt att fira, säger fr v Andreas Ylmefors, Joakim Poggats, Lars-Erik Eriksson, Malin Heino och Hans Grape. David rullar ut två kvarlämnade gaskärror efter svetsare som varit på plats. Ett mycket stort riskmoment. Om ett brandtillbud skulle uppstå kan brandmännen inte gå in för att släcka på grund av gastuberna. Därmed riskerar vi ett större haveri med direkt risk för människors liv och hälsa, säger David Björnström. Hos ortdrivarna under jord i gruvan i Malmberget arbetar gruppen på ett annat sätt med Säkerheten Först. Dels hanterar de några av de största riskerna i gruvan eftersom de arbetar närmast berget med borriggar, skrotning och laddning med sprängmedel i borrhålen samt betongsprutning och bergförstärkning. Dels kräver jobbet noggrannhet med detaljerna och säkra bedömningar av berget. riskrapport Alla medarbetare skall rapportera minst två riskmoment per månad. Vi är 17 medarbetare per skiftlag, det blir 34 riskmoment som åtgärdas och tas bort för varje skiftlag. Så har vi jobbat sedan snart ett år tillbaka. Då blev det Håkan Nilsson, glatt överraskad ortdrivare: Låset i grinden är reparerat redan dagen efter rapporten. Bra, säger han. Att eliminera risker är att förebygga olyckor, säger David Björnström. ett mycket starkare fokus på Säkerheten Först från ledningen. Vi har absolut höjt säkerhetsstandarden på våra arbetsplatser sedan dess. Nu har vi varit fria från allvarliga olyckor sedan en trafikolycka under jord i januari, säger Lars- Erik Eriksson, produktionschef. Det är både våra egna och våra arbetskamraters liv det handlar om. De bedömningar och det jobb jag utför skall en kompis stå under nästa skiftlag. Säkerheten Först är helt avgörande vid jobb under jord. Dessutom får vi bort många småsaker som kan bli en allvarlig risk om olyckan är framme, säger Malin Heino, ortdrivare och laddare och förare på skrotrigg. Hon blir glad när hon kommer ut till laddbilen vid en ny ort vid malmkroppen Fabian på 905 meter under jord. Titta de har redan lagat låset till grinden i arbetskorgen som jag rapporterade igår. Perfekt att det gick så snabbt, en risk mindre, säger Malin och arbetskamraten Håkan Nilsson och fortsätter ladda för nästa salva. Mauritz Magnusson

6 10 JUBILEUM VECKOBLADET NR VECKOBLADET NR UTBILDNING 11 Tårtkalas när Kulis firade 30 år Festdeltagarna lyssnar till Urban Ruong som håller tal. Urban Ruong, projektledare tillväxtprojekt, har arbetat 26 år inom LKAB. Under åren var han chef på KK2. Urban höll ett tal i samband med 30-årsfirandet och väckte många minnen till liv. KIRUNA Den 13 oktober 1981 startade pelletsverk KK2 i Kiruna. Nu har 30 år gått sedan starten och det firades med stort tårtkalas på restaurang Magnetiten. Under de 30 år som har gått har KK2, eller Kulis som det i folkmun kallas, hunnit producera drygt 96,4 miljoner ton pellets. KK2 är ett fint verk och står för stor del av belöningen som delas ut inom LKAB. I samband med 30-årsdagen tyckte jag att det vore på sin plats att ordna en liten fest, säger Mikael Stålnacke, verkschef KK2/KK3 och initiativtagare till festen. Bland festdeltagarna fanns pensionerade profiler som funnits med sedan starten, chefer och anställda. Snart får vi anledning att fira igen, när verket passerar 100 miljoner ton tillverkade pellets, säger Urban Ruong, projektledare tillväxtprojekt. JOHANNA FOGMAN Stina Klemo, produktionschef dagtidsmek, tillsammans med pappa Roger Klemo, sektionschef bergtransport. Nu blir vi geometallurger med LTU-poäng! På bilden frv övre raden: Lars Esberg (forskningsingenjör, TFM), Per-Mikael Grape-Nutti (kvalitetsingenjör, TQS), Kari Niiranen (produktionschef, PNG), David