MGMUN MgMUN. Marks gymnasieskolas Model United Nations april Introduktion

Transkript

1 MgMUN Marks gymnasieskolas Model United Nations april 2009 Introduktion 1

2 Innehållsförteckning: Förberedelser 4 Kartlägga ett land 4 Kartlägga en fråga 5 Policy statement 5 Resolution 6 De inledande satserna; 6 De operativa satserna; 6 Kännetecken på en bra skriven resolution: 7 Hur man skriver en resolution: 8 Förslag på ord att använda i de 9 inledande satserna: 9 Förslag på verb att använda i de 9 operativa satserna: 9 Delegaten 10 Brevpapper: 10 Klädsel: 10 Alternativ Alternativ Ambassadör: 10 Namnbrickor: 10 Öppningstal: 10 Notera! 10 Att delta / vad händer under rollspelet 11 Lobbying: 11 Debatt: 11 Röstning: 12 Regler och formalia vid debatt: 12 Godkännandepanelen: 13 Program 14 Länkar: 15 Grupper av länder i FN 15 Andra regionala organisationer 15 Amerika och övriga västländer 15 Afrika 16 Fakta om länder 16 Andra länkar: 17 Kontakt: 18 Exempelresolution: Rasistisk propagandaspridning över Internet 19 2

3 Inledning: Hej! Varje storsuccé kräver en uppföljare och 2009 fortsätter förra årets event på Marks Gymnasieskola: MgMUN. Återigen arrangeras det som ett projektarbete på samhällsprogrammet och återigen hoppas vi få stor spridning och uppslutning över hela skolan. Dessutom hoppas vi kunna mottaga delegater även från andra skolor i regionen. Vi som i år står som arrangörer är tre killar/(män) från Marks Gymnasieskola och vi heter Andreas Eriksson, Andreas Lennartsson och Isak Andersson. MgMUN är ett FN-rollspel, för er som ej deltagit i tidigare FN-rollspel finns det information i detta häfte liksom på vår hemsida: och en utbyggnad på det FN-rollspel som gick av stapeln april. MgMUN står för Marks Gymnasieskolas Model United Nations Under tre dagar kommer vi i detta FN-rollspel efterlikna arbetet som ständigt pågår i FN:s lokaler. Deltagarna antar rollen som ambassadörer för ett av FN:s 192 medlemsländer i utskotten: Fred och säkerhet, Mänskliga rättigheter, Ekonomi och finans samt Miljö. I förhandlingar och debatt försöker man hitta fredliga lösningar på de konflikter och problem som finns på den internationella arenan. Detta resulterar i resolutioner (lösningar) som man skriver och kompromissar fram under rollspelets gång. För att kunna lyckas väl i förhandlingarna och i debatten bör man förbereda sig väl innan rollspelets början. Vi hoppas att detta kommer att resultera i tre intressanta och roliga dagar där du får chansen att skaffa dig ny kunskap och nya bekantskaper. Vi ses i debattstolen april 2009! 3

4 Förberedelser Information är makt. Ett FN-rollspel består till stor del av förberedelser. Som delegat skall man vara insatt i sina frågor, känna till sitt land och givetvis känna till sitt lands hållning i sina frågor. FN jobbar under en form av demokrati där vart land har en röst i sitt råd. Vi följer samma metod. För att lyckas som delegat skall man förutom att vara insatt också övertyga de andra delegaterna att följa det egna landets väg. En blandning av diplomati, hårdför envishet hemliga överenskommelser och kunskap är vad var delegat behöver för att bäst representera sitt land. Kartlägga ett land Det är viktigt att som delegat känna det land man representerar. Man bör ha kunskap om landet som om man vore en av dess diplomater. Som delegat skall man åsidosätta alla personliga åsikter och försöka se frågorna ur samma synvinkel som i det land man representerar. Det är exempelvis inte lämpligt att delegaten från Serbien röstar JA till Kosovos självständighet. För att få en tydligare uppfattning om sitt land kan man använda följande frågor hämtade från FN-förbundets hemsida ( 1. Vad kännetecknar det land jag företräder? Välj fem ord av dessa: Fattigdom, rikedom, krig, fred, olja, demokrati, diktatur, stormakt, litet land, religion, biståndsgivare, biståndsberoende, stark ekonomisk tillväxt, ekonomi på tillbakagång, terrorism, växande marknad för företag, interna politiska oroligheter. 2. Till vilken grupp av länder hör det land jag företräder? Några av de viktigare är: EU, 77-gruppen (utvecklingsländer + Kina), Arabförbundet, OAU (Afrikanska Enhetsorganisationen), AOSIS (Små ö-nationer), ASEAN (Association of North East Asian Nations). 3. Har landet någon speciell politisk position? Medlem i säkerhetsrådet, permanent medlem i säkerhetsrådet, ordförande i EU, ordförande i OAU, ordförande i 77- gruppen etc. 4. Befinner sig landet i en speciell situation? Krig eller konflikt, övergång från diktatur till demokrati, terrorism, ockupation, utsatt för sanktioner, minoritetsgrupper som söker efter självständighet. 5. Vilka tio händelser har präglat utrikespolitiken de senaste 20 åren? Man bör alltså söka information om landets ekonomiska läge, politiska allianser och beslut i viktiga profilfrågor som t.ex. miljöpolitik, internationella konflikter och humanitära frågor. Till hjälp kan man använda sig av landets ambassad, artiklar från NE eller Wikipedia, och gamla hederliga google. 4

