Plan vid extraordinära händelser

Transkript

1 KS 2013/ Plan vid extraordinära händelser Fastställd av kommunfullmäktige

2 2

3 Innehållsförteckning Sida Inledning 4 Kommunens plan vid extraordinära händelser 4 Varför har vi en planering? 4 Vad är en extraordinär händelse? 4 Kommunens roll i samhällets krisberedskap 4 Geografiskt områdesansvar 5 - Krishanteringsråd 5 Krav på kommunen 6 - Målbild 6 - Inriktningsmål för kommunens krisledningsorganisation 6 Tänkbara hotbilder 7 - Tänkbara risker 7 Nämndernas egen planering för vardagliga kriser 7 Larma 7 Inlarmning 8 - Krisledningsgrupp 8 - Krisledningsnämnd 8 Organisationsmodell kommunal ledning 8 Krisledningens verksamhet 9 Krisledningsnämnd 9 - Beslutsområden 9 - Sammanträden 9 Krisledningsgrupp tillika ledningsgrupp POSOM 9 - Uppgifter 10 - Ledningsplats 10 - Samband, utrustning mm 10 - Åtgärdskalender 10 Operativ ledning 10 - Stödfunktioner 11 - Information 11 - Psykiskt och socialt omhändertagande 12 - Räddningsledning 12 Larmvägar 13 Larmlistor nivåindelning 13 - Nivå Nivå II 14 Utformning av larmlistor 14 Samlingsplatser 14 El- och vattenförsörjning kommunal ledning 15 - Elbortfall 15 - Elförsörjning kommunalhuset 15 - Vattenförsörjning 15 Avslutning och avveckling av krisorganisationen samt utvärdering 15 - Krisledningsnämnd 15 - Organisation 15 3

4 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Lagen innebär att ett antal uppgifter tillkommit för kommunerna. En skyldighet för kommunen att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser har lagfästs. Även kommunernas geografiska områdesansvar för den fredstida krishanteringen har lagreglerats. Kommuner och landsting ska varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Det ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Kommunens plan vid extraordinära händelser Denna plan för ledning och information är en del av kommunens handlingsplan för att kunna hantera extraordinära händelser. Övriga nämnder fastställer beredskapsplaner för de egna verksamheterna som ska kunna fortgå. Socialnämnden fastställer plan för POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer). Plan för operativ räddningstjänst framgår av Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor, fastställd av Direktionen i Södertörns brandförsvarsförbund. Tillsammans beskriver planerna hur kommunen ska bedriva sin krishantering. Varför har vi en planering? En planering krävs för att vi ska kunna klara av en svår situation, vi behöver tänka till i förväg, dokumentera hur vi till exempel larmar och klargöra vem som ska göra vad, ta fram listor över personer att nå i första hand mm. Planen är ett grunddokument för att verksamheten ska kunna starta och reglerar därför få detaljer. Den aktuella situationen måste vara vägledande för den fortsatta verksamheten. Planen kan även användas i begränsad omfattning då kommunens samverkande resurser behöver nyttjas utan att kommunen övergår i särskild organisation. Vad är en extraordinär händelse? Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Med begreppet extraordinär händelse avses händelser av mindre geografisk omfattning, där en kommun eller ett landsting, eller ett par grannkommuner, har drabbats av en kris. Det är händelser som ligger mellan normaltillstånd och höjd beredskap. En extraordinär händelse kan undantagsvis utgöra en svår påfrestning på samhället i fred. Kommunens roll i samhällets krisberedskap Utifrån ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna och utifrån strukturen med områdesansvar som tyngdpunkten i krishanteringssystemet, utgör kommunerna grundpelaren i samhällets krishanteringssystem. I samhällets krishanteringssystem är tre principer centrala; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala 4