Alldén (planeringsingenjör, TQS), Pertti Lamberg (Professor i geometallurgi, LTU), Magnus Stafstedt (forskningsingenjör, TFPA), Joel Stöckel (kvalitetsingenjör, TQS), Krister Taavoniku (forskningsingenjör, TFM). Nedre raden: Katarina Magnusson (kvalitetsingenjör, TQS), Charlotte Mattsby (forskningsingenjör, TFM), Annika Taavoniku (bergmekaniker PSR), Therése Lindberg (forskningsingenjör, TFM), Sofia Nordqvist (forskningsingenjör, TFPF). Foto: Mauritz Magnusson Geometallurgi@LKAB ger högskolepoäng Sigurd Eriksson (till vänster i bild) har arbetat 42 år inom LKAB och är sedan fyra år tillbaka pensionär. Halva tiden arbetade han på KK2. Tore Kohkoinen är, även han, pensionär efter drygt 37 år inom LKAB där han arbetat i både verk och anrikning. Fikasugen personal. Till vänster i bild: Patrik Stålnacke, serviceman KK2/KK3 och Stefan Andersson, produktionschef KK2/KK3. De bar specialdesignade t-shirts dagen till ära som samtliga anställda i verket kommer att få. Mikael Stålnacke, verkschef KK2/KK3, tog initiativet till festen. Bredvid honom sitter, till vänster i bild, Elisabeth Persson Junglind, Rune Magnusson och längst bort Jan-Erik Pantzare. Mattias Anttila arbetade på KK2 under åren Idag är det dottern Eva Anttila som växlat stafettpinne med pappa Mattias. Hon arbetar som processingenjör på KK2/KK3. Kaffe och tårta stod på menyn när festdeltagarna hade samlats på restaurang Magnetiten. LULEÅ I november utexamineras de första studenterna vid LKAB i ett samarbete med Luleå tekniska universitet, LTU. De har gått kursen geometallurgi som är en bred grundutbildning för LKAB-anställda och ger 7,5 högskolepoäng för deltagare som gjort alla moment. Idén med kursen är att följa flödet från malm till färdig produkt och få en inblick i och förståelse för hur malmens egenskaper påverkar genom processen till färdig produkt, säger Therese Lindberg, en av handledarna i utbildningen. LKAB-IDÈ LKAB är idégivare till kursen som haft proffessorer och lärare från både LTU och LKAB. Kursledare är Olof Martinsson, LTU, Pertti Lamberg, LTU, Jan Rosenkranz, LTU, Magnus Tottie, LKAB och Charlotte Andersson, LKAB. Pertti Lamberg är ny professor i Geo- metallurgi vid LTU i en professur med stöd från LKAB. LKAB-utbildningen är ett av hans första uppdragen för LKAB. FoU Mineralteknik har tillsammans med LTU satt ihop kursen. Tre kurstillfällen hölls under våren och fyra under hösten inklusive ett avslutande workshop i november där kursdeltagarna ska presentera ett arbete. GEOLOGI I den första delen behandlades geologi, mineralogi och processmineralogi. Under hösten gick eleverna igenom mineralteknik, metallurgi och simulering/ modellering. Vi har fokuserat på processen från malm till anrikning, med bara en liten del om pelletsprocessen. I kursen ingår både teori och praktiska övningar, varav flertalet genomförts i LKAB:s mineraltekniska lab vid FoU i Malmberget. Vi behöver större grundläggande kompetens i geometallurgi inom LKAB Jan Rosenkranz, LTU, Joel Stöckel, Katarina Magnusson, Krister Taavoniku, Annika Taavoniku. för många olika personalkategorier. I den här kursen har ingenjörer, en bergmekaniker och en produktionschef deltagit, säger Therese Lindberg. Krister Taavoniku och Therese Lindberg, båda LKAB, har hållit i praktiska förberedelser och fungerat som labbhandledare. Dan Hallberg, LKAB, är initiativtagare till kursen. Om kursen faller väl ut kommer vi att ha den fler gånger, säger Therese Lindberg. MAURITZ MAGNUSSON