5 Kartlägga en fråga Minst lika viktigt, om inte viktigare, som att känna till sitt lands politiska inställning är att känna till frågan som man behandlar. Kunskap är makt! Till en början bör man använda sig av de fördjupningar i frågan som finns på för att avgränsa och sätta sig in i frågan. Därefter är det i stort fritt fram att använda vilka metoder man vill. Ett tips är att först sätta sig in i vad problemet är. Vad har tidigare gjorts för att lösa problemet, har det fungerat? varför inte? Finns det viktiga avtal eller allianser som påverkar frågan? Vilka är inblandade och i vilken grad? Det här är svåra frågor att besvara och ofta finns inga självklara svar. För att finna de svar man söker är man begränsad, precis som alla andra som inte sitter på hemliga kontakter, till det offentliga media. Tidningar, uppslagsverk, FN-resolutioner och andra internationella beslut, utlåtanden från organisationer som är engagerade i frågan och som alltid google är användbara källor, men man bör komma ihåg att långt ifrån allt som står på Internet är sant och alla källor har sina vinklingar, särskilt i politiska frågor. Policy statement Ett policy statement är en kort skrift som var delegat bör göra i varje fråga. I ditt policy statement bör du ha med kort och viktig fakta om frågan, information om de senaste beslut som fattats och som rör frågan och ett stycke om ditt lands inställning i frågan. Ett policy statement blir ett slags hjälphäfte för delegaten som han/hon kan använda under debatt. Det blir ofta mer praktiskt än att leta bland papper varje gång man behöver använda den fakta man samlat. Ett policy statement är en privat handling som du inte behöver visa för andra deltagare. 5

6 Resolution En resolution är ett förslag till lösning på det aktuella problemet. Tänk alltid på att resolutionen bör innehålla någon form av lösning på frågan som behandlas. Att skriva resolutioner utan egentligt innehåll är inte uppskattat och slöseri med andra delegaters tid. Man skall också vara beredd att debattera för innehållet i resolutionen. När man skriver en resolution bör man tänka på att den ska vara formellt skriven efter vissa regler (Exempelresolution från MgMUN 2008 bifogas i slutet av häftet). Ordningsstadgan säger att en resolution ska innehålla vissa delar i följande ordning: 1. Överskrift/rubrik 2. Vilket utskott resolutionen läggs fram i. 3. Vilken fråga resolutionen handlar om. 4. Framläggarlandet. 5. Vilka länder som stödjer resolutionen. De inledande satserna; De inledande satserna beskriver syftet, bakgrunden och orsaken till resolutionsförslaget. Man kan t.ex. hänvisa till artiklar i FN-stadgan eller hänvisa till tidigare resolutioner tagna i samma fråga. Det är i de inledande satserna som resolutionen får innehålla argumenterande skrift. Regler för de inledande satserna: 1. Man numrerar inte dessa satser. 2. Varje sats ska börja med ett understruket verb. 3. Varje sats ska avslutas med ett kommatecken. De operativa satserna; Detta är den viktigaste delen i en resolution och det är ifrån dessa punkter debatten har sin utgångspunkt. Man bör välja verb med omsorg då man kan använda olika starka verb beroende på vilket tonläge man vill använda sig av. De operativa satserna bör innehålla olika lösningar på problemet. Man bör tänka på att argument och statistik inte är tillåtet i de operativa satserna. Regler för de operativa satserna: 1. Dessa satser är numrerade. 2. Varje sats börjar med ett understruket verb, och då oftast i presens. 3. Varje sats avslutas med ett semikolon, vill dock poängtera att sista satsen avslutas med en punkt. 4. FN-organen kan enbart fatta beslut inom de ramar som finns i FN-stadgan. Det betyder t.ex. att det bara är Säkerhetsrådet som kan besluta om sanktioner. 5. Upprepningar är väldigt vanligt i de operativa satser, då speciellt när ett speciella FN-organ får olika uppdrag i resolutionen; 1. Anmodar UNDRO att brädda sitt engagemang i förebyggande katastrofhjälp och ger UNDRO i uppdrag att: a.) bistå med anskaffning av olika former av skydd, medicinsk hjälp; b.) bilda en kommitté av specialister; c.) dra upp en plan för evakuering; 1 1 Svenska FN-förbundet