5 förhållanden också ska ha motsvarande ansvar vid en kris- eller krigssituation. Exempelvis så betyder det geografiska underifrånperspektivet att kriser i första hand ska hanteras på lägsta ansvariga nivå i samverkan med andra aktörer och att om så krävs kan ansvar flyttas uppåt. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Det är svårt att tänka sig en allvarlig kris som inte berör en eller flera kommuner på något sätt. När det gäller krishanteringen, att vidta åtgärder för att hindra eller lindra allvarliga konsekvenser av krisen, så är det naturligtvis den del av samhället som står närmast invånarna i den dagliga tillvaron och som normalt bistår dem med omsorg, säkerhet och välfärd som i första hand kommer att beröras och ställas på prov. Beredskapen mot kriser ska därför utformas i ett underifrånperspektiv. Geografiskt områdesansvar Områdesansvaret innebär att det inom ett geografiskt område ska finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av de tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Samordning i denna bemärkelse innebär att organet i fråga ska initiera och underlätta den samverkan mellan olika organ som behövs för att tillgängliga resurser ska kunna utnyttjas effektivt vid hanteringen av krisen. Motsvarande samordningsbehov kan också finnas i förberedelseoch planeringsarbetet för att hantera kriser. Områdesansvaret syftar till att utveckla förmågan till tvärsektoriell samordning. Sektorsansvaret upphör aldrig att gälla, så områdesansvaret ska ses som ett stöd till sektorsansvaret när påfrestningar berör flera sektorer eller stora geografiska områden. Områdesansvaret utövas av befintliga besluts- och ledningsorgan på respektive nivå. Det innebär att områdesansvaret på nationell nivå utövas av regeringen, på regional nivå av länsstyrelsen och på lokal nivå av kommunen. Nedan beskrivs de krav som följer av det geografiska områdesansvaret. Den som har områdesansvar ska Ha ett relevant nätverk Ha tagit fram tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser Tillsammans med berörda aktörer ha gemensam kunskap om situationen (läget) Ha en kompetent krishanteringsorganisation för att även utöva områdesansvaret Se till att krishanteringsförberedelserna blir enhetliga Kunna informera länsstyrelsen och berörda aktörer Kunna samordna informationen till allmänheten Kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut Verka för ett effektivt resursutnyttjande Områdesansvaret bygger till stor del på att berörda aktörer av egen vilja medverkar till en samordning av krishanteringen i det geografiska området. Krishanteringsråd För att kommunen ska kunna leva upp till sin skyldighet har ett krishanteringsråd bildats på lokal nivå. Rådet består av lokala krisaktörer; statliga myndigheter, landstinget, organisationer och företag med kommundirektören som ordförande. Syftet med rådet är att det vid en allvarlig kris ska finnas en god kunskap om kris- 5

6 aktörernas förberedelser för hantering av extraordinära händelser och ansvaret handlar om att kunna vidta åtgärder för att minska skadeverkningarna i en krissituation. Krav på kommunen Det finns två utgångspunkter för att beskriva kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem. Det första är kommunens egen verksamhet och de mål för verksamheten som kommunfullmäktige fastställt. Det handlar om att fastställa en godtagbar nivå på kommunens olika verksamheter som alltid bör kunna genomföras oavsett krisens karaktär och omfattning. Kommunen har detta ansvar genom speciallagstiftning på en rad olika områden och genom egna åtaganden för kommuninvånarna. Den andra utgångspunkten har att göra med samhällets krishanteringssystem som en helhet, där de olika delarna är beroende av varandra. Det gäller samordning och samverkan mellan kommunen och andra delar av samhället vid kriser. Målbild - Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem kan sammanfattas enligt följande: Kommunen har god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag ska för varje mandatperiod revidera sina planer för extraordinära händelser och planera för de verksamheter som ska kunna fortgå (kontinuitetsplanering). Kommunen har en planering för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. Kommunen har också en planering för hur den ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen har god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprättas och att ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. Kommunen verkar för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Kommunen kan vid behov och om så bedöms lämpligt samordna kontakterna med till exempel länsstyrelsen, centrala myndigheter och andra kommuner. Kommunen ska efter begäran kunna bistå grannkommuner och andra närliggande kommuner med hjälp vid hanteringen av en extraordinär händelse. Kommunen ska medverka i lokal kristidsverksamhet (t ex ransonering). Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Inriktningsmål för kommunens krisledningsorganisation: Krisledningsnämndens ordförande och krisledningsgrupp ska ha förmåga till samordning och beslut inom högst tre timmar från larm. Kommunens krisledningsgrupp ska vara i funktion inom högst tre timmar efter larm. Krisledningsnämnden ska kunna samlas inom 24 timmar. Kommunens informationsfunktion ska vara i funktion inom en timme. Kommunens växel ska kunna öppnas och bemannas inom två timmar efter larm. Utbildning/övning av krisledningsnämnden eller delar av denna samt den centrala krisledningsgruppen ska genomföras två gånger varje mandatperiod. 6