7 12 FRISKVÅRD VECKOBLADET NR VECKOBLADET NR PORTRÄTTET 13 Flyt i träningen på Kupan Sandra Apelqvist och Sara Hjortfors värmer upp på Kupan. Carola Olsson, ansvarig för Kupan som drivs av LKAB Fritid. MALMBERGET Nya redskap på Kupans gym ökar träningsvariationen. För en månad sedan har alla fasta träningsmaskiner bytts ut. Vi har möblerat för att skapa ett träningsflyt i lokalen, förklarar Carola Olsson, idag ansvarig för Kupan som drivs av LKAB Fritid. Antalet motionärer på gymmet har ökat sedan redskapen byttes ut. De flesta Starthjälp med Kom igång gruppen MALMBERGET Alla har möjligheten att prova på nya träningsformer i Kom igång grupper. Varje onsdag finns tillfället för LKAB:s anställda i Malmberget och Kiruna. Den här onsdagen är det mage, rumpa och rygg som får en duvning på bollen i core. Inga förkunskaper krävs. Träningstillfället riktar sig främst till dem som inte redan är motionärer eller vill hitta en ny träningsform. I och med att träningsgrupperna är relativt små finns möjlighet till individuell handledning. Tanken är att deltagarna ska kunna hitta en träningsform de tycker om, säger Foto: kommer före eller efter jobbet och under kvällarna. Det är bra med nya maskiner. Enda nackdelen är att det är så mycket folk nu, säger Sara Hjortfors vars sambo arbetar i LKAB. Hos LKAB Fritid gäller familjekortet alltså att anställdas familjemedlemmar också får använda gymmet. Peter Rundgren föredrar Kupan framför andra gym. Carola Olsson har tillsammans med Annika Sigelind en av ledarna i Malmberget. Här finns chansen att prova på nya sätt att träna. Onsdagsaktiviteten är en väl förborgad hemlighet fram tills passet startar, för att väcka nyfikenheten och avdramatisera motionspasset. Deltagarna i Malmberget har hittills bland annat fått prova core, pump, vattengympa och stavgång. Det ska så ett frö och stimulera till fortsatt motionsaktivitet, förklarar Curt Edlund, konsult i friskvård, Malmberget. Emelie Herrlin har kommit till Kom igång gruppen för första gången. Jag brukar träna en hel del men vill testa något nytt, säger hon. Roland Bergström noggrant planerat inredningen. Lokalen ska även kompletteras med dämpande gardiner och en gymmatta för att minska bullret. Vi har tänkt på att placera maskinerna så ingen ska behöva visa rumpan ut mot lokalen. En detalj, men nog så viktig, för att alla ska känna sig bekväma att träna här, säger hon. Kupans gym är öppet varje dag från klockan sju på morgonen till klockan tio på kvällen. På morgonen kommer pensionärsgänget som har fått en nytändning med de nya träningsredskapen. Hit kommer alla åldrar, säger Carola Olsson. MARITHA MOSSBERG Emelie Herrlin, Elin Jakobsson, Madeleine Jakobsson och Mauritz Magnusson provar på core. Annika Sigelind instruerar. Foto: FAKTA: Kom i GÅNG GRUPPER Kiruna: onsdagar kl Malmberget/Gällivare: kl Mer information på Insidan under Hälsa. Anmäl deltagande via mejl till jana.bjuhr@lkab. com för Kiruna och curt.edlund@lkab.com för Malmberget. Hannas liv handlar om hundar och träning i och med satsningen på VM. Utveckling både på jobb och fritid Koskullskulle Hon kom till LKAB genom det optimala sommarjobbet som hon själv uttrycker det. Man kan lära sig mycket som kvalitetsarbetare, dessutom gjorde skiftarbetet att jag ändå fick några veckors sommarlov. Vi är nog många som kommit in i företaget på det sättet. Hanna trivdes bra och kom tillbaka till metallurgiska laboratoriet under somrarna som följde. Men när lågkonjunkturen slog till stod hon utan arbete. Men ack den som ger sig, Hanna packade sin väska och åkte till Grönland för att arbeta i laboratoriet i det som då var Minelcos olivingruva. Konjunkturen vände åter uppåt och sedan två år jobbar hon heltid hos LKAB med att samla in prover och kvalitetstesta LKAB:s produkter, från