7 Kännetecken på en bra skriven resolution: - Resolutionen har en klar koppling till den aktuella frågan. - Den är snyggt och korrekt strukturerad. - Satserna används rätt, t.ex. argument finns i de inledande satserna och beslut i de operativa satserna. - Det finns klara kopplingar mellan inledande satser och operativa satser. - Verben är noggrant valda. - Resolutionen är enkel att förstå. - Resolutionen fattar beslut som ligger under organets befogenheter. 7

8 Exempel på rubrik: UTSKOTT: Första utskottet RESOLUTION ANGÅENDE: Exempel på resolution FRAMLÄGGS AV: Sverige STÖDS AV: Frankrike, USA, Danmark Med understrykande om att FN-organet anges innan inledande satser, Önskar att alla delegater följer denna enkla mall, Fullt medveten om att detta är inledande satser, Övertygad om att inledande satser är ett utmärkt sätt att beskriva bakgrunden till de operativa satserna, Noterar att varje sats avslutas med ett kommatecken, Med uppmärksamhet på att FN-rollspel försöker efterlikna riktiga FN i största möjliga mån, 1. Påminner delegaterna att dessa satser är de operativa satserna; 2. Åberopar vikten av att varje operativ sats avslutas med semikolon; 3. Påminner vidare om att satserna ska numreras; 4. Anmodar alla delegater om att stryka under det inledande verbet i varje sats; 5. Fördömer alla argument som används i de operativa satserna; 6. Uttrycker sin förhoppning om att alla ska tycka om att debattera resolutionerna under rollspelet; 7. Lovordar resolutioner som avslutas med punkt. 8

9 Förslag på ord att använda i de inledande satserna: Intygande Med godkännande av Orolig över Med trovärdighet för Medveten om Med säkerhet på Efter begrundande av Hållande i minnet Djup medveten Väldigt angeläget Övertygad Enär Djupt övertygad Efter förkunnande av Upprörd Påminner om Djupt upprörd Med djup beklagan Oroad Välkomnande Djupt oroad Med fastställande av Med önskan om Tillfredsställande nog Med förväntan på Fullbordande av Med understrykande av Fyllt medveten om Med uppskattning för Efter införande av Med vägledning av Efter övervägande av Med högsta beredskap Efter vidare beaktande Med beklagande Efter genomförd undersökning Med största oro Efter att ha beaktat Med uppmärksamhet på Efter mottagande av Vidare Efter att ha hört Erkänner Efter granskning av Med hänvisning till Hänvisar till Med uppskattning Med glädje emottages Bekymrad Med strävan efter Djupt bekymrad Uttrycker sitt fulla stöd Uttrycker uppskattning Åberopar Förslag på verb att använda i de operativa satserna: Godtager Försäkrar Godkänner Berättigar Åberopar Anmodar Fördömer Gratulerar Bekräftar Betraktar Fastslår Beklagar Uppmärksammar Betonar Uppmuntrar Medgiver Uttrycker uppskattning Uttrycker förtroende Kungör Påminner Föreslår Förfrågar Konstaterar Bekräftar på nytt Fördömer starkt Stödjer Välkomnar Förlitar sig på Vidarbefordrar Uppmanar Hemställer Beslutar Lovordar Uttrycker sitt fulla stöd Rekommenderar 9