7 Övriga nämnder tar själva fram mål för utbildning/övning. Tänkbara hotbilder vad kan leda till en extraordinär händelse i Huddinge Kommunen har en skyldighet att planera för extraordinära händelser. I varje nämnds verksamhetsansvar ligger ett ansvar för att företa någon form av risk- och sårbarhetsanalys som visar risken för att en extraordinär händelse ska inträffa eller drabba nämndens verksamhetsområde. Analyserna utgör ett viktigt underlag för den kontinuitetsplanering nämnderna tar fram för de verksamheter som ska fortgå vid en sådan händelse. När vi bedömer en risk väger vi samman sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser för samhället det inträffade får. Konsekvenserna delas in i tre grupper, konsekvenser för människors liv och hälsa, konsekvenser för miljön samt konsekvenser för egendom. Tänkbara risker Störning av elförsörjning Störning av fjärrvärmeförsörjning Störning av vattenförsörjning Smittat dricksvatten Störning i elektroniska kommunikationer Spridning av nukleära ämnen Spridning av biologiska ämnen (smitta) Översvämning Störning i transportsystem Spridning av kemiska ämnen Storbrand Våld Trafikolycka (väg) Nämndernas egen planering för vardagliga kriser Enligt 6 kap. 7 kommunallagen gäller att nämnderna var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Varje nämnd ska utarbeta en egen plan för att hantera och leda kriser inom det egna verksamhetsområdet. LARMA! I de situationer som kan uppstå då händelser betraktas som extraordinära händelser, kommer sannolikt larm till kommunen på gängse larmvägar: SOS-centralen, räddningstjänsten och/eller polisen. Om någon typ av krisläge inträffar är det viktigt att individer i organisationen reagerar snabbt så att krisledningsarbetet kan komma igång. Alla medarbetare i Huddinge kommun har ansvar att signalera till sin chef om något allvarligt utöver det vanliga inträffar. Vid behov kontaktar chefen i sin tur sin chef osv. I tabellen nedan beskrivs hur larmningen går till. 7

8 Vid akut larm t ex olycka (då liv och/eller egendom är i allvarlig fara) - ring Informera därefter din närmaste chef som i sin tur informerar din förvaltningschef. Om du vill larma om något utan att ringa larmnumret 112 larma din närmaste chef som då övertar ansvaret. Om din närmaste chef inte nås, larma nästa chef. Chefen larmar då i förekommande fall t ex polis eller räddningstjänst och informerar den egna förvaltningschefen. RING 112 närmaste chef egen förvaltningschef Förvaltningschefen informerar övrig organisation och vidtar nödvändiga åtgärder. INLARMNING Krisledningsgrupp Räddningscentral Stockholms län (RC) kallar på begäran av ordinarie ledamot i krisledningsgruppen in denna. Krisledningsgruppen består av förvaltningscheferna, biträdande kommundirektör samt kommunikations-, personal-, ekonomi- och planeringschef. Kommunens ledningsgrupp är densamma i vardag som i kris. Den som begär att krisledningsgruppen kallas in ska till Räddningscentral Stockholms län ange plats och tid. Krisledningsnämnd Räddningscentral Stockholms län kallar på begäran av krisledningsnämnden ordförande, 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande in nämnden. Krisledningsnämnden är densamma som kommunstyrelsen. Den som begär att krisledningsnämnden kallas in ska till RC ange plats och tid. ORGANISATIONSMODELL KOMMUNAL LEDNING Kommunfullmäktige Krisledningsnämnd KRISLEDNINGSGRUPP TILLIKA LEDNINGSGRUPP POSOM Kommundirektören (ordförande).. OPERATIV LEDNING Stödfunktioner Information POSOM Räddningsledning Kanslichef IT-chef Kommunikationschef Socialchef Räddningschef/Samverkansperson... 8