råkulestadiet till att produkten lastas på båt. Det är viktigt att vi gör ett noggrant jobb, LKAB har höga mål satta vad gäller kvaliteten och vårt arbete är en del i utvecklingen av produkterna. Vi har våra fasta tider, men jag tycker att det är varierande eftersom vi jobbar med så många olika analysverktyg, säger hon. VM 2015 LKAB:s pellets är inte det enda Hanna vill utveckla. Hon satsar nämligen på draghunds-vm 2015 i Nordisk stil och är uttagen till Svenska Draghundsportförbundets utvecklingslag Team Sweden Vi som är med i laget ska inte vara bäst nu, meningen är att vi ska vara det om fyra år. Sporten kräver långsiktighet och många träningstimmar eftersom det tar tid att bygga upp både hundens och människans styrka. Jag köper en valp nu i höst, vilket gör att den här säsongen är en mellansäsong för oss då vi ska lära känna varandra och fokusera på att Namn: Hanna Bengtsson Ålder: 23 år Yrke: Kvalitetsarbetare Familj: Mamma, pappa, syster och hundarna Bor: Lägenhet i Koskullskulle teama ihop oss. Först när hunden är vuxen kan man börja bygga upp kondition och styrka, säger hon. Det är den rätta känslan mellan henne och hunden som hon strävar efter. Hanna var från början skidåkare men kom på i de tidiga tonåren att det var roligare att vara en del i ett lag. Det gav träningen en ny dimension. Det viktigaste är att ha kul och känna att både jag och hunden har gjort vårt bästa. När jag tar fram träningskläderna blir hundarna helt till sig av lycka och det smittar av sig på mig! kajsa lindmark

8 14 HÄLSA & FRISKVÅRD VECKOBLADET NR VECKOBLADET NR SOVRAT 15 Jobbar för bättre hälsa MALMBERGET Margaretha Mathiasson, nyanställd företagssköterska i Malmberget, vill slå ett slag för att främja hälsan. Se det som att vi simmar i lugnt vatten, men nära ett vattenfall det är att främja. Nätet som finns uppsatt vid vattenfallet är det förebyggande arbetet som skyddar oss från att dras ned i fallet och förhindrar skador. Jag vill jobba med att främja hälsan, säger hon. Sedan augusti är det Margaretha Mathiasson som är LKAB:s företagssköterska i Malmberget. Hon har många förslag på hur hälsoarbetet kan utvecklas inom LKAB och vill jobba i team. - Det har jag många års erfarenhet av och vet att det är ett bra sätt att hjälpa och uppnå mål. Jag vill öka konditionen hos de anställda. Bra kondition gör att vi orkar med vårt arbete på ett bättre sätt, säger hon. Orkar vi mer så minskar också risken för skador och olyckor i arbetet. Hon vill fokusera på det friska i en människa även under en sjukdomstid. KIRUNA/MALMBERGET Mats Lejerbäck vill sätta fokus på det förebyggande hälsoarbetet inom LKAB. Han är sedan juni i år anställd som företagsläkare vid LKAB. Jag försöker leva som jag lär genom att äta sunt och träna minst ett par gånger i veckan, säger han. Efter några år som systemingenjör vid Rymdbolaget Esrange togs riktningen mot att jobba med människor. Det var mitt vägval i livet. Studierna i medicin i Umeå avslutades 1999 och jag återvände till Kiruna för tjänstgöring vid Kiruna sjukhus. Senast arbetade jag som medicinskt ledningsansvarig vid vårdcentralen Malmen i Kiruna, säger han. Mats Lejerbäck är född och uppvuxen i Kiruna. Han började sin yrkeskarriär vid kulsinterverket, LKAB Kiruna. Nu sluts cirkeln och han är tillbaka - som läkare. Det här känns riktigt roligt. LKAB har en bra företagshälsovård som ska bli ännu bättre, tycker han. Margaretha Mathiasson, företagssköterska LKAB Malmberget. Foto: Det finns alltid något som är friskt och något som är positivt. Till mig kan man komma med alla sorters problem. Jag lyssnar och har rådgivning i det mesta, förklarar hon. Margaretha