10 Delegaten MGMUN Brevpapper: Varje land förväntas ha med sig landets officiella brevpapper. Brevpappret kan konstrueras på ett tämligen fritt vis men det ska innehålla landets flagga, avsändare och mottagare. Exempel på officiellt brevpapper: Från: Sverige Till: Norge Klädsel: Under 3 dagar arbetar vi i FN:s anda för att försöka finna lösningar på globala problem, därför bör vi alla agera utifrån diplomatiska rutiner och koder. Detta betyder att det är obligatoriskt att bära formell klädsel. Alternativ 1. Formell klädsel innebär att kvinnliga delegater skall ha byxdress eller kjol och blus och eventuellt kavaj. Manliga delegater bär kostym med slips. Alternativ 2. Man får lov att bära nationaldräkt av något slag men denna ska bli godkänd av ledningen (se kontakt) innan man använder sig av den. Ni kan inte ha på er jeans, t-shirts, sportskor, kort kjol eller djupt urringade blusar. Inte heller är det tillåtet att bära synlig piercing, örhängen räknas inte som piercing. Men det innebär inte att man kan bära stora ringar eller örhängen som utmärker sig för mycket, exempelvis döskalleörhängen eller dylikt. Ambassadör: En deltagare i var delegation är ambassadör, vem detta blir väljer delegationen på egen hand. Ambassadören fungerar som ansvarig för sin delegation och som en kontaktperson som arrangörer eller presidiet kan nå. Detta utifall att de behöver information om exempelvis frånvarande delegater/närvaro och liknande information som kan behövas för att spelet skall fortlöpa så smidigt som möjligt. Ambassadören håller också delegationens öppningstal. Namnbrickor: För att underlätta arbetet i utskotten ber vi er vänligen att bära namnbrickorna, som utdelas vid registrering väl synliga under konferensens 3 dagar. Nationalsymboler: Man får använda sig av nationalsymboler av olika slag, men dessa ska, precis som användandet av nationaldräkt, bli godkänt av ledningen innan rollspelets början. Symboler kan exempelvis vara ett kort på presidenten eller dylikt. Öppningstal: Vid öppningsceremonin, konferensens första dag, skall en delegat från varje land hålla ett kort öppningstal. Talet bör vara högst 2 minuter. Man bör bland annat tacka för att man får deltaga vid konferensen och belysa någon eller några frågor som landet anser viktiga. Detta är ganska fritt och det behöver inte nödvändigtvis vara en fråga som behandlas under konferensen. Uppenbara personangrepp, förolämpningar och påhopp mot andra delegater eller delegationer är ej tillåtna. Talet bör hållas av delegationens ambassadör. Notera! När man är delegat kan det vara till hjälp om man är påläst om FN och om hur FN fungerar. 10

11 Att delta / vad händer under rollspelet Varje deltagare kommer att gå in i rollen som ambassadör för ett givet land. Varje delegation kommer att bestå av en delegat för varje råd, där de arbetar enskilt. Under tredje dagen kommer delegaterna att ingå i Generalförsamlingen där sitter delegaterna för landet tillsammans Under konferensens första dag skall en delegat för varje representerat land hålla ett öppningstal. Talet ingår i en öppningsceremoni som kan sammanfattas i att konferensen öppnas, tal hålls av rektor och av politiskt engagerade talare och sedan hålls öppningstal av delegater. Information ges till alla närvarande innan lobbying kan påbörjas. Underhållning kommer att ingå under öppningsceremonin. Lobbying: Innan den riktiga debatten tar sin början så samlas delegaterna i respektive utskott för att lobba. Detta innebär att delegaterna letar efter länder som kan ha likasinnade åsikter i en viss fråga som kommer att behandlas i utskottet. När man har hittat sina samarbetsländer så ska man tillsammans försöka foga samman sina åsikter i en nyskriven resolution. Att lobba handlar om att kompromissa länder emellan. Det kan vara att t.ex. lägga till eller ta bort vissa fraser, meningar eller specifika ord så att alla medförfattare kan stå för den aktuella resolutionen. För att en resolution ska kunna tas upp i debatten så krävs det minst 6 stycken underskrifter, dvs. 5 länder som står bakom den plus framläggarlandet. Efter lobbyingen kan det vara en bra idé att prata ihop sig med sina medarbetare eftersom det är tillåtet bilda talarkedjor som ska tala för respektive emot en resolution. En talarkedja får bestå av max 3 delegater exklusive framläggarlandet. Varje land får endast skriva på en resolution eller lägga fram en resolution i varje fråga. Kom ihåg att du om delegat representerar ditt lands åsikter, inte dina egna. Debatt: Under debatten kommer du som delegat försöka få de övriga delegaterna i respektive utskott att stödja din resolution, eller någon annans, och argumentera för varför den är den bästa lösningen på det aktuella problemet. Om du istället är emot en specifik resolution så kan du tala emot resolutionen och försöka övertyga de övriga delegaterna i respektive utskott att ändra uppfattning om resolutionen och istället neka den som lösning. Debatten går till som följer: 1. Framläggande land (landet som är ansvarigt för den resolution som skall debatteras) börjar med att läsa upp de operativa fraserna i sin resolution. Därefter beslutar ordförande för råden debattiden för och emot resolutionen. 2. Framläggande land har talarstolen. Nu får delegaten möjlighet att förklara, försvara och debattera för sin resolution. När delegaten är klar så frågas denne av presidiet om denne är öppen för frågor. 3. Frågor kan nu riktas till talaren från övriga delegater (förutsatt att denne är öppen för frågor, delegaten kan också välja hur många frågor denne är öppen för genom att meddela presidiet när delegaten blir tillfrågad). Dessa får begära att få ställa en fråga genom att höja sitt landplakat. Repliker från den frågande tillåts i regel inte. Talaren kan välja att inte vara öppen för frågor, detta ger dock ett oprofessionellt intryck och passar sig ofta inte. 11