9 KRISLEDNINGENS VERKSAMHET KRISLEDNINGSNÄMND Ordföranden i krisledningsnämnden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Ordföranden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Fullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Krisledningsnämndens beslutsområden: Besluta i frågor som kräver särskilt höga kostnader, får andra konsekvenser eller innebär att viktiga samhällsfunktioner störs, väsentliga miljövärden förstörs eller betydande enskilda intressen skadas. Besluta att tillfälligt avbryta verksamhet som berörs av en händelse. Besluta om evakuering och inkvartering av boende/arbetande i av händelse berörda bostadsområden, vård- och omsorgsboenden och andra lokaler. I samråd med leverantörer av el, fjärrvärme och vatten besluta om avstängning av eller prioritering av försörjning till skilda abonnenter. Besluta att bistå andra kommuner och landsting som drabbats av extraordinär händelse. Besluta att söka hjälp från andra kommuner och landsting. Besluta att lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av händelsen. Krisledningsnämndens verksamhet framgår av reglemente. Krisledningsnämndens sammanträden Sammanträdena genomförs i lämplig lokal i anslutning till krisledningsplatsen, i första hand B-salen i kommunalhuset (reservkraft finns där). KRISLEDNINGSGRUPP - TILLIKA LEDNINGSGRUPP POSOM Krisledningsgruppens uppgifter Övergripande leda samt samordna insatser av tillgängliga resurser samt vidta de åtgärder som behövs så att resurser kan ställas till de operativa enheternas förfogande. Organisera och ansvara för ett effektivt samband mellan ledningens olika ansvarsområden samt till berörda verksamheter och samverkansorgan. Informera internt och externt inkl. länsstyrelsen. 9

10 Besluta om att öppna upplysningscentral (förstärka resurserna för att svara på allmänhetens frågor). Regelbundet uppdatera lägesinformation/rapporter. Framlägga beslutsunderlag/förslag till krisledningsnämnden. Verkställa krisledningsnämndens beslut. Vara förbindelselänk mellan krisledningsnämnden och de operativa enheterna. Ansvara för uppföljning av vidtagna åtgärder. Beredskapssamordnaren upprättar på kommundirektörens uppdrag samband med berörda externa aktörer. Till krisledningsgruppen knyts administrativ personal efter behov (genom kanslichefen). Funktioner i krisledningsgrupp och operativa verksamhetsgrenar är i vissa fall identiska för att minska byråkrati och öka informationshastigheten. Arbetet leds av kommundirektören (ordförande). Som stöd för uppstart finns checklista, starthjälp, dagordning ledningsgenomgång. Krisledningsgruppens ledningsplats Ledningsplatsen är i första hand A-salen i kommunalhuset (reservkraft finns). Övriga tänkbara lokaler är sammanträdesrum på tekniska nämndhuset (ej reservkraft) eller lokal i Lindvreten (reservkraft finns). Då A-salen iordningställs kan inledande möte hållas i Valhall eller B-salen. Samband, utrustning mm För att upprätta samband och kommunikation med berörda krisaktörer har A- och B-salen förberetts med interna anknytningar för fast telefoni och fax. Även direkttelefoner finns liksom möjlighet till flera datauppkopplingar. Till Räddningscentral Stockholms län finns två direkttelefoner varav en från A-salen. Om behov uppstår kan kommunens växel hanteras från Huges lokaler. Åtgärdskalender Åtgärdskalender har utarbetats utifrån olika händelser. OPERATIV LEDNING Den operativa ledningen är indelad i fyra huvudansvarsområden ledning med stödfunktioner; administration och service information psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) räddningsledning, leds operativt från Räddningscentral Stockholms län Stödfunktioner Som stöd för ledningen inrättas en kanslifunktion för samordningsuppgifter internt och externt, beredning av ärenden till ledningsgruppen samt administration och dokumentation. Arbetet leds av kanslichefen. Övergripande uppgift, administration Informera/larma berörda på larmlista nivå II. 10

11 Kalla in den administrativa personal som behövs som stöd till krisledningsgruppen och planera för uthållighet. Funktioner som kallas in är beredskapssamordnare samt personal för dagbok, plottrare, filter/telefon in. Sörja för att samordning sker av berörda verksamhetsområden. Bereda ärenden till krisledningsgruppen. Sekreterarfunktion i krisledningsnämnden. Dokumentation (dagbok) och registrering av skrivelser, meddelanden, händelseförlopp och vidtagna åtgärder. Redovisa kostnader utifrån extraordinär händelse på särskilt konto. Vid behov kalla in Frivillig resursgrupp (FRG) genom kontakt med Civilförsvarsföreningens ledning. Som stöd för ledningen behövs intern service. Ansvaret för den allmänna servicen delas mellan kanslichefen, IT-chefen och kommunikationschefen. Ansvarig för att kalla in kanslichef och IT-chef är biträdande kommundirektör. Övergripande uppgift, service Kalla in den personal som behövs för att iordningställa lokaler. Kontorsservice i form av utskrifter, kopiering etc. Transporter och förplägnad till krisledningsgrupp och krisledningsnämnd. Arbetet leds av kanslichefen. Kalla in den personal som behövs för att koppla in telefoner och datorer. Arbetet leds av IT-chefen. Tillse att växeln hålls öppen i den utsträckning som krävs. Kalla in den personal som behövs för att bemanna upplysningscentralen när krisledningsgruppen särskilt beslutat att den ska öppnas. Engagera nödvändiga resurser för språkliga minoriteter (tolk). Arbetet leds av kommunikationschefen. Information Vid en extraordinär händelse gäller speciella regler om vem som uttalar sig till media, allmänhet och andra berörda. Den övergripande bilden av krisen gentemot invånare, politiker och media ges från person i krisledningsgruppen/-nämnden och/eller person som krisledningsgruppen utser. På så sätt tillhandahåller krisledningsgruppen/-nämnden budskap om krisen som sedan kan förmedlas vidare av andra personer i organisationen. Denna vidareförmedling är mycket viktig i en krissituation eftersom beslutsfattandet sker på många nivåer och genom att tillhandahålla så snabb och korrekt information som möjligt underlättas för självständiga ställningstaganden. Arbetet leds av kommunikationschefen. Övergripande uppgift, information Leda och samordna informationsarbetet och anpassa informationsfunktionens arbete utifrån situationen. Sammanfatta bilden av krisen ofta och regelbundet. Första lägesrapport ska kunna ges redan innan krisledningsgruppen är samlad. Identifiera informationsbehov och bestämma huvudbudskapet 11

12 Genomföra riktad information till direkt drabbade och övriga direkt berörda. Genomföra samordnad information till - anställda i Huddinge kommun - media - allmänhet - myndigheter och organisationer. Psykiskt och socialt omhändertagande Vid olyckor och nödlägen har social- och äldreomsorgsförvaltningens ledningsgrupp ansvar för de sociala åtgärderna. Den startar, leder och samordnar det sociala arbetet vid katastrofer och allvarliga händelser i kommunen. Socialtjänstens roll vid dessa händelser är att ha beredskap för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM). Ansvaret för detta är delegerat från social- och äldreomsorgsförvaltningens ledningsgrupp till Individ- och familjeomsorgens ledningsgrupp. Till POSOM-organisationen kan personer med lämplig kompetens knytas både från andra förvaltningar, landstinget, kyrkan, frivilligorganisationer m fl. En fungerande organisation och tydliga riktlinjer finns inom socialtjänsten. Ledningsansvaret överlämnas till den centrala krisledningsgruppen då den har organiserats. Social- och äldreomsorgsförvaltningens ledningsgrupp och den centrala krisledningsgruppen avgör från fall till fall när detta ska ske. Ledningsgrupp POSOM Uppgifter ledningsgrupp POSOM Upprätta samband med insatsledare (räddningstjänst, polis) Samordna resurser och upprätta kontakter med landstingets PKL-grupp, psykiatri etc. Organisera stödcentra/uppsamlingsplatser Samordna sociala resurser i form av temporärt boende, utspisning, transporter etc. Möjliggöra kommunikation med anhöriga och vid behov tolk Tillse att fältorganisationen får det stöd som behövs under och efter insats Dokumentera Planera för uthållighet Uppgifter POSOM:s fältorganisation Ge psykiskt och socialt omhändertagande vid stödcentra/ uppsamlingsplatser åt drabbade (direkt drabbade, oskadda drabbade, anhöriga, vittnen). Dokumentera Räddningsledning Räddningschefen har det övergripande ansvaret för räddningstjänstens information i samband med räddningstjänstinsatser såsom bränder, explosioner eller trafikolyckor, där människor, egendom eller miljö riskerar att skadas. Under en räddningsinsats är det räddningsledaren som ansvarar för informationen. Södertörns brandförsvarsförbund ansvarar för räddningstjänsten i Huddinge, Botkyrka, Ekerö, Haninge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Den operativa ledningen för räddningstjänsten sker genom Räddningscentral Stockholms län i Vårby. En samverkansperson tillförs krisledningsgruppen. 12

13 Övergripande uppgift för operativ räddningsledning Utföra det operativa arbetet på skadeplatsen. Samverka med polis, ledningsläkare och berörda sjukhus. Hålla krisledningsgruppen informerad om aktuellt läge. Vid utsläpp eller befarat utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning ska länsstyrelsen svara för räddningstjänsten. Ansvaret omfattar även varning och information till allmänheten. LARMVÄGAR I de situationer som kan uppstå då händelser betraktas som extraordinära händelser, kommer sannolikt larm till kommunen gängse larmvägar: SOS-centralen, räddningstjänsten och/eller polisen. Observera att larm också kan komma andra vägar, t ex via kommunens egna verksamheter. Larmnivån bedöms av larmmottagaren i kommunen, vilken indikerar den fortsatta larmkedjan. Vid alla larm avseende extraordinär händelse i Huddinge kommun, ska larm ske till berörda angivna på nivå I. Larmlistor för nivå I (nivå 1= Krisledningsgrupp) ska finnas hos räddningstjänst, polis samt länsstyrelse. Varje ansvarig befattningshavare på nivå I bedömer behovet av utökat larm t.ex. till speciell verksamhet eller motsvarande inom sitt ansvarsområde samt ombesörjer att dessa informeras. Krisledningsnämndens ordförande ska alltid informeras. Larmlistor förvaras och à jourhålls inom varje förvaltning enligt varje förvaltnings interna rutiner. Uppdatering ska ske vid behov, men minst 1 gång per år. LARMLISTOR NIVÅINDELNING Nivå I (Krisledningsgrupp) Kommundirektör Biträdande kommundirektör Kommunikationschef Chef social- och äldreomsorgsförvaltning Chef barn- och utbildningsförvaltning Chef miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Chef kultur- och fritidsförvaltning Personalchef Ekonomichef Planeringschef Larmlista nivå 1, förvaras hos Räddningscentral Stockholms län, polis och länsstyrelse. Ordföranden i krisledningsnämnden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Nämnden kan på ordförandens begäran kallas in av Räddningscentral Stockholms län. Larmlista över krisledningsnämndens ledamöter förvaras hos Räddningscentral Stockholms län. 13

14 Berörda på nivå II informeras/larmas av operativ ledning; stödfunktion administration om det inte skett på annat sätt. Nivå II Krisledningsnämndens ordförande Beredskaps- och säkerhetssamordnare Berörda kommunala verksamheter Chefsläkare Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Kyrkoherde, Huddinge, Trångsund-Skogås, Sankt Mikaels och Flemingsbergs församlingar Ledare, andra trossamfund Vakthavande befäl, Södertörns polisdistrikt VD Huge Fastigheter AB Teleoperatörer Berörda aktörer i krishanteringsrådet Larmlista nivå 2, förvaras hos operativ ledning; ansvarsområde administration samt hos krisledningsgruppen. Utformning av larmlistor Utformningen av larmlistor ska uppfylla kriterierna enkelhet, tydlighet och korrekthet. Larmlistor för Huddinge kommun Larmlista för Huddinge kommun innefattar lista över Krisledningsnämndens ledamöter samt Krisledningsgrupp med ersättare (nivå I). Dessutom finns Larmlista för nivå II med funktion och/eller namn. Lista stöd/resurspersoner, företag (samverkan) mm. Lista samarbetspartners, plan för socialtjänsten vid katastrofer Listan innehåller telefonnummer till sjukvård, församlingar med flera och ligger till grund för uppdatering av socialtjänstens listor genom chef för social- och äldreomsorgsförvaltnings försorg. Ansvar för att à jourhålla larmlistor enligt ovan har kommunstyrelsens förvaltning. Uppdatering ska ske vid behov, men minst en gång per år. Larmmottagare samt personer ingående i larmlista på nivå I samt krisledningsnämnden ordf., 1:e vice samt 2:e vice ordf. ska få uppdaterade listor. SAMLINGSPLATSER Möjligheten till samling för information till berörda, anhöriga samt press beaktas och förbereds i möjligaste mån. Nedanstående förteckning utgör samlingsplatser för angivna ändamål. Berörda/anhöriga Aulan, Huddinge gymnasium Församlingslokaler Klockargården, Flemingsbergs kyrka, Vårby kyrka, Mariakyrkan, Segeltorps kyrka Folkets Hus Skollokaler Lokaler inom kultur- och fritidsförvaltningens område 14

15 De förberedelser, av praktisk art, som krävs är möjlighet till någon form av enklare utspisning, plats för enskilt samtal eventuellt också möjlighet till vila. Kommunen har inga samlingsplatser som är försedda med reservkraft. Lista med telefonnummer till kontaktpersoner för samlingsplatser finns. EL- OCH VATTENFÖRSÖRJNING KOMMUNAL LEDNING Elbortfall Vid bortfall av el meddelar Vattenfall Eldistribution AB område och planerad varaktighet till Räddningscentral Stockholms län. Samtidigt lämnas telefonnummer till företagets storstörningsorganisation. Räddningscentral Stockholms län informerar person i krisledningsgruppen. Elförsörjning kommunalhuset I händelse av att normal elförsörjning till kommunalhuset är avbruten finns reservkraftaggregat som klarar att försörja datadriften, telefonväxeln, gamla delen av kommunalhuset samt passersystemet. Den begränsade kapacitet som står till förfogande ska disponeras i enlighet med nedan angivna fördelning. - Ledningsplats - Telefonväxel - Dataanläggning Vattenförsörjning I akut brist på rent vatten, kan försörjning ske genom Stockholm Vatten AB som distribuerar i tankar till tappställe/n. Alternativet är att koka vattnet i minst 5 minuter. Då blir vattnet drickbart. Detta gäller inte om vattnet är förorenat av petroleumprodukter. AVSLUTNING OCH AVVECKLING AV KRISORGANISATIONEN SAMT UTVÄRDERING Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens ordförande beslutar att situationen/händelsen inte längre utgör en extraordinär händelse och att nämndens ansvar ska upphöra. Även kommunfullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen. Organisation Avslutning och därpå följande avveckling av krisorganisationen beslutas av kommundirektören. Kommundirektören initierar omgående att en utvärdering av händelsen och kommunens insatser görs. Utvärderingen ska snarast läggas fram för kommunstyrelsen. 15