Mathiasson vill hålla utbildningar i kost och motion samt friskvårdsutbilda LKAB:s anställda. Närmast kommer Margaretha från företagshälsovården Previa i Gällivare där hon arbetat som företagssköterska i 14 år. Nytt telefonnummer till företagssköterskan: Förebyggande fokus Namn: Mats Lejerbäck ÅLDER: 47 Bor: Villa, Kiruna familj: Hustru, tre barn och hund aktuell: Företagsläkare, LKAB sedan juni 2011 Vilka mål har du för verksamheten? Ambitionen är att höja det förebyggande hälsoarbetet ännu mer och koncentrera oss på det så vi inte hamnar i ohälsa. Vi ska gå från sjukvård till ett förebyggande arbete. Naturligtvis ska vi också ha hög kvalitet och säkerhet på rehabilitering, de lagstadgade undersökningarna och arbetsrelaterad ohälsa, förklarar han. Mats Lejerbäck tar emot patienter på mottagningarna i Kiruna och Malmberget. Under de närmaste två åren kommer han att utbilda sig i miljö- och yrkesmedicin i Umeå. Det innebär att vid hans frånvaro, varannan vecka, köper LKAB externa läkartjänster. PÅ NYTT JOBB: Per Brännman har utsetts till tf sektionschef för PNB, Kiruna. Tord Stenlund har utsetts till ny produktionschef vid rasborrningen, Malmberget. Ulf Lampa har utsetts till produktionschef hos FAB i Kiruna. Leo Hirverud har utsetts till produktionschef hos KGS i Zinkgruvan. Leos närmaste chef är Niclas Hedin. Per-Olov Fjällborg har utsetts till prospekteringschef inom enheten Teknik & Affärsutveckling. Christina Niemi Autio har utsetts till chef strategisk kommunikation vid HK i Luleå. HALLÅ DÄR... Lars-Ola Särkimukka, implementeringsansvarig för arbetskläder i Varumärkesprojektet. Hur går det med alla kläder? Jo, det går bra må jag säga. Nu får du förklara, ska alla kläder bytas ut? Nej, inte alla. Vi kommer att beställa in ett antal nya plagg till varumärkeslanseringen i februari. Vad händer med de gamla kläderna? De kommer successivt att bytas ut, av ekonomiska och miljömässiga skäl. Till sist, kan du avslöja något när det gäller de nya kläderna? LKAB kommer fortfarande att vara blått och rött. Däremot väntas en ny logotyp och kanske någon funktionsmässig nyhet på något av plaggen. LKAB TACK Tack för all uppvaktning i samband med min 60-års dag. Roger Törmä Kiitos/Tack till alla vänner och arbetskamrater för uppvaktningen vid våran pensionsavgång. Jorma Konttaniemi och Kurt Ylitalo Stort TACK till alla som uppvaktade mig på min 60-årsdag. Mats Nilsson Tack till alla efter 42 års anställning! Ingen nämnd, ingen glömd. Hirvimies Vyönistä Ingemar Emanuelsson Vi vill tacka alla för hjälpen med att göra om på Kupan. Carola Olsson och Roland Bergström Tack till alla arbetskamrater och chefer för presenter och en fin middag med bastu. Nu går jag i pension! Kauko Fjällborg LKAB KALENDARIUM DET HÄNDER I LKAB: 30/10 Sommartiden slutar på söndag. 1/11 LKAB och Sveaskog anordnar ekoseminarium i Stockholm, här presenteras hur samverkan mellan skogsföretag och industri kan minska växthuseffekten. 9-10/11 LKAB deltar i tillväxtkonferensen Byggfälten, i Gällivare /11 Utbildningsminister och vice statsminister Jan Björklund med sällskap besöker Kiruna. 17/11 Processrådet sammanträder. 18/11 LKAB Framtid kommer ut. 21/11 Ledningskonferens (100-gruppen) Dundret /11 Finansmarknadsminister Peter Norman med sällskap besöker Kiruna/Malmberget. 2/12 Veckobladet kommer ut. 3/12 LKAB-dag i Luleå. LKAB FRITID HockeyBockey: Träningstider på Lombia månd 14 nov och fred 18 nov inställda p g a skollov. Övriga träningstider gäller. Carl-Johan Mäki LKAB lediga jobb Hotell -och serveringspersonal till Bolagshotellet Kiruna. Marknad Logistik MTAB (MLMTAB) söker Produktionschef Vagnunderhåll. Marknad Logistik Luleå (MLL) söker Hamnarbetare till Luleå Malmhamn. Utvecklingsingenjör inom Förbränningsteknik. Utvecklingsingenjör till PTS, Kiruna. Utvecklingsingenjör inom Maskinteknik till Kiruna. Utvecklingsingenjör inom Elkraft till Malmberget (även externt) Brandingenjör till sektion PIB. Elever till Bergarbetarutbildningen i Kiruna. Elever till Lastarutbildningen i Kiruna. Produktionschef - PNG Geologi. Planerare Produktionsborrning PNG. Produktionschef till KA3. Produktionschef PNB Drift. PNA söker Öppningsborrare. PNA söker Specialborrare. Fler lediga jobb på LKAB hittar du på samt på Insidan. LKAB FRÅN INSIDAN Månaden som gick: 30/9 LKAB:s helägda inköpskontor i Shanghai invigdes. 6/10 Länsstyrelsen i Norrbotten avvisar LKAB:s ansökan om tömning av vattnet i Leveäniemi gamla dagbrott i Svappavaara /10 Världens förenade järnmalmsbransch samlades på Sheraton i Stockholm för att delta i EU Iron Ore konferensen /10 Barentsrådets utrikesministermöte arrangerades i Kiruna. Ministrarna anlände med malmtåg och en presskonferens hölls i Kirunagruvan. 12/10 Marcus Wallenberg valdes formellt till ny ordförande i LKAB:s styrelse. 18/10 LKAB presenterade att de köper hyresfastigheter av TOP bostäder AB vilket ger 80 nya lägenheter i Gällivare kommun 2012/13. LKAB köper även området Granbacka av TOP bostäder AB. Vi4: Vad gör du för säkerheten på ditt jobb? Paulus Kuoljok, smörjare Svappavaara. Jag ser till mig själv som person och försöker att jobba så säkert som möjligt. Stig Landin, produktionschef Svappavaara. Jag informerar teknikerna och mekarna om vilka risker som finns i deras arbete. Sen har vi ju riskanalyser och de går vi igenom så att medarbetarna vet på vilket sätt analyserna ska göras. Benny Sjödin, sprängämnesförrådet, Alliansen 974, Malmberget Jag försöker hålla rent och skapa ordning och reda. Vi har förbättrat brandskyddet genom att spola rent betongplattan från sprängämnen och från brännbart material. Malin Heino, ortdrivare, Malmberget Mitt jobb är att bana väg för andra. De bedömningar jag gör i orten påverkar alla som kommer efter mig. Jobbet måste göras så säkert jag kan. Det är tillredning. Dessutom rapporterar vi risker. Två nya riskmoment skall letas upp och rapporteras av mig varje månad.

9 16 LKAB I SIFFROR VECKOBLADET NR LEVERANSER HUVUDPROCESSEN BELÖNING MILJONER TON ARBETSMILJÖ Ack 2011 Ack 2010 Antal olycksfall med frånvaro TKR. ACK TOM SEPT färdiga produkter (kton) Pellets Fines (inkl. KMR) förädlingsverk (kton) KK KK KK SK ANR-SOVR (KMR) ANR BUV MK PAR till Upplag 0 21 Summa råmalm (kton) 18 Aktuell period 2011 och motsvarande Total leveransnivå Råmalm Norra Råmalm Södra Summa produktkvalitet (%) K-värde 96,8 94,6 kommentarer 2 senaste veckorna (Siffrorna avser kton) Norra: Råmalm: -161 kton. Urspårning, rälsbrott, vatten probl. etage. KK2: -15 kton. Haveri stödhjul Kiln. KK3: -1 kton. Reparation av kylare. KK4: -9 kton. Uppstart efter FU-stopp. Svp: +1 kton. Södra: Råmalm: +36,4. MAF: +4,1. MPBO BUV: -9,7. Stopp verk pga skovelreglering samt expansion maskin. MPBO MK3: -0,6. Stopp rökgasrening Information till med arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, Luleå. Utkommer en gång i månaden med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Nr kommer 2/12 Manusstopp 24/11 Redaktion: Mauritz Magnusson mauritz.magnusson@lkab.com maritha.mossberg@lkab.com Johanna Fogman johanna.fogman@lkab.com Kajsa Lindmark kajsa.lindmark@lkab.com Åsa Poromaa asa.poromaa@lkab.com Ulrika Westerberg ulrika.westerberg@lkab.com E-post: veckobladet.lkab@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Tryckpoolen AB