12 4. Nu skall talaren överlämna talarstolen till någon annan. Antingen kan delegaten överlämna talarstolen till presidiet eller till en annan delegat (talarkedjor där ordet överlämnas till andra delegater kan begränsas av presidiet). Delegaten säger Jag överlämnar talarstolen till: (annat land eller presidiet). Oftast överlämnas stolen till presidiet som sedan fördelar den till andra delegater som begär stolen genom att höja sina landplakat. Talartiden delas in i tid för förslaget och talartid mot förslaget och slutligen öppen debattid. Röstning: Efter debatten är det sedan dags att rösta. Det finns tre sätt att rösta; för, emot eller avstå. Dock ska man vara försiktig med att avstå en röstning innan man ordentligt har tänkt igenom vad ens land tycker. Man röstar genom ordförandens direktiv. Frågar ordföranden om man röstar för så sträcker man högt och tydligt upp sitt landplakat och håller uppe det tills ordföranden har räknat klart och sedan ber de röstande delegaterna att sänka sina plakat. Det samma sker då ordföranden ber de delegater som vill rösta emot och avstå. Regler och formalia vid debatt: - Det absolut viktigaste du som delegat måste tänka på är att aldrig under några omständigheter göra uppenbara påhopp på en annan delegat eller grupp under rollspelets tre dagar. Det får inte heller under några omständigheter förekomma någon slang eller svordomar under rollspelets gång. - Ordföranden är den person som har största auktoritet inom utskotten. - Inom FN tilltalar man aldrig någon med du utan man tilltalar alltid med Ni. - I utskottsarbetet tilltalar man ordföranden med Högt ärade ordföranden, och övriga - delegater tilltalas med Högt ärade delegat eller Högt ärade delegat från (t.ex.) - Folkrepubliken Kina. - Man framför aldrig sina egna åsikter utan man säger alltid landets åsikt. Man säger - därför inte Jag tycker utan Delegation från Peru tycker eller Vi tycker. - Utskottets ordförande är den som alltid öppnar debatten och den första frågan tas upp. - Man står alltid upp när man talar och när man får en fråga besvarad. - När man vill framföra negativa synpunkter på ett lands regering ska detta ske på ett artigt och respektfullt sätt. - Personlig anmärkning: Om någonting stör delegaten kan denne göra en personlig anmärkning genom att höja sitt plakat och tilldelas ordet av presidiet. Personliga anmärkningar kan vara t.ex. att få öppnat ett fönster eller få besöka toaletten (kan också skötas genom att skicka brev till presidiet). Personliga anmärkningar få dock inte avbryta pågående tal förutom om de handlar just om att man inte kan höra vad talaren säger och behöver få det upprepat eller ber talaren att tala högre. 12

13 - Motioner är förslag som riktas till presidiet och som avgörs genom röstning, presidiet kan alltid avslå motioner utan omröstning. De olika motionerna är: 1. Motion att gå vidare till omröstning: detta görs innan debattiden tagit slut, man begär att rådet genast går vidare till omröstning angående resolutionen. 2. Motion att förlänga debattid: Man begär att debattiden förlängs angående resolutionen. 3. Motion att bordlägga resolutionen: Resolutionen flyttas längst ner i listan av resolutioner som behandlas och kommer därmed att behandlas sist. - Tillägg: Tillägg görs under debattid mot förslaget. Ett tillägg skickas skriftligt till presidiet och skall vara konstruktivt för resolutionen. Ett tillägg kan vara att lägga till text, stryka text eller ändra text i resolutionen och det skall framgå tydligt vad man vill ändra i den text som skickas till presidiet. Presentation av tillägg liksom omröstning sker på ungefär samma sätt som omröstningen angående en resolution. Tillägg kan inte göras under GA-debatten den sista dagen. Godkännandepanelen: En färdig resolution (efter lobbying eller ändringar i och med debatten) skall passera genom en godkännandepanel innan den går upp för debatt och röstning i råden och i generalförsamlingen. Panelen kontrollerar så att språkbruk och grammatik är korrekt och så att resolutionen följer de regler som angivits för hur en resolution skall skrivas. Det kontrolleras också att innehållet är någorlunda relevant i förhållande till frågan. Panelen kan göra enklare språkliga ändringar, men vid större felaktigheter så återsänder panelen resolutionen till det framläggande landet som måste rätta den. För att en resolution skall gå vidare krävs att den godkänns av panelen. 13

14 Program Onsdag den 15 april Registrering vid entrén till Assbergssalen :00 Öppningsceremoni i Generalförsamlingen 12:00 13:00 Lunch Lobbying Datasalen öppnar Lobbying Deadline för inlämning av resolutioner till "Godkännandepanelen"/Lärarpanelen OBS! Fikapauser kommer ges vid lämpligt tillfälle i respektive utskott. Detta bestäms av ordföranden i utskotten Torsdag 16 april Utlämning av korrigerade resolutioner Sammanträden i utskotten Lunch Utskotten sammanträder Resolutioner från alla utskott korrigeras av "Godkännandepanelen"/Lärarpanelen OBS! Fikapauser kommer att ges vid lämpligt tillfälle i respektive utskott. Detta bestäms av ordföranden i utskotten. Fredag 17 april Utlämning av korrigerade resolutioner Generalförsamlingen sammanträder resolutionerna från utskotten behandlas och debatteras Lunch Generalförsamlingen sammanträder Avslutningsceremoni OBS! Fikapauser kommer att ges vid lämpligt tillfälle i respektive utskott. Detta bestäms av ordföranden i utskotten. 14

15 Länkar: Grupper av länder i FN EU G77 AU (Afrikanska unionen) Arabförbundet ASEAN (Association of North East Asian Nations) AOSIS (små ö-nationer) Andra regionala organisationer Europa Europarådet Nato OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) Asien South Asian Association for Regional Cooperation (SAARC) Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) Organization of the Islamic Conference (OIC) Amerika och övriga västländer G8 (Världens rikaste) 15

16 Small Islands Developing States Network The Organization of American States (OAS) MGMUN North American Free Trade Agreement (NAFTA) The Latin American Economic System (SELA) The Caribbean Community and Common Market (CARICOM) Afrika African Development Bank The Economic Community of West African States Southern Africa Development Community Fakta om länder Utrikespolitiska institutets (UI) Länderinfo, dess regeringar, ambassader m.m. Nations on-line CIA World Fact book The Economist- kortfakta om länder Country watch Regeringar på webben 16

17 Fakta om länder och konflikter MGMUN Grundfakta om landet Andra länkar: Human Rights Watch Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Hjälporganisation FN:s officiella hemsida Svenska FN-förbundet United nations regional information centre Department of Peace and conflict research, Uppsala Universitet Land och problem information Konflikt research 17

18 15 Kontakt: Ni kan kontakta oss via mail, leta upp oss på skolan, höra av er via telefon eller gå in på vår hemsida. Mail: Hemsida: Vi heter; Isak Andersson , Andreas Eriksson , Andreas Lennartsson Lärare; Henrik von Scheele sc@mg.skola.mark.se Niklas Ek ek@mg.skola.mark.se Mattias Larsson lm@mg.skola.mark.se 18

19 Rasistisk propagandaspridning över Internet UTSKOTT: RESOLUTION ANGÅENDE: FRAMLÄGGS AV: STÖDS AV: Mänskliga rättigheter Åtgärder som syftar till att förhindra spridningen av rasistiska och främlingsfientliga budskap via digitala nätverk Israel USA, Kina, Turkiet, Tjeckien, Danmark, Serbien, Bangladesh, Polen, Australien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Colombia, Sudan Orolig över att rasistiskt inspirerat våld sprids hastigt i stora delar av världen bland annat via etermedia, Oroad av att Internet möjliggör spridning av rasistiska budskap internationellt även till länder som förbjudit det enligt lag där mottagarländerna har få legala möjligheter att begränsa inflödet, Påminner om tidigare FN resolutioner (A/RES/62/142) och (A/RES/62/220) som tydligt anger skyldigheten att genomföra åtaganden för att förhindra rasistisk åsiktsspridning och rasistiskt våld inom gränserna för yttrandefriheten, Djupt upprörd över att rasistiska förföljelser ännu pågår med vissa staters goda minne, Övertygad om betydelsen av internationella liksom nationella åtgärder syftande till att kartlägga rasistiska nätverks informationsspridning och ett fördjupat multilateralt samarbete vid rättegångsfrågor om rasistisk åsiktsspridning, Påminner om vikten hos åtgärder mot rasistisk åsiktsspridning i syfte att skydda utsatta minoritetsgrupper, 1. Uppmanar till hänsyn av och applicerande av FN resolutionerna (A/RES/62/142) och ((A/RES/62/220) på Internetanvändning i syfte att förhindra rasistisk åsiktsspridning över Internet genom samarbete mellan stater, Internetleverantörer och servervärdar och dessutom; a) vidtar åtgärder mot Internetbaserade hemsidor som innehåller hot, uppvigling och förtal mot etniska grupper b) om nödvändigt åtalar upphovsmän, servervärdar och Internetleverantörer i enlighet med landets rådande lagar c) respekterar att åtgärder mot Internetsidor registrerade utomlands sker enbart med godkännande från landet som sidan är registrerad i 19

20 d) tar hänsyn till den egna konstitutionen och yttrandefriheten i frågor där rasistiskt material sprids och visar hänsyn till yttrandefrihet i andra länder där sidorna anges höra hemma 2. Uppmuntrar stater att stödja NGO och initiera statliga projekt som avser att; a) informera om Internetinformationens godtycklighet och riskerna att osanningar sprids via Internet b) propagera för tolerans och förståelse för olika etniska grupper c) använda Internet för att genomföra ovanstående punkter 3. Föreslår att vid fall av yttrandefrihet som skyddar åsiktsspridning bör landet varifrån upphovsmännen verkar begränsa spridningen av rasistiskt material till inom landets gränser i linje med de förslag som anges i Current problems and possible strategies for combating racism on the internet av David Rosenthal genom att; a) med lagstiftning avkräva upphovsmännen att identifiera sina Internetsidor som rasistiska och vid vägran åtala upphovsmannen, detta är exempelvis genomförbart i USA utan att bryta mot yttrandefriheten, så att mottagande Internetanvändare och Internetleverantörer har möjlighet att känna igen och blockera denna typ av hemsidor b) i samarbete med Internetleverantörer blockerar Internettrafik till de avsedda rasistiska hemsidorna från andra länder 4. Beslutar att FN instiftar och övervakar en internationell grupp bestående av frivilliga deltagande nationer och NGO som skall vara aktiv före årsslutet 2009 och agerar med avsikt att; a) kartlägga rasistiska nätverks informationsspridning över Internet b) tillhandhålla inforation om åtgärder en stat kan vidta gentemot rasistiska Internetsidor och rasistisk informationsspridning i enlighet med de riktlinjer som förordas i tidigare punkter c) verkar för att deltagande länder följer FN resolutioner i syfte att bekämpa rasistisk åsiktsspridning d) aktivt rekrytera ny medlemmar till gruppen bland FN-anslutna länder och NGO 5. Betonar var stats rätt att stänga ner Internetsidor som strider mot landets lagar angående rasism; 20

21 6. Stödjer bildandet av en statligt oberoende grupp bestående deltagare från de länder som vill förhindra rasistisk åsiktsspridning över Internet men poängterar att det är upp till var enskild stat att bestämma straffgraden för de som sprider rasistiskt